Introduktion

LibreChat är en gratis, öppen källkodsplattform för AI-chattar som möjliggör interaktion med flera AI-modeller via ett enkelt webbaserat gränssnitt. Med hög anpassningsbarhet och stöd för flera AI-leverantörer, inklusive OpenAI, Gemini, Anthropic och Ollama, erbjuder LibreChat en flexibel lösning för både individuella användare och organisationer.

I denna artikel kommer vi att utforska LibreChats funktioner, installationsmetoder och kapacitet för att ge dig en omfattande förståelse av denna innovativa plattform.

Funktioner och Fördelar

LibreChat fungerar som en central nod för olika AI-modeller, vilket gör det enkelt att få tillgång till och använda AI-tjänster från flera leverantörer. Några av de mest framstående funktionerna inkluderar:

• Stöd för flera AI-leverantörer: Användare kan ansluta till och använda modeller från OpenAI, Gemini, Anthropic och Ollama.
• Hög anpassningsbarhet: Användare kan skapa egna kommandon och anpassa gränssnittet efter sina behov.
• Användarvänligt gränssnitt: Plattformen har ett minimalistiskt och intuitivt gränssnitt som gör det enkelt att fokusera på konversationen.

Installation av LibreChat på Linux

Det finns två huvudsakliga metoder för att installera LibreChat: NPM och Docker. Här är en steg-för-steg-guide för båda metoderna.

Metod 1: Installera LibreChat med NPM

För att installera LibreChat med NPM, följ dessa steg:

1. Förberedelser: Säkerställ att du har nödvändiga verktyg installerade: sudo curl -o- https://raw.githubusercontent.com/nvm-sh/nvm/v0.39.7/install.sh | bash nvm install 20 node -v npm -v
2. Klona LibreChat-repositoriet: git clone https://github.com/danny-avila/LibreChat.git cd LibreChat
3. Konfigurera miljövariabler: Kopiera och redigera .env-filen: cp .env.example .env Öppna .env-filen och uppdatera MONGO_URI med din egen MongoDB-adress.
4. Installera beroenden: npm ci
5. Bygg frontend: npm run frontend
6. Starta MongoDB-servern: Skapa en mapp för MongoDB-datafiler och starta servern: /usr/bin/mongod --dbpath=/path/to/data/directory
7. Bygg backend: npm run backend
8. Åtkomst till LibreChat: Öppna webbläsaren och navigera till:
   shell http://localhost:3080/

Metod 2: Installera LibreChat med Docker

För en enklare installation, följ dessa steg för att använda Docker:

1. Förberedelser: Säkerställ att Git och Docker är installerade.
2. Klona LibreChat-repositoriet: git clone https://github.com/danny-avila/LibreChat.git cd LibreChat cp .env.example .env
3. Starta Docker: Kör Docker compose-filen:
   shell sudo docker compose up -d

Kom igång med LibreChat

För att börja använda LibreChat, registrera dig och logga in. Plattformens gränssnitt är enkelt och fokuserar på konversationen. Du kan även skapa egna anpassade kommandon och justera plattformen efter dina behov via inställningspanelen.

Anslut till AI-tjänster

LibreChat fungerar som en portal till olika AI-modeller. För att använda tjänster som OpenAI:s ChatGPT eller Googles Gemini, behöver du skaffa API-nycklar och lägga till dem i din .env-fil.

Slutsats

LibreChat är en lovande open-source-plattform som förenklar och centraliserar interaktionen med olika AI-tjänster. Med dess omfattande anpassningsmöjligheter, stöd för flera AI-leverantörer och användarvänliga gränssnitt är det ett attraktivt val för både individer och organisationer som vill integrera AI-teknik i sina arbetsflöden.

Kred till

https://www.tecmint.com/librechat-linux/

Tails, kort för The Amnesic Incognito Live System, är en Debian-baserad Linux-distribution utformad för att hjälpa användare att förbli anonyma online. Genom att dirigera internettrafiken genom Tor-nätverket skyddar Tails användarnas integritet och förhindrar spårning. Den senaste uppdateringen, Tails 6.5, kommer med flera betydande förbättringar och nya funktioner.

