Ulogger är en lättvikts GPS-spårningsserver för Linux, med en dedikerad mobilapp. I denna guide visar vi hur du installerar Ulogger på en Ubuntu 24.04-server och länkar den till din Android-telefon.

Varför Välja Ulogger?

Ulogger är ett utmärkt val av flera skäl:

• Lättvikts och Effektiv: Körs smidigt även på servrar med begränsade resurser.
• Kompatibilitet med Geolokationsfiler: Kan importera och exportera standard geolokationsfiler som KML och GPX, vilket gör det enkelt att migrera din befintliga GPS-data.
• Öppen Källkod: Som gratis och öppen källkod, låter Ulogger vem som helst granska och förbättra koden, vilket ökar säkerheten och tillförlitligheten.

Förutsättningar

Innan du börjar, se till att du har följande:

• En Ubuntu 24.04 VPS med minst 2GB RAM.
• Ett registrerat domännamn.
• Grundläggande kunskaper i Linux kommandorad.

Steg 1: Uppdatera Systemet

Först, uppdatera systemets paketlista och uppgradera installerade paket:

sudo apt update
sudo apt upgrade -y

Steg 2: Installera Nödvändiga Beroenden

Installera nödvändiga paket:

sudo apt install git nginx python3 python3-venv python3-pip -y

Steg 3: Klona Ulogger Repositorium

Klona Ulogger serverns repository från GitHub:

git clone https://github.com/bfabiszewski/ulogger-server.git
cd ulogger-server

Steg 4: Skapa en Python Virtuell Miljö

Skapa och aktivera en Python virtuell miljö:

python3 -m venv venv
source venv/bin/activate

Steg 5: Installera Python Beroenden

Installera nödvändiga Python-paket:

pip install -r requirements.txt

Steg 6: Konfigurera Ulogger

Kopiera den exempelkonfigurationsfilen och redigera den efter din setup:

cp ulogger.cfg.sample ulogger.cfg
nano ulogger.cfg

Modifiera ulogger.cfg-filen för att matcha ditt domännamn och andra inställningar.

Steg 7: Sätt Upp Databasen

Initialisera SQLite-databasen:

python manage.py migrate

Steg 8: Skapa en Administratörsanvändare

Skapa en superanvändare för att hantera Ulogger:

python manage.py createsuperuser

Steg 9: Konfigurera Nginx

Konfigurera Nginx för att betjäna Ulogger. Skapa en ny konfigurationsfil:

sudo nano /etc/nginx/sites-available/ulogger

Lägg till följande innehåll, ersätt your_domain med ditt faktiska domännamn:

server {
    listen 80;
    server_name your_domain;

    location / {
        proxy_pass http://127.0.0.1:8000;
        proxy_set_header Host $host;
        proxy_set_header X-Real-IP $remote_addr;
        proxy_set_header X-Forwarded-For $proxy_add_x_forwarded_for;
        proxy_set_header X-Forwarded-Proto $scheme;
    }
}

Aktivera den nya sajten och starta om Nginx:

sudo ln -s /etc/nginx/sites-available/ulogger /etc/nginx/sites-enabled/
sudo systemctl restart nginx

Steg 10: Kör Ulogger

Starta Ulogger-servern:

python manage.py runserver 127.0.0.1:8000

Steg 11: Länka din Android-telefon

1. Installera Ulogger-appen: Ladda ner och installera Ulogger-appen från Google Play Store.
2. Konfigurera Appen: Öppna appen, ange din servers URL (t.ex. http://your_domain) och inloggningsuppgifterna för användaren du skapade.
3. Börja Spåra: Börja spåra din plats genom att starta spårningstjänsten i appen.

Slutsats

Genom att följa dessa steg har du nu en fullt fungerande GPS-spårningsserver med Ulogger på din Ubuntu 24.04 VPS. Med dess kompatibilitet med standard geolokationsfiler och öppen källkod är Ulogger ett pålitligt och mångsidigt val för GPS-spårningsbehov.

Lycka till med spårningen!

En del av innehåller ovan kommer ifrån denna artikel

Neovim, en terminalbaserad textredigerare med öppen källkod och rötter i Vim, har nyligen släppt version 0.10. Denna uppdatering, den längsta releasecykeln sedan version 0.5, introducerar en mängd nya funktioner och förbättringar, samt några brytande förändringar. Det är rekommenderat att läsa de fullständiga release-noterna, som kan visas direkt i Neovim med kommandot :h news. Här finns information om nya funktioner, deprecations och brytande förändringar, särskilt viktigt för plugin-författare.

Låt oss dyka ner i några av de mest framstående nyheterna i denna omfattande uppdatering.

Förbättrade standardinställningar

Nytt färgschema

Neovim har länge behövt ett nytt standardfärgschema. Det tidigare färgschemat hade problem med både tillgänglighet och estetik, särskilt vid användning som diff-visare. Neovim 0.10 introducerar ett nytt standardfärgschema, heroisk bidragit av Evgeni Chasnovski, som navigerade genom många designbegränsningar för att förbättra användarupplevelsen.

Nya standardmappningar för LSP och diagnostik

Neovim 0.10 lägger till nya standardmappningar för LSP (Language Server Protocol) och diagnostik. I Normal-läge mappas K till vim.lsp.buf.hover(), vilket visar information om funktionen eller variabeln under markören. Diagnostiknavigering inkluderar [d och ]d för att gå till föregående respektive nästa diagnostik, samt <C-W>d för att öppna diagnostikinformation i ett flytande fönster.

Inbyggd kommentarsfunktion

Neovim 0.10 inkluderar nu en inbyggd funktion för att kommentera och avkommentera text, inspirerad av vim-commentary-plugin. Den nya implementationen i Lua stödjer Tree-sitter för injicerade språk, vilket gör det enkelt att hantera kommentarer i filer med blandade språk.

Förbättringar i terminalens användargränssnitt

Synkroniserad utmatning

Nya synkroniseringsfunktioner minskar flimmer och rivning genom att batcha UI-uppdateringar, vilket ger en smidigare visuell upplevelse, särskilt vid snabba UI-uppdateringar från plugins.

Synkronisering med systemets urklipp

Neovim kan nu använda OSC 52 escape-sekvensen för att läsa från och skriva till systemets urklipp, vilket gör urklippshantering sömlös även under SSH-sessioner.

Hyperlänkar

Neovim 0.10 stödjer nu hyperlänkar med OSC 8-sekvensen, vilket gör länkar klickbara i Markdown-filer och förbättrar redigeringsupplevelsen.

Automatisk detektering av truecolor

Neovim 0.10 kan nu automatiskt upptäcka om terminalen stödjer truecolor och aktivera ’termguicolors’ för optimal färgåtergivning.

Förbättringar i LSP

Den nya versionen lägger till stöd för LSP inlay hints, vilket visar typanteckningar direkt i redigeraren, och fler standardmappningar för att förbättra diagnostik och navigering. Detta gör det enklare för användare att komma igång med LSP-funktioner utan omfattande konfiguration.

Tree-sitter Query Editor

Neovim 0.10 introducerar en frågeredigerare för Tree-sitter, vilket gör det möjligt att skriva och testa queries i realtid. Detta verktyg, kombinerat med den befintliga Tree-sitter-inspektören, erbjuder en kraftfull miljö för att arbeta med syntaxträd.

Övriga nyheter

• :terminal-kommandot accepterar nu modifierare för bättre fönsterhantering.
• gx i Normal-läge öppnar länkar under markören i webbläsaren.
• Tree-sitter-baserad syntaxmarkering är nu standard för Lua, Vimdoc och Tree-sitter-queries.
• Nya tangentbindningar för makroexekvering och kompatibilitet med Kitty-tangentbordsprotokollet.

Framtidsplaner

Neovim-projektet planerar att ytterligare förbättra LSP och Tree-sitter-upplevelsen, med pågående arbete på inbyggt stöd för snippets och autocompletion. Det finns även planer på att integrera funktionalitet från nvim-lspconfig för att förenkla användningen.

Bli involverad

Om du är en Neovim-användare, uppmuntras du att bli involverad, antingen genom att bidra direkt till Neovim-projektet eller genom att skapa plugins. Om du stöter på problem eller har förbättringsförslag, tveka inte att dela med dig i communityn.

Tack för att du använder Neovim! Förhoppningsvis kommer nästa uppdatering lite snabbare.

Kommando gudie till vim.

I Vim finns det många tangentbords- och andra kommandon som kan användas för att navigera, redigera och manipulera text. Här är en sammanfattning av några av de vanligaste och mest användbara kommandona:

Navigering

• h, j, k, l: Flytta markören vänster, ner, upp, höger.
• 0: Flytta till början av raden.
• $: Flytta till slutet av raden.
• w: Hoppa till början av nästa ord.
• b: Hoppa till början av föregående ord.
• gg: Flytta till början av filen.
• G: Flytta till slutet av filen.
• Ctrl+u: Scrolla upp en halv skärmsida.
• Ctrl+d: Scrolla ner en halv skärmsida.

Inmatningslägen

• i: Sätt in text före markören.
• a: Sätt in text efter markören.
• I: Sätt in text i början av raden.
• A: Sätt in text i slutet av raden.
• o: Sätt in en ny rad under den nuvarande.
• O: Sätt in en ny rad ovanför den nuvarande.
• Esc: Gå tillbaka till kommandoläget.

Redigering

• x: Ta bort tecknet under markören.
• dd: Ta bort hela raden.
• yy: Kopiera hela raden.
• p: Klistra in efter markören.
• u: Ångra den senaste ändringen.
• Ctrl+r: Gör om den senaste ångrade ändringen.
• cw: Byt ut från markören till slutet av ordet.
• r: Ersätt tecknet under markören.

Sökning och ersättning

• /text: Sök efter ”text” framåt i filen.
• ?text: Sök efter ”text” bakåt i filen.
• n: Nästa träff i sökningen.
• N: Föregående träff i sökningen.
• :%s/old/new/g: Ersätt alla förekomster av ”old” med ”new” i hela filen.
• :noh: Ta bort markeringen av sökresultat.

