• Olika Linuxdistar att köra på en VPS

    Istället för att ha ett 19″ rackskåp hemma, så kan man hyra in sej på en VPS

    En virtuell privat server, eller VPS, är en digital maskin som tillhandahåller all nödvändig programvara och data för att driva en webbplats eller applikation. Den använder virtualiseringsteknik för att dela en fysisk server i flera isolerade enheter, vilket gör det möjligt att köra flera virtuella servrar på en enda fysisk server.

    Varje VPS har sitt eget operativsystem och uppsättning program och verktyg, installerade av en värdleverantör på serverns grundläggande operativsystem. En viktig fördel med VPS jämfört med delad hosting är att den ger användarna tillgång till dedikerade resurser, vilket skapar en miljö som liknar en dedikerad server. Även om resurserna delas med andra användare, är tilldelningen garanterad, vilket inte är fallet med delad hosting.

    Linux är det mest använda operativsystemet för VPS-värdtjänster, och här är några populära Linux-distributioner som ofta används på VPS:

    1. Ubuntu: En modern och användarvänlig Linux-distribution som är idealisk för servrar, skrivbordsmiljöer, molntjänster och IoT-enheter.
    2. Fedora: Känd för att vara en flexibel och kraftfull distribution som erbjuder det senaste inom datacenterteknik, tillgänglig både för personliga datorer och servrar.
    3. AlmaLinux: Ett community-drivet projekt som syftar till att ersätta CentOS med en distribution som är kompatibel med Red Hat Enterprise Linux.
    4. Rocky Linux: Även detta är en distribution designad för att vara fullständigt kompatibel med Red Hat Enterprise Linux, fokuserad på företagsanvändning.
    5. Debian: En av de äldsta och mest pålitliga distributionerna, känd för sin stabilitet och säkerhet samt sitt engagemang för fri programvara.

    Tänk på använda server versionen av respektiver distrubtion, då den ta mindre resuser och använda LTS utgåvan av distarna. Då det kan bli meckig att uppgradera en dist on fly på en VPS.

    Med en VPS kan du:

    • Driva webbplatser för småföretag tack vare tillgången till dedikerade resurser.
    • Utveckla och köra webbapplikationer med verktyg som Nginx för webbservrar och MySQL för databaser.
    • Skapa testmiljöer med fullständig root-åtkomst för att testa webbapplikationer i en kontinuerlig integrations- och leveransmiljö (CI/CD).
    • Använda VPS som sekundärt lagringsutrymme för filer, foton och databaser.
    • Starta en e-handelsplattform med programvara som PrestaShop eller Bagisto.
    • Sätt upp en WordPress installation.
    • Värd för spelserverar för att ansluta spelare och erbjuda anpassningsmöjligheter.
    • Värd för ett virtuellt privat nätverk (VPN) för att säkra och privatisera din internetanslutning över offentliga nätverk.

    Delar av innehållet ovan är översättning ifrån

    5 Popular Linux Distros to Run on a VPS

    Exempel på en Svensk VPS leverantör är

    Spacedump IT

    Ett Linux.se tips

    Om du till exempel har en äldre dator utrustad med en Intel Core i7-processor, 16 GB RAM och 1 TB lagringsutrymme, kan du använda Proxmox för att konfigurera detta i din hemmiljö för test.

    https://www.linux.se/proxmox-ve-8-2-med-mojligheter-att-ta-over-vm-ifran-vmware/

  • Tips på inställningar som du kan göra i Ubuntu 24.04 LTS

    Några tips som gör ditt ubuntu system som du kanske vill ha det.

    Här är en uppdaterad lista över aktiviteter att utföra efter att du installerat Ubuntu 24.04 LTS.

    Med den nya lanseringen av Ubuntu 24.04 LTS, en version med långsiktig support, finns det en del nya och spännande uppdateringar att ta del av, samt några funktioner som väckt debatt.

    Följande är några tips som kan vara användbara efter att du har installerat den senaste versionen.

    Uppdatera din Ubuntu
    Om du nyligen har installerat Ubuntu 24.04 LTS, kallad ”Noble Numbat”, är det viktigt att du ser till att systemet är helt uppdaterat. Öppna ett terminalfönster och använd dessa kommandon för att uppdatera dina paket:

    sudo apt update && sudo apt upgrade

    Alternativa programhanterare
    Ubuntu 24.04 introducerar ett nytt App Center som är standard för programhantering. Detta begränsar dock visningen till endast Snap- och utvalda Debian-appar. För att komma åt andra programtyper, som Flatpak från Flathub, kan du använda andra programhanterare. Gdebi är ett kraftfullt verktyg för att hantera Debian-paket via terminalen, medan Synaptic erbjuder ett användarvänligt gränssnitt för att hantera program via GUI.

    sudo apt install gdebi synaptic

    Ersätt Firefox och Thunderbird Snap med deb-versioner
    Om du föredrar traditionella deb-paket framför Snap-paket kan du ersätta Snap-versionerna av Firefox och Thunderbird. Mozilla har en dedikerad PPA för stabil Firefox, och du kan följa liknande steg för Thunderbird.

    sudo snap remove firefox thunderbird
    sudo add-apt-repository ppa:mozillateam/ppa
    sudo apt install firefox thunderbird

    Avlägsna Snap helt
    För de som önskar avlägsna Snap helt från sitt system finns det guider tillgängliga. Detta är dock ett valfritt steg som inte är nödvändigt för alla användare.

    Aktivera stöd för Flatpak och Flathub
    Flatpak är en växande plattform med tusentals öppen källkodsprogram. För att aktivera Flatpak och lägga till Flathub som en källa:

    sudo apt install flatpak
    flatpak remote-add --if-not-exists flathub https://flathub.org/repo/flathub.flatpakrepo
    reboot

    Granska och justera sekretessinställningarna
    Det är bra att omedelbart granska och justera sekretessinställningarna. Detta innefattar att inaktivera systemrapportering och stänga av platsbaserade tjänster via systeminställningarna.

    Utforska GNOME 46
    Den nya versionen av Ubuntu kommer med GNOME 46, som innehåller förbättringar såsom en uppdaterad filhanterare och förbättrad prestanda. Det är värt att utforska vad den nya skrivbordsmiljön har att erbjuda.

    Installera grundläggande programvara
    Om du inte redan har gjort det under installationen, se till att du har stöd för alla vanliga video- och ljudformat genom att installera nödvändiga codecs och program:

    sudo apt install ubuntu-restricted-extras gimp vlc leafpad synaptic

    Konfigurera säkerhetskopiering
    Det är viktigt att börja tänka på säkerhetskopiering från början. Timeshift är ett användbart verktyg för detta syfte:

    sudo apt install timeshift

    Utforska tillägg för GNOME
    Anpassa ditt GNOME-skrivbord ytterligare med tillägg som erbjuder ytterligare funktioner och förbättringar. Det finns många guider och resurser för att hitta de bästa tilläggen för dina behov.

    Vad är snap?

    Snap är ett pakethanteringssystem utvecklat av Canonical för Linux-operativsystem. Det möjliggör enkel installation och uppdatering av program som är isolerade från resten av systemet, vilket ger ökad säkerhet och kompatibilitet. Snap-paket innehåller alla nödvändiga beroenden, vilket underlättar hanteringen av programvara.

    Texten ovan är delvis en översättning ifrån

  • Shotcut 24.04 lanserar nya ljudförbättringar

    Shotcut är en gratis, öppen källkods videoredigerare som stödjer flera plattformar. Programmet erbjuder omfattande redigeringsverktyg, stöd för många filformat och avancerade ljud- och videofunktioner, vilket gör det tillgängligt för både nybörjare och erfarna användare.

