Den 28 mars 2024 meddelade Document Foundation lanseringen av två uppdaterade versioner av LibreOffice: 24.2.2 Community och 7.6.6 Community. Dessa nya versioner riktar in sig på att förbättra användarupplevelsen genom att åtgärda fel och regressionsbuggar, vilket bidrar till högre kvalitet och bättre samarbetsförmåga för användare.

Användare kan omedelbart hämta dessa uppdateringar från LibreOffices webbplats. För att dra nytta av dessa förbättringar uppmanas alla LibreOffice-användare att uppdatera sina befintliga versioner snarast. De som använder system med Microsoft Windows 7 SP1 eller Apple MacOS 10.15 som operativsystem uppfyller de grundläggande kraven för installationen.

Dessa uppdateringar, som är tillgängliga för nedladdning direkt från LibreOffices officiella webbplats, stöder även installation på DEB och RPM-baserade GNU/Linux distributioner, förpackade av Document Foundation.

För organisationer och företag som använder LibreOffice i större skala rekommenderas LibreOffice Enterprise, som erbjuds genom partnerskap inom ekosystemet. Denna serie inkluderar versioner för skrivbordet, mobila enheter och molntjänster, komplett med exklusiva funktioner och fördelar, inklusive serviceavtal.

The Document Foundation råder avancerade användare och teknikentusiaster att använda den senaste LibreOffice 24.2-versionen, medan de för produktionsmiljöer rekommenderar den stabilare LibreOffice 7.6-serien. Idag uppdaterades även denna till version 7.6.6, där sammanlagt 33 fel har åtgärdats.

Teknisk support från Document Foundation är inte direkt tillgänglig, men användare kan få hjälp från volontärer via e-postlistor och Ask LibreOffice-webbplatsen.

För att stödja Document Foundation och dess arbete med LibreOffice kan användare och anhängare av öppen källkod göra donationer via deras webbplats.

https://sv.libreoffice.org/

Nyligen identifierade säkerhetsexperter vid Red Hat ett allvarligt säkerhetsproblem i de populära komprimeringsverktygen och -biblioteken ”xz”, specifikt i versionerna 5.6.0 och 5.6.1. Dessa versioner har upptäckts innehålla skadlig kod avsedd att öppna upp för obehöriga att få tillgång till system. Användare av Fedora Linux 40 och Fedora Rawhide, den senare som är en utvecklingsversion av Fedora, är de som huvudsakligen berörs. Detta säkerhetshot har fått beteckningen CVE-2024-3094.

Användare av Fedora Rawhide uppmanas starkt att omedelbart upphöra med all användning av sina system och vänta på att en säker version av ”xz”, som återgår till den äldre och säkra versionen 5.4.x, blir tillgänglig. För de som använder Fedora Linux 40, finns det ingen direkt indikation på att den skadliga koden har aktiverats, men som en försiktighetsåtgärd rekommenderas även dessa användare att nedgradera till version 5.4.x av ”xz”. Anvisningar för att genomföra denna åtgärd finns tillgängliga på Fedora-projektets webbplats.

”xz” är ett verktyg för datakomprimering som är brett använt i Linux-distributioner, både inom öppen källkodsprojekt och kommersiella produkter. Det förenklar hanteringen av stora filer genom att komprimera dem till en mindre storlek. Den skadliga koden som upptäckts i de senaste versionerna av ”xz” krypterades och ingick endast i de nedladdningsbara paketen, och inte i källkoden som finns på Git. Denna kod kunde störa autentiseringsprocessen för sshd-tjänsten via systemd, vilket potentiellt kunde ge obehöriga personer tillgång till fjärrsystem.

Den initiala utredningen pekar på att endast Fedora 41 och Fedora Rawhide inom Red Hats ekosystem är påverkade. Det finns dock rapporter som tyder på att skadlig kod också har byggts in i ”xz”-versioner avsedda för Debian Unstable (Sid), och det kan finnas risker även för andra distributioner. Användare av andra Linux-distributioner bör kontakta sina respektive leverantörer för mer information och vägledning om hur de bör agera.

Det finns ingen indikation på att någon version av Red Hat Enterprise Linux (RHEL) är berörd av detta säkerhetshot. För de som använder påverkade distributioner rekommenderas starkt att de slutar använda dessa tills en säkerhetsuppdatering har genomförts. För openSUSE-användare har SUSE publicerat information om hur man kan åtgärda situationen genom att nedgradera till en säker version.

https://www.redhat.com/en/blog/urgent-security-alert-fedora-41-and-rawhide-users

Över några av de främsta gratis och öppen källkod-baserade filhanterarna för Linux-användare. Dessa verktyg är oumbärliga för effektiv organisering av filer, särskilt med tanke på dagens stora hårddiskar. Grundläggande funktioner som att skapa, öppna, ändra, söka och hantera filer är givna, men dessa filhanterare sticker ut genom att erbjuda ytterligare avancerade funktioner. Det inkluderar möjligheter som nätverkskopplingar, synkronisering av mappar, hantering av arkivfiler, kraftfulla sökfunktioner, skapande av genvägar, jämförelser av innehåll i filer och mappar, kontrollsummor, utbyggbarhet med plugins, och mycket mer.

Dessa filhanterare delas in i tre kategorier:

1. Klassisk filhanterare, kända för sin klassiska layout med två paneler och ett kommandofönster, vilket påminner om den traditionella ”Norton Commander”-stilen.
2. Navigeringsbaserade filhanterare, som är den mest spridda typen idag och erbjuder en intuitiv väg att navigera genom filsystemet.
3. Konsolbaserade filhanterare, för användare som föredrar att arbeta direkt i terminalen med textbaserade kommandon.

