• Linux Mint får rekordstöd – och siktar på full Wayland-framtid

    Linux Mint inleder 2026 med rekordstöd från användarna och en tydlig teknisk färdplan framåt. Efter en framgångsrik lansering av version 22.3 satsar utvecklarna nu på förbättrad flerspråkig tangentbordshantering, moderniserad användaradministration och den sista avgörande pusselbiten för fullt Wayland-stöd i Cinnamon.

    Linux Mint får rekordstöd – och siktar på full Wayland-framtid

    I december nådde Linux Mint en milstolpe. Projektet tog emot 47 312 dollar från 1 393 givare – det högsta antalet donatorer under en enskild månad någonsin. Samtidigt lanserades version 22.3, efter en ovanligt lång betaperiod.

    För ett community-drivet operativsystem är detta mer än bara siffror. Det är ett kvitto på förtroende – och ger utvecklarna utrymme att tänka långsiktigt.

    Ett långsamt men medvetet tempo

    Linux Mint har länge haft en tydlig filosofi: förändra gradvis, inte drastiskt. Projektet har valt att hålla sig till LTS-bas, säga nej till Snap som standardpaketering och utveckla egna lösningar som Cinnamon istället för att följa alla designförändringar från GNOME-världen.

    Det är ett arbetssätt som prioriterar stabilitet och användarupplevelse framför snabba trendbyten. Resultatet är ett system som upplevs som förutsägbart och pålitligt, särskilt för användare som vill ha en klassisk skrivbordsmiljö.

    Tangentbord och flerspråkighet – ett oväntat behov

    En av de mer tekniskt intressanta förbättringarna gäller input methods (IM) och tangentbordslayouter.

    Utvecklarna upptäckte att vissa användare inte vill koppla tangentbordets fysiska layout till dess logiska layout. Ett exempel är personer som skriver både franska och japanska. De vill kunna växla mellan språken utan att behöva bry sig om vilket fysiskt tangentbord de råkar använda.

    Kommande versioner av Linux Mint gör det därför möjligt att koppla specifika tangentbordslayouter till enskilda input methods. Det är en liten funktion på ytan, men med stor betydelse för flerspråkiga arbetsflöden och internationella användare.

    Ett nytt verktyg för användarhantering

    Linux-skrivbord har länge haft olika lösningar för användarkonton. Mint vill nu samla detta i verktyget mintsysadm.

    Det nya administrationsverktyget ska hantera vanliga uppgifter som att skapa och ändra användare. Nya användare ska kunna slutföra sina konton och sätta lösenord utan att en administratör behöver ingripa varje gång.

    Dessutom införs stöd för hemkatalogkryptering vid skapande av nya användare. Tidigare kunde detta bara aktiveras under installationen av operativsystemet. Även profilbilder får förbättrat HiDPI-stöd och stöd för att ta bilder via webbkamera.

    Den sista pusselbiten för Wayland

    Den kanske mest tekniskt betydelsefulla nyheten är arbetet med en helt ny skärmsläckare.

    I dag fungerar Cinnamons skärmsläckare endast under X11. Den är en fristående GTK-applikation som placeras ovanpå fönsterhanteraren. För att fullt ut stödja Wayland krävs en annan lösning.

    Den nya skärmsläckaren ska ersätta den gamla, fungera både under X11 och Wayland och renderas direkt av Cinnamons compositor. Det innebär mjukare övergångar vid låsning av skärmen och bättre visuell integration med paneler och menyer.

    Detta beskrivs som den sista större komponenten som saknas för full Wayland-kompatibilitet i Cinnamon. Wayland-stödet är fortfarande experimentellt, men när alla delar är på plats kan mer omfattande tester påbörjas. Att stödja Wayland betyder dock inte att X11 försvinner – Mint vill kunna erbjuda båda alternativen.

    Ett möjligt längre utvecklingscykel

    I dag släpper Linux Mint en ny version var sjätte månad, utöver LMDE. Enligt utvecklarna går dock en stor del av tiden åt till testning, releasehantering och buggfixar. Det begränsar utrymmet för större tekniska satsningar.

    När nästa version baseras på Ubuntu 26.04 LTS kan det bli ett tillfälle att förlänga utvecklingscykeln. Ett längre intervall mellan versionerna skulle kunna ge mer tid för utveckling och mer genomarbetade förändringar.

    Några konkreta beslut är ännu inte fattade, men signalen är tydlig: projektet funderar på hur resurserna bäst används för framtiden.

