Regionstyrelsen i Schleswig-Holstein, beläget i norra Tyskland, har beslutat att genomföra en stor digital omvandling. De planerar att byta ut Windows mot Linux och MS Office mot LibreOffice på omkring 30 000 datorer inom olika statliga organ. Dessutom ska tjänster som Microsoft Sharepoint, Microsoft Exchange/Outlook och Active Directory ersättas med alternativ som Nextcloud, Open Xchange och Thunderbird.

Detta steg motiveras främst av en önskan att minska beroendet av enskilda teknikleverantörer. Genom att välja öppen källkod, hoppas man uppnå större digital oberoende, bättre säkerhet och integritet, samt mer kontroll över egna digitala arbetsflöden. Ett viktigt mål är att undvika det som kallas för leverantörsinlåsning, vilket innebär att man blir alltför beroende av en leverantörs teknologi och tjänster. Man vill också kunna bidra till utvecklingen av de programvaror man använder och snabbare kunna hantera nya tekniska utmaningar.

Genom att satsa på öppen källkod kan regionen även återinvestera pengar som annars skulle gått till licenskostnader i utveckling av produkter och skapande av nya jobb inom regionen. Med tanke på tidigare erfarenheter från andra organisationers övergång till Linux, som till exempel staden München, är man medveten om potentiella utmaningar och är besluten att undvika dessa.

Övergången är planerad att ske stegvis, där man först och främst ersätter MS Office med LibreOffice. Detta tillvägagångssätt syftar till att förenkla övergången och lösa eventuella kompatibilitetsproblem med dokument skapade i proprietära format.

I det officiella uttalandet specificeras inte vilken version av Linux som kommer att användas i processen att byta till LibreOffice, men det antyds att det kan vara en distribution som Debian Linux eller något liknande.

Det finns förväntningar på att möta utmaningar relaterade till dokumenthantering, såsom textigenkänning (OCR), skanning och hantering av olika dokument- och PDF-format. Dessa förväntas dock kunna överbryggas, särskilt med stöd från The Document Foundation, som står bakom LibreOffice. Denna övergång till öppen källkod ses som en potential att inte bara förbättra LibreOffice utan också fungera som en viktig läroprocess och framgångsexempel för framtida liknande initiativ.

Källa

Tänk dig att du hade huvudnyckeln till 100 miljoner enheter – tv lådor, TV-apparater, servrar, desktop-datorer och mycket mer. De mest onda figurer historiska figurer som Adolf Hitler, Josef Stalin, Putin och Karl Marx med flera skulle ha varit extatiska över att ha den här makten. Men denna mardröm kunde ha blivit verklighet om inte sårbarheterna i XZ Utils hade upptäckts i tid.

Nu kan man undra om det är rätt att ha förtroende för öppen källkodsprodukter efter detta? Tvärtom faktiskt! Det är tack vare öppen källkod som sådana sårbarheter kan upptäckas och åtgärdas innan de orsakar skada.

Idag är det oklart hur säkra produkter baserade på sluten källkod egentligen är och hur många bakdörrar de kan innehålla. Det är även värt att tänka på att om din IT-produkt kommer från en kommunistisk diktaturstat, kan den potentiellt spela in dina samtal för att granska vad du äger.

I dagens värld ökar kraven på transparens i produkter. Möjligheten för användare att granska och modifiera mjukvaran på sina enheter är avgörande för att kunna förlänga livslängden och öka säkerheten. Precis som du kunde fräsa ner topplocket på en B18-motor för att öka prestandan.

Många har kanske blivit besvikna över att köpa dyra elfordon bara för att upptäcka att de är byggda med billig kinesisk teknik som saknar långsiktig hållbarhet och support efter garantitiden.

I en ideal värld skulle användare ha möjlighet att förbättra sina elfordon genom att byta ut mjukvaran till något som fungerar bättre. Men tyvärr är många elfordon idag bara sammansatta av billig kinesisk teknik utan tanke på långsiktig hållbarhet eller service efter garantitiden.

Atari Lynx, lanserad 1989, var den första handhållna spelkonsolen med en färgskärm. Trots sin innovation och förmåga att visa imponerande grafik för sin tid, kämpade Lynx mot konkurrenter som Nintendo’s Game Boy, delvis på grund av sin större storlek, högre pris och kortare batteritid. Lynx hade dock ett bibliotek av unika spel och var banbrytande med funktioner som liggande design, bakgrundsbelysning, och möjligheten att koppla ihop flera enheter för multiplayer-spel. Den uppskattades för sin tekniska förmåga men sålde inte i stora volymer.

Valve’s Steam Deck har revolutionerat marknaden för handhållna spelkonsoler genom att introducera enheter drivna av Linux. Nu står en ny konkurrent på tur att göra entré på scenen: Orange Pi Neo.

Under evenemanget FOSDEM 2024 presenterade Manjaro, till publikens förvåning, Orange Pi Neo. Denna enhet är speciellt framtagen för fans av handhållna spelkonsoler och kör på Manjaro, ett Linux-baserat operativsystem. Detta öppnar upp för möjligheten att Orange Pi Neo även kan komma att stödja andra Linux-distributioner.

Med sin extremt kompakta och tunna design utmanar Orange Pi Neo de rådande normerna för vad en bärbar enhet kan erbjuda. Den drivs av en AMD Ryzen 7 7840U-processor med 8 kärnor och 16 trådar, vilket signalerar om topprestanda som kan tävla med de traditionella spelplattformarna.