    Den nya versionen av Shotcut, 24.04, är en kostnadsfri videoredigerare som fungerar på flera plattformar och kommer med flera nyheter, bland annat ett Ambisonic Encoder ljudfilter och förbättrade ljud- och videoskop. Denna version kommer två månader efter version 24.02 och är fylld med uppgraderingar som syftar till att förenkla redigeringsprocessen och öka kreativiteten hos användarna.

    I Shotcut 24.04 introduceras flera nya funktioner. Bland dessa märks det nya Ambisonic Encoder ljudfiltret som erbjuder avancerade funktioner för ljudredigering, särskilt användbart för att skapa uppslukande ljudupplevelser.

    För att ge redigerare bättre verktyg för ljudanalys innehåller uppdateringen nya visualiseringsverktyg som Audio Vector och Audio Surround scopar, vilka finns under menyn ”Visa” > ”Scopar”.

    En annan ny funktion är en inställning för tidsformat i menyn ”Inställningar”, som gör det möjligt för användarna att anpassa visningen av tidskoder genom hela programmet för att bättre matcha specifika projektbehov.

    Vidare inkluderar uppdateringen en kontrollindikator på videon för Ambisonic Decoder ljudfiltret, vilket förbättrar interaktionen och möjliggör intuitiva justeringar direkt från videoförhandsvisningen.

    Shotcut 24.04 har även utökad funktionalitet när det gäller att ångra och göra om ändringar av nyckelrutor i flera filter, som ljudavtoningar och justeringar av volym, ljusstyrka och kontrast.

    Dessutom introduceras en funktion för att applicera kopierade filter på flera klipp samtidigt på tidslinjen, vilket effektiviserar arbetsflödet och minskar repetitiva arbetsuppgifter. Ramverket MLT (Media Lovin’ Toolkit) har uppdaterats till den senaste versionen v7.24.0.

    Den här versionen åtgärdar även flera buggar, inklusive krascher relaterade till nyckelrutepanelen, problem med videofiltret Elastic Scale och inkonsekvenser vid zoomning på tidslinjen.

    Slutligen har förbättringar genomförts för hantering av olika filtyper och färginställningar, särskilt för videor i BT.709 färgutrymme. Stabiliseringsfiltret vid export och hantering av ljudkanaler har också förbättrats.

    Mer detaljerad information om alla uppdateringar i Shotcut 24.04 finns tillgänglig på projektets GitHub-sida. Programmet kan laddas ner i AppImage-format, vilket är kompatibelt med alla Linux-distributioner, och installationsfiler för Windows och macOS finns också tillgängliga.

    Länka för att ladda hem programmet

    https://github.com/mltframework/shotcut/releases/tag/v24.04.28

    Orginalartikel på Engelska finner ni här

    https://linuxiac.com/shotcut-24-04-video-editor

  • Proxmox VE 8.2 med möjligheter att ta över VM ifrån Vmware

    Proxmox är en öppen källkodsplattform för virtualisering, som möjliggör hantering av maskinvaru- och programvirtualisering på ett och samma gränssnitt. Det stöder KVM-baserad virtuell maskin (VM) och container-baserad virtualisering med LXC, och erbjuder också funktioner för nätverkskonfiguration, hög tillgänglighet och klustring. Undra du vad Virtualisering är för något? Klicka på länken så hittar du mer i vår wiki.

    Proxmox Virtual Environment version 8.2 har nu släppts med nya versioner av QEMU 8.1.5, LXC 6.0.0, ZFS 2.2.3, och uppdateringar för Ceph, bland andra förbättringar.
    Denna nya version kommer fem månader efter den tidigare versionen 8.1. Proxmox är en omfattande plattform för servervirtualisering som stöder teknologi för både virtuella maskiner och containers, med användning av QEMU för virtualisering och LXC för containers. Med Proxmox VE 8.2 introduceras flera nya funktioner och uppdateringar som förbättrar både funktionaliteten och användarupplevelsen.

    Denna uppdatering baseras på Debian 12.5 och använder den senaste stabila versionen av Linux-kärnan, 6.8, vilket ger användarna tillgång till de nyaste versionerna av verktyg för virtualisering som QEMU och LXC. Proxmox fortsätter även att erbjuda stöd för avancerade filsystem och lagringslösningar, inklusive uppdaterad ZFS och integrerad Ceph-teknologi för utbyggbar lagring.

    En viktig ny funktion i den här versionen är en ny importguid som gör det enklare att flytta virtuella maskiner från andra hypervisors, inklusive VMware ESXi, genom att utnyttja deras publika API:er. Detta möjliggör migration av virtuella maskiner medan de fortfarande är aktiva, vilket underlättar en sömlös överföring utan driftsavbrott.

    Proxmox VE 8.2 inkluderar även nya funktioner för automatiserade och oövervakade installationer, vilket underlättar för systemadministratörer att effektivisera sina installationsprocesser. En ny verktyg har utvecklats för att förbereda en ISO-fil för Proxmox VE som automatiskt hämtar inställningar från en svarfil, antingen inbakad i ISO-filen, från ett USB-minne eller via nätverk.

    En annan nyhet är backup fleecing-tekniken, som används vid säkerhetskopiering av aktiva virtuella maskiner. Denna metod använder lokal snabblagring som en mellanbuffert för att minska påverkan på virtuella maskiners I/O-operationer när säkerhetskopior skapas, särskilt användbart när säkerhetskopiering sker till en fjärrserver över en långsam anslutning.

    Dessutom introduceras en ny brandvägg byggd på nftables och utvecklad i programmeringsspråket Rust, som är tänkt att ersätta det befintliga iptables-baserade systemet. Den nya brandväggen är i en teknisk förhandsvisning och kräver manuell aktivering, men förväntas erbjuda ökad robusthet och lösa många befintliga problem.

    För användare som uppgraderar från Proxmox VE 7.4 är övergången till 8.2 designad för att vara problemfri, vilket säkerställer att uppgraderingen kan genomföras utan större störningar.

    Texten ovan är översättning och sammafattning till Svenska , hela artikel med skärmdumpar på Engelska finner du här

    https://linuxiac.com/proxmox-ve-8-2-launches-with-enhanced-migration-tools

    Här kan du läsa Proxmox egna text

    Här kan du ladda ner Proxmox 8.2

  • Så installar du Wine 9.0 på Fedora och RHEL.

    Wine är ett open source-projekt som gör det möjligt att köra Windows-applikationer på Unix-baserade system, som Linux och macOS, utan att behöva använda en Windows-licens eller en virtuell maskin. Projektet inkluderar ett API som återskapar Windows-miljön och stöder ett stort antal program och spel.

    Wine är ett gratisprogram med öppen källkod som är designat för Linux-användare att kunna köra Windows program och spel på Unix-liknande operativsystem.

    Nyligen lanserades Wine 9.0, en stabil version som nu är tillgänglig för nedladdning. Denna version stödjer flera plattformar, inklusive Linux, Windows och Mac, och representerar resultatet av ett års utvecklingsarbete med över 7,000 förändringar. Bland de viktigaste nyheterna finns en uppdaterad WoW64-arkitektur och en experimentell drivrutin för Wayland.

    I denna artikel kommer vi att gå igenom hur man installerar Wine 9.0 på RHEL-baserade system som CentOS Stream, Rocky Linux och AlmaLinux genom att använda källkoden, vilket är en metod som rekommenderas för mer erfarna användare. Vi kommer också att täcka installationen på Fedora Linux genom att använda det officiella Wine-repositoriet.