    Ett community som bär projektet

    Bakom alla tekniska förbättringar står ett starkt community. Den rekordstora mängden donationer visar att många användare vill stödja projektet ekonomiskt.

    Samtidigt har foruminfrastrukturen nyligen belastats hårt av AI-botar och automatiserad trafik. Serverkapaciteten har därför kraftigt uppgraderats för att säkra stabiliteten.

    Linux Mint befinner sig därmed i en intressant fas: ekonomiskt stabilt, tekniskt i övergång mot Wayland och organisatoriskt öppet för förändring. Det handlar inte om en revolution, utan om en genomtänkt evolution – steg för steg mot en modernare, men fortfarande igenkännbar, Linux-upplevelse.

    Linux Mint blog

    I vår wiki finns länkar till olika versioner och varianter av Linux Mint

    https://wiki.linux.se/index.php/MiNT

    TEKNISK FAKTARUTA
    Projekt
    Linux Mint / Cinnamon
    Donationer (dec)
    47 312 USD från 1 393 givare
    Fokus framåt
    Tangentbordslayouter kopplade per input method (IM)
    Admin-verktyg
    mintsysadm tar över användar- och kontohantering
    Säkerhet
    Hemkatalogkryptering även vid skapande av ny användare
    Wayland
    Ny Cinnamon-renderad skärmsläckare för X11 + Wayland (sista stora biten)
  • Linux Foundation redovisar ekonomi för 2025 – över 300 miljoner dollar till öppen källkod

    The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett eget anslag till Linuxkärnan.

    The Linux Foundation har publicerat sin årliga finansiella rapport för 2025 och ger därmed en detaljerad inblick i hur organisationen finansierar sin verksamhet och hur resurserna fördelas mellan projekt, infrastruktur och community-program. Rapporten visar på fortsatt stark ekonomi och omfattande satsningar på öppen källkod.

    Enligt årsrapporten uppgick de totala intäkterna under 2025 till cirka 311 miljoner dollar, medan de prognostiserade utgifterna landade på omkring 285 miljoner dollar. Överskottet används för att stärka och vidareutveckla Linux Foundations långsiktiga arbete med öppna standarder och fria programvaruprojekt.

    Fyra huvudsakliga intäktskällor

    Intäkterna kommer huvudsakligen från fyra områden. Medlemskap och donationer var den största posten och genererade cirka 133 miljoner dollar. Projektrelaterade tjänster stod för ungefär 84 miljoner dollar, medan evenemang, inklusive sponsring och deltagaravgifter, bidrog med runt 59 miljoner dollar.

    Utbildning och certifieringsprogram gav ytterligare cirka 30 miljoner dollar, och övriga intäktskällor bidrog med ungefär 6 miljoner dollar. Sammantaget översteg därmed intäkterna 310 miljoner dollar för året.

    Majoriteten av utgifterna går till projektstöd

    På utgiftssidan dominerar projektstöd, som uppgick till cirka 182 miljoner dollar. Detta speglar Linux Foundations centrala roll som värdorganisation för hundratals öppna källkodsprojekt världen över.

    Kostnader för utbildning uppgick till cirka 22 miljoner dollar, medan projektinfrastruktur – såsom servrar, CI-system och andra tekniska plattformar – stod för omkring 18 miljoner dollar. Evenemangstjänster kostade cirka 17 miljoner dollar, och community-verktyg absorberade ungefär 16 miljoner dollar.

    Linuxkärnan får egen budgetpost

    Linux Kernel Project redovisas som en separat budgetpost med en tilldelning på cirka 8,4 miljoner dollar under 2025. Även om beloppet är relativt litet i förhållande till den totala budgeten, används medlen till samordning, infrastruktur och förvaltning av Linuxkärnan – en av de mest kritiska komponenterna i den globala IT-infrastrukturen.

    Utöver detta uppgick kostnaderna för centrala verksamhetsfunktioner till cirka 16 miljoner dollar, medan internationell verksamhet stod för ungefär 7 miljoner dollar. Tillsammans ger detta en total prognostiserad kostnadsnivå strax under 285 miljoner dollar.

    Satsningar på tillgänglighet och mångfald

    Rapporten lyfter även fram Linux Foundations arbete för ökad tillgänglighet inom open source-gemenskapen. Under 2025 avsattes över 1,5 miljoner dollar till resebidrag och deltagarstipendier för fysiska evenemang.

    Av detta gick cirka 900 000 dollar direkt till resefinansiering och möjliggjorde nästan 1 100 registreringsstipendier. Enligt organisationen gick omkring 60 procent av stödet till deltagare från underrepresenterade och mångfacetterade community-grupper.

