• Google Chrome kommer till ARM64 på Linux – ett steg som kan förändra plattformen

    Google tar nu ett efterlängtat steg mot bättre stöd för ARM-baserade Linuxdatorer. Under andra kvartalet 2026 väntas företaget släppa en officiell ARM64-version av Chrome för Linux, vilket innebär att användare för första gången får tillgång till webbläsarens fulla funktionalitet även på denna växande plattform.

    I många år har Linux kunnat köras på en mängd olika processorarkitekturer. Trots det har en viktig pusselbit saknats: en officiell version av Google Chrome för ARM-baserade Linuxsystem. Nu meddelar Google att detta snart förändras. Under andra kvartalet 2026 planerar företaget att släppa en officiell ARM64-version av webbläsaren för Linux.

    Beskedet kommer från Chromium-projektets officiella blogg och markerar ett viktigt steg i hur webbläsare distribueras på moderna Linuxplattformar.

    Ett tomrum som funnits länge

    Chrome har länge funnits tillgängligt på traditionella x86-baserade Linuxdatorer, liksom på ARM-baserade system som Apple Silicon-Macar och Windows-datorer med ARM-processorer. Men just Linux på ARM har varit ett undantag.

    Det har lett till att användare av exempelvis utvecklingskort, enkortsdatorer (SBC:er) och experimentella ARM-laptops har behövt använda Chromium i stället.

    Chromium är den öppna källkodsversionen av Chrome och bygger på samma grundteknik. Men vissa funktioner saknas där, bland annat:

    • synkronisering med Google-konto
    • vissa proprietära mediekomponenter
    • integrerade Google-tjänster

    För många användare har Chromium fungerat bra, men skillnaderna har ändå gjort att upplevelsen inte alltid varit identisk med den i Chrome.

    Växande intresse för ARM i Linuxvärlden

    En viktig anledning till Googles beslut är den snabbt ökande användningen av ARM-processorer i Linuxmiljöer. ARM-arkitekturen har länge dominerat i mobiltelefoner, men på senare år har den även börjat ta plats i andra typer av datorer.

    Flera trender driver utvecklingen:

    • energieffektiva ARM-processorer
    • fler ARM-baserade utvecklingskort
    • ökande intresse för alternativa laptop-plattformar
    • specialiserade AI- och serverplattformar

    Samtidigt har Linux länge varit ett populärt operativsystem för just experimentella eller specialiserade hårdvaruplattformar.

    När fler utvecklare och entusiaster använder ARM-baserade Linuxsystem ökar också behovet av ett komplett mjukvaruekosystem – där en modern webbläsare är en central komponent.

    Samma funktioner som på andra plattformar

    Enligt Google ska ARM64-versionen av Chrome erbjuda samma funktioner som webbläsaren gör på andra operativsystem.

    Det innebär bland annat:

    • stöd för Chrome-tillägg
    • synkronisering mellan enheter
    • integration med Google-tjänster
    • samma säkerhetsmodell och uppdateringssystem

    Målet är att användarupplevelsen ska vara identisk oavsett om Chrome körs på en x86-dator, en ARM-Mac eller ett Linuxsystem med ARM-processor.

    Installation via vanliga Linuxpaket

    När webbläsaren lanseras kommer den att distribueras direkt från Google, på samma sätt som dagens Chrome-versioner för Linux.

    De första paketen kommer att stödja två stora distributionsfamiljer:

    • Debian-baserade system (som Ubuntu och Debian)
    • RPM-baserade system (som Fedora och openSUSE)

    Det innebär att installationen i praktiken kommer att fungera på samma sätt som för Chrome på vanliga Linuxdatorer i dag.

    Samarbete med NVIDIA

    Google uppger också att man samarbetar med NVIDIA för att förenkla installationen på vissa ARM-baserade utvecklingssystem. Ett exempel är företagets AI-arbetsstation DGX Spark.

    För andra Linuxdistributioner kommer webbläsaren att kunna laddas ner direkt från Googles webbplats när den officiella versionen blir tillgänglig.

    Ett litet steg – men viktigt för ekosystemet

    På ytan kan en ny webbläsarversion verka som en mindre nyhet. Men i praktiken är den ett tecken på något större: att ARM-baserade Linuxsystem börjar bli en mer etablerad plattform.

    När stora program som Chrome börjar erbjuda officiella versioner signalerar det att plattformen har nått en nivå där utvecklare och företag ser en tydlig framtid.

    För Linuxanvändare som experimenterar med ARM-baserad hårdvara – från Raspberry Pi-liknande datorer till avancerade AI-system – kan Chrome på ARM64 därför bli ett välkommet tillskott i verktygslådan.

    https://blog.chromium.org/2026/03/bringing-chrome-to-arm64-linux-devices.html

    Faktaruta: Chrome för ARM64 på Linux

    Lansering: Q2 2026

    Plattform: ARM64 Linux

    Typ av stöd: Officiella Google Chrome-byggen

    Distributioner: Debian-baserade och RPM-baserade system

    Saknades tidigare: Synk, Google-integration och vissa mediekomponenter i Chromium

    Betydelse: Ger ARM-baserade Linuxdatorer tillgång till full Chrome-upplevelse för första gången

  • Armbian 26.2 “Goa” – stabilare grund och bredare stöd för enkortsdatorer

    Med Linux 6.18 LTS i ryggen och utökat stöd för nya enkortsdatorer tar Armbian 26.2 ett tydligt steg mot ökad stabilitet och bredare användning. Den nya versionen kombinerar långsiktig kärnsupport, förbättrade skrivbordsmiljöer och ett uppdaterat installationsverktyg – och stärker därmed Armbians roll som en flexibel och framtidssäker plattform för både hobbyprojekt och professionella ARM-system.