    Steg 1: Installation av nödvändiga paket
    Innan installationen av Wine kan börja, måste vissa utvecklingsverktyg och bibliotek installeras. Dessa inkluderar:

    För RHEL-baserade system:

      yum -y groupinstall 'Development Tools'
      yum install gcc libX11-devel freetype-devel zlib-devel libxcb-devel libxslt-devel

    För Fedora:

      dnf -y groupinstall 'Development Tools'
      dnf -y install gcc libX11-devel freetype-devel zlib-devel libxcb-devel libxslt-

    Steg 2: Nedladdning och extraktion av Wine-källkoden
    Källkoden för Wine 9.0 kan hämtas och packas upp i /tmp-mappen med följande kommandon:

      cd /tmp
      wget http://dl.winehq.org/wine/source/9.0/wine-9.0.tar.xz
      tar -xvf wine-9.0.tar.xz -C /tmp/

    Steg 4: Kompilering och installation från källkoden
    När källkoden är extraherad, kompileras Wine lokalt av användaren. Detta kan ta mellan 20 till 30 minuter och kräver administratörsbehörighet vid vissa punkter.

    Installation av Wine på Fedora via Repositoriet
    Användare av Fedora kan istället välja att enklare installera Wine direkt via dess officiella repositorium.

    Konfigurering och användning av Wine
    Efter installationen kan Wine konfigureras genom verktyget winecfg. För de som inte har en grafisk miljö installerad, kan GNOME-skrivbordet installeras via:

      dnf groupinstall workstation

    eller

      yum groupinstall "GNOME Desktop"

    För att köra program med Wine, används fullständig sökväg eller kommandon som wine notepad för att starta program.

    Trots många förbättringar är Wine inte felfritt, och användare kan uppleva programkrascher. Utvecklarna arbetar dock på att lösa dessa problem i framtida versioner. Feedback från användare uppmuntras för att fortsätta förbättra programmet.

    Den fullstädiga artikeln på Engelska finner ni här :

    https://www.tecmint.com/install-wine-in-rhel-centos-and-fedora

  • Chrome 124 strular på wayland, så löser du problemet.

    Chrome 124 har problem på många linuxdistrubtioner.

    Google Chrome version 124 uppvisar problem på alla större Linux-distributioner när det används med Wayland. Denna version släpptes i april 2024 och drabbas av en specifik bugg.

    Problemet manifesterar sig genom att Chrome-fönstret är helt tomt, förutom en stängknapp, när det körs under Wayland. Detta innebär att användaren inte kan se något innehåll i webbläsaren.

    Detta fel är kopplat till Chromes Ozone-plattform, som är en del av en större omstrukturering av webbläsarens system för fönsterhantering och grafik. Google står bakom implementationen av Ozone-plattformen.

    För att tillfälligt lösa problemet kan användare starta Chrome med följande kommando i terminalen:

    google-chrome-stable --ozone-platform=wayland

    För en mer bestående lösning, starta Chrome med ovanstående kommando och navigera sedan till chrome://flags. Sök efter ”Ozone” och ställ in ”Preferred Ozone platform” till X11. Detta bör användas tills en framtida uppdatering löser problemet. Att ställa in plattformen till X11 kan dock minska webbläsarens prestanda.

    Om du använder en äldre version av Chrome kan det vara klokt att vänta med att uppdatera tills felet har åtgärdats. Det finns också många andra webbläsare att välja mellan om du behöver ett alternativ till Chrome.

    Ovan är en sammafattning på Svenska. Vill du läsa hela artikel på Engelska klicka på länken.

  • Så installerar Ni Word Press på Ubuntu 24.04

    WordPress är världens populäraste system för att skapa hemsidor. Men ibland kanske man vill ha en ”egen” labbmiljö, då kan Linux på någon form av virtuell maskin vara en lösning. Den här artikeln skiljer sig lite genom att använda Nginx som webbserver istället för Apache.

    För att installera WordPress på Ubuntu 24.04 behöver du en Virtuellmaskin eller VPS ( VPS finns att beställa hos Spacedump IT ) med Ubuntu, samt användarrättigheter som root eller en användare med sudo-privilegier. Följande steg summerar installationsprocessen:

    Uppdatera systemet
    Se till att ditt Ubuntu-system är uppdaterat genom att köra:

    apt update && apt-get upgrade

    Installera Nginx webbserver
    Installera Nginx med kommandot:

    apt install nginx

    Starta och aktivera tjänsten:

    systemctl start nginx && systemctl enable nginx

    Kontrollera tjänstens status:

    systemctl status nginx


    Installera PHP
    Installera PHP och nödvändiga tillägg med följande kommando:

    apt install php php-cli php-common php-fpm php-snmp php-xml php-mysqli php-gd php-mbstring
    ”`
    Kontrollera vilken PHP-version som installerats:

    php -v


    Installera MariaDB databas-server
    Installera MariaDB och starta tjänsten:

    apt install mariadb-server
    systemctl start mariadb && systemctl enable mariadb

    Kontrollera tjänstens status:

    systemctl status mariadb


    Skapa WordPress databas och användare:
    Skapa en ny databas och användare för WordPress:

    mysql -u root
    CREATE DATABASE wordpress;
    CREATE USER 'wordpress'@'localhost' IDENTIFIED BY 'YourStrongPassword';
    GRANT ALL PRIVILEGES ON wordpress.* TO 'wordpress'@'localhost';
    FLUSH PRIVILEGES;



    6. Ladda ner och installera WordPress
    Hämta den senaste versionen av WordPress och packa upp den:

    cd /tmp/
    wget https://wordpress.org/latest.zip
    unzip latest.zip -d /var/www


    Ställ in rätt filbehörigheter:

    chown -R www-data:www-data /var/www/wordpress/
    ”`
    Konfigurera databaskopplingarna i `wp-config.php`:
    ”`bash
    mv /var/www/wordpress/wp-config-sample.php /var/www/wordpress/wp-config.php
    nano /var/www/wordpress/wp-config.php
    ”`

    7. Skapa Nginx serverblock för WordPress
    Skapa en ny serverkonfiguration för WordPress:

    nano /etc/nginx/conf.d/wordpress.conf

    Lägg in konfigurationen för att dirigera trafik till WordPress:

    server {
    listen 80;
    server_name example.com;
    root /var/www/wordpress;
    index index.php;

    location / {
    try_files $uri $uri/ /index.php?$args;
    }

    location ~ \.php$ {
    fastcgi_pass unix:/run/php/php8.3-fpm.sock;
    include fastcgi_params;
    }
    }

    ”`
    Kontrollera Nginx-konfigurationen för fel:

    nginx -t

    Om allt är korrekt, starta om Nginx-tjänsten:

    systemctl restart nginx


    8. Slutför WordPress-installationen

    Öppna en webbläsare och navigera till din WordPress-webbplats via http://example.com. Följ installationsstegen för att konfigurera WordPress enligt dina preferenser.

    Om du sitter med WordPress i ett LAN, så byter du ut example.com till VM:s IP-adress.

    Ovan är sammafattning på Svenska nedan är

    Den fullstädiga artikel på Engelska

    Äldre artiklar hos linux.se

  • TrueNAS Scale 24.04

    TrueNAS SCALE är ett öppenkällkodsoperativsystem baserat på Debian Linux för nätverksansluten lagring (NAS). Det stöder fil-, block- och objektslagring och är skalbart, vilket gör det idealiskt för både hemmabruk och företagsmiljöer. Systemet erbjuder funktioner som ZFS-filsystem, Docker-integration, och virtualisering.

