• Microsoft lanserat OS för sandlådan.

    LiteBox är ett nytt öppet källkodsprojekt från Microsoft som utforskar hur program kan köras säkrare genom att drastiskt minska den del av operativsystemet som de får tillgång till. Genom att använda ett extremt litet, bibliotekbaserat operativsystem i stället för traditionella virtuella maskiner eller containrar vill projektet minska attackytan, begränsa konsekvenserna av sårbarheter och skapa mer förutsägbara miljöer för känsliga arbetslaster i moln, CI-system och konfidentiell databehandling.

    LiteBox – ett nytt sätt att tänka kring säkrare kodkörning

    När program körs på moderna operativsystem får de ofta tillgång till ett enormt antal funktioner som systemanrop, drivrutiner, nätverksstackar och kernel-subsystem. Det ger flexibilitet men innebär också en stor säkerhetsrisk. Ju mer ett program får tillgång till, desto större blir attackytan om något går fel.

    LiteBox är ett nytt öppen källkodsprojekt från Microsoft som angriper problemet från ett helt annat håll. I stället för att isolera program med virtuella maskiner eller traditionella containrar bygger LiteBox på idén om ett extremt litet, säkerhetsfokuserat operativsystem, ett så kallat library OS.

    Ett operativsystem som bara innehåller det nödvändiga

    Grundtanken bakom LiteBox är enkel men radikal. Ett program ska bara se exakt de operativsystemsfunktioner det behöver för att fungera, och inget mer.

    I stället för att exponera hela värdsystemets kernel tillhandahåller LiteBox ett smalt och kontrollerat gränssnitt. Det minskar risken för att sårbarheter i operativsystemet kan utnyttjas och begränsar skadorna om ett program beter sig illvilligt eller kraschar.

    Library OS – operativsystem som bibliotek

    LiteBox bygger på library OS-modellen. Det innebär att traditionella OS-funktioner inte levereras av ett stort, delat operativsystem utan som bibliotek som följer med applikationen.

    I praktiken betyder det att varje arbetslast får sitt eget minimala operativsystem, skrivet i Rust, med tydliga gränser och mycket liten kodbas. Mindre kod innebär färre buggar, enklare granskning och högre säkerhet.

    Linux-program utan Linux-kärna

    En av de mest uppmärksammade egenskaperna hos LiteBox är att det kan köra omodifierade Linux-program även på Windows och andra plattformar, utan att kräva en full Linux-kärna eller virtuell maskin.

    I stället tillhandahåller LiteBox ett Linux-liknande exekveringsgränssnitt ovanpå sin minimala plattform. För utvecklare och molntjänster innebär det ett lättviktigt sätt att köra Linux-arbetslaster utan den overhead som virtuella maskiner ofta innebär.

    Striktare isolering än containrar

    På Linux kan LiteBox användas som ett alternativ till traditionella containrar. Skillnaden är att containrar fortfarande delar samma kernel, vilket innebär att stora delar av operativsystemet exponeras.

    LiteBox exponerar däremot bara en mycket begränsad uppsättning funktioner, vilket gör attackytan betydligt mindre. För miljöer som kör okänd eller halvbetrodd kod, till exempel CI-system eller molntjänster som kör användarskript, är detta särskilt attraktivt.

    Anpassat för konfidentiell databehandling

    LiteBox är också byggt med modern hårdvarusäkerhet i åtanke. Det kan köras ovanpå tekniker för konfidentiell databehandling, där minnet är krypterat i hårdvara och värdsystemet inte nödvändigtvis är betrott.

    I sådana miljöer är det avgörande att den betrodda kodbasen är så liten som möjligt. LiteBox bidrar till detta genom att drastiskt minska mängden kod som måste litas på.

    Användningsområden och begränsningar

    Typiska användningsområden för LiteBox är sandboxning av opålitlig eller användargenererad kod, körning av CI-jobb och automatiserade byggsystem, molntjänster som behöver strikt isolering, konfidentiella beräkningsmiljöer samt körning av OP-TEE-program i en minimal OS-miljö.

