• Let’s Encrypt gör HTTPS möjligt direkt på IP-adresser

    När vi tänker på säker webbkommunikation förknippar vi nästan alltid HTTPS med domännamn. Men nu suddas den kopplingen ut. Let’s Encrypt har börjat utfärda publikt betrodda TLS-certifikat direkt för IP-adresser, vilket gör det möjligt att kryptera trafik utan DNS, utan domänregistrering och utan omvägar. För självhostare, testmiljöer och tillfälliga system innebär detta ett efterlängtat steg mot ett enklare och mer flexibelt internet.

    Under många år har krypterad webbtrafik – HTTPS – varit tätt knuten till domännamn. Vill du köra en säker webbserver har du i praktiken varit tvungen att äga och underhålla ett DNS-namn, även om tjänsten egentligen bara används via en ren IP-adress. Nu förändras detta i grunden.

    Från och med den 15 januari har Let’s Encrypt gjort TLS-certifikat för IP-adresser allmänt tillgängliga. Det innebär att både IPv4- och IPv6-adresser nu kan användas direkt för betrodda HTTPS-anslutningar, utan att något domännamn behövs.

    Varför är detta en stor nyhet?

    Publikt betrodda TLS-certifikat har historiskt nästan uteslutande varit kopplade till DNS-namn. Det har fungerat bra för traditionella webbplatser, men varit ett tydligt hinder för många andra användningsområden. Självhostade tjänster, hemmalabb, tillfälliga testservrar, IoT-enheter och system som bara exponeras kort tid på internet har ofta tvingats använda domäner helt i onödan, eller avstå från korrekt HTTPS.

    Med IP-baserade certifikat försvinner detta krav. Säker kryptering kan nu användas direkt på adressnivå, vilket förenklar både uppsättning och drift.

    Kortlivade certifikat som säkerhetsmodell

    Alla IP-adresscertifikat från Let’s Encrypt är obligatoriskt kortlivade och giltiga i 160 timmar, vilket motsvarar drygt sex dagar. Anledningen är att IP-adresser är mer flyktiga än domännamn. De kan byta ägare eller tilldelning betydligt oftare, och därför är tätare omvalidering nödvändig för att upprätthålla förtroendet.

    Samtidigt har Let’s Encrypt även gjort kortlivade certifikat för domännamn allmänt tillgängliga. Dessa är frivilliga och ersätter den tidigare standardlivslängden på 90 dagar med samma sexdagarsperiod.

    Mindre beroende av trasig revokering

    Traditionellt har revokering varit lösningen när ett certifikats privata nyckel komprometterats. I praktiken fungerar revokering dåligt, eftersom många klienter inte kontrollerar spärrlistor pålitligt. Resultatet blir att ett osäkert certifikat ofta fortsätter att accepteras tills det löper ut.

    Kortlivade certifikat angriper problemet på ett mer grundläggande sätt. Om en nyckel läcker blir skadefönstret automatiskt mycket kortare, utan att man behöver förlita sig på revokeringsmekanismer som ofta ignoreras.

    Så skaffar du ett IP-certifikat

    För att utfärda ett kortlivat certifikat för en IP-adress använder du en ACME-klient som stödjer den nya profilen, till exempel Certbot. Du anger din publika IPv4- eller IPv6-adress som identifierare, väljer certifikatprofilen shortlived och genomför validering via HTTP-01 eller TLS-ALPN-01. Klienten måste vara uppdaterad för att stödja denna funktion.

    Framtiden: ännu kortare certifikat

    Let’s Encrypt har även bekräftat sin långsiktiga plan att minska standardlivslängden för certifikat från 90 dagar till 45 dagar under de kommande åren. Målet är att driva hela ekosystemet mot fullt automatiserad certifikathantering och en säkerhetsmodell där komprometterade nycklar får så begränsad påverkan som möjligt.

    Ett stort lyft för självhostning

    För självhostare är IP-adresscertifikat en tydlig game-changer. Behovet av att registrera, konfigurera och underhålla domännamn för enkla eller tillfälliga tjänster försvinner. HTTPS blir något som alltid kan användas, även i små, experimentella eller kortlivade miljöer.