I urvalet hittar vi:

• Krusader: En avancerad ortodox filhanterare för KDE, med omfattande stöd för arkivhantering och fjärranslutningar.
• nnn:En extremt snabb och resurssnål filhanterare som fokuserar på effektivitet och minimalism.
• Dolphin: KDE 5:s standard filhanterare som kombinerar användarvänlighet med kraftfulla funktioner.
• Midnight Commander:En kraftfull ortodox filhanterare som använder en textbaserad användargränssnitt, inspirerad av den berömda Norton Commander.
• Nemo En Kraftfull och Användarvänlig Filhanterare för Cinnamon
• Double Commander: En filhanterare som visar filer och mappar i två paneler bredvid varandra.
• Ranger: En Vim-inspirerad filhanterare som använder tangentbordsgenvägar för snabb navigering och filhantering.
• PCManFM-Qt och PCManFM: Två lätta filhanterare för Qt respektive LXDE-miljöerna.
• Files: En filhanterare designad specifikt för elementary OS.
• Thunar : Den Snabba och Lätta Filhanteraren för Xfce
• GNOME Commander: En klassisk filhanterare anpassad för GNOME-skrivbordet.
• Spacedrive: Erbjuder ett unikt virtuellt och distribuerat filsystem.
• CliFM: En terminalbaserad filhanterare med ett kommandoradsgränssnitt.
• Xfe: Erbjuder en användarupplevelse liknande den hos Windows Utforskaren.

Ovanstående innehåll är delvis insipierad ifrån

Kategori filhantare

I liux.se wiki finns en sammanställning av olika filhantare.

https://wiki.linux.se/index.php/Kategori:Filhantare

Att installera Handbrake på Ubuntu är ganska enkelt och kan göras genom några få steg i terminalen. Här är en guide för hur du kan göra det:

1. Öppna terminalen: Du kan öppna terminalen genom att trycka på Ctrl+Alt+T på tangentbordet eller söka efter ”Terminal” i din applikationsmeny.
2. Lägg till Handbrake PPA: Handbrake utvecklarna tillhandahåller en Personal Package Archive (PPA) som gör det möjligt att enkelt installera och uppdatera Handbrake. För att lägga till denna PPA i din systemkällista, kör följande kommando:

   sudo add-apt-repository ppa:stebbins/handbrake-releases

Notera: PPA-adressen kan ändras över tid, så det är en god idé att kontrollera Handbrake’s officiella webbplats eller deras GitHub-sida för den mest aktuella informationen.

3. Uppdatera paketlistan: Efter att ha lagt till PPA:n i ditt system, kör följande kommando för att uppdatera din systemets paketlista:

   sudo apt update

4. Installera Handbrake: Nu när din paketlista har uppdaterats med Handbrake PPA, kan du installera Handbrake genom att köra följande kommando:

   sudo apt install handbrake-gtk

Om du föredrar att använda Handbrake’s kommandoradsgränssnitt, kan du installera det med:

   sudo apt install handbrake-cli

5. Starta Handbrake: Efter installationen är klar kan du starta Handbrake genom applikationsmenyn eller genom att köra ghb (för GUI-versionen) i terminalen. Om du installerade kommandoradsversionen använder du HandBrakeCLI kommandot i terminalen för att komma åt den.

Detta bör ge dig en fungerande installation av Handbrake på din Ubuntu-dator. Kom ihåg att kolla efter uppdateringar regelbundet för att hålla din programvara uppdaterad med de senaste funktionerna och säkerhetsfixarna.

Vad är Handbrake?

Handbrake är ett öppen källkodsprogram som används för att konvertera videofiler från ett format till ett annat, det vill säga en videokonverterare. Den stöder en mängd olika codecs och videoformat, inklusive men inte begränsat till MP4, MKV, MPEG-4, H.264 och HEVC. Handbrake är tillgängligt för flera operativsystem, såsom Windows, macOS och Linux.

Programmet är särskilt populärt för att kunna komprimera videofiler till mindre storlekar utan att för den skull förlora alltför mycket i kvalitet. Det har också olika förinställda profiler för olika enheter och användningsområden, som exempelvis att förbereda videor för visning på mobila enheter, streaming eller DVD-produktion. Dessutom tillåter Handbrake användare att anpassa sina inställningar detaljerat, såsom att justera videokvalitet, biträta, ljudspår och undertexter.

Det är ett användbart verktyg både för professionella användare som behöver detaljerad kontroll över sina videokonverteringsprocesser och för genomsnittsanvändare som bara vill konvertera videofiler för personligt bruk.

Nyheter HandBrake 1.7.2

HandBrake 1.7.2 innehåller förbättringar och buggfixar för alla plattformar, inklusive bättre automatisk val av Dolby Vision Level och fixar för problem med skapandet av nyckelbilder och pass-through av stängd textning. Linux-versionen har förbättrats prestanda och fixat minnesläckor i grafiska gränssnittet. Mac-versionen introducerar lösningar för systemkrascher och dekoderproblem, medan Windows-versionen har uppdateringar för skärmläsare, fixar för NVIDIA NVDEC, temaladdningskrascher och felaktig ordning på undertextsspråk. Användare uppmanas att säkerhetskopiera anpassade förinställningar och inställningar före uppdatering.

https://github.com/HandBrake/HandBrake/releases/tag/1.7.2

Hur installera man HandBrake?

