Den 2 maj 2024 släpptes LibreOffice 24.2.3 Community, en uppdatering av det kostnadsfria kontorspaketet för personlig användning och produktivitet. Den nya versionen, tillgänglig för Windows, macOS och Linux, innehåller cirka 80 buggfixar för att förbättra stabiliteten och tillförlitligheten.

LibreOffice erbjuder en imponerande uppsättning funktioner och kan hantera Microsoft Office-format smidigt. Dess olika gränssnittsalternativ passar olika användarvanor och skärmstorlekar, vilket gör det enkelt att anpassa sig till olika arbetsmiljöer.

En av LibreOffices största fördelar är dess flexibilitet och enhetliga plattform, vilket gör att det kan användas på skrivbord, i molnet och på mobila enheter. Det stöder både öppna standarder som ODT, ODS och ODP, samt Microsofts proprietära format som DOCX, XLSX och PPTX.

För företagsanvändare rekommenderas LibreOffice Enterprise-familjen för extra funktioner och support. För användare som föredrar stabilitet och testad mjukvara erbjuds även LibreOffice 7.6-familjen med flera månaders buggfixar.

LibreOffice erbjuder ingen direkt teknisk support, men användare kan få hjälp från volontärer på användarlistor och på Ask LibreOffice-webbplatsen. För de som vill stödja LibreOffice och dess samhälle finns möjlighet att donera till The Document Foundation.

Mer kan läsas här

LXQt 2.0.0 är den senaste versionen av den Qt-baserade och resurssnåla skrivbordsmiljön som nu är uppgraderad till Qt ≥ 6.6. Denna version är notabel då den för första gången introducerar stöd för Qt6 och börjar övergången till Wayland, med fullt stöd planerat i kommande version 2.1.0.

I denna uppdatering erbjuds förbättrad kompatibilitet med Wayland-kompositorer som LabWC och Wayfire. Den inkluderar även en ny, modernare applikationsmeny, Fancy Menu, i LXQt Panel och fullständigt Wayland-stöd för både PCManFM-Qt och skrivbordsnotifikationer.

Distributioner som Ubuntu och Fedora kommer att börja inkludera LXQt 2.0.0 senare under året, medan Arch Linux-användare redan kan testa den via ”extra-testing” eller vänta på att den blir tillgänglig i den stabila grenen. LXQt 2.0.0 erbjuder en snabb och anpassningsbar skrivbordsupplevelse, idealisk för användare som prioriterar en effektiv skrivbordsmiljö.

ArcLinux användare

Användare av Arch Linux kan redan nu testa denna version genom att aktivera ”extra-testing” i /etc/pacman.conf, eller vänta några dagar tills den är tillgänglig i den stabila grenen. Ett helt nytt Arch Linux-system kan också installeras med LXQt enligt den här guiden.

Sammanfattningsvis är LXQt 2.0.0 en värdefull uppdatering för användare som söker en snabb, anpassningsbar och resurssnål skrivbordsmiljö.

Kan ladda ner här

https://github.com/lxqt/lxqt/releases/tag/2.0.0

Artikel ovan är en översättning och sammanfattning artikel som finns här

Nitrux 3.4.1 har nu lanserats, vilket innebär att en ny version med uppdaterad programvara, buggfixar, förbättrad prestanda och direktanvändbart hårdvarustöd är tillgänglig för nedladdning.

🔰 Information: Denna version är döpt till ”mi” för att symbolisera de många olika ändringar och uppdateringar som genomförts.

⚠️ Viktigt: Trots betydande förbättringar i denna och tidigare versioner, utger sig inte Nitrux för att vara experter på säkerhet eller forensik. Det är inte garanterat att distributionen är säker mot alla intrång, och förslag på förbättringar är välkomna via GitHub (genom att starta en ny diskussion).

Nya användare uppmuntras att utföra en fullständig installation med det senaste installationsmediet. Användare som redan har version 3.4.1 bör konsultera uppdateringsanteckningarna för information om hur man uppgraderar.

Flera komponenter i distributionen har uppdaterats, inklusive:

• Firefox uppdaterades till version 125.0.1.
• OpenRC uppdaterades till version 0.54.
• NVIDIA Linux x64 (AMD64/EM64T) skärmdrivrutin uppdaterades till version 550.78.

Nya tillägg i distributionen omfattar:

• Safe-rm, ett säkerhetsverktyg som förhindrar oavsiktlig borttagning av viktiga filer genom att ersätta /bin/rm med en wrapper som kontrollerar argument mot en lista över skyddade filer och mappar.
• PowerTOP, ett diagnostikverktyg för strömförbrukning och hantering i Linux, som även har ett interaktivt läge för att experimentera med olika strömhanteringsinställningar.
• DebugFS, som tillhandahåller ett enklare sätt för kärnutvecklare att dela information med användarutrymmet.

Specifika förbättringar för grafikkort från AMD och NVIDIA har implementerats, och stöd för Razer-enheter samt fingeravtrycksläsare via fprint-projektet har inkluderats.

Flera problem har åtgärdats, inklusive:

• Korrigering av visningsfel i anpassade sidor för Plasma System Monitor.
• Lösning av problem där Plymouths uppstartsbild inte visades korrekt.
• Åtgärd av ett fel där användarautentisering misslyckades i installerade system när program krävde högre behörigheter.

Vissa komponenter har tagits bort från distributionen, inklusive oanvända startfiler och tjänster.

Denna uppdatering av Nitrux syftar till att fortsätta förbättra användarupplevelsen och systemets stabilitet, och feedback för ytterligare förbättringar välkomnas.

Vad som är nytt finner ni här

Här kan du ladda ner

https://nxos.org/get/latest

GNU nano 8.0 har nyligen lanserats med flera nyheter och förbättringar. Den senaste versionen av denna kommandoradsbaserade textredigerare för Unix-baserade system introducerar nya funktioner som standardiserade kortkommandon för sökningar framåt (^F) och bakåt (^B). Andra nyckelkombinationer som M-F och M-B används för att upprepa sökningar i respektive riktning.

Dessutom kan användare nu öppna filer direkt på en specifik rad genom att skriva ’nano filnamn:nummer’. Möjligheten att skrolla genom texten med musens hjul har också lagts till.

Version 8.0 innehåller en uppdatering av alternativet –modernbindings (-/), vilket nu låter användarna använda vanliga redigeringskommandon som kopiera (^C), klistra in (^V) och klippa (^X), samt nya funktioner för att öppna filer, ersätta text och navigera i dokumentet.