    Det är däremot inte tänkt som ett ersättningssystem för Linux eller Windows och inte heller som ett skrivbordsoperativsystem.

    Ett smalt verktyg med tydlig roll

    LiteBox är inte ett försök att konkurrera med etablerade operativsystem eller containerplattformar. Det är ett specialiserat verktyg för situationer där säkerhet, förutsägbarhet och minimal attackyta är viktigare än generell funktionalitet.

    Projektet illustrerar en tydlig riktning inom systemsäkerhet. Framtidens isolering handlar inte om större och mer komplexa sandlådor, utan om att göra operativsystemets yta så liten och kontrollerad som möjligt.

    https://github.com/microsoft/litebox

    Faktaruta: LiteBox
    Vad är det? Ett open-source sandboxing-projekt (MIT-licens) från Microsoft som bygger en minimal, säkerhetsfokuserad “library OS”-miljö för att köra arbetslaster isolerat.
    Skrivet i Rust.
    Kärnidén Ersätta bred OS-exponering med ett smalt, kontrollerat gränssnitt anpassat för den kod som körs, för att minska attackytan och begränsa skador vid sårbarheter.
    Library OS Grundläggande OS-funktioner levereras som bibliotek som följer applikationen, i stället för att luta sig mot en stor värdkärna.
    Linux på Windows Ger en Linux-lik exekveringsmiljö på Windows och andra plattformar utan att kräva en full Linux-kärna eller komplett Linux-VM, med målet att kunna köra omodifierade Linux-program.
    På Linux Kan användas för att sandboxa Linux-arbetslaster och exponera betydligt mindre av kärnan än vad containrar normalt gör.
    Confidential computing Kan köras ovanpå tekniker som AMD SEV-SNP för hårdvarukrypterat minne och minskat beroende av värdsystemet.
    TEE-stöd Kan hosta OP-TEE-program på Linux för en minimal OS-miljö vid trusted execution-arbetslaster.
    Typiska användningsfall Körning av opålitlig/semitrustad kod, användarsuppladdade arbetslaster i moln, CI-jobb och miljöer där en liten Trusted Computing Base är viktig.
    Inte tänkt som Ersättare för Linux/Windows, desktop-OS eller generell containerplattform; snarare ett fokuserat exekveringslager för kontrollerade arbetslaster.
  • Forgejo 14.0 – Egen hostad lösning för kodsamarbete

    Forgejo är en fri och community-driven plattform för kodsamarbete som används för att lagra, granska och utveckla programvara tillsammans. Den bygger på Git, ett distribuerat versionshanteringssystem som gör det möjligt för utvecklare att spåra förändringar i källkod, arbeta parallellt och slå samman arbete på ett kontrollerat sätt. Med Forgejo får organisationer och individer ett självhämtat alternativ till kommersiella kodplattformar, där de själva har full kontroll över data, arbetsflöden och säkerhet, samtidigt som de drar nytta av moderna funktioner för ärendehantering, kodgranskning och automatisering.

    Forgejo 14.0 släpptes den 15 januari 2026 och är en tydlig milstolpe för den community-utvecklade, självhämtade Git-plattformen. Versionen fokuserar på att göra det dagliga arbetet smidigare för användare, samtidigt som den stärker tillförlitlighet och säkerhet för administratörer och driftansvariga. Resultatet är en mer robust och långsiktigt hållbar kodplattform, utan att ge avkall på projektets öppna och självständiga filosofi.