Orange Pi Neo kombinerar inte bara imponerande kraft utan även en elegant design, med avsikt att tilltala den moderna spelaren. Enheten har en 7-tums FHD+-skärm med 1920 x 1200 i upplösning och 120Hz i uppdateringsfrekvens, vilket garanterar skarpa och smidiga visuella upplevelser.

Kylsystemet i toppklass, bestående av en stor turbofläkt och dubbla kylflänsar av koppar samt aluminium, säkerställer att enheten inte överhettas även under intensiv användning. En unik egenskap är dess hall linjära avtryckare, som använder elektromagnetisk induktion för att ge spelare en exakt och ljudlös kontroll.

Med detaljer som 8mm resväg för avtryckarna, upp till 0.09mm i pressningsnoggrannhet och 255 olika steg i tangentslag, levererar enheten en oöverträffad precision. Detta är idealiskt för moment där noggrannhet är avgörande, som i racingspel eller shooters.

Orange Pi Neo erbjuder även generösa specifikationer med upp till 32GB LPDDR5 RAM och upp till 2TB PCIe 4.0 NVMe M.2 SSD-lagring. Trots sin kraftfulla hårdvara är enheten designad för att vara lätt att bära med sig, med mått på 259mm x 107mm x 19.9mm och ett kraftfullt 50Whrs batteri.

Angående anslutningar kommer enheten med dubbla USB 4.0 Type-C portar, en 3,5mm hörlursjack och ett TF-kortuttag. Dessutom finns dubbla 1W stereohögtalare, Bluetooth 5.3 och en 65W PD GaN-laddare.

Trots den detaljerade beskrivningen av enhetens imponerande specifikationer, finns det för tillfället ingen information om när Orange Pi Neo blir tillgänglig på marknaden eller vad den kommer att kosta, vilket kan vara frustrerande för intresserade köpare.

https://neo.manjaro.org

Kodi är en öppen källkods, multiplattforms media center programvara som tillåter användare att spela upp och visa de flesta videor, musik, podcasts samt andra digitala mediefiler från lokala och nätverkslagrade media samt internet. Med ett användarvänligt gränssnitt och anpassningsbara tillägg erbjuder Kodi en rik multimediaupplevelse för underhållning i hemmet.

Team Kodi har nyligen meddelat att de kommer att avveckla sitt Personal Package Archive (PPA), en viktig resurs för Ubuntu-användare och fans av Kodi, för att istället fokusera på en ny distributionsmetod för sin populära media center-programvara. Detta beslut speglar de förändringar som sker i hur programvara distribueras till Linux-användare, med en ökad användning av paketerade distributioner och container-teknologier.

I stället för att fortsätta med PPA, har Team Kodi valt att anamma Flatpak-teknologin. Denna strategi syftar till att erbjuda en mer enhetlig och effektiv metod för att leverera Kodi till ett bredare spektrum av Linux-distributioner. Målet är att skapa en ”renare” version av Kodi som är tillgänglig för fler användare, oberoende av deras specifika Linux-distribution.

Övergången till Flatpak representerar dock inte bara en ny början utan också en utmaning. Utvecklarna framhåller att det krävs ett betydande arbete för att Flatpak-versionerna ska nå samma stabilitets- och tillgänglighetsnivå som det tidigare PPA:t erbjöd. De noterar även att användare som föredrar att dyka djupare in i tekniken fortfarande har möjlighet att kompilera Kodi direkt från källkoden, vilket är en välbekant process för många inom Linux-gemenskapen.

Teamet uttrycker en djup tacksamhet till wsnipex för hans långvariga engagemang och arbete med att underhålla PPA:t, vilket har gjort Kodi lättillgängligt för en bred publik. Med flytten till Flatpak hoppas Team Kodi kunna fortsätta att erbjuda en tillgänglig och högkvalitativ Kodi-upplevelse, samtidigt som de möter de nya tekniska kraven och distributionstrenderna inom Linux-världen. De ser fram emot att få feedback från användarna för att ytterligare förbättra installationsprocessen och användarupplevelsen under denna period av förändring och anpassning.

https://kodi.tv/article/ubuntu-team-kodi-ppa-officially-retired

Mitchell Baker, som har varit en nyckelfigur på Mozilla i över ett kvarts sekel och tjänat som dess VD vid två tillfällen, har beslutat att överge VD-rollen. Hon kommer dock inte att lämna företaget helt och hållet; istället fortsätter hon som ordförande för både Mozilla Foundation, den icke vinstdrivande grenen, och Mozilla Corporation, den vinstdrivande delen. Trots Baker’s betydande bidrag och ledarskap, inklusive att ha hjälpt till att skapa Mozilla från Netscapes aska, har Mozilla stött på ekonomiska och marknadsutmaningar, delvis på grund av sitt beroende av Google för majoriteten av sina inkomster.

Baker har under sin tid sett och bidragit till stora förändringar inom Mozilla, inklusive signifikanta löneökningar för sin position, med en lön som sist rapporterades vara nära 7 miljoner dollar. Men trots detta har Mozillas ekonomiska situation och position på webbläsarmarknaden försvagats.

Hon efterträds av Laura Chambers som ny VD, en ledare vars tidigare erfarenheter inkluderar toppositioner i olika företag utanför den öppna källkodsvärlden, såsom Willow och eBay. Detta väcker frågor om hennes lämplighet för att leda en öppen källkodsorganisation som Mozilla, särskilt under en period av nedgång i intäkter och användarbas. Kritiker och observatörer är osäkra på om Chambers kommer att kunna vända Mozillas utmaningar, med tanke på hennes bakgrund och den rådande situationen inom organisationen.

