• VLC 3.0.22 RC1 – tillbaka med Qt6-stöd, ARM64 och förbättrad säkerhet

    Efter ett års tystnad är VLC tillbaka med version 3.0.22 RC1. Den nya utgåvan bjuder på stöd för Qt6, inbyggd Windows ARM64-kompatibilitet och mängder av säkerhetsfixar – vilket gör den till en av de mest stabila och trygga VLC-versionerna någonsin.

    Efter ett års uppehåll är en av världens mest använda mediespelare, VLC, tillbaka med en ny utgåva: version 3.0.22 RC1 (”Vetinari”). Även om mycket av uppmärksamheten just nu riktas mot den kommande VLC 4.0 – som lovar stora förändringar – innehåller denna version flera intressanta nyheter.

    En av de mest betydelsefulla förbättringarna är stöd för att bygga VLC med Qt6, något som lär uppskattas särskilt bland KDE-användare. Dessutom introduceras inbyggt stöd för Windows ARM64, i takt med att ARM-baserad hårdvara får allt större spridning på bärbara datorer och surfplattor.

    Utvecklarna har även gjort en rad justeringar i de underliggande biblioteken: äldre komponenter som liba52, libmpeg2 och libdca är numera avstängda som standard, och användarna uppmuntras att i stället använda libavcodec.

    På uppspelningssidan väntar förbättringar för AV1, Opus, ProRes, FLAC och JPEG, samt mer tillförlitlig sökning över SFTP. Stödet för Matroska och DVD-undertexter har också slipats till.

    När det gäller säkerhet markerar version 3.0.22 ett stort steg framåt: den åtgärdar fler säkerhetsproblem än någon tidigare VLC-version. Många av dessa upptäcktes genom Googles oss-fuzz-projekt och tack vare finansiering från Sovereign Tech Fund, vilket gör detta till en av de mest betydelsefulla uppdateringarna på länge vad gäller stabilitet och säkerhet.

    För Windows-användare finns dessutom några praktiska nyheter: det går nu att byta namn på, flytta eller radera den fil som spelas upp, och kompatibiliteten med Windows XP SP3 har oväntat nog återställts – något som kan glädja entusiaster och specialsystem där det fortfarande används.

    Några höjdpunkter i VLC 3.0.22 RC1

    • Nytt mörkt Qt-gränssnitt
    • Qt6-kompilering och stöd för nyare Qt5-versioner
    • Windows ARM64-byggnader
    • Förbättrad Opus-kanalmappning
    • Fixar för ProRes 4:4:4:4 och XVID MPEG-4 via VideoToolbox
    • Förbättrad Matroska-hantering och stöd för A_ATRAC/AT1
    • Stabilare FLAC-sökning och bättre bildhantering i FLAC
    • Korrigerad hantering av vissa JPEG- och ASF-filer
    • Förfinat stöd för DVD-undertexter (CEA-608)
    • Nytt stöd för AMD GPU Frame Rate Doubler (Direct3D11)

    Med stöd från Sovereign Tech Agency och oss-fuzz är VLC 3.0.22 inte bara en rutinmässig uppdatering – utan den mest omfattande säkerhetsfixade versionen hittills. För användare betyder det både bättre prestanda, ökad stabilitet och högre säkerhet.

    Faktaruta – VLC 3.0.22 RC1 “Vetinari”
    • Nytt: Qt6-byggstöd, Windows ARM64-byggen
    • Säkerhet: Flest fixar någonsin (oss-fuzz, Sovereign Tech Fund)
    • Uppspelning: Förbättringar för AV1, Opus, ProRes, FLAC, JPEG
    • Protokoll/format: Stabilare SFTP-sökning, MKV/DVD-caption-fixar
    • Windows: Byt namn/flytta/ta bort spelande fil, XP SP3-fix
    • Bibliotek: liba52/libmpeg2/libdca avstängda → använd libavcodec
  • Windows 10 går i pension – vad händer nu?

    När Windows 10 nu går i pension står miljontals datoranvändare inför ett vägval: fortsätta på en plattform utan säkerhetsuppdateringar eller söka nya alternativ. Men datorn behöver inte hamna på skroten – med Linux kan den få ett nytt liv, fullt av moderna program och långvarigt stöd.