    Nästan 1 500 projekt världen över

    Utöver ekonomin redovisar Linux Foundation att man nu stödjer nära 1 500 open source-projekt inom ett brett spektrum av teknikområden. Den största kategorin är moln, containrar och virtualisering, som står för cirka 23 procent av projekten.

    Därefter följer nätverk och edge-teknik med omkring 14 procent. AI, maskininlärning, data och analys, samt tvärtekniska projekt, står vardera för ungefär 12 procent, medan webb- och applikationsutveckling utgör cirka 10 procent.

    Mindre men fortfarande betydande områden inkluderar integritet och säkerhet (5 procent), samt blockkedjeteknik och IoT/inbyggda system med omkring 4 procent vardera. Övriga områden – såsom DevOps, systemadministration, lagring och Linuxkärnan – utgör mindre andelar.

    Full rapport tillgänglig

    För den som vill fördjupa sig ytterligare innehåller det officiella tillkännagivandet även en länk för nedladdning av hela årsrapporten i PDF-format, med detaljerad ekonomisk redovisning och kompletterande statistisk.

    https://www.linuxfoundation.org/hubfs/Publications/2025%20Linux%20Foundation%20Annual%20Report_121825a_lr.pdf?hsLang=en

    Fakta: Linux Foundation 2025 (översikt)
    Intäkter: ca 311 MUSD (totalt)
    Prognos utgifter: ca 285 MUSD
    Intäkter (huvudkällor)
    • Medlemskap & donationer: ca 133 MUSD
    • Projekttjänster: ca 84 MUSD
    • Event (sponsring & deltagare): ca 59 MUSD
    • Utbildning & certifiering: ca 30 MUSD
    • Övrigt: ca 6 MUSD
    Utgifter (urval)
    • Projektstöd: ca 182 MUSD
    • Utbildningskostnader: ca 22 MUSD
    • Projektinfrastruktur: ca 18 MUSD
    • Eventtjänster: ca 17 MUSD
    • Community-verktyg: ca 16 MUSD
    • Linux Kernel Project: ca 8,4 MUSD
    Community-stöd
    • Stipendier & resebidrag: > 1,5 MUSD
    • Direkt resefinansiering: ca 900 000 USD
    • Registreringsstipendier: nära 1 100
    • Andel till deltagare från diversifierade communityn: ca 60%
  • openSUSE Linux – 20 år av kod, gemenskap och uthållighet

    Det började som ett djärvt experiment från Novell. Idag är openSUSE en av världens mest respekterade Linuxdistributioner.

    När den gröna kameleonten första gången stack fram huvudet i augusti 2005 var få som kunde ana att den fortfarande skulle vara lika relevant – och starkare än någonsin – två decennier senare.

    Den 3 augusti 2005, medan SUSE fortfarande var under Novells vingar (företaget hade köpt SUSE 2003), började rykten spridas. Något nytt var på gång: en communitydriven Linuxdistribution, byggd på SUSE\:s grund men öppen för alla att bidra till. Namnet skulle bli OpenSuSE.

    En vecka senare, den 10 augusti, kom det officiella beskedet. Projektet var igång och första betaversionen av SUSE Linux 10.0 OSS släpptes fritt. Det var startskottet för ett samarbete mellan företag och frivilliga som skulle forma en av de mest långlivade aktörerna i Linuxvärlden.

    Från nykomling till ikon

    Sedan dess har openSUSE tagit plats bland de mest stabila och pålitliga distributionerna som finns. I ett landskap där otaliga projekt föds med stora visioner men snabbt försvinner, har kameleonten stått kvar – och växt.

    openSUSE är i dag ett namn som väcker förtroende, oavsett om det handlar om nybörjare som vill testa Linux för första gången, eller företag som driver affärskritiska servrar. Tillsammans med Debian räknas den till de mest inflytelserika distributionerna genom tiderna.

    Ett ekosystem för alla

    Projektets styrka ligger inte bara i en stabil grund, utan även i bredden av valmöjligheter:

    • Leap för dem som prioriterar långsiktig stabilitet.
    • Tumbleweed, en rullande utgåva för den som alltid vill ligga längst fram.
    • Slowroll, en ny mellannivå som balanserar uppdateringstakt och stabilitet.
    • MicroOS, en oföränderlig plattform skräddarsydd för edge computing och molnet.

    Med dessa täcker openSUSE hela spektrumet – från hemdatorer till avancerade molnmiljöer.