Fönsterhantering

• :split eller :sp: Dela fönstret horisontellt.
• :vsplit eller :vsp: Dela fönstret vertikalt.
• Ctrl+w, h: Flytta till vänstra fönstret.
• Ctrl+w, l: Flytta till högra fönstret.
• Ctrl+w, j: Flytta till fönstret nedanför.
• Ctrl+w, k: Flytta till fönstret ovanför.
• Ctrl+w, q: Stäng aktuellt fönster.

Buffertar och filer

• :e filename: Öppna en fil.
• :w: Spara filen.
• :q: Avsluta Vim.
• :wq: Spara och avsluta.
• :q!: Avsluta utan att spara.
• :bnext eller :bn: Gå till nästa buffert.
• :bprev eller :bp: Gå till föregående buffert.
• :bd: Stäng aktuell buffert.

Markeringar

• v: Börja visuell markering.
• V: Börja visuell markering för hela raden.
• Ctrl+v: Börja blockvisuell markering.

Detta är bara en grundläggande lista över kommandon i Vim. Det finns många fler kommandon och kortkommandon som kan anpassas för att passa specifika behov och arbetsflöden.

https://gpanders.com/blog/whats-new-in-neovim-0.10

Winamp, det välkända musikspelarprogrammet, återvänder som ett öppen källkodsprojekt under det nya namnet FreeLLama. Projektet välkomnar utvecklare från hela världen att bidra till att vidareutveckla och modernisera denna klassiska programvara. Det är en spännande nyhet som väcker nostalgiska känslor hos många.

För dem som kanske inte är bekanta med Winamp, kan det vara värt att nämna att det under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet var det ledande programmet för att spela musik på datorer, liknande hur Google idag är synonymt med internetsökningar.

Från och med den 24 september 2024 kommer Winamp under sitt nya namn, FreeLLama, att ge utvecklare över hela världen tillgång till dess källkod. Syftet är att återuppliva programmet och återinföra det som en nyckelaktör inom musikspelare.

FreeLLama siktar på att bevara Winamps ursprungliga kärna samtidigt som nya innovationer uppmuntras. Utvecklare som deltar i projektet kommer att ha möjlighet att arbeta på allt från att förbättra användargränssnittet till att integrera nya ljudformat och utöka kompatibilitet med olika enheter.

”Det här beslutet kommer utan tvekan att glädja miljontals nuvarande och tidigare användare,” sa en talesperson för Winamp. ”Vi kommer initialt att fokusera på att utveckla nya mobila versioner, men det är också viktigt för oss att fortsätta stödja våra många Windows-användare. Deras erfarenhet kommer att dra nytta av kreativiteten hos tusentals utvecklare.”

Trots det nya öppna tillvägagångssättet kommer Winamp att behålla kontrollen över den officiella versionen av programvaran, vilket säkerställer att projektets riktning förblir i linje med företagets vision.

För utvecklare som är intresserade av att delta i FreeLLama-projektet finns det mer information och registreringsmöjligheter tillgängliga på projektets webbplats.

https://about.winamp.com/free-llama

Socialdemokraterna föreslår genom EU att införa regler som förhindrar skapandet av falska konton på sociala medier. Enligt partiledaren Magdalena Andersson bör det vara möjligt att identifiera varje konto med en specifik individ.

Ovasätt man står politisk, bör man kanske undvika att rösta på partier som vill att EU skall bli ett storebror samhälle, där man skall registrar sej på för att få uttrycka en åsikt.

OpenLiteSpeed är en open source webserver utvecklad av LiteSpeed Technologies. Den erbjuder hög prestanda, robust säkerhet och en användarvänlig webbaserad kontrollpanel. OpenLiteSpeed är känd för sin händelsedrivna arkitektur och effektiv resursanvändning. Den stöder avancerade funktioner som HTTP/3, QUIC, och automatisk SSL-certifikathantering. Perfekt för att hantera webbplatser, applikationer och innehållsleveransnätverk, är den ett populärt val för utvecklare och administratörer.

Sammanfattning: Installera OpenLiteSpeed Web Server på Ubuntu 22.04

OpenLiteSpeed är en populär open-source webserver utvecklad av LiteSpeed Technologies. Den är känd för sin höga prestanda, säkerhet och användarvänliga webbaserade kontrollpanel. Följ dessa steg för att installera OpenLiteSpeed på Ubuntu 22.04:

Steg 1: Uppdatera systemet

Innan du börjar installationen, uppdatera systemet:

sudo apt update -y
sudo apt upgrade -y

Steg 2: Aktivera LiteSpeed Repository

Aktivera LiteSpeed’s repository med detta kommando:

sudo wget -O - https://repo.litespeed.sh | sudo bash

Uppdatera paketlistan:

sudo apt update

Steg 3: Installera OpenLiteSpeed och LSPHP

Installera OpenLiteSpeed och LiteSpeed PHP (LSPHP 8.1) med följande kommando:

sudo apt install openlitespeed lsphp81 -

Steg 4: Ställ in administratörslösenord

Kör skriptet för att konfigurera administratörens användarnamn och lösenord:

sudo /usr/local/lsws/admin/misc/admpass.sh

Följ anvisningarna och ange ett starkt lösenord.

Steg 5: Starta OpenLiteSpeed-tjänsten

Kontrollera att tjänsten är aktiv:

sudo systemctl status lsws

Om tjänsten inte körs, starta den:

sudo systemctl start lsws

Steg 6: Skydda WebAdmin-åtkomst

För att skydda WebAdmin-konsolen, ändra standardlösenordet till ett starkt och unikt lösenord:

1. Gå till ”WebAdmin Settings”.
2. Välj ”Users” från menyn till vänster.
3. Ange ditt nuvarande lösenord och skapa ett nytt starkt lösenord.
4. Klicka på ”Save” för att spara ändringarna.

Begränsa åtkomst till OpenLiteSpeed WebAdmin

Begränsa åtkomst till WebAdmin-gränssnittet till specifika IP-adresser eller nätverk för att öka säkerheten.

1. Gå till ”Server Configuration”-fliken.
2. Välj ”Security” från menyn till vänster.
3. I avsnittet ”Access Control”, klicka på ”Edit”.
4. Under sektionen ”Allowed List”, ange de IP-adresser eller IP-intervall som ska ha åtkomst till WebAdmin-konsolen (t.ex. 202.0.117.22 för en enskild IP-adress eller 202.0.117.0/24 för ett helt subnät).
5. Du kan också lägga till specifika IP-adresser i sektionen ”Denied List” för att blockera dem från att komma åt WebAdmin-gränssnittet.

Konfigurera OpenLiteSpeed WebAdmin Access Logs

Att regelbundet kontrollera WebAdmin-åtkomstloggarna är en bra praxis för att upptäcka misstänkt aktivitet. Loggarna kan visa om någon har misslyckats med flera inloggningsförsök eller har åtkomst till konsolen vid ovanliga tider.

1. Gå till ”Server Configuration”-fliken.
2. Välj ”Log” från menyn till vänster.
3. Aktivera åtkomstloggning för WebAdmin-gränssnittet genom att kryssa i de relevanta rutorna.

Genom att följa dessa steg har du framgångsrikt installerat, säkrat och konfigurerat din OpenLiteSpeed web server på Ubuntu 22.04.

Ovan är sammafattning på Svenska, läs den fullstädig artikel på Engelska

How to Install OpenLiteSpeed Web Server on Ubuntu 22.04

Rocky Linux, ett populärt operativsystem på företagsnivå, har nyligen släppt sin version 9.4, som kommer med en rad uppdateringar och förbättringar för att stärka användarupplevelsen över både moln- och containerplattformar. Här är en genomgång av de viktigaste nyheterna och förändringarna i denna version.

Förbättrade Avbildningsbyggen

En av de mest betydande uppdateringarna i Rocky Linux 9.4 är förbättringarna inom avbildningsbyggen. Denna version introducerar KIWI, en ny avbildningsbyggare från openSUSE, som är designad att ersätta det äldre ImageFactory-systemet. Målet med KIWI är att effektivisera byggprocessen och göra uppdateringar mer frekventa och konsekventa över alla molnleverantörer. Dock använder några avbildningar, såsom Vagrant-VBox och OCP-Base, fortfarande det gamla systemet.

Viktiga Molnuppdateringar

För användare som distribuerar Rocky Linux på Microsoft Azure, finns det en viktig förändring att notera. Utgivarens konto har ändrats, vilket gör tidigare avbildningar föråldrade. Användare uppmanas att byta till det nya kontot genom att följa riktlinjerna på Rocky Linux-forumen. Rocky Linux fortsätter även att vara tillgängligt utan kostnad via Azure Community Gallery.

Nya Funktioner och Förbättringar

Rocky Linux 9.4 introducerar flera nya funktioner och förbättringar, bland annat:

• Image Builder: Användare kan nu specificera anpassade monteringspunkter och välja mellan olika partitioneringslägen såsom auto-lvm, lvm och raw.
• Säkerhet: Utgåvan inkluderar flera säkerhetsförbättringar, inklusive SELinux användarrymden version 3.6, Keylime serverkomponenter för förbättrad TPM-baserad säkerhet och anpassningsbara TLS/SSL-krypteringsinställningar för Rsyslog.

Uppdaterade Programkomponenter

Denna release uppdaterar också flera viktiga programkomponenter som är avgörande för utvecklare:

• Språk och Databaser: Uppdaterade versioner av Python 3.12, Ruby 3.3, PHP 8.2, Nginx 1.20, MariaDB 10.11 och PostgreSQL 16 är nu tillgängliga. Git och Git LFS har också uppgraderats till nyare versioner.
• Kompilatorer och Utvecklingsverktyg: LLVM 17, Rust 1.75, Go 1.21, GCC-verktygssatser och fler har fått versionshöjningar.

Avskrivningar och Uppgraderingsvägar

Versionsinformationen nämner också flera avskrivningar, inklusive vissa versioner av Node.js, .NET och OpenJDK, som inte kommer att få fler uppdateringar efter deras slutdatum 2024. Användare rekommenderas att övergå till stödda versioner för att fortsätta få uppdateringar.