Öppnar terminal

sudo apt update && sudo apt upgrade
sudo flatpak install flathub fr.handbrake.ghb
sudo flatpak run fr.handbrake.ghb

Alternativ 2

Att installera Handbrake på Ubuntu är ganska enkelt och kan göras genom några få steg i terminalen. Här är en guide för hur du kan göra det:

1. Öppna terminalen: Du kan öppna terminalen genom att trycka på Ctrl+Alt+T på tangentbordet eller söka efter ”Terminal” i din applikationsmeny.
2. Lägg till Handbrake PPA: Handbrake utvecklarna tillhandahåller en Personal Package Archive (PPA) som gör det möjligt att enkelt installera och uppdatera Handbrake. För att lägga till denna PPA i din systemkällista, kör följande kommando:

   sudo add-apt-repository ppa:stebbins/handbrake-releases

Notera: PPA-adressen kan ändras över tid, så det är en god idé att kontrollera Handbrake’s officiella webbplats eller deras GitHub-sida för den mest aktuella informationen.

3. Uppdatera paketlistan: Efter att ha lagt till PPA:n i ditt system, kör följande kommando för att uppdatera din systemets paketlista:

   sudo apt update

4. Installera Handbrake: Nu när din paketlista har uppdaterats med Handbrake PPA, kan du installera Handbrake genom att köra följande kommando:

   sudo apt install handbrake-gtk

Om du föredrar att använda Handbrake’s kommandoradsgränssnitt, kan du installera det med:

   sudo apt install handbrake-cli

5. Starta Handbrake: Efter installationen är klar kan du starta Handbrake genom applikationsmenyn eller genom att köra ghb (för GUI-versionen) i terminalen. Om du installerade kommandoradsversionen använder du HandBrakeCLI kommandot i terminalen för att komma åt den.

Detta bör ge dig en fungerande installation av Handbrake på din Ubuntu-dator.

Det välkända filsystemet ext2, som har varit en del av Linux i över 30 år, kommer att klassas som föråldrat i den nya versionen av Linux-kärnan, 6.9. Detta beror på dess begränsningar med att hantera datum efter den 19 januari 2038. ext2 introducerades i januari 1993 för att adressera begränsningarna hos dess föregångare och FAT-filsystemet, som var vanligt i tidiga DOS- och Windows-system.

Under åren har ext2 varit fundamentalt för Linux, men med tiden har det gradvis ersatts av nyare filsystem som ext3, som erbjuder bättre funktioner och mer robusthet. Olika Linux-distributioner övergick till ext3 vid olika tidpunkter under början av 2000-talet, med Debian, Red Hat Linux, Slackware och SUSE Linux som några av de som gjorde skiftet.

Anledningen till att ext2 nu anses föråldrat är dess oförmåga att hantera datum efter 2038, vilket beror på hur tidsvärden lagras som 32-bitars heltal. Detta kan leda till problem med datumnoggrannhet och systemfel när de 32-bitars heltalen överflödar. För att uppmärksamma användare om detta problem och uppmuntra övergång till modernare lösningar har Linux-kärnans utvecklare märkt ext2 som föråldrat.

Användare som fortfarande använder ext2 uppmanas att överväga att byta till ext4, som inte bara är bakåtkompatibelt med ext2 utan också löser datumproblemet genom att stödja större tidsstämplar. ext4 anses vara en mer flexibel och framtidssäker lösning som används av de flesta Linux-distributioner idag.

Även om ext2 nu är markerat som föråldrat, är det inte sagt när det helt kommer att tas bort från Linux-kärnan. För tillfället tjänar beslutet mer som en varning till användare om att det är dags att börja titta på uppdaterade alternativ.

https://linuxiac.com/linux-kernel-6-9-marks-ext2-as-deprecated/

Canonical, skaparna av den välkända Linux-distributionen Ubuntu, har nyligen tillkännagivit en betydande uppdatering som lovar att entusiasmera dess användare, särskilt de som använder systemet i företagssammanhang.

Gäller ifrån Ubuntu 14.04 LTS

I en banbrytande förändring meddelar företaget att det utökar det långsiktiga supportkonceptet (LTS) för sina Ubuntu-versioner. Tidigare har dessa versioner fått stöd i fem år, men med ett nytt tillägg kallat Legacy Support för de som prenumererar på Ubuntu Pro, sträcker sig nu stödperioden till tolv år. Detta gäller från och med Ubuntu 14.04 LTS.

Canonicals introduktion av Ubuntu Pro tidigare under 2023 markerade först ett skifte mot att erbjuda 10 års stöd, inklusive uppdateringar från både ”Main” och ”Universe” mjukvaruförråd. Denna tjänst har nu utökats ytterligare genom Legacy Support-tillägget, vilket ger organisationer möjlighet att bibehålla sina system säkra och stödda ännu längre.

Maximilian Morgan, en ledande figur inom support och underhåll hos Canonical, har uttryckt sitt stöd för denna utveckling. Han betonar att det utökade stödet ger företag tillförlitliga verktyg för att hantera och planera sina tekniska behov och övergångar med ökad trygghet.

Det här tillägget är framför allt fördelaktigt för större system som kan finna det utmanande att byta till nyare operativsystem. Med Legacy Support hoppas Canonical erbjuda den stabilitet och sinnesfrid som behövs för en smidig övergång.

Genom Ubuntu Pro erbjuds även stödtjänster som hjälp med felsökning och lösningar på mer komplicerade problem, ytterligare ett stödlager för kunder.

