• Linux Foundation redovisar ekonomi för 2025 – över 300 miljoner dollar till öppen källkod

    The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett eget anslag till Linuxkärnan.

    The Linux Foundation har publicerat sin årliga finansiella rapport för 2025 och ger därmed en detaljerad inblick i hur organisationen finansierar sin verksamhet och hur resurserna fördelas mellan projekt, infrastruktur och community-program. Rapporten visar på fortsatt stark ekonomi och omfattande satsningar på öppen källkod.

    Enligt årsrapporten uppgick de totala intäkterna under 2025 till cirka 311 miljoner dollar, medan de prognostiserade utgifterna landade på omkring 285 miljoner dollar. Överskottet används för att stärka och vidareutveckla Linux Foundations långsiktiga arbete med öppna standarder och fria programvaruprojekt.

    Fyra huvudsakliga intäktskällor

    Intäkterna kommer huvudsakligen från fyra områden. Medlemskap och donationer var den största posten och genererade cirka 133 miljoner dollar. Projektrelaterade tjänster stod för ungefär 84 miljoner dollar, medan evenemang, inklusive sponsring och deltagaravgifter, bidrog med runt 59 miljoner dollar.

    Utbildning och certifieringsprogram gav ytterligare cirka 30 miljoner dollar, och övriga intäktskällor bidrog med ungefär 6 miljoner dollar. Sammantaget översteg därmed intäkterna 310 miljoner dollar för året.

    Majoriteten av utgifterna går till projektstöd

    På utgiftssidan dominerar projektstöd, som uppgick till cirka 182 miljoner dollar. Detta speglar Linux Foundations centrala roll som värdorganisation för hundratals öppna källkodsprojekt världen över.

    Kostnader för utbildning uppgick till cirka 22 miljoner dollar, medan projektinfrastruktur – såsom servrar, CI-system och andra tekniska plattformar – stod för omkring 18 miljoner dollar. Evenemangstjänster kostade cirka 17 miljoner dollar, och community-verktyg absorberade ungefär 16 miljoner dollar.

    Linuxkärnan får egen budgetpost

    Linux Kernel Project redovisas som en separat budgetpost med en tilldelning på cirka 8,4 miljoner dollar under 2025. Även om beloppet är relativt litet i förhållande till den totala budgeten, används medlen till samordning, infrastruktur och förvaltning av Linuxkärnan – en av de mest kritiska komponenterna i den globala IT-infrastrukturen.

    Utöver detta uppgick kostnaderna för centrala verksamhetsfunktioner till cirka 16 miljoner dollar, medan internationell verksamhet stod för ungefär 7 miljoner dollar. Tillsammans ger detta en total prognostiserad kostnadsnivå strax under 285 miljoner dollar.

    Satsningar på tillgänglighet och mångfald

    Rapporten lyfter även fram Linux Foundations arbete för ökad tillgänglighet inom open source-gemenskapen. Under 2025 avsattes över 1,5 miljoner dollar till resebidrag och deltagarstipendier för fysiska evenemang.

    Av detta gick cirka 900 000 dollar direkt till resefinansiering och möjliggjorde nästan 1 100 registreringsstipendier. Enligt organisationen gick omkring 60 procent av stödet till deltagare från underrepresenterade och mångfacetterade community-grupper.

    Nästan 1 500 projekt världen över

    Utöver ekonomin redovisar Linux Foundation att man nu stödjer nära 1 500 open source-projekt inom ett brett spektrum av teknikområden. Den största kategorin är moln, containrar och virtualisering, som står för cirka 23 procent av projekten.

    Därefter följer nätverk och edge-teknik med omkring 14 procent. AI, maskininlärning, data och analys, samt tvärtekniska projekt, står vardera för ungefär 12 procent, medan webb- och applikationsutveckling utgör cirka 10 procent.

    Mindre men fortfarande betydande områden inkluderar integritet och säkerhet (5 procent), samt blockkedjeteknik och IoT/inbyggda system med omkring 4 procent vardera. Övriga områden – såsom DevOps, systemadministration, lagring och Linuxkärnan – utgör mindre andelar.

