• ZimaBoard 2

    ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser.

    När den första ZimaBoard kom för några år sedan väckte den snabbt intresse bland teknikentusiaster. Nu är uppföljaren här – ZimaBoard 2 – och den visar sig vara allt annat än en blygsam uppdatering. Med kraftfullare hårdvara, smartare mjukvara och fler möjligheter att anpassa efter egna behov, placerar sig den lilla Intel-baserade enkortsdatorn som en flexibel lösning för såväl hobbyprojekt som mer seriösa uppgifter.

    Mer kraft – mindre strömförbrukning

    Det mest påtagliga lyftet sitter i processorn. Där den första modellen byggde på en Celeron N3450, hittar vi nu en fyrkärnig Intel N150. Resultatet är betydligt bättre prestanda, samtidigt som energiförbrukningen ligger kvar på blygsamma 10 watt. Med andra ord: ZimaBoard 2 är både snabbare och mer energieffektiv – en kombination som gör den lika hemma i vardagsrummet som i serverhyllan på kontoret.

    Två varianter, flera möjligheter

    ZimaBoard 2 finns i två versioner: en enklare modell med 8 GB RAM och en större med 16 GB. Båda använder snabbt LPDDR5x-minne och klarar utan problem multitasking, Docker-containrar och vardagsanvändning. Lagringen består av 32 eller 64 GB eMMC, men för den som vill bygga ut finns två SATA-portar och ett PCIe 3.0-uttag – perfekt för extra diskar, NVMe eller nätverkskort på upp till 2,5 Gbit/s.

    Grafikdelen, Intel UHD, orkar med 4K i 60 Hz och via USB-portarna kan man ansluta allt från hårddiskar till trådlösa nätverkskort. Däremot saknas inbyggt Wi-Fi – något som kanske kan överraska i en tid då nästan allt är trådlöst.

    ZimaOS – ett steg framåt

    Den största skillnaden märks dock på mjukvarusidan. ZimaBoard 2 levereras med ZimaOS, en uppföljare till CasaOS som följde med den första modellen. Gränssnittet är webbaserat och användarvänligt, men döljer också avancerade funktioner för den som vill djupdyka. Bland nyheterna finns betydligt smidigare hantering av RAID, och möjligheten att installera Docker-appar med ett klick gör att man snabbt kan förvandla datorn till mediacenter, AI-plattform eller smarthemslösning.

    Dessutom finns stöd för virtualisering – vilket innebär att man kan experimentera med olika operativsystem i små virtuella maskiner. För den som hellre vill använda något annat än ZimaOS går det bra att installera Linux-distributioner som Ubuntu, Debian eller Fedora. Ja, till och med Windows är ett alternativ – om än kanske mer av nyfikenhet än praktisk nytta.

    Inte utan brister

    Allt är dock inte perfekt. Precis som sin föregångare saknar ZimaBoard 2 en fysisk strömknapp – något som kan irritera i längden. Dessutom blir enheten påtagligt varm vid längre drift. En annan nackdel är att ZimaBoard 2, till skillnad från kusinen ZimaBlade, inte kan matas via USB-C. Det innebär att man är bunden till den medföljande nätadaptern i stället för att kunna använda en mer universell lösning.

    Trots dessa brister är det ändå små detaljer i sammanhanget. ZimaBoard 2 framstår fortfarande som en kompakt dator med imponerande bredd och stora användningsmöjligheter.

    Våra tester

    På Linux.se har vi använt ZimaBoard i praktiken, bland annat för att säkerhetskopiera olika webbplatser och som router. I det senare fallet kunde vi dela internetuppkopplingen med grannen – samtidigt som vi isolerade vårt eget lokala nätverk för att skydda det från obehörig åtkomst.

    Slutsats: ZimaBoard 2 är kanske inte en revolution, men det är en tydlig evolution. Med starkare hårdvara, bättre mjukvara och ett brett användningsområde är det en liten dator som förtjänar en plats i verktygslådan för alla teknikintresserade.