    Ett gemensamt finansierat arbete

    Utvecklingen av IP-baserade certifikat har möjliggjorts med stöd från bland andra Open Technology Fund och Sovereign Tech Agency, tillsammans med Let’s Encrypts sponsorer och donatorer.

    Kortlivade och IP-baserade certifikat är nu allmänt tillgängliga från Let’s Encrypt och markerar ett viktigt steg mot ett enklare, säkrare och mer flexibelt internet.

    https://letsencrypt.org/2026/01/15/6day-and-ip-general-availability

    ”`html
    FAKTARUTA: HTTPS, certifikat och vad nyheten betyder

    Vad är ett SSL-/TLS-certifikat?

    Ett SSL-certifikat (idag säger man oftast TLS-certifikat) är ett digitalt intyg som gör att anslutningen till en server blir krypterad. Det är därför du ser ett hänglås i webbläsaren när allt är säkert.

    • Utan certifikat: information kan skickas öppet.
    • Med certifikat: information skickas låst och skyddad.

    Vad är DNS?

    DNS är internets adressbok. Människor använder namn som example.com, men datorer använder IP-adresser som 192.0.2.1 eller 2001:db8::1. DNS översätter alltså namn till nummer.

    example.com → 192.0.2.1

    Vad är nytt med Let’s Encrypt?

    Nu kan man få HTTPS-certifikat direkt för en IP-adress. Det betyder att du kan ha säker HTTPS även om du inte vill (eller kan) använda ett domännamn.

    Tidigare
    https://minserver.example.com ✅
    https://192.0.2.1 ❌ (ofta)
    Nu
    https://192.0.2.1 ✅

    Väldigt lätt sammanfattning

    Förr behövde du nästan alltid ett namn (domän) för att få hänglåset. Nu kan du få hänglåset även på en ren sifferadress (IP). Det gör självhostning, hemmalabb och testservrar enklare att säkra.

    Obs: IP-certifikat är kortlivade (cirka 6 dagar). Det gör att de behöver förnyas ofta, men minskar också risken om en nyckel skulle läcka.

    ”`
  • Icecast 2.5 – små förbättringar med stor betydelse

    Icecast är tillbaka med version 2.5 – en efterlängtad uppdatering av den populära streamingservern som driver allt från internetradiostationer till ideella ljudprojekt världen över. Även om förändringarna inte är revolutionerande efter den långa tiden sedan förra stabila släppet, bjuder Icecast 2.5 på flera välkomna förbättringar: ett modernare webbgränssnitt med experimentellt mörkt läge, mer detaljerad realtidsinformation för administratörer samt tekniska justeringar som gör servern stabilare och bättre anpassad för dagens proxy- och molnmiljöer.

    Icecast är sedan länge en trotjänare inom internetradio och ljudströmning. Tack vare sin lättviktiga design, flexibilitet och breda kompatibilitet används Icecast av allt från ideella närradiostationer och community-projekt till enskilda streamers. Servern hanterar ljudformat som MP3, Ogg Vorbis, Opus och AAC och fungerar med klienter och källprogramvara på i princip alla plattformar.

    Efter en ovanligt lång paus sedan senaste stabila versionen är Icecast 2.5 nu här. För den som väntat sig en dramatisk omdaning kan uppdateringen kännas försiktig – men den innehåller flera viktiga förbättringar som stärker både användarupplevelse och teknisk stabilitet.

    Förbättrat webbgränssnitt och experimentellt mörkt läge

    Den mest synliga förändringen i Icecast 2.5 är uppdateringarna av webbgränssnittet. Här har fokus legat på bättre användbarhet och ett modernare visuellt intryck. En nyhet som sticker ut är införandet av ett experimentellt mörkt läge, något som länge efterfrågats av administratörer som ofta arbetar i webbpanelen under längre pass eller i mörka miljöer.

    Även om mörkt läge fortfarande är märkt som experimentellt visar det att projektet tar steg mot ett mer samtida gränssnitt, utan att för den skull bryta med Icecasts tradition av enkelhet.

    Mer informativa händelser i realtid

    Icecasts händelsesystem har fått en välkommen uppdatering. I version 2.5 inkluderas nu lyssnarantal i källhändelser, vilket ger mer detaljerad realtidsinformation till system som använder Icecasts event-notifieringar.