    Den Debian-baserade Linuxdistributionen Armbian har släppt version 26.2 med kodnamnet Goa. Den nya versionen markerar ett tydligt steg mot ökad stabilitet, bättre hårdvarustöd och mer genomtänkta skrivbordsmiljöer för moderna enkortsdatorer (SBC:er).

    Armbian är särskilt anpassad för ARM- och RISC-V-baserade system och används i allt från hobbyprojekt till industriella installationer. Version 26.2 visar hur plattformen fortsätter att mogna.

    Linux 6.18 LTS – långsiktig stabilitet

    En av de viktigaste nyheterna är att Armbian nu erbjuder systemavbilder baserade på Linux 6.18 LTS (Long Term Support).

    En LTS-kärna får säkerhetsuppdateringar och buggfixar under lång tid, vilket är avgörande för inbyggda system som kan vara i drift i flera år. För användare innebär detta:

    • Bättre stöd för nyare hårdvara
    • Stabilare drivrutiner
    • Längre livslängd för projekt utan ominstallation

    Detta gör versionen särskilt intressant för exempelvis hemservrar, nätverksutrustning och automatiseringslösningar.

    Utökat stöd för ny hårdvara

    Armbian 26.2 introducerar stöd för flera nya enkortsdatorer, bland annat modeller baserade på moderna ARM- och RISC-V-processorer.

    Samtidigt fortsätter förbättringarna för Rockchip- och Allwinner-plattformar – två av de vanligaste systemkretsarna i lågpris-SBC:er. Det innebär bättre kompatibilitet, förbättrad grafikhantering och stabilare systemkärna på populära kort.

    Förändringar i skrivbordsmiljöer

    Armbian utvecklas inte bara som serverplattform utan även som lättviktsdesktop för små datorer. Version 26.2 breddar alternativen:

    • Cinnamon
    • KDE Neon
    • XFCE för RISC-V
    • GNOME baserad på Ubuntu 24.04 LTS

    En tydlig förändring gäller hur skrivbordsmiljöerna matchas mot HDMI-prestanda:

    • Kort med snabb HDMI får nu GNOME i den stabila serien
    • Kort med långsammare grafik behåller XFCE

    Tidigare erbjöds XFCE även för snabbare enheter, men den varianten har tagits bort. Beslutet speglar ett försök att optimera användarupplevelsen utifrån faktisk hårdvarakapacitet.

    Uppgraderad Armbian Imager

    Installationsverktyget Armbian Imager har också förbättrats:

    • Snabbare dekomprimering av systemavbilder
    • Kodsignering på macOS och Windows för ökad säkerhet
    • AI-stödda översättningar
    • Ny inställningspanel med utvecklaralternativ

    Kodsignering är särskilt viktig eftersom det minskar risken att manipulerade installationsprogram sprids.

    Bättre kontroll över Wayland

    En annan nyhet är en funktion som gör det möjligt att maskera Wayland-sessioner på kortnivå. Wayland är den moderna ersättaren till det äldre X11-systemet i Linux, men fungerar inte optimalt på all hårdvara.

    Genom att styra vilka sessioner som exponeras kan Armbian säkerställa en stabilare skrivbordsupplevelse på mindre kraftfulla system.

    Ett steg mot mer professionell användning

    Armbian 26.2 visar hur enkortsdatorer fortsätter att utvecklas från hobbyplattformar till seriösa verktyg för både utveckling och drift. Kombinationen av:

    • LTS-kärna
    • Förbättrad säkerhet
    • Bredare hårdvarustöd
    • Mer genomtänkta desktopval

    gör att Armbian stärker sin position som ett lätt, optimerat och långsiktigt hållbart alternativ för ARM- och RISC-V-baserade system.

    https://blog.armbian.com/armbian-newsletter-template-2

    TEKNISK FAKTARUTA
    Release
    Armbian 26.2 “Goa”
    Kärna
    Linux 6.18 LTS-avbilder för flera plattformar
    Nya kort
    SpacemiT MusePi Pro, Radxa Rock 4D, OrangePi RV2, Odroid M2
    Desktop
    Cinnamon, KDE Neon, RISC-V XFCE, samt GNOME (Ubuntu 24.04 LTS-baserad) för “fast HDMI”
    HDMI-mål
    XFCE i stable riktas nu till “slow HDMI”; “fast HDMI”-XFCE borttagen/ersatt av GNOME
    Imager
    Snabbare dekomprimering, kodsignering (macOS/Windows), AI-översättningar, ny inställningspanel
    Wayland
    Board-level extension för att maskera Wayland-sessioner
  • DietPi 10.1: Litet system med stora ambitioner

    DietPi 10.1 vässar den lättviktiga Debian-baserade distributionen med officiellt stöd för NanoPi Zero2, ett nytt databashanteringsverktyg med AI-chatt och ett tydligt lyft för RISC-V genom upplåsta Navidrome-byggen. Samtidigt moderniseras Python-hanteringen via virtuella miljöer, fjärrskrivbord blir lättare att köra utan full desktop och en rad buggar och stabilitetsproblem rättas till

    Den resurssnåla Linuxdistributionen DietPi fortsätter att utvecklas i stadig takt. Version 10.1 är den första underhållsuppdateringen i 10.x-serien och fokuserar på förbättrad stabilitet, bredare hårdvarustöd och modernare mjukvaruhantering. Resultatet är ett mer robust system för enkortsdatorer och små servrar.