    Pris: cirka 200 USD (motsvarande ungefär 2000 kronor). Svensk moms kan tillkomma. Någon svensk återförsäljare är i nuläget inte känd, men produkten kan beställas direkt från tillverkarens hemsida. Eventuell fraktkostnad kan tillkomma.

    ZimaBoard 2 – Fakta

    Processor: Intel N150, 4 kärnor
    TDP: 10 W
    Grafik: Intel UHD, 24 EU @ 1000 MHz
    Video: 4K @ 60 Hz via Mini DisplayPort 1.2

    Modeller:
    • ZimaBoard 2 832 – 8 GB LPDDR5x, 32 GB eMMC
    • ZimaBoard 2 1664 – 16 GB LPDDR5x, 64 GB eMMC

    Expansion:
    • 2 × SATA 3.0
    • PCIe 3.0 x4
    • USB 3.1-portar

    Operativsystem:
    • ZimaOS (förinstallerat)
    • Stöd för Linux (Ubuntu, Debian, Fedora)
    • Android
    • Windows (valfritt)

    Nackdelar:
    • Ingen fysisk strömknapp
    • Blir varm vid längre användning
    • Ingen USB-C-strömförsörjning (endast nätadapter)

  • Digital suveränitet – Europas nya maktfråga

    Digital suveränitet har gått från att vara en teknisk detalj om datalagring till att bli en politisk maktfråga. Medan USA bromsar utvecklingen satsar Europa – med aktörer som SUSE och Nextcloud i spetsen – på att bygga oberoende digital infrastruktur. Men kartan över självständighet visar stora skillnader: Tyskland och Finland leder, medan många andra europeiska länder släpar efter.

    Linux.se har tidigare tagit upp ämnet i ett inlägg på: Finland bäst på digital suveränitet, Sverige får en bottenplacering. , där Sverige är ett EU sämsta länder på digital suveränitet.

    Digital suveränitet är på väg att bli nästa stora teknikfråga. Medan USA tvekar i fri marknadens namn, satsar Europa hårt på att ta kontroll över sin digitala infrastruktur.

    Från dataskydd till oberoende teknik
    Från början handlade det mest om var data lagras – principen att det som samlas i ett land också ska stanna där. Men begreppet har vuxit. I dag rör det även teknikens ursprung och varifrån företag får support. ”För att vara suverän måste du ha kontroll över data, drift och teknik,” säger Thomas di Giacomo, teknikchef på SUSE.

    SUSE och USA:s dubbla roll
    SUSE är en av aktörerna som driver frågan. Med Rancher Government Solutions levererar företaget redan suveräna lösningar till USA:s myndigheter – ironiskt nog ett land som annars ofta ses som en motpol till just digital suveränitet.

    Nextcloud mäter utvecklingen
    Också Nextcloud vill sätta agendan. Deras nya Digital Sovereignty Index mäter hur mycket självhostad infrastruktur som faktiskt används i olika länder. Resultatet är slående: Tyskland och Finland ligger i topp, medan stora delar av Europa halkar efter. USA klarar sig förvånansvärt bra, bättre än exempelvis Storbritannien och Italien.

    SUSE:s nya erbjudande för EU
    För att möta de europeiska kraven lanserade SUSE nyligen Sovereign Premium Support, som garanterar att supportpersonal och datalagring finns inom EU. ”Om du inte kan kontrollera varifrån supporten kommer, hur kan du då lita på den?” säger di Giacomo.

    Från detalj till maktfråga
    Budskapet är tydligt: Digital suveränitet är inte längre en byråkratisk detalj, utan en maktfråga om säkerhet, självständighet och framtidens digitala infrastruktur.

    Digital suveränitet

    ▶ Förmågan att självständigt kontrollera och styra digital infrastruktur, data och teknik – utan beroende av andra länder eller externa leverantörer.