Uppgradering och Tillgänglighet

Användare som kör någon version av Rocky Linux 9.x kan enkelt uppgradera till 9.4 genom att köra kommandot sudo dnf -y upgrade. Användare av Rocky 8 rekommenderas dock att utföra en ny installation, eftersom det inte finns någon officiell direkt uppgraderingsväg från version 8 till 9.4. En guide för uppgradering finns tillgänglig, men användningen sker på egen risk.

Rocky Linux 9.4 är tillgängligt för fyra arkitekturer: Intel/AMD (x86_64), ARM64 (aarch64), IBM PowerPC (ppc64le) och IBM Z (s390x). Installations-ISO-avbildningar kan laddas ner från projektets webbplats. För mer detaljerad information om alla förändringar, se tillkännagivandet eller granska de fullständiga versionsnoteringarna.

Med dessa uppdateringar och förbättringar fortsätter Rocky Linux att erbjuda en robust och säker plattform för företagsanvändare världen över.

Här kan du ladda hem Rocky Linux 9.4

https://rockylinux.org/download

PipeWire är en modern multimediaserver för Linux som hanterar både ljud och video. Den ersätter äldre system som PulseAudio och delar av GStreamer, erbjuder låg latens och hög prestanda. PipeWire stödjer sandboxade appar, har förbättrad minneshantering och löser buggar för stabilare multimediahantering. Den är kompatibel med PulseAudio-klienter och används i många Linux-distributioner för en smidig multimediaupplevelse.

Den senaste uppdateringen av PipeWire, version 1.0.6, en server för hantering av ljud-, videoströmmar och hårdvara på Linux, har släppts. Den bibehåller kompatibilitet med tidigare 1.0.x-versioner samtidigt som den adresserar en rad buggar och gör flera förbättringar över olika moduler.

En av de mest anmärkningsvärda fixarna i denna utgåva inkluderar lösningen av ett bitfälts race condition som kunde orsaka krascher eller resultera i odefinierat beteende när noder flyttas mellan drivrutiner.

Minneshanteringen har också förbättrats, med specifika fixar som åtgärdar ogiltig minnesåtkomst inom övervakningsverktygen pw-mon och pw-dump, vilka är väsentliga för avancerade användare för diagnostik och felsökning.

PipeWire 1.0.6 löser också en regression som påverkar Kodi mediaspelare, specifikt med uppspelning av IEC958-format. Användare av Kodi kommer att märka förbättrad ljudhantering med denna utgåva, vilket säkerställer en smidigare underhållningsupplevelse.

Modulen combine-stream har fått förbättringar för att förhindra problem med ljudomprovning som orsakats av olika samplingsfrekvenser, vilket tidigare kunde leda till trasig ljudutgång. Denna modul vidarebefordrar nu också taggar, vilket förbättrar hantering och kontroll av ljudströmmen.

Dessutom har modulen loopback fått en fix för ett potentiellt dubbel-frigöringsfel under fördröjningsberäkningar, vilket ytterligare stabiliserar dess funktionalitet. För Bluetooth-ljud har buffert- och datahanteringen vid stopp förbättrats, vilket optimerar användarupplevelsen under uppspelningsövergångar.

På systemnivå har PipeWire 1.0.6 tidigt inställt kontextegenskaper, vilket möjliggör effektivare matchning av klientegenskaper med regler, som en del av en pågående insats för att förbättra konfigurationsflexibilitet och systemrespons.

Slutligen, inom området strömning och enhetshantering, kodar nu V4l2 och libcamera-integration enhets-ID:n i en JSON-array som en del av ansträngningen för att eliminera dubblering, vilket strömlinjeformar enhetshanteringen för utvecklare.

Med dessa förbättringar visar PipeWire 1.0.6 sin fortsatta utveckling och sitt engagemang för att leverera en stabil och flexibel plattform för multimediabehandling på Linux.

https://gitlab.freedesktop.org/pipewire/pipewire/-/releases/1.0.6

Artikel ovan är baserad på data ifrån

https://linuxiac.com/pipewire-1-0-6-audio-server

Endless OS 6: En Ny Era av Användarvänlighet och Spelutveckling

Endless OS 6 är här som en gratis uppgradering, och den fokuserar på tre kärnområden: användarvänlighet, spelutveckling och förbättrad prestanda. Med en något uppdaterad användargränssnitt och ett nytt systemmeny, lovar Endless OS 6 att ge en mer strömlinjeformad och modern användarupplevelse.

Uppdaterat Användargränssnitt och Systemmeny

Endless OS 6 har en uppfräschad systemmeny som är lättare att använda och erbjuder en mer konsekvent och modern design för kärnappar som Inställningar och Filer. En ny och förbättrad upplevelse för skärmdumpar och inspelning ingår också i systemmenyn, vilket gör det enklare att ta exakt de bilder eller videoklipp du behöver.

Nytt Mörkt Läge och Designade Bakgrundsbilder

En stor nyhet är ett systemomfattande mörkt läge som kan aktiveras via Inställningar → Utseende eller direkt från systemmenyn. För första gången erbjuds också en standardbakgrundsbild plus en version för mörkt läge. Dessa bakgrundsbilder är skapade av Joana Filizola, produktdesigner på Endless OS Foundation, med hjälp av Midjourney AI och omfattande manuell bearbetning. Denna bakgrundssvit är ett skifte från traditionella naturfotografier till en digital bergslandskap med rika Endless-orange nyanser.

Spelutveckling som Lärverktyg

Att lära ut färdigheter genom att spela och skapa spel har alltid varit en passion för Endless. Med Endless OS 6 har de satsat stort på spelutveckling. Operativsystemet kommer med en omfattande samling av spelutvecklingsverktyg och appar, som fungerar offline och för en rad olika erfarenhetsnivåer.

Verktyg för Skapande av Speltillgångar:

• Audacity: Populär ljudredigerings- och inspelningsapp
• Blender: Komplett 3D-svit för modellering, animation, rendering och mer
• Blender Tutorials: Lär dig grunderna i Blender
• GNU Image Manipulation Program: Fullfjädrad foto- och bildredigeringsapp
• Inkscape: Kraftfull vektorgrafikredigerare
• Pixelorama: 2D sprite-redigerare med stöd för animation

Verktyg för Spelutveckling:

• GDevelop: No-code spelutvecklingsprogramvara
• Godot Engine: Professionell spelmotor för att skapa 2D- och 3D-spel
• Scratch: Skapa berättelser, spel och animationer med blockbaserad kodning
• TurtleBlocks: Rita bilder med visuella programmeringsblock

Pedagogiska Spel

Endless OS 6 inkluderar också spel designade för att lära ut kodnings- och spelutvecklingskoncept, såsom ”Aqueducts”, ”Dragon’s Apprentice” och ”Fablemaker”. Dessa spel är inte bara tidsfördriv, utan är explicita utbildningsverktyg som lär ut variabler, loopar, villkor och mycket mer.

Underliggande Förbättringar

Endless OS 6 är byggd på Linux 6.5, vilket ger förbättrat stöd för nyare hårdvara. Dessutom har systemet uppdaterats till Debian 12.5 Bookworm, vilket innebär många säkerhetsuppdateringar och buggfixar. GNOME 43.9 och PipeWire 1.0 är också inkluderade, vilket förbättrar användarupplevelsen och ljudhanteringen.

Ändrad och Borttagen Funktionalitet

Några förändringar i Endless OS 6 inkluderar:

• Bildvisare: Uppdaterad till nya GNOME Image Viewer (”Loupe”).
• Rhythmbox: Ersatt med den enklare GNOME Music app för nya installationer.
• Borttagning av skrivbords-vattenstämpel: Funktionen har tagits bort då den inte användes i stor utsträckning.
• Avslutat stöd för Intel RST Optane-lagring: System med denna konfiguration kommer att förbli på Endless OS 5.1.

Endless OS 6 fortsätter att erbjuda viktiga verktyg som Chromium webbläsare, LibreOffice, Endless Key för offline-lärande, och mycket mer.

Med alla dessa förbättringar och nya funktioner visar Endless OS 6 att det är ett kraftfullt verktyg både för utbildning och för att utveckla färdigheter inom spelutveckling.

https://www.endlessos.org/os-direct-download

Efter lanseringen av Vulcan i december 2023 har vi arbetat hårt för att få ut nästa version av Manjaro. Vi kallar den ”Wynsdey”. Detta är också vår första release som kommer med Plasma 6.

Uppdateringar i GNOME-utgåvan

GNOME-utgåvan har fått flera uppdateringar till GNOME 46-serien. Detta inkluderar många fixar och poleringar sedan GNOME 46 ursprungligen släpptes i mars 2024. Några av höjdpunkterna i 46-serien inkluderar:

• Global sökfunktion i filhanteraren: En ny global sökfunktion i GNOME 46 gör det möjligt att söka i flera platser samtidigt, inklusive platser utanför hemkatalogen. Denna funktion utnyttjar GNOME:s befintliga filsökningsmöjligheter, inklusive sökning i filinnehåll och filtrering efter filtyp och ändringsdatum.
• Förbättrad fjärrskrivbordsupplevelse: En ny dedikerad fjärrinloggningsfunktion gör det möjligt att ansluta till ett GNOME-system som inte redan är i bruk. Detta förbättrar fjärranvändarens upplevelse genom att systemets skärminställningar kan konfigureras från den fjärranslutna enheten.
• Omarbetad inställningsapp: Inställningsappen har omorganiserats för att göra den lättare att navigera. En ny systemsektion har skapats, som innehåller preferenser för Region & Språk, Datum & Tid, Användare, Fjärrskrivbord, Secure Shell och Om. Appinställningarna har också konsoliderats och inkluderar nu inställningar för standardappar och flyttbara media.

Plasma-utgåvan med Plasma 6.0

Plasma-utgåvan kommer med den senaste Plasma 6.0-serien och KDE Gear 24.02. Med Plasma 6 har KDE:s teknologistack genomgått stora uppgraderingar: en övergång till den senaste versionen av applikationsramverket Qt och en förbättrad grafikplattform vid användning av Wayland. Dessa uppgraderingar förbättrar Plasmas säkerhet, effektivitet och prestanda samt stöd för modern hårdvara.