Specifikt kommer detta nya tillägg att säkerställa att även system körande på Ubuntu 14.04 LTS, som tekniskt sett når sitt livsslut i april 2024, kommer att kunna få fortsatt support och uppdateringar fram till april 2026. Detta ger IT-ansvariga och utvecklare mer tid att planera och genomföra uppgraderingar på ett övervägt sätt.

Det är viktigt att notera att Ubuntu Pro och dess nya Legacy Support-tillägg är betaltjänster, men det finns goda nyheter för individuella användare. Ubuntu Pro erbjuds gratis för personligt bruk på upp till fem enheter, vilket gör det tillgängligt för en bredare publik.

I slutändan markerar denna strategiska satsning från Canonical en stark positionering av Ubuntu jämfört med andra stora Linux-distributioner för företag, som RHEL, Rocky och Alma, vilka vanligtvis erbjuder upp till tio års support. Genom detta initiativ stärker Ubuntu sin ställning på marknaden och understryker sitt engagemang för långsiktigt användarstöd och säkerhet.

https://ubuntu.com/blog/canonical-expands-long-term-support-to-12-years-starting-with-ubuntu-14-04-lts

Bara några dagar efter att GNOME 46 släpptes officiellt, och kort efter att Arch Linux gjort det tillgängligt i sina depåer, har openSUSE Tumbleweed nu glatt sina användare genom att inkludera den senaste versionen av GNOME-skivbordsmiljön. Detta bekräftar deras ledande ställning inom Linux-samfundet, särskilt bland de distributioner som följer en modell med kontinuerliga uppdateringar.

Dessutom är GNOME 46 nu tillgängligt för användarna av Aeon, som fortfarande är under utveckling. Aeon, som tidigare kändes igen som MicroOS Desktop, är en speciell version av openSUSE designad för att vara oföränderlig och erbjuda en minimal bas med GNOME, där program tillhandahålls genom Flatpak.

Den nya versionen av GNOME kommer med en uppsjö av uppdateringar och förbättringar. Här är några av de mest anmärkningsvärda funktionerna i GNOME 46:

• Sökfunktionen i filhanteraren har förbättrats avsevärt med tillägget av global sökning.
• Övervakning av filaktiviteter har flyttats till nedre vänstra delen av användargränssnittet.
• Det finns nya inställningar för hur datum och tid visas på filer, med alternativ för antingen en enkel eller detaljerad visning.
• Bytet mellan lista- och miniatyrvisning har blivit snabbare.
• Notifikationssystemet har förbättrats med möjligheten att expandera och kollapsa aviseringar.
• Inställningsmenyn har designats om med en ny ”System”-flik och förbättrade inställningar för mus och pekplatta.
• Stöd för Microsoft OneDrive har lagts till i GNOME Online Accounts.
• Stöd för variabla uppdateringsfrekvenser (VRR) introduceras som en experimentell funktion men är från början inaktiverad.
• Systemeffektiviteten har förbättrats genom minskad minnesanvändning för sökningar, förbättrad skärminspelning, effektivare resurshantering i bildvisaren och snabbare terminalappar.

Det bör noteras att vissa GNOME-tillägg kan vara inkompatibla med den nya versionen, vilket inte är ovanligt efter en ny utgåva av skrivbordsmiljön. För de som föredrar standardupplevelsen av GNOME kan dock övergången till GNOME 46 ske utan problem, och de kan se fram emot en förbättrad användarupplevelse. För att genomföra uppdateringen är kommandona som följer välkända bland användarna:

sudo zypper ref
sudo zypper dup

Orginal artikeln

https://linuxiac.com/gnome-46-arrives-in-opensuse-tumbleweed/

Länkar för att ladda hem

https://wiki.linux.se/index.php/OpenSUSE

Endast två veckor efter lanseringen av version 9.4 har Wine-projektet, som är känt för att möjliggöra användningen av Windows-program på Linux, släppt en ny uppdatering: Wine 9.5.

Den här uppdateringen fokuserar på att åtgärda en mängd buggar och inför några nyheter för att förbättra både kompatibiliteten och prestandan hos de program som körs. Några av de mest framträdande förbättringarna inkluderar:

• Introduktion av stöd för SLTG-formatet i Typelib: Med den här versionen börjar Wine stödja SLTG-formatet i sitt Wine Interface Definition Language (WIDL), vilket ökar möjligheterna till bättre samarbete med specifika Windows-program och bibliotek.
• Förbättrad hantering av undantag för ARM64EC-arkitekturen: För att förbättra upplevelsen på ARM-baserade enheter, har denna version förbättringar i hur undantag hanteras, vilket är ett steg mot en smidigare körning av Windows-program på dessa enheter.
• Förbättrad support för Minidump: Genom förbättringar i hanteringen av Minidump, förbättrar Wine 9.5 dess förmåga att diagnostisera och analysera krascher i applikationer, vilket underlättar felsökningen.
• Åtgärder för diverse buggar: Totalt tar Wine 9.5 itu med 27 olika buggar som påverkat en rad program och spel, som Elder Scrolls Online och Fallout Tactics, samt förbättringar relaterade till installation och hantering av applikationer som kräver Användarkontokontroll (UAC) och andra integrationer med systemet.