    Förbättrad sökning i ärenden och pull requests

    En av de mest märkbara förbättringarna i Forgejo 14.0 är den nya sökfunktionen för ärenden och pull requests. Direkt i sökfältet kan användaren nu använda enkla inline-filter för att begränsa resultat baserat på exempelvis status, vem som skapat ärendet eller hur resultaten ska sorteras. Det gör att man snabbare kan hitta rätt bland stora mängder diskussioner och kodgranskningar, utan att behöva växla mellan olika menyer eller avancerade sökdialoger. En inbyggd hjälptext i gränssnittet förklarar hur filtren används, vilket sänker tröskeln även för mindre erfarna användare.

    Ny webbredigerare för snabbare och mer tillgänglig redigering

    Den webbaserade filredigeraren har fått en genomgripande förändring. Den tidigare lösningen, baserad på Microsofts Monaco-editor, ersätts nu av CodeMirror. Bakgrunden till bytet är att Monaco visade sig vara onödigt tung för Forgejos vanligaste användningsfall, som ofta handlar om snabba ändringar i enstaka filer. Med CodeMirror förbättras laddningstider och prestanda märkbart, samtidigt som tillgänglighet och mobilanvändning fungerar bättre. För många användare innebär detta att webbredigering nu känns mer direkt och pålitlig, snarare än som ett undantag man helst undviker.

    Förfinat gränssnitt och fortsatt arbete utan JavaScript

    Forgejo 14.0 innehåller flera mindre men viktiga förbättringar i användargränssnittet. Förhandsvisning av CITATION-filer har blivit mer flexibel, med möjlighet att växla mellan CFF- och BibTeX-format direkt i vyn. Samtidigt fortsätter arbetet med att göra Forgejo fullt användbart även utan JavaScript. I den nya versionen går det att posta kommentarer och komma åt fler menyer även när JavaScript är avstängt. Detta stärker både tillgänglighet och robusthet, och gör Forgejo mer motståndskraftigt mot framtida förändringar i webbläsare och teknik.

    Kraftigt förbättrade Forgejo Actions

    Automatiseringssystemet Forgejo Actions har utvecklats rejält i version 14.0. Hanteringen av förtroende för workflows som kommer från pull requests har blivit tydligare och mer detaljerad. Projektägare kan nu enkelt välja om ett workflow ska godkännas en gång, alltid tillåtas eller helt nekas, och tidigare beslut kan återkallas. Det ger bättre kontroll över säkerheten i projekt där externa bidrag är vanliga.

    Samtidigt har synligheten i Actions-gränssnittet förbättrats. När ett jobb väntar på en specifik runner visas detta tydligt som ett väntande tillstånd, vilket gör det enklare att förstå varför en pipeline inte startar. Stöd för concurrency-grupper, dynamiska matriser och runs-on-definitioner som bestäms av tidigare jobb gör dessutom att mer avancerade och intelligenta workflows kan byggas, anpassade efter projektets faktiska behov.

    Förbättrad databasdrift och ökad stabilitet

    På driftsidan åtgärdar Forgejo 14.0 flera långvariga problem. Ett känt fel som kunde leda till att commit_status-tabellen fylldes med miljontals redundanta poster har nu rättats till. Ett nytt kommandoradsverktyg gör det möjligt att rensa bort dessa poster efter uppgradering, vilket i praktiken kan minska datamängden med över 97 procent. Databashanteringen har också förbättrats genom att deadlocks i stort sett eliminerats och genom att foreign keys införts för att förhindra inkonsekvent data vid uppgraderingar.

    Skärpt säkerhet och moderniserat CSRF-skydd

    Säkerheten har fått särskild uppmärksamhet i Forgejo 14.0. När Forgejo är konfigurerat att själv hantera SSH-åtkomst kontrolleras nu authorized_keys-filen redan vid uppstart. Om oväntade nycklar upptäcks vägrar tjänsten starta, vilket tvingar administratören att undersöka och åtgärda problemet innan systemet tas i drift. CSRF-skyddet har samtidigt skrivits om till en stateless-lösning baserad på webbläsarens fetch-metadata. Det innebär att användare kan ha flikar öppna under lång tid utan att riskera att formulär slutar fungera när de väl skickas.