För ytterligare anpassning kan användare nu lägga till och hoppa mellan ankare med kortkommandona M-” och M-’, och navigera till dokumentets början och slut med och . Moderna bindningar aktiveras automatiskt om den exekverbara filen för nano eller dess symboliska länk startar med bokstaven ”e”.

Slutligen har GNU nano 8.0 förbättrat färgstödet genom att erbjuda en utökad skala av grå nyanser när färgkoder består av likadana siffror. Dessutom rensar programmet automatiskt tangenttryckningsbufferten vid fel för att förhindra oavsiktlig makroexekvering.

Den nya versionen, kallad ”Grus grus”, är tillgänglig för nedladdning från GNU nanos officiella webbplats och kommer så småningom att finnas i stabil form i GNU/Linux-distributionernas programvarurepositorier.

Version information till 8.0

I den senaste versionen av GNU Nano är ^F inställt för att initiera en sökning framåt och ^B för att söka bakåt, medan M-F och M-B används för att upprepa respektive sökning. För de som föredrar de äldre inställningarna finns information i dokumentationen för hur man återställer dessa.

Med det nya kommandoradsalternativet –modernbindings (-/), får användare tillgång till flera användbara kortkommandon: ^Q för att avsluta programmet, ^X för att klippa text, ^C för att kopiera, ^V för att klistra in, ^Z för att ångra en åtgärd och ^Y för att göra om den. Andra funktioner inkluderar ^O för att öppna filer, ^W för att spara ändringar, ^R för att ersätta text, ^G för att söka igen, och ^D för att söka bakåt. Du kan också använda ^A för att markera text, ^T för att hoppa direkt till en specifik rad, ^P för att visa din position i texten, och ^E för att exekvera kommandon.

Dessa moderna kortkommandon är aktiverade när filnamnet för Nano börjar med bokstaven ”e”. För att öppna en fil på en specifik rad kan man ange radnumret direkt efter filnamnet eller före filnamnet med ett plustecken.

För navigering i dokumentet erbjuder och möjligheten att flytta markören till den första eller sista raden i synfältet medan den horisontella positionen bevaras. Vid färgkodning i formatet #RGB, när alla tre siffror är lika, konverteras koden till en gråskala i xterm, vilket ger fjorton gråtoner istället för fyra.

Användare kan nu enklare placera eller ta bort en ankare med M-” och hoppa till nästa ankare med M-’. Felhantering förbättras genom att tangenttryckningsbufferten rensas automatiskt när ett fel uppstår, vilket stoppar alla pågående makron eller bindningar. Slutligen, med den nya inställningen kan musens scrollhjul användas för att bläddra genom dokumentet, istället för att flytta markören.

Vad betyder ^C och M-?

”^C” betecknar en tangentkombination där ”Control”-tangenten hålls nere samtidigt som ”C” trycks ner, ofta använd för att avbryta processer eller kopiera text. ”M-” representerar användningen av ”Meta”-tangenten, oftast ”Alt”, för att utföra specifika funktioner när den kombineras med andra tangenter.

https://www.nano-editor.org/download.php

Artikel ovan är sammanfattning och översättning av

LibreELEC 12 är den senaste versionen av ett operativsystem som är utformat för att vara så minimalt som möjligt, optimerat för att köra Kodi, ett populärt program för hemmabioupplevelser. Denna uppdatering, som bygger på den senaste långtidssupporterade Linux-kärnan och Kodi version 21 ”Omega”, introducerar stöd för den nya Raspberry Pi 5 och har även uppdaterat flera enheter till 64-bitars arkitektur.

Den nya versionen av LibreELEC förbättrar även prestandan för videoavkodning på Raspberry Pi genom vissa inställningar i konfigurationsfilen, vilket är nödvändigt för att hantera högre bildfrekvenser utan problem med ljudsynkronisering eller bildhopp. För användare med nyare grafikkort från AMD eller Intel erbjuder denna version också stöd för HDR, vilket förbättrar bildkvaliteten för kompatibla medier.

LibreELEC 12 ger också en ny bild som stöder äldre grafikstacken X11, vilket är användbart för dem som använder NVIDIA GPUer eller äldre hårdvara som kan uppvisa grafikproblem. Utvecklarna har gjort förbättringar för att inkludera stöd för vissa Amlogic-enheter, vilket förbättrar uppspelning och sökning av videoformat som H.264 och HEVC, samt stöd för HDR och flerkanalsljud genom HDMI.

För att använda den nya versionen, måste användare med tidigare installationer av LibreELEC utföra manuella uppdateringar, och de som använder äldre versioner än LibreELEC 10 behöver göra en helt ny installation på grund av uppdateringar i Python-versionen som används. Användare som använder kopieringsskyddade videostreamingtjänster som Netflix behöver även installera om Widevine DRM på grund av arkitekturförändringar i den nya versionen.

Vad är Kodi?

Kodi är ett öppen källkodsprogram för mediecenter som tillåter användare att spela upp videor, musik, podcast och andra digitala mediefiler från lokala och nätverkslagrade medier, samt internet. Det har en anpassningsbar användargränssnitt, stöd för fjärrkontroller och funktioner för att lägga till ytterligare funktioner genom tillägg. Kodi är tillgängligt för många operativsystem och hårdvaruplattformar, vilket ger en flexibel lösning för hemunderhållning.

https://libreelec.tv

Orginalartikel på Engelska

Amarok 3.0, en öppen källkodsmusikspelare, har nyligen släppts i en större uppdatering. Detta är den första stora uppdateringen på över sex år, och med den får användarna en moderniserad användargränssnitt tack vare portningen till applikationsramverken Qt 5 och KDE Frameworks 5.

För de som har följt Amarok sedan KDE 4-eran erbjuder den senaste versionen en rad förbättrade funktioner. Dessa inkluderar dynamiska spellistor baserade på olika kriterier, hantering av musiksamlingar med betygssättning, inbyggda internettjänster och stöd för bärbara musikspelare genom MTP och UMS. Dessutom har användargränssnittet uppdaterats och appen stöder nu skript, har en omslagshanterare och stöd för ljudjustering genom replay gain.

I version 3.0 kan användare nu dra och släppa låtar direkt från kontextvyn till spellistan och arrangera låtordningen genom dra och släpp i köredigeraren. Nyheter inkluderar även visuella hjälpmedel för att justera storleken på kontextvyns appletter i redigeringsläge, samt en ny knapp för att stoppa automatiska uppdateringar av Wikipedia-sidor. En intressant funktion är möjligheten att visa sångframsteg på OSD (On-Screen Display), där betyg nu visas med systemets stjärnstilar.