    DietPi bygger på Debian och är särskilt populär bland användare som vill ha maximal prestanda på minimal hårdvara – exempelvis Raspberry Pi och liknande plattformar.

    Officiellt stöd för NanoPi Zero2

    Den största nyheten är officiellt stöd för NanoPi Zero2. Det innebär att användare nu kan installera DietPi direkt på denna kompakta enkortsdator utan specialanpassningar. För hobbyutvecklare och entusiaster förenklar det processen betydligt och gör plattformen mer tillgänglig.

    Att fler kort får officiellt stöd visar hur DietPi gradvis breddar sitt ekosystem bortom de mest etablerade modellerna.

    Databashantering med AI-stöd

    En annan nyhet är att WhoDB lagts till i DietPi-Software-katalogen. Det är ett databashanteringsverktyg med ett AI-baserat chattgränssnitt, vilket gör det möjligt att interagera med databaser via naturligt språk.

    Detta speglar en större teknisk trend: även små och resurssnåla Linuxsystem börjar integrera AI-funktioner som tidigare främst funnits i molnbaserade miljöer.

    Modernare hantering av Python-program

    En viktig förändring sker bakom kulisserna. Alla Python-baserade program installeras nu i virtuella miljöer (venv) istället för i systemets globala Python-katalog.

    Tidigare kunde globala installationer skapa konflikter mellan systempaket och användarinstallerade moduler. Genom att isolera varje program i en egen miljö minskar risken för att uppdateringar orsakar problem.

    Under uppgraderingen ominstalleras vissa program automatiskt för att genomföra övergången, men användardata och inställningar bevaras. För användaren märks förändringen främst genom ökad stabilitet.

    RISC-V får ett lyft

    Stödet för den öppna processorarkitekturen RISC-V växer. Nu kan musikservern Navidrome installeras på RISC-V-system via officiella byggversioner.

    Detta är ännu ett tecken på att RISC-V långsamt går från experimentell teknik till praktiskt användbar plattform. För entusiaster och utvecklare innebär det fler möjligheter att bygga öppna system från grunden.

    Stabilare nätverk och tydligare systeminformation

    På NanoPi R5C har ett problem lösts där Ethernet-portarna tidigare kunde byta namn efter omstart. Nu är portarna fast definierade som LAN och WAN, vilket ger mer förutsägbara nätverksinställningar.

    Dessutom visar DietPi-Banner nu vilken Linuxkärna som körs. Det är en liten förändring, men den förenklar felsökning och systemadministration.

    Lättare fjärrskrivbord

    Fjärrskrivbordslösningarna TigerVNC, RealVNC och XRDP kräver inte längre en fullständig skrivbordsmiljö. Det räcker med en X-server.

    Detta gör det möjligt att köra en enda grafisk applikation – exempelvis en webbläsare i kiosk-läge – utan att installera ett helt skrivbordspaket. För system med begränsat minne är det en betydande fördel.

    Flera buggar åtgärdade

    Version 10.1 innehåller även en rad buggfixar. Startproblem på vissa enheter har lösts, installationsfel i olika program har korrigerats och problem med paketarkiv har åtgärdats automatiskt.

    Mycket av förbättringsarbetet bygger på rapporter från användare, vilket visar att projektet har en aktiv och engagerad community.

    Sammanfattning

    DietPi 10.1 är ingen dramatisk omvälvning, men det är en tydlig mognadsuppdatering. Med bättre hårdvarustöd, modernare Python-hantering och växande RISC-V-stöd stärks distributionens position som ett effektivt alternativ för små, specialiserade Linuxinstallationer.

    För den som vill bygga en lätt server, ett mediecenter eller experimentera med ny hårdvara fortsätter DietPi att vara ett av de mest intressanta valen i Linuxvärlden.

    https://dietpi.com

    DietPi 10.1 – teknisk faktaruta
    Release
    10.1 (första underhållsuppdateringen i 10.x-serien)
    Ny hårdvara
    Officiellt stöd för NanoPi Zero2
    Ny mjukvara
    WhoDB (databashantering med AI-chatt) i DietPi-Software
    Python
    Alla Python-appar kör nu i venv (virtuella miljöer) istället för global installation under /usr/local. Synapse, motionEye och OctoPrint ominstalleras vid uppdatering för smidig migrering.
    RISC-V
    Navidrome kan installeras på RISC-V tack vare officiella builds
    MinIO
    mc-klienten installeras ihop med servern. Alias skapas och standard-credentials uppdateras.
    Fjärrskrivbord
    TigerVNC/RealVNC/XRDP kan köras med bara X-server (utan full desktop)
    Nätverk
    NanoPi R5C behåller stabil namngivning: eth0=LAN, eth1=WAN
    Övrigt
    DietPi-Banner kan visa aktuell Linux-kärnversion
    Bugfixar (urval)
    Boot-fel på ZeroPi, kiosk-läge i Chromium, ADS-B Feeder på RISC-V/32-bit ARM, Gogs på ARMv8, microblog.pub, Pi-hole first-run dialog samt automatisk hantering av Plex repo-nyckelbyte.
  • Raspberry Pi 500+: En modern hemdator med retroanda

    Raspberry Pi fortsätter att tänja på gränserna för vad små datorer kan vara. Med nya Raspberry Pi 500+ tar de allt-i-ett-konceptet till nästa nivå: ett stilrent mekaniskt tangentbord med RGB-belysning, inbyggd 256 GB SSD, hela 16 GB RAM och kraften från Raspberry Pi 5. Det är en modern hyllning till hemdatorerna från 80-talet – fast starkare, snabbare och mer anpassningsbar än någonsin.