    Detta är särskilt värdefullt för externa övervakningslösningar, loggningssystem och integrationer som behöver veta exakt hur en ström används i varje ögonblick.

    Bättre stöd för moderna servermiljöer

    På protokollnivå har Icecast 2.5 förbättrats för att fungera bättre i moderna driftsmiljöer. Stöd för X-Forwarded-For via virtuella sockets gör att servern nu kan hantera klienternas riktiga IP-adresser korrekt när Icecast körs bakom reverse proxies eller lastbalanserare.

    Detta är en viktig förbättring för molnbaserade installationer och mer avancerade nätverksuppsättningar, där korrekt klientinformation är avgörande för statistik, loggning och säkerhet.

    Stabilare TLS och mer detaljerat API

    Hanteringen av TLS-klienter under hög buffertbelastning har justerats i Icecast 2.5. Resultatet är bättre stabilitet och mer förutsägbart beteende i krävande streaming-scenarier, till exempel vid många samtidiga lyssnare.

    Samtidigt har Icecast-API:t utökats med mer detaljerad information om anslutna klienter. Det ger bättre insyn i serverns tillstånd och användning, utan att befintliga arbetsflöden eller integrationer behöver ändras.

    Små ändringar som stärker helheten

    Utöver de mer synliga nyheterna innehåller Icecast 2.5 även ett antal mindre buggfixar och städningar i CI- och bygginfrastrukturen. Sådana förändringar märks sällan direkt av slutanvändare, men de bidrar till ett mer robust och långsiktigt hållbart projekt.

    Sammanfattning

    Icecast 2.5 är ingen dramatisk nystart, utan snarare en genomtänkt och stabil vidareutveckling. För befintliga användare innebär uppdateringen ett modernare webbgränssnitt, bättre realtidsdata och förbättrad stabilitet i komplexa miljöer.

    Det är en uppdatering som passar Icecasts roll perfekt: ett pålitligt verktyg som ska kunna leverera ljud dygnet runt, år efter år.

    https://icecast.org

    FAKTARUTA: ICECAST 2.5
    Typ: Streaming media server (ljud)
    Vanlig användning: Internetradio, community-sändningar, privata streams
    Ljudformat: MP3, Ogg Vorbis, Opus, AAC
    Nyheter i 2.5
    • Förbättrad webbpanel med användbarhets- och designlyft
    • Experimentellt mörkt läge i webbgränssnittet
    • Event-systemet: lyssnarantal ingår i source-events för bättre realtidsdata
    • Stöd för X-Forwarded-For via virtuella sockets (bättre bakom proxy/load balancer)
    • Justeringar för TLS-klienter under hög buffertbelastning (stabilare drift)
    • Mer detaljerad klientdata i API:t (bättre observability)
    • Mindre fixar samt städning i CI- och bygginfrastruktur
    Tips: Kör Icecast bakom reverse proxy? Kontrollera X-Forwarded-For-inställningar och loggning.
  • OpenVPN 2.6.16 släppt – löser säkerhetshål och förbättrar stabiliteten

    OpenVPN 2.6.16 har släppts med fokus på förbättrad säkerhet och stabilitet. Uppdateringen åtgärdar en nyligen upptäckt sårbarhet som påverkar hanteringen av TLS-handshakepaket och förbättrar därmed skyddet mot överbelastningsattacker. Samtidigt rättas flera buggar från tidigare versioner, vilket gör denna uppdatering särskilt viktig för drift av OpenVPN-servrar i produktionsmiljö.

    OpenVPN 2.6.16 släppt – löser säkerhetshål och förbättrar stabiliteten

    OpenVPN 2.6.16 har idag släppts som den senaste stabila versionen av det öppna VPN-systemet som används globalt för att skapa säkra punkt-till-punkt- eller plats-till-plats-anslutningar i både routed- och bridged-lägen. OpenVPN är ett av de mest etablerade verktygen för säker fjärråtkomst.

