• Stöd för AMD Zen 6, Arm v9.7 och mer RISC-V

    När nästa generations processorer från AMD, Arm och RISC-V står för dörren måste även mjukvarans grundverktyg ligga steget före. Med GNU Binutils 2.46 tar utvecklarvärlden ett viktigt kliv mot framtiden genom att lägga till stöd för kommande CPU-arkitekturer, förbättrad felsökning och en moderniserad verktygskedja som gör fria operativsystem redo för hårdvara som ännu inte nått marknaden.

    När nya generationer av processorer närmar sig marknaden räcker det inte med snabbare kisel och fler kärnor. För att operativsystem och program verkligen ska kunna utnyttja ny hårdvara måste verktygen som bygger dem hänga med. Med version 2.46 tar GNU Binutils ett tydligt kliv framåt och gör utvecklare redo för kommande CPU-arkitekturer.

    Stöd för AMD Zen 6, Arm v9.7 och mer RISC-V

    En av de mest uppmärksammade nyheterna är att Binutils 2.46 nu har stöd för AMD:s kommande Zen 6-arkitektur. Även om processorerna ännu inte finns på marknaden innebär detta att mjukvara kan byggas och testas i god tid, så att ekosystemet är redo vid lansering.

    På Arm-sidan fortsätter utvecklingen i snabb takt. Stödet för Arm v9.6 är nu färdigställt, samtidigt som Arm v9.7 introduceras via flaggan -march=armv9.7-a. Dessutom finns tidigt stöd för framtida tekniker som POE2 och vMTE, vilket visar att verktygskedjan redan blickar framåt mot nästa generation av Arm-baserade system.

    Även RISC-V får ett lyft. Nya tillägg som sdtrig v1.0 och ssstrict v1.0 stärker stödet för den öppna instruktionsuppsättningen och gör plattformen mer attraktiv för både forskning och kommersiella produkter.

    SFrame Version 3 blir standard

    Assemblern i Binutils 2.46 använder nu SFrame Version 3 som standard. Det här påverkar framför allt hur stackramar och felsökningsinformation hanteras. För utvecklare innebär det bättre stöd för mycket stora program, över 2 gigabyte i storlek, mer flexibla ramlayouter och tydligare information om yttersta funktionsramar. Även hanteringen av signaler förbättras, vilket ger mer tillförlitliga bakspår vid felsökning.

    Nytt delat bibliotek för SFrame

    Som en följd av SFrame-uppdateringen introduceras ett nytt versionerat delat bibliotek, libsframe.so.3. Det använder symbolversionering under namnet LIBSFRAME_3.0 och är ett viktigt steg för att säkerställa långsiktig kompatibilitet mellan olika versioner av verktygen.

    Striktare kontroller och färre dolda fel

    Utvecklarna har också passat på att skärpa den interna kvaliteten. Verktyg som objcopy gör nu striktare kontroller av målformat, vilket gör att felaktig användning upptäcks tidigare i byggprocessen. Det äldre, mer tillåtande beteendet finns fortfarande kvar, men kräver nu att man uttryckligen anger vilket format som ska användas.

    Städning bland gamla plattformar

    För att minska underhållsbördan har stödet för vissa äldre och i praktiken oanvända mål tagits bort. Exempel på detta är NaCl och Solaris på PowerPC. Genom att rensa bort sådant som inte längre används kan utvecklingen fokusera på moderna och relevanta plattformar.

    Fler förbättringar under huven

    Utöver de stora nyheterna innehåller Binutils 2.46 mängder av buggfixar och mindre förbättringar. Programmet readelf kan nu visa innehållet i Global Offset Tables, stödet för länkartaggning har förbättrats och källkodstarbollarna skapas på ett sätt som underlättar reproducerbara byggen.