    Raspberry Pi överraskar igen – och denna gång med sitt mest påkostade allt-i-ett-paket hittills. Raspberry Pi 500+ är inte bara en dator, det är en hyllning till de klassiska hemdatorerna som många av oss växte upp med, men i modern tappning.

    Från Pi 400 till Pi 500+

    Resan började redan 2020 med Raspberry Pi 400, en dator inbyggd i ett membrantangentbord. Den blev en succé bland hobbyister och spelade en viktig roll under pandemin då tusentals delades ut till barn som studerade hemifrån.

    Förra året kom Raspberry Pi 500, uppföljaren med mer kraft och ett mer gediget utförande. Men många lade märke till att det fanns tomma platser på kretskortet, som om något mer var på gång. Nu vet vi svaret: Raspberry Pi 500+, modellen som skruvar upp allt till nästa nivå.

    Mekaniskt tangentbord med stil

    Den mest påtagliga nyheten är tangentbordet. Istället för membranteknik får vi nu ett mekaniskt tangentbord med Gateron KS-33 Blue-brytare. Varje tangent ger ett tydligt klick och en respons som gör skrivandet och programmerandet till en ren fröjd.

    Dessutom har varje tangent individuellt adresserbara RGB-lysdioder, vilket öppnar för allt från subtil bakgrundsbelysning till avancerade ljuseffekter. Tangentbordet styrs av en RP2040-krets med QMK, vilket betyder att anpassningarna är nästan obegränsade – och ja, någon lär snart porta Doom till tangentbordet.

    För entusiaster som vill byta ut tangenterna är det enkelt: Raspberry Pi 500+ är kompatibel med de flesta eftermarknadens keycaps och levereras med ett verktyg för att ta bort tangenterna.

    Inbyggd SSD och M.2-expansion

    En annan stor nyhet är lagringen. Till skillnad från tidigare modeller levereras Raspberry Pi 500+ med en inbyggd 256GB SSD via M.2, komplett med Raspberry Pi OS förinstallerat.

    Vill du uppgradera? Inga problem. Chassit är utformat för att kunna öppnas försiktigt, och du kan installera vilken M.2 2280-enhet du vill – allt från större SSD:er till andra PCIe-enheter. Om du föredrar flexibilitet stöds även uppstart från SD-kort eller externa USB-SSD:er.

    Mer minne än någonsin

    För att hantera de tyngsta uppgifterna är Raspberry Pi 500+ utrustad med hela 16GB LPDDR4X-4267 RAM. Det är den största minnesmängd som någonsin byggts in i en Raspberry Pi.

    Det öppnar för användningsområden långt bortom vanlig hobbyprogrammering:

    • Byggservrar
    • Simuleringar inom beräkningsvätskedynamik
    • Lokala AI-modeller
    • Eller varför inte – hundratals öppna webbläsarflikar

    En modern hyllning till klassikerna

    Raspberry Pi 500+ är inte bara en dator, det är också ett slags retrohommage. Den för tankarna till de klassiska hemdatorerna från 80-talet, men med modern hårdvara, moderna gränssnitt och prestanda som kan konkurrera med vanliga PC-datorer i många vardagliga användningsområden.

    Hos Raspberry Pi kallar de det själva för deras mest polerade produkt hittills – och det är lätt att förstå varför.

    Tekniska specifikationer – Raspberry Pi 500+

    EgenskapSpecifikation
    ProcessorRaspberry Pi 5 SoC (samma som i Pi 500)
    RAM16GB LPDDR4X-4267 SDRAM
    Lagring256GB M.2 SSD (förinstallerad med Raspberry Pi OS)
    ExpansionIntern M.2 2280-plats (PCIe)
    TangentbordMekaniskt, Gateron KS-33 Blue-switchar, lågprofil
    BelysningIndividuellt adresserbara RGB-lysdioder per tangent
    KeycapsAnpassade, spraymålade och lasergraverade (kompatibla med aftermarket-set)
    Styrning tangentbordRP2040 med QMK
    UppstartsmöjligheterSSD (M.2), SD-kort, externa USB-SSD:er
    DesignSilvergrå (RAL 7001), verktyg för att öppna chassit medföljer

    Toms Hardware åsikt om pi 500+

    Efter succén med Raspberry Pi 500 kommer nu Raspberry Pi 500+, en uppgraderad modell med 16 GB RAM och 256 GB NVMe SSD. Priset är 200 dollar, vilket placerar den i nivå med enklare bärbara datorer. Startpaketet med mus, nätadapter, HDMI-kabel och guide kostar 220 dollar.

    Designen domineras av det mekaniska tangentbordet med Gateron Blue-switchar och RGB-belysning, som kan styras via mjukvara eller Python. Chassit är större än Pi 500 för att rymma SSD:n, men portarna är i stort sett desamma. Däremot saknas CSI/DSI-gränssnitt, så kamera får anslutas via USB.

    Inuti finns ett moderkort med stor kylfläns, plats för NVMe och en RP2040-mikrokontroller som hanterar tangentbord och ljus. Kylningen fungerar bra – enheten blir något varmare än Pi 500 men drar lite mindre ström tack vare ett nytt chip-stepp. Vid överklockning når processorn nästan 3 GHz utan att gå över 70 °C, men en starkare strömförsörjning behövs.

