1. Logotyp, färger och Plymouth
2. Installation
3. Lås- och inloggningsskärm, Desktop Första titt och Bakgrund
4.Skrivbord utseende och ny version av GNOME.
5. Ny utseendestil med accentfärgyouter och GNOME-versionsuppgraderingar
6. Filhanterare
7. Skärmdump Arbetsflödesskillnad mellan Ubuntu 22.04 och 20.04
8. Firefox Web Browser as Snap in Ubuntu 22.04
9.Difference in Settings Window between Ubuntu 22.04 and 20.04
10. Flavours and Application Updates
Visste du, att hos Datorhjälp på Orrspelsvägen 13, Bromma ( Man åker Spårvagn nr 12 ifrån Alvik till Ålstens gård ) är Stockholms enda butik där man kan få hjälp med att installera Linux och annan öppen källkod mjukvara över disk.
-Vi hjälper dej att installera Linux ( Ubuntu, MiNT , Debian )
-Linux är perfekt för dej som har äldre hårdvara tycker det är resurs slöseri att slänga fungerade datorer bara för Apple och Microsoft vill sälja ny hårdvara.
-Eller för dej som inte vill leva i ett 1984 samhälle, där nämnda företag + google lägger pussel om ditt liv.
Ifrån 2022-04-23 till 2022-04-30 så kostar det bara 300:- istället för 600 få Ubuntu 22.04 LTS ( Priser gäller standard Ubuntu 22.04 på standard PC hårdvara och maskinen måste vara i ett sådant skick att den fungera )
Detta inlägg är sponsrad inlägg av Datorhjälp i Stockholm AB har ingenting med Linux.se i övrig att göra.
Så gott folk! Nu är Ubuntu 22.04 LTS här.
Mer info hittar Ni på Ubuntu hemsida
https://ubuntu.com/blog/ubuntu-22-04-lts-released
Här kan du ladda ner Ubuntu 22.04 LTS ifrån Sunet
Här är filmen för den som inte orka läsa.
Den 21 April kommer 22.04 ”Jammy Jellyfish” LTS. LTS betyder det är long time support, dvs man kommer får upgraderingar till 2027.
Nyheter i 22.04
Man kommer kunna ställa in fler färger i skrivbords miljön. Bättre skärmdump funktion.
-GNOME Shell 42
-Uppdaterade appar
-Linux kernel 5.15 LTS
-Mesa 22
-Nya multitask möjligheter i inställningar
-Nya ubuntu inställningar i docks
-Uppfräshade GTK och Shell teamna
-Accentfärger
Linux.se har testat en beta av Ubuntu 22.04 LTS i Virutell maskin installation, slutsatsen är en Ubuntu bli en allt mer mognare och mognare produkt. Fanns en del barnsjukdomar att den kraschade lite då och då.
Ubuntu kommer fulla ett tomrum efter Microsoft och Apple, när dessa jättar kommer lämna osupporta gamla hårdvara kvar i hemmen, när nya OS versioner inte längre komemr supporta äldre hårdvara, som kan ubuntu användas som ett alternativ. Ett bra val för miljön och plånboken.
Dessutom fuller ubuntu oftast ett standard behov. Webläsare som Chrome och Firefox finns till Linux, tom en beta av Edge finns.
Spotify finns till Linux och en mängd andra program lika så. Thunderbird och LibreOffice är sedan många år tillbaka standard i Linux.
Vi gå mer och mer emot en ”terminal” användning, där våra datorer är terminaler emot internet, lite toback to basic, på 80 talet var det en svartvit VT100 terminal emot en minidator i källare, idag är terminalen en webläsare.
I förra inlägget skrev jag om att rädda en iMac ifrån 2010, den datorn var väldig premium för sin tid är det även idag på en del punkter.
Nu har vi kommit fram en gamla HP Laptop istället
HP Compaq 6715b
Här börja då historien HP Compaq 6715B dator, som är en HP Compaq 6715B, ursprunglingen hade den 2 GB RAM och en mekanisk hårddisk, och såld med Vista basic som operativsystem.
Datorn är i dagens mått ganska uttjänad, det har väldig lite minne och den har ett föråldrat OS. Men hårdvaran fungera fint.
Uppskattning är att denna modell är ifrån 2009 . Den har fortfarande PC CARD / PCMICA kort plats , S Video utgång och även firewire ingång port. En intressant detalj är att den har 1650×1050 i upplösning, så den har var lite ”premium” utrustad för sin tid, en laptop ifrån denna årgång innehöll oftast skärm som klarade 1368×700. Den har även en 64 Bitars CPU ifrån AMD med 2 kärnor.