    TrueNAS SCALE 24.04, som kallas ”Dragonfish”, är den senaste versionen i TrueNAS SCALE-serien och kommer med en rad nya funktioner och förbättringar för att förbättra både systemhantering och säkerhet. Denna version bygger på Debian 12 och använder sig av OpenZFS 2.2.3, vilket gör den till ett utmärkt val för både privat och professionellt bruk tack vare en pålitlig ZFS-lagring kombinerat med flexibiliteten hos Linux-containrar.

    I denna uppdatering finns nya verktyg för att enklare övervaka och hantera nätverkslagring, inklusive nya statussidor för SMB och NFS som gör det möjligt för användare att övervaka sessioner i realtid och hantera systemet mer effektivt. En ny revisionsfunktion har också lagts till som ger administratörer möjlighet att skapa detaljerade loggar över användaraktiviteter och åtkomstbegäranden.

    Vidare har stödet för FreeIPA förbättrats inom LDAP-konfigurationen i TrueNAS SCALE 24.04, och två nya funktioner som utvecklats tillsammans med användargemenskapen introduceras: SCALE Sandboxes och ett utvecklarläge. SCALE Sandboxes erbjuder isolerade miljöer för att testa och utveckla, medan utvecklarläget ger avancerade användare möjligheten att anpassa sin installation av TrueNAS ytterligare.

    Uppdateringen inkluderar även förbättringar i användargränssnittet som gör det lättare att skapa nätverksdelningar och konfigurera molnbackuper, samt ett nytt widget för instrumentpanelen som hjälper till att övervaka och hantera backupuppgifter. Ur ett prestandaperspektiv har Dragonfish uppdaterat Linux-kärnan och NVIDIA-drivrutinerna för att förbättra kompatibilitet och prestanda, särskilt i miljöer med stora mängder filer på SMB-delningar.

    TrueNAS SCALE 24.04 kan laddas ner från den officiella webbplatsen och installeras via webbgränssnittet eller genom en ny installation med en ISO-fil. För mer information, referera till utgivningsmeddelandet eller besök projektets hemsida.

    Vad är ZFS?

    ZFS, som står för Zettabyte File System, är ett avancerat filsystem utvecklat av Sun Microsystems. Det är känt för sin förmåga att hantera stora mängder data och dess robusta funktioner för dataintegritet. ZFS använder en kombination av tekniker som ”copy-on-write” och ”snapshotting” för att skydda data mot korruption och erbjuda effektiva backupmöjligheter. Filsystemet stöder också dynamisk diskhantering, RAID-konfigurationer och kontinuerlig datakontroll för att automatiskt reparera fel. Dessutom är det utformat för att vara extremt skalbart, vilket gör det möjligt att hantera enorma datavolymer effektivt.

    https://www.truenas.com/truenas-scale

    Ovan är en sammafattning på Svenska, full artikel på Engelska

    https://linuxiac.com/truenas-scale-24-04-open-storage

  • Ubuntus olika varianter’

    Ubuntu finns i en mängd olika varianter

    Ubuntu 24.04 LTS, även känd som ”Noble Numbat”, har släppts tillsammans med alla dess officiella varianter, inklusive Kubuntu, Xubuntu, Lubuntu, Ubuntu Unity, Ubuntu Cinnamon, Edubuntu, Ubuntu Studio, Ubuntu MATE, Ubuntu Budgie och Ubuntu Kylin. Varje variant är utrustad med Linux kärna 6.8 och inkluderar uppdaterade kärnkomponenter och applikationer.

    Några viktiga uppdateringar inkluderar nya skrivbordsmiljöer och förbättringar som en Flutter-baserad installationsprogram för de flesta varianterna, medan Kubuntu, Lubuntu och Ubuntu Unity använder Calamares grafiska installationsprogram. Dessa installationsprogram har en ny ”Anpassa”-skärm som erbjuder alternativ för tredjepartsappar och installationssätt.

    Varje variant har sina egna unika uppdateringar: Kubuntu och Ubuntu Studio levereras med KDE Plasma 5.27, Lubuntu introducerar LXQt 1.4.0 och en attraktiv installationsprompt, Ubuntu Unity har Unity 7.7, och Ubuntu Cinnamon kommer med Cinnamon 6.0.4. Edubuntu levereras med GNOME 46, medan Xubuntu har Xfce 4.18, Ubuntu MATE inkluderar MATE 1.26, Ubuntu Budgie erbjuder Budgie 10.9.1, och Ubuntu Kylin använder UKUI 3.1.

    Utöver dessa, inkluderar Ubuntu MATE ett nytt App Center och Ubuntu Budgie har nya appletter och förbättringar i användargränssnittet. Alla dessa varianter är tillgängliga för nedladdning från den officiella webbplatsen och kommer att ha stöd i tre år fram till juni 2027.

    Lubuntu

    Lubuntu är en lättviktsvariant av Ubuntu som använder LXQt-skrivbordsmiljön för att erbjuda en snabb och energieffektiv användarupplevelse, vilket gör den idealisk för äldre hårdvara eller system med begränsade resurser. Det fokuserar på att vara enkel och funktionell med minimal användning av systemresurser, vilket gör den till ett utmärkt val för dem som prioriterar effektivitet och snabbhet.

    Kubuntu

    Kubuntu är en officiell variant av Ubuntu som använder KDE Plasma som sin skrivbordsmiljö. Den kombinerar Ubuntu:s stabilitet och omfattande programförråd med KDE:s grafiskt tilltalande och högt anpassningsbara gränssnitt. Kubuntu är designad för att erbjuda en sofistikerad och modern användarupplevelse, med en rikedom av visuella effekter och en intuitiv användargränssnittsdesign. Det är ett utmärkt val för användare som söker en estetiskt tilltalande, kraftfull och anpassningsbar datorupplevelse.

    Edubuntu

    Edubuntu är en utbildningsinriktad variant av det populära operativsystemet Ubuntu. Den är designad för att fungera i skolmiljöer och erbjuder ett brett utbud av pedagogiska program för elever i alla åldrar. Edubuntu är anpassat för lärare och studenter och inkluderar verktyg och resurser för att underlätta inlärning och undervisning. Det stödjer flera språk och är känt för sin stabilitet och säkerhet.

    Ubuntu Cinamon

    Cinnamon är en skrivbordsmiljö som skapades för att ge en klassisk och användarvänlig upplevelse på Linux-system. Den är känd för sin traditionella design, med ett fokus på enkelhet och effektivitet. Cinnamon har funktioner som aktivitetsfält, menysystem och skrivbordslayouter som påminner om klassiska skrivbord, vilket gör den tilltalande för användare som föredrar en mer traditionell datorupplevelse. Den är modulär och kan anpassas med olika tillägg och teman för ökad flexibilitet.

    Xubuntu är en lättviktsversion av Ubuntu som använder XFCE-skrivbordsmiljön. Den är designad för att vara snabb och resurssnål, vilket gör den idealisk för äldre datorer eller användare som söker en minimalistisk men funktionell datorupplevelse. Xubuntu kombinerar Ubuntus kraft och tillförlitlighet med XFCE:s effektivitet och enkelhet, och erbjuder en stabil och användarvänlig miljö med tillgång till ett stort utbud av applikationer och program.

    Ubuntu Unity

    Ubuntu Unity är en variant av Ubuntu som använder Unity-skrivbordsmiljön, ursprungligen utvecklad av Canonical. Unity är känt för sin distinkta layout med en sidoplacerad launcher, integrerad dash, och global menyrad. Designen fokuserar på enkel navigering och multitasking, med en modern estetik. Ubuntu Unity erbjuder en unik användarupplevelse med fokus på produktivitet, samtidigt som den behåller kärnan i Ubuntu-ekosystemet. Den är avsedd för användare som uppskattar ett modernt, sammanhängande gränssnitt.