    NVMe-SSD:n ger bättre läs- och skrivhastigheter än microSD-kort, men märkligt nog tar själva uppstarten längre tid från NVMe än från microSD. GPIO-stiften finns kvar på kortet, men de sitter horisontellt längs baksidan och är därför svåra att komma åt direkt. För att använda dem på ett praktiskt sätt behöver man en så kallad breakout-adapter som vinklar ut eller sprider stiften. Dessutom är stödet för HAT-tillägg fortfarande begränsat på Pi 5-serien.

    Raspberry Pi 500+ är i grunden en Pi 500 med mer minne och snabbare lagring. Tangentbordet är en höjdpunkt och datorn fungerar bra som enkel desktop, tunn klient eller skol-PC. Däremot gör priset att den känns mer som en billig ARM-baserad dator än en klassisk budget-Pi.

    Läs hela artikel på : https://www.tomshardware.com/raspberry-pi/raspberry-pi-500-plus-review

    Raspberry Pi 500+ – Sammanfattning

    Fördelar

    • 16 GB RAM och 256 GB NVMe SSD – mycket bättre än microSD-lagring.
    • Mekaniskt tangentbord med Gateron Blue-switchar – klickigt och skönt att skriva på.
    • RGB-belysning på tangenterna – med flera effekter och egen kodning via Python.
    • Passiv kylning med stor aluminiumkylfläns – håller sig sval även vid överklockning.
    • Bättre strömförbrukning tack vare nytt chip (D0-stepping).
    • Kan fungera som enkel hemmadator, tunn klient eller skol-PC.

    Nackdelar

    • Dyrare än tidigare modeller – cirka 2750 kr gör att den lämnar budgetsegmentet.
    • Desktop Kit kostar runt 3025 kr, vilket närmar sig priset för enklare bärbara datorer.
    • Boot från NVMe långsammare än från microSD.
    • Inget CSI/DSI-gränssnitt – alltså ingen kameraanslutning, bara USB.
    • Begränsat HAT-stöd på GPIO med Pi 5-serien.
    • Lite tråkig design (helt vit), saknar “raspberry & white”-estetiken från Pi 400.

    Priset är omräknat från dollarpriset och inkluderar svensk moms på 25 %.

    Jämförelse mellan Raspberry Pi 400, 500 och 500+

    Jämförelse: Raspberry Pi 400 vs 500 vs 500+
    Modell Processor RAM Lagring Tangentbord Expansion Belysning Släppår
    Raspberry Pi 400 Pi 4 SoC 4 GB microSD Membrantangentbord Ingen Nej 2020
    Raspberry Pi 500 Pi 5 SoC 8 GB microSD Membrantangentbord Förberedd M.2 (ej aktiverad) Nej 2024
    Raspberry Pi 500+ Pi 5 SoC 16 GB 256 GB M.2 SSD
    (RPi OS)
    Mekaniskt (Gateron Blue) Full M.2 2280
    (PCIe)
    Ja, RGB 2025
  • Armbian 25.8

    Armbian 25.8 är här med stöd för Linux 6.16, nya ARM-kort och en rad förbättringar för både användarupplevelse och prestanda. Uppdateringen stärker distributionens roll som en av de mest mångsidiga Linuxlösningarna för enkortsdatorer.

    Linuxdistributionen Armbian, specialiserad på enkortsdatorer (SBC), har nu nått version 25.8. Uppdateringen innebär både utökat hårdvarustöd och viktiga förbättringar under huven.

    Den största nyheten är stödet för Linux 6.16, som nu används i Armbians EDGE-gren. För den som prioriterar stabilitet finns fortfarande kernel 6.12 kvar som långsiktigt stödd version i STABLE-grenen. Även U-Boot och Arm Trusted Firmware har uppdaterats, vilket gör uppstartsprocessen mer tillförlitlig på flera kort.

    Nya kort och fixar för befintliga

    Armbian 25.8 breddar stödet för nya ARM-kort, bland annat Mekotronics R58 HD, NanoPi R3S LTS, Radxa Cubie A5E, Orange Pi 5 Pro och Banana Pi R4. På listan finns också community-stödda modeller som CAINIAO CNIoT-CORE och KickPi K2B.

    Samtidigt har flera befintliga plattformar fått viktiga förbättringar. Bland annat har DSI-skärmar på Raspberry Pi 5 blivit mer stabila, ljudet återställts på ROCK Pi S, Wake-on-LAN fungerar igen på Helios4, och temperatursensorer aktiverats på Radxa ROCK 5C. Dessutom tillkommer nya drivrutiner, exempelvis för Realtek RTL8822CS och Innosilicon USB3 PHY.

    Större satsning på användarupplevelsen

    Förutom kernel- och hårdvaruuppdateringar har teamet också arbetat med förbättringar i användarutrymmet. Bland höjdpunkterna märks att Debian 13 “Trixie” nu stöds fullt ut, medan en minimal Bookworm-version behålls för kompatibilitet. Byggsystemet har dessutom fått stöd för den nya loong64-arkitekturen.

    Verktyget armbian-config har fått en rad nya funktioner, inklusive bättre WireGuard-stöd, förbättrad Pi-hole-integrering, mer pålitlig overlay-hantering och robustare Docker-installationer. Dessutom tillkommer Cockpit med KVM-stöd och nya moduler som Ghost CMS.