Snabbare installation med Tails Cloner

En av de mest framträdande nyheterna i Tails 6.5 är den snabbare installationsprocessen. Tack vare optimeringar i Tails Cloner kan användare nu installera operativsystemet upp till 30 sekunder snabbare än tidigare. Detta är en välkommen förbättring för både nya användare och de som regelbundet uppdaterar sitt system.

Uppdaterad Tor Browser för bättre integritet

För att ytterligare stärka användarnas integritet har Tails 6.5 uppdaterat Tor Browser till version 13.5.1. Denna uppdatering inkluderar förbättrade letterboxing-funktioner som förhindrar att webbplatser kan avgöra användarens skärmstorlek, en vanlig teknik som används för att spåra användare.

Övergång till Debian 12.6

Tails 6.5 har även uppgraderat sitt underliggande system till Debian 12.6. Detta innebär att användare får tillgång till de senaste säkerhetsuppdateringarna och systemförbättringarna som Debian erbjuder, vilket ytterligare stärker systemets stabilitet och säkerhet.

Bugfixar och förbättringar

Utöver nya funktioner innehåller Tails 6.5 också flera viktiga buggfixar. Bland annat har ett problem som kunde störa uppstartsprocessen på äldre BIOS-system och påverka skapandet av Persistent Storage lösts. Andra korrigeringar inkluderar förbättrade standardinställningar för språket i Tor Browser vid start från Tor Connection samt förbättrade anslutningsproblem med mobilt bredband, LTE och PPPoE DSL-anslutningar.

Uppgraderingsalternativ

För användare som redan använder Tails erbjuder version 6.5 automatiska uppdateringar från version 6.0 eller senare. Om en automatisk uppdatering inte är möjlig, eller om Tails inte startar efter uppdateringen, rekommenderas en manuell uppgradering.

För mer information

De som är intresserade av att läsa mer om de tekniska detaljerna och se en komplett lista över ändringar kan besöka det officiella utgivningsmeddelandet och den fullständiga ändringsloggen. Tails 6.5 representerar ett betydande steg framåt för säkerhet och integritet online, och dess förbättringar gör det till ett ännu mer kraftfullt verktyg för användare som värnar om sitt digitala privatliv.

https://tails.net/news/version_6.5/index.en.html

Hemsida :

https://tails.net/index.en.html

Artikel ovan bygger på data ifrån

https://linuxiac.com/tails-6-5-debuts-faster-cloning-and-updated-debian-12-6

Pacman är Arch Linuxs kraftfulla och användarvänliga paketmanager som används för att hantera installation, uppdatering och borttagning av programvarupaket. Nu har den senaste versionen, Pacman 7.0, släppts med en rad nya funktioner och förbättringar som ytterligare förstärker dess prestanda och säkerhet.

Förbättrad säkerhet med DownloadUser

En av de mest framstående nyheterna i Pacman 7.0 är introduktionen av DownloadUser-konfigurationsalternativet. Detta alternativ ökar säkerheten genom att sänka behörigheterna vid nedladdning av filer. Tidigare har nedladdningsprocesser kunnat utgöra en säkerhetsrisk, men nu lagras filer tillfälligt i en katalog som ägs av DownloadUser. Detta säkerställer att nedladdningsprocessen hålls isolerad och förhindrar att filer skrivs utanför det angivna området på Linux-system.

Mer kontroll för avancerade användare

För användare som behöver mer kontroll erbjuder Pacman 7.0 även alternativet DisableSandbox tillsammans med flaggan –disable-sandbox. Detta gör det möjligt att stänga av nedladdningsskrivbegränsningar, vilket kan vara användbart i säkra eller anpassade miljöer.

