• Donetick – ett Linux-verktyg för vardagens måsten

    Att minnas alla hushållssysslor är lättare sagt än gjort. När uppgifter återkommer med olika intervall och delas mellan flera personer blir det snabbt rörigt. Donetick är ett självhostat verktyg som hjälper dig att samla, planera och följa upp allt från städning till trädgårdsarbete – med påminnelser, återkommande scheman och smarta funktioner som förenklar vardagen.

    Få ordning på hushållssysslorna med Donetick

    Återkommande hushållsarbete är lätt att underskatta. När uppgifter dyker upp varje vecka, varje månad eller bara någon gång per år är det svårt att hålla allt i minnet. Utan ett system blir det snabbt oklart vad som är gjort, vad som återstår och vem som egentligen ansvarar för vad. Donetick är ett självhostat webbverktyg som är särskilt utformat för att hantera just denna typ av uppgifter.

    Donetick kombinerar ett lättanvänt gränssnitt med stöd för återkommande sysslor, flera användare, prioriteringar och ett öppet API. Verktyget lämpar sig väl för hushåll och familjer, men kan även användas i andra sammanhang där uppgifter behöver delas och följas upp.

    Förutsättningar

    I den här genomgången används en Debian-baserad server. Donetick körs i en container, vilket gör Docker och Docker Compose till det enklaste installationsalternativet. Installera nödvändiga paket med:

    sudo apt install docker.io docker-compose
    

    För att slippa använda sudo vid varje docker-kommando kan du lägga till din användare i docker-gruppen:

    sudo usermod -aG docker $USER
    

    Logga ut och in igen så att ändringen börjar gälla.

    Installera Donetick med Docker Compose

    Börja med att skapa en katalogstruktur för Donetick:

    mkdir -p ~/containers/donetick/{data,config}
    cd ~/containers/donetick
    

    Skapa därefter filen docker-compose.yml med följande innehåll:

    version: "3.9"
    
    services:
      donetick:
        image: donetick/donetick:latest
        container_name: donetick
        ports:
          - "2021:2021"
        volumes:
          - ./data:/app/data
          - ./config:/app/config
        restart: unless-stopped
    

    Donetick kräver även en konfigurationsfil för självhostade installationer. Skapa filen config/selfhosted.yaml. Du kan utgå från Doneticks exempelkonfiguration, men se till att ange en säker JWT-nyckel. En lämplig nyckel kan genereras med:

    openssl rand -hex 16
    

    Ange den genererade strängen i konfigurationsfilen som värde för jwt_secret.

    Starta sedan containern:

    docker-compose up -d
    

    Kontrollera att tjänsten körs korrekt genom att titta i loggarna:

    docker-compose logs -f
    

    När Donetick är igång visas meddelandet att applikationen körs.

    Skapa användarkonto och logga in

    Öppna webbläsaren och gå till:

    http://SERVER_IP:2021/
    

    Vid första besöket får du välja att logga in eller skapa ett nytt konto. Donetick stöder flera användare, vilket gör det möjligt att använda systemet gemensamt i ett hushåll. Varje användare har sitt eget konto med personliga inställningar.

    Översikt och gränssnitt

    Efter inloggning visas startsidan där alla aktuella uppgifter listas. I mitten syns uppgifterna, högst upp finns sök och filter, och till höger visas en kalender med kommande sysslor. Längst ned listas nyligen slutförda uppgifter.

    Via menyn uppe till vänster når du inställningar, etiketter, grupper och API-funktioner.

    Skapa och hantera uppgifter

    För att skapa en ny uppgift klickar du på plusknappen. Du anger ett namn och kan även lägga till en beskrivning. Om ingen deadline anges hamnar uppgiften i listan för uppgifter utan förfallodatum.

    När uppgiften är slutförd markerar du den som klar. Den arkiveras då automatiskt men finns kvar i historiken.

    Smarta uppgifter med naturligt språk

    Donetick erbjuder även möjligheten att skapa uppgifter genom fri text. I stället för att fylla i alla fält manuellt kan du skriva exempelvis:

    ”Vattna växterna varje söndag”

    Donetick tolkar då texten och skapar automatiskt en återkommande uppgift. Funktionen är experimentell men fungerar redan bra för vanliga formuleringar.