    Ett steg framåt för Armbian

    Armbian 25.8 levereras också med de senaste säkerhetsfixarna, optimeringar och stabilitetsförbättringar. Tillsammans gör uppdateringarna att distributionen stärker sin roll som ett av de mest mångsidiga Linux-alternativen för ARM-baserade enkortsdatorer – oavsett om det handlar om hobbyprojekt eller professionella tillämpningar.

    Den nya versionen finns tillgänglig för nedladdning redan nu via projektets officiella webbplats.

  • ZimaBoard 2

    ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser.

    När den första ZimaBoard kom för några år sedan väckte den snabbt intresse bland teknikentusiaster. Nu är uppföljaren här – ZimaBoard 2 – och den visar sig vara allt annat än en blygsam uppdatering. Med kraftfullare hårdvara, smartare mjukvara och fler möjligheter att anpassa efter egna behov, placerar sig den lilla Intel-baserade enkortsdatorn som en flexibel lösning för såväl hobbyprojekt som mer seriösa uppgifter.

    Mer kraft – mindre strömförbrukning

    Det mest påtagliga lyftet sitter i processorn. Där den första modellen byggde på en Celeron N3450, hittar vi nu en fyrkärnig Intel N150. Resultatet är betydligt bättre prestanda, samtidigt som energiförbrukningen ligger kvar på blygsamma 10 watt. Med andra ord: ZimaBoard 2 är både snabbare och mer energieffektiv – en kombination som gör den lika hemma i vardagsrummet som i serverhyllan på kontoret.

    Två varianter, flera möjligheter

    ZimaBoard 2 finns i två versioner: en enklare modell med 8 GB RAM och en större med 16 GB. Båda använder snabbt LPDDR5x-minne och klarar utan problem multitasking, Docker-containrar och vardagsanvändning. Lagringen består av 32 eller 64 GB eMMC, men för den som vill bygga ut finns två SATA-portar och ett PCIe 3.0-uttag – perfekt för extra diskar, NVMe eller nätverkskort på upp till 2,5 Gbit/s.

    Grafikdelen, Intel UHD, orkar med 4K i 60 Hz och via USB-portarna kan man ansluta allt från hårddiskar till trådlösa nätverkskort. Däremot saknas inbyggt Wi-Fi – något som kanske kan överraska i en tid då nästan allt är trådlöst.

    ZimaOS – ett steg framåt

    Den största skillnaden märks dock på mjukvarusidan. ZimaBoard 2 levereras med ZimaOS, en uppföljare till CasaOS som följde med den första modellen. Gränssnittet är webbaserat och användarvänligt, men döljer också avancerade funktioner för den som vill djupdyka. Bland nyheterna finns betydligt smidigare hantering av RAID, och möjligheten att installera Docker-appar med ett klick gör att man snabbt kan förvandla datorn till mediacenter, AI-plattform eller smarthemslösning.

    Dessutom finns stöd för virtualisering – vilket innebär att man kan experimentera med olika operativsystem i små virtuella maskiner. För den som hellre vill använda något annat än ZimaOS går det bra att installera Linux-distributioner som Ubuntu, Debian eller Fedora. Ja, till och med Windows är ett alternativ – om än kanske mer av nyfikenhet än praktisk nytta.

    Inte utan brister

    Allt är dock inte perfekt. Precis som sin föregångare saknar ZimaBoard 2 en fysisk strömknapp – något som kan irritera i längden. Dessutom blir enheten påtagligt varm vid längre drift. En annan nackdel är att ZimaBoard 2, till skillnad från kusinen ZimaBlade, inte kan matas via USB-C. Det innebär att man är bunden till den medföljande nätadaptern i stället för att kunna använda en mer universell lösning.

    Trots dessa brister är det ändå små detaljer i sammanhanget. ZimaBoard 2 framstår fortfarande som en kompakt dator med imponerande bredd och stora användningsmöjligheter.

    Våra tester

    På Linux.se har vi använt ZimaBoard i praktiken, bland annat för att säkerhetskopiera olika webbplatser och som router. I det senare fallet kunde vi dela internetuppkopplingen med grannen – samtidigt som vi isolerade vårt eget lokala nätverk för att skydda det från obehörig åtkomst.

    Slutsats: ZimaBoard 2 är kanske inte en revolution, men det är en tydlig evolution. Med starkare hårdvara, bättre mjukvara och ett brett användningsområde är det en liten dator som förtjänar en plats i verktygslådan för alla teknikintresserade.

    Pris: cirka 200 USD (motsvarande ungefär 2000 kronor). Svensk moms kan tillkomma. Någon svensk återförsäljare är i nuläget inte känd, men produkten kan beställas direkt från tillverkarens hemsida. Eventuell fraktkostnad kan tillkomma.

    ZimaBoard 2 – Fakta

    Processor: Intel N150, 4 kärnor
    TDP: 10 W
    Grafik: Intel UHD, 24 EU @ 1000 MHz
    Video: 4K @ 60 Hz via Mini DisplayPort 1.2

    Modeller:
    • ZimaBoard 2 832 – 8 GB LPDDR5x, 32 GB eMMC
    • ZimaBoard 2 1664 – 16 GB LPDDR5x, 64 GB eMMC

    Expansion:
    • 2 × SATA 3.0
    • PCIe 3.0 x4
    • USB 3.1-portar

    Operativsystem:
    • ZimaOS (förinstallerat)
    • Stöd för Linux (Ubuntu, Debian, Fedora)
    • Android
    • Windows (valfritt)

    Nackdelar:
    • Ingen fysisk strömknapp
    • Blir varm vid längre användning
    • Ingen USB-C-strömförsörjning (endast nätadapter)

  • Radxa X4 – Intel-utmanaren som vill bli nästa Raspberry Pi

    Raspberry Pi har länge dominerat maker-marknaden, men nu kommer Radxa X4 – en enkortsdator i samma formfaktor som Pi 5, fast med en Intel-CPU i centrum. Är detta början på en ny era för x86 i maker-världen?