• Delvis stöd för HDR på Wayland: På stödda skärmar och programvaror ger detta rikare och djupare färger för spel, videor och visuella skapelser.
• Nya inställningar för paneler: Paneler kan nu konfigureras med ett intelligent auto-hide-läge (”Dodge Windows”) som gör att de gömmer sig när fönster vidrör dem.
• Förbättrad inställningsapp: Inställningsappen har blivit mer användarvänlig och minskat antalet inbäddade sidor. Du kan nu anpassa ditt ljudtema och ett nytt standardljudtema, ”Ocean”, har introducerats.

XFCE-utgåvan med XFCE 4.18

I XFCE-utgåvan, nu med XFCE 4.18, finns flera nya funktioner:

• Ny filmarkeringsfunktion i Thunar: Låter dig ställa in en anpassad bakgrundsfärg och textfärg för att uppmärksamma specifika filer.
• Panelpreferenser: Panelens längd konfigureras nu i pixlar istället för procent, och det finns en ny ”håll panelen ovanför fönster” -option.
• Kontrollcenter: Samlar alla skrivbordets olika moduler för att hantera systemet i ett lättanvänt fönster.

Förbättringar i Pamac och Kernel

Pamac har portats till libalpm 6.1 och stöder nu de inbyggda nedladdningsagenterna i libalpm. Detta förbättrar nedladdningen av byggskript från Arch User Repository och våra Manjaro-binärförråd.

Denna release använder Kernel 6.9 och inkluderar de senaste tillgängliga drivrutinerna. Vi erbjuder också stöd för äldre hårdvara med Kernel 6.6 LTS och 6.1 LTS.

Vi hoppas att ni njuter av denna release och låt oss gärna veta vad ni tycker om Wynsdey.

Wynsdey 24.0 (2024-05-13)

https://forum.manjaro.org/t/manjaro-24-0-wynsdey-released/161527

På wiki.linux.se har vi samlat alla länkar för nerladdning

https://wiki.linux.se/index.php/Manjaro#Minimal

CachyOS är en Arch Linux-baserad distribution som fokuserar på hög prestanda och anpassningsbarhet. Den erbjuder ett brett utbud av optimeringar för att förbättra systemets hastighet och effektivitet. CachyOS inkluderar specialanpassade kärnor, prestandaförbättrande schemaläggare och unika installationsalternativ som stöd för Bcachefs-filsystemet och AI SDK-installationer. Distributionen riktar sig till både spelentusiaster med en experimentell handhållen utgåva och utvecklare som behöver kraftfulla verktyg.

Sammanfattning av Nya Funktioner och Förbättringar

CachyOS-teamet presenterar sin sjätte utgåva för året med flera spännande nyheter:

1. Bcachefs-filsystem: Nytt filsystemalternativ i installationsprogrammet, fortfarande experimentellt men med goda framtidsutsikter.
2. AI SDK-installation: Automatisk installation för lokala AI-miljöer, för närvarande stöd för CUDA och NVIDIA, med ROCm-stöd planerat.
3. Handhållen Utgåva: Ny variant för handhållna enheter, liknande Steam Deck, med förbättrad spelprestanda via LAVD-schemaläggaren. Testad på Rog Ally, Lenovo Legion GO och MSI Claw.
4. Rusty Scheduler: Förbättrad interaktivitet och prestanda genom nära samarbete med sched-ext utvecklingsteamet.
5. ISO och Calamares Fixar: Åtgärder som aktivering av fstrim timer och förhindrande av skärmlåsning under installation.
6. Borttagning av Offline Installationsprogram: Förenklad underhåll genom att ta bort offline installationsprogrammet, men en ISO med denna funktion kommer att finnas tillgänglig som reserv.
7. Förberedelser för Explicit Synkronisering: Uppdateringar till Kwin, Mutter, egl-wayland och xorg-xwayland för att stödja kommande NVIDIA och AMD förändringar.
8. Nytt Forum: Ett nytt forum finns nu på discuss.cachyos.org.

Nedladdning och Stöd

Ladda ner den senaste ISO:n från våra speglar på SourceForge eller vår spegel. Stöd gärna projektet via PayPal eller Patreon.

Artikel ovan kommer ifrån

https://cachyos.org/blog/2405-may-release

En kontrovers har uppstått kring Debian-utvecklaren Julian Klodes beslut att ta bort vissa nätverksfunktioner från KeePassXC, en populär öppen källkodslösenordshanterare. Detta beslut har orsakat missnöje bland användare eftersom det ledde till att webbläsarintegrationen blev obrukbar. Klode hävdar att beslutet togs för att minska applikationens angreppsyta och förbättra säkerheten. Användarna och KeePassXC-utvecklarna är dock kritiska och menar att sådana förändringar borde ha diskuterats öppet, i linje med Debians demokratiska principer. En lösning har presenterats i form av ett nytt paket, ”keepassxc-full”, som återställer de borttagna funktionerna. Frågan väcker bredare frågor om hur beslut fattas inom open source-samhällen och användarnas rätt till valfrihet.

Ovanstående är en sammafattning baserad på

https://linuxiac.com/debian-keepassxc-sparked-debate

Oroar du dig för varför Apples ARM-chip inte fungerar bra med Linux? Qualcomm har lösningen.

En gång i tiden dominerades CPU-marknaden av Intel och AMD. Men med smarttelefonernas intåg började ARM-baserade chip från företag som Qualcomm, MediaTek och även Apple, som är det senaste företaget att ge sig in på denna marknad, ta plats.

Men konkurrensen är alltid hård. Förra året introducerade Qualcomm plattformen Snapdragon X Elite, som syftade till att erbjuda snabb prestanda i ett kompakt format med fokus på AI.

De första datorerna med denna plattform förväntas komma någon gång i mitten av 2024, och de har inte behandlat Linux som en andra klassens medborgare vid denna lansering.

Baserat på Qualcomms Oryon, har Snapdragon X Elite 12 kärnor, en klockhastighet på upp till 3,8 GHz (boostar upp till 4,3 GHz), en Adreno GPU kapabel till upp till 4,6 TFLOPS för konventionella GPU-uppgifter, och en NPU kapabel till 45 TOPS för AI-specifika uppgifter.

Qualcomm samarbetade med Lenovo, ARM och Linaro på AArch64-laptopsprojektet för att utveckla Linux-stöd för flera generationer av deras SoC:er, både nuvarande och tidigare.

Dessutom nämnde de att:

”Det har varit vår prioritet att inte bara stödja Linux på våra premium-tier SoC:er, utan att stödja det omgående. Faktum är att inom en eller två dagar efter att vi offentligt tillkännagivit varje generation av Snapdragon 8, har vi postat den initiala patchseten för Linux-kernelstöd.”
De gick också ett steg längre och började posta patchset till Linux-kerneln direkt efter att de tillkännagav Snapdragon X Elite-serien; Du ser inte ett sådant engagemang särskilt ofta.

Hittills har de slagit samman några viktiga funktioner med Linux-kernlar 6.8 och 6.9, med några höjdpunkter som:

• SSD-NVMe över PCIe
• Phy (PCIe/eDP/USB)
• Ljudmaskindrivrutin
• PMC8380 PMIC
• Pinctrl (TLMM)

För närvarande arbetar Qualcomm med communityn för att lösa ett problem under uppstart med devicetrees på deras UEFI-baserade BIOS. De avslöjade också att de använder GRUB för att starta upp i Debian och för att dubbelstarta det med Windows.

Inom de närmaste sex månaderna vill de slutföra arbetet med att lägga till stöd för fullständig hårdvaruavkodning av video på Firefox och Chrome, samt genomföra olika GPU- och CPU-prestandaoptimeringar.

Dessutom siktar de på att tillhandahålla enkla installationsprogram för Ubuntu samt Debian.

För de kommande Linux-kernelversionerna 6.10 och 6.11 avser Qualcomm att implementera stöd för saker som GPU, Kamera, Video, Batteri, Inbyggd display (eDP), CPUFreq, och mer.

Överlag gillar jag den riktning Qualcomm är på väg mot, med tanke på att vissa chip-tillverkare (t.ex. Apple), av uppenbara skäl, glömmer att Linux är en betydande plattform som förtjänar det senaste och bästa.

Qualcomm har också släppt en experimentell rådiskavbildning för Debian som de har använt internt för att testa saker på sina referensenheter (inte säker på vilka dessa är).

Om du är intresserad av att bidra eller vill se framstegen, kan du söka efter ”X1E80100” på Linux Kernel Mailing List-arkivet (LKML).

Om du vill lära dig mer om hur Qualcomm har lyckats med detta kan du hänvisa till videon nedan, eller så kan du gå igenom tillkännagivandebloggen.

Ovanstående artikel är baserad på data ifrån

https://news.itsfoss.com/snapdragon-x-elite-linux

Nedan en översättning ifrån Raspberry PI officela hemsida.

Raspberry Pi M.2 HAT+ låter dig koppla M.2 M-key-enheter, som NVMe-enheter och AI-acceleratorer, till din Raspberry Pi 5. Den erbjuder snabb dataöverföring upp till 500 MB/s och finns att köpa nu hos våra godkända återförsäljare för bara 12 dollar.

Raspberry Pi 5 lanserades i september förra året med en spännande ny funktion: en PCI Express (PCIe) expansionskontakt. Denna lilla 16-poliga FFC-kontakt, placerad längst till vänster där MIPI-skärmkontakten finns på äldre modeller, har en enkel PCIe 2.0-kanal (ett sändarpar, ett mottagarpar och ett klockpar).

När vi lanserade Raspberry Pi 5 visade vi också en prototyp av HAT+, som ansluter FFC-kontakten till den standard M.2 M-key formfaktor som används av NVMe-enheter och andra små PCIe-enheter. Efter flera revisioner och tester blev denna prototyp den färdiga produkten du ser idag.

Att utveckla bra produkter tar tid
Att lansera en ny generation av Raspberry Pi-datorer kräver stor insats och fokus från hela vårt ingenjörsteam. Raspberry Pi 5 var särskilt komplex och kostsam att utveckla, med tre nya specialdesignade chips (Broadcom BCM2712 applikationsprocessor, Dialog/Renesas DA9091 PMIC och vår egen RP1 I/O-kontroller), nya produktionsprocesser och ett helt omdesignat testningssystem.