    Etiketter och prioritet

    Uppgifter kan märkas med etiketter för att göra dem lättare att sortera, till exempel städning, underhåll eller trädgård. Varje etikett kan tilldelas en färg.

    Det går även att ange prioritet på uppgifter, från mycket viktiga till mindre brådskande. Detta påverkar hur de visas i listan och hjälper till att fokusera på rätt saker.

    Återkommande uppgifter och deadlines

    Donetick är särskilt användbart för återkommande sysslor. Du kan ange om en uppgift ska upprepas dagligen, veckovis, månadsvis eller enligt ett mer avancerat schema.

    För uppgifter med deadline går det även att ange ett tidsfönster som bestämmer hur nära slutdatumet uppgiften måste slutföras för att räknas som klar i tid.

    Samarbete och familjedelning

    Användare kan samlas i grupper, kallade cirklar. Inom en cirkel delas uppgifter mellan medlemmarna. När en uppgift skapas kan den tilldelas en eller flera personer.

    För återkommande uppgifter kan Donetick automatiskt rotera ansvaret mellan användare, exempelvis genom att välja den som gjort minst tidigare.

    Tidsregistrering

    Donetick har inbyggd tidtagning. Via uppgiftens detaljvy kan du starta och pausa en timer. Tidsregistreringen fortsätter även om du lämnar sidan och ger i efterhand en tydlig bild av hur lång tid olika sysslor tar.

    API och integration

    För den som vill integrera Donetick med andra system finns ett HTTP-baserat API. Först skapar du en API-token via inställningarna. Därefter kan du till exempel lista alla uppgifter med:

    curl -H "secretkey: API_TOKEN" http://SERVER_IP:2021/api/v1/chore
    

    För att markera en uppgift som slutförd via API:

    curl -H "secretkey: API_TOKEN" -X POST \
    http://SERVER_IP:2021/api/v1/chore/3/complete
    

    Donetick stöder även så kallade ”things”, externa tillstånd som kan ändras via API och användas för att trigga uppgifter automatiskt, till exempel från hemautomation eller sensorer.

    Sammanfattning

    Donetick är ett kraftfullt men lättanvänt verktyg för att hantera hushållssysslor och återkommande uppgifter. Genom att köra det på egen server får du full kontroll över data och integrationer. Kombinationen av tydligt gränssnitt, stöd för familjedelning och ett öppet API gör Donetick till ett intressant alternativ för alla som vill få bättre struktur i vardagen.

    https://donetick.com

    Youtube film om Donetick

    FAKTARUTA
    Donetick
    Donetick är ett självhostat webbverktyg för att hålla koll på hushållssysslor och återkommande uppgifter. Det passar extra bra när flera personer ska dela på ansvaret och du vill ha påminnelser, scheman och historik – utan molntjänster.
    Typ: Självhostad uppgift- och sysslohantering
    Styrkor: Återkommande uppgifter, etiketter/prioritet, flera användare, tidsregistrering, API
  • Egen drift av digitala tjänster blir allt mer populärt

    Linux fortsätter att dominera inom ”självhosting” och hemmalabb enligt årets internationella Self-Host Survey 2025. Med över 4 000 deltagare visar undersökningen att mer än fyra av fem självhostare väljer Linux som grund för sina system – ofta av integritetsskäl. Virtualiseringsplattformen Proxmox, hemautomationssystemet Home Assistant OS och Raspberry Pi OS hör till de mest populära lösningarna, medan Windows och BSD-baserade system endast används i begränsad omfattning. Resultaten ger en tydlig bild av hur tekniskt intresserade privatpersoner bygger sina egna servermiljöer och varför.

    Linux regerar i hemmaservrar – resultat från Self-Host Survey 2025

    Att bygga sin egen server hemma har gått från nördprojekt till ett genomtänkt sätt att skydda sin integritet och få kontroll över sin digitala data. I årets Self-Host User Survey 2025, genomförd av communityn selfh.st och publicerad av dess grundare Ethan Sholly, deltog 4 081 entusiaster från hela världen. Resultatet är tydligt: Linux dominerar självhostade system och hemmalabb.

    Linux leder överlägset

    Över 81 procent av alla som deltog i undersökningen använder Linux som plattform för sina hemmaservrar, oavsett om det handlar om fysiska datorer, virtualiserade miljöer eller containerbaserad infrastruktur.