    En tyst men viktig uppdatering

    GNU Binutils 2.46 är ingen version som märks direkt av vanliga användare, men för utvecklare och hela open source-världen är den central. Den gör verktygskedjan redo för framtidens processorer, förbättrar felsökning i stora program och minskar teknisk skuld. Det är ännu ett exempel på hur grundläggande infrastruktur ofta utvecklas i det tysta, men med enorm betydelse för allt som byggs ovanpå.

    https://sourceware.org/pipermail/binutils/2026-February/148149.html

    Teknisk faktaruta: GNU Binutils 2.46
    Vad är det?
    Verktygssamling för binärhantering i GNU-toolchain, bl.a. assembler (as), länkare (ld), objcopy, readelf.
    Processor- och ISA-stöd
    • AMD: igenkänning/stöd för Zen 6
    • Arm: Arm v9.6 färdigställt, Arm v9.7 via -march=armv9.7-a
    • Arm: tidigt stöd för kommande tekniker (POE2, vMTE)
    • RISC-V: nya tillägg, bl.a. sdtrig v1.0 och ssstrict v1.0
    SFrame (stack frame-format)
    Assemblern emitterar SFrame Version 3 som standard, med stöd för binärer > 2 GiB, flexiblare frame-layout, markering av yttersta frames och förbättrad hantering av signal-trampoliner.
    Nytt bibliotek
    Ny versionerad delad bibliotekfil: libsframe.so.3
    Symbolversionering: LIBSFRAME_3.0
    Skärpta kontroller
    Striktare validering och plugin-hantering. Exempel: objcopy kontrollerar målformat hårdare; äldre beteende kan kräva att utdataformat anges explicit.
    Övrigt
    • readelf kan visa innehåll i Global Offset Tables (GOT)
    • förbättrad linker-taggning
    • borttaget stöd för vissa äldre mål (t.ex. NaCl, Solaris/PowerPC)
    • jämn release: GOLD-länkaren ingår i källträdet
  • Jellyfin blir äntligen officiell app på Samsung Smart TV

    Samsung-ägare kan nu ta ett stort steg mot full kontroll över sitt eget medieinnehåll. Den öppna och kostnadsfria mediaservern Jellyfin har nämligen blivit tillgänglig som officiell app för Samsung Smart TV via Tizen Store. Efter år av inofficiella och krångliga lösningar innebär detta ett genombrott som gör det betydligt enklare för miljontals användare att strömma sina egna filmer, serier och musik direkt till vardagsrummet.

    Jellyfin blir äntligen officiell app på Samsung Smart TV

    Efter flera års väntan kan Samsung-ägare nu glädjas åt att Jellyfin finns som officiell app i Tizen Store. Den fria och öppna mediaservern, som länge varit tillgänglig på nästan alla andra smart-TV-plattformar, har därmed tagit klivet in i Samsungs ekosystem.

    Vad är Jellyfin?

    Jellyfin är ett gratis och open-source-baserat mediaserverprojekt som gör det möjligt att organisera, strömma och hantera sitt eget medieinnehåll. Filmer, TV-serier, musik och bilder lagras på en server som användaren själv kontrollerar och strömmas till olika enheter i hemmet.

    Till skillnad från kommersiella alternativ finns inga abonnemang, ingen reklam och ingen datainsamling. Allt innehåll och all metadata stannar lokalt hos användaren.

    Tizen – den sista stora pusselbiten

    Samsung använder sitt eget operativsystem, Tizen, i miljontals smart-TV-apparater världen över. Under lång tid var detta den enda större TV-plattformen som saknade officiellt stöd för Jellyfin, trots att appar redan fanns för exempelvis Android TV, webOS och Apple TV.

    Detta gjorde att Samsung-användare antingen fick klara sig utan Jellyfin eller ta till inofficiella lösningar.

    Ett oväntat besked från utvecklarna

    Genombrottet uppmärksammades först när en användare noterade att Jellyfin plötsligt dök upp i Tizen Store. Kort därefter bekräftade Jellyfin-utvecklaren Anthony Lavado att appen faktiskt godkänts, om än med vissa begränsningar.

    Alla TV-modeller stöds ännu inte. Vissa buggar återstod, men efter dialog med Samsungs granskningsprocess tilläts appen släppas för delar av plattformen.

    Varför detta är viktigt

    Tidigare gick det att installera Jellyfin på Samsung-TV, men processen var långt ifrån användarvänlig. Den krävde egen kompilering av appen, hantering av beroenden, aktivering av utvecklarläge på TV:n och en komplicerad installationsprocedur.

    Med Jellyfin som officiell app försvinner hela detta hinder. Installation sker nu direkt från Tizen Store, precis som vilken annan app som helst.