Den kända utvecklaren inom Linux-kärnans community, Greg Kroah-Hartman, har nyligen tillkännagett att stödet för Linux 6.7-serien upphör, och rekommenderar användarna att byta till den nyare versionen, Linux 6.8, så fort som möjligt.

Linux version 6.7, som släpptes den 7:e januari 2024 av Linus Torvalds, kom med flera spännande nyheter. Bland annat introducerades bcachefs, ett nytt filsystem utformat för att mäta sig med funktionerna i Btrfs och ZFS. Dessutom inkluderades stöd för NVIDIA GSP-firmware genom Nouveau, den öppna grafikdrivrutinen, tillsammans med uppdateringar för Btrfs och EXT4-filsystemen, nätverksförbättringar och en mängd nya samt uppdaterade drivrutiner för bättre stöd av hårdvara.

Efter tolv uppdateringar har Linux 6.7-serien dock markerats som avslutad på kernel.org, vilket innebär att inga ytterligare uppdateringar för buggfixar eller säkerhet kommer att släppas. Användare av denna version uppmanas nu att övergå till den nyare Linux 6.8-serien.

Den senare versionen, Linux 6.8, lanserades den 10 mars 2024 och för med sig nya funktioner som LAM (Linear Address Masking) för KVM-virtualisering, en ny Intel Xe DRM-drivrutin, fscrypt-stöd för CephFS och ett gränssnitt för multi-storlek THP (Transparent Huge Pages), bland annat. Denna version används redan av flera stora GNU/Linux-distributioner som Arch Linux och openSUSE Tumbleweed och kommer att vara standardkärnan i de kommande versionerna av Fedora Linux 40 och Ubuntu 24.04 LTS.

Den 6.8.3-uppdateringen av Linux 6.8, som släpptes idag, innehåller omfattande ändringar och förbättringar, vilket gör den till en viktig uppdatering för användare. Trots detta bör användare som föredrar långtidsstöd (LTS) överväga att använda Linux 6.6 LTS istället, som kommer att ha stöd fram till december 2026, eftersom den senaste versionen endast erbjuder korttidsstöd.

Mark Himelstein, som innehaft positionen som Chief Technology Officer (CTO) för RISC-V International, har tillkännagett att han kommer att lämna sin roll i slutet av denna månad för att återgå till sitt konsultarbete. Himelstein har varit en central figur i utvecklingen och expansionen av RISC-V, en öppen källkods instruktionsuppsättning, som under hans ledning har vuxit från att användas i enklare system till att hantera komplexa CPU-funktioner, särskilt inom områden som edge computing och storskaliga molninfrastrukturer. Användningen av RISC-V i produktionsmiljöer och som en molntjänst har blivit verklighet under hans mandatperiod.

Under Himelsteins tid vid rodret genomgick organisationen en namnändring från RISC-V Foundation till RISC-V International och flyttade sitt huvudkontor till Zürich för att undvika eventuella exportbegränsningar från USA, vilket understryker dess åtagande att vara en global teknik.

Organisationen har under de senaste åren ratificerat 40 tekniska specifikationer som fokuserar på att förbättra effektivitet, vektorhantering och virtualisering. Dessa framsteg har lett till att företag över ett brett spektrum av sektorer, från rymdindustrin till säkerhet, har kunnat utveckla skräddarsydda och skalbara lösningar baserade på RISC-V. Med över 13 miljarder RISC-V kärnor på marknaden idag, har tekniken sett en exponentiell tillväxt och acceptans globalt.

Med Himelsteins avgång är det osäkert om RISC-V International kommer att anställa en ny CTO eller om den lediga positionen som VP för teknik kommer att fungera som organisationens högsta tekniska tjänsteman. CEO Calista Redmond har uttryckt att organisationen söker en teknisk ledare för denna position, vilket tyder på en eventuell omstrukturering av ledarskapet för att fortsätta stödja och främja användningen av RISC-V-teknologin världen över.

Läs mer i vår wiki om Risc V

https://wiki.linux.se/index.php/Risc_V

En kritisk sårbarhet har identifierats i XZ Utils, vilket är en viktig samling verktyg för hantering av komprimerade filer i XZ-formatet, ett format som används bredvid inom olika Linux-distributioner. Denna säkerhetsbrist, betecknad som CVE-2024-3094, gör det möjligt för obehöriga att fjärrstyra system genom att kringgå SSH-autentisering, vilket ger dem full kontroll över de drabbade systemen.

De versioner som påverkas är 5.6.0 och 5.6.1 av xz-biblioteken, där skadlig kod har införts. Denna kod tillåter en angripare att diskret ta sig in i systemet. Upptäckten gjordes av Andres Freund, en utvecklare för PostgreSQL och mjukvaruingenjör vid Microsoft, som märkte avvikande beteenden i Debian sid-installationer.

Denna skadliga kod är svår att upptäcka eftersom den använder tekniker för att dölja sin närvaro. Enligt en rapport från Red Hat saknas den M4-makro som är nödvändig för att initiera byggandet av den skadliga koden i den officiella Git-distributionen av XZ Utils. Men de komponenter som behövs för att injicera koden under byggprocessen finns där, redo att utlösas av det skadliga M4-makrot.