    Detta bekräftar även den globala serverbilden. Enligt Wikipedia driver Linux 63 procent av världens serverinfrastruktur. För självhostare är det inte bara teknikintresset som väger tungt – den vanligaste anledningen till att självhosta är integritet, där Linux är ett naturligt val tack vare öppenheten och kontrollen över systemet.

    Mest använda operativsystem i hemmalabb 2025

    PlaceringOperativsystemAndelKommentar
    1Linux (generellt)81 %Tydlig dominans
    2Proxmox (Debian-baserat)45 %Virtualiseringsplattform
    3Home Assistant OS29 %System för hemautomation
    4Raspberry Pi OS24 %Vanligt i enklare projekt
    5Windows Server< 6 %Begränsad användning
    6FreeBSD med flerastrax över 5 %Stabil nisch

    Samtliga tre toppsystem baseras på Linux.

    Containerplattformar

    PlattformAnvändning
    Dockercirka 90 %
    LXD30 %
    Podman11 %

    Docker är det mest använda containerverktyget och ses som standard inom självhosting. Det mest överraskande resultatet är att LXD hamnar på andra plats, vilket tyder på ett ökande intresse för mer avancerad container- och VM-hantering. Podman, som ofta lyfts fram som ett säkrare alternativ genom rootless-drift, har ännu inte fått lika stort genomslag.

    Varför självhosta?

    De vanligaste skälen som anges i undersökningen är:

    • Integritet och kontroll över data
    • Tekniskt intresse
    • Lägre kostnader och oberoende från molntjänster
    • Flexibilitet och möjlighet att skräddarsy system

    Övriga intressanta resultat

    Undersökningen inkluderar även uppgifter om:

    • Vanlig hårdvara i hemmalabb
    • Verktyg för virtualisering och orkestrering
    • Populära tjänster (till exempel mediaservrar, backup och smarta hem-lösningar)
    • Nätverks- och lagringspraxis

    Så kan du själv komma igång med självhosting

    Ett enkelt exempel på nyttan med självhosting är att lagra manualer till hushållsmaskiner lokalt. Många har stått vid tvättmaskinen och råkat aktivera barnlåset, för att sedan desperat försöka hitta rätt manual på internet. Om manualen i stället finns sparad på en lokal webbserver blir det snabbt och enkelt att lösa problemet.

    Ett annat praktiskt exempel är att fotografera och ladda upp kvitton. Det väcker frågan: vill man verkligen att personlig information ska lagras i en extern app där man inte har kontroll över hur datan hanteras? Genom att lagra sådant på en egen server behåller man kontrollen över sin information.

    För den som vill börja med självhosting är det klokt att starta i liten skala. En äldre stationär dator, utrustad med en större hårddisk, kan fungera utmärkt som en NAS. Installera exempelvis Ubuntu Server eller Debian som grund. Därefter kan du sätta upp Apache och PHP för att köra webbapplikationer som WordPress eller ett wiki-system, vilket är användbart för anteckningar och dokumentation i hushållet.

    Om din internetleverantör tillhandahåller en publik IP-adress kan du aktivera port forwarding i din router. Detta möjliggör åtkomst till servern även utanför hemmet. När grunderna fungerar stabilt kan du stegvis lägga till fler tjänster, exempelvis backup-system, mediaserver eller hemautomation.

    Slutsats

    Linux har etablerat sig som ryggraden inom självhosting och hemmalabb, inte bara i datacenter. För många är självhosting idag ett sätt att uppnå digital självständighet. Verktyg som Proxmox, Docker och Raspberry Pi OS har gjort det enklare än någonsin att komma igång.

    Även för den som inte planerar att drifta en egen server är undersökningen intressant, eftersom den ger en tydlig bild av vilka tekniker hemanvändare faktiskt satsar på.

    https://selfh.st/survey/2025-results

    Driva egna digitala tjänster hemma på en gammal dator

    Grundkrav på datorn
    • 64-bitars CPU (helst)
    • Minst 4 GB RAM (8 GB rekommenderas för WordPress + databaser)
    • SSD om möjligt för bättre prestanda
    • Stabil internetuppkoppling + router där du kan vidarebefordra portar (port forwarding)