Tekniskt stöd har också expanderats i Amarok 3.0. Den inkluderar nu stöd för TagLib 2.0 för hantering av metadata för populära ljudformat och FFmpeg 5.0 för multimediahantering. Trots att vissa funktioner saknas i denna version, såsom stöd för vissa internetmusiktjänster och kompatibilitet med äldre skript, har många buggar och systemkrascher åtgärdats för att förbättra stabiliteten.

För de intresserade är Amarok 3.0 tillgänglig för nedladdning via KDE App Store som en Flatpak-app, antingen genom Plasma Discover på Plasma-skrivbordet eller via andra applikationsbutiker som stöder AppStream, som GNOME Software.

Mer information finns här :

https://blogs.kde.org/2024/04/29/amarok-3.0-castaway-released

Texten ovan är en översättning och sammfattning ifrån

I förra tiden gick man ut och demonstrerade den första maj, men idag stannar många hemma och är bakfulla. Oavsett detta önskar Linux.se alla en glad första maj.

openSUSE Leap 15.6 RC finns nu tillgänglig för nedladdning, inkluderat den efterlängtade administrationstjänsten Cockpit.
Fans av den ikoniska gröna kameleonten kommer att glädjas åt att den kommande openSUSE Leap 15.6 har avancerat från betaversionen till Release Candidate, som nu kan laddas ner och testas.

Ett av de mest eftertraktade inslagen i denna upplaga är Cockpit, ett förenklat och webbaserat administrativt gränssnitt som gör det lättare att hantera systemresurser och tjänster. Denna funktion är nu tillgänglig för användare av både Leap och SUSE Package Hub.

En viktig begränsning i den aktuella RC-versionen är dock bristen på en fungerande SELinux-policy i Leap 15.X, vilket resulterar i att SELinux-funktionerna i Cockpit inte är aktiva. Det finns dock goda nyheter: utvecklingsteamet är optimistiska om att kunna införliva en helt fungerande SELinux-policy i nästa version av Leap 16, som beräknas släppas 2025.

För de som är ivriga att testa detta, installationen av Cockpit är smidig i denna RC-version, som våra tester har bekräftat. Använd dessa två kommandon för att installera:

sudo zypper in cockpit
sudo systemctl enable --now cockpit.socket
firefox https://localhost:9090 # logga in som root för administratörstillgång

Användare råds att inte offentligt exponera port 9090 som används med administrationsgränssnittet; precis som man inte bör exponera sitt routers webbgränssnitt för allmänheten.

Som vanligt med openSUSE Leap-serien är uppdateringarna konservativa, så räkna inte med stora nya funktioner eller förändringar jämfört med den nuvarande versionen Leap 15.5.

Vidare, för de intresserade av skrivbordsmiljöer, innehåller denna version KDE Plasma 5.27 och GNOME 45, samt en uppdaterad Linux-kärna till version 6.4.

För de som vill prova på den nya releasekandidaten av Leap 15.6, den är tillgänglig för nedladdning nu. Den slutgiltiga stabila versionen är planerad att släppas i juni. För mer information om integrationen av Cockpit, se det officiella tillkännagivandet.

https://get.opensuse.org/leap/15.6/#download

Installation av Google Chrome med en DEB-fil

1. Installera GDebi: Ubuntu 24.04 stöder inte öppning av DEB-filer direkt, så det första steget är att installera GDebi, ett användarvänligt verktyg för att hantera DEB-paket. Detta gör det möjligt att installera Chrome och andra applikationer smidigt.
2. Ladda ner Google Chrome: Öppna Firefox, gå till Google Chromes officiella webbplats, och ladda ner installationsfilen för Ubuntu (.deb format).
3. Genomför installationen: Navigera till mappen där du laddat ner DEB-filen, högerklicka på filen och välj ’Öppna med GDebi’. Följ instruktionerna i GDebi för att installera programmet.
4. Starta Google Chrome: Efter installationen kan du öppna Chrome från GNOME’s dash, ställa in det som din standardwebbläsare om du önskar, och börja surfa.

Installation av Google Chrome via kommandoraden

1. Ladda ner och importera Googles signerade nyckel: Detta säkerställer att de paket du installerar är autentiska. Använd wget för att hämta nyckeln och install för att placera den i rätt katalog.
2. Lägg till Googles Chrome-repositorium: Genom att lägga till Googles officiella Chrome-repositorium kommer du att få automatiska uppdateringar direkt via systemets uppdateringshanterare.
3. Uppdatera systemets paketlista: Använd sudo apt update för att uppdatera listan över tillgängliga paket och inkludera det nya repositoriet.
4. Installera Google Chrome: Kör installationskommandot för att lägga till Chrome i ditt system.

Förberedelser: Öppna Terminalen

För att starta, öppna terminalen på din Ubuntu-dator. Detta kan du göra genom att trycka på Ctrl+Alt+T eller genom att söka efter ”Terminal” i din applikationsmeny.

Steg 1: Hämta och importera Googles signerade nyckel

Innan du lägger till Googles Chrome-repositorium är det viktigt att säkerställa att de paket du installerar är verifierade och säkra. För att importera Googles signerade nyckel, kör följande kommando:

wget -q -O - https://dl.google.com/linux/linux_signing_key.pub | sudo tee /usr/share/keyrings/google-chrome-keyring.gpg > /dev/null

Detta kommando använder wget för att ladda ner den signerade nyckeln och tee för att skriva den till en nyckelringsfil som säkras av superanvändaren (root). Output omdirigeras till /dev/null för att hålla terminalen ren från överflödig data.

Steg 2: Lägg till Googles Chrome-repositorium

När du har importerat nyckeln är nästa steg att lägga till Googles officiella Chrome-repositorium till din systemlista över källor. Detta gör du genom följande kommando:

echo "deb [arch=amd64 signed-by=/usr/share/keyrings/google-chrome-keyring.gpg] http://dl.google.com/linux/chrome/deb/ stable main" | sudo tee /etc/apt/sources.list.d/google-chrome.list

Detta skapar en ny fil under /etc/apt/sources.list.d/ där Google Chromes repositoriumsinställningar lagras.

Steg 3: Uppdatera paketlistan

För att ditt system ska känna till de nya paketen som finns tillgängliga från det nyligen tillagda repositoriet, bör du uppdatera paketlistan med följande kommando:

sudo apt update

Detta kommando säkerställer att paketlistan är aktuell och redo för installation av nya paket.