    ▶ Tre centrala områden:
    Data: Var den lagras, hur den skyddas och vem som har åtkomst.
    Teknik: Källan till hårdvara och mjukvara – öppen källkod vs. proprietär.
    Drift: Varifrån support, underhåll och uppdateringar levereras.

    ▶ Varför viktigt?
    – Skyddar integritet och säkerhet.
    – Minskar beroende av utländska molntjänster.
    – Ger kontroll över kritisk infrastruktur.
    – Stärker innovation och nationellt oberoende.

    ▶ Exempel:
    – EU:s krav på datalagring inom unionen (GDPR).
    – Offentliga verksamheter som byter till öppen källkod.
    – Nationella moln- och cybersäkerhetsinitiativ.

  • Finland bäst på digital suveränitet, Sverige får en bottenplacering.

    Ännu ett socialdemokratiskt misslyckande: Sverige hamnar bara på 15:e plats i digital suveränitet – under EU-genomsnittet.

    Finland tar en överlägsen seger i Nextclouds första Index för digital suveränitet (Digital Sovereignty Index, DSI) – en global ranking som mäter hur mycket länder förlitar sig på självhostad teknik för samarbete och datalagring.

    Med 64,50 poäng ligger Finland långt före tvåan Tyskland (53,85) och trean Nederländerna (36,32). Mätningen bygger på en analys av 7,2 miljoner servrar världen över, där forskarna har kartlagt antalet offentligt synliga självhostade samarbetsplattformar per 100 000 invånare.

    Vad är digital suveränitet?

    Begreppet digital suveränitet handlar om att ha kontroll över sin digitala infrastruktur och data – utan att vara beroende av globala teknikjättar som Amazon, Microsoft eller Google. Det innebär att tjänster som fildelning, videomöten och projektledning körs på servrar som ägs och drivs lokalt, under egna regler.

    Europa dominerar – men skillnaderna är stora

    Trots Finlands imponerande resultat visar indexet att digital suveränitet varierar kraftigt inom Europa. Island (22,58) och Irland (22,03) presterar bra, medan länder som Spanien (7,01), Belgien (7,15) och Italien (6,49) hamnar långt ner på listan.

    Sverige placerar sig på en 15:e plats med 14,27 poäng – strax under EU-snittet på 16,31. Norge (6,35) och Danmark (6,50) återfinns betydligt längre ner.

    Nordamerika – starkt beroende av Big Tech

    Kanada (14,94) och USA (14,88) landar på 13:e respektive 14:e plats. Trots att båda länderna ligger över många europeiska nationer, är de starkt beroende av storskaliga molnleverantörer med huvudkontor i Nordamerika – något som begränsar mängden synliga självhostade servrar i statistiken.

    Resten av världen – enorm spridning

    Australien (10,20) och Storbritannien (9,21) placerar sig strax över mellansegmentet, medan länder som Nigeria (0,03), Egypten (0,12) och Indien (0,43) knappt syns i mätningen.

    I botten återfinns flera stora ekonomier som Saudiarabien (0,87), Mexiko (0,57) och Indonesien (1,07) – samtliga med minimal synlig självhostad infrastruktur.

    Så gjordes mätningen

    Nextclouds forskare samlade in data från Shodan.io den 28 juli 2025 och analyserade fingeravtryck för drygt 50 olika öppna källkodsverktyg för samarbete, inklusive lagring, kommunikation och projektledning. Endast publikt synliga servrar räknades, vilket innebär att lösningar bakom brandväggar, VPN eller inom större företagsnätverk inte syns i statistiken.

