• Ubuntu 25.10: Ny kärna, ny teknik och en modernare framtid

    Ubuntu 25.10 närmar sig med stormsteg – och den nya versionen bjuder på en rejäl teknisk uppgradering. Med Linux-kärnan 6.17, ett uppdaterat GNOME-skrivbord och en arsenal av färska utvecklingsverktyg lovar Questing Quokka bättre prestanda, bredare hårdvarustöd och en modernare upplevelse för både utvecklare och vanliga användare.

    Ubuntu står inför ännu en stor uppdatering. När version 25.10, med det lekfulla kodnamnet Questing Quokka, lanseras den 9 oktober 2025, blir det med Linux-kärnan 6.17 i centrum. Det markerar inte bara en teknisk uppgradering – utan även ett tydligt steg i Canonicals strategi att alltid erbjuda de senaste kärnorna i varje ny release.

    Från Plucky Puffin till Questing Quokka

    Arbetet med Ubuntu 25.10 startade redan i april, kort efter släppet av Ubuntu 25.04 (Plucky Puffin). Inledningsvis byggde utvecklingsversionerna på Linux 6.14, samma kärna som även backporterades till långtidsstödet Ubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat) via uppdateringen 24.04.3. Men med den nya testserien tar Ubuntu klivet över till Linux 6.17 – och därmed får användarna tillgång till den allra senaste kärnutvecklingen redan innan den skarpa lanseringen.

    Vad Linux 6.17 innebär

    Linux 6.17 innehåller en rad förbättringar som riktar sig både till vardagsanvändare och mer avancerade systembyggare. Bland de mest framträdande nyheterna finns:

    • Prestandaförbättringar för Btrfs – ett filsystem som blir allt mer populärt tack vare sina moderna funktioner som snapshots och inbyggd komprimering.
    • Stöd för Intels Wildcat Lake – nästa generation plattform från Intel får officiellt kärnstöd, vilket innebär bättre kompatibilitet på nya bärbara och stationära datorer.
    • ARM BRBE (Branch Record Buffer Extension) – ett viktigt tillägg för utvecklare och system som bygger på ARM-arkitekturen.
    • IPv6 force_forwarding sysctl – en ny parameter som gör det möjligt att konfigurera vidarebefordran per nätverksgränssnitt.
    • Förbättrad EXT4-blockallokering – ökar skalbarheten och prestandan för Linux mest använda filsystem.
    • AMD Hardware Feedback Interface (HFI) – ger mer exakt information om CPU-prestanda och kan på sikt bidra till smartare energihantering.

    Utöver dessa finns en lång lista med nya drivrutiner, nätverksoptimeringar och dokumentationsuppdateringar – precis det som gör att Linux kontinuerligt utvecklas för att hålla jämna steg med modern hårdvara.

    En modern verktygslåda för utvecklare

    Kärnan är inte det enda som förnyas i Ubuntu 25.10. Systemet kommer också att levereras med en rad nya versioner av viktiga utvecklingsverktyg:

    • GCC 15
    • GNU Binutils 2.45
    • Python 3.13
    • LLVM 20
    • Boost 1.88
    • OpenSSL 3.5

    Dessutom uppdateras grafikstacken till Mesa 25.2, vilket betyder bättre stöd för moderna grafikkort och förbättrad spel- och grafikprestanda. En annan stor förändring är att klassiska sudo ersätts av sudo-rs, en ny implementation skriven i programmeringsspråket Rust som både ökar säkerheten och förbättrar kodunderhållet.

    GNOME 49 och återkomsten av X11-stöd

    På skrivbordssidan kommer användarna att möta GNOME 49, den senaste versionen av det populära gränssnittet. En viktig nyhet här är att GDM (GNOME Display Manager), Ubuntus standardinloggningsskärm, återigen aktiverar X11-stöd. Det innebär att användare som föredrar eller behöver andra skrivbordsmiljöer än Wayland får en smidigare upplevelse, något som efterfrågats av många i communityn.

    Tidsplanen för Ubuntu 25.10

    Canonical har redan lagt fram en tydlig tidsplan för den nya versionen:

    • 18 september 2025 – Betaversionen släpps
    • 2 oktober 2025 – Release Candidate (RC) blir tillgänglig
    • 9 oktober 2025 – Den färdiga versionen av Ubuntu 25.10 lanseras officiellt

    Redan nu kan nyfikna användare ladda ner de dagliga testavbildningarna från Ubuntus webbplats och själva prova det senaste.

    Slutsats: Ett steg framåt för Ubuntu och Linux-användare

    Med Ubuntu 25.10 befäster Canonical sin roll som en av de mest användarvänliga och framåtblickande Linux-distributionerna. Kärnan 6.17 lovar bättre prestanda och bredare hårdvarustöd, samtidigt som de uppdaterade utvecklingsverktygen och det moderna skrivbordet GNOME 49 gör systemet attraktivt för både utvecklare och vanliga användare.