Vi hade helst velat lansera M.2 HAT+ samtidigt som Raspberry Pi 5, men det var viktigt att inte skynda på utvecklingen. Det fanns fortfarande några olösta frågor, särskilt kring två reservpinnar på den 16-poliga FFC-kontakten. Ursprungligen bar dessa pinnar I2C-signaler, men den slutgiltiga specifikationen tilldelade dem fasta funktioner: en för att slå på ström till anslutna enheter och en för att detektera och väcka kortet.

Vi ville också säkerställa att vår produkt verkligen uppfyllde HAT+ specifikationen, vilket krävde ytterligare justeringar. Raspberry Pi-specifikationer, som vår 40-poliga GPIO-kontakt och vår trepoliga debug-kontakt, tenderar att bli industristandarder, och vi har ett ansvar att få dem rätt från början.

Omfattande enhetskompatibilitet
Under utvecklingen tog vi tillfället i akt att testa en mängd olika NVMe-enheter och andra periferienheter, och att lösa de problem vi stötte på. I ett fall samarbetade vi med en tillverkare för att fixa ett problem meOmfattande enhetskompatibilitetd en enhet som inte fungerade korrekt, vilket visade sig bero på ett starttimingsproblem i enhetens firmware.

Det tar tid att skriva firmware och att bygga de produktionsprocesser och testsystem som krävs för att producera tiotusentals enheter varje månad. Men nu är vi glada att kunna lansera M.2 HAT+. Med uppdaterad firmware och en ansluten M.2 HAT+ kommer en installerad PCIe-enhet att detekteras vid uppstart och, om det är en NVMe-enhet, vara tillgänglig som en startkälla.

Scheman
En fördel med den senare lanseringen av M.2 HAT+ är att det nu finns många tredjepartsprodukter, som NVMe Base från Pimoroni. För att underlätta utvecklingen av högkvalitativa PCIe-tillbehör för Raspberry Pi 5 publicerar vi våra scheman som referensdesign. Du kan också läsa vår dokumentation för M.2 HAT+.

Mer information här

https://www.raspberrypi.com/news/m-2-hat-on-sale-now-for-12

Den senaste versionen av den öppna webbläsaren Mozilla Firefox, version 126, är nu tillgänglig för nedladdning i förväg inför dess planerade officiella lansering den 14 maj. Låt oss ta en närmare titt på de nya funktionerna och förbättringarna som implementerats i denna version.

Viktiga Nyheter i Firefox 126

En av de mest framstående förändringarna i Firefox 126 är tillägget av ”Linux” till användaragentsträngen för Firefox för Android. Detta görs för att åtgärda vissa kompatibilitetsproblem med webbplatser. Dessutom har inställningarna för ”tillägg” i Firefox för Android bytt namn till ”Extensions” för att vara mer konsekvent med Firefox för datorer och addons.mozilla.org.

En annan viktig förbättring är aktiveringen av AV1-hårdvaruacceleration för macOS på M3 Macs, vilket förbättrar prestandan vid videouppspelning.

Nyheter för Webbutvecklare

Firefox 126 introducerar flera nya funktioner som kan vara av intresse för webbutvecklare:

• Möjlighet att inaktivera eller aktivera Split-konsolen i utvecklarverktygen: Detta ger utvecklare mer flexibilitet när de arbetar med olika verktyg.
• Stöd för CSS Custom :state() och CustomStateSet: Dessa nya CSS-funktioner ger utvecklare större kontroll över stilhanteringen.
• Stöd för IDBFactory.databases för enumerering av IndexedDB-databaser: Detta gör det enklare att hantera och arbeta med IndexedDB-databaser.

Dessutom implementeras den statiska metoden URL.parse(), som returnerar null istället för att kasta ett undantag när parsing misslyckas, till skillnad från URL-konstruktorn. Slutligen aktiveras CSS zoom-egenskapen som standard, efter omfattande arbete med webbkompatibilitet och standardisering inom CSSWG.

Sammanfattning

Trots att Firefox 126 inte är en massiv uppdatering, medför den flera viktiga förbättringar och nya funktioner som kan förbättra både användarupplevelsen och arbetsflödet för webbutvecklare. Uppdateringen är nu tillgänglig för nedladdning, så se till att uppdatera din webbläsare för att dra nytta av dessa nyheter och förbättringar.

https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/126.0

Ovanstående text är baserad på data ifrån

Frigörande innovation: GNU Linuxlibre 6.9-gnu släppt

Frigörande innovation: GNU Linux-libre 6.9-gnu släppt

Introduktion

GNU Linuxlibre-projektet har idag tillkännagivit släppet och allmän tillgänglighet av GNU Linuxlibre 6.9-kärnan. Detta är goda nyheter för de som söker 100% frihet för sina GNU/Linux-datorer och älskar mjukvarufrihet.

Nyheter i version 6.9-gnu

Baserat på den nyligen släppta Linux 6.9 kärnserien, är GNU Linux-libre 6.9 här för att rensa upp en ny Renesas FemtoClock3 Wireless som PTP-klocka (ptp_fc3) drivrutin, samt uppdatera rengöringen av AMDGPU, ath12k, Adreno, btusb och r8169 drivrutinerna.

Dessutom justerar GNU Linux-libre 6.9 för förändringar kring en hex-kodad källlös blobb, rensar upp olika nya devicetree-filer för AArch64-implementeringar från TI, Qualcomm och MediaTek, och fixar en initieringsfrysning i Intel i915-grafikdrivrutinen från föregående version.

Fix för i915-grafikkort

Ett känt problem med i915-grafikkort, som orsakade att korten frös tidigt under uppstart, har åtgärdats. Utvecklarna kommenterar: ”Vi blev medvetna om ett problem som vissa användare av i915-grafikkort stod inför, vilket orsakade att korten frös tidigt under uppstarten. Vi har nu ändrat logiken för att helt hoppa över inaktiverade blobbar, så att drivrutinens övergripande logik inte ens kommer att försöka ladda blobbar, och därmed kommer att fortsätta att aktivera kortet.”

Nedladdning och tillgänglighet

GNU Linuxlibre kärnan riktar sig till älskare av programvarufrihet och Linux-purister som vill bygga en 100% fri GNU/Linux-dator utan några proprietära drivrutiner eller kod. Du kan ladda ner den senaste versionens komprimerade tarbollar, inkrementella patchar, och skript för rengöring från den officiella webbplatsen.

Konstverk och firande

För att fira släppet har projektets maskot, Freedo, deltagit i en unik fotografering där en bild tagits med webbkamera inställd på att vända bilden vertikalt, vilket symboliserar versionens namn genom en 180° rotation—likt siffrorna 6 och 9. Denna bild och andra nyheter är tillgängliga på projektets nyhetssida.

Om GNU Linux-libre

GNU Linuxlibre är en fri version av Linuxkärnan, lämplig för användning med GNU-operativsystemet i 100% fria GNU/Linux-libre systemdistributioner. Den tar bort icke-fria komponenter från Linux, som är förklädda som källkod eller distribuerade i separata filer. Den inaktiverar också körningsförfrågningar om icke-fria komponenter, så att användare inte luras in i att använda icke-fri programvara.

Linuxlibre började inom gNewSense GNU/Linuxdistributionen och blev senare ett projekt underhållet av FSF Latinamerika, och 2012 blev det en del av GNU-projektet. Projektets maskot, Freedo, är en ljusblå pingvin som just kommit ut ur duschen. För mer information och bilder, besök projektets hemsida.

Framtiden för GNU Linux-libre

GNU Linuxlibre står som en bastion för fri mjukvara, och dess beständiga utveckling och stöd från en global community är avgörande för dess fortsatta framgång. Projektet välkomnar ständigt nya bidragsgivare och använder minimala ändringar för att rensa upp Linux, vilket uppmuntrar till ytterligare innovation inom området för fri mjukvara.

För de senaste nyheterna om GNU Linux-libre, följ projektet i Fediversen på Mastodon eller gå med i IRC-kanalen #gnu-linux-libre på libera.chat. Var fri med GNU Linuxlibre!

Rescuezilla 2.5 har nyligen släppts med flera nyheter och förbättringar. Den senaste versionen av detta diskavbildnings- och återställningsprogram stöder nu Ubuntu 24.04 (Noble) samt tidigare versioner som Ubuntu 23.10 (Mantic) och Ubuntu 23.04 (Lunar), vilket är idealiskt för dem med nyare datorutrustning. De aktuella ISO-filerna är tillgängliga för nedladdning på projektets GitHub-sida.

En viktig uppdatering i denna release är en uppgradering till Partclone 0.3.27, ett verktyg för att spara och återställa aktiva block på en hårddiskpartition. Denna version förbättrar hanteringen av BTRFS-filsystemet och stödjer nu version 6.3.3, en uppdatering från tidigare 5.11, vilket förväntas lösa befintliga problem med BTRFS.

En nyhet för tekniskt avancerade användare är introduktionen av ett experimentellt kommandoradsgränssnitt (CLI) som, trots att det fortfarande är under utveckling, stödjer funktioner som backup, verifiering, återställning och kloning. Detta gränssnitt är kompatibelt med avbilder skapade både av Clonezilla och Rescuezilla, och fler funktioner planeras i framtida uppdateringar.

Denna version av Rescuezilla åtgärdar även några fel som påverkade säkerhetskopieringen av Linux MD RAID-enheter och återställning på portugisiska på grund av små skrivfel.

Rescuezilla 2.5 är fullt kompatibelt med Clonezilla och stöder flera format av virtuella maskinbilder, som VirtualBox VDI och VMware VMDK. Användare kan ladda ner ISO-filen, överföra den till ett USB-minne och använda programmet för att säkerhetskopiera eller återställa data. För mer information om alla uppdateringar och ändringar, rekommenderas det att läsa igenom ändringsloggen.