Robusthet och tillförlitlighet

Pacman 7.0 innehåller flera korrigeringar och förbättringar som ökar robustheten och tillförlitligheten hos paketmanagern. En av de viktigaste förbättringarna är att både databasuppdateringar och signaturer nu hämtas från samma plats. Detta strömlinjeformar uppdateringsprocessen och löser tidigare problem som noterats med XferCommand.

Säkerhetshöjande kodförändringar

För att ytterligare öka säkerheten har sprintf ersatts med snprintf, ett säkrare alternativ som hjälper till att förhindra buffertöverflöden—en vanlig säkerhetsrisk i mjukvaruutveckling. Uppdateringen löser också en betydande read-after-free-bugg vid parsning av konfigurationsfiler och åtgärdar problem med att söka i icke-NULL men tomma fillistor.

Förbättringar för utvecklare

För utvecklare och underhållare har makepkg, skriptet som används för att kompilera och bygga paket från källkod, fått flera uppdateringar. Bland annat har stödet för GITFLAGS tagits bort och hanteringen av git-källor förbättrats för att bättre stödja förändringar utan att behöva användarkonfiguration. Synligheten av källrelaterade fel har också förbättrats med nya returvärden, och det förhindrar att vissa byggmiljövariabler åsidosätts, vilket säkerställer mer förutsägbara byggprocesser.

Förbättrad hantering av pacman-key

Pacman-key-verktyget, som är viktigt för säkerheten vid paketunderskrift, hanterar nu korrekt behörighetskontroller för operationer utan root-åtkomst. Detta är en viktig uppdatering för att upprätthålla säkerheten i miljöer med flera användare.

För en fullständig översikt av alla nyheter och förbättringar som Pacman 7.0 medför, hänvisa till den fullständiga ändringsloggen. Arch-användare kan förvänta sig att få denna uppdatering inom de närmaste dagarna genom att köra det välkända kommandot pacman -Syu.

Ovanstående innehåller kommer delvis ifrån

https://linuxiac.com/pacman-7-0-package-manager-released

Öppen källkod, även känt som open source, innebär att källkoden för en programvara är fritt tillgänglig för alla att använda, ändra och distribuera. Detta tillvägagångssätt främjar innovation och samarbete genom att tillåta utvecklare från hela världen att bidra till och förbättra programvaran. Istället för att begränsa åtkomsten till ett fåtal inom ett företag, bjuder öppen källkod in alla som är intresserade att delta och skapa något bättre tillsammans.

Hur öppen källkod lockar några av världens främsta innovatörer

Några av de mest framstående och begåvade individerna arbetar idag med öppen källkod. Vilka är dessa personer? Hur hamnade de där? Vad tror de om framtiden för öppen källkod?

En studie från Harvard Business School i januari 2024 visade att det skulle kosta 8,8 biljoner dollar att återskapa öppen källkod om företag var tvungna att utveckla motsvarande teknik själva. Av denna kostnad står endast 5% av utvecklarna för hela 96% av värdet som efterfrågas. Detta visar den enorma betydelsen av öppen källkod och de få men oerhört talangfulla individer som driver utvecklingen framåt.

Vem är dessa personer som arbetar med öppen källkod?

Dessa frågor diskuterades under FN:s Open Source Program Office (OSPO) for Good-konferens i New York denna vecka, där flera av de ledande inom öppen källkod deltog i olika paneler. En av dessa framstående personer är David Nalley, president för Apache Software Foundation (ASF) och chef för öppen källkodsstrategi på Amazon Web Services (AWS). Nalley började med öppen källkod på samma sätt som många andra programmerare: han stötte på ett problem och fann lösningen genom öppen källkod.

David Nalleys resa inom öppen källkod

Det som Nalley fann särskilt tilltalande var att han kunde lösa problem utan att behöva be om lov eller bo i stora teknologihubbar som San Francisco eller New York City.