    Säkerhetsfix: CVE-2025-13086

    Denna version är en mindre uppdatering men viktig ur säkerhetsperspektiv. Den åtgärdar säkerhetssårbarheten CVE-2025-13086, som rörde en felaktig memcmp-kontroll vid HMAC-verifiering i den så kallade 3-way handshake-processen. Felet gjorde att det HMAC-baserade skyddet mot överbelastningstillstånd vid mottagning av förfalskade TLS-handshakepaket på OpenVPN-servern inte fungerade som avsett.

    Övriga rättningar

    Flera andra buggar har också åtgärdats i den här versionen, bland annat:

    • Felaktig pekarhantering i funktionen tls_pre_decrypt()
    • Problem med autentiseringsplugin/script
    • Saknat anrop till perf_pop() (används vid prestandaprofiler)
    • Flera Windows-relaterade fel
    • Andra mindre korrigeringar

    Bakgrund från version 2.6.15

    Den föregående versionen, OpenVPN 2.6.15, släpptes för två månader sedan och återinförde stöd för att explicit konfigurera broadcast-adressen på Linux-gränssnitt där detta är relevant. Funktionen hade tidigare tagits bort med argumentet att systemet automatiskt kunde sätta denna adress, men i praktiken visade det sig att kernel netlink-gränssnittet installerade “0.0.0.0” som IP-adress. Detta orsakade problem för program som baserar sina nätverksinställningar på output från ifconfig.

    Återinförandet korrigerade därmed kompatibilitetsproblem för broadcast-baserade applikationer.

    Version 2.6.15 introducerade också:

    • Striktare validering av DNS-domännamn med positivlista över tillåtna tecken (inklusive UTF-8-tecken) innan domännamnet trafikeras genom PowerShell
    • Ytterligare kontroller av inkommande TLS-handshakepaket innan nya anslutningssessioner skapas, vilket förbättrar hanteringen av klienter som växlar nätverk mycket tidigt men ändå skickar kontrollkanalspaket från sin ursprungliga IP

    Installation

    Den senaste versionen av OpenVPN kan laddas ner som källkod från GitHub för den som vill kompilera programmet manuellt. För de flesta användare rekommenderas dock att följa installationsinstruktioner för respektive Linux-distribution, exempelvis Debian, Ubuntu, openSUSE/SLES eller Fedora/RHEL.

    Sammanfattning

    PunktInformation
    VersionOpenVPN 2.6.16
    SäkerhetsfixCVE-2025-13086
    BuggrättningarTLS-hantering, auth-script, Windows-problem m.m.
    Viktigt från 2.6.15Broadcast-adress, DNS-validering, förbättrad TLS-kontroll
    TillgänglighetKällkod via GitHub, installationsguider för Linux

    Slutsats

    Även om OpenVPN 2.6.16 inte innehåller stora funktionsnyheter är den starkt rekommenderad att uppgradera till, särskilt på serversidan, med tanke på den åtgärdade säkerhetssårbarheten och förbättrad stabilitet. Installation bör ske så snart som möjligt i miljöer där OpenVPN används i produktion.

    Faktaruta: OpenVPN

    Typ av mjukvara:

    Öppen källkod, VPN-lösning

    Huvudfunktioner:

    • Skapar säkra punkt-till-punkt- eller plats-till-plats-anslutningar
    • Stöd för både routed (Layer 3) och bridged (Layer 2) VPN-läge
    • Kryptering av nätverkstrafik med TLS/SSL
    • Autentisering via certifikat, användarnamn/lösenord eller tvåfaktorslösning
    • Möjlighet att använda HMAC för att skydda mot DoS- och spoofing-attacker
    • Stöd för IPv4 och IPv6

    Plattformar:

    Linux, Windows, macOS, BSD, Android, iOS samt integrering i routrar och embedded-system

    Protokoll:

    • Körs över UDP eller TCP
    • Kan köra över valfri port
    • Stödjer tunnling av IP, Ethernet och virtuella nätverksgränssnitt

    Säkerhet:

    • Kryptering upp till AES-256
    • Möjlighet att använda Perfect Forward Secrecy (PFS)
    • Stöd för TLS-versionering och hårdare säkerhetsprofiler
    • Kan använda pkcs11, smartkort och TPM för nyckelhantering