Steg 4: Installera Google Chrome

Nu är du redo att installera Google Chrome. Kör följande kommando för att påbörja installationen:

sudo apt install google-chrome-stable

Detta kommando kommer att installera den senaste stabila versionen av Google Chrome på ditt Ubuntu-system.

Verifiera installationen och starta Google Chrome

Efter att installationen är klar kan du verifiera att Google Chrome är korrekt installerad genom att starta programmet. Du kan hitta Google Chrome i din applikationsmeny eller starta det direkt från terminalen med:

google-chrome

Avinstallera Google Chrome

Om du vill avinstallera Google Chrome från ditt system, kan du enkelt göra det genom ett kommando i terminalen.

Denna guide ger dig en klar och enkel vägledning för att installera Google Chrome på Ubuntu 24.04, oavsett om du föredrar grafiska verktyg eller kommandoraden.

Avslutning

Nu är Google Chrome installerat på ditt Ubuntu 24.04 LTS-system. Genom att följa dessa steg har du inte bara installerat webbläsaren, men även säkrat att framtida uppdateringar kan hanteras säkert genom ditt systems vanliga uppdateringsprocess.

Denna metod att installera programvara via kommandoraden är både effektiv och säker, vilket gör den idealisk för erfarna användare och de som föredrar en snabbare installationsprocess.

Google chrome

I tidigare inlägg har vi tagit upp ämnen som VPS och Proxmox. Här beskriver vi hur du kan sätta upp din egen LAMP-server, antingen direkt på hårdvaran eller som en virtuell maskin. Först behöver du ladda ner Ubuntu 24.04 LTS Server och installera den på den miljö du önskar. Sedan är det bara att följa instruktionerna nedan.

Att installera en LAMP-stack på Ubuntu 24.04 LTS är en utmärkt metod för att sätta upp en robust servermiljö för webbutveckling. LAMP står för Linux, Apache, MariaDB (en MySQL-fork), och PHP. Denna guide visar steg för steg hur man sätter upp varje komponent på det senaste Ubuntu-systemet.

Steg 1: Uppdatera Systemet

Innan du börjar, är det viktigt att ditt system är uppdaterat. Öppna en terminal och kör följande kommandon:

sudo apt update
sudo apt upgrade

Dessa kommandon säkerställer att alla befintliga paket är uppdaterade.

Steg 2: Installera Apache

Apache är en populär webbserver som används världen över. För att installera Apache, kör:

sudo apt install apache2

Efter installationen, bekräfta att Apache fungerar genom att besöka http://localhost/ i din webbläsare. Om installationen lyckades ska du se Apaches standardsida för Ubuntu.

Steg 3: Installera MariaDB

MariaDB är ett utmärkt och populärt alternativ till MySQL och fungerar nästan identiskt. För att installera MariaDB, använd följande kommando:

sudo apt install mariadb-server

När MariaDB är installerat, är det klokt att köra ett säkerhetsskript som kommer med installationen:

sudo mysql_secure_installation

Följ instruktionerna för att ställa in ett säkert root-lösenord och göra andra rekommenderade säkerhetsändringar.

Steg 4: Installera PHP

PHP är ett populärt skriptspråk för server-sidan, ofta använd i webbutveckling. Installera PHP och några viktiga moduler med:

sudo apt install php libapache2-mod-php php-mysql

För att kontrollera din PHP-installation, kör:

php -v

Steg 5: Konfigurera Apache att prioritera PHP-filer

Modifiera Apaches konfigurationsfil för att säkerställa att PHP-filer prioriteras. Redigera filen dir.conf:

sudo nano /etc/apache2/mods-enabled/dir.conf

Ändra ordningen så att index.php kommer först:

<IfModule mod_dir.c>
    DirectoryIndex index.php index.html index.cgi index.pl index.xhtml index.htm
</IfModule>

Spara och stäng filen. Starta om Apache för att aktivera ändringarna:

sudo systemctl restart apache2

Steg 6: Testa PHP

För att testa att PHP fungerar korrekt på din server, skapa en enkel PHP-info-sida:

echo "<?php phpinfo(); ?>" | sudo tee /var/www/html/phpinfo.php

Navigera till http://localhost/phpinfo.php i din webbläsare. Du bör se en sida som visar information om din PHP-konfiguration.

Där har du det! Du har nu en fungerande LAMP-stack på ditt Ubuntu 24.04 LTS-system, redo för webbutveckling och mer.

Garuda Linux är en modern, arkitektoniskt utformad Linuxdistribution som baseras på Arch Linux. Den är känd för sin fokus på prestanda, estetik och användarvänlighet, vilket gör den till ett populärt val bland både nya och erfarna Linuxanvändare. Garuda Linux använder ”rolling release”-modellen, vilket innebär att systemet kontinuerligt uppdateras med de senaste programvarorna och säkerhetsuppdateringarna utan behov av omfattande versionuppgraderingar.

En av de mest framträdande egenskaperna hos Garuda Linux är dess användning av Btrfs som standardsystem för filsystem. Btrfs erbjuder avancerade funktioner som snapshot-hantering, vilket underlättar säkerhetskopiering och återställning av systemdata. Detta är särskilt användbart i en distribution som följer en rolling release-cykel, där systemändringar är frekventa och risken för instabilitet kan öka.

Garuda Linux kommer med en rad olika skrivbordsmiljöer, vilket ger användarna möjlighet att välja en miljö som passar deras specifika behov och smak. Bland de mest populära skrivbordsmiljöerna som stöds finns KDE Plasma, GNOME, Xfce, LXQt, Wayfire, Qtile, och andra. Varje skrivbordsmiljö är noggrant anpassad och optimerad för att ge en sömlös och visuellt tilltalande användarupplevelse.

Operativsystemet är även utrustat med Garuda Linux Welcome App, som hjälper nya användare att komma igång med nödvändiga verktyg och inställningar. För att ytterligare förbättra användarupplevelsen, inkluderar Garuda Linux en uppsättning prestandaförbättrande och underhållsverktyg som Garuda Gamer för att installera spelrelaterad programvara, Garuda Settings Manager för systemkonfiguration, och Garuda Network Assistant för nätverksinställningar.

Garuda Linux är även känt för sitt engagerande community, som erbjuder stöd genom forum och andra online-plattformar. Detta gör det enkelt för användare att få hjälp och råd om de stöter på problem eller har frågor om användning av systemet. Med sin kombination av kraftfulla funktioner, flexibilitet och communitystöd, är Garuda Linux en attraktiv Linuxdistribution för ett brett spektrum av användare.

Officel webplats

https://garudalinux.org

Här kan du läsa hela artikel på Engelska.

Vad betyder Garuda?