    Nätverk & säkerhet
    • Ställ in fast intern IP-adress på servern
    • Vidarebefordra portar 80 (HTTP) i routern
    • Installera brandvägg (t.ex. ufw) och öppna endast nödvändiga portar
    • Skapa en vanlig användare, inaktivera lösenordsinloggning via SSH om möjligt (använd SSH-nycklar)

    Operativsystem
    • Installera en serverversion av Debian eller Ubuntu Server
    • Välj endast nödvändiga paket vid installationen (SSH-server, inga onödiga skrivbordsmiljöer)

    Webbserver + PHP (Debian/Ubuntu)
    Installera en klassisk LAMP-stack (Linux, Apache, MariaDB/MySQL, PHP):
    sudo apt update
    sudo apt install apache2 mariadb-server php php-mysql php-xml php-mbstring php-curl php-zip php-gd

    Databas för WordPress
    sudo mysql_secure_installation
    Skapa databas + användare för WordPress med starkt lösenord.

    WordPress-installation
    • Ladda ner WordPress och packa upp i /var/www/html/ eller egen virtuell host
    • Sätt rätt ägare: sudo chown -R www-data:www-data /var/www/html/
    • Skapa wp-config.php med dina DB-uppgifter
    • Kör webbinstallationen via webbläsaren (serverns IP / domän)

    WP-CLI (rekommenderas)
    Installera WP-CLI för att kunna administrera WordPress via terminal:
    curl -O https://raw.githubusercontent.com/wp-cli/builds/gh-pages/phar/wp-cli.phar
    php wp-cli.phar --info
    chmod +x wp-cli.phar
    sudo mv wp-cli.phar /usr/local/bin/wp
    Exempel på kommandon:
    wp plugin update --all
    wp core update
    wp cache flush

    Extern åtkomst & domän
    • Peka en domän eller DNS-record (t.ex. via DynDNS) till din publika IP
    • Testa åtkomst externt (mobil med 4G/5G) för att verifiera funktion

    Övriga egna tjänster
    På samma server kan du även köra:
    • Nextcloud (egen “molnlagring”)
    • Egna wikis (t.ex. MediaWiki, Wiki.js)
    • Små egna API:er och PHP/Python-appar
    via samma webbserver eller separata virtuella hosts.

    Tips: Börja enkelt, håll systemet uppdaterat (sudo apt upgrade) och ta regelbundna säkerhetskopior.

  • ZimaBoard 2

    ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser.

    När den första ZimaBoard kom för några år sedan väckte den snabbt intresse bland teknikentusiaster. Nu är uppföljaren här – ZimaBoard 2 – och den visar sig vara allt annat än en blygsam uppdatering. Med kraftfullare hårdvara, smartare mjukvara och fler möjligheter att anpassa efter egna behov, placerar sig den lilla Intel-baserade enkortsdatorn som en flexibel lösning för såväl hobbyprojekt som mer seriösa uppgifter.

    Mer kraft – mindre strömförbrukning

    Det mest påtagliga lyftet sitter i processorn. Där den första modellen byggde på en Celeron N3450, hittar vi nu en fyrkärnig Intel N150. Resultatet är betydligt bättre prestanda, samtidigt som energiförbrukningen ligger kvar på blygsamma 10 watt. Med andra ord: ZimaBoard 2 är både snabbare och mer energieffektiv – en kombination som gör den lika hemma i vardagsrummet som i serverhyllan på kontoret.

    Två varianter, flera möjligheter

    ZimaBoard 2 finns i två versioner: en enklare modell med 8 GB RAM och en större med 16 GB. Båda använder snabbt LPDDR5x-minne och klarar utan problem multitasking, Docker-containrar och vardagsanvändning. Lagringen består av 32 eller 64 GB eMMC, men för den som vill bygga ut finns två SATA-portar och ett PCIe 3.0-uttag – perfekt för extra diskar, NVMe eller nätverkskort på upp till 2,5 Gbit/s.

    Grafikdelen, Intel UHD, orkar med 4K i 60 Hz och via USB-portarna kan man ansluta allt från hårddiskar till trådlösa nätverkskort. Däremot saknas inbyggt Wi-Fi – något som kanske kan överraska i en tid då nästan allt är trådlöst.