    Ubuntu Budgie

    Ubuntu Budgie är en elegant och modern version av Ubuntu som använder Budgie-skrivbordsmiljön. Denna miljö är känd för sin rena och funktionella design som integrerar klassiska skrivbordskoncept med moderna funktioner. Ubuntu Budgie erbjuder en smidig och responsiv användarupplevelse med enkla konfigurationsmöjligheter, vilket gör den lämplig för både nya och erfarna användare. Den inkluderar ett urval av noggrant utvalda program och verktyg som förbättrar produktiviteten, samtidigt som den behåller en lätt och snabb prestanda.

    Ubuntu studio

    Ubuntu Studio är en specialiserad version av Ubuntu, designad för professionell audio-, video- och grafikproduktion. Den integrerar en rad avancerade, öppen källkods-programvaror för multimediaarbete, inklusive videoredigering, ljudinspelning och fotoredigering. Ubuntu Studio är utrustad med låglatenskärna för förbättrad prestanda i realtids ljudbehandling och stöder ett brett spektrum av ljudgränssnitt. Det är det idealiska valet för kreatörer som behöver en stabil och kraftfull plattform för att skapa multimedia-innehåll.

    Länkar för att ladda ner dom varianter som nämns av ubuntu ovan finner ni vår Wiki.

    https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Version_24.04_LTS

  • Ubuntu 24.04LTS är här

    Ubuntu 24.04 LTS, kallad ”Noble Numbat”, är den senaste stora uppdateringen från Canonical och är nu tillgänglig för nedladdning. Denna version är speciellt betydelsefull eftersom Ubuntu är en av de mest använda Linux-distributionerna, vilket påverkar riktningen för Linux-samhället i stort.

    Den nya versionen har infört en rad förbättringar och nya funktioner. En av de stora förändringarna är installationsprogrammet, som nu använder Flutter för en bättre användarupplevelse och underhållbarhet. Installationsprogrammet har också förbättrats med nya funktioner som automatiserad installation och stöd för fullständig diskkryptering med TPM 2.0.

    Ett annat framträdande inslag i Ubuntu 24.04 är att det levereras med GNOME 46, som erbjuder en anpassad användarupplevelse med tillägg som en permanent sidopanel, skrivbordsikoner och förbättrade systembrickor. Bland nya funktioner finns en förbättrad notifikationssystem och integrerat stöd för Microsoft OneDrive.

    Vidare har Files-appen uppdaterats betydligt med förbättrad sökfunktionalitet och en ny design som gör det lättare att hantera filoperationer. Systemet erbjuder också förbättrad fönstertilläggning med det nya ”Ubuntu Tiling Assistant”, som tillåter mer dynamisk hantering av fönsterlayouter.

    Ubuntu 24.04 innehåller också Linux-kärnan 6.8, som kommer med flera tekniska förbättringar, såsom stöd för nyare hårdvara och optimeringar för virtuella miljöer. På mjukvarusidan ser vi uppdateringar till många viktiga program som Firefox, LibreOffice och GIMP, samt verktygskedjan med nyare versioner av GCC, Python och andra programmeringsspråk.

    En ny funktion är också en ”minimal” installationsalternativ, som erbjuder en grundläggande uppsättning appar för de som föredrar en renare installation. För de som vill ha mer från start finns fortfarande ett ”Expanded Selection”-alternativ tillgängligt.

    Ubuntu 24.04 sätter också fokus på förbättrad nätverkskonfiguration med Netplan, bättre hantering av multimedia via PipeWire och optimerade kraftprofiler särskilt för AMD-enheter.

    Denna version kommer stödjas i fem år och erbjuder även Ubuntu Pro för förlängt stöd och ytterligare säkerhetsfunktioner. Med dessa förbättringar och nya funktioner stärker Ubuntu 24.04 sin position som en av de mest pålitliga och användarvänliga Linux-distributionerna på marknaden.

    Fullstädig artikel på Engelska finner ni här

    https://linuxiac.com/ubuntu-24-04-lts-noble-numbat

    Här kan du ladda hem ubuntu 24.04 LTS

    https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Version_24.04_LTS

  • QEMU 9.0 kommer Raspberry PI 4 support

    QEMU 9.0, en programvara för emulering och virtualisering som är öppen källkod, har nyligen släppts. Denna stora uppdatering tillför en rad nya funktioner och förbättringar som berör plattformar som ARM, RISC-V, LoongArch, s390x och HPPA.

    En av de mest anmärkningsvärda funktionerna i denna version är flerkö-stödet för virtio-blk-enheten, vilket gör det möjligt att hantera olika köer på samma disk med separata I/O-trådar. Det har även införts förmåga att på ett effektivare sätt hantera minnesallokering med flera trådar, samt en ”mapped-ram”-funktion för effektivare hantering av snapshots och återstart av virtuella maskiner. Förbättringar har även gjorts i VFIO-stöd och detektion av tomma sidor.

    Inom RISC-V-segmentet har QEMU 9.0 utökat stödet med flera nya ISA/tillägg som Zacas och Zaamo, samt systemstöd som SMBIOS för RISC-V virt-maskiner och ACPI-stöd för diverse komponenter.

    För ARM har nya styrenheter och stöd för enheter som B-L475E-IOT01A IoT-nod och Raspberry Pi 4 Model B lagts till. Dock noteras att stöd för PCI och Ethernet för Raspberry Pi 4 Model B är planerat till en framtida version. Uppdateringen innehåller också ytterligare stöd för IO/disk/USB/SPI/ethernet-kontrollanter och timers för flera ARM-baserade enheter.

    QEMU 9.0 innehåller även KVM-acceleration för LoongArch-arkitekturen med stöd för nya vektorutökningar, samt uppdaterade firmware och instruktionsstöd för både HPPA och s390x-arkitekturen.

    Förbättringar har också gjorts i gdbstub, inklusive bättre hantering av systemanrop i användarläge och nya stödlägen.

    För de som är intresserade finns den senaste versionen av QEMU 9.0 tillgänglig för nedladdning på dess officiella webbplats, där man även kan välja att kompilera programvaran från källkoden.

    Artikel ovan är en sammafattning på Svenska ifrån länken nedan.

  • Tips och tricks för att maxa anvädningen av VLC

    VLC Media Player är en kraftfull och kostnadsfri öppen källkods multimediaspelare som stödjer en mängd olika filformat och streamingprotokoll. Den är känd för sin mångsidighet, enkelhet och anpassningsbara gränssnitt, vilket gör den populär bland både nybörjare och avancerade användare. VLC erbjuder även funktioner som undertextstöd, ljud- och videofilter, och möjligheten att spela upp skadade filer.

    I denna artikel utforskas avancerade funktioner och tekniker för att effektivisera användningen av VLC Media Player, vilket går utöver de grundfunktioner som de flesta redan är bekanta med. Här är några av de mest praktiska och mindre kända funktionerna som diskuteras:

    Spela video bild för bild

    Genom att använda tangentbordsgenvägen ”e” kan du detaljgranska specifika scener i en video, vilket är idealiskt för att undersöka korta och snabba sekvenser i exempelvis filmtrailrar.

    Fint justera uppspelningshastigheten till så lågt som 0,10x:

    Detta ger dig möjlighet att sänka videons hastighet i små steg, vilket kan vara användbart för att titta igenom långsamma eller mindre intressanta segment utan att helt hoppa över dem.