    20 år av människor, inte bara kod

    Tekniska innovationer i all ära, men det som verkligen gjort openSUSE framgångsrikt är människorna bakom. Utvecklare, testare, översättare och användare världen över har under 20 år format en kultur där kvalitet, samarbete och långsiktighet är ledord.

    Utan denna gemenskap hade openSUSE varit ännu ett kortlivat projekt i Linuxhistorien. Med den – och tack vare den – är det i stället ett av de mest pålitliga och välrenommerade alternativen på marknaden.

    Blicken framåt

    Med Leap 16 på väg mot sin slutgiltiga version i oktober – redan i release candidate-stadiet – råder det ingen tvekan om att openSUSE fortfarande är i full fart framåt.

    Och när vi nu passerar denna milstolpe finns det anledning att reflektera: openSUSE är inte bara ett operativsystem. Det är ett bevis på att öppen källkod, när den vårdas av en passionerad gemenskap, kan skapa något som inte bara överlever – utan blir tidlöst.

    Nerladdningslänkar :

    https://wiki.linux.se/index.php/OpenSUSE

    Källa :

    https://linuxiac.com/opensuse-linux-20-years-strong

    ==================================================== openSUSE – FAKTARUTA ====================================================

    Historik (SUSE & openSUSE)

    • 1992: SUSE grundas i Tyskland (S.u.S.E. – Software- und System-Entwicklung).
    • 1994: Första kompletta SUSE Linux-distributionen släpps.
    • 2003: Novell förvärvar SUSE.
    • 2005-08-03: openSUSE tillkännages som communitydrivet projekt.
    • 2005-08-09/10: Första offentliga släppet: SUSE Linux 10.0 OSS (beta).
    • 2011: Ägarbyten efter Novell/Attachmate – SUSE blir åter ett självständigt bolag.
    • 2015: openSUSE Leap introduceras.
    • Idag: openSUSE är ett av de största och mest långlivade Linux-communityprojekten.

    Varianter

    • Leap – stabila releaser, delar bas med SUSE Linux Enterprise.
    • Tumbleweed – rolling release med de senaste stabila paketen.
    • Slowroll – långsammare uppdateringar än Tumbleweed.
    • MicroOS – oföränderlig, transaktionell plattform för containers och edge.
    • Aeon/Kalpa – immutable desktop-varianter byggda på MicroOS.

    Nyckelfunktioner

    • YaST – centralt systemkonfigurationsverktyg (GUI/TUI).
    • Zypper – kraftfull pakethanterare för RPM.
    • openSUSE Build Service – paketbygge för flera plattformar.
    • Btrfs + Snapper – system-snapshots och rollback.
    • Transactional Update – atomiska uppdateringar.
    • AppArmor – förstärkt säkerhet.
    • Stöd för flera skrivbordsmiljöer och serverprofiler.
    • Container- och molntekniker som Podman, Docker och Kubernetes.

    Styrkor

    • Mycket stabil och säker.
    • Snabb tillgång till nya paket (Tumbleweed/Slowroll).
    • Tydlig koppling mellan communityversion och enterpriseversion.
    • Öppen utvecklingsprocess och aktiv global gemenskap.

    Tidslinje

    1992 SUSE grundas 2003 Novell köper SUSE 2005 openSUSE offentliggörs 2015 Leap introduceras 2020→ Expansion av Tumbleweed, MicroOS och immutable desktop

Etikett: Community

  • Linux Mint får rekordstöd – och siktar på full Wayland-framtid

    Linux Mint inleder 2026 med rekordstöd från användarna och en tydlig teknisk färdplan framåt. Efter en framgångsrik lansering av version 22.3 satsar utvecklarna nu på förbättrad flerspråkig tangentbordshantering, moderniserad användaradministration och den sista avgörande pusselbiten för fullt Wayland-stöd i Cinnamon. Linux Mint får rekordstöd – och siktar på full Wayland-framtid I december nådde Linux Mint…

  • Linux Foundation redovisar ekonomi för 2025 – över 300 miljoner dollar till öppen källkod

    The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett…

  • openSUSE Linux – 20 år av kod, gemenskap och uthållighet

    Det började som ett djärvt experiment från Novell. Idag är openSUSE en av världens mest respekterade Linuxdistributioner. När den gröna kameleonten första gången stack fram huvudet i augusti 2005 var få som kunde ana att den fortfarande skulle vara lika relevant – och starkare än någonsin – två decennier senare. Den 3 augusti 2005, medan…