Ladda ner iso filken här

Innehåller ovan är baserad på data ifrån

https://linuxiac.com/rescuezilla-2-5-launches-with-enhanced-btrfs-support

Linux Kernel 6.9: En djupdykning i tekniska förbättringar och säkerhetsuppgraderingar

Den senaste versionen av Linux-kärnan, 6.9, har introducerats av Linus Torvalds och markerar en signifikant milstolpe i kärnans utveckling med en rad innovativa funktioner och förbättringar. Denna uppdatering fokuserar på att öka systemets prestanda, säkerhet och skalbarhet över en mängd olika plattformar.

Integration av Rust på ARM64

En av höjdpunkterna i Linux 6.9 är inkluderingen av stöd för programmeringsspråket Rust på AArch64 (ARM64) arkitekturer, vilket framhäver en strategisk förflyttning mot att använda mer minnessäkra programmeringsspråk inom kärnutvecklingen. Rust bidrar till att minska systemets sårbarheter genom att förebygga vanliga buggar som minnesläckor och pekarfel, vilket är avgörande för att upprätthålla systemets integritet och säkerhet.

Förbättringar av eventhantering med Intel FRED

Linux 6.9 introducerar stöd för Intels nya FRED-mekanism (Flexible Return and Event Delivery), en innovation som optimerar hanteringen av lågnivåhändelser och avbrott. Denna teknik möjliggör mer effektiv och flexibel hantering av händelser som är kritiska för systemets responsivitet och prestanda, särskilt inom realtidssystem.

Säkerhetsförstärkningar med AMD SNP

En annan viktig säkerhetsförbättring är stödet för AMD:s Secure Nested Paging (SNP), vilket förstärker säkerheten i virtualiserade miljöer genom att effektivt isolera gästminnet från värdminnet. Detta hjälper till att skydda mot hypervisor-baserade attacker och ökar den övergripande säkerheten för virtualiserade system.

Utökade funktioner i enhetsmapparen med dm-vdo

Version 6.9 utvidgar enhetsmapparens kapacitet med ett nytt dm-vdo (virtual data optimizer) mål som stöder inline deduplication, kompression, eliminering av nollblock och tunn provisionering. Dessa funktioner är avgörande för att förbättra lagringseffektivitet och hantera lagringsresurser på ett mer ekonomiskt sätt.

Filsystem och nätverksinnovationer

Det finns flera uppdateringar av filsystemet som förbättrar prestanda och tillförlitlighet över olika lagringskonfigurationer. Bland annat har F2FS-filsystemet fått utökad funktionalitet för zonerade enheter och per-fil-komprimering, medan Btrfs har genomgått mindre prestandaförbättringar och zonlägesfixar. På nätverkssidan inkluderar Linux 6.9 stöd för TCP_NOTSENT_LOWAT i Multipath TCP (MPTCP), vilket förbättrar hanteringen av nätverkstrafik och datagenomströmning.

Nya drivrutiner och hårdvarustöd

Linux 6.9 inkluderar en uppsjö av nya drivrutiner som utökar stödet för modern hårdvara. Detta inkluderar uppdateringar till Intel Xe grafikdrivrutiner, stöd för AMD:s SoundWire i ACP 6.3-system och initialt stöd för kontinuerlig PTE i ARM64-processorer, vilket tillåter mer effektiv adressering av fysiskt sammanhängande minnesområden.

Avveckling av föråldrade teknologier

Denna version markerar även slutet för stöd för det äldre EXT2-filsystemet, vilket främjar övergången till mer robusta och säkra filsystemalternativ, som NTFS3, som nu är standard för NTFS-filsystem i Linux.

Summering

Linux 6.9 representerar inte bara en uppsättning up

pdateringar; det är en omfattande förbättring av Linux-kärnan som adresserar både aktuella och framtida teknikkrav. Denna version förbättrar kritiska aspekter av säkerhet och prestanda och lägger grunden för framtida innovationer inom Linux-ekosystemet. Med en kort livscykel förväntas Linux 6.9 snart följas av version 6.10, som planeras lanseras senare under året, och fortsätter därmed den ständiga utvecklingen av världens mest använda kärnutvecklingsplattform.

Ovanstående artikel bygger på data ifrån

PeaZip 9.8 är en ny version av det öppen källkods- och plattformsoberoende filarkiveringsverktyget som bjuder på flera förbättringar. Denna uppdatering innefattar nya användargränssnitts- och kommandoradsteman, bland annat ett Tux-tema, samt nya funktioner för att förenkla och effektivisera hantering av arkivfiler. Användare kan nu bläddra i arkiv i en platt vy och direkt extrahera filer till specifika sökvägar som bokmärken eller historik utan ytterligare bekräftelse. Det finns också nya CLI-switchar för enklare skriptning och systemintegration. PeaZip 9.8, som använder Pea 1.18 och är kompilerad med Lazarus 3.2, är tillgänglig för nedladdning för både GTK2 och Qt 5 och stöder 64-bitars samt ARM64-arkitekturer. Programmet kan också installeras via Flatpak.

Läs mer PeaZip här, artikel är mer komplett och men är på Engelska.

Vad är KDE Frameworks för något?

KDE Frameworks är en omfattande samling av mer än 70 tilläggsbibliotek till Qt, utvecklade för att erbjuda vanliga och nödvändiga funktioner inom KDE Plasma-skrivbordsmiljön och dess applikationer. Biblioteken erbjuder verktyg och komponenter som underlättar utveckling av programvara genom att tillhandahålla fördefinierade lösningar för UI-design, filhantering, nätverksoperationer och mycket mer. Denna modularitet och återanvändbarhet av kod stimulerar effektivitet och innovation inom KDE:s programutveckling.

Vad är nytt i KDE Frameworks 6.2?

KDE-projektet har släppt KDE Frameworks 6.2, en uppdatering till samlingen av tilläggsbibliotek till Qt, som förbättrar KDE Plasma-skrivbordsmiljön och dess applikationer. Den nya versionen innehåller standardiserade rundade hörn för Breeze-temat, nya ikoner, och flera automatiserade tester för filsystem. Det har även tillkommit förbättrat stöd för WebDAV-filer och rättelser för problem med LUKS-krypterade diskar samt en ny widget och bättre integrering med Flatpak genom KWallet. Uppdateringen innebär även UI-förbättringar som snabbare färgschemabyten och bättre ikonanpassning. KDE Frameworks 6.2 kommer att integreras i kommande KDE Plasma 6.1 och följs av en ytterligare uppdatering, KDE Frameworks 6.3, planerad till juni 2024.

Fullstädig artikel på Engelska

PDP 11

PDP-11 är en av de mest betydelsefulla minidatorerna som någonsin tillverkats och var en produkt av Digital Equipment Corporation (DEC), lanserad 1970. Den anses vara en ikon inom datavetenskapens historia och hade en stor inverkan på datorindustrin, inklusive på utvecklingen av flera stora operativsystem.

Arkitektur och Design

PDP-11-serien hade flera nydanande designelement:

• 16-bitarsarkitektur: PDP-11 var en av de första datormodellerna som införde en 16-bitars ordlängd, vilket gav den en betydligt större kraft än tidigare 8-bitars minidatorer.
• Allmänna register: Maskinen hade flera allmänna register som kunde användas flexibelt för olika syften, vilket förbättrade programmerbarheten och effektiviteten.
• Enhetlig adressering: PDP-11 använde byte-orienterad, enhetlig adressering där varje byte i minnet hade en unik adress, vilket förenklade datahanteringen.

Påverkan och Användning

PDP-11 blev populär i en rad olika miljöer från universitet och forskningsinstitut till affärs- och industriapplikationer. Dess design påverkade utvecklingen av flera operativsystem, inklusive UNIX. UNIX på PDP-11 var betydelsefullt för att forma många av de koncept som fortfarande används i moderna operativsystem idag.

Modeller och Innovationer

Serien inkluderade många olika modeller, från de första PDP-11/20 till mer avancerade versioner som PDP-11/70. Varje ny modell förbättrade processorkraft, minneskapacitet och in/ut-prestanda. PDP-11 var också känd för att stödja ett brett utbud av in- och utenheter och hade utmärkt stöd för nätverksfunktioner och extern lagring.

Eftermäle

PDP-11 fortsatte att tillverkas i olika former ända in på 1990-talet, vilket visar dess långvariga popularitet och pålitlighet. Dess inflytande kan ses i många av dagens datorkoncept och dess arkitektur har direkt inspirerat efterföljande generationer av datorer och operativsystem. Den var även en kritisk plattform för utbildning inom datavetenskap och ingenjörskonst, och många nutida programvaruingenjörer och systemarkitekter fick sin första erfarenhet av datordesign och systemutveckling på en PDP-11.

Modell av PDP 11

PDP-11-serien omfattade många olika modeller, var och en med sina egna specifika egenskaper och förbättringar jämfört med föregångarna. Varje modell riktade sig till olika marknader och behov, från grundläggande forskningsanvändning till industriella tillämpningar. Här är några av de mest framträdande modellerna inom PDP-11-serien:

1. PDP-11/20: Den första modellen lanserades 1970 och var den mest grundläggande versionen utan mikrokod.
2. PDP-11/45: Lanserad 1972, var den snabbare och mer kapabel än 11/20, med upp till 28 KB minne och stöd för tidsdelningssystem.
3. PDP-11/70: Lanserades 1975, det var en av de mest kraftfulla versionerna med större minnesadressering och förbättrad in/ut-prestanda, populär i större företags- och forskningsmiljöer.
4. PDP-11/05 och PDP-11/10: Budgetmodeller som riktade sig till kostnadsmedvetna köpare, ofta använda i utbildning och för små företag.
5. PDP-11/34: En mellanklassmodell som blev mycket populär på grund av sin balans mellan prestanda och kostnad. Den användes ofta i inbäddade system.
6. PDP-11/60: Införde möjligheten att ha anpassningsbar mikrokod, vilket
7. VAX, vilket står för ”Virtual Address eXtension”, var en serie minidatorer utvecklade och tillverkade av Digital Equipment Corporation (DEC) under slutet av 1970-talet och framåt. VAX-minidatorerna är särskilt kända för sin kraftfulla arkitektur och för att de var en betydande vidareutveckling från DEC:s tidigare PDP-serie.
8. Arkitektur och Innovation
9. VAX-serien hade en 32-bitars arkitektur vilket var en stor utveckling jämfört med de tidigare 16-bitars PDP-datorerna. Denna utökade adresseringsförmåga möjliggjorde mycket större och mer komplexa dataprogram och större minnesutrymmen. Den innehöll också en rik uppsättning av maskininstruktioner, vilket inkluderade högnivåfunktioner som kunde hantera komplexa datatyper och operationer direkt i maskinvaran.
10. VAX/VMS Operativsystem
11. En av de mest framstående egenskaperna hos VAX var dess operativsystem, VAX/VMS (senare kallat bara VMS). VMS var ett mycket pålitligt och säkert operativsystem som erbjuder avancerade funktioner som versionshantering av filer, finmaskig säkerhetskontroll, och effektiv klusterhantering. VMS blev populärt inom många industriella, akademiska och finansiella tillämpningar, och används än idag i många kritiska system.
12. Användning och Påverkan
13. VAX-minidatorerna blev enormt populära för en mängd olika tillämpningar, från forskning och utbildning till affärssystem och engineering. De var särskilt populära inom akademiska institutioner och forskningslaboratorier där behovet av stora beräkningsmöjligheter och avancerad datahantering var stor.
14. Modeller och Expansion
15. DEC utvecklade många olika modeller inom VAX-serien, inklusive större system som VAX 11/780, som var den första modellen i serien, och mindre, mer kostnadseffektiva modeller som VAX 11/750. Med tiden inkluderade serien även VAXstationer, som var arbetsstationer baserade på VAX-arkitekturen.
16. Nedgång och Arv
17. Med framväxten av kraftfullare mikroprocessorer och konkurrens från andra datortillverkare på 1980- och 1990-talen började VAX-minidatorernas popularitet att avta. DEC själva började fokusera mer på Alpha-processorbaserade system innan företaget så småningom köptes upp av Compaq (och senare av Hewlett-Packard).
18. Trots att VAX-minidatorerna inte längre är i produktion, kvarstår deras arv i form av de principer och teknologier de införde, och många av koncepten och teknikerna som först implementerades i VAX-arkitekturen och VMS fortsätter att påverka datordesign och operativsystemutveckling.
19. gjorde den mycket flexibel för olika tillämpningar.
20. PDP-11/44: En mer sofistikerad modell som stödde både större fysiskt och virtuellt minne, vilket gjorde den lämplig för mer krävande databas- och nätverksarbete.
21. PDP-11/84 och PDP-11/94: Dessa senare modeller använde mer moderna tekniker och högre hastigheter.

Dessa PDP-11-modeller stödde en rad olika operativsystem, inklusive RT-11, RSX-11, RSTS/E och UNIX, vilket gjorde dem mycket mångsidiga. Seriens design och hårdvarukonfigurationer tillät även en mängd olika expansionsmöjligheter, vilket gjorde den populär i en era då datoranpassning och specialisering började bli alltmer vanligt förekommande.

Jämförlese mellan PDP 11 /60 och Raspberry PI Zero

PDP-11/60

• Lanserad: Tidigt 1970-tal
• Processor: 16-bitars mikroprocessor
• Klockfrekvens: Vanligtvis runt 5 till 10 MHz
• Prestanda: Grundläggande beräkningsförmåga, huvudsakligen för textbaserad input/output och enklare databehandling
• Huvudsaklig användning: Akademiska och industriella miljöer för beräkning och processkontroll

En grov uppskattning skulle kunna vara att en PDP-11/60 skulle kunna ligga i området av 0.1 till 0.5 MIPS, men denna siffra är mycket ungefärlig. Prestanda varierade också beroende på vilken typ av instruktioner som kördes, med vissa operationer som tog längre tid än andra. Dessa tidiga maskiner optimerades ofta för specifika uppgifter snarare än att ha generell hög prestanda.

Raspberry Pi Zero

• Lanserad: 2015
• Processor: Broadcom BCM2835 (ARM11 arkitektur)
• Klockfrekvens: 1 GHz
• Prestanda: Kapabel att köra fullständiga operativsystem som Linux, stöd för multimedia, programmering och enklare grafikberäkningar
• Huvudsaklig användning: Utbildning, hobbyprojekt, och prototyper, samt vissa kommersiella tillämpningar i småskaliga enheter

Raspberry Pi Zero har en teoretisk maximal prestanda på cirka 1200 MIPS. Denna siffra ger en bra indikation på processorhastigheten, även om verklig prestanda kan variera beroende på specifika program och arbetsbelastningar.

Vax

VAX, vilket står för ”Virtual Address eXtension”, var en serie minidatorer utvecklade och tillverkade av Digital Equipment Corporation (DEC) under slutet av 1970-talet och framåt. VAX-minidatorerna är särskilt kända för sin kraftfulla arkitektur och för att de var en betydande vidareutveckling från DEC:s tidigare PDP-serie.

Arkitektur och Innovation

VAX-serien hade en 32-bitars arkitektur vilket var en stor utveckling jämfört med de tidigare 16-bitars PDP-datorerna. Denna utökade adresseringsförmåga möjliggjorde mycket större och mer komplexa dataprogram och större minnesutrymmen. Den innehöll också en rik uppsättning av maskininstruktioner, vilket inkluderade högnivåfunktioner som kunde hantera komplexa datatyper och operationer direkt i maskinvaran.

VAX/VMS Operativsystem

En av de mest framstående egenskaperna hos VAX var dess operativsystem, VAX/VMS (senare kallat bara VMS). VMS var ett mycket pålitligt och säkert operativsystem som erbjuder avancerade funktioner som versionshantering av filer, finmaskig säkerhetskontroll, och effektiv klusterhantering. VMS blev populärt inom många industriella, akademiska och finansiella tillämpningar, och används än idag i många kritiska system.

Användning och Påverkan

VAX-minidatorerna blev enormt populära för en mängd olika tillämpningar, från forskning och utbildning till affärssystem och engineering. De var särskilt populära inom akademiska institutioner och forskningslaboratorier där behovet av stora beräkningsmöjligheter och avancerad datahantering var stor.

Modeller och Expansion

DEC utvecklade många olika modeller inom VAX-serien, inklusive större system som VAX 11/780, som var den första modellen i serien, och mindre, mer kostnadseffektiva modeller som VAX 11/750. Med tiden inkluderade serien även VAXstationer, som var arbetsstationer baserade på VAX-arkitekturen.

Nedgång och Arv

Med framväxten av kraftfullare mikroprocessorer och konkurrens från andra datortillverkare på 1980- och 1990-talen började VAX-minidatorernas popularitet att avta. DEC själva började fokusera mer på Alpha-processorbaserade system innan företaget så småningom köptes upp av Compaq (och senare av Hewlett-Packard).

Trots att VAX-minidatorerna inte längre är i produktion, kvarstår deras arv i form av de principer och teknologier de införde, och många av koncepten och teknikerna som först implementerades i VAX-arkitekturen och VMS fortsätter att påverka datordesign och operativsystemutveckling.

Modeller av Vax

VAX-serien av Digital Equipment Corporation (DEC) inkluderade ett brett utbud av modeller, utvecklade och lanserade över ungefär två decennier. Här är några av de mer betydande och representativa modellerna i VAX-familjen:

1. VAX 11/780 (1977): Den första och kanske mest ikoniska modellen i VAX-serien. Det var DEC:s första 32-bitars system och introducerade VAX-arkitekturen. VAX 11/780 var känt för sin höga prestanda och förmåga att hantera stora datamängder.
2. VAX 11/750 (1980): En kostnadseffektivare och mer kompakt version av 11/780, vilket gjorde den tillgänglig för en bredare marknad. Den användes ofta inom akademiska institutioner och små till medelstora företag.
3. VAX 11/725 (1982): Ännu en nedskalad version, avsedd för ännu mindre installationer där rymd och strömförbrukning var viktiga överväganden.
4. VAX 8600 (1984): Efterföljaren till 11/780, VAX 8600, även känd som VAX 8650 eller VAX 8×00-serien, var snabbare och erbjöd mer avancerade funktioner för klusterhantering och nätverksanslutningar.
5. MicroVAX (1984–): En serie mindre och billigare VAX-datorer, designade för att ge VAX-arkitekturens fördelar till ännu lägre kostnad. Dessa datorer kom att bli populära för småföretag och avdelningskontor.
6. VAXstation (1984–): DEC:s serie av arbetsstationer baserade på VAX-arkitekturen, avsedda för tekniska och vetenskapligaIBM System/36 och System/38: tillämpningar som krävde hög grafisk kapacitet och användarinteraktivitet.
7. VAX 9000 (1990): Ett av de mest kraftfulla systemen i VAX-linjen, designat för att konkurrera i högprestandasegmentet för stordatorer. VAX 9000-serien erbjöd mycket hög prestanda men var också mycket dyr.
8. VAX 4000 (1991–): Designad för medelstora till stora företagsmiljöer, VAX 4000-serien fortsatte att utveckla VAX-arkitekturen med förbättringar i skalbarhet och underhåll.

Dessa modeller visar på VAX-seriens bredd och flexibilitet, där DEC lyckades erbjuda lösningar som mötte en rad olika kundbehov från högpresterande stordatorsystem till personliga arbetsstationer. VAX-systemen var banbrytande inom många områden, inklusive nätverkskapacitet, operativsystemutveckling (VMS), och stöd för komplex datahantering och transaktionsprocessning.

IBM System/36 och System/38

IBM System/36 och System/38 var två betydelsefulla serier av minidatorer från IBM, designade för att hantera affärs- och kontorsapplikationer inom små till medelstora företag. Dessa system var populära under 1970- och 1980-talen och var viktiga i utvecklingen av affärssystem och databehandling.

IBM System/36

Lanserad 1983, System/36 var en vidareutveckling av IBM:s tidigare System/34 och var tänkt att vara ett användarvänligt, mångsidigt och kostnadseffektivt system. Det kännetecknades av dess förmåga att köra både enkla och sofistikerade affärsapplikationer med relativt låg driftskostnad.