    Begränsat stöd – än så länge

    Rapporter från användarforum visar att Jellyfin främst dyker upp på nyare Samsung-modeller. Äldre TV-apparater verkar i nuläget sakna tillgång, men mycket tyder på att stödet kommer att utökas över tid.

    Ett steg framåt för öppen källkod

    Att Jellyfin nu finns som officiell app på Samsung Smart TV är mer än en teknisk detalj. Det markerar ett tydligt framsteg för öppen källkod och självhostade lösningar i konsumentelektronikens mest centrala miljö.

    För miljontals användare innebär detta enklare tillgång till egna mediebibliotek, full kontroll över sitt innehåll och ett alternativ till låsta, abonnemangsbaserade streamingtjänster – direkt i vardagsrummet.

    https://github.com/jellyfin/jellyfin-tizen/issues/222#issuecomment-3831497018

    FAKTARUTA
    Rubrik: Jellyfin på Samsung Smart TV (Tizen)
    Vad är Jellyfin? Fri och öppen mediaserver för ditt eget filmbibliotek, serier och musik.
    Nyhet: Officiell app börjar rullas ut i Tizen Store.
    Stöd: Syns främst på nyare TV-modeller – alla får den inte samtidigt.
    Varför viktigt? Slipper krånglig sideload/utvecklarläge – installeras som vanlig app.



  • Gentoo 2025: Ekonomisk stabilitet och ett steg bort från GitHub

    Gentoo sammanfattar 2025 som ett år av stabil ekonomi och ökande fokus på självständighet: projektet vill flytta speglingar och bidragsflöden från GitHub till den ideellt drivna Codeberg-plattformen, delvis som reaktion på tryck mot mer proprietära verktyg. Samtidigt visar årsrapporten att verksamheten främst bärs av små donationer och att kostnaderna i första hand går till drift och hosting, medan övergången till SPI fortsätter.

    Det välkända Linux-projektet Gentoo avslutade 2025 med att publicera en omfattande årsrapport. Rapporten visar ett projekt i relativt god ekonomisk balans – men också ett Gentoo som tydligt markerar sin vilja att ta kontroll över sin tekniska framtid. Två frågor sticker särskilt ut: pengar och plattformar.

    Ett tydligt avståndstagande från GitHub

    En av de mest uppmärksammade punkterna i rapporten är Gentoo-ledningens planerade flytt bort från GitHub. I stället vill projektet flytta speglar av sina kodförråd och arbetsflöden för bidrag till Codeberg, en kodplattform baserad på Forgejo och driven av en ideell organisation i Berlin.

    Bakgrunden är i första hand ideologisk men också praktisk. Gentoo uttrycker oro över GitHubs ökande fokus på proprietära tjänster, särskilt den AI-baserade kodassistenten GitHub Copilot. Enligt Gentoo finns det en växande press att använda dessa tjänster, något som strider mot projektets långvariga filosofi om fria verktyg och användarens självbestämmande.

    Gentoo sammanfattar själva beslutet med formuleringen ”Goodbye GitHub, welcome Codeberg”, och ser flytten som ett sätt att skydda både utvecklare och bidragsgivare från att bli beroende av slutna ekosystem.

    Varför Codeberg?

    Codeberg är inte bara ett tekniskt alternativ utan också ett värdebaserat sådant. Plattformen bygger på Forgejo, en fri mjukvarufork av Gitea, och drivs av en ideell organisation snarare än ett vinstdrivande bolag. För Gentoo innebär detta större kontroll över utvecklingsmiljön och mindre risk för framtida påtvingade förändringar.

    I en tid då många öppna projekt brottas med beroenden till kommersiella molnplattformar är Gentoo långt ifrån ensamma om att vilja gå sin egen väg.

    Ekonomin: små donationer bär projektet

    Årsrapporten visar att Gentoo Foundation hade en total inkomst på 12 066 USD under räkenskapsåret som avslutades den 30 juni 2025. Mer än 80 procent av dessa pengar kom från individuella donationer, vilket tydligt visar att projektet främst bärs av sitt community snarare än av stora företagsintressen.

    Samtidigt pågår en övergång av Gentoo:s finansiella infrastruktur till Software in the Public Interest, SPI. Under samma period tog SPI emot 8 471 USD öronmärkta för Gentoo, även här till största delen från små individuella bidrag.