M4-makron är verktyg som vanligen används för att generera kod, hantera text och förbereda konfigurationsfiler inom mjukvaruutveckling och systemadministration. I detta specifika fall, används ”.m4”-filer för att kompilera en komprometterad version av liblzma, som sedan utnyttjas av systemd genom systemd-notify för att informera om tjänstestarter och andra statusförändringar.

Efter att nyheterna om den komprometterade programkoden spreds stängde GitHub tillgången till det berörda programvarurepositoriet. Den misstänkta ändringen tros ha genomförts av en användare vid namn JiaT75, som är en av huvudutvecklarna bakom XZ Utils.

Det hela tyder på en välplanerad strategi för att infiltrera och installera en bakdörr i flera stora Linux-distributioner, med syftet att dessa sedan ska sprida sårbarheten vidare genom sina regelbundna uppdateringar.

XZ Utils spelar en central roll i Linux genom sin förmåga att effektivt hantera komprimering och dekomprimering av filer i XZ-format, vilket gör verktygen till en standarddel i många Linux-miljöer.

Frågan om vilka Linux-distributioner som är påverkade av CVE-2024-3094 är avgörande. De senaste uttalandena från ledande Linux-distributioner ger insikt i vilka som behöver vidta åtgärder mot denna säkerhetsrisk. Läs mer på länken

https://linuxiac.com/the-upstream-xz-tarballs-have-been-backdoored

Canonical har meddelat att lanseringen av beta-versionen för Ubuntu 24.04 LTS, smeknamnet ”Noble Numbat”, skjuts upp till den 11 april 2024. Denna försening beror på företagets åtgärder mot säkerhetsbristen CVE-2024-3094, en kritisk sårbarhet i liblzma-biblioteket inom xz-utils. För att hantera denna risk beslutade Canonical att noggrant granska och bygga om alla sina binära paket som initialt förbereddes efter den 26 februari, då den sårbara koden introducerades. Denna omfattande återuppbyggnad genomförs i nya byggmiljöer för att försäkra om programvarans säkerhet och pålitlighet. Trots denna försening i beta-lanseringen, kommer den slutliga stabila utgåvan av Ubuntu 24.04 fortfarande att släppas som planerat den 25 april.

https://linuxiac.com/ubuntu-24-04-lts-beta-release-postponed-due-to-security-concerns

Arch Linux har släppt en ny ISO-bild för april 2024, daterad den 1 April 2024, som svar på en säkerhetsrisk kopplad till en bakdörr i XZ Utils-paketet.

Denna uppdatering kommer efter upptäckten att versionerna 5.6.0-1 och 5.6.1-1 av XZ-paketet innehöll en bakdörr. Utvecklarna agerade snabbt och släppte en patchad version, 5.6.1-2, som ingår i den nya ISO-bilden.

Förutom den säkerhetsuppdaterade XZ-paketet, är den nya ISO-bilden noterbar för att den inkluderar Linux kärnan 6.8.2, vilket erbjuder förbättrat stöd för nyare hårdvara. ISO-bilden innehåller också den uppdaterade versionen 2.7.2 av archinstall, en menynavigerad installerare, som förbättrar stödet för enhetliga kärnbilder (UKI), uppdaterar dokumentationen med ett nytt parameteralternativ, förbättrar installationen av KDE Plasma-skrivbordsmiljön, samt lägger till stöd för litauisk översättning och uppdaterar den italienska lokaliseringen.

Den nya Arch Linux versionen är avsedd för nya installationer, medan befintliga användare uppmanas att uppdatera sina system med standarduppdateringskommandot.

https://wiki.linux.se/index.php/ArcLinux#Senaste_versionen

Under mars 2024 tog Thunderbird-teamet viktiga steg framåt i utvecklingen av sin e-postapplikation, vilket inkluderade viktiga uppdateringar för att bättre stödja Microsoft Exchange, göra det enklare för användarna att hantera prenumerationer på e-postlistor, och uppgradera till en mer modern kodstruktur genom att använda standardiserade JavaScript-moduler.

Stöd för Microsoft Exchange:
Efter lång väntan har Thunderbird äntligen lagt till stöd för Microsoft Exchange, vilket var en starkt önskad funktion från många användare. Detta innebär framsteg som att automatiskt upptäcka Exchange-konton och använda OAuth för säker inloggning. Dessutom har teamet arbetat med att se till att alla mappar kan hämtas och visas korrekt, vilket är viktiga komponenter för att säkerställa en sömlös integration.

Förbättringar av listhanteringen:
Thunderbird har gjort det lättare att hantera prenumerationer på mailinglistor med nya funktioner som nu testas i de dagliga och beta-versionerna av programmet. Utvecklarna söker efter sätt att integrera dessa funktioner på ett användarvänligt sätt utan att störa den övergripande användarupplevelsen.

Övergång till JavaScript-moduler
: En stor förändring bakom kulisserna är att Thunderbird har bytt till att använda standard JavaScript-moduler, även kända som ESM. Detta är ett tekniskt skifte som kanske inte märks av alla användare, men det gör det lättare för utvecklare att skapa och underhålla kod, samtidigt som det moderniserar Thunderbirds kodbas.

Updatering som kommer under April

• Komplettering av UI för Cards-vy.
• Åtgärdat saknad FindBar i multimessage och webbläsarvy.
• Implementering av ett nytt visuellt urvalsparadigm.
• Förbättringar av användbarhet och tillgänglighet för Quick Filter-fältet.
• Slutförande av e-postuppsättningen i det nya Account Hub.
• Många förbättringar och tillägg för API:er för tillägg (stort tack till John).
• Stöd för visning av nästlade signerade meddelanden och andra förbättringar av OpenPGP.