”Jag kunde lösa ett problem, och jag behövde inte bo i en teknologihubb för att göra det,” säger Nalley.

https://www.zdnet.com/article/how-open-source-attracts-some-of-the-worlds-top-innovators/

Han började bidra till andra projekt och blev så småningom anställd för att arbeta med dessa projekt med öppen källkod. Det som verkligen fascinerade honom var möjligheten att ta itu med svåra problem och dela resultaten med andra. ”Jag började samarbeta med andra för att även de skulle kunna lösa sina problem. Att inte bara lösa mitt eget problem, utan att också hjälpa andra och arbeta med spännande utmaningar, var fantastiskt,” säger Nalley.

Framtiden för öppen källkod

Under konferensen diskuterades även framtiden för öppen källkod. Deltagarna var överens om att öppen källkod kommer att fortsätta spela en central roll i teknologisk innovation. Genom att möjliggöra samarbete över geografiska och organisatoriska gränser, kommer öppen källkod att fortsätta driva framsteg inom en mängd olika områden, från artificiell intelligens till hållbarhet.

Sammanfattningsvis visar historien om öppen källkod och dess förespråkare som David Nalley hur detta samarbetsinriktade tillvägagångssätt inte bara löser tekniska problem utan också skapar en global gemenskap av innovatörer som tillsammans formar framtiden.

Ovanstående innehåller bygger delvis på

https://www.zdnet.com/article/how-open-source-attracts-some-of-the-worlds-top-innovators

Ubuntu 24.04 LTS-användare kan nu äntligen installera DEB-filer direkt via App Center. Här är hur du gör för att tillämpa uppdateringen.

Ubuntu 24.04 LTS släpptes i mitten av april och blev snabbt populär bland användare. Men glädjen avtog snart när det upptäcktes att det fanns en betydande begränsning i distributionen.

Problemet var att DEB-filer inte kunde installeras via App Center, som är den vanliga applikationen för detta ändamål.

Normalt sett, när användare dubbelklickar på en DEB-fil förväntar de sig att den ska öppnas i App Center. Men istället möttes de av en evig laddningsikon när de försökte öppna filen med App Center som standardprogram.

Detta tvingade många användare att leta efter alternativa lösningar, och GDebi blev snabbt ett populärt alternativ för att installera DEB-filer.

Den goda nyheten är att Canonical nyligen släppte en uppdatering för Ubuntu 24.04:s App Center som åtgärdar problemet. Om du försöker uppdatera App Center direkt från programmet kommer det dock att misslyckas eftersom programmet inte kan uppdatera sig själv medan det är öppet.

Men oroa dig inte, lösningen är enkel. Först, stäng App Center om det är öppet. Öppna sedan terminalen och kör följande kommando för att uppdatera alla tillgängliga Snap-paket, inklusive App Center, som också är ett Snap-paket.

Du kan också använda Ubuntu’s Software Updater-applikation för detta, men vi rekommenderar kommandoraden för dess tillförlitlighet.

När uppdateringen är klar kan du dubbelklicka på en DEB-fil och den kommer att öppnas korrekt i App Center. Du kommer också att se en varning om att installation av dessa paket kan innebära risker för ditt system.

Sammanfattningsvis är denna uppdatering mycket välkommen för användare som behöver denna funktion. Även om det tog Canonical tre månader att släppa fixen, är vi glada att den nu är tillgänglig.

https://linuxiac.com/ubuntu-24-04-finally-fixed-an-annoying-app-center-issue

Nano är en enkel men kraftfull kommandoradstextredigerare som används av många programmerare och systemadministratörer världen över. Med sitt användarvänliga gränssnitt och kraftfulla funktioner erbjuder Nano en lättanvänd redigeringsupplevelse direkt i terminalen. Den senaste versionen, Nano 8.1, har nu släppts och kommer med en rad nya funktioner och förbättringar.