    När Questing Quokka når allmänheten i oktober blir det ännu ett exempel på hur Ubuntu lyckas balansera stabilitet och innovation – en kombination som gjort distributionen till en av de mest populära i Linux-världen.

    Ubuntu 25.10 “Questing Quokka” — Teknisk faktaruta

    Släppdatum: 9 oktober 2025
    Stödperiod: ≈ 9 månader Ej LTS
    Kärna: Linux 6.17 (standard)
    Skrivbord: GNOME 49 (GDM med X11-stöd)

    Fördelar med Linux 6.17
    • Snabbare filsystem: Btrfs prestandalyft och förbättrad skalbarhet i EXT4.
    • Bättre hårdvarusupport: Intel Wildcat Lake, AMD Hardware Feedback Interface (HFI).
    • ARM-förbättringar: Branch Record Buffer Extension (BRBE).
    • Nätverk: ipv6.force_forwarding (sysctl) möjliggör vidarebefordran per interface.
    • Fler och nyare drivrutiner, nätverks- och dokumentationsförbättringar.
    Uppdaterade komponenter
    • Kompl: GCC 15, GNU Binutils 2.45, LLVM 20, Boost 1.88
    • Språk/Libs: Python 3.13, OpenSSL 3.5
    • Grafik: Mesa 25.2
    • Säkerhet: sudo-rs (Rust-baserad ersätter klassisk sudo)
  • Debian 13.0 ”Trixie” är (snart) här.

    Debian 13.0 är redo att lanseras och väntas komma nu i helgen. Den nya versionen är i praktiken färdig och bjuder på märkbara förbättringar, inte minst i prestanda. I ett omfattande test med 130 olika mätningar på en AMD EPYC 9965-server med dubbla processorer, 1,5 terabyte RAM och en terabyte NVMe SSD, visade Debian 13 i genomsnitt 13 procent högre hastighet än föregångaren Debian 12.

    Två år har gått sedan Debian 12 och mycket har uppdaterats. Linuxkärnan hoppar från version 6.1 till 6.12 LTS. GNOME, som är standard skrivbordsmiljö, går från version 43 till 48. GCC-kompilatorn uppdateras från 12.2 till 14.2, Python från 3.11 till 3.13 och OpenJDK från Java 17 till Java 21. Utöver detta finns en lång rad andra paketuppgraderingar i hela arkivet.

    En nyhet är officiellt stöd för RISC-V 64-bit, något som gör det möjligt att köra Debian på modern RISC-V-hårdvara. Andra tillskott är stöd för HTTP Boot via UEFI och U-Boot, övergången till 64-bitars time_t på alla utom i386, förbättringar i arbetet med reproducerbara byggen samt stöd för HTTP/3 i curl. En ny wget-liknande klient vid namn wcurl finns också med.

    Prestandavinsterna syns även i enskilda program. Zstd har uppdaterats från version 1.5.4 till 1.5.7, vilket ger märkbara förbättringar vid komprimering. GraphicsMagick uppdateras till version 1.4 och tillsammans med nyare kompilatorer ger det tydliga hastighetslyft vid bildbehandling.

    Debian 13 stöder officiellt arkitekturerna amd64, arm64, armel, armhf, ppc64el, riscv64 och s390x. På amd64 finns även ett begränsat 32-bitars användarland för äldre program. Nya säkerhetsfunktioner ska skydda mot ROP- och COP/JOP-attacker, baserade på Intel CET för amd64 och PAC/BTI för arm64, och aktiveras automatiskt på hårdvara som stöder dem.

    Distributionen innehåller över 14 000 nya paket och totalt över 69 000. Mer än 44 000 paket har uppdaterats sedan Debian 12 och drygt 8 800 paket har tagits bort. På skrivbordssidan märks GNOME 48, KDE Plasma 6.3, LXDE 13, LXQt 2.1.0 och Xfce 4.20. Kontorssviten LibreOffice är uppdaterad till version 25 och GNUcash till version 5.10.

    Bland de större uppgraderingarna i Debian 13 finns:

    • Apache 2.4.64 (från 2.4.62)
    • Bash 5.2.37 (från 5.2.15)
    • Emacs 30.1 (från 28.2)
    • GIMP 3.0.4 (från 2.10.34)
    • Inkscape 1.4 (från 1.2.2)
    • MariaDB 11.8 (från 10.11)
    • Nginx 1.26 (från 1.22)
    • OpenSSH 10.0p1 (från 9.2p1)
    • PHP 8.4 (från 8.2)
    • PostgreSQL 17 (från 15)
    • Rustc 1.85 (från 1.63)
    • Systemd 257 (från 252)

    Med både tydliga prestandaförbättringar och ett stort antal uppdateringar framstår Debian 13 som en av de mest omfattande utgåvorna av distributionen på senare år.