    Om ungefär en månad upphör stödet för Windows 10. Miljontals datorer världen över kommer inte längre få säkerhetsuppdateringar, och frågan många ställer sig är: vad gör jag nu?

    Till skillnad från vad vissa tror blir inte datorn oanvändbar över en natt. Windows 10 kommer fortsätta starta och fungera, precis som vanligt. Men från och med stoppdatumet kommer inga nya säkerhetsfixar att släppas. Det gör att sårbarheter som upptäcks framöver kan utnyttjas av hackare – utan att Microsoft täpper till hålen.

    Ett tryggare Windows än förr

    Det kan kännas oroande, men läget är inte lika akut som när Windows XP pensionerades 2014. Då var säkerhetsnivån så låg att en dator som kopplades direkt till internet snabbt kunde infekteras. Windows 10 är betydligt säkrare, med inbyggda skydd som brandvägg och antivirus. Men ju längre tiden går, desto större blir risken att obehöriga hittar luckor.

    Är Linux ett alternativ?

    Ett av de mest diskuterade alternativen är att byta till Linux – ett öppet, fritt operativsystem som används världen över, från superdatorer till mobiltelefoner. Men är det något för vanliga användare?

    Linux är inte samma sak som Windows. Programmen är inte direkt kompatibla, även om det finns lösningar som Wine för att köra vissa Windows-appar. Däremot är Linux utmärkt för den som främst använder datorn för vardagliga saker som att surfa, kolla e-post, streama film och skriva dokument.

    Hårdvara och fallgropar

    En viktig fråga att ställa sig är: vilken utrustning använder jag? De flesta datorer fungerar bra med Linux, men skrivare kan vara en fälla. Vissa Canon-, Epson- och HP-modeller kan vara svåra att få igång.

    För den som bara vill ha en stabil vardagsdator är dock Linux ett starkt alternativ – och framför allt får man fortsatt säkerhetsstöd.

    Vilken Linux ska man välja?

    Det finns hundratals olika Linux-varianter, så kallade distributioner. Här är tre populära alternativ:

    • Ubuntu 24.04 LTS – enkel att komma igång med, långtidssupport till 2029.
    • Linux Mint – för den som vill ha en upplevelse som liknar Windows.
    • Debian – ett stabilt alternativ för äldre hårdvara.

    Program du kan använda i Linux

    Många populära Windows-program har motsvarigheter i Linux. Ofta är de fria och öppna, vilket gör att du slipper licenskostnader. Här är några exempel:

    • LibreOffice – kontorspaket med ordbehandling, kalkylblad och presentationer. Motsvarar Microsoft Office.
    • Thunderbird – e-postklient med stöd för flera konton och kalender. Motsvarar Outlook.
    • GIMP – avancerat bildredigeringsprogram. Motsvarar Photoshop.
    • Krita – digitalt målarprogram, särskilt populärt bland illustratörer. Motsvarar Corel Painter eller Photoshop.
    • Spotify – musikstreaming, fungerar även på Linux.
    • VLC Media Player – spelar upp nästan alla typer av ljud- och videoformat. Motsvarar Windows Media Player.
    • Steam – spelplattform med stöd för tusentals titlar, inklusive många Windows-spel via Proton.
    • Shotcut eller Kdenlive – videoredigeringsprogram. Motsvarar Premiere Pro eller Vegas.

    Kort sagt: det mesta du behöver för vardagligt bruk finns redan i Linux-världen.

    Vad kan man göra – och inte?

    Linux kan inte ersätta alla Windows-program rakt av. Använder man till exempel specialiserad mjukvara för släktforskning eller Photoshop kan det bli knepigt. Men mycket av det vi förr installerade på datorn finns idag som webbtjänster: faktureringsprogram, kontorspaket och till och med bildredigering.

    Med andra ord: för många användare räcker Linux mer än väl.

    Slutsats

    Windows 10\:s pensionsdatum betyder inte att du måste kasta din dator. Men det är klokt att tänka igenom alternativen. Att byta till Linux kan ge nytt liv åt datorn – med säkerhetsuppdateringar, modern programvara och ett grönare avtryck på miljön.

    Kanske är det här den perfekta tiden att testa något nytt?