    Sammanfattning och framtidsblick

    Forgejo 14.0 är en genomtänkt och mogen uppdatering som kombinerar förbättrad användarupplevelse med tydliga vinster för säkerhet och driftsäkerhet. För både utvecklare och administratörer innebär versionen ett mer pålitligt verktyg i vardagen. Nästa stora steg blir Forgejo 15.0 LTS, planerad till april, som väntas ge långtidssupport och ytterligare stabilitet för organisationer som satsar på Forgejo i produktion.

    https://forgejo.org/download

    Forgejo 14.0 – fakta
    Vad är Forgejo?
    Självhostad kodplattform (Git forge) för repo, ärenden, PR och CI.
    Vad är Git?
    Distribuerad versionshantering som spårar ändringar och möjliggör samarbete.
    Release
    15 januari 2026
    Största UI-nyheterna
    Inline-filter i Issue/PR-sök + webbredigerare byter från Monaco till CodeMirror.
    Bättre utan JavaScript
    Fler menyer och kommentarer fungerar även med JS avstängt.
    Actions
    Tydligare trust-kontroller, “waiting”-status, concurrency-grupper och dynamiska matriser.
    Drift & databas
    Fix för commit_status-bloat + CLI-rensning, färre deadlocks och bättre dataintegritet.
    Säkerhet
    Validerar authorized_keys vid start + stateless CSRF-skydd (fungerar bättre med långöppna flikar).



  • GIMP blir Snap-app – enklare uppdateringar och bättre plugin-stöd för Linuxanvändare

    Den populära bildredigeraren GIMP finns nu som officiell Snap-app för Linux. Det innebär smidigare installation, automatiska uppdateringar och ett nytt sätt att hantera tillägg via det nya gimp-plugins-gränssnittet. Med detta steg stärker GIMP sitt stöd för moderna paketeringsformat och gör det enklare för användare att alltid ha den senaste versionen – oavsett Linuxdistribution.

    Den fria bildredigeraren GIMP tar ett stort steg framåt i Linuxvärlden. Programmet finns nu som en officiell Snap-app, vilket betyder att användare på Ubuntu och andra Snap-baserade distributioner får tillgång till enklare installationer, automatiska uppdateringar och förbättrad hantering av tillägg.

    En ny era för GIMP på Linux

    GIMP (GNU Image Manipulation Program) har länge varit en av de mest populära fria alternativen till kommersiella bildredigeringsprogram som Photoshop. Programmet finns redan som klassiskt paket, Flatpak och även i Windows Store, men nu har GIMP-teamet lagt till ännu ett modernt format i mixen: Snap.

    “Vi lanserar ett nytt paketeringsformat för Linux, byggt direkt från vårt CI-system: .snap”, skriver utvecklarna i sitt officiella tillkännagivande.

    Den nya Snap-versionen är resultatet av ett längre arbete av utvecklaren Bruno, som fokuserat på att göra GIMP mer tillgängligt oberoende av distribution. Snap-paketet byggs automatiskt via GIMP:s Continuous Integration-system, vilket betyder att nya versioner publiceras snabbare och med färre manuella steg.

    Tekniska hinder – och hur GIMP löste dem

    Att bygga Snap-paket visade sig dock inte helt trivialt. Snap använder Snapcraft, ett verktyg som i sin tur bygger på Canonicals containerteknik LXD. GIMP:s byggsystem på GNOME:s GitLab använder däremot Docker, vilket gjorde att utvecklarna fick anpassa sina skript för att köra Snapcraft i ett särskilt “destructive mode” via Docker-bilden snapcraft-rocks.

    Resultatet är ett automatiserat och pålitligt byggflöde som vem som helst kan köra även lokalt. Koden för detta finns öppet tillgänglig i GIMP:s Git-repositorium.