    Full rapport tillgänglig

    För den som vill fördjupa sig ytterligare innehåller det officiella tillkännagivandet även en länk för nedladdning av hela årsrapporten i PDF-format, med detaljerad ekonomisk redovisning och kompletterande statistisk.

    https://www.linuxfoundation.org/hubfs/Publications/2025%20Linux%20Foundation%20Annual%20Report_121825a_lr.pdf?hsLang=en

    Fakta: Linux Foundation 2025 (översikt)
    Intäkter: ca 311 MUSD (totalt)
    Prognos utgifter: ca 285 MUSD
    Intäkter (huvudkällor)
    • Medlemskap & donationer: ca 133 MUSD
    • Projekttjänster: ca 84 MUSD
    • Event (sponsring & deltagare): ca 59 MUSD
    • Utbildning & certifiering: ca 30 MUSD
    • Övrigt: ca 6 MUSD
    Utgifter (urval)
    • Projektstöd: ca 182 MUSD
    • Utbildningskostnader: ca 22 MUSD
    • Projektinfrastruktur: ca 18 MUSD
    • Eventtjänster: ca 17 MUSD
    • Community-verktyg: ca 16 MUSD
    • Linux Kernel Project: ca 8,4 MUSD
    Community-stöd
    • Stipendier & resebidrag: > 1,5 MUSD
    • Direkt resefinansiering: ca 900 000 USD
    • Registreringsstipendier: nära 1 100
    • Andel till deltagare från diversifierade communityn: ca 60%
  • Emmabuntüs DE 6: Linux som ger äldre datorer och fler människor en ny chans

    Emmabuntüs Debian Edition 6 visar hur fri programvara kan förena teknisk stabilitet med socialt ansvar. Med Debian 13.2 som grund, kraftigt förbättrad tillgänglighet för synskadade och fortsatt fokus på att ge äldre datorer nytt liv, är den nya versionen ett tydligt exempel på hur Linux kan göra verklig skillnad inom utbildning, inkludering och hållbar IT.

    I en tid när teknikutvecklingen ofta innebär att fullt fungerande datorer förpassas till återvinningen, går Emmabuntüs i rakt motsatt riktning. Med lanseringen av Emmabuntüs Debian Edition 6 (DE 6) visar projektet återigen hur fri och öppen programvara kan användas för både social inkludering och hållbarhet, utan att tumma på teknisk kvalitet.

    Den nya versionen bygger på Debian 13.2 och är resultatet av nästan två års arbete sedan Emmabuntüs DE 5. Fokus ligger inte bara på uppdaterad programvara, utan i minst lika hög grad på tillgänglighet, särskilt för synskadade och blinda användare.

    Ett operativsystem med ett socialt uppdrag

    Emmabuntüs är inte ett Linuxprojekt som vilket som helst. Distributionen används i humanitära och pedagogiska sammanhang världen över, ofta i områden där tillgången till ny hårdvara är begränsad. Genom att återanvända äldre datorer och kombinera dem med ett lättdrivet Linuxsystem skapas fungerande arbetsstationer för skolor, ideella organisationer och privatpersoner.

    Detta ligger helt i linje med Debians filosofi, men Emmabuntüs tar det ett steg längre genom att från grunden tänka på nybörjare och personer med funktionsnedsättningar.

    Byggd tillsammans med användarna

    En av de mest anmärkningsvärda aspekterna av Emmabuntüs DE 6 är hur tillgänglighetsfunktionerna har utvecklats. Arbetet har skett i nära samarbete med A.S.I. YOVOTOGO och FETAPH, Togos federation för funktionshindrades organisationer.

    Blinda och synskadade volontärer har testat systemet i praktiken och gett återkoppling som direkt påverkat både design och funktion. Resultatet är ett system där tillgänglighet inte är ett tillägg i efterhand, utan en integrerad del av helheten.

    För att inte störa befintliga användare är dessa funktioner avstängda som standard, men kan aktiveras via ett särskilt gränssnitt när de behövs.

    Tekniska nyheter under huven

    På systemsidan innebär DE 6 flera tydliga förbättringar. Basen är uppdaterad till Debian 13.2 och distributionen levereras enbart som 64-bitarsutgåva med skrivbordsmiljöerna Xfce och LXQt. Standardvolymen är nu satt till 50 procent för att undvika obehagligt högt ljud vid första start.