Funktioner och egenskaper:

• Enkelhet och användarvänlighet: System/36 var designat för enkel användning, med en menystyrd användargränssnitt och inbyggda verktyg för programutveckling.
• Programmeringsspråk: Systemet stödde flera högnivåspråk inklusive RPG II, COBOL och BASIC.
• SSP Operativsystem: Systemet körde på IBM:s SSP (Single System/36 Program), vilket var robust och lätt att hantera.
• Integration: Det erbjuder bra stöd för datanätverk och kunde integreras med andra IBM-datorer och tekniker.

IBM System/38

System/38 lanserades 1979 och var mycket mer avancerat än System/36. Det introducerade flera nya teknologier och koncept som senare blev standard inom IT-industrin.

Funktioner och egenskaper:

• Avancerad arkitektur: System/38 var baserat på en unik arkitektur känd som CISC (Complex Instruction Set Computing) och hade kapacitet för virtuell adressering, vilket var nytt vid tiden.
• CPF Operativsystem: Detta var en föregångare till det senare OS/400 och iSeries/IBM i operativsystemen. CPF (Control Program Facility) var ett mycket säkert och robust operativsystem.
• Databasintegrering: Till skillnad från många andra datorsystem vid den tiden, hade System/38 en inbyggd relationsdatabas, vilket gjorde det mycket lämpligt för databasintensiva applikationer.
• Objektorienterad design: Systemet använde en tidig form av objektorienterad design och hantering, vilket underlättade dataorganisation och programutveckling.

Båda dessa system spelade en viktig roll i att föra affärssystem och databasbehandling till mindre och medelstora företag, där större och mer komplexa stordatorsystem inte var ekonomiskt försvarbara. IBM System/36 och System/38 hjälpte till att etablera standarder för företagsdatabehandling och lämnade ett varaktigt arv inom branschen, särskilt i utvecklingen av senare IBM-system som AS/400.

IBM System/36 och System/38 bestod båda av en rad olika modeller, var och en utformad för att möta specifika affärsbehov och storleksskalor. Varje modellversion erbjuder olika nivåer av prestanda, kapacitet och pris, vilket möjliggör för företag att välja den bästa konfigurationen för sina krav.

IBM System/36 Modeller

System/36 var introducerat 1983 och följdes upp med flera olika modeller tills det slutligen fasades ut 2000. Modellerna varierade främst i termer av processorkapacitet, minne och lagringsalternativ:

1. 5360: Den ursprungliga modellen, riktad till medelstora till stora företag.
2. 5362: Känd som ”System/36 PC”, riktad mot mindre företag med begränsade behov.
3. 5363: Mellanklassmodell som introducerades senare.
4. 5364: Också känd som System/36 Model 400, den var kompakt och avsedd för små företag.

Dessa var några av de viktigaste versionerna, med flera variationer när det gällde tillgängliga minnen och diskutrymmen.

IBM System/38 Modeller

System/38 var ett mer avancerat och robust system jämfört med System/36 och introducerades först 1979. Det var unikt på så sätt att det inkluderade en inbyggd relationsdatabas och använde ett objektorienterat arkitektursystem långt innan dessa koncept blev mainstream i datorvärlden.

1. Modell 1: Den grundläggande första versionen av System/38.
2. Modell 2: Ett uppgraderat alternativ med högre kapacitet och prestanda.
3. Modell 3: Ytterligare förbättringar i prestanda och kapacitet.

Även om inte lika många modeller av System/38 producerades jämfört med System/36, var dess förmåga att hantera mer data och mer komplexa processer en betydande innovation vid tiden.

Båda dessa serier ersattes så småningom av AS/400 (Application System/400), som i sin tur blev IBM iSeries och senare IBM Power Systems, som alla bygger vidare på de tekniska grundprinciperna från System/36 och System/38, särskilt när det gäller systemintegration och databashantering.

HP 3000

HP 3000 är en serie av minidatorer som introducerades av Hewlett-Packard (HP) 1972. Denna serie var särskilt populär för dess pålitlighet och användning inom företagsmiljöer, och den användes flitigt för affärsapplikationer, databasförvaltning och transaktionsbehandling. HP 3000-serien står ut för sin långa livslängd och trogen användarbas, även långt efter att den officiellt slutade säljas.

Arkitektur och Egenskaper

HP 3000 var baserad på HP:s egna CISC-arkitektur, kän

HP 3000-serien omfattade ett brett utbud av modeller under sin livstid, från dess introduktion i början av 1970-talet till dess nedläggning i början av 2000-talet. Varje modell i serien var designad för att tillgodose olika behov inom företag och erbredde olika prestandanivåer, kapacitet och prisklasser. Här är några av de mest kända och använda modellerna:

1. HP 3000 Series III (1972): En av de tidigaste modellerna, vilken bidrog till att etablera HP 3000-serien som en pålitlig lösning för företag.
2. HP 3000 Series 30/33 (1978): Introducerade som en instegsmodell, populär bland mindre företag.
3. HP 3000 Series 37 (1981): En mellanklassmodell som erbjuder en bra balans mellan pris och prestanda.
4. HP 3000 Series 40/42/44 (1982): En serie av modeller som erbjuder ökade kapaciteter och prestanda jämfört med de tidigare modellerna.
5. HP 3000 Series 48/58 (1983-1984): Ytterligare en förbättring i prestanda och kapacitet, riktad mot medelstora företag.
6. HP 3000 Series 70/64/68 (1986): Kraftfulla maskiner som stöder större företagsbehov med högre processorkraft och kapacitet.
7. HP 3000 9×7 Series (1990): Serien inkluderade 937, 947, och 957 modeller. De var designade för att vara skalbara och erbjöd fortlöpande uppgraderingsmöjligheter.
8. HP 3000 Series 987/997 (1990-talet): Top-of-the-line modeller som erbjuder maximal prestanda och var avsedda för de mest krävande företagsmiljöerna.
9. HP 3000 Series 9x9KS (1990-talet): En serie kraftfulla servermodeller som riktade sig till de högsta prestandabehoven inom stora företag och organisationer.

Dessa olika modeller speglar HP 3000-seriens evolution över tid, där varje ny modell ofta förde med sig förbättringar i hårdvaruprestanda, kapacitet, och funktionalitet för att möta de växande och föränderliga behoven inom affärsdatormiljöer. Serien var känd för sin pålitlighet och robusthet, vilket gjorde den till en långlivad favorit bland företag som behövde stabila och effektiva databehandlingslösningar.

d som Multi-Programming Executive (MPE), senare MPE/iX. MPE/iX var ett operativsystem som stödde hög säkerhet, robusta databashanteringssystem och effektiv nätverkskommunikation. Detta gjorde HP 3000 till en ideal plattform för kritiska företagsapplikationer som krävde hög tillgänglighet och dataintegritet.

Operativsystem

HP 3000 körde på MPE (Multi-Programming Executive), ett operativsystem designat av HP för att vara särskilt starkt inom affärsområden där databaser och transaktionsbearbetning var i fokus. MPE inkluderade stöd för högnivå programmeringsspråk som COBOL och Pascal, samt integrerad stöd för databasen IMAGE/SQL.

Användning

HP 3000 användes främst av medelstora till stora företag för olika affärssystem, inklusive finansiell programvara, lagerhållning, HR-system och mer. Dessa system var kända för sin långa livslängd och höga grad av pålitlighet, vilket gjorde dem till en viktig del av många företags IT-infrastruktur.

Modeller

Genom åren producerades många olika modeller av HP 3000. De tidiga versionerna (som HP 3000 Series III) följdes av mer avancerade enheter som Series 70 och 80 under 1980-talet. Varje ny generation förbättrade processorkraften, minneskapaciteten och de tillgängliga funktionerna.

Nedläggning och Legacy

Trots att HP 3000 var mycket populär, meddelade HP 2001 att de skulle fasas ut HP 3000-serien, med ett slutgiltigt upphörande av supporten 2010. Beslutet möttes med betydande motstånd från en lojal användarbas, och faktiskt förlängde HP supporten till 2013 på grund av användarnas behov.

HP 3000 är fortfarande i drift i många organisationer, främst på grund av dess unika kapacitet att hantera specifika affärssystem och applikationer. Dess arv lever kvar genom dess inverkan på företagsdatabehandling och genom de lösningar och tekniker den introducerade.

Modeller av HP 3000

HP 3000-serien omfattade ett brett utbud av modeller under sin livstid, från dess introduktion i början av 1970-talet till dess nedläggning i början av 2000-talet. Varje modell i serien var designad för att tillgodose olika behov inom företag och erbredde olika prestandanivåer, kapacitet och prisklasser. Här är några av de mest kända och använda modellerna:

1. HP 3000 Series III (1972): En av de tidigaste modellerna, vilken bidrog till att etablera HP 3000-serien som en pålitlig lösning för företag.
2. HP 3000 Series 30/33 (1978): Introducerade som en instegsmodell, populär bland mindre företag.
3. HP 3000 Series 37 (1981): En mellanklassmodell som erbjuder en bra balans mellan pris och prestanda.
4. HP 3000 Series 40/42/44 (1982): En serie av modeller som erbjuder ökade kapaciteter och prestanda jämfört med de tidigare modellerna.
5. HP 3000 Series 48/58 (1983-1984): Ytterligare en förbättring i prestanda och kapacitet, riktad mot medelstora företag.
6. HP 3000 Series 70/64/68 (1986): Kraftfulla maskiner som stöder större företagsbehov med högre processorkraft och kapacitet.
7. HP 3000 9×7 Series (1990): Serien inkluderade 937, 947, och 957 modeller. De var designade för att vara skalbara och erbjöd fortlöpande uppgraderingsmöjligheter.
8. HP 3000 Series 987/997 (1990-talet): Top-of-the-line modeller som erbjuder maximal prestanda och var avsedda för de mest krävande företagsmiljöerna.
9. HP 3000 Series 9x9KS (1990-talet): En serie kraftfulla servermodeller som riktade sig till de högsta prestandabehoven inom stora företag och organisationer.

Dessa olika modeller speglar HP 3000-seriens evolution över tid, där varje ny modell ofta förde med sig förbättringar i hårdvaruprestanda, kapacitet, och funktionalitet för att möta de växande och föränderliga behoven inom affärsdatormiljöer. Serien var känd för sin pålitlighet och robusthet, vilket gjorde den till en långlivad favorit bland företag som behövde stabila och effektiva databehandlingslösningar.