Detaljerad information om alla uppdateringar och ändringar finns i versionsloggen. Källkoden för Wine 9.5 kan laddas ner från Wine-projektets officiella källförråd, och binära paket för olika Linux-distributioner kommer att bli tillgängliga inom kort, vilket förenklar installationen för användare.

https://www.winehq.org/

Linus Torvalds har officiellt meddelat den första Release Candidate (RC) för Linux version 6.9, vilket signalerar att utvecklingsfasen för denna kärnversion nu är över. Den slutgiltiga versionen förväntas bli tillgänglig för allmänheten i mitten av maj 2024, med ett preliminärt släppdatum antingen den 12:e eller 19:e maj, beroende på antalet RC-utgåvor som släpps fram till dess.

Denna nya version av Linux kärnan framstår som en uppdatering med rutinmässiga förbättringar, inklusive förfiningar i AMDGPU-grafikdrivrutinen, effektiviseringar i hur tidtagare hanteras genom en omfattande översyn, uppdateringar till arbetskösystmet, samt diverse arkitektoniska förbättringar och uppdateringar av kärnnätverksfunktioner.

En viktig förbättring är introduktionen av större teckensnitt för Linuxkonsolen som optimerar visningen på 4K-skärmar. Även om denna version av Linux kärnan kommer att ha ett kort liv med endast några månaders support för säkerhetsuppdateringar och buggfixar, betonas vikten av att de som söker långtidssupport bör vända sig till de LTS (Long Term Support) versioner som finns tillgängliga på kernel.org.

Användare uppmuntras att prova den första RC-versionen av Linux kärnan 6.9, tillgänglig för nedladdning via Linus Torvalds Git-träd eller på kernel.org, men bör vara medvetna om att det handlar om en förhandsversion inte rekommenderad för produktionsmiljöer.

https://kernel.org/

För att testa moodle kan du behöva en LAMP ( Linux Apache MSQL PHP) server, enklast är att sätta upp detta i en VM ( Virtuell maskin ) . Tidigare artikel sätta upp LAMP server i Vbox

Vad är Moodle?

Moodle är ett gratis och öppenkällkodigt lärandehanteringssystem (LMS) som används för att skapa onlinekurser och webbplatser för e-lärande. Det är designat för att ge utbildare, administratörer och studenter ett robust, säkert och integrerat system för att skapa personliga lärmiljöer. Moodle används av universitet, skolor, företag och oberoende lärare runt om i världen för att leverera kursinnehåll och hantera studentinteraktion i onlinekurser.

Moodle tillåter lärare att skapa kurser, lägga till och organisera kursmaterial, genomföra tester och bedömningar, hantera användare, och spåra studenternas framsteg. Det stöder också samarbetsfunktioner såsom forum, wikis och chattar för att uppmuntra interaktion mellan deltagarna. Dess flexibla natur gör att det kan anpassas till en rad olika inlärningsbehov och pedagogiska metoder. Moodle-communityn bidrar även till dess utveckling genom att skapa och dela plugins som utökar systemets funktionalitet.

Så Ni installera ni Moodle

Installationen av Moodle på en webbserver kräver några steg, inklusive förberedelser av servern, skapande av en databas och konfiguration av själva Moodle. Här är en övergripande guide för hur man installerar Moodle:

Förberedelser

1. Systemkrav: Kontrollera att din webbserver uppfyller Moodles systemkrav. Detta inkluderar en webbserver som Apache eller Nginx, PHP och en stödd databas (som MySQL/MariaDB eller PostgreSQL).
2. Ladda ner Moodle: Gå till Moodles officiella webbplats och ladda ner den senaste versionen av Moodle.
3. Ladda upp Moodle-filerna: Ladda upp de nedladdade filerna till din webbserver. Detta kan göras med FTP/SFTP eller genom direkt uppladdning via din webbhotells kontrollpanel.

Skapa en databas

4. Skapa en databas: Moodle kräver en databas för att lagra all sin data. Använd din databashanterares gränssnitt (till exempel phpMyAdmin för MySQL/MariaDB) för att skapa en ny databas. Notera databasens namn, användarnamn och lösenord, eftersom du behöver dessa uppgifter senare under installationsprocessen.

Installation

5. Konfigurera Moodle:
   Öppna en webbläsare och navigera till din webbplats där Moodle-filerna finns. Du bör då omdirigeras till Moodles installationsguide. Följ instruktionerna på skärmen, som kommer att be dig att:

• Acceptera licensavtalet.
• Ange databasinställningar (använd namn, användarnamn och lösenord som du noterade tidigare).
• Konfigurera webbplatsinställningar, inklusive webbplatsens namn och administratörskonto.

5. Fullfölj installationen: Genomgå installationsprocessen steg för steg tills den är klar. Moodle installerar nu alla nödvändiga databastabeller och konfigurerar systemet.
6. Konfiguration och anpassning: Efter att installationen är klar, logga in på din nya Moodle-sajt som administratör för att börja konfigurera och anpassa din webbplats. Du kan skapa kurser, lägga till användare och installera ytterligare plugins för att utöka funktionaliteten.

Efter installationen

• Säkerhet: Kontrollera att din Moodle-installation är säker. Moodle erbjuder en säkerhetskontrollfunktion i administrationsmenyn som kan hjälpa dig att identifiera och åtgärda eventuella säkerhetsproblem.
• Backup: Se till att du har en backuprutin på plats för både filerna och databasen.
• Uppdateringar: Håll din Moodle-installation uppdaterad för att dra nytta av de senaste funktionerna och säkerhetsfixarna.

Installationen kan variera något beroende på din servermiljö och de specifika behoven hos din organisation eller ditt projekt. För mer detaljerade instruktioner, inklusive serverkonfiguration och felsökning, rekommenderas det att konsultera Moodles officiella dokumentation.