Installera Linux.
Här kan man diskustera vad skall man köra för linux distrubtion på den här hårdvara. Det finns en del att välja mellan. En del kanske valt xubuntu som är slimmad version av ubuntu, debian är ett annat alternativ även raspberry pi egna debian version som även finns till PC kan vara ett alternativ.
Jag väljer dock att börja med ubuntu 20.04 LTS. Inser efter installationen att 2 GB RAM är lite snålt, så jag stoppar in 4 GB till, så totalt denna dator 6 GB RAM.
Datorn har en stor flaskhals, det är den mekaniska hårddisken. Det stående stalltipset att skrämma liv i gamla datorer är stoppa in SSD disk istället för mekanisk hårddisk. Skillnaden är som att skjuta KSP istället för myningsladda gevär med hjullås.
Här får man dock tänka till lite, äldre dator har inte dagens UEFI bios utan vanligt MBR bios. Så när man bygger USB stickan i Rufus, så är det viktigt att man kryssa i MBR, annars fungera det inte.
Hur bli resultatet?
Som dator fungera den väl ok, att surfa på nätet, lyssna på radio , det som fungera mindre bra är t.ex att titta på SVT play, där laggar grafik. Har dock inte lagt ner tid på att leta reda på optimerade grafik drivrutiner. Just den här modellen har även en del dumheter för sej, att t.ex det trådlösa nätverkskortet inte fungera med linux pga tillverkaren är idioter och inte gör saker med öppen källkod.
Men som ordbehandlare kan definitivt använda denna dator eller som ”internet” radio t.ex i en oöm miljö. Datorn kukar ur när man försöker skala upp grafiken. Men får man en sådan här dator till sänks, så kan man göra något kul med den.
Debian 11
Skippar Ubuntu 20.04 LTS, även om den fungera på datorn. Datorn orka inte med ubuntu. Däremot flytter Debian 11 på riktig fint med 6 GB RAM.
Slutsats!
Datorn går utmärkt att använda till lite enklare göremål, man behöver inte slänga en dator som är 12 år gamla. Att t.ex använda en dator som internet radio eller som skrivmaskin är den alldeles utmärkt till.
LibreOffice ingå i dom flesta linux distar. Just den här modellen vara lite premium utrustat för sin tid, så den har även en ganska ok upplösning på skärmen. Bästa är komma över sådana modeller som var rustade för en företags marknad, dvs thinkad , HP Elitebook osv. Dom är oftast ok byggda och har lite bättre CPU i sej än den billigaste skiten som säjs av elkedjorna.
Hur gamla datorer skall försöka hålla vid liv.
Svår fråga, bero på hur datorn är utrustad och vad man skall ha datorn till . Jag tycker väl 64 bitars är väl det man bör satsa på. Så en dator ifrån 2007 och framåt är väl ok.
Fungera BankID under Linux?
Svar : Nej! Men fungera utmärkt med mobil bankid.
Idag slängs många datorer, särskilt Mac är extra utsatta, eftersom man upphör att supporta äldre hårdvara. På MacOS så fungera det så att nya Chrome inte gå att installera på ett OS ifrån 2017. Men istället för slänga en fungerade iMac ifrån 2010, som fortfarande är en ok dator. Då kan man göra om det till en Linux dator. Då kan man göra Chrome, youtube och se på streaming.
Med linux kan du :
Datorhjälp vid Ålstens gård ca 10 min med Spårvagn ifrån Alvik, har nu ett erbjudade, att för endast 400:- inkl. moms, konventera man din gamla dator till Linux.
Erbjudade gäller 64 bitars datorer, och datorn måste vara i ett sådan skick att hårddisken är helt.
I priset ingår installation av Ubuntu eller Mint dock inte backup av gamla filer på ifrån den gamla installationen.
Bra för miljö , bra för plånboken..
Vi har faktiskt byggt över 400 olika Linux-kärnversioner genom åren det tog att äntligen förklara Slackware 15.0 stabil (däremot testade vi 34 kärnversioner medan du arbetar med Slackware 14.2). Vi hamnade äntligen på kärnan version 5.15.19 efter att Greg Kroah-Hartman bekräftat att det skulle bli långsiktigt stöd till åtminstone oktober 2023 (och troligen längre än så). Som vanligt finns kärnan i två smaker, generisk och enorm. Den stora kärnan innehåller tillräckligt många inbyggda drivrutiner som i de flesta fall inte en initrd är behövs för att starta upp systemet. De generiska kärnorna kräver användning av en initrd till ladda kärnmodulerna som behövs för att montera rotfilsystemet. Använder en generisk kärnan kommer att spara lite minne och möjligen undvika några uppstartstidsvarningar. Jag rekommenderar starkt att du använder en generisk kärna för den bästa kärnmodulen kompatibilitet också. Det är lättare att göra det än i tidigare utgåvor - den installationsprogrammet gör nu en initrd åt dig, och det nya geninitrd-verktyget kommer att göra det bygg om initrd automatiskt för de senaste kärnpaketen du har installerat på systemet.