Garuda är en mytologisk fågel inom hinduism och buddhism, känd som Vishnus färdmedel. Symboliserar styrka och skydd, ofta avbildad som en mäktig fågel-människa.

En virtuell privat server, eller VPS, är en digital maskin som tillhandahåller all nödvändig programvara och data för att driva en webbplats eller applikation. Den använder virtualiseringsteknik för att dela en fysisk server i flera isolerade enheter, vilket gör det möjligt att köra flera virtuella servrar på en enda fysisk server.

Varje VPS har sitt eget operativsystem och uppsättning program och verktyg, installerade av en värdleverantör på serverns grundläggande operativsystem. En viktig fördel med VPS jämfört med delad hosting är att den ger användarna tillgång till dedikerade resurser, vilket skapar en miljö som liknar en dedikerad server. Även om resurserna delas med andra användare, är tilldelningen garanterad, vilket inte är fallet med delad hosting.

Linux är det mest använda operativsystemet för VPS-värdtjänster, och här är några populära Linux-distributioner som ofta används på VPS:

1. Ubuntu: En modern och användarvänlig Linux-distribution som är idealisk för servrar, skrivbordsmiljöer, molntjänster och IoT-enheter.
2. Fedora: Känd för att vara en flexibel och kraftfull distribution som erbjuder det senaste inom datacenterteknik, tillgänglig både för personliga datorer och servrar.
3. AlmaLinux: Ett community-drivet projekt som syftar till att ersätta CentOS med en distribution som är kompatibel med Red Hat Enterprise Linux.
4. Rocky Linux: Även detta är en distribution designad för att vara fullständigt kompatibel med Red Hat Enterprise Linux, fokuserad på företagsanvändning.
5. Debian: En av de äldsta och mest pålitliga distributionerna, känd för sin stabilitet och säkerhet samt sitt engagemang för fri programvara.

Tänk på använda server versionen av respektiver distrubtion, då den ta mindre resuser och använda LTS utgåvan av distarna. Då det kan bli meckig att uppgradera en dist on fly på en VPS.

Med en VPS kan du:

• Driva webbplatser för småföretag tack vare tillgången till dedikerade resurser.
• Utveckla och köra webbapplikationer med verktyg som Nginx för webbservrar och MySQL för databaser.
• Skapa testmiljöer med fullständig root-åtkomst för att testa webbapplikationer i en kontinuerlig integrations- och leveransmiljö (CI/CD).
• Använda VPS som sekundärt lagringsutrymme för filer, foton och databaser.
• Starta en e-handelsplattform med programvara som PrestaShop eller Bagisto.
• Sätt upp en WordPress installation.
• Värd för spelserverar för att ansluta spelare och erbjuda anpassningsmöjligheter.
• Värd för ett virtuellt privat nätverk (VPN) för att säkra och privatisera din internetanslutning över offentliga nätverk.

Delar av innehållet ovan är översättning ifrån

5 Popular Linux Distros to Run on a VPS

Exempel på en Svensk VPS leverantör är

Spacedump IT

Ett Linux.se tips

Om du till exempel har en äldre dator utrustad med en Intel Core i7-processor, 16 GB RAM och 1 TB lagringsutrymme, kan du använda Proxmox för att konfigurera detta i din hemmiljö för test.

https://www.linux.se/proxmox-ve-8-2-med-mojligheter-att-ta-over-vm-ifran-vmware/

Här är en uppdaterad lista över aktiviteter att utföra efter att du installerat Ubuntu 24.04 LTS.

Med den nya lanseringen av Ubuntu 24.04 LTS, en version med långsiktig support, finns det en del nya och spännande uppdateringar att ta del av, samt några funktioner som väckt debatt.

Följande är några tips som kan vara användbara efter att du har installerat den senaste versionen.

Uppdatera din Ubuntu
Om du nyligen har installerat Ubuntu 24.04 LTS, kallad ”Noble Numbat”, är det viktigt att du ser till att systemet är helt uppdaterat. Öppna ett terminalfönster och använd dessa kommandon för att uppdatera dina paket:

sudo apt update && sudo apt upgrade

Alternativa programhanterare
Ubuntu 24.04 introducerar ett nytt App Center som är standard för programhantering. Detta begränsar dock visningen till endast Snap- och utvalda Debian-appar. För att komma åt andra programtyper, som Flatpak från Flathub, kan du använda andra programhanterare. Gdebi är ett kraftfullt verktyg för att hantera Debian-paket via terminalen, medan Synaptic erbjuder ett användarvänligt gränssnitt för att hantera program via GUI.

sudo apt install gdebi synaptic

Ersätt Firefox och Thunderbird Snap med deb-versioner
Om du föredrar traditionella deb-paket framför Snap-paket kan du ersätta Snap-versionerna av Firefox och Thunderbird. Mozilla har en dedikerad PPA för stabil Firefox, och du kan följa liknande steg för Thunderbird.

sudo snap remove firefox thunderbird
sudo add-apt-repository ppa:mozillateam/ppa
sudo apt install firefox thunderbird

Avlägsna Snap helt
För de som önskar avlägsna Snap helt från sitt system finns det guider tillgängliga. Detta är dock ett valfritt steg som inte är nödvändigt för alla användare.

Aktivera stöd för Flatpak och Flathub
Flatpak är en växande plattform med tusentals öppen källkodsprogram. För att aktivera Flatpak och lägga till Flathub som en källa:

sudo apt install flatpak
flatpak remote-add --if-not-exists flathub https://flathub.org/repo/flathub.flatpakrepo
reboot

Granska och justera sekretessinställningarna
Det är bra att omedelbart granska och justera sekretessinställningarna. Detta innefattar att inaktivera systemrapportering och stänga av platsbaserade tjänster via systeminställningarna.

Utforska GNOME 46
Den nya versionen av Ubuntu kommer med GNOME 46, som innehåller förbättringar såsom en uppdaterad filhanterare och förbättrad prestanda. Det är värt att utforska vad den nya skrivbordsmiljön har att erbjuda.

Installera grundläggande programvara
Om du inte redan har gjort det under installationen, se till att du har stöd för alla vanliga video- och ljudformat genom att installera nödvändiga codecs och program:

sudo apt install ubuntu-restricted-extras gimp vlc leafpad synaptic

Konfigurera säkerhetskopiering
Det är viktigt att börja tänka på säkerhetskopiering från början. Timeshift är ett användbart verktyg för detta syfte:

sudo apt install timeshift

Utforska tillägg för GNOME
Anpassa ditt GNOME-skrivbord ytterligare med tillägg som erbjuder ytterligare funktioner och förbättringar. Det finns många guider och resurser för att hitta de bästa tilläggen för dina behov.