Framtida planer och förbättringar:
Teamet bakom Thunderbird är inte klara än. De fortsätter att arbeta på nya funktioner och förbättringar, såsom att finslipa användargränssnittet för att visa kontaktinformation, åtgärda problem med sökfunktionen i vissa vyer, införa nya sätt att visuellt välja element, förbättra snabbfilterfältet, slutföra inställningar för e-postkonton i ett nytt gränssnitt kallat Account Hub, och tillhandahålla bättre stöd för krypterade meddelanden genom OpenPGP, bland annat.

Som vanligt, om du vill se saker som de landar kan du alltid kolla in pushloggen och prova att köra dagliga versioner, vilket skulle vara enormt hjälpsamt för att upptäcka buggar tidigt.

Vad händer med Thunderbird

En del innehållet är baserat på

https://linuxiac.com/thunderbird-progresses-with-exchange-compatibility

Tails, vilket står för ”The Amnesic Incognito Live System”, är ett operativsystem utformat för att öka användarens säkerhet och anonymitet på internet. Det är en live-distribution baserad på Debian Linux som kan köras från en USB-sticka eller DVD utan att behöva installeras på datorn.

Tails är ett operativsystem fokuserat på säkerhet, som gör det möjligt att temporärt förvandla vilken dator som helst till en trygg plats för arbete genom att boota upp från en USB-sticka, oavsett om datorn vanligtvis kör Windows, macOS eller Linux. Det ger dig möjlighet att bibehålla din digitala säkerhet och anonymitet både på din egen och andras datorer. Installationen av Tails, som är en 1,4 GB stor fil, tar ungefär 30 minuter på en USB-sticka med minst 8 GB lagring och stöds av de flesta datorer som inte är äldre än 10 år. Efter att ha använt Tails kan du smidigt återgå till datorns ordinarie operativsystem.

Tails opererar isolerat från datorns huvudoperativsystem och hårddisk, vilket innebär att du inte behöver oroa dig för virus. Allt du gör under en session med Tails försvinner när du stänger av det, inklusive webbhistorik, filåtkomst och använda lösenord, vilket gör att inga spår kvarstår. Till skillnad från traditionella operativsystem som kan spara sådan information, skriver Tails aldrig något till hårddisken och använder endast datorns minne, som rensas helt vid avstängning.

För de som behöver spara filer eller inställningar erbjuder Tails en säker lagringsfunktion, kallad ”Persistent Storage”, på USB-stickan där du kan förvara dokument, bokmärken och e-postmeddelanden krypterat. Systemet innehåller förinställda applikationer för säkert arbete och kommunikation, såsom Tor Browser med annonsblockering, Thunderbird för säker e-post, KeePassXC för hantering av starka lösenord, samt LibreOffice och OnionShare. Dessa applikationer är konfigurerade för att skydda användaren, inklusive automatisk blockering av applikationer som försöker ansluta till internet utan Tor, och allt sparas krypterat i Persistent Storage.

Här kan Ni ladda hem Tails

https://tails.net/install/linux/index.en.html#download

Samba, den välkända programsviten med öppen källkod som erbjuder tjänster för fil-, skriv- och autentisering över SMB/CIFS-nätverk, har lanserat version 4.20.0 efter ett halvårs utvecklingsarbete. Denna version innebär betydande framsteg, speciellt gällande förbättrad kompatibilitet med Active Directory (AD) och introduktionen av nya verktyg.

I den nya versionen finner vi bland annat ”wspsearch”, ett verktyg under utveckling som fungerar som klient för Windows Search Protocol (WSP). Detta gör det möjligt för användare att utföra mer effektiva sökningar efter filer på en Windows-server som använder WSP.

Uppdateringar har även gjorts på ”smbcacls”-kommandot, som nu kan hantera Discretionary Access Control Lists (DACLs), både genom att skriva till och återställa från filer. Detta underlättar portabiliteten för filer med DACLs tack vare kompatibilitet med Windows-verktyget ”icacls.exe”.

”Samba-tool”, ett annat viktigt verktyg i Samba, har förbättrats med nya funktioner för att hantera centraliserade AD-åtkomstpolicyer, autentiseringspolicyer och policybehållare. Detta tillåter finjusterad kontroll över användarautentisering och tillgång, genom möjligheten att binda användare till specifika påståenden.

För Samba-baserade Active Directory-domänkontrollanter introduceras stöd för dessa nya autentiseringspolicyer och silor, vilket dock kräver att systemet opererar på en AD-funktionsnivå av minst 2012_R2.

Det tillkommer även klientstöd för hantering av gMSA (Group Managed Service Account) konton inom ”samba-tool”, vilket inkluderar hantering av lösenord och Kerberos-biljetter som uppdateras automatiskt.

Samba 4.20 stöder nu även villkorliga åtkomstkontrollposter, vilket ger administratörer ytterligare flexibilitet i att styra åtkomst baserat på specifika villkor.

I klusterlösningen ctdb tillförs möjligheten att hantera MS-SWN (Service Witness Protocol) service, som låter klienter hålla koll på sina SMB-anslutningar till klusternoder och begära överföring av dessa anslutningar.