    Utgifter: servrar före administration

    På utgiftssidan gick den största posten, 8 332 USD, till programverksamhet såsom drift och hosting. Administrativa kostnader för bokföring och allmän förvaltning uppgick till 1 724 USD, medan kostnader för insamling låg på 905 USD.

    Sammantaget visar siffrorna ett projekt där merparten av resurserna fortfarande går direkt till den tekniska infrastrukturen.

    Ett Gentoo som vill stå på egna ben

    Gentoo:s årsrapport för 2025 ger bilden av ett projekt som både är försiktigt och principfast. Ekonomin är stabil men blygsam, och beslutet att lämna GitHub handlar mindre om teknik och mer om långsiktiga värderingar.

    I en värld där öppen källkod allt oftare utvecklas på kommersiella villkor markerar Gentoo tydligt att frihet, både teknisk och organisatorisk, fortfarande är värd att försvara.

    https://www.gentoo.org

    $ teknisk_faktaruta –gentoo-2025
    Teknisk faktaruta: Gentoo 2025
    Kort bakgrund: Gentoo beskriver 2025 som ett år med stabil ekonomi och ett tydligare fokus på oberoende verktyg. En central punkt är planer på att flytta speglingar och bidragsflöden från GitHub till Codeberg (Forgejo-baserat), delvis som reaktion på upplevt tryck mot mer proprietära tjänster.
    Planerad plattformsflytt: GitHub → Codeberg (Forgejo-baserad forge, ideellt driven i Berlin)
    Motiv (enligt rapporttexten): motstånd mot funktioner som kan driva på användning av proprietära verktyg (t.ex. Copilot-relaterat)
    Gentoo Foundation (FY 2025, slut 30 juni 2025): intäkter 12 066 USD; >80% från individuella donationer
    SPI-kanalen: 8 471 USD under samma period, huvudsakligen småbidrag
    Utgifter: program/hosting 8 332 USD; administration 1 724 USD; insamling 905 USD
  • När ett ritprogram växer upp – vad Pinta 3.1 säger om öppen källkod och kreativ mjukvara

    Med version 3.1 tar Pinta ett tydligt steg från enkelt ritverktyg till mogen kreativ mjukvara. Uppdateringen kombinerar tekniska förbättringar, smartare användargränssnitt och bättre prestanda – och visar hur öppen källkod kan utvecklas metodiskt, användarcentrerat och framtidssäkert.

    Från enkel bildredigering till precisionsverktyg

    Pinta har länge riktat sig till användare som vill ha ett lättanvänt alternativ för bildredigering på GNU/Linux, macOS och Windows. I version 3.1 blir ambitionen tydligare: programmet ska inte bara vara lätt att komma igång med, utan också erbjuda precision och kontroll.

    Det nya axonometriska rutnätet är ett tydligt exempel. Funktionen gör det möjligt att arbeta med tekniska illustrationer, diagram och isometrisk grafik – områden som annars ofta kräver betydligt mer avancerad mjukvara. Här integreras funktionen på ett sätt som inte kräver förkunskaper, men som ändå öppnar nya kreativa möjligheter.

    Små förbättringar som förändrar arbetsflödet

    Många av nyheterna i Pinta 3.1 är subtila, men påverkar hur effektivt användaren kan arbeta:

    Markeringskonturen är nu animerad, vilket gör den lättare att uppfatta visuellt. Markerade områden projiceras dessutom på linjalerna, vilket förbättrar rumslig orientering och precision. Gradientverktyget har fått direkta handtag, så att riktning och längd kan justeras intuitivt direkt på arbetsytan.

    Detta är klassiska exempel på användarcentrerad design, där förbättringarna inte nödvändigtvis märks direkt – men snabbt blir oumbärliga.

    Prestanda som grund för kreativitet

    Bakom kulisserna har själva ritduken, canvas-widgeten, byggts om. För användaren innebär detta snabbare respons, jämnare rendering och bättre flyt vid zoomning och målning. För ett ritprogram är detta avgörande: minsta fördröjning mellan handling och resultat kan störa det kreativa arbetet.

    Här blir det tydligt hur tekniska beslut direkt påverkar den mänskliga upplevelsen. Effektiv kod är inte bara ett ingenjörsproblem, utan en förutsättning för kreativt fokus.