Vad är snap?

Snap är ett pakethanteringssystem utvecklat av Canonical för Linux-operativsystem. Det möjliggör enkel installation och uppdatering av program som är isolerade från resten av systemet, vilket ger ökad säkerhet och kompatibilitet. Snap-paket innehåller alla nödvändiga beroenden, vilket underlättar hanteringen av programvara.

Texten ovan är delvis en översättning ifrån

Den nya versionen av Shotcut, 24.04, är en kostnadsfri videoredigerare som fungerar på flera plattformar och kommer med flera nyheter, bland annat ett Ambisonic Encoder ljudfilter och förbättrade ljud- och videoskop. Denna version kommer två månader efter version 24.02 och är fylld med uppgraderingar som syftar till att förenkla redigeringsprocessen och öka kreativiteten hos användarna.

I Shotcut 24.04 introduceras flera nya funktioner. Bland dessa märks det nya Ambisonic Encoder ljudfiltret som erbjuder avancerade funktioner för ljudredigering, särskilt användbart för att skapa uppslukande ljudupplevelser.

För att ge redigerare bättre verktyg för ljudanalys innehåller uppdateringen nya visualiseringsverktyg som Audio Vector och Audio Surround scopar, vilka finns under menyn ”Visa” > ”Scopar”.

En annan ny funktion är en inställning för tidsformat i menyn ”Inställningar”, som gör det möjligt för användarna att anpassa visningen av tidskoder genom hela programmet för att bättre matcha specifika projektbehov.

Vidare inkluderar uppdateringen en kontrollindikator på videon för Ambisonic Decoder ljudfiltret, vilket förbättrar interaktionen och möjliggör intuitiva justeringar direkt från videoförhandsvisningen.

Shotcut 24.04 har även utökad funktionalitet när det gäller att ångra och göra om ändringar av nyckelrutor i flera filter, som ljudavtoningar och justeringar av volym, ljusstyrka och kontrast.

Dessutom introduceras en funktion för att applicera kopierade filter på flera klipp samtidigt på tidslinjen, vilket effektiviserar arbetsflödet och minskar repetitiva arbetsuppgifter. Ramverket MLT (Media Lovin’ Toolkit) har uppdaterats till den senaste versionen v7.24.0.

Den här versionen åtgärdar även flera buggar, inklusive krascher relaterade till nyckelrutepanelen, problem med videofiltret Elastic Scale och inkonsekvenser vid zoomning på tidslinjen.

Slutligen har förbättringar genomförts för hantering av olika filtyper och färginställningar, särskilt för videor i BT.709 färgutrymme. Stabiliseringsfiltret vid export och hantering av ljudkanaler har också förbättrats.

Mer detaljerad information om alla uppdateringar i Shotcut 24.04 finns tillgänglig på projektets GitHub-sida. Programmet kan laddas ner i AppImage-format, vilket är kompatibelt med alla Linux-distributioner, och installationsfiler för Windows och macOS finns också tillgängliga.

Länka för att ladda hem programmet

https://github.com/mltframework/shotcut/releases/tag/v24.04.28

Orginalartikel på Engelska finner ni här

https://linuxiac.com/shotcut-24-04-video-editor

Proxmox Virtual Environment version 8.2 har nu släppts med nya versioner av QEMU 8.1.5, LXC 6.0.0, ZFS 2.2.3, och uppdateringar för Ceph, bland andra förbättringar.
Denna nya version kommer fem månader efter den tidigare versionen 8.1. Proxmox är en omfattande plattform för servervirtualisering som stöder teknologi för både virtuella maskiner och containers, med användning av QEMU för virtualisering och LXC för containers. Med Proxmox VE 8.2 introduceras flera nya funktioner och uppdateringar som förbättrar både funktionaliteten och användarupplevelsen.

Denna uppdatering baseras på Debian 12.5 och använder den senaste stabila versionen av Linux-kärnan, 6.8, vilket ger användarna tillgång till de nyaste versionerna av verktyg för virtualisering som QEMU och LXC. Proxmox fortsätter även att erbjuda stöd för avancerade filsystem och lagringslösningar, inklusive uppdaterad ZFS och integrerad Ceph-teknologi för utbyggbar lagring.

En viktig ny funktion i den här versionen är en ny importguid som gör det enklare att flytta virtuella maskiner från andra hypervisors, inklusive VMware ESXi, genom att utnyttja deras publika API:er. Detta möjliggör migration av virtuella maskiner medan de fortfarande är aktiva, vilket underlättar en sömlös överföring utan driftsavbrott.

Proxmox VE 8.2 inkluderar även nya funktioner för automatiserade och oövervakade installationer, vilket underlättar för systemadministratörer att effektivisera sina installationsprocesser. En ny verktyg har utvecklats för att förbereda en ISO-fil för Proxmox VE som automatiskt hämtar inställningar från en svarfil, antingen inbakad i ISO-filen, från ett USB-minne eller via nätverk.

En annan nyhet är backup fleecing-tekniken, som används vid säkerhetskopiering av aktiva virtuella maskiner. Denna metod använder lokal snabblagring som en mellanbuffert för att minska påverkan på virtuella maskiners I/O-operationer när säkerhetskopior skapas, särskilt användbart när säkerhetskopiering sker till en fjärrserver över en långsam anslutning.

Dessutom introduceras en ny brandvägg byggd på nftables och utvecklad i programmeringsspråket Rust, som är tänkt att ersätta det befintliga iptables-baserade systemet. Den nya brandväggen är i en teknisk förhandsvisning och kräver manuell aktivering, men förväntas erbjuda ökad robusthet och lösa många befintliga problem.

För användare som uppgraderar från Proxmox VE 7.4 är övergången till 8.2 designad för att vara problemfri, vilket säkerställer att uppgraderingen kan genomföras utan större störningar.

Texten ovan är översättning och sammafattning till Svenska , hela artikel med skärmdumpar på Engelska finner du här

https://linuxiac.com/proxmox-ve-8-2-launches-with-enhanced-migration-tools

Här kan du läsa Proxmox egna text

Här kan du ladda ner Proxmox 8.2

Google Chrome version 124 uppvisar problem på alla större Linux-distributioner när det används med Wayland. Denna version släpptes i april 2024 och drabbas av en specifik bugg.

Problemet manifesterar sig genom att Chrome-fönstret är helt tomt, förutom en stängknapp, när det körs under Wayland. Detta innebär att användaren inte kan se något innehåll i webbläsaren.