    Ett nytt skript gör det enklare att installera Wine, samtidigt som föråldrade eller icke-fungerande komponenter har rensats bort. ZuluCrypt-GUI har ersatts av LuckyLUKS för hantering av krypterade volymer. Långvariga problem kring språkval, tidszoner och krypterade installationer i både Calamares och Debians klassiska installerare har dessutom åtgärdats.

    Uppdaterade program med fokus på stabilitet

    Emmabuntüs prioriterar pålitlighet framför att alltid erbjuda den allra senaste versionen. Bland uppdaterad programvara finns Firefox ESR 140.6, Thunderbird 140.5, Ventoy 1.1.09, CTparental 5.3.01-1m, Turboprint 2.59-1 samt Debian Beginner’s Handbook 13.1.

    Denna balans mellan aktualitet och stabilitet är särskilt viktig i utbildningsmiljöer och i organisationer där systemen måste fungera långsiktigt utan ständig administration.

    Ett stort kliv framåt för tillgänglighet

    Det är dock på tillgänglighetssidan som Emmabuntüs DE 6 verkligen utmärker sig. Den centrala kontrollpanelen har byggts om med YAD, vilket gör det möjligt att få talad återkoppling vid navigering i menyerna. Nya talsyntesmotorer som MBROLA och Piper ingår nu, och systemet har stöd för tre separata Orca-profiler.

    Användare får även tillgång till ett tillgängligt gränssnitt för säker urkoppling av USB-minnen, ljudsignal vid inkoppling av externa enheter när tillgänglighetsläge är aktivt, förbättrat stöd för punktskriftsdisplayer och OCR-funktionalitet via LIOS. I tillgänglighetsläge används Caja som skrivbordshanterare för bättre kompatibilitet.

    Små detaljer som gör stor skillnad

    Utöver de större förbättringarna har många mindre verktyg och skript tillkommit. KDE Connect gör det möjligt att koppla ihop dator och mobil, batterinivån kan läsas upp på bärbara datorer och särskilda installationsskript finns för Index-punktskriftsskrivare.

    Skrivardetektering har förbättrats med hjälp av nmap och systemet hanterar nu vald talsyntes konsekvent i alla delar. Genom tillägget espeakup finns talstöd även i Linux textkonsol, vilket underlättar installation och felsökning utan grafiskt gränssnitt.

    För användare som vill minska visuellt brus finns dessutom skript för att stänga av bakgrundsbilder och startanimationer.

    Blicken framåt

    Emmabuntüs Collective har bekräftat att många av tillgänglighetsförbättringarna även kommer att inkluderas i en kommande uppdatering av Emmabuntüs DE 5. Denna uppdatering, planerad till början av nästa år, säkerställer fortsatt stöd för 32-bitars system som fortfarande är vanliga bland äldre, återbrukade datorer.

    Mer än bara ett operativsystem

    Emmabuntüs DE 6 visar hur teknik kan användas med ett tydligt mänskligt perspektiv. Här handlar utveckling inte om det senaste gränssnittet eller högsta prestandan, utan om att fler människor faktiskt ska kunna använda datorer i vardagen.

    I en tid där digital exkludering är ett växande problem framstår Emmabuntüs som ett konkret exempel på hur öppen källkod, samarbete och långsiktigt tänkande kan skapa både social och teknisk nytta.

    Ladda hem

    Faktaruta: Emmabuntüs Debian Edition 6
    Kort sagt: En Debian-baserad Linuxdistribution som ger äldre datorer längre liv och lägger extra stort fokus på nybörjarvänlighet och tillgänglighet, särskilt för synskadade användare.
    Bas: Debian 13.2
    Arkitektur: 64-bitars (DE 6)
    Skrivbord: Xfce och LXQt
    Målgrupper: skolor, ideella projekt, återbruk/renovering av datorer, nybörjare, personer med funktionsnedsättningar
    Tillgänglighet: förbättrat stöd för Orca-profiler, nya talsynteser (MBROLA, Piper), bättre punktstöd, OCR via LIOS, talad återkoppling i kontrollfönster
    Praktiska nyheter: säkrare USB-urmontering med tillgängligt gränssnitt, ljudsignal vid USB-inmatning i tillgänglighetsläge, batteriuppläsning, KDE Connect-integration
    Systemjusteringar: standardvolym 50 %, nytt Wine-installationsskript, LuckyLUKS för krypterade volymer, installer-/locale-/tidszonfixar
    Uppdaterade paket (urval): Firefox ESR 140.6, Thunderbird 140.5, Ventoy 1.1.09
    Framåt: samma tillgänglighetsförbättringar planeras även till en kommande uppdatering av Emmabuntüs DE 5 (för fortsatt stöd av 32-bitars återbrukssystem).
  • Från Microsoft till öppen källkod – när Österrikes armé tog tillbaka kontrollen