Nyheter i Nano 8.1

Två och en halv månad efter den stora 8.0-versionen har den älskade kommandoradstextredigeraren Nano lanserat version 8.1, som kallas ”de dag van de bitterkoekjespudding”. Här är några av de mest framträdande nyheterna:

1. –colonparsing-alternativet:
   • Den största nyheten i Nano 8.1 är introduktionen av alternativet –colonparsing. Med detta kan användare hoppa direkt till en specifik rad i en fil genom att lägga till radnumret till filnamnet med ett kolon, exempelvis nano filnamn:radnummer. Detta måste aktiveras manuellt för att säkerställa kompatibilitet med olika användarinställningar.
2. Ny bindbar funktion: cycle:
   • En annan spännande nyhet är den nya bindbara funktionen cycle. Denna funktion låter användare manipulera textens synlighet genom att centrera den aktuella raden och sedan flytta den till toppen och botten av vyn. Funktionen är som standard bunden till “^L”-tangenten, vilket gör det enkelt att använda.
3. Syntaxmarkering med –listsyntaxes:
   • För dem som arbetar med flera programmeringsspråk erbjuder det nya alternativet –listsyntaxes eller -z en snabb översikt över alla tillgängliga syntaxer. Detta är särskilt användbart för programmerare och skribenter som vill ha snabb åtkomst till olika syntaxmarkeringar.
4. Byggkrav och rekommendationer:
   • Nano 8.1 kräver version 0.20 av gettext för att bygga från Git och rekommenderar användning av standardautoreconf-anropet för byggprocessen.
5. Uppdaterad dokumentation:
   • Dokumentationen har fått en omfattande uppdatering för att klargöra beteendet hos de nya funktionerna och alternativen –colonparsing och cycle. Den innehåller nu även modifierade kortkommandon som “Alt+Home” och “Alt+End” för att passa användare av olika terminalemulatorer.
6. Förbättringar och buggfixar:
   • Slutligen har uppdateringen också genomfört flera justeringar och buggfixar som förbättrar redigerarens övergripande prestanda och stabilitet. Dessa inkluderar ändringar i hur vissa tangenttryckningar hanteras och förebygger felaktiga filformatindikeringar.

För mer information om alla förändringar i Nano 8.1 kan du läsa hela ändringsloggen här och ladda ner den nya versionen här. Med dessa nya funktioner fortsätter Nano att vara ett oumbärligt verktyg för många användare som söker en pålitlig och effektiv textredigerare i kommandoraden.

Download

https://nano-editor.org/download.php

Data till innehåller ovan kommer delvis ifrån

https://linuxiac.com/nano-8-1-command-line-text-editor

Hej. Min dator är ej kompatibel med Win11, så jag funderar på att köra med Linux Mint när jag inte längre kan använda Win10. Står i begrepp att köpa en Western Digital HD på 18-20 TB kapacitet i kassett att ha på skrivbordet för lagring av data. Vid kontakt med WD har jag fått svaret att det hänger på Linux har drivrutiner för en sådan drive då dom bara stödjer Windows och Mac. Hoppas på positivt svar då jag finner Linux Mint ett bra alternativ till Windows.

Mats Xyz

Ibland är det tragiskt att se vilken låg kunskapsnivå hos vissa aktörer inom IT-branschen har. En hårddisk på 20 TB från WD kan utan problem användas med Linux, då drivrutinerna redan är inbyggda i Linux kärnan. Linux stödjer flera filsystem, inklusive NTFS, vilket är det format som WD-diskar ofta levereras med. Att de säljer färdigformaterade diskar med NTFS eller AFS är en sak, men det är mycket enkelt att formatera om en hårddisk. När man köper en hårddisk på 20 TB bör man använda ett modernt filsystem som Btrfs.

Om du skall ha så mycket som 20 TB på en hårddisk bör du ha det i en raid. Det väldig många ägg i samma korg.

Linux.se

CachyOS är ett operativsystem baserat på Arch Linux, känt för sin flexibilitet och prestanda. Systemet är utformat för att erbjuda användarna en skräddarsydd och optimerad upplevelse, och det stöder en rad olika hårdvaruplattformar. Nyligen har CachyOS introducerat en spännande uppdatering, särskilt anpassad för de senaste AMD Zen 4 och Zen 5 processorerna.