    En Pi-klon med Intel under huven

    Radxa har länge byggt Arm-baserade SBC:er, men med X4 tar de ett djärvt steg. I stället för en Cortex-A76, som i Raspberry Pi 5, sitter här en fyrkärnig Intel N100 på upp till 3,4 GHz. Resultatet är ett kort som ser ut som en Pi – men beter sig mer som en liten PC.

    GPIO-stiften drivs inte av Intel-kretsen utan av en RP2040, samma mikrokontroller som i Raspberry Pi Pico. Det betyder att Radxa kan erbjuda ett fullt 40-pins GPIO-gränssnitt, men utan att CPU:n belastas.

    Prestanda: mer PC än hobbykort

    Här märks skillnaden direkt. Med NVMe-lagring via M.2 startar Radxa X4 snabbt, laddar program direkt och beter sig mer som en ultrabook än en traditionell SBC.

    • CPU-kraft: N100 överträffar Raspberry Pi 5 både i enkel- och flertrådade tester.
    • Grafik: Intel UHD-grafik räcker för 4K-video och vardagsanvändning, men inte för tunga spel.
    • Multitasking: Med upp till 12 GB LPDDR5-RAM klarar kortet flera uppgifter samtidigt utan att krokna.

    Kylning: en nödvändighet

    Mer kraft innebär mer värme. Där Pi 5 ofta klarar sig med passiv kylning, måste Radxa X4 ha en kylfläns för att prestera. Radxa säljer ett officiellt kylflänschassi för ca 202 kr, men vi tycker det borde ingå i priset. Utan det stryps CPU:n kraftigt.

    Priser och tillgänglighet

    Radxa X4 är aggressivt prissatt:

    • Radxa X4 4 GB – ca 810 kr
    • Radxa X4 8 GB – ca 1080 kr
    • Extra lagring: 32 GB eMMC ca 122 kr, 64 GB eMMC ca 135 kr

    Det gör Radxa X4 betydligt billigare och mer tillgänglig för makers.

    Radxa X4 vs Raspberry Pi 5

    EgenskapRadxa X4Raspberry Pi 5
    CPUIntel N100, 4C/4T, upp till 3,4 GHzBroadcom BCM2712, Arm Cortex-A76, 4C/4T, 2,4 GHz
    GPUIntel UHD Graphics (24 EU, 750 MHz)VideoCore VII
    RAM4 / 8 / 12 GB LPDDR54 / 8 GB LPDDR4X
    LagringNVMe via M.2 (2230), valbar eMMCmicroSD, PCIe via HAT
    Nätverk2,5 Gbit Ethernet, Wi-Fi 6, BT 5.21 Gbit Ethernet, Wi-Fi 5, BT 5.0
    GPIO40-pin via RP204040-pin nativt
    Video2 × Micro HDMI (4K60)2 × Micro HDMI (4K60)
    StrömUSB-C PD 12V / 2,5AUSB-C PD 5V / 5A
    PrisFrån ca 810 kr (4 GB)Från ca 810 kr (4 GB)

    Framtidsspaning – x86 gör intåg i maker-marknaden

    Raspberry Pi och Arm har länge varit synonymt med maker-världen. Men Radxa X4 visar att x86 kan ta plats även här.

    • Fördelar: Bred mjukvarukompatibilitet (Windows/Linux), högre CPU-prestanda och NVMe-lagring.
    • Nackdelar: Större värmeutveckling, mindre community och svagare ekosystem än Raspberry Pi.

    Troligen kommer vi se en framtid där Arm och x86 delar på tronen: Arm i utbildning, IoT och lågenergi – x86 i kraftfulla maker-projekt och billiga mini-PC:s.

    Domslut

    Radxa X4 är det närmaste en ”Raspberry Pi med PC-hjärta” vi har sett. Den erbjuder mer kraft, snabbare lagring och bättre nätverk än Pi 5, men kräver kylning och kan inte luta sig mot samma gigantiska ekosystem.

    ✅ Plus

    • Intel N100 ger rejält prestandalyft
    • NVMe-lagring
    • Prisvärd (från ca 810 kr)
    • 2,5 GbE och Wi-Fi 6

    ❌ Minus

    • Kräver kylning, annars stryps CPU:n
    • Mindre community än Raspberry Pi
    • GPIO via RP2040, inte nativt

    Slutsats:
    För den som vill ha en liten, billig x86-dator i Pi-format är Radxa X4 just nu det bästa alternativet. Men Raspberry Pi 5 behåller sin styrka genom ekosystem och enkelhet – och därför är kampen långt ifrån avgjord.

    https://radxa.com/products/x/x4

    Radxa X4 – Fakta

    x86-SBC i Raspberry Pi-format
    CPU:Intel N100, 4C/4T, upp till 3,4 GHz
    GPU:Intel UHD Graphics (24 EU, 4K60)
    RAM:4/8/12 GB LPDDR5
    Lagring:M.2 2230 NVMe (PCIe 3.0 x4), valbar eMMC
    Nätverk:2.5 GbE, Wi-Fi 6, BT 5.2
    Video:2× Micro HDMI, upp till 4K@60
    GPIO:40-pin via RP2040 (2× SPI, 2× I2C, 2× UART, 16× PWM, 8× PIO)
    Ström:USB-C PD 12V / 2,5A
    Mått:85 × 56 mm
    Pris (SEK):från ca 810 kr (4 GB), 1080 kr (8 GB) inkl. 25 % moms
    NVMe2.5 GbEWi-Fi 6RP2040 GPIO
  • Radxa X4 – x86-baserad enkortsdator som klarar PS2-emulering bättre än Raspberry Pi 5

    För den som vill spela spel från kalla krigets dagar – när Ronald Reagan fick den onda sidan att riva Berlinmuren.