Slutligen omfattar uppdateringarna i Samba 4.20 stöd för MIT Kerberos5 som AD-domänkontrollant, avveckling av stöd för utmp-filen på grund av det så kallade år 2038-problemet, och en övergång till att använda JSON::PP-modulen som är inbyggd i Perl5 istället för den separata Perl JSON-modulen.

https://download.samba.org/pub/samba/stable/

Nitrux 3.4 har släppts som den senaste stabila versionen av det Debian-baserade, systemd-fria och oföränderliga operativsystemet som bygger på KDE-programvara. Denna version drivs av Linuxkärnan 6.7.11 och introducerar fyra nya appar: saferm, GeoClue, Ethtool och Powercap. Nitrux, som traditionellt använt KDE Plasma som sin standardmiljö, kommer fortsätta med KDE Plasma 5.27.10 LTS-serien genom 2024, varefter de planerar att byta till Maui Shell som sin huvudsakliga skrivbordsmiljö.

Till skillnad från tidigare versioner använder Nitrux nu KDE-paket från Debian istället för KDE neon, på grund av att deras anpassade NX Desktop innehåller många widgetar och plasmoids som ännu inte har porterats till KDE Plasma 6. Detta beslut ger utvecklarna mer tid att koncentrera sig på att portera deras Maui Shell och Maui Apps till den senaste Qt 6-applikationsramverket.

Utöver de nya apparna och uppdateringarna kommer Nitrux 3.4 med Mozilla Firefox 124, förbättrad hårdvarustöd och en uppdaterad uppdateringsverktyg som varnar användare med NVIDIA-hårdvara. Nitrux 3.4 är tillgängligt för nedladdning via deras officiella webbplats för nya installationer.

Ladda hem här :

https://sourceforge.net/projects/nitruxos/files/Release/ISO/nitrux-nx-desktop-plasma-6e2b1456-amd64.iso

Hemsida för Nitrux

Den 28 mars 2024 meddelade Document Foundation lanseringen av två uppdaterade versioner av LibreOffice: 24.2.2 Community och 7.6.6 Community. Dessa nya versioner riktar in sig på att förbättra användarupplevelsen genom att åtgärda fel och regressionsbuggar, vilket bidrar till högre kvalitet och bättre samarbetsförmåga för användare.

Användare kan omedelbart hämta dessa uppdateringar från LibreOffices webbplats. För att dra nytta av dessa förbättringar uppmanas alla LibreOffice-användare att uppdatera sina befintliga versioner snarast. De som använder system med Microsoft Windows 7 SP1 eller Apple MacOS 10.15 som operativsystem uppfyller de grundläggande kraven för installationen.

Dessa uppdateringar, som är tillgängliga för nedladdning direkt från LibreOffices officiella webbplats, stöder även installation på DEB och RPM-baserade GNU/Linux distributioner, förpackade av Document Foundation.

För organisationer och företag som använder LibreOffice i större skala rekommenderas LibreOffice Enterprise, som erbjuds genom partnerskap inom ekosystemet. Denna serie inkluderar versioner för skrivbordet, mobila enheter och molntjänster, komplett med exklusiva funktioner och fördelar, inklusive serviceavtal.

The Document Foundation råder avancerade användare och teknikentusiaster att använda den senaste LibreOffice 24.2-versionen, medan de för produktionsmiljöer rekommenderar den stabilare LibreOffice 7.6-serien. Idag uppdaterades även denna till version 7.6.6, där sammanlagt 33 fel har åtgärdats.

Teknisk support från Document Foundation är inte direkt tillgänglig, men användare kan få hjälp från volontärer via e-postlistor och Ask LibreOffice-webbplatsen.

För att stödja Document Foundation och dess arbete med LibreOffice kan användare och anhängare av öppen källkod göra donationer via deras webbplats.

https://sv.libreoffice.org/

Nyligen identifierade säkerhetsexperter vid Red Hat ett allvarligt säkerhetsproblem i de populära komprimeringsverktygen och -biblioteken ”xz”, specifikt i versionerna 5.6.0 och 5.6.1. Dessa versioner har upptäckts innehålla skadlig kod avsedd att öppna upp för obehöriga att få tillgång till system. Användare av Fedora Linux 40 och Fedora Rawhide, den senare som är en utvecklingsversion av Fedora, är de som huvudsakligen berörs. Detta säkerhetshot har fått beteckningen CVE-2024-3094.

Användare av Fedora Rawhide uppmanas starkt att omedelbart upphöra med all användning av sina system och vänta på att en säker version av ”xz”, som återgår till den äldre och säkra versionen 5.4.x, blir tillgänglig. För de som använder Fedora Linux 40, finns det ingen direkt indikation på att den skadliga koden har aktiverats, men som en försiktighetsåtgärd rekommenderas även dessa användare att nedgradera till version 5.4.x av ”xz”. Anvisningar för att genomföra denna åtgärd finns tillgängliga på Fedora-projektets webbplats.

”xz” är ett verktyg för datakomprimering som är brett använt i Linux-distributioner, både inom öppen källkodsprojekt och kommersiella produkter. Det förenklar hanteringen av stora filer genom att komprimera dem till en mindre storlek. Den skadliga koden som upptäckts i de senaste versionerna av ”xz” krypterades och ingick endast i de nedladdningsbara paketen, och inte i källkoden som finns på Git. Denna kod kunde störa autentiseringsprocessen för sshd-tjänsten via systemd, vilket potentiellt kunde ge obehöriga personer tillgång till fjärrsystem.