Den senaste uppdateringen av CachyOS, som släpptes i juli 2024, kommer med ett nytt repository som är optimerat för att dra full nytta av de avancerade funktionerna hos AMD Zen 4 och Zen 5. Detta specialanpassade repository kommer automatiskt att vara förvalt på nya installationer av CachyOS på datorer utrustade med dessa processorer, vilket säkerställer att systemet levererar optimal prestanda.

I och med denna release, har CachyOS även infört automatiska kontroller av systemarkitekturen för att säkerställa att rätt repository används under installationen. Förbättringar har också gjorts i CachyOS:s verktyg för hårdvarudetektering (chwd), som nu inkluderar utökat stöd för AMD:s grafikkort. Detta underlättar för användare att direkt använda ROCm-stödda grafikkort för AI-applikationer, vilket är inbyggt i systemets AI SDK-installationsvariant.

Förutom AMD-specifika förbättringar har uppdateringen även utökat stödet för NVIDIA-hårdvara genom att standardmässigt konfigurera libva-drivrutinen. Dessutom erbjuder CachyOS nu möjligheten att individuellt styra ”AMD CPB Boost”-funktionen, vilket tillåter användare att aktivera eller inaktivera boost-funktionen per kärna.

Ytterligare nya funktioner inkluderar ksmctl, ett verktyg för att hantera KSM som är en energibesparande funktion för AMD SoCs. Det nya linux-cachyos-dbg-paketet erbjuder ostrimmade kärnfiler för djupare systemfelsökning, och ett ”game-performance”-script har introducerats för att förbättra spelupplevelser genom att läggas till i Steams startalternativ. CachyOS har också utökat sina servrar med nya speglar i Österrike och Kina.

CachyOS:s grafiska installerare, Calamares, har också genomgått en uppdatering. Den använder nu enbart Tier 1-servrar från Arch Linux och säkerställer en pålitlig installationsprocess genom att installera det senaste archlinux-keyring-paketet. Inställningen för copytoram har justerats för att ge bättre stöd för system med begränsad RAM.

Den nya gränssnittet för CachyOS:s Kernel Manager gör det möjligt för användare att enkelt växla mellan olika sched-ext schemaläggare och ställa in specifika kommandoradsflaggor. Med borttagningen av det oövervakade Cutefish mjukvaran och sammanfogningsdaemonen i användarutrymmet, fortsätter CachyOS att sträva efter att erbjuda en ren och optimerad användarupplevelse.

För den som är intresserad av att veta mer om de senaste funktionerna och förbättringarna i CachyOS juli 2024-utgåvan, rekommenderas ett besök på deras officiella webbplats. Där finns både skrivbords- och handhållna versioner tillgängliga för nedladdning, där skrivbordsversionen kommer med den senaste KDE Plasma 6.1.2 skrivbordsmiljön och är drivet av Linux kärna 6.9.9.

Ladda hem här :
https://cachyos.org/download

Introduktion till Sha1sum

Secure Hash Algorithm 1 (SHA-1) är en kryptografisk hashfunktion som skapades av National Security Agency (NSA) i USA. Den är en del av en bredare grupp av algoritmer känd som SHA-familjen. SHA-1 genererar ett hashvärde på 160 bitar (20 bytes) och används främst för att säkerställa integriteten av data. sha1sum är ett verktyg i Unix-liknande system som implementerar denna algoritm för att beräkna och verifiera SHA-1 hashvärden.

Även om SHA-1 har blivit kritiserad för säkerhetsbrister och är mottaglig för kollisioner (två olika indata som ger samma hashvärde), används den fortfarande i många tillämpningar för att kontrollera dataintegritet, särskilt där hotnivån är låg och bakåtkompatibilitet krävs.

Detaljerad Beskrivning av sha1sum och dess Parametrar

sha1sum tillhandahåller olika funktioner och parametrar för att hantera SHA-1 hashar. Här är en fullständig genomgång av de vanligaste parametrarna:

1. -b, –binary

• Behandlar indatafiler som binärfiler. Detta är standard på vissa plattformar och påverkar hur radslut behandlas.