Läs mer

Guiden beskriver en process för att installera Moodle på Debian 12, inklusive förberedelser och installation av LAMP-stacken. Det täcker även skapandet av en databas för Moodle, konfiguration av webbservern Apache, inställningar för säkerhet och HTTPS med Let’s Encrypt, och hur man avslutar installationen via ett webbgränssnitt. Viktiga steg är systemuppdatering, korrekt inställning av databas och säkerhetskonfigurationer för en lyckad Moodle-installation.

https://idroot.us/install-moodle-debian-12/

iXsystems har nyligen lugnat sina användare efter att det uppstått oro kring att företaget skulle minska sitt engagemang för TrueNAS CORE till förmån för den nyare, Linux-baserade versionen TrueNAS SCALE. Båda produkterna är avancerade, företagsredo NAS-lösningar med öppen källkod. TrueNAS CORE är byggt på FreeBSD och fokuserar på stabilitet och dataskydd, medan TrueNAS SCALE använder Debian Linux för att erbjuda utökade funktioner som skalbar lagring och möjligheter för containerhantering, vilket gör det mer anpassat till varierande lagringsbehov.

Trots det ökade intresset för TrueNAS SCALE, står det klart att iXsystems inte planerar att avveckla TrueNAS CORE. Företaget understryker att CORE-versionen fortsätter att vara en pålitlig och stabil lagringslösning, nu med ett nytt fokus på underhåll och långsiktig service. Med utgångspunkten att TrueNAS CORE nu går in i en fas av underhållsingenjörskonst, kan användarna förvänta sig support och uppdateringar i många år framöver.

Den kommande versionen, TrueNAS CORE 13.3, förväntas släppas som en förhandsversion i maj och officiellt lanseras i juni 2024. Denna uppdatering kommer att inkludera nyheter som FreeBSD 13.3, OpenZFS 2.2.3, och Samba v4.19, samt förbättringar av olika tjänster och viktiga säkerhetsfixar. iXsystems råder nya användare att överväga TrueNAS SCALE för dess moderna funktioner och breda hårdvarustöd, men ger även befintliga användare av TrueNAS 13.0 valet att antingen uppgradera till version 13.3 eller byta till SCALE, beroende på deras individuella behov och hur TrueNAS-plattformen utvecklas.

TrueNas hemsida :

https://www.truenas.com/

Nedladdning länks

https://www.truenas.com/download-truenas-core/?location=hero

Idag meddelade KDE-projektet lanseringen av KDE Gear 24.02.1, den första uppdateringen efter utgivningen av KDE Gear 24.02. Denna uppdatering innehåller rättelser och förbättringar för ett flertal applikationer som är en del av KDE:s standardutbud.

Bland uppdateringarna märks förbättringar i Dolphin-filhanteraren, där ikonen nu åter anpassar sig efter systemets accentfärg. Skärmdumpsverktyget Spectacle har uppdaterats för att möjliggöra skärmdumpar direkt efter inspelning av skärmen, och problem med textval över flera rader i dokumentvisaren Okular har åtgärdats.

Videoredigeringsprogrammet Kdenlive har åtgärdat en rad buggar som påverkade allt från fontproblem till fel vid sparande av projektinställningar, samt krascher vid start och vid försök till återställning från korrupta filer. Det har även lösts problem med undertexter och krascher vid flytt av objekt i grupper.

Gwenview, KDE:s bildvisare, kraschar inte längre när vissa specifika FITS-bilder öppnas, och förbättringar har gjorts i Dolphin för att förhindra att paneler döljs när ett fönster minimeras, samt att inställningen för att öppna arkiv som mappar nu sparas korrekt.

Yakuake, en nedfällbar terminal, har fått buggfixar för krascher relaterade till användning av vissa teman. Musikspelaren Elisa har förbättrats gällande spellistor för mobila enheter och tillgänglighet via tangentbordet, och alarmappen KAlarm stöder nu uppspelning av ljudfiler från nätet.

Texteditorn Kate har också förbättrats med ändringar som inkluderar dold verktygstips när kontextmenyn öppnas, bättre hantering av URL:er, och ökad stabilitet för att undvika krascher. Dessutom har prestandan för flikväxlingen förbättrats vid hantering av många dokument.

KClock har fått en uppdatering där timern nu använder en anpassad spelare för alarm istället för systemnotifikationer. Förbättringar inkluderar även stöd för etesync och NTLMv2 i KDEPIM, fixade problem med laddning och sparande av inställningsfiler i Kleopatra, och ett problem där spelet Knights kraschade vid avslutning av en match har lösts.

Terminalen Konsole har fått stöd för avancerade kodpunkter i sin HTMLDecoder, och KSudoku erbjuder nu bättre HiDPI-stöd. Tokodon, en klient för Mastodon, har uppdaterats med bättre marginaler för videospelarkontroller, förbättrad navigering via tangentbordet i sidomenyn och grupperade notifikationer som standard.

Även andra applikationer såsom NeoChat, KWalletManager och många fler har mottagit mindre uppdateringar och förbättringar. För den fullständiga listan över ändringar, kolla in den detaljerade ändringsloggen.

KDE Gear 24.02.1 kommer att bli tillgänglig i de stabila programvaruförråden för flera populära GNU/Linux-distributioner. Användare uppmanas att uppdatera sina system för att dra nytta av förbättringarna och den förbättrade upplevelsen av KDE Plasma 6-skrivbordet och tillhörande applikationer.