    Windows → Linux: program och motsvarigheter
    Windows-program Linux-alternativ Vad det gör
    Microsoft Office LibreOffice Ordbehandling, kalkyl, presentationer (Writer/Calc/Impress).
    Outlook Thunderbird E-postklient med kalender, flera konton och tillägg.
    Photoshop GIMP Avancerad bildredigering, lager, filter, plug-ins.
    Illustrator Inkscape Vektorgrafik, loggor, ikoner, SVG.
    Corel Painter / Photoshop (målning) Krita Digital målning/illustration, penslar, lager, HDR.
    MS Paint Pinta Enkel pixelredigering och ritning.
    Windows Media Player VLC Spelar “allt” – video/ljud, DVD, nätströmmar.
    Adobe Premiere Pro / Vegas Kdenlive eller Shotcut Videoredigering med tidslinje, effekter, exportprofiler.
    Adobe Audition Audacity eller Ardour Ljudinspelning, redigering och mastering.
    Notepad++ Kate eller Gedit Text/ kod-redigerare med syntaxmarkering.
    WinRAR / 7-Zip Ark / File Roller / PeaZip Packa upp/komprimera ZIP, RAR, 7z m.m.
    OneDrive-klient Nextcloud klient eller leverantörens Linux-klient (Dropbox/Google Drive via rclone/insync) Synka filer till molnet.
    Spotify (Windows) Spotify (Linux) Musikstreaming – finns som Linux-app och webbspelare.
    Steam (Windows) Steam (Linux) + Proton Spelplattform; kör många Windows-spel via Proton.
    Windows Backup/Återställning Timeshift Systemåterställning och snapshots.
    Tips: De flesta finns i programbutiken (t.ex. “Programvara”, Discover) eller som Flatpak/Snap.
  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel.

    När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden, en blinkning till version 2.0\:s kodnamn “Boundless Beagle”. Den lilla detaljen sätter tonen för en distro som kombinerar lekfull estetik med genomtänkt funktionalitet.

    Byggt på Debian, finslipat för användarvänlighet

    RefreshOS 2.5 bygger på Debian 12 “Bookworm” och är tydligt troget sin grund. Här finns varken Snap eller Flatpak – APT är den enda paketförvaltaren.

    KDE Plasma är det självklara skrivbordet, i version 5.27.5, och kompletteras med ett urval av KDE:s egna applikationer. Till det läggs Brave-webbläsaren, LibreOffice, GIMP och extra drivrutinsstöd. Resultatet blir en helhet som känns både stabil och genomarbetad.

    Systemkraven är relativt beskedliga: en dubbelkärnig 2 GHz-processor, 4 GB RAM och 20 GB lagringsutrymme.

    Installation: Bekant men långsam

    Installationen sker via Calamares, det välkända installationsverktyget som guidar dig steg för steg genom språk, tangentbord, partitioner och användarkonto. ISO-filen på 3 GB gör jobbet, men installationen tar lite längre tid än väntat – och när systemet väl är installerat får man stå ut med en något långsam uppstart.

    När du når inloggningsskärmen kan du välja mellan Wayland (standard) eller X11, men skillnaderna i prestanda är försumbara.

    En genomtänkt skrivbordsmiljö

    Skrivbordsmiljön är ren och tillgänglig. Längst ner på panelen återfinns Brave, filhanteraren Nemo och programhanteraren Discover, medan volym, nätverk, batteri och klocka placerats till höger.

    Menyn är ett av de mer intressanta inslagen. I stället för att bara lista programnamn, som ”Ark”, skrivs en kort beskrivning följt av namnet i parentes – ”Arkiveringsverktyg (Ark)”. Ett litet grepp som gör stor skillnad för nya användare.

    Prestanda i praktiken

    När det gäller vardagsanvändning levererar RefreshOS. Brave är snabb och stabil, både vid tung informationssökning och lättare sociala medier. Thunderbird fungerar klockrent för e-post, även om KDE\:s KMail redan finns förinstallerat.

    Det mest imponerande är dock systemets stabilitet. Testerna på både en Dell Inspiron 3521 visade på en distribution som hanterade flera program samtidigt utan att blinka.

    Programhanteraren Discover får också höga betyg. När testaren skulle installera VLC dök spelaren upp som första förslag – och installationen gick lika smidigt som på vilken modern distro som helst.

    Slutsats: Nästan prickfri

    RefreshOS 2.5 är en distribution som vågar hålla fast vid sitt Debian-arv, samtidigt som den paketerar det i en snygg och lättanvänd KDE-miljö.