http://www.slackware.com/releasenotes/15.0.php
Kan laddas hem ifrån :
Linus Torvalds tillkännagav idag lanseringen och allmän tillgänglighet av Linux 5.15 som nästa långtidssupport (LTS) kärnserie med ny funktionalitet och förbättringar. Höjdpunkterna i Linux 5.15 inkluderar en helt ny NTFS-filsystemimplementering från Parangon Software som är fullt funktionell och stöder alla NTFS-versioner upp till 3.1, realtidsförbudslåsning, en in-kernel SMB3-server som heter ksmbd, Btrfs stöder nu fs-verity filintegritetssäkring och ID-mappade fästen, såväl som DAMON (Data Access MONitor) för övervakning av minnesåtkomstmönstret för processer i användarutrymme. Den här utgåvan ger också stöd för KFENCE- och KCSAN-verktygen till s390-arkitekturen, schemaläggningsstöd för asymmetriska ARM-system, stöd för per-VLAN multicast i nätverksundersystemet, möjligheten att bygga AArch64 (ARM64) kärnor som Hyper-V-klienter, stöd för MCTP-protokollet (Management Component Transport Protocol) och out-of-band datastöd för Unix-domänsockets. Nytt i Linux-kärnan 5.15 är också stöd för år 2038 i XFS-filsystemen, direkt I/O-stöd på okomprimerade filer i EROFS-filsystemet, möjligheten att migrera minnessidor till beständigt minne, ett nytt process_mrelease(2)-systemanrop som kan användas för att omedelbart återta minnet av en avslutande process av en övervakarprocess, samt stöd för den förallokerade spårningsmekanismen i IOAM-delsystemet. Det bästa av allt är att Linux 5.15 är en LTS (Long-Term Support) kärnserie, eftersom detta är den sista stabila kärngrenen som släpptes 2021. Den kända kärnutvecklaren Greg Kroah-Hartman kommer snart att tillkännage LTS-statusen för Linux-kärnan 5.15 och för hur många år kommer det att stödjas. Tills dess, håll ett öga på de stabila programvaruförråden för din favorit GNU/Linux-distribution för Linux 5.15 LTS. Linux
Vårt forum startade någon gång runt 2001, blev då en snabbt en tillgång för det växande linux intresset. Idag 20 år senare är en plats för botnar som försöker postar spam. Därav stängs nu forumet för gott. Vi hänvisa till andra forum som Flashback.org för den som vill ha linux support av andra använder.
Vill du köpa linux på media eller får det installera så finns Datorhjälp vid Ålstens Gård / Bromma, Spårvagn 12 går ditt. ( Ej postorder ) .
För den som växter upp 80 talet , minna nog ZX maskinerna. Först kom ZX80 som var väldig enkel maskin som man kopplade till en vanlig TV och sedan ZX81 som var förbättringar på 80. Båda 80 och 81:an hade svartvit bild och hade touch tangentbord. Men det byggdes en kopior på dessa maskiner, bl a Lamba 8300 som var en ZX 81 klone.
Sir Clive Sinclair var även upphovsman till QL, som sägs vara den datorn Linus Torvalds lärde sej att programmera på. QL var lite udda, den hade en 68008 som hade 8 bitars bus istället för 16 Bitars.
Här är länka till 2 filmer , första fimen handla Cir Clive Sinclair
Micro Men
Den andra om ZX maskinerna
Var äve upphovsmannen till elmoppen CV5 .
Så här löd meddelande i en news group för 30 år sedan.
Hello everybody out there using minix –
I’m doing a (free) operating system (just a hobby, won’t be big and professional like gnu) for 386(486) AT clones. This has been brewing since april, and is starting to get ready. I’d like any feedback on things people like/dislike in minix, as my OS resembles it somewhat (same physical layout of the file-system (due to practical reasons) among other things).https://425b40493b46983be285ffead30c6925.safeframe.googlesyndication.com/safeframe/1-0-38/html/container.html
I’ve currently ported bash(1.08) and gcc(1.40), and things seem to work. This implies that I’ll get something practical within a few months, and I’d like to know what features most people would want. Any suggestions are welcome, but I won’t promise I’ll implement them 🙂
30 år senare finns linux i många mobiler, din bil kör troligen linux i sitt informationssystem, din router kör linux, din Smart TV kört någon variant av linux, tv boxen som du har till TV kör troligen .