    Administration och drift:

    • Kan köras som server eller klient
    • Centraliserad användarhantering via plugin/script
    • Integration med AD, LDAP och RADIUS
    • Stöd för loggning och profilering

    Populära användningsområden:

    • Fjärråtkomst till företagsnätverk
    • Säker anslutning mellan två geografiska platser
    • Privat surfning via VPN-tjänster
    • Kryptering av trafik vid offentliga Wi-Fi-nät
    • Används ofta tillsammans med brandväggs- och routinglösningar
  • Go 1.25 – Nya funktioner, snabbare prestanda och experimentella tekniker

    Go är ett urgammalt strategibrädspel från Kina, spelat med svarta och vita stenar på ett rutnät. Målet är att omringa områden och fånga motståndarens stenar. Det har inget att göra med programmeringsspråket Go. Reglerna är enkla men spelet är djupt och komplext.I Go betyder atari att en sten eller grupp har bara en fri punkt kvar och riskerar att fångas nästa drag. Företaget Atari valde namnet för att det signalerar ett kritiskt och avgörande läge i spelet.

    Go-projektet har släppt version 1.25 av sitt programmeringsspråk, och uppdateringen är full av förbättringar inom både verktyg, kompilator, runtime och standardbibliotek. Som vanligt kommer versionen precis sex månader efter föregångaren, men den här gången introduceras flera spännande nyheter – inklusive två större experimentella funktioner.

    Ny experimentell Garbage Collector
    En av de mest intressanta nyheterna är en ny garbage collector som är optimerad för att hantera många små objekt mer effektivt. Tester visar att den kan minska minneshanteringskostnaden med 10–40 % i praktiska scenarier. Den är inte aktiverad som standard – utvecklare behöver slå på den själva och kan sedan lämna feedback till Go-teamet.

    Snabbare och mer flexibel JSON-hantering
    Den andra stora experimentella nyheten är paketet encoding/json/v2. Det är en uppdaterad JSON-implementation som lovar snabbare avkodning och fler konfigurationsmöjligheter. Även den här funktionen kräver att man aktivt väljer att använda den.

    Automatisk optimering i container-miljöer
    Go 1.25 gör att GOMAXPROCS nu automatiskt anpassar sig efter tillgängliga CPU-resurser i miljöer som Kubernetes. Tidigare krävdes manuell konfigurering för att uppnå detta.

    Förbättringar i kompilatorn

    • Snabbare allokering av slices.
    • DWARF5-debuginformation, vilket minskar storleken på binärer och påskyndar länkning, särskilt i större projekt.

    Förbättrade utvecklingsverktyg

    • Nya go vet-kontroller som fångar upp vanliga programmeringsfel.
    • Möjlighet att ignorera mappar direkt i go.mod.
    • go doc kan nu köra en lokal dokumentationsserver med flaggan -http.
    • Ett helt nytt paket – testing/synctest – gör det lättare att testa parallell kod utan risk för klassiska race condition-problem.

    Standardbiblioteket och säkerhet

    • Förbättrad prestanda i kryptografiska algoritmer.
    • Mer konsekvent hantering av ASN.1-data.
    • Nya funktioner för nätverks- och TLS-anslutningar.

    Plattformsförändringar

    • Äldre versioner av macOS stöds inte längre.
    • Go 1.25 är den sista versionen med stöd för 32-bitars Windows/ARM, som nu tas ur bruk.

    Tillgänglighet
    Go 1.25 kan laddas ned som färdiga binärfiler och installationspaket från den officiella nedladdningssidan. En fullständig lista över alla ändringar finns i Go 1.25 Release Notes, och fler blogginlägg från utvecklingsteamet väntas de närmaste veckorna.

    Exempel i språket go

    Ett enkelt program som skriver Hello, World! i terminalen:

    package main
    
    import "fmt"
    
    func main() {
        fmt.Println("Hello, World!")
    }
    

    Förklaring:

    • package main – anger att programmet är ett körbart program.
    • import "fmt" – tar in paketet fmt för utskrift.
    • func main() – huvudfunktionen som körs först.
    • fmt.Println(...) – skriver ut text med radbrytning.