    Från Snapcrafters till officiell release

    Tidigare underhölls GIMP:s Snap-version av det community-drivna projektet Snapcrafters, som länge ansvarat för många populära Snap-paket. Efter flera månaders samarbete har Snapcrafters nu officiellt överlämnat ägarskapet till GIMP-projektet självt.

    “Vi är mycket tacksamma för Snapcrafters och särskilt Jon Seager, som hanterade det mesta av det administrativa arbetet under alla dessa år”, skriver GIMP-teamet.

    Nyhet: gimp-plugins – ett nytt sätt att installera tillägg

    En av de största nyheterna med den officiella Snap-versionen är införandet av gimp-plugins, en ny plug interface för utvecklare. Tidigare innehöll Snap-paketet några tredjepartsplugin direkt i paketet, men enligt GIMP:s policy ska officiella utgåvor vara “vanilla”, alltså helt utan extern kod.

    Den nya gränssnittslösningen fungerar liknande Flatpak-extensioner eller MSIX-modifikationspaket i Windows. Den låter utvecklare distribuera sina plugins separat – utan att bryta Snaps strikta säkerhetsregler.

    Två plugin-paket finns redan tillgängliga:

    • GMIC Snap – kraftfulla filter och effekter för GIMP
    • OpenVINO Snap – AI-baserade bildbehandlingsfunktioner

    GIMP har dessutom publicerat en utförlig guide för Snap-plugins på sin utvecklarsida, för att uppmuntra fler att paketera sina tillägg korrekt.

    Ladda ner GIMP som Snap redan idag

    Den första officiella Snap-versionen är GIMP 3.0.6, framtagen i samarbete med Snapcrafters. Paketet finns nu på latest/stable-kanalen, och utvecklingsversionen – för de som vill testa nya funktioner – finns på preview/stable.

    Precis som med Flatpak och Microsoft Store-versionerna kommer framtida Snap-utgåvor att släppas automatiskt på releasedagen.

    Du kan installera GIMP:s Snap-version via:
    https://gimp.org/downloads

    (Observera: på grund av en bugg i Ubuntu App Center kan det vara nödvändigt att installera Snap-versionen manuellt via terminalen.)

    Stöd utvecklingen

    Som alltid uppmanar GIMP-projektet sina användare att bidra ekonomiskt för att stödja fortsatt utveckling av både programmet och dess paketeringar. Donera gärna via GIMP:s officiella webbplats – varje bidrag hjälper till att hålla detta fria bildredigeringsverktyg levande och i ständig förbättring.

    Faktaruta · Tekniken bakom GIMP som Snap

    Kort fakta

    Format
    Snap (byggt med Snapcraft)
    Kanal
    latest/stable · preview/stable
    Policy
    “Vanilla” paket (inga extra plugin i baspaketet)
    Plugins
    gimp-plugins interface (t.ex. GMIC, OpenVINO)
    Bygg
    CI via snapcraft (lxd/docker) med --destructive-mode

    .deb vs Snap (Snapcraft)

    • Paketering: .deb byggs för Debian/Ubuntu med dpkg/apt. Snap definieras i snapcraft.yaml och byggs av Snapcraft.
    • Isolering: .deb körs “på systemet”. Snap körs i sandlåda (confinement) med uttalade plugs/slots.
    • Beroenden: .deb länkar mot systembibliotek. Snap medskickar det mesta (färre “dependecy hell”-problem).
    • Uppdateringar: .deb via distro-repo och releasecykel. Snap uppdateras automatiskt per kanal (stable/candidate/beta/edge).
    • Portabilitet: .deb fungerar på Debian-familjen. Snap är distro-agnostiskt (kräver Snapd).
    • Plugins: .deb brukar installera tilläggen i systemets sökvägar. Snap använder t.ex. gimp-plugins för säkra, separata plugin-paket.
    dpkg/apt snapd confinement channels

    Snabbkommandon

    sudo snap install gimp –stable # För förhandsversion: sudo snap install gimp –channel=preview/stable # Klassisk .deb-installation (om repo innehåller GIMP): sudo apt update && sudo apt install gimp

    När passar vilket format?