    Den långsamma uppstarten är en svag punkt, men väl inne i systemet får användaren en snabb, stabil och genomtänkt Linuxmiljö. För nybörjare innebär menylayouten en välkommen hjälp, och för erfarna användare ger distributionen en ren och pålitlig Debian-upplevelse – utan onödiga extralager.

    Domslut: RefreshOS 2.5 är en av de mest tilltalande Debian-baserade KDE-distributionerna på länge. Ett bra val för både nybörjare och veteraner, särskilt för den som vill ha ett rent, stabilt och elegant Linuxsystem.

    Innehållet ovan bygger på FOSS Force , här nedan kommer Linux.se åsikt.

    Linux.se:s intryck av RefreshOS 2.5

    Vi har provkört RefreshOS 2.5 i en virtuell maskin på en Intel Core i9 med gott om minne och SSD-lagring. Det innebär förstås att testet inte ger hela bilden – framför allt inte för den målgrupp som ofta är mest intresserad av den här typen av distributioner: äldre datorer med mekaniska hårddiskar. Ett mer rättvist test kommer därför när vi kan köra systemet direkt på 10–15 år gammal hårdvara.

    En av de tydligare profileringarna i RefreshOS är valet av Brave som standardwebbläsare, i stället för Firefox som annars är vanligare i Linuxvärlden. När vi försökte strömma video från SVT Play fungerade det dock inte som förväntat. Om det beror på att Brave blockerar integritetskränkande spårning eller om det är ett resultat av mindre lyckad webbteknik från SVT:s sida låter vi vara osagt. Problemet försvann direkt när vi installerade och använde Firefox.

    Ljudet fungerade inte i vår VM-miljö vid strömning av innehåll, vilket gör det svårt att dra slutsatser om multimediastödet. Detta kommer vi att återkomma till när vi har testat systemet på fysisk hårdvara.

    Valet av KDE Plasma som skrivbordsmiljö gör att systemet påminner mycket om Windows, vilket kan vara en fördel för den som vill ha en välbekant användarupplevelse. Installationen gick dessutom smidigt – väljer man svenska språket så genomförs hela processen på svenska.

    LibreOffice ingår som standard, vilket gör RefreshOS till ett praktiskt alternativ för den som vill återanvända en äldre dator som skrivmaskin eller enkel kontorsmaskin, där allt är färdigt från start.

    Test direkt på hårdvara

    Vi testade den på en HP EliteBook 2540p med första generationens i7 och mekanisk hårddisk.

    Vi har tidigare testat Debian 13 och Ubuntu, och de har fungerat helt okej på den här gamla hårdvaran. RefreshOS 2.5 fungerade däremot inte med wifi direkt ur boxen på just den här hårdvaran, utan vi fick använda nätverkskabel. Vi startade en stream från SVT Play, och där flöt det på okej.

    Vår slutsats: Kör hellre Debian 13 än RefreshOS 2.5. Det finns fler valmöjligheter att testa olika fönsterhanterare i Debian 13 än i RefreshOS 2.5, som är låst till KDE. Har man klen hårdvara kan man då välja en mer minnessnål fönsterhanterare.

    Distrubtionens hemsida : https://refreshos.org/index.html

    Innehållet ovan bygger på data ifrån

Etikett: VLC

  • VLC 3.0.22 RC1 – tillbaka med Qt6-stöd, ARM64 och förbättrad säkerhet

    Efter ett års tystnad är VLC tillbaka med version 3.0.22 RC1. Den nya utgåvan bjuder på stöd för Qt6, inbyggd Windows ARM64-kompatibilitet och mängder av säkerhetsfixar – vilket gör den till en av de mest stabila och trygga VLC-versionerna någonsin. Efter ett års uppehåll är en av världens mest använda mediespelare, VLC, tillbaka med en…

  • Windows 10 går i pension – vad händer nu?

    När Windows 10 nu går i pension står miljontals datoranvändare inför ett vägval: fortsätta på en plattform utan säkerhetsuppdateringar eller söka nya alternativ. Men datorn behöver inte hamna på skroten – med Linux kan den få ett nytt liv, fullt av moderna program och långvarigt stöd. Om ungefär en månad upphör stödet för Windows 10.…

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel. När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden,…