    Kör programmet:

    go run hello.go

    Kompilera till en binärfil:

    go build -o hello hello.go
    ./hello

    Faktaruta: programmeringsspråket Go

    Översikt

    Go (även kallat Golang) är ett kompilerat, statiskt typat språk från Google med inbyggd stöd för samtidighet (goroutines och kanaler), snabb kompilering och enkel distribution som fristående binärer.

    Vad språket klarar

    • Högpresterande nätverks- och serverprogram med låg latens.
    • Massiv samtidighet via goroutines och chan utan trådbekymmer.
    • Snabb kompilering till statiska, portabla binärer (lätt att containerisera).
    • Inbyggd minnessäkerhet och garbage collection.
    • Stort standardbibliotek: nätverk, HTTP, kryptografi, testning m.m.
    • Förstklassiga verktyg: go build, go test, go fmt, go vet, moduler.

    Vanliga användningsområden

    • Moln- och mikrotjänster, REST/GraphQL-API:er.
    • Distribuerade system, nätverksservrar, proxyer och gateways.
    • DevOps- och plattformsverktyg (t.ex. Docker, delar av Kubernetes-ekosystemet).
    • Kommandoradsverktyg och automation.
    • Data- och meddelandeflöden (streaming), observability/telemetri.

    Kort historik

    • Startat på Google av Robert Griesemer, Rob Pike och Ken Thompson.
    • Offentligt presenterat 2009; version 1.0 släpptes 2012.
    • Designmål: enkelhet, snabbhet, effektiv samtidighet och stark verktygskedja.

    Styrkor & saker att känna till

    • Styrkor: enkel syntax, snabb kompilering, robust standardbibliotek, utmärkt samtidighetsmodell.
    • Observera: minimalistisk generik (finns), inga undantag (errors hanteras explicit), mindre fokus på OOP-arv; GUI och mycket tunga numeriska arbetsflöden görs ofta i andra ekosystem.

    Exempel (körbar binär i en fil): go build -o app .

Etikett: TLS

  • Let’s Encrypt gör HTTPS möjligt direkt på IP-adresser

    När vi tänker på säker webbkommunikation förknippar vi nästan alltid HTTPS med domännamn. Men nu suddas den kopplingen ut. Let’s Encrypt har börjat utfärda publikt betrodda TLS-certifikat direkt för IP-adresser, vilket gör det möjligt att kryptera trafik utan DNS, utan domänregistrering och utan omvägar. För självhostare, testmiljöer och tillfälliga system innebär detta ett efterlängtat steg…

  • Icecast 2.5 – små förbättringar med stor betydelse

    Icecast är tillbaka med version 2.5 – en efterlängtad uppdatering av den populära streamingservern som driver allt från internetradiostationer till ideella ljudprojekt världen över. Även om förändringarna inte är revolutionerande efter den långa tiden sedan förra stabila släppet, bjuder Icecast 2.5 på flera välkomna förbättringar: ett modernare webbgränssnitt med experimentellt mörkt läge, mer detaljerad realtidsinformation…

  • OpenVPN 2.6.16 släppt – löser säkerhetshål och förbättrar stabiliteten

    OpenVPN 2.6.16 har släppts med fokus på förbättrad säkerhet och stabilitet. Uppdateringen åtgärdar en nyligen upptäckt sårbarhet som påverkar hanteringen av TLS-handshakepaket och förbättrar därmed skyddet mot överbelastningsattacker. Samtidigt rättas flera buggar från tidigare versioner, vilket gör denna uppdatering särskilt viktig för drift av OpenVPN-servrar i produktionsmiljö. OpenVPN 2.6.16 släppt – löser säkerhetshål och förbättrar…

  • Go 1.25 – Nya funktioner, snabbare prestanda och experimentella tekniker

    Go-projektet har släppt version 1.25 av sitt programmeringsspråk, och uppdateringen är full av förbättringar inom både verktyg, kompilator, runtime och standardbibliotek. Som vanligt kommer versionen precis sex månader efter föregångaren, men den här gången introduceras flera spännande nyheter – inklusive två större experimentella funktioner. Ny experimentell Garbage CollectorEn av de mest intressanta nyheterna är en…