    Påverkan på serverdrift och molnmiljöer

    För serveradministratörer och driftansvariga innebär Debian 13 flera konkreta fördelar. Prestandalyftet på 13 procent i testerna kan göra skillnad i miljöer där många samtidiga processer körs, särskilt på flerprocessorservrar som AMD EPYC och Intel Xeon. Uppgraderingen av centrala komponenter som Linuxkärnan och GNU C-biblioteket ger bättre stöd för ny hårdvara och förbättrad energieffektivitet.

    Stödet för HTTP Boot kan förenkla driftsättning av nya servrar i datacenter, medan HTTP/3-stödet i curl ger möjlighet till snabbare och mer effektiv kommunikation i webbapplikationer. För säkerhetsmedvetna organisationer är hårdvarubaserade skydd mot ROP- och COP/JOP-attacker ett viktigt steg framåt.

    Utvecklare drar nytta av nyare kompilatorer och språkversioner, vilket gör det enklare att bygga och köra modern programvara utan att behöva installera externa paketkällor. Tillsammans med Debians fortsatta arbete för reproducerbara byggen stärker detta möjligheterna att skapa pålitliga och verifierbara system i både moln- och bare metal-miljöer.

    Med sin kombination av prestanda, säkerhet och långsiktig stabilitet framstår Debian 13 som ett starkt alternativ för både traditionella servrar och moderna molnplattformar.

    Absolut. Här är en fristående del som kan läggas till artikeln för att förklara hur HTTP Boot fungerar, skriven i samma journalistiska ton:

    Så fungerar HTTP Boot i Debian 13

    En av nyheterna i Debian 13 är möjligheten att starta installationen eller live-miljön direkt över nätverket via HTTP Boot. Funktionen bygger på stöd i UEFI- eller U-Boot-firmware och gör det möjligt att ladda startfiler från en webserver i stället för från ett lokalt medium eller via äldre nätverksmetoder som PXE/TFTP.

    Processen går i stora drag till så här:

    1. Datorn startas och firmware med stöd för HTTP Boot initieras.
    2. Nätverksinställningar konfigureras, oftast automatiskt via DHCP.
    3. Firmware får en URL till en startbar fil, exempelvis en UEFI-bootloader eller en installations-ISO.
    4. Filen laddas ner via HTTP – vilket ger högre hastighet och bättre felhantering än TFTP – och startas direkt från minnet.
    5. Operativsystemets installer eller live-miljö körs som om den startats från en lokal disk eller USB-enhet.

    För driftsättning i datacenter innebär detta att nya servrar kan startas och installeras helt över nätverket, utan att tekniker behöver sätta in fysiska medier. Eftersom HTTP Boot kan använda befintliga webbservrar är det också enkelt att integrera i befintlig infrastruktur, och i vissa fall kan även HTTPS användas för krypterad överföring.

    https://www.debian.org

    När detta skrivs har Debian 13 ännu inte släppts på FTP-servrarna, men den väntas komma under dagen. Då kommer vi att komplettera med länkar till Debian 13 i vår wiki.

    https://wiki.linux.se/index.php/Debian

    Debian 13 “Trixie” — Kort info

    Släppdatum: Planerat 9 aug 2025.

    Vad är nytt? Ny Linuxkärna 6.12, GNOME 48, KDE Plasma 6.3, GCC 14.2, Python 3.13 och Java 21.

    Nya funktioner: Stöd för riscv64 · Start via HTTP · Extra skydd mot hackattacker · 64-bitars tidräkning · HTTP/3 i curl och nytt verktyg wcurl · Bättre översatta manualsidor och ordböcker för webbläsare i Qt.

    Paket: 14 000 nya paket (totalt över 69 000), många uppdaterade och några borttagna.

    Stödda datorer: amd64, arm64, armel, armhf, ppc64el, riscv64, s390x.

    Prestanda: Tester visar att Debian 13 är ca 13 % snabbare än Debian 12 på vissa servrar.

    Kuriosa: Debian startade 1993. Namnet “Trixie” kommer från en dinosaurie i Toy Story.

    Mer info: Release Notes · Hantering · Historia

Etikett: Python 3.13

  • Ubuntu 25.10: Ny kärna, ny teknik och en modernare framtid

    Ubuntu 25.10 närmar sig med stormsteg – och den nya versionen bjuder på en rejäl teknisk uppgradering. Med Linux-kärnan 6.17, ett uppdaterat GNOME-skrivbord och en arsenal av färska utvecklingsverktyg lovar Questing Quokka bättre prestanda, bredare hårdvarustöd och en modernare upplevelse för både utvecklare och vanliga användare. Ubuntu står inför ännu en stor uppdatering. När version…

  • Debian 13.0 ”Trixie” är (snart) här.

    Debian 13.0 är redo att lanseras och väntas komma nu i helgen. Den nya versionen är i praktiken färdig och bjuder på märkbara förbättringar, inte minst i prestanda. I ett omfattande test med 130 olika mätningar på en AMD EPYC 9965-server med dubbla processorer, 1,5 terabyte RAM och en terabyte NVMe SSD, visade Debian 13…