    1. Byta mellan videons ursprungliga storlek och skärmstorlek: Med genvägen ”o” kan du växla mellan att visa videon i dess originalstorlek eller anpassad till din skärms storlek, vilket är användbart för videor av lägre kvalitet.
    2. Lägg till undertexter lokalt eller hämta dem online: Med hjälp av VLSub-tillägget kan du enkelt söka efter och ladda ner undertexter, vilket är särskilt användbart när du ser filmer eller serier på deras ursprungliga språk.
    3. Justera undertexternas storlek: Om undertexternas standardstorlek inte passar kan du använda ”Ctrl + rullhjulet” för att enkelt justera storleken direkt under uppspelningen.
    4. Bläddra mellan olika undertexter: Med ”Alt+V” kan du bläddra baklänges genom tillgängliga undertextspår, vilket underlättar när en video har många inbäddade undertexter.
    5. Synka ljud med video: Om det finns en synkroniseringsfel mellan video och ljud kan du använda ”j” och ”k” för att finjustera ljudfördröjningen med 50 millisekunder åt gången.
    6. Ta en skärmbild från en video: Med ”Shift+S” kan du snabbt fånga en viktig scen i videon som en bildfil.
    7. Skapa videoklipp från en längre video: Ställ in en loop mellan två punkter med ”Shift+L” och starta inspelningen med ”Shift+R” för att skapa ett klipp från den valda sekvensen.
    8. Bokmärk viktiga tidpunkter i en video: Detta är särskilt användbart för längre serier eller utbildningsvideor där du kan behöva återvända till specifika delar.
    9. Rensa mediehistoriken för nyligen visade filer: För att skydda din integritet kan du inaktivera VLC:s funktion att spara din spelhistorik genom inställningarna.
    10. Spela upp mediafiler online och lyssna på podcasts: VLC hanterar streaming av mediafiler och uppspelning av podcasts via RSS-flöden, vilket gör det till ett mångsidigt verktyg för både video- och audioinnehåll.

    Dessa tekniker tar vara på VLC:s kapaciteter och erbjuder användarna kraftfulla alternativ för att anpassa och hantera sin mediekonsumtion mer effektivt.

    Ovanstående text var en sammafattning på Svenska hur man använder VLC , den fulla orginalartikel på Engelska finner ni här

  • Tail 6.2 – en Linux dist som anonymsera din tillvaro på nätet

    När både en inre och yttre lede fi lägger pussel gäller det att behålla sin bit.

    Tails, förkortning för ”The Amnesic Incognito Live System”, är en säkerhetsinriktad Linux-distribution som är utformad för att skydda användarens privatliv och anonymitet. Systemet är en live-distribution, vilket betyder att det kan köras direkt från en USB-sticka eller DVD utan att behöva installeras på datorns hårddisk. Tails raderar alla spår efter användningen när systemet stängs ner. Det inkluderar verktyg som förinstallerad Tor-nätverket för anonym surfning och krypteringsverktyg för att skydda filer och kommunikation. Tails är idealiskt för användare som behöver extrem sekretess och datasäkerhet.

    En Svensk tiger med hjälp av Tails 6.2 .

    Tails projektet har lanserat version 6.2 av sitt säkerhetsfokuserade Debian-baserade livesystem, Tails, som syftar till att bevara Internetanvändares integritet och anonymitet. Denna uppdatering, som är den andra i Tails 6.x-serien, är synkroniserad med Debian GNU/Linux 12 ”Bookworm” och använder Linux kärna 6.1 LTS. Version 6.2 innehåller den senaste versionen av Tor Browser (13.0.14) och Tor-klienten (0.4.8.11), förbättrad felhantering vid användning från USB, samt en uppdaterad version av Tails Upgrader-verktyget. I denna version har man även inaktiverat Speculative Store Bypass (SSB) för att förbättra skyddet mot Spectre v4-sårbarheten i Intel-processorer, åtgärdat Wi-Fi-problem på vissa hårdvaror, förbättrat felmeddelanden vid misslyckande att skapa ett Persistent Storage, och inaktiverat SysRq-tangenter för att förhindra krascher och kringgående av låsskärmen. Dessutom har Tails 6.2 lagt till 21 nya språk i välkomstskärmen, bland annat albanska, armeniska och japanska. Denna version är tillgänglig för nedladdning från den officiella webbplatsen som en live ISO-bild eller en USB-bild för 64-bitars system, och befintliga användare av Tails kommer att få en automatisk uppgraderingsnotis.

    Texten ovan är sammafattning på ifrån orginalartikel som ni hittar här

    Här kan du laddar ner tails

    https://tails.net/install/vm/index.en.html

  • Fedora 40 är släppt

    Fedora Linux är ett öppen källkod-operativsystem som prioriterar innovation och gemenskapsstöd, används ofta av utvecklare och teknikentusiaster för dess skärningskantegenskaper och omfattande mjukvarurepositorier.

    Fedora 40 är den senaste upplagan av Red Hats communitybaserade Linux-distribution, och den kommer laddad med nya funktioner och förbättringar. Den drivs av Linux kernel 6.8 och presenterar GNOME 46 som standard skrivbordsmiljö i sin primära version, Fedora Workstation 40. En av de mest uppskattade egenskaperna hos Fedora är att de erbjuder en standardversion av GNOME, vilket skiljer sig från andra distributioner som ofta lägger till egna tillägg.

    Bland nyheterna i GNOME 46 märks förbättringar i filhanteringssystemet, flexiblare inställningar för datum och tid, snabbare byte mellan list- och tumnagelvyer, samt ett uppgraderat system för notifikationer. Systemet inkluderar även integration med Microsoft OneDrive inom GNOME Online Accounts och teststöd för variabel uppdateringsfrekvens (VRR).

    För KDE-användare introduceras Plasma 6 i Fedora 40 KDE-versionen, baserat på Qt 6. Denna uppdatering inkluderar nya funktioner som flytande paneler och förbättrad användarvänlighet genom nya effekter och temainställningar.

    Fedora 40 har också lagt till stöd för maskininlärningsramverket PyTorch, vilket enkelt kan installeras och användas för AI-projekt. Distributions mjukvarubas har uppdaterats med de senaste versionerna av populära program som Firefox och LibreOffice, samt utvecklingsverktyg som Python och GCC.

    En annan nyckeluppdatering är Podman 5.0, som erbjuder avancerade funktioner för hantering av containeriserade tjänster. Även Fedora har genomgått en förändring av sina immutabla skrivbordsvarianter, nu under namnet ”Fedora Atomic Desktops”, vilket syftar till att förenkla användarupplevelsen och systemuppdateringar.

    Sammanfattningsvis är Fedora 40 fullspäckad med tekniska uppgraderingar och nya funktioner, vilket gör den till ett attraktivt val för både utvecklare och dagliga användare som söker en pålitlig och säker Linux-miljö.

    Texten var sammanfattning på Svenska, vill du läsa den längre artikel på Engleska så är länken :

    https://linuxiac.com/fedora-40-released

    Här finner du länkar för att ladda ner Workstationen och server versionen av Fedora.

    https://wiki.linux.se/index.php/Fedora#40

  • Ubuntu 22.04 LTS vs Ubuntu 24.04 LTS

    Vad är skilnaden mellan ubuntu 22.04 och 24.04 LTS?

    Ubuntu 22.04 och Ubuntu 24.04 är båda versioner av Ubuntu operativsystem som stöds under en längre tid, kända som LTS-versioner. Ubuntu 24.04, som är den nyare versionen, innehåller flera uppgraderingar jämfört med Ubuntu 22.04.