1. -c, –check

• Läser SHA1-hashar från filerna och kontrollerar dem mot de lagrade hasharna i en checksumfil. Ger en rapport om varje fil är OK, FAIL eller WARNING.

1. -t, –text

• Behandlar indatafiler som textfiler. Detta är standard på andra plattformar och hanterar radslut specifikt för textfiler.

1. –tag

• Producerar utdata i formatet ”SHA1 (filnamn)= hashvärde” som är användbart för att tydligt identifiera fil och associerad hash.

1. –quiet

• Undertrycker utskriven information, förutom fel. Användbart när endast felresultat behövs.

1. –status

• Tyst läge som inte visar något utdata. Kommandot ger bara en statuskod som visar om kontrollen var framgångsrik eller inte.

1. –strict

• Avslutar med ett fel om någon av indatafilerna inte kan bearbetas korrekt.

1. –help

• Visar hjälpmeddelande och avslutar.

1. –version

• Visar versionsinformation och avslutar.

Praktiska Exempel på Användning av sha1sum

1. Grundläggande hashning

   sha1sum myfile.txt

2. Hasha flera filer och spara resultatet

   sha1sum file1.txt file2.txt > hashes.sha1

3. Kontrollera filer mot en checksumfil

   sha1sum -c hashes.sha1

4. Använda binärt läge för hashning av en bildfil

   sha1sum -b picture.jpg

5. Generera hash med taggad utdata

   sha1sum --tag archive.tar.gz

6. Skriva ett skript som använder sha1sum för att kontrollera filintegritet

   #!/bin/bash
   checksum_file='checksums.sha1'
   if sha1sum -c $checksum_file; then
       echo "All files are verified and intact."
   else
       echo "Some files have been altered!"
   fi

Avslutning

Medan sha1sum erbjuder en robust metod för att säkerställa dataintegritet, bör användare vara medvetna om dess begränsningar i säkerhetssammanhang. För mer kritiska tillämpningar rekommenderas nyare hashfunktioner som SHA-256, som erbjuder starkare säkerhetsgarantier mot kollisioner och preimage-attacker. Genom att förstå och korrekt implementera sha1sum kan användare dock effektivt hantera och skydda sina data mot oavsiktliga korruptioner och manipulationer.

Manualsidan för sha1sum i vår wiki

https://wiki.linux.se/index.php/Sha1sum

Manualsidan för sha256sum

https://wiki.linux.se/index.php/Sha256sum#Exempel

Android-operativsystemet tar ständigt steg framåt för att integrera mobil- och datoranvändning, och den senaste uppdateringen, Android 15, förväntas inte vara något undantag. Google har redan spikat datumet för sitt nästa stora evenemang, ”Made by Google”, som äger rum den 13 augusti, där de planerar att avtäcka sin nya Pixel 9-serie. Enligt den första utvecklarförhandsvisningen som släpptes i februari, kommer de nya enheterna sannolikt att köras på Android 15, och en av de mest spännande förväntade funktionerna är ett inbyggt skrivbordsläge.

Tidigare försök att införa ett skrivbordsläge i Android har gjorts, men dessa har ofta krävt speciell hårdvara eller inte blivit särskilt populära bland användarna. Men med Android 15 ser det ut som att Google ämnar göra skrivbordsläget tillgängligt som en standardfunktion, vilket skulle kunna förändra hur användare interagerar med sina enheter drastiskt.

Android Police rapporterar att denna funktion redan finns tillgänglig i betaform i Android 14 QPR3 Beta 2.1 och det är mycket troligt att den kommer att finnas med i den slutliga versionen. Tidigare var användare tvungna att anskaffa speciella dockningsstationer för att använda liknande funktioner, som Samsungs Dex, men med de nya USB-C-standarderna och allt mer kapabla enheter, kan användarna nu enkelt omvandla sina telefoner till fullfjädrade datorer.