Källa :

Hantera brandväggen i Ubuntu: En steg-för-steg-guide

Att säkra sitt system mot oönskade åtkomster är avgörande för att skydda känslig information och upprätthålla systemintegritet. I Linux-distributionen Ubuntu är ufw (Uncomplicated Firewall) ett användarvänligt verktyg för att hantera netfilter-brandväggen, som erbjuder en optimal balans mellan funktionalitet och enkelhet. Den här artikeln guidar dig genom grunderna i att konfigurera och hantera din brandvägg med ufw.

Installation och aktivering

För det första, se till att ufw är installerat på ditt system. Det är vanligtvis förinstallerat på Ubuntu, men om det inte är det kan du enkelt installera det genom att öppna en terminal och skriva:

sudo apt update
sudo apt install ufw

När installationen är klar, aktivera ufw med följande kommando:

sudo ufw enable

Detta kommando aktiverar brandväggen och ser till att den startas automatiskt vid systemstart.

Konfigurera tillåtna och blockerade tjänster

En av de grundläggande uppgifterna när man konfigurerar en brandvägg är att definiera vilka tjänster som ska tillåtas och vilka som ska blockeras. Med ufw kan du enkelt tillåta eller neka trafik baserat på portnummer, programnamn eller tjänst.

För att tillåta inkommande trafik på port 22 (SSH), använd följande kommando:

sudo ufw allow 22

Om du vill blockera all trafik från en specifik IP-adress, kan du göra det med:

sudo ufw deny from 192.168.1.50

Använda profiler

Ufw tillåter även användning av applikationsprofiler. Om ett program installerar en profil, kan du tillåta eller neka trafik baserad på programnamnet. För att visa tillgängliga profiler, skriv:

sudo ufw app list

Och för att tillåta trafik för en specifik applikation, använd:

sudo ufw allow 'Nginx Full'

Avancerade inställningar

Ufw erbjuder även mer avancerade inställningar, såsom att definiera regler för specifika nätverksgränssnitt eller att skapa mer detaljerade regler som baseras på protokolltyp, portnummer och adress.

Hantera och övervaka

För att se alla aktuella regler som ufw har konfigurerat, använd:

sudo ufw status

Om du behöver ändra eller ta bort en regel, kan du göra det genom att använda delete följt av regeln precis som den visas i statuskommandot, exempelvis:

sudo ufw delete allow 22

För att övervaka live-trafik, kan du använda ufw i kombination med andra verktyg som logwatch eller tail -f på brandväggens loggfiler.

Avslutning

Att hantera brandväggen i Ubuntu med ufw är enkelt och rakt på sak, vilket gör det till ett utmärkt verktyg för både nybörjare och erfarna systemadministratörer. Genom att följa dessa steg kan du säkerställa att ditt system är skyddat mot oönskade åtkomster samtidigt som du tillåter nödvändig trafik att passera.

Proton, ett populärt Schweizbaserat företag känt för sina integritetsorienterade applikationer som Mail, VPN, Drive och Password Manager, har nu lanserat en skrivbordsapp för sin e-posttjänst, Proton Mail. Denna tjänst använder ett eget säkert protokoll för att utbyta e-post från användarens system till Protons server, vilket hindrar konfiguration med andra skrivbordsmailklienter som Thunderbird eller Outlook via SMTP eller POP3. Före denna lansering var användare begränsade till att hantera sina e-postmeddelanden via Protons webbplats.

Den nya skrivbordsappen, som är tillgänglig för Linux, Windows och macOS, erbjuder en direkt åtkomst till Proton Mail och möjliggör även nativa skrivbordsnotifikationer för ny e-post. Appen är för närvarande i betaversion och kan testas gratis i 14 dagar av användare på Protons gratisplan. Installationen sker genom nedladdning av DEB- eller RPM-paket specifika för användarens Linux-distribution och sedan genomförs installationen via terminalkommandon för Debian-baserade distributioner (som Ubuntu) respektive RedHat-baserade distributioner.

Ladda hem appen

cd ~/Downloads/ eller cd ~/Hämtningar beronde på språk

sudo dpkg -i ProtonMail-desktop-beta.deb

Här är orginal artikel för den som vill läsa mer

GNOME-projektet har släppt GNOME 46, kallad ”Kathmandu” efter värdstaden för GNOME.Asia 2023-konferensen i Kathmandu, Nepal. Denna nya version av det populära skrivbordsmiljön för GNU/Linux-system introducerar flera nya funktioner och förbättringar. Bland nyheterna finns stöd för headless fjärrskrivbord, som möjliggör fjärranslutning till ett GNOME-system utan en befintlig session. Även experimentellt stöd för variabel uppdateringsfrekvens (VRR) finns, vilket tillåter användare att ändra skärmens uppdateringsfrekvens via GNOME Inställningar.

Inställningar har updateras

GNOME Inställningar har också uppdaterats med nya paneler för system, appar och integritet & säkerhet, förbättrade sidor för Wi-Fi och Wacom, samt integrerad sökfunktion. Online-konton stöder nu CardDav och CalDav, samt OneDrive med webbläsarbaserad autentisering.

Filsökningen har blivit bättre

Filsökaren Nautilus har fått stora uppdateringar som en ny global sökfunktion, förbättrade övergångar mellan rutnät och lista, samt förbättrat stöd för anpassade mappikoner och fulltextssökning i markdown-filer. GNOME Programvarucentrum har uppdaterats med stöd för verifierade Flatpak-appar, omdesignade uppdateringsinställningar och ett förbättrat gränssnitt.