    Hela listan – digital suveränitet Index 2025

    PlacLandPoäng
    1Finland64,50
    2Tyskland53,85
    3Nederländerna36,32
    4Frankrike25,10
    5Schweiz23,32
    6Island22,58
    7Irland22,03
    8Österrike20,23
    9Estland18,40
    10Luxemburg17,72
    11Lettland16,63
    12Litauen16,10
    13Kanada14,94
    14USA14,88
    15Sverige14,27
    16Ungern13,38
    17Slovenien13,33
    18Tjeckien13,10
    19Bulgarien12,93
    20Australien10,20
    21Storbritannien9,21
    22Taiwan8,49
    23Rumänien7,66
    24Polen7,55
    25Kroatien7,25
    26Belgien7,15
    27Spanien7,01
    28Ryssland6,95
    29Danmark6,50
    30Italien6,49
    31Norge6,35
    32Slovakien5,88
    33Qatar5,71
    34Serbien5,44
    35Cypern5,25
    36Japan5,17
    37Sydkorea5,05
    38Grekland4,81
    39Portugal4,33
    40Nya Zeeland4,23
    41Israel3,71
    42Malta3,38
    43Ukraina2,83
    44Argentina2,57
    45Brasilien2,44
    46Turkiet2,26
    47Sydafrika1,79
    48Indonesien1,07
    49Marocko0,94
    50Saudiarabien0,87
    51Mexiko0,57
    52Tunisien0,55
    53Jamaica0,51
    54Indien0,43
    55Grönland0,36
    56Egypten0,12
    57Nigeria0,03

    https://dsi.nextcloud.com

    Källa : https://linuxiac.com/finland-tops-nextcloud-first-digital-sovereignty-index/

    Faktaruta: Vad är digital suveränitet – och varför spelar det roll?

    Digital suveränitet betyder att ett land, en organisation eller en individ har kontroll över sina digitala tjänster, data och infrastruktur. Det innebär att drift, lagring och kommunikation sker på servrar och system man själv äger eller fullt ut kontrollerar – ofta genom självhostade lösningar och öppen källkod – istället för att förlita sig på globala moln- och IT-leverantörer.

    Fördelar med digital suveränitet

    • Kontroll över data – Du bestämmer var data lagras och vem som får tillgång till den.
    • Mindre beroende av Big Tech – Mindre risk att påverkas av kommersiella eller politiska beslut i andra länder.
    • Ökad säkerhet – Mindre risk för massövervakning och dataläckor via tredjepartsplattformar.
    • Teknisk resiliens – Möjlighet att driva kritiska tjänster även om internationella leverantörer får avbrott eller blockader.

    Nackdelar med att inte vara digitalt självständig

    • Beroende av utländska aktörer – En annan nations lagar eller politiska beslut kan direkt påverka dina tjänster och data.
    • Risk för övervakning och datainsamling – Globala leverantörer kan samla in och sälja användardata.
    • Minskad motståndskraft – Avbrott hos en stor leverantör kan slå ut kritiska tjänster för hela samhällen.
    • Svårt att anpassa – Stora plattformar styr utvecklingen, vilket gör det svårt att bygga lösningar efter lokala behov.

Etikett: nextcloud

  • ZimaBoard 2

    ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser. När den första ZimaBoard kom för några år…

  • Digital suveränitet – Europas nya maktfråga

    Digital suveränitet har gått från att vara en teknisk detalj om datalagring till att bli en politisk maktfråga. Medan USA bromsar utvecklingen satsar Europa – med aktörer som SUSE och Nextcloud i spetsen – på att bygga oberoende digital infrastruktur. Men kartan över självständighet visar stora skillnader: Tyskland och Finland leder, medan många andra europeiska…

  • Finland bäst på digital suveränitet, Sverige får en bottenplacering.

    Finland tar en överlägsen seger i Nextclouds första Index för digital suveränitet (Digital Sovereignty Index, DSI) – en global ranking som mäter hur mycket länder förlitar sig på självhostad teknik för samarbete och datalagring. Med 64,50 poäng ligger Finland långt före tvåan Tyskland (53,85) och trean Nederländerna (36,32). Mätningen bygger på en analys av 7,2…