    När slumpen blir reproducerbar

    En särskilt intressant nyhet är att slumpvärden i effekter nu kan styras manuellt via så kallade slumpfrön. Det gör att samma ”slumpmässiga” resultat kan återskapas exakt.

    Detta är ett viktigt koncept inom både vetenskap och generativ konst. Möjligheten att upprepa experiment – eller visuella uttryck – är central för förståelse, jämförelse och lärande. Här möts matematik, estetik och praktisk nytta i ett och samma verktyg.

    Plattformar, arkitekturer och framtid

    Pinta 3.1 är också ett tecken på hur datorvärlden förändras. Stöd för ARM64 på Windows speglar skiftet mot energieffektivare processorer, samtidigt som kraven på modernare grafikbibliotek pekar framåt snarare än bakåt.

    Det är ett medvetet val: istället för att hålla fast vid äldre system fokuserar projektet på stabilitet, tillgänglighet och framtida utveckling.

    Mer än en uppdatering

    Pinta 3.1 är inte en revolution, utan något mer långsiktigt värdefullt: ett exempel på hur öppen källkod kan förbättras steg för steg genom tydliga mål, användarfeedback och teknisk noggrannhet.

    I en tid då många kreativa verktyg blir allt mer komplexa och låsta, visar Pinta att enkelhet inte behöver vara en begränsning – utan kan vara resultatet av genomtänkt ingenjörsarbete.

    Slutsats

    Pinta 3.1 visar att även mindre projekt kan driva innovation genom fokus på detaljer, reproducerbarhet och användbarhet. Det är ett starkt exempel på hur fri mjukvara inte bara överlever – utan mognar.

    https://flathub.org/en/apps/com.github.PintaProject.Pinta

    FAKTA: Pinta 3.1
    Typ: Fri & öppen källkod – rit- och bildredigeringsprogram
    Plattformar: GNU/Linux, macOS, Windows
    Teknik: GTK# (GTK 4.18+ & libadwaita 1.7+)
    Nyheter i version 3.1
    • Axonometriskt rutnät (Visa → Canvas Grid)
    • Ny effekt: Cells
    • Polygonläge i lassomarkering
    • Twist-effekt med Radius Percentage
    • Omarbetad canvas för bättre prestanda
    • Gradientverktyg med visuella handtag
    • Dithering använder aktuell palett
    • Splatter-pensel ritar kontinuerligt
    • Animerad markeringskontur
    • Manuellt styrbara slumpfrön för effekter
    • Högerklicksmeny för lager
    • ARM64-stöd för Windows
    Obs: Vid sparning till format utan lager visas varning om utplattning.
  • Librephone: FSF:s vision om en helt fri mobiltelefon

    Free Software Foundation (FSF) tar nästa steg i kampen för digital frihet med sitt nya projekt Librephone. Målet är att skapa en framtid där mobiltelefoner inte längre styrs av stängda, proprietära system – utan där användaren har full kontroll över både hårdvara och programvara. Genom forskning, omvänd ingenjörskonst och öppna licenser vill FSF bana väg för den första riktigt fria mobilen.

    Librephone: FSF:s vision om en helt fri mobiltelefon

    Free Software Foundation (FSF) har presenterat nya detaljer om sitt ambitiösa projekt Librephone – ett initiativ som vill befria våra mobiltelefoner från alla former av proprietär programvara. Målet är inget mindre än att skapa en framtid där användaren verkligen äger och kontrollerar varje del av sin telefon, från operativsystemet hela vägen ner till den inbyggda firmware som styr hårdvaran.

    Problemet med dagens mobiler
    Moderna smartphones är i grunden byggda på slutna komponenter. Många delar av telefonen – som Wi-Fi, Bluetooth och till och med själva startprocessen – styrs av så kallade blobs: binära filer utan tillgång till källkoden. De är nödvändiga för att enheten ska fungera, men eftersom ingen utanför tillverkarens väggar kan se eller ändra dem, utgör de ett stort hinder för friheten att förstå, modifiera och förbättra sin egen teknik.