    Österrikes försvarsmakt byter från Microsoft Office till LibreOffice – inte för att spara pengar, utan för att ta hem kontrollen över sina data. Med öppna standarder, egen infrastruktur och bidrag tillbaka till koden markerar armén en tydlig kurs: digital suveränitet före molnberoende.

    Det är en tidig höstdag i Wien när Michael Hillebrand från Österrikes försvarsmakt ställer sig på scenen vid LibreOffice-konferensen 2025. Publiken, en blandning av utvecklare, akademiker och myndighetsrepresentanter från hela världen, lyssnar nyfiket när han berättar hur en av Europas arméer valde att byta från Microsoft Office till LibreOffice.

    Och nej – det handlar inte om att spara pengar.

    Digital självständighet som strategi

    ”Vi gör inte detta för att spara pengar”, säger Hillebrand. ”Vi gör det för att försvarsmakten, som måste fungera även när allt annat ligger nere, ska ha verktyg som vi själva kontrollerar.”

    Beslutet är en del av något större. Över hela Europa pratar myndigheter om digital suveränitet – rätten att styra över sin egen infrastruktur, sina egna data och sina egna verktyg, utan att vara beroende av amerikanska molnjättar.

    För Österrikes försvarsmakt blev det tydligt redan 2020 att Microsoft Office gradvis skulle flyttas in i molnet. För ett landets militära försvar var det ett rött skynke. Molnbaserade lösningar må vara praktiska för företag, men för en organisation som måste fungera när internet inte gör det är de en risk.

    Fem års resa bort från Microsoft

    Då började en lång process:

    • 2020–2021: Beslutsprocessen genomfördes, där LibreOffice pekades ut som ersättare.
    • 2022: Interna utvecklare utbildades för att kunna vidareutveckla den öppna programvaran. Anställda fick redan då välja LibreOffice frivilligt.
    • 2023: Ett tyskt företag kopplades in för support och extern utveckling, och armén startade e-learning-kurser. De första avdelningarna gjorde LibreOffice obligatoriskt.
    • 2024–2025: Microsoft Office 2016 rensades bort från alla datorer. LibreOffice blev standard.

    Än finns undantag. Vissa VBA- och Access-lösningar lever kvar, och den som absolut behöver Microsofts verktyg kan ansöka om att få installera en modul från MS Office 2024 LTSC. Men för majoriteten av soldater och anställda är det nu LibreOffice som gäller.

    Från användare till utvecklare

    Beslutet har också gjort armén till en aktiv del av open source-gemenskapen. Istället för att bara konsumera programvaran har man investerat i dess utveckling.

    Hittills har försvarsmakten finansierat över fem mansår av programmering – förbättringar och funktioner som inte bara används av militären, utan som integrerats direkt i LibreOffice-projektet och därmed kommer alla till nytta.

    Det är en liten men viktig illustration av hur öppen källkod fungerar: ett samarbete där även en konservativ institution som en armé kan bidra till verktyg som används i skolor, på kontor och av privatpersoner världen över.

    Europa och kampen om kontrollen

    Österrikes beslut är inte unikt, men det är symboliskt. Frankrike, Tyskland och flera andra länder har på olika sätt försökt frigöra sig från beroendet av amerikanska moln- och programvaruleverantörer.

    Digital suveränitet har blivit en fråga om nationellt oberoende – lika viktig som energiförsörjning eller infrastruktur. För vad händer om en konflikt uppstår och tillgången till centrala IT-tjänster stryps? Eller om licensvillkor plötsligt ändras på ett sätt som gör det omöjligt att arbeta självständigt?

    ”Verktyg som fungerar när allt annat ligger nere”

    För Österrikes försvarsmakt är svaret tydligt: man måste kunna lita på sina egna system. Och då är öppen källkod inte bara en teknisk lösning, utan en strategisk tillgång.