    • Välj Snap om du vill ha auto-uppdateringar, portabilitet och sandbox-säkerhet.
    • Välj .deb om du behöver maximal systemintegration, minimal sandboxing eller strikt följa distro-policy.
  • RISC-V får egen testmiljö i Collaboras öppna labb

    RISC-V tar ännu ett steg mot bredare användning. Genom att Collabora och RISE-projektet nu öppnar sin testmiljö för två RISC-V-kort får utvecklare världen över tillgång till hårdvarutester på distans – från enkel Linux-boot till fullständig återställning av hela systemet.

    RISC-V, den öppna processorarkitekturen som spås en ljus framtid, har fått en viktig förstärkning: två utvecklingskort – Banana Pi BPI-F3 och SiFive HiFive P550 – har nu lagts till i Collaboras publika testlabb.

    Bakom satsningen står RISE-projektet och Collabora, som tillsammans vill göra det enklare för utvecklare att testa mjukvara på riktig hårdvara. Testningen sker via LAVA, ett system som kan slå på korten på distans, styra bootloadern och starta Linux för att köra automatiserade tester.

    Men projektet nöjer sig inte med vanliga tester. Genom verktyget Boardswarm kan man gå djupare, ända ner i den allra första startkedjan i processorn. Det betyder att utvecklare kan återställa och omflasha enheterna helt på distans – från bootloader till operativsystem.

    Resultatet är en publikt tillgänglig testmiljö för RISC-V som vem som helst kan använda. Dokumentationen är öppen, så andra kan bygga liknande testfarmer.

    Det här är ett stort steg för ekosystemet kring RISC-V, som nu får samma typ av automatiserad testning som länge varit självklar för x86- och ARM-världen.

    https://www.collabora.com/news-and-blog/news-and-events/tested-on-real-silicon-automating-risc-v-hardware-in-the-loop.html

Etikett: CI

  • Microsoft lanserat OS för sandlådan.

    LiteBox är ett nytt öppet källkodsprojekt från Microsoft som utforskar hur program kan köras säkrare genom att drastiskt minska den del av operativsystemet som de får tillgång till. Genom att använda ett extremt litet, bibliotekbaserat operativsystem i stället för traditionella virtuella maskiner eller containrar vill projektet minska attackytan, begränsa konsekvenserna av sårbarheter och skapa mer…

  • Forgejo 14.0 – Egen hostad lösning för kodsamarbete

    Forgejo är en fri och community-driven plattform för kodsamarbete som används för att lagra, granska och utveckla programvara tillsammans. Den bygger på Git, ett distribuerat versionshanteringssystem som gör det möjligt för utvecklare att spåra förändringar i källkod, arbeta parallellt och slå samman arbete på ett kontrollerat sätt. Med Forgejo får organisationer och individer ett självhämtat…

  • GIMP blir Snap-app – enklare uppdateringar och bättre plugin-stöd för Linuxanvändare

    Den populära bildredigeraren GIMP finns nu som officiell Snap-app för Linux. Det innebär smidigare installation, automatiska uppdateringar och ett nytt sätt att hantera tillägg via det nya gimp-plugins-gränssnittet. Med detta steg stärker GIMP sitt stöd för moderna paketeringsformat och gör det enklare för användare att alltid ha den senaste versionen – oavsett Linuxdistribution. Den fria…

  • RISC-V får egen testmiljö i Collaboras öppna labb

    RISC-V tar ännu ett steg mot bredare användning. Genom att Collabora och RISE-projektet nu öppnar sin testmiljö för två RISC-V-kort får utvecklare världen över tillgång till hårdvarutester på distans – från enkel Linux-boot till fullständig återställning av hela systemet. RISC-V, den öppna processorarkitekturen som spås en ljus framtid, har fått en viktig förstärkning: två utvecklingskort…