Skillnaden mellan smartphones och traditionella datorer minskar ständigt. Moderna skärmar med USB-C-portar, prisvärda portabla monitorer och enheter med hög prestanda är nu inom räckhåll även för budgetmedvetna användare. Med 12 GB RAM och 256 GB lagringsutrymme, som kan ses i vissa budgettelefoner, är möjligheterna oändliga.

Denna utveckling pekar mot en framtid där användare inte längre är bundna till skrivbordet för att utföra komplexa uppgifter. Med Android 15 kan användare enkelt koppla sin smartphone till en skärm och använda traditionella inmatningsenheter som tangentbord och mus för en fullständig datorupplevelse. Detta kunde inte bara förenkla teknik för användare världen över utan även spela en stor roll i att driva på utvecklingen av Linux-baserade mobila operativsystem som postmarketOS eller Ubuntu Touch, vilket skulle kunna bredda användbarheten och acceptansen för dessa öppen källkods-alternativ.

Artikel ovan bygger på data ifrån

https://www.theregister.com/2024/07/12/android_15_beta_desktop

Zed, en banbrytande öppen källkods-kodredigerare som har skapats av samma team som en gång introducerade Atom, är nu officiellt tillgänglig för Linux-användare. Detta markerar en viktig milstolpe för utvecklare som föredrar Linux, och levererar en kodredigeringsplattform byggd för att överträffa de traditionella alternativen på marknaden.

Redigeraren, som är byggd från grunden i det moderna programmeringsspråket Rust, drar fördel av en GPU-accelererad renderer. Detta unika tillvägagångssätt möjliggör snabbare rendering av visuella element och smidigare användarupplevelser även med stora och komplexa kodbaser.

Vad gör Zed unikt?

Zed står ut från mängden genom flera innovativa funktioner:

Hög prestanda: Genom sin GPU-acceleration erbjuder Zed en överlägsen prestanda jämfört med många andra kodredigerare som endast använder sig av CPU:n för rendering. Detta innebär att utvecklare kan njuta av snabbare och mer responsiva redigeringsupplevelser.

Realtidssamarbete: Zed innehåller en ”multiplayer”-funktionalitet som gör det möjligt för flera utvecklare att arbeta på samma projekt samtidigt, vilket effektiviserar projekt som kräver samarbete.

Avancerade kodredigeringsfunktioner: Med fullständiga syntaxträd för varje fil stöder Zed avancerade funktioner som exakt syntaxmarkering, auto-indentering, strukturella val och en sökbar konturvy.

Integrerade IDE-funktioner: Utöver att vara en kodredigerare inkluderar Zed också en integrerad terminal, stöd för språkserverprotokollet för kodkomplettering och diagnostik samt en kommandopalett med modal redigering i Vim-stil.

AI-driven kodgenerering: Integrationen med AI-teknologier såsom GPT-4 tillåter utvecklare att generera och refactorera kod med hjälp av enkla språkliga prompter, vilket kan minska den kognitiva belastningen och påskynda kodningsprocessen.

Anpassningsbarhet och utbyggbarhet: Med stöd för anpassade teman och omfattande konfigurationsmöjligheter genom tillägg kan användare skräddarsy Zed efter sina specifika behov.

Hur installerar man Zed på Linux?

Installationen av Zed på Linux är enkel och kräver endast några få steg:

1. Öppna terminalen och kör följande kommando för att starta installationen:

   curl https://zed.dev/install.sh | sh

2. När installationen är klar, konfigurera systemets sökvägar:

   echo 'export PATH=$HOME/.local/bin:$PATH' >> ~/.bashrc
   source ~/.bashrc

3. Starta Zed från applikationsstartaren för att börja njuta av dess funktioner.

För ytterligare information om Zed och dess funktioner, besök den officiella webbplatsen eller kolla in dokumentationen. Detta är definitivt en spännande tid för Linux-utvecklare som ser fram emot en mer effektiv och njutbar kodningsupplevelse.

https://zed.dev