    När publiken på LibreOffice-konferensen applåderar åt Hillebrands berättelse är det inte bara för att en ny stor organisation börjat använda deras favoritprogramvara. Det är för att en hel nation valt att säga: vi tar kontrollen själva.

    Källa : https://www.heise.de/en/news/Austria-s-armed-forces-switch-to-LibreOffice-10660761.html

    Faktaruta: Österrikes försvarsmakt & LibreOffice

    Byte från Microsoft Office till LibreOffice för att stärka digital suveränitet, undvika molnberoende och behandla data internt. Försvarsmakten har finansierat >5 mansår utveckling som skickats upstream.


    Konkreta bidrag till LibreOffice

    • Writer: Förbättrad hantering av dokumentmallar för myndighetsbruk.
    • Calc: Optimeringar för stora kalkylblad och förbättrad pivot-tabellprestanda.
    • Impress: Nya exportfunktioner och förbättrad medieintegration i presentationer.
    • Base: Förbättrad kompatibilitet med Microsoft Access och databasformulär.
    • Filformat: Stärkt interoperabilitet med DOCX, XLSX och PPTX vid import/export.
    • Administration: Centrala policyinställningar för driftsättning i stor skala.
    • Stabilitet: Härdning av systemet för drift i känsliga miljöer.

    Teknisk översikt

    • Motiv: Digital suveränitet, lokal databehandling, kontroll över IKT-infrastruktur.
    • Tidslinje: 2020–2021 beslut → 2022 intern utvecklarutbildning → 2023 e-learning & extern partner → 2024–2025 LibreOffice standard.
    • Miljö: Självhostade Linux-servrar (Samba); egna e-post/samarbetslösningar.
    • Standardformat: ODF som primärt; interop med MS Office-format upprätthålls.
    • Undantag: MS Office 2024 LTSC kan beviljas i specialfall; viss Access/VBA kvar.
    • Typsnitt: Separata licenser upphandlade för specifika fonter.
    • Utrullning: Centralt paketerad LibreOffice + policyer/konfig för stora installationer.
    Delområde Nytta
    Dokumentkompatibilitet Säker utväxling internt/externa parter (ODF ↔ MS-format)
    Driftsättning Policy-styrning, massrullning, låga beroenden
    Resiliens Fungerar även vid nätstörningar/kris (in-house drift)
  • BayernCloud Schule – den digitala ryggraden för Bayerns skolor

    Bayern har firat Oktoberfest sedan 1810, medan Stockholm inte ens lyckades behålla sin vattenfestival i tio år.

    Bayern är en av Tysklands mest välmående delstater – känd inte bara för BMW, utan också för att ha lyckats digitalisera skolan på ett sätt som andra kan avundas. Till skillnad från Stockholms stad, där över en miljard skattekronor försvann på ett misslyckat IT-projekt, har Bayern satsat på en lösning byggd på öppen källkod. Resultatet är en plattform som är stabil, kostnadseffektiv och som kontinuerligt förbättras.

    En tisdag förmiddag i en mellanstadieskola i München. Klockan är 08.10 och klass 6B loggar in på dagens första lektion. Ingen springer längre runt och letar efter USB-stickor eller delar ut buntar av utskrivna papper. Istället öppnar eleverna sin Chromebook, klickar på skolans BayernCloud Schule-ikon och är inne. Ett klick – och hela undervisningsvärlden ligger framför dem.

    ”Det sparar oss både tid och stress”, säger klassens mentor, Sabine Köhler, medan hon öppnar dagens uppgifter i plattformens Moodle-baserade lärmiljö. ”Eleverna kan börja jobba direkt, och allt material finns samlat – även för den som är sjuk hemma.”

    Från Mebis till molnet

    ByCS är inget hastverk, utan kulmen på över 15 års digital utveckling i Bayern. Allt började 2006 med Bayern‑Moodle, som snabbt blev Tysklands näst största lärplattform. 2012 tog Mebis över och breddade utbudet med mediebibliotek, videoplattform, provarkiv och en digital whiteboard.