Appar som kalkylator och m fl har moderiniseras

Andra appar som GNOME Kartor, Epiphany (webbläsaren), Loupe (bildvisaren), GNOME Kalkylator, och GNOME Justeringar har också fått signifikanta uppdateringar. Prestationsförbättringar har gjorts i GNOME Shell, skärminspelning, filsystemhantering, och minnesanvändning i Tracker. Fler appar har porterats till GTK4, och nya appar som Prompt (en terminal-emulator) och Biblioteca (en app för offline-dokumentation) har introducerats.

Förbättrad stöd onscreen tangentbord

GNOME 46 inkluderar även förbättrade notifikationer, förbättrat stöd för on-screen tangentbord, nya genvägar för att starta appar, inbyggt stöd för WebP-bilder, och JPEG-XL som standardformat för bakgrunder. GNOME 46 kommer att inkluderas i de stabila programvarurepositorierna för olika populära GNU/Linux-distributioner de kommande veckorna, inklusive Fedora Linux 40 och Ubuntu 24.04 LTS i slutet av april 2024.

Källa till ovanstående text

NVIDIA har nyligen lanserat grafikdrivrutinen NVIDIA 550.67 för Linux, FreeBSD och Solaris-system för att åtgärda olika buggar, förbättra stödet för Wayland och spel som använder VKD3D, såsom F1 2021 och Alan Wake 2. Denna uppdatering inriktar sig på att fixa specifika problem, inklusive en bugg som fick wgpu-applikationer att hänga sig på Linux-system som kör Wayland, och ett problem som kunde få drivrutinen att hänga sig när vissa VKD3D-spel kördes. Det fixar också en Xid-fel som uppstod endast på Linux-system när man spelade Alan Wake 2 med ray tracing aktiverat, samt problem med eglExportDMABUFImageQueryMESA()-funktionen och ”Flip event timeout”-meddelanden.

Dessutom uppdaterar NVIDIA 550.67 grafikdrivrutinen nvidia-inställningskontrollpanelen för att förbättra användarupplevelsen, inklusive en ny funktion som låter användare ställa in huvuddisplayen på vilken GPU som helst i ett system med flera GPUer. Den uppdaterade kontrollpanelen är tillgänglig för Linux, FreeBSD och Solaris-system.

Det rekommenderas starkt att alla med en stödd NVIDIA GPU uppdaterar till denna senaste produktionsgrenversion av NVIDIA-grafikdrivrutinen för bästa möjliga användning och prestanda. Drivrutinen kan laddas ner för 64-bitars eller ARM64 (AArch64)-system, samt för FreeBSD och Solaris-plattformar från den officiella webbplatsen.

GNOME Projektet släppte idag GNOME 45.5 som den femte underhållsuppdateringen till GNOME 45 ”Riga” skrivbordsmiljön. Denna lilla uppdatering tar bort den experimentella rt-scheduler-funktionen från Mutter-fönster och sammansättningshanteraren eftersom det nu finns en dedikerad KMS-tråd som också har realtidsschemaläggningskapaciteter. Uppdateringen fixar även automatisk stängning av FreeDesktop.org-notifikationer, samt en regression som orsakade att tangenter fastnade när låsskärmsskölden höjdes i GNOME Shell. GNOME Shell 45.5 lägger även till explicit användning av /bin/bash istället för /bin/sh, vilket bör förebygga vissa problem på Ubuntu 22.04 LTS eller liknande system.

Dessutom åtgärdar GNOME Shell 45.5 ett problem med aktivering av tjänster i tilläggsappen, tar bort överflödig funktionsdeklaration, avskaffar användning av den föråldrade displayegenskapen, åtgärdar ett kraschproblem och ersätter vissa föråldrade metoder som inte längre behövs.

GNOME Tweaks uppdaterades till version 45.2 för att fixa en bugg som hindrade sidopanelen från att översättas, samt en bugg som ledde till krascher när appen återställdes på system där tillägget för användartema inte var tillgängligt. Webbläsaren Epiphany (GNOME Web) uppdaterades till version 45.3, vilket fixar en krasch och möjliggör stängning av säkerhetspopovern efter val.

GNOME Online Accounts 3.48.1 ingår också i denna uppdatering med åtgärder för GoaEwsClient, minnesläckor identifierade av statiska analyser, läckage av GTask-objekt, byggande med libxml2 2.12, avbrytande av soppsession vid certifikatfel, oanvänd varningsresultat från g_string_free(), och kontroll av AUTH=PLAIN före autentiseringsförsök.

Dessutom uppdaterades bildvisaren Eye of GNOME till version 45.3, vilket endast medförde uppdaterade översättningar, och GNOME Maps 45.5 förbättrade tolkningen av OSM-objekt-URL:er som innehöll snedstreck i slutet. Flera andra kärnkomponenter uppdaterades också, så kolla utgivningsmeddelandesidan för mer information.

GNOME 45.5-paketen är på väg in i de stabila mjukvarurepositorierna för olika populära GNU/Linux-distributioner. Vissa distros har redan fått några av uppdateringarna som ingår i denna punktutgåva, som Fedora Linux 39 och Arch Linux, så se till att du håller dina installationer uppdaterade hela tiden för en stabilare och mer tillförlitlig GNOME-skrivbordsupplevelse.

Projektet släppte också GNOME 44.10 som den tionde och sista underhållsuppdateringen till GNOME 44 skrivbordsmiljön, som nu är EOL (End of Life). GNOME 44-användare uppmanas att uppdatera sina system till den 44.10 punktutgåvan och överväga att uppgradera till GNOME 45-serien så snart som möjligt eller vänta på GNOME 46 under de kommande veckorna.