    Ett djupare angreppssätt än tidigare projekt
    Det finns redan frihetsinriktade mobilprojekt som PostmarketOS och Replicant, men de fokuserar mest på operativsystemnivån. FSF vill med Librephone gå betydligt längre – ända ner till hårdvarans innersta lager. Teamet planerar att forska på och dokumentera hur de slutna komponenterna fungerar, bland annat genom omvänd ingenjörskonst. Man börjar med befintliga chip och telefoner som redan har delvis öppet stöd, för att stegvis ersätta icke-fria delar med öppna och verifierbara alternativ.

    Ingen ny telefon – ännu
    Librephone handlar inte om att bygga en helt ny mobiltelefon från grunden – åtminstone inte i nuläget. I stället vill FSF lägga den tekniska grunden för framtidens fria telefoner. All forskning och alla verktyg som utvecklas inom projektet kommer att publiceras under fria licenser, så att andra utvecklare och organisationer kan bygga vidare på resultaten.

    Ett långsiktigt projekt
    FSF är tydliga med att detta är ett tålamodsprövande projekt. Att förstå och ersätta moderna mobilkomponenter är en process som kan ta flera år. Men organisationen ser det som ett nödvändigt steg för att långsiktigt uppnå verklig användarfrihet inom mobiltekniken.

    En inbjudan till gemenskapen
    Librephone är ett öppet initiativ, och FSF uppmuntrar alla med intresse för fri programvara att bidra – oavsett om det handlar om donationer, volontärarbete eller tekniska insatser. Särskilt välkomnas personer med kunskaper inom firmwareanalys, inbyggda system och låg-nivå omvänd ingenjörskonst.

    Med Librephone vill FSF väcka liv i en dröm många inom den fria mjukvarurörelsen har haft i decennier: en telefon som verkligen är fri i varje bit och byte – från kretskort till kod.

    https://librephone.fsf.org

Etikett: fri mjukvara

  • Stöd för AMD Zen 6, Arm v9.7 och mer RISC-V

    När nästa generations processorer från AMD, Arm och RISC-V står för dörren måste även mjukvarans grundverktyg ligga steget före. Med GNU Binutils 2.46 tar utvecklarvärlden ett viktigt kliv mot framtiden genom att lägga till stöd för kommande CPU-arkitekturer, förbättrad felsökning och en moderniserad verktygskedja som gör fria operativsystem redo för hårdvara som ännu inte nått…

  • Jellyfin blir äntligen officiell app på Samsung Smart TV

    Samsung-ägare kan nu ta ett stort steg mot full kontroll över sitt eget medieinnehåll. Den öppna och kostnadsfria mediaservern Jellyfin har nämligen blivit tillgänglig som officiell app för Samsung Smart TV via Tizen Store. Efter år av inofficiella och krångliga lösningar innebär detta ett genombrott som gör det betydligt enklare för miljontals användare att strömma…

  • Gentoo 2025: Ekonomisk stabilitet och ett steg bort från GitHub

    Gentoo sammanfattar 2025 som ett år av stabil ekonomi och ökande fokus på självständighet: projektet vill flytta speglingar och bidragsflöden från GitHub till den ideellt drivna Codeberg-plattformen, delvis som reaktion på tryck mot mer proprietära verktyg. Samtidigt visar årsrapporten att verksamheten främst bärs av små donationer och att kostnaderna i första hand går till drift…

  • När ett ritprogram växer upp – vad Pinta 3.1 säger om öppen källkod och kreativ mjukvara

    Med version 3.1 tar Pinta ett tydligt steg från enkelt ritverktyg till mogen kreativ mjukvara. Uppdateringen kombinerar tekniska förbättringar, smartare användargränssnitt och bättre prestanda – och visar hur öppen källkod kan utvecklas metodiskt, användarcentrerat och framtidssäkert. Från enkel bildredigering till precisionsverktyg Pinta har länge riktat sig till användare som vill ha ett lättanvänt alternativ för…

  • Librephone: FSF:s vision om en helt fri mobiltelefon

    Free Software Foundation (FSF) tar nästa steg i kampen för digital frihet med sitt nya projekt Librephone. Målet är att skapa en framtid där mobiltelefoner inte längre styrs av stängda, proprietära system – utan där användaren har full kontroll över både hårdvara och programvara. Genom forskning, omvänd ingenjörskonst och öppna licenser vill FSF bana väg…