    1. Installation: I den senaste versionen, Ubuntu 24.04, har installationsförfarandet förbättrats med ny grafik och enklare navigering, vilket gör det lättare för användare att komma igång jämfört med den mer konventionella processen i Ubuntu 22.04.
    2. Användargränssnitt: Med övergången från GNOME 42 till GNOME 46 i Ubuntu 24.04 finns det betydande förbättringar i användargränssnittet, inklusive enklare tillgång till inställningar och en modernare design. Dessutom har snabbmenyn utökats med nya funktioner som direktåtkomst till skärmdumpar.
    3. Programhantering: ”App Center” i Ubuntu 24.04 ersätter den äldre ”Ubuntu Software”, och är byggd med Flutter för en snabbare och mer tilltalande användarupplevelse.
    4. Webbkamera och skrivbordsinställningar: I den nya versionen introduceras appen Snapshot för webbkameran, som ersätter den tidigare appen Cheese. Dessutom finns det nya inställningar specifikt för Ubuntu-skrivbordet som ger användarna fler anpassningsalternativ.
    5. Systemkärna och support: Varje ny LTS-version av Ubuntu kommer med en uppdaterad version av Linux-kärnan, vilket är fördelaktigt för nyare hårdvara. Ubuntu 24.04 erbjuder längre support med upp till 12 års uppdateringar genom Pro-abonnemanget.
    6. Supporttid: Ubuntu 22.04 stöds med underhållsuppdateringar till april 2027, medan Ubuntu 24.04 kommer med löften om ännu längre supporttid.

    Sammanfattningsvis levererar Ubuntu 24.04 betydliga tekniska framsteg som kan motivera användare att uppgradera, speciellt de som söker den senaste teknologin och förbättrad användarupplevelse. Men för dem som prioriterar systemstabilitet och inte kräver de senaste funktionerna, kan Ubuntu 22.04 fortfarande vara ett fullgott alternativ.

    En sammafattning på Svenska ifrån

    https://itsfoss.com/ubuntu-24-04-vs-22-04

  • Audacity 3.5

    Audacity är ett gratis och öppenkällkodsprogram för ljudredigering och inspelning. Det är användarvänligt och fungerar på flera operativsystem, inklusive Windows, macOS och Linux. Med Audacity kan användare spela in ljud, redigera spår, mixa ljud och lägga till effekter. Det stöder flera ljudformat och är idealiskt för både nybörjare och erfarna användare.

    Audacity 3.5 är en omfattande uppdatering av det populära öppen källkodsprogrammet för ljudredigering och inspelning. Denna version introducerar flera spännande funktioner, däribland en ny molnsparningsfunktion som möjliggör lagring av projekt på audio.com, vilket underlättar tillgång från olika enheter och delning med andra. Versionen inkluderar även pitch shifting, vilket tillåter användare att ändra tonhöjden på ljudklipp utan att påverka originalfilen, samt en funktion för att automatiskt upptäcka tempo i ljudloopar.

    I uppdateringen finns även nya funktioner som att hoppa över skanning av plugins, ett uppdaterat vertikalt zoomningsläge som alltid är aktiverat, samt nya indikatorer för hastighet och tonhöjd på klipp. Audacity 3.5 stöder nu även export och import av undertexter i formaten WebVTT och SubRip.

    Andra förbättringar innefattar en förnyad hantering av plugins, förbättrad tillgänglighet, ny design på urvalsmarkörerna, förstärkt stöd för BSD-system, och omstrukturerade menyer. Versionen innehåller också många buggfixar som förbättrar funktioner såsom skriptkommandot GetInfo, uppspelningsmarkören och export av flera filer.

    Vissa funktioner från tidigare versioner har dock tagits bort, inklusive Karaoke-vyn och vissa zoominställningar. Programmet finns nu tillgängligt för nedladdning som en AppImage, vilket gör det möjligt att köra programmet på de flesta GNU/Linux-distributioner utan installation. Mer information om alla förändringar finns på programmets officiella utgivningssida.

    Källa till nyheten

    Och kan laddas ner ifrån.

    https://www.audacityteam.org

  • Nyheterna i Xbuntu 24.04 LTS

    xubuntu
    Xubuntu är en lättviktsvariant av Ubuntu som använder Xfce-skrivbordsmiljön. Det är resurssnålt och väl lämpat för äldre hårdvara, samtidigt som det erbjuder en traditionell och anpassningsbar användarupplevelse med stabilitet och tillgång till ett omfattande programbibliotek.

    Xubuntu 24.04 LTS, känd som ”Noble Numbat”, bygger på Ubuntu 24.04 LTS och erbjuder flera uppdateringar jämfört med tidigare versioner. Denna version använder Linux Kernel 6.8 som inkluderar förbättringar som Intel GPU Xe-drivrutiner och förbättrad uppgiftsschemaläggare. Användarna kan förvänta sig stora förändringar om de uppgraderar från Xubuntu 22.04 LTS, inklusive den nya versionen av Xfce (4.18.3) som innehåller förbättringar i filhanteraren Thunar. Dessutom har Xubuntu 24.04 en uppdaterad installationsguide som erbjuder nya funktioner och en minimalistisk installationsmöjlighet. Standardinstallationen inkluderar nu Firefox som en Snap-applikation och introducerar ett nytt App Center för programhantering. Denna version kommer även med en ny minimal ISO som erbjuder en lättviktsinstallation utan webbläsare, idealisk för användare som föredrar en mer avskalad miljö. Förvänta dig också nätverkshanteringsförbättringar med Netplan 1.0 och en mängd prestandaverktyg för att optimera systemet. Den slutgiltiga versionen av Xubuntu 24.04 är planerad att släppas den 25 april 2024 och betaversionen är tillgänglig för nedladdning nu.

    Läs mer här

    Ladda hem beta versionen här

    https://cdimages.ubuntu.com/xubuntu/releases/noble/beta

  • AMD släpper RDNA3+ Firmware filer för Linux användare

    RDNA3 är AMD:s tredje generationens grafikarkitektur, designad för att förbättra prestanda, effektivitet och stöd för ray tracing i högpresterande grafikkort.

    Nyligen har AMD lagt till nya firmware-filer för AMDGPU i linux-firmware.git-repositoriet. Denna uppdatering verkar vara förberedelser för den kommande versionen av deras grafikarkitektur, RDNA 3.5, även känd som RDNA3+ eller ”RDNA3 refresh”, vilket är en uppdaterad version av RDNA3 för AMD:s kommande Ryzen SoC-enheter.

    I det senaste tillägget till repositoriet ingick firmware-filer för flera komponenter som GC 11.5, PSP 14.0.0, och flera andra. Dessa komponenter har gradvis integrerats i AMDGPU-drivrutinen för Linux under de senaste månaderna, vilket har rapporterats utförligt av Phoronix.

    AMDs strategi att ge sina grafikkomponenter oberoende versioner gör det möjligt att använda dem i olika produkter. Det faktum att alla dessa firmware-filer lades till samtidigt tyder på att de alla är avsedda för samma nya produktserie. Bland uppdateringarna noteras särskilt GC 11.5, vilket tyder på att dessa uppdateringar är för RDNA3+-komponenterna.

    Det är värt att notera att det inte fanns några uppdateringar för GC 12.0, vilket antyder att dessa inte är för nästa generations GFX12-grafikmotor. Dessutom fortsätter användningen av VCN 4.0.5, medan nyare stöd för VCN 5.0 nyligen har lagts till för förväntade RDNA4-produkter.

    AMD har traditionellt sett inte släppt sina firmware-filer för grafikkomponenter förrän på eller strax före lanseringsdagen. På senare tid har de dock börjat släppa dessa filer tidigare för att underlätta för Linuxanvändare att få tillgång till fullt fungerande öppen källkodsdrivrutiner vid lanseringen. Denna tidiga release är ett välkommet steg som hjälper till att säkerställa att linux-firmware-paketen i stora Linux-distributioner kan uppdateras i god tid före produktlanseringar.