Efter att ha sett mer än två år i utveckling har Debian -teamet tillkännagett lanseringen av Debian 11 "bullseye" som deras senaste stora stabila uppgradering. En av de viktigaste Linux -distributionerna runt, som flera andra är baserade på som Ubuntu. Eftersom det är en stabil version kommer den att stödjas i minst 5 år. Med stora uppgraderingar till olika skrivbordsmiljöer kan du förvänta dig av det:
Detta är den första stora Debian-versionen som stöder exFAT-filsystemet, det finns ett nytt "ipp-usb" -paket för att stödja många mer moderna skrivare med drivrutinlös utskrift och skanning som stöds, systemd har sin ihärdiga journalfunktion aktiverad som standard, ny förpackning för programvarurelaterad för att bekämpa COVID-19, bättre Wayland-stöd för olika asiatiska språk med en ny Fcitx 5-inmatningsmetod och massor mer. Debian -teamet noterade att det finns cirka 11 294 nya paket som ingår i den här versionen. Läs mer
En brittisk tidning för dej gilla att mecka lite själv. Tidningen är på lite högre nivå än t.ex. Svenska PC För alla.
Kreativ lite hack med Raspberry PI Zero som gör om din gamla analog35 mm kamera till digital kamera.
Ubuntu 21.04 kodnamn ‘Hirsute Hippo’ , kommer stödja 9 månader efter släppning. Ubuntu 21.04 kommer inte innehålla GNOME 4.0. Pga Gnome 4.0 har fått en del radikala nyheter.
Beta versionen verka endast finnas i x86-64, men hoppas den även kommer i en ARM versin för raspberry Pi.
Läs mer härLinux.se testar Raspbery PI 400. Vi som växter upp med hemdatorerna på 80 talet,känner ingen formatet på Raspberry PI 400, den liknar väldig mycket ZX Spectrum i formatet. Ett enklare plastchassi med kompakttangentbord. Ett kompakt tangentbord innebär att man måste ha fler typer av skift tanganter, eftersom man har tecken på varje tangent.
Den enda som skiljer Raspberry PI ifrån Zx Spectrum tangentbordet den har inte gummi tangenter. Tom lösningen att starta om datorn ge en flashback till Zx spectrum tiden, genom att dra ut strömmen till den.
Raspberry Pi och ZX Spectrum har flera saker gemensamt, det kommer båda ifrån England ,syfte är tillhandahålla en billig dator. En ZX Spectrum 16 KB kostade 1983-11 ca 1995:- en VIC 20 5 KB Ram kostade också 1995:-hos Stor liten butiker i Stockholm. ( Källa SVD ) . En ZX Spectrum innehöll en Z80 CPU och 16 Kb eller 48 Kb RAM och operativsystemet var en basic tolk.
Den här datorn kostar ca 1000:- ifrån Amazon. Raspberry pi 400 innehåller 4 GB RAM och kan bootas på en mängd olika OS. Datorn man får är helt avskalad, USB laddare få man hålla med själv
Datorn har 3 st USB portar, en ethernet port , USB C för laddning och 2 st micro HDMI och 40 pin GIO head. Det som är lite synd att HDMI portarna är mikro istället för vanlig format.
Datorn som har testat är köpt med tyskt tangentbord då Svensk tangentbord inte finns tillgänglig och datorn upp startad på Raspberry egna version av Debian.
Datorn är lite segare att starta webbläsare och så, den tar en stund på sej rendera sidorna. Men den fungera utmärkt med SVT Play men mindre bra med Disney Plus. Dock fungera Disney+ utmärkt på andra Linux datorer med Chrome misstänker att den webbläsare som finns i debian fungera dåligt med DRM skyddat innehåll.
Vem skall ha en Raspberry Pi 400?
Maskinen skulle nog passa en del grupper i samhället. Kan tänka mej special konfigurad version av Linux, så skulle datorn kunde användas av äldre. Har man t.ex rätt skrivare , så hittar den Debian den själv utan minsta strul.
Installera Ubuntu 20.10 Desktop, det fungera precis som i x86 versionen. Även om det sitter 4 kärnor PI 400 och den har 4 GB internminne. Dock finns inte Chrome för ARM Linux än, men chrome finns Apples M1 chip ( Som är ARM är baserad ) så vi hoppas att google kompilera upp en chrome version för ARM Linux.