    När ByCS lanserades 2021 var målet tydligt: samla alla dessa resurser – och fler – i en enda, säker och användarvänlig molntjänst. Idag är plattformen införd i samtliga bayerska skolor och används dagligen av miljontals lärare, elever och föräldrar. (Wikipedia)

    En portal till hela skolans digitala värld

    ByCS är uppbyggd kring ett Single Sign-On‑system. Med en enda inloggning får användaren tillgång till:

    • Magazin – mediepedagogisk fackportal för lärare
    • Mediathek – tusentals utbildningsresurser
    • Mebis Tube – lärarproducerade videor
    • Prüfungsarchiv – prov och tester från flera år
    • TeachShare – materialbank där lärare delar lektionsmaterial
    • Virtuell whiteboard – numera vidareutvecklad som Board och integrerad i Drive (Wikipedia, ISB, ByCS)
    • Drive – säker molnlagring med webbaserat Office
    • Säker Messenger och videokonferensverktyg

    Teknisk arkitektur och teknikstack

    ByCS drivs genom en kombination av egeninfrastruktur och öppen källkod från erkända leverantörer:

    • Messenger byggs med plattformarna Matrix och Element.
    • Drive (filsynk, molnlagring) använder open source-lösningen ownCloud Infinite Scale, medan det integrerade webbaserade kontorsverktyget drivs via ONLYOFFICE.
    • Videokonferens (ByCS ViKo) grundar sig på lösningen Visavid, utvecklad av Auctores GmbH.
    • Den digitala whiteboarden (tidigare ”Tafel”, nu ”Board”) är baserad på GeoGebra Notes. (km.bayern.de, Wikipedia)

    All teknisk drift hanteras av det bayerska Skol‑Rechenzentrum inom IT-DLZ, med stöd från ministerierna (Utbildning, Digitalisering, Finans) och övervakning av dataskyddsmyndigheter. (Wikipedia)

    Säkerhet och självständighet

    Till skillnad från många kommersiella tjänster driftas ByCS helt inom Bayern i enlighet med DSGVO. Personuppgifter stannar inom regionen, och systemet undviker beroenden av amerikanska teknologijättar.

    Thomas Müller, IT-ansvarig på en gymnasieskola i Augsburg, beskriver det som en trygghet:

    ”Vi vet att våra elevers data är skyddade, och vi har kontroll över vilka verktyg vi använder. Dessutom är plattformen gratis för alla skolor – vilket är avgörande för jämlik tillgång.”

    När det går fel – skräckexemplet Skolplattformen i Stockholm

    Kontrasten mot Sverige är slående. Stockholms stads Skolplattformen, lanserad 2018, skulle bli ett styrmedel för digital skolvardag – men blev snart ett exempel på offentligt IT-fiasko. Projektet, som kostade över en miljard kronor, drabbades av tekniska fel, långsamma inloggningar, säkerhetsbrister och ett svårtillgängligt gränssnitt. Föräldrar skapade till slut en egen app, ”Öppna Skolplattformen”, vilket ledde till en uppmärksammad rättslig konflikt.

    I jämförelse har ByCS tydligt vunnit förtroende genom att bygga på öppen källkod, beprövade lösningar och användarinvolvering från start.

    Mer än bara teknik

    ByCS är mer än en verktygslåda – det är en hel infrastruktur med stöd, fortbildning och kontinuerlig utveckling. Lärare utbildas via ALP Dillingen, en omfattande hjälprotalsportal finns, och support erbjuds via e-post och telefon i stor omfattning.

    För elever innebär det att lärandet blir flexibelt, tillgängligt och värdesäkert. För lärarna förenklas planering, genomförande och uppföljning, samtidigt som administrationen minskar.

    Framtiden i sikte

    ByCS utvecklas hela tiden. Nya funktioner, som AI-stödda övningar och digitala provmoduler, testas löpande. Målet är att Bayern ska fortsatt ligga i framkant inom digital utbildning.

    Sabine Köhler, läraren från München, sammanfattar det enkelt:

    ”Det här är första gången vi har en plattform som verkligen fungerar – för alla. Det är inte bara en app, det är en del av vår skolvardag.”

    Faktaruta: BayernCloud Schule (ByCS)

    • Lanserad: 2021
    • Teknisk kärna: Öppen källkod (Matrix, Element, ownCloud, ONLYOFFICE, Visavid, GeoGebra)
    • Drift: Skol-Rechenzentrum (IT-DLZ), inom Bayern
    • Säkerhet: DSGVO-kompatibel, datan stannar inom regionen
    • Användning: Miljontals användare dagligen
    • Fördelar: Stabil, säker, gratis, bred funktionalitet och framtidssäker utveckling.