Den initiala utredningen pekar på att endast Fedora 41 och Fedora Rawhide inom Red Hats ekosystem är påverkade. Det finns dock rapporter som tyder på att skadlig kod också har byggts in i ”xz”-versioner avsedda för Debian Unstable (Sid), och det kan finnas risker även för andra distributioner. Användare av andra Linux-distributioner bör kontakta sina respektive leverantörer för mer information och vägledning om hur de bör agera.

Det finns ingen indikation på att någon version av Red Hat Enterprise Linux (RHEL) är berörd av detta säkerhetshot. För de som använder påverkade distributioner rekommenderas starkt att de slutar använda dessa tills en säkerhetsuppdatering har genomförts. För openSUSE-användare har SUSE publicerat information om hur man kan åtgärda situationen genom att nedgradera till en säker version.

https://www.redhat.com/en/blog/urgent-security-alert-fedora-41-and-rawhide-users

Över några av de främsta gratis och öppen källkod-baserade filhanterarna för Linux-användare. Dessa verktyg är oumbärliga för effektiv organisering av filer, särskilt med tanke på dagens stora hårddiskar. Grundläggande funktioner som att skapa, öppna, ändra, söka och hantera filer är givna, men dessa filhanterare sticker ut genom att erbjuda ytterligare avancerade funktioner. Det inkluderar möjligheter som nätverkskopplingar, synkronisering av mappar, hantering av arkivfiler, kraftfulla sökfunktioner, skapande av genvägar, jämförelser av innehåll i filer och mappar, kontrollsummor, utbyggbarhet med plugins, och mycket mer.

Dessa filhanterare delas in i tre kategorier:

1. Klassisk filhanterare, kända för sin klassiska layout med två paneler och ett kommandofönster, vilket påminner om den traditionella ”Norton Commander”-stilen.
2. Navigeringsbaserade filhanterare, som är den mest spridda typen idag och erbjuder en intuitiv väg att navigera genom filsystemet.
3. Konsolbaserade filhanterare, för användare som föredrar att arbeta direkt i terminalen med textbaserade kommandon.

I urvalet hittar vi:

• Krusader: En avancerad ortodox filhanterare för KDE, med omfattande stöd för arkivhantering och fjärranslutningar.
• nnn:En extremt snabb och resurssnål filhanterare som fokuserar på effektivitet och minimalism.
• Dolphin: KDE 5:s standard filhanterare som kombinerar användarvänlighet med kraftfulla funktioner.
• Midnight Commander:En kraftfull ortodox filhanterare som använder en textbaserad användargränssnitt, inspirerad av den berömda Norton Commander.
• Nemo En Kraftfull och Användarvänlig Filhanterare för Cinnamon
• Double Commander: En filhanterare som visar filer och mappar i två paneler bredvid varandra.
• Ranger: En Vim-inspirerad filhanterare som använder tangentbordsgenvägar för snabb navigering och filhantering.
• PCManFM-Qt och PCManFM: Två lätta filhanterare för Qt respektive LXDE-miljöerna.
• Files: En filhanterare designad specifikt för elementary OS.
• Thunar : Den Snabba och Lätta Filhanteraren för Xfce
• GNOME Commander: En klassisk filhanterare anpassad för GNOME-skrivbordet.
• Spacedrive: Erbjuder ett unikt virtuellt och distribuerat filsystem.
• CliFM: En terminalbaserad filhanterare med ett kommandoradsgränssnitt.
• Xfe: Erbjuder en användarupplevelse liknande den hos Windows Utforskaren.

Ovanstående innehåll är delvis insipierad ifrån

Kategori filhantare

I liux.se wiki finns en sammanställning av olika filhantare.

https://wiki.linux.se/index.php/Kategori:Filhantare

Att installera Handbrake på Ubuntu är ganska enkelt och kan göras genom några få steg i terminalen. Här är en guide för hur du kan göra det:

1. Öppna terminalen: Du kan öppna terminalen genom att trycka på Ctrl+Alt+T på tangentbordet eller söka efter ”Terminal” i din applikationsmeny.
2. Lägg till Handbrake PPA: Handbrake utvecklarna tillhandahåller en Personal Package Archive (PPA) som gör det möjligt att enkelt installera och uppdatera Handbrake. För att lägga till denna PPA i din systemkällista, kör följande kommando:

   sudo add-apt-repository ppa:stebbins/handbrake-releases

Notera: PPA-adressen kan ändras över tid, så det är en god idé att kontrollera Handbrake’s officiella webbplats eller deras GitHub-sida för den mest aktuella informationen.

3. Uppdatera paketlistan: Efter att ha lagt till PPA:n i ditt system, kör följande kommando för att uppdatera din systemets paketlista:

   sudo apt update

4. Installera Handbrake: Nu när din paketlista har uppdaterats med Handbrake PPA, kan du installera Handbrake genom att köra följande kommando:

   sudo apt install handbrake-gtk

Om du föredrar att använda Handbrake’s kommandoradsgränssnitt, kan du installera det med:

   sudo apt install handbrake-cli

5. Starta Handbrake: Efter installationen är klar kan du starta Handbrake genom applikationsmenyn eller genom att köra ghb (för GUI-versionen) i terminalen. Om du installerade kommandoradsversionen använder du HandBrakeCLI kommandot i terminalen för att komma åt den.

Detta bör ge dig en fungerande installation av Handbrake på din Ubuntu-dator. Kom ihåg att kolla efter uppdateringar regelbundet för att hålla din programvara uppdaterad med de senaste funktionerna och säkerhetsfixarna.

Vad är Handbrake?