ARM vs X86
x86 har hängt med ett tag, den första PCn med intels CPU 8086 kom ut 1980 . ARM har länge dominerat telefoner och paddor. Nu har även Apple valt att gå över till ARM med deras M1 chip. Om x86 eran är över eller inte, det är svårt att sia om idag. ARM är en RISC och x86 är CISC CPU. RISC Cpu är effektivare än CISC.
Raspberry PI har visat att man kan bygga billigare datorer, som Raspberry PI zero, som har skapat en hel industri med tillbehör och böcker.
Som en billig surfdator , absolut. Koppla den till TVn.
Många smarta TV bli oftast förståndshandikappade miffon när tillverkare har lämnat den att dö produkt döden på produktkyrkogården, oftast innehåller en Nordkoransk brödbutik vid missväxt ett större sortimentl än vad det gör bort bort glömda smart TV gör produkter, här kan man använda Pi 400 istället.
Nackdelen med Pi 400 är att den är lite långsam läsa en del hemsidor med. Men skulle faktiskt utmärkt kunna kopplas till TVn som surfmaskin eller media burk.
Ubuntu
Numera finns ubuntu 20.10 både Desktop och server versionen till Raspberry Pi. Ubuntu Desktop versionen liknar x86, det går utmärkt att att streama SVT Play med Pi 400. Pröva även spela upp mp4 filmer, gick alldeles utmärkt. Det gick ovanligt smidig att ansluta datorn till en blåtand högtalare.
Leksak?
Precis som på 80 talet då många dömda ut C64 / ZX Spectrum som leksaker, vi som växter upp med dessa datorer lärde oss programmera och det gav oss kunskap för livet. Det är väl här Raspberry PI 400 kommer in som läror datorer, idag när man få många appar direkt ifrån appbutiken, så finns inga incitament för 10 åringen att lära sej programmera för få spelen. Men om man kan använda Pi 400 för att programmera en robot eller göra andra spänede saker, precis 2020 talet mekano.
Precis som på 80 talet så är det spel som lockar. Men kan göra så mycket annat kul med en Raspberry PI, t.ex bygga robotar osv osv. Att få gång kreativitet att skapa olika saker med raspberry PI borde locka många,precis som en tidigare generation byggde med mekno eller techno lego.
Man kan förutom att köra Debian datorn även köra Ubuntu och även special versioner linux för den som vill t.e.x vill testa retro spel.
Slutsats :
För att vara en 1000:- dator, så får man mycket för pengarna. Den som vill lära sej linux, men kanske inte vill labba med sin huvuddator är en alldeles utmärkt dator för ändamålet.
Nu har Ubuntu 20.10 ute. Om du skall ha ett system som du skall använda under längre tid, så skall du installera en LTS utgåva dvs 20.04 LTS.
”I den här utgåvan firar vi Raspberry Pi-stiftelsens åtagande att lägga öppen dator i händerna på människor över hela världen”, säger Mark Shuttleworth, vd för Canonical. ”Vi är hedrade att stödja detta initiativ genom att optimera Ubuntu på Raspberry Pi, oavsett för personligt bruk, utbildningsändamål eller som en grund för deras nästa affärssatsning.”
Vi drunknar idag i gamla elektronik, en dator som är 10 år gamla anses av en del som värdelös, eftersom den har föråldrad mjukvara i sej. Vanligaste problemet är att t.ex installera t.ex Windows 10 på en äldre dator, att stödet för grafiken har upphör eller andra kretsar.
Här kommer linux in, det går oftast utmärkt att installera Linux på en äldre dator. Det som kan vara lite knepig på att äldre datorer med tex Celeron inte alltid orka att strema film, datorn tappa bilder och den man skall titta på upplevs som hackigt.
För där vi ett utmärkt användingsområdet för gamla hårdvara, att tjänstgör som ”TV dator”
Som bekant är öppen källkods världen lite rörig, förutom Linux finns det ett antal olika varianter av BSD ( FreeBSD och OpenBSD )
Den här artikel på engelska reder ut begreppen :
https://www.fosslinux.com/43260/linux-vs-bsd.htm
Nu kan du köpa en 16 GB USB med Debian 10.4 . Stickan är för 64 bitars datorer och innehåller alla paketet du behöver. Kostar 200:- och kan endast köpas över disk på Orrspelsvägen 13, Bromma ( Skicka e-post info@datorhjalp.se för stickorna görs just in time ) Finns att köpa hos Datorhjälp
Trasig dator?
Tel 08 37 21 00
Arkiv
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Linuxtoday
|
ANNONS
E-post kontakt@datorhjalp.se Hemsida : PC-Service.se |
Debugpoint
9to5linux.com