    Här är den officiella webbadressen till BayernCloud Schule (ByCS):

    Officiell webbplats: www.bycs.de

    █ BayernCloud Schule (ByCS) – Faktaöversikt
    Översikt

    Lanserad2021 BakgrundBayern-Moodle (2006) → Mebis (2012) → ByCS DriftSkol-Rechenzentrum (IT-DLZ), inom Bayern SäkerhetDSGVO-kompatibel; data stannar inom regionen
    Öppen källkod i ByCS

    • Matrix – säker meddelandeplattform (Apache 2.0)
    • Element – klient för Matrix (Apache 2.0)
    • ownCloud Infinite Scale – filsynk & molnlagring (AGPLv3)
    • ONLYOFFICE – webbaserat kontor (AGPLv3)
    • Visavid – videokonferens (proprietär, öppna API:er)
    • GeoGebra Notes – digital whiteboard (GeoGebra NCL, gratis för utbildning)
    • Moodle – historisk lärplattform (GPLv3)
    Funktioner

    • Magazin (lärarportal), Mediathek (resurser), Mebis Tube (video)
    • Prüfungsarchiv (prov), TeachShare (delning), Board/Whiteboard
    • Drive (molnlagring + ONLYOFFICE), säker Messenger & videomöten
    Fördelar

    • Stabil, säker, gratis och användarvänlig
    • Kontinuerlig utveckling och stöd för lärare
    Länk

    █ Jämförelse: BayernCloud Schule (ByCS) vs Skolplattformen (Stockholm)

    BayernCloud Schule (ByCS)
    Lanserad2021 KärnaÖppen källkod (Matrix, Element, ownCloud Infinite Scale, ONLYOFFICE, GeoGebra; Visavid integrerat) DriftSkol-Rechenzentrum (IT-DLZ), inom Bayern SäkerhetDSGVO-kompatibel; data stannar i regionen
    Funktioner
    • Magazin, Mediathek, Mebis Tube, Prüfungsarchiv, TeachShare
    • Drive + ONLYOFFICE, Messenger, videokonferens, Board/Whiteboard
    Länk
    Skolplattformen (Stockholm)
    Lanserad2018 KärnaProprietär, flera leverantörer (bl.a. Microsoft) DriftStockholms stad + underleverantörer SäkerhetKritiserad: prestanda- & säkerhetsproblem, GDPR-frågor
    Problem (urval)
    • Kostnad > 1 miljard SEK
    • Långsamma inloggningar, tekniska fel, svårt gränssnitt
    • Alternativ app ”Öppna Skolplattformen” och rättsliga tvister
    Status
    • I drift men fortsatt omdebatterad

Etikett: utbildning

  • Linux Foundation redovisar ekonomi för 2025 – över 300 miljoner dollar till öppen källkod

    The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett…

  • Emmabuntüs DE 6: Linux som ger äldre datorer och fler människor en ny chans

    Emmabuntüs Debian Edition 6 visar hur fri programvara kan förena teknisk stabilitet med socialt ansvar. Med Debian 13.2 som grund, kraftigt förbättrad tillgänglighet för synskadade och fortsatt fokus på att ge äldre datorer nytt liv, är den nya versionen ett tydligt exempel på hur Linux kan göra verklig skillnad inom utbildning, inkludering och hållbar IT.…

  • Från Microsoft till öppen källkod – när Österrikes armé tog tillbaka kontrollen

    Österrikes försvarsmakt byter från Microsoft Office till LibreOffice – inte för att spara pengar, utan för att ta hem kontrollen över sina data. Med öppna standarder, egen infrastruktur och bidrag tillbaka till koden markerar armén en tydlig kurs: digital suveränitet före molnberoende. Det är en tidig höstdag i Wien när Michael Hillebrand från Österrikes försvarsmakt…

  • BayernCloud Schule – den digitala ryggraden för Bayerns skolor

    Bayern är en av Tysklands mest välmående delstater – känd inte bara för BMW, utan också för att ha lyckats digitalisera skolan på ett sätt som andra kan avundas. Till skillnad från Stockholms stad, där över en miljard skattekronor försvann på ett misslyckat IT-projekt, har Bayern satsat på en lösning byggd på öppen källkod. Resultatet…