Detta fel är kopplat till Chromes Ozone-plattform, som är en del av en större omstrukturering av webbläsarens system för fönsterhantering och grafik. Google står bakom implementationen av Ozone-plattformen.

För att tillfälligt lösa problemet kan användare starta Chrome med följande kommando i terminalen:

google-chrome-stable --ozone-platform=wayland

För en mer bestående lösning, starta Chrome med ovanstående kommando och navigera sedan till chrome://flags. Sök efter ”Ozone” och ställ in ”Preferred Ozone platform” till X11. Detta bör användas tills en framtida uppdatering löser problemet. Att ställa in plattformen till X11 kan dock minska webbläsarens prestanda.

Om du använder en äldre version av Chrome kan det vara klokt att vänta med att uppdatera tills felet har åtgärdats. Det finns också många andra webbläsare att välja mellan om du behöver ett alternativ till Chrome.

Ovan är en sammafattning på Svenska. Vill du läsa hela artikel på Engelska klicka på länken.

För att installera WordPress på Ubuntu 24.04 behöver du en Virtuellmaskin eller VPS ( VPS finns att beställa hos Spacedump IT ) med Ubuntu, samt användarrättigheter som root eller en användare med sudo-privilegier. Följande steg summerar installationsprocessen:

Uppdatera systemet
Se till att ditt Ubuntu-system är uppdaterat genom att köra:

apt update && apt-get upgrade

Installera Nginx webbserver
Installera Nginx med kommandot:

apt install nginx

Starta och aktivera tjänsten:

systemctl start nginx && systemctl enable nginx

Kontrollera tjänstens status:

systemctl status nginx


Installera PHP
Installera PHP och nödvändiga tillägg med följande kommando:

apt install php php-cli php-common php-fpm php-snmp php-xml php-mysqli php-gd php-mbstring
”`
Kontrollera vilken PHP-version som installerats:

php -v


Installera MariaDB databas-server
Installera MariaDB och starta tjänsten:

apt install mariadb-server
systemctl start mariadb && systemctl enable mariadb

Kontrollera tjänstens status:

systemctl status mariadb


Skapa WordPress databas och användare:
Skapa en ny databas och användare för WordPress:

mysql -u root
CREATE DATABASE wordpress;
CREATE USER 'wordpress'@'localhost' IDENTIFIED BY 'YourStrongPassword';
GRANT ALL PRIVILEGES ON wordpress.* TO 'wordpress'@'localhost';
FLUSH PRIVILEGES;


6. Ladda ner och installera WordPress
Hämta den senaste versionen av WordPress och packa upp den:

cd /tmp/
wget https://wordpress.org/latest.zip
unzip latest.zip -d /var/www

Ställ in rätt filbehörigheter:

chown -R www-data:www-data /var/www/wordpress/
”`
Konfigurera databaskopplingarna i `wp-config.php`:
”`bash
mv /var/www/wordpress/wp-config-sample.php /var/www/wordpress/wp-config.php
nano /var/www/wordpress/wp-config.php
”`

7. Skapa Nginx serverblock för WordPress
Skapa en ny serverkonfiguration för WordPress:

nano /etc/nginx/conf.d/wordpress.conf

Lägg in konfigurationen för att dirigera trafik till WordPress:

server {
listen 80;
server_name example.com;
root /var/www/wordpress;
index index.php;

location / {
try_files $uri $uri/ /index.php?$args;
}

location ~ \.php$ {
fastcgi_pass unix:/run/php/php8.3-fpm.sock;
include fastcgi_params;
}
}
”`
Kontrollera Nginx-konfigurationen för fel:

nginx -t

Om allt är korrekt, starta om Nginx-tjänsten:

systemctl restart nginx


8. Slutför WordPress-installationen

Öppna en webbläsare och navigera till din WordPress-webbplats via http://example.com. Följ installationsstegen för att konfigurera WordPress enligt dina preferenser.

Om du sitter med WordPress i ett LAN, så byter du ut example.com till VM:s IP-adress.

Ovan är sammafattning på Svenska nedan är

Den fullstädiga artikel på Engelska

Äldre artiklar hos linux.se

TrueNAS SCALE 24.04, som kallas ”Dragonfish”, är den senaste versionen i TrueNAS SCALE-serien och kommer med en rad nya funktioner och förbättringar för att förbättra både systemhantering och säkerhet. Denna version bygger på Debian 12 och använder sig av OpenZFS 2.2.3, vilket gör den till ett utmärkt val för både privat och professionellt bruk tack vare en pålitlig ZFS-lagring kombinerat med flexibiliteten hos Linux-containrar.

I denna uppdatering finns nya verktyg för att enklare övervaka och hantera nätverkslagring, inklusive nya statussidor för SMB och NFS som gör det möjligt för användare att övervaka sessioner i realtid och hantera systemet mer effektivt. En ny revisionsfunktion har också lagts till som ger administratörer möjlighet att skapa detaljerade loggar över användaraktiviteter och åtkomstbegäranden.

Vidare har stödet för FreeIPA förbättrats inom LDAP-konfigurationen i TrueNAS SCALE 24.04, och två nya funktioner som utvecklats tillsammans med användargemenskapen introduceras: SCALE Sandboxes och ett utvecklarläge. SCALE Sandboxes erbjuder isolerade miljöer för att testa och utveckla, medan utvecklarläget ger avancerade användare möjligheten att anpassa sin installation av TrueNAS ytterligare.

Uppdateringen inkluderar även förbättringar i användargränssnittet som gör det lättare att skapa nätverksdelningar och konfigurera molnbackuper, samt ett nytt widget för instrumentpanelen som hjälper till att övervaka och hantera backupuppgifter. Ur ett prestandaperspektiv har Dragonfish uppdaterat Linux-kärnan och NVIDIA-drivrutinerna för att förbättra kompatibilitet och prestanda, särskilt i miljöer med stora mängder filer på SMB-delningar.

TrueNAS SCALE 24.04 kan laddas ner från den officiella webbplatsen och installeras via webbgränssnittet eller genom en ny installation med en ISO-fil. För mer information, referera till utgivningsmeddelandet eller besök projektets hemsida.

Vad är ZFS?