    ZimaOS – ett steg framåt

    Den största skillnaden märks dock på mjukvarusidan. ZimaBoard 2 levereras med ZimaOS, en uppföljare till CasaOS som följde med den första modellen. Gränssnittet är webbaserat och användarvänligt, men döljer också avancerade funktioner för den som vill djupdyka. Bland nyheterna finns betydligt smidigare hantering av RAID, och möjligheten att installera Docker-appar med ett klick gör att man snabbt kan förvandla datorn till mediacenter, AI-plattform eller smarthemslösning.

    Dessutom finns stöd för virtualisering – vilket innebär att man kan experimentera med olika operativsystem i små virtuella maskiner. För den som hellre vill använda något annat än ZimaOS går det bra att installera Linux-distributioner som Ubuntu, Debian eller Fedora. Ja, till och med Windows är ett alternativ – om än kanske mer av nyfikenhet än praktisk nytta.

    Inte utan brister

    Allt är dock inte perfekt. Precis som sin föregångare saknar ZimaBoard 2 en fysisk strömknapp – något som kan irritera i längden. Dessutom blir enheten påtagligt varm vid längre drift. En annan nackdel är att ZimaBoard 2, till skillnad från kusinen ZimaBlade, inte kan matas via USB-C. Det innebär att man är bunden till den medföljande nätadaptern i stället för att kunna använda en mer universell lösning.

    Trots dessa brister är det ändå små detaljer i sammanhanget. ZimaBoard 2 framstår fortfarande som en kompakt dator med imponerande bredd och stora användningsmöjligheter.

    Våra tester

    På Linux.se har vi använt ZimaBoard i praktiken, bland annat för att säkerhetskopiera olika webbplatser och som router. I det senare fallet kunde vi dela internetuppkopplingen med grannen – samtidigt som vi isolerade vårt eget lokala nätverk för att skydda det från obehörig åtkomst.

    Slutsats: ZimaBoard 2 är kanske inte en revolution, men det är en tydlig evolution. Med starkare hårdvara, bättre mjukvara och ett brett användningsområde är det en liten dator som förtjänar en plats i verktygslådan för alla teknikintresserade.

    Pris: cirka 200 USD (motsvarande ungefär 2000 kronor). Svensk moms kan tillkomma. Någon svensk återförsäljare är i nuläget inte känd, men produkten kan beställas direkt från tillverkarens hemsida. Eventuell fraktkostnad kan tillkomma.

    ZimaBoard 2 – Fakta

    Processor: Intel N150, 4 kärnor
    TDP: 10 W
    Grafik: Intel UHD, 24 EU @ 1000 MHz
    Video: 4K @ 60 Hz via Mini DisplayPort 1.2

    Modeller:
    • ZimaBoard 2 832 – 8 GB LPDDR5x, 32 GB eMMC
    • ZimaBoard 2 1664 – 16 GB LPDDR5x, 64 GB eMMC

    Expansion:
    • 2 × SATA 3.0
    • PCIe 3.0 x4
    • USB 3.1-portar

    Operativsystem:
    • ZimaOS (förinstallerat)
    • Stöd för Linux (Ubuntu, Debian, Fedora)
    • Android
    • Windows (valfritt)

    Nackdelar:
    • Ingen fysisk strömknapp
    • Blir varm vid längre användning
    • Ingen USB-C-strömförsörjning (endast nätadapter)

Etikett: hemautomation

  • Donetick – ett Linux-verktyg för vardagens måsten

    Att minnas alla hushållssysslor är lättare sagt än gjort. När uppgifter återkommer med olika intervall och delas mellan flera personer blir det snabbt rörigt. Donetick är ett självhostat verktyg som hjälper dig att samla, planera och följa upp allt från städning till trädgårdsarbete – med påminnelser, återkommande scheman och smarta funktioner som förenklar vardagen. Få…

  • Egen drift av digitala tjänster blir allt mer populärt

    Linux fortsätter att dominera inom ”självhosting” och hemmalabb enligt årets internationella Self-Host Survey 2025. Med över 4 000 deltagare visar undersökningen att mer än fyra av fem självhostare väljer Linux som grund för sina system – ofta av integritetsskäl. Virtualiseringsplattformen Proxmox, hemautomationssystemet Home Assistant OS och Raspberry Pi OS hör till de mest populära lösningarna,…

  • ZimaBoard 2

    ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser. När den första ZimaBoard kom för några år…