Handbrake är ett öppen källkodsprogram som används för att konvertera videofiler från ett format till ett annat, det vill säga en videokonverterare. Den stöder en mängd olika codecs och videoformat, inklusive men inte begränsat till MP4, MKV, MPEG-4, H.264 och HEVC. Handbrake är tillgängligt för flera operativsystem, såsom Windows, macOS och Linux.

Programmet är särskilt populärt för att kunna komprimera videofiler till mindre storlekar utan att för den skull förlora alltför mycket i kvalitet. Det har också olika förinställda profiler för olika enheter och användningsområden, som exempelvis att förbereda videor för visning på mobila enheter, streaming eller DVD-produktion. Dessutom tillåter Handbrake användare att anpassa sina inställningar detaljerat, såsom att justera videokvalitet, biträta, ljudspår och undertexter.

Det är ett användbart verktyg både för professionella användare som behöver detaljerad kontroll över sina videokonverteringsprocesser och för genomsnittsanvändare som bara vill konvertera videofiler för personligt bruk.

Nyheter HandBrake 1.7.2

HandBrake 1.7.2 innehåller förbättringar och buggfixar för alla plattformar, inklusive bättre automatisk val av Dolby Vision Level och fixar för problem med skapandet av nyckelbilder och pass-through av stängd textning. Linux-versionen har förbättrats prestanda och fixat minnesläckor i grafiska gränssnittet. Mac-versionen introducerar lösningar för systemkrascher och dekoderproblem, medan Windows-versionen har uppdateringar för skärmläsare, fixar för NVIDIA NVDEC, temaladdningskrascher och felaktig ordning på undertextsspråk. Användare uppmanas att säkerhetskopiera anpassade förinställningar och inställningar före uppdatering.

https://github.com/HandBrake/HandBrake/releases/tag/1.7.2

Hur installera man HandBrake?

Öppnar terminal

sudo apt update && sudo apt upgrade
sudo flatpak install flathub fr.handbrake.ghb
sudo flatpak run fr.handbrake.ghb

Alternativ 2

Att installera Handbrake på Ubuntu är ganska enkelt och kan göras genom några få steg i terminalen. Här är en guide för hur du kan göra det:

1. Öppna terminalen: Du kan öppna terminalen genom att trycka på Ctrl+Alt+T på tangentbordet eller söka efter ”Terminal” i din applikationsmeny.
2. Lägg till Handbrake PPA: Handbrake utvecklarna tillhandahåller en Personal Package Archive (PPA) som gör det möjligt att enkelt installera och uppdatera Handbrake. För att lägga till denna PPA i din systemkällista, kör följande kommando:

   sudo add-apt-repository ppa:stebbins/handbrake-releases

Notera: PPA-adressen kan ändras över tid, så det är en god idé att kontrollera Handbrake’s officiella webbplats eller deras GitHub-sida för den mest aktuella informationen.

3. Uppdatera paketlistan: Efter att ha lagt till PPA:n i ditt system, kör följande kommando för att uppdatera din systemets paketlista:

   sudo apt update

4. Installera Handbrake: Nu när din paketlista har uppdaterats med Handbrake PPA, kan du installera Handbrake genom att köra följande kommando:

   sudo apt install handbrake-gtk

Om du föredrar att använda Handbrake’s kommandoradsgränssnitt, kan du installera det med:

   sudo apt install handbrake-cli

5. Starta Handbrake: Efter installationen är klar kan du starta Handbrake genom applikationsmenyn eller genom att köra ghb (för GUI-versionen) i terminalen. Om du installerade kommandoradsversionen använder du HandBrakeCLI kommandot i terminalen för att komma åt den.

Detta bör ge dig en fungerande installation av Handbrake på din Ubuntu-dator.

Det välkända filsystemet ext2, som har varit en del av Linux i över 30 år, kommer att klassas som föråldrat i den nya versionen av Linux-kärnan, 6.9. Detta beror på dess begränsningar med att hantera datum efter den 19 januari 2038. ext2 introducerades i januari 1993 för att adressera begränsningarna hos dess föregångare och FAT-filsystemet, som var vanligt i tidiga DOS- och Windows-system.

Under åren har ext2 varit fundamentalt för Linux, men med tiden har det gradvis ersatts av nyare filsystem som ext3, som erbjuder bättre funktioner och mer robusthet. Olika Linux-distributioner övergick till ext3 vid olika tidpunkter under början av 2000-talet, med Debian, Red Hat Linux, Slackware och SUSE Linux som några av de som gjorde skiftet.

Anledningen till att ext2 nu anses föråldrat är dess oförmåga att hantera datum efter 2038, vilket beror på hur tidsvärden lagras som 32-bitars heltal. Detta kan leda till problem med datumnoggrannhet och systemfel när de 32-bitars heltalen överflödar. För att uppmärksamma användare om detta problem och uppmuntra övergång till modernare lösningar har Linux-kärnans utvecklare märkt ext2 som föråldrat.

Användare som fortfarande använder ext2 uppmanas att överväga att byta till ext4, som inte bara är bakåtkompatibelt med ext2 utan också löser datumproblemet genom att stödja större tidsstämplar. ext4 anses vara en mer flexibel och framtidssäker lösning som används av de flesta Linux-distributioner idag.

Även om ext2 nu är markerat som föråldrat, är det inte sagt när det helt kommer att tas bort från Linux-kärnan. För tillfället tjänar beslutet mer som en varning till användare om att det är dags att börja titta på uppdaterade alternativ.

https://linuxiac.com/linux-kernel-6-9-marks-ext2-as-deprecated/