    Publiceringen av dessa nya firmware-filer indikerar en positiv förändring i AMD:s strategi och vi kan förvänta oss mer information om RDNA3+ APUs vid den kommande mässan Computex Taipei. Detta bör ge mer insikter om den nya hårdvaran och dess prestanda under Linux.

    Källa till nyheten

    https://www.phoronix.com/news/AMD-RDNA3-Plus-Firmware-Files

  • Gnulib-tool skrivs om i python, och många ggr snabbare.

    Gnulib-tool är ett verktyg i GNU-portabilitetsbiblioteket som används för att importera Gnulib-moduler till olika program. Detta förbättrar kodens portabilitet mellan olika operativsystem genom att generera anpassad kod som är kompatibel över plattformar.

    GNU:s bibliotek för portabilitet har uppdaterats med en betydande förändring av gnulib-tool, verktyget som används för att importera moduler från gnulib till olika program. Denna nya version av gnulib-tool, som nu är skriven i Python, rapporteras vara mellan åtta och hundra gånger snabbare än den tidigare versionen, som var baserad på shellskript.
    Det ursprungliga gnulib-tool användes för att integrera Gnulib-moduler i program för att förbättra deras portabilitet över olika system. Efter feedback om dess långsamma prestanda, har utvecklare inom GNU projektet omskrivit verktyget i Python för att förbättra hastigheten.

    Bruno Haible har nyligen tillkännagivit att den nya versionen av gnulib-tool, omprogrammerad i Python, nu är tillgänglig för betatestning och förväntas vara mycket effektivare:
    ”gnulib-tool har länge varit känt för sin långsamhet. Vi har tagit till oss av er kritik. En ny version skriven i Python är nu klar för betatestning och är mellan 8 och 100 gånger snabbare än tidigare versioner.

    De två versionerna av verktyget ska fungera identiskt, vilket innebär att de kommer att producera samma filer och resultat.”

    I ett e-postmeddelande som bjuder in till betatestning av den uppdaterade Gnulib-koden beskrivs också hur man jämför de gamla shellbaserade och de nya Pythonbaserade versionerna av gnulib-tool för de som är intresserade.

    Källa till nyheten

    https://www.phoronix.com/news/Gnutool-lib-Rewrite-Faster-Perf

  • Zilog sluta producera Z80

    Z80-processorn var en central del av person- och hemdatorscenen under 1980-talet. Ett av de mest framträdande operativsystemen för Z80-baserade datorer var CP/M, som var särskilt populärt för affärs- och textbehandlingsapplikationer. Commodore 128 är ett exempel på en dator som innehöll en Z80-processor, vilket gjorde det möjligt för användare att köra CP/M-program. I Sverige hade vi Luxor ABC80 och dess efterföljare ABC800-serien, som också var baserade på Z80. Dessa datorer blev kända för sin användning i skolor och småföretag, och spelade en viktig roll i digitaliseringen av många svenska institutioner. En annan ikonisk Z80-baserad dator var ZX Spectrum, som blev mycket populär i Sverige och andra delar av världen. ZX Spectrum hjälpte många unga programmerare att ta sina första steg inom kodning, tack vare dess tillgänglighet och den breda samlingen av programvara och spel.
    Z80 i keramikkapepsel , bild lånad ifrån wikipedia.

    Zilog Z80, en mikroprocessor som har varit tillgänglig på marknaden i 48 år, är på väg att avvecklas. Ursprungligen skapad som en utveckling av Intel 8080, har Z80 blivit en av de mest framträdande och använda 8-bitars processorer inom både spelindustrin och vanlig datateknik. Mikrochippet, som utvecklades av Federico Faggin, kommer snart att upphöra att produceras, och de som är intresserade har bara några månader kvar att göra sina sista inköp. Zilog har meddelat att deras produktionspartner kommer att stoppa mottagandet av beställningar för Z80-produkter i mitten av juni. Zilog kommer att hantera dessa beställningar efter kundernas behov, och leveranstiderna kommer att bestämmas av Wafer Foundry Manufacturer beroende på beställningsvolymen, vilket kan leda till striktare regler för hur många enheter som minst eller mest får beställas.

    Federico Faggin, som tidigare arbetade som ingenjör på Intel och var med och utvecklade den första 4-bitarsprocessorn Intel 4004, grundade Zilog 1974 och lanserade Z80 två år senare, i juli 1976. Denna processor, som designades av ett litet team på bara tolv personer, introducerades som en programvarukompatibel förbättring av Intel 8080. Dess framgångar ledde snabbt till att Zilog kunde öppna egna produktionsanläggningar och växa till över tusen anställda på bara två år. Även om den från början var avsedd för inbyggda system, kom Z80 att spela en stor roll inom spelteknologi från 1970-talet till mitten av 1980-talet.

    Z80 användes i flera populära hemdatorsystem och spelkonsoler som ZX81,ZX Spectrum, ABC 80, ABC 806, Facit DTC och SG-1000 samt Nintendos Game Boy och Game Boy Color, även satt även som extra CPU CBM 128 så man kunde köra CP/M på denna dator . Den användes även i många välkända arkadspel som Pac-Man och i militära applikationer, musiksynthesizers som Roland Jupiter-8 och andra elektroniska produkter.

    Zilog licensierade även ut Z80-tekniken till amerikanska företag som Synertek och Mostek samt till den europeiska tillverkaren SGS/STMicroelectronics. Processorns design kopierades också av tillverkare i Japan, Östeuropa och Sovjetunionen, och företag som NEC, Toshiba, Sharp och Hitachi tillverkade sina egna versioner som var kompatibla med chipet.

    På senare tid har Zilog åter fokuserat på produkter för inbyggda system genom att erbjuda avancerade mikrokontroller som är kompatibla med de ursprungliga Z80- och Z180-designerna.

    Vad är CP/M?

    CP/M, som står för Control Program for Microcomputers, är ett operativsystem som ursprungligen utvecklades av Gary Kildall från Digital Research Inc. 1974. CP/M var ett av de första operativsystemen som designades specifikt för mikrodatorer, vilket var ett stort steg framåt från de tidigare stordatorbaserade och minidatorbaserade systemen.

    CP/M var framförallt populärt under sena 1970-talet och tidiga 1980-talet, och det spelade en nyckelroll i den tidiga utvecklingen och populariseringen av persondatorer (PC). Operativsystemet kördes på 8-bitars mikroprocessorer, särskilt på Intel 8080 och Zilog Z80, vilket gjorde det till ett populärt val för många tidiga persondatorer som Altair 8800, Osborne 1 och Kaypro.

    En av de mest anmärkningsvärda aspekterna av CP/M var dess filsystem, som använde en enkel diskorganisationsmetod och filallokeringstabell (FAT) som senare inspirerade MS-DOS. CP/M hanterade applikationer genom ett kommandoradsgränssnitt där användarna skrev in kommandon för att utföra olika uppgifter som att öppna, redigera och radera filer.

    CP/M förlorade slutligen marknadsandelar till MS-DOS i mitten av 1980-talet, särskilt efter att IBM valt att använda MS-DOS som operativsystem för sina IBM PC-datorer. Trots detta har CP/M haft ett bestående arv inom datorvärlden, delvis för sin roll i utvecklingen av mjukvaru- och hårdvaruekosystem runt persondatorer.

    Källa till ovanstående

    https://www.techspot.com/news/102684-zilog-discontinuing-z80-microprocessor-after-almost-50-years.html