ZFS, som står för Zettabyte File System, är ett avancerat filsystem utvecklat av Sun Microsystems. Det är känt för sin förmåga att hantera stora mängder data och dess robusta funktioner för dataintegritet. ZFS använder en kombination av tekniker som ”copy-on-write” och ”snapshotting” för att skydda data mot korruption och erbjuda effektiva backupmöjligheter. Filsystemet stöder också dynamisk diskhantering, RAID-konfigurationer och kontinuerlig datakontroll för att automatiskt reparera fel. Dessutom är det utformat för att vara extremt skalbart, vilket gör det möjligt att hantera enorma datavolymer effektivt.

https://www.truenas.com/truenas-scale

Ovan är en sammafattning på Svenska, full artikel på Engelska

https://linuxiac.com/truenas-scale-24-04-open-storage

Ubuntu 24.04 LTS, även känd som ”Noble Numbat”, har släppts tillsammans med alla dess officiella varianter, inklusive Kubuntu, Xubuntu, Lubuntu, Ubuntu Unity, Ubuntu Cinnamon, Edubuntu, Ubuntu Studio, Ubuntu MATE, Ubuntu Budgie och Ubuntu Kylin. Varje variant är utrustad med Linux kärna 6.8 och inkluderar uppdaterade kärnkomponenter och applikationer.

Några viktiga uppdateringar inkluderar nya skrivbordsmiljöer och förbättringar som en Flutter-baserad installationsprogram för de flesta varianterna, medan Kubuntu, Lubuntu och Ubuntu Unity använder Calamares grafiska installationsprogram. Dessa installationsprogram har en ny ”Anpassa”-skärm som erbjuder alternativ för tredjepartsappar och installationssätt.

Varje variant har sina egna unika uppdateringar: Kubuntu och Ubuntu Studio levereras med KDE Plasma 5.27, Lubuntu introducerar LXQt 1.4.0 och en attraktiv installationsprompt, Ubuntu Unity har Unity 7.7, och Ubuntu Cinnamon kommer med Cinnamon 6.0.4. Edubuntu levereras med GNOME 46, medan Xubuntu har Xfce 4.18, Ubuntu MATE inkluderar MATE 1.26, Ubuntu Budgie erbjuder Budgie 10.9.1, och Ubuntu Kylin använder UKUI 3.1.

Utöver dessa, inkluderar Ubuntu MATE ett nytt App Center och Ubuntu Budgie har nya appletter och förbättringar i användargränssnittet. Alla dessa varianter är tillgängliga för nedladdning från den officiella webbplatsen och kommer att ha stöd i tre år fram till juni 2027.

Lubuntu

Lubuntu är en lättviktsvariant av Ubuntu som använder LXQt-skrivbordsmiljön för att erbjuda en snabb och energieffektiv användarupplevelse, vilket gör den idealisk för äldre hårdvara eller system med begränsade resurser. Det fokuserar på att vara enkel och funktionell med minimal användning av systemresurser, vilket gör den till ett utmärkt val för dem som prioriterar effektivitet och snabbhet.

Kubuntu

Kubuntu är en officiell variant av Ubuntu som använder KDE Plasma som sin skrivbordsmiljö. Den kombinerar Ubuntu:s stabilitet och omfattande programförråd med KDE:s grafiskt tilltalande och högt anpassningsbara gränssnitt. Kubuntu är designad för att erbjuda en sofistikerad och modern användarupplevelse, med en rikedom av visuella effekter och en intuitiv användargränssnittsdesign. Det är ett utmärkt val för användare som söker en estetiskt tilltalande, kraftfull och anpassningsbar datorupplevelse.

Edubuntu

Edubuntu är en utbildningsinriktad variant av det populära operativsystemet Ubuntu. Den är designad för att fungera i skolmiljöer och erbjuder ett brett utbud av pedagogiska program för elever i alla åldrar. Edubuntu är anpassat för lärare och studenter och inkluderar verktyg och resurser för att underlätta inlärning och undervisning. Det stödjer flera språk och är känt för sin stabilitet och säkerhet.

Ubuntu Cinamon

Cinnamon är en skrivbordsmiljö som skapades för att ge en klassisk och användarvänlig upplevelse på Linux-system. Den är känd för sin traditionella design, med ett fokus på enkelhet och effektivitet. Cinnamon har funktioner som aktivitetsfält, menysystem och skrivbordslayouter som påminner om klassiska skrivbord, vilket gör den tilltalande för användare som föredrar en mer traditionell datorupplevelse. Den är modulär och kan anpassas med olika tillägg och teman för ökad flexibilitet.

Xubuntu är en lättviktsversion av Ubuntu som använder XFCE-skrivbordsmiljön. Den är designad för att vara snabb och resurssnål, vilket gör den idealisk för äldre datorer eller användare som söker en minimalistisk men funktionell datorupplevelse. Xubuntu kombinerar Ubuntus kraft och tillförlitlighet med XFCE:s effektivitet och enkelhet, och erbjuder en stabil och användarvänlig miljö med tillgång till ett stort utbud av applikationer och program.

Ubuntu Unity

Ubuntu Unity är en variant av Ubuntu som använder Unity-skrivbordsmiljön, ursprungligen utvecklad av Canonical. Unity är känt för sin distinkta layout med en sidoplacerad launcher, integrerad dash, och global menyrad. Designen fokuserar på enkel navigering och multitasking, med en modern estetik. Ubuntu Unity erbjuder en unik användarupplevelse med fokus på produktivitet, samtidigt som den behåller kärnan i Ubuntu-ekosystemet. Den är avsedd för användare som uppskattar ett modernt, sammanhängande gränssnitt.

Ubuntu Budgie

Ubuntu Budgie är en elegant och modern version av Ubuntu som använder Budgie-skrivbordsmiljön. Denna miljö är känd för sin rena och funktionella design som integrerar klassiska skrivbordskoncept med moderna funktioner. Ubuntu Budgie erbjuder en smidig och responsiv användarupplevelse med enkla konfigurationsmöjligheter, vilket gör den lämplig för både nya och erfarna användare. Den inkluderar ett urval av noggrant utvalda program och verktyg som förbättrar produktiviteten, samtidigt som den behåller en lätt och snabb prestanda.

Ubuntu studio

Ubuntu Studio är en specialiserad version av Ubuntu, designad för professionell audio-, video- och grafikproduktion. Den integrerar en rad avancerade, öppen källkods-programvaror för multimediaarbete, inklusive videoredigering, ljudinspelning och fotoredigering. Ubuntu Studio är utrustad med låglatenskärna för förbättrad prestanda i realtids ljudbehandling och stöder ett brett spektrum av ljudgränssnitt. Det är det idealiska valet för kreatörer som behöver en stabil och kraftfull plattform för att skapa multimedia-innehåll.

Länkar för att ladda ner dom varianter som nämns av ubuntu ovan finner ni vår Wiki.

https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Version_24.04_LTS