    Raspberry Pi 5 är en uppskattad och prisvärd enkortsdator med bred användning inom hobbyprojekt, utbildning och lättare serverapplikationer. Trots förbättringar jämfört med tidigare modeller är prestandan fortfarande begränsad, särskilt när det gäller mer krävande uppgifter som spel- och konsolemulering. I jämförelse framstår Radxa X4, som bygger på Intel N100, som ett betydligt starkare alternativ – både vad gäller kompatibilitet och rå prestanda.

    Fördelar med x86-arkitektur

    En stor fördel med x86-baserade system som Radxa X4 är den breda kompatibiliteten med operativsystem och mjukvara. Till skillnad från ARM-plattformar, där stöd ofta är begränsat eller beroende av inofficiella portar, kan x86-enheter köra kompletta Linux-distributioner och även Windows 11 utan större problem. Det öppnar för ett mycket större urval av emulatorer och verktyg – och enklare installation.

    Radxa X4 är bättre utrustad än en Raspberry Pi 5. Den har stöd för M.2-hårddiskar men använder samma 40-pin GPIO-header som gjort Raspberry Pi populär. Den har stöd för två skärmar upp till 4K, samt USB Type-C PD, vilket innebär att den kan drivas via en USB-C-adapter.

    Till skillnad från Zimablade, som tidigare har testats, kan man inte själv välja RAM på Radxa X4 – det är fastlött på moderkortet. Dock bygger Zimablade på en äldre CPU än Intel N100. Zimablade har inte stöd för M.2-diskar, men däremot för vanliga SATA-diskar.

    Radxa X4 som PlayStation 2-emulator

    Enkel installation med Batocera

    För projektet valdes Batocera, en specialiserad Linux-distribution för spel- och retroemulering. Batocera är känd för sitt intuitiva gränssnitt och breda stöd för olika konsoler – inklusive en fullt fungerande PCSX2-kärna för PlayStation 2. Systemet installerades på en extern SSD genom att flasha rätt avbildningsfil via Balena Etcher, varpå enheten enkelt kunde starta från disken efter ändring i boot-ordningen.

    Konfigurationen av emulatorn var okomplicerad: BIOS-filer för PS2 lades i katalogen //BATOCERA/share/bios/ps2, medan spel-ROM:ar placerades i //BATOCERA/share/roms/ps2. Därefter var systemet redo att köra.

    Spelprestanda som imponerar

    I praktiska tester visade Radxa X4 att den klarar de flesta PS2-titlar med god marginal. Spel som Devil May Cry 3 levererade stabila 30 bilder per sekund vid 1,25× upplösning – och ännu bättre prestanda kunde nås genom att växla till Vulkan som grafikmotor. God of War, Tales of the Abyss, Persona 3, Metal Gear Solid 3 och flera andra klassiker var fullt spelbara, många med förbättrad grafik jämfört med originalkonsolen.

    Detta står i stark kontrast till Raspberry Pi 5, där samma spel knappt uppnår spelbara bilduppdateringsfrekvenser – även vid reducerad upplösning och med omfattande optimeringar.

    Begränsningar vid mer krävande titlar

    Vissa mer grafiktunga spel kräver dock justeringar. Xenosaga fungerade endast acceptabelt vid originalupplösning, och även då kunde viss prestandaförlust märkas. Shadow of the Colossus krävde liknande kompromisser. Burnout 3: Takedown, känt för sina snabba hastigheter och intensiva visuella effekter, tappade under vissa moment från 60 FPS, vilket kan påverka spelkänslan.

    Slutsats: En kapabel PS2-emuleringsdator i miniformat

    Radxa X4 visar sig vara ett utmärkt val för den som vill bygga en kompakt, strömsnål men kraftfull retrospelmaskin med stöd för PlayStation 2-emulering. Med förmågan att köra ett brett utbud av titlar i högre upplösning och med god prestanda – samt enkel installation via Batocera – placerar sig denna SBC som ett fullgott alternativ till större datorer, och ett överlägset val framför Raspberry Pi 5 i detta sammanhang.

    Prisjämförelse (cirka, inkl. moms/frakt):

    • Raspberry Pi 5, 4 GB: ca 799 kr
    • Radxa X4: ca 1130 kr
    • Zimablade: ca 1000 kr (inkl. frakt från t.ex. Hongkong)

    Observera att priser kan variera över tid och mellan återförsäljare.

    Innehållet ovan som behandla PS2 emulering är data som kommer ifrån

    https://www.xda-developers.com/this-raspberry-pi-killer-is-great-at-emulating-ps2-games

    Radxa X4 – Tekniska Specifikationer

    Processor (SoC): Intel® N100 (Alder Lake-N) – 4 kärnor / 4 trådar, upp till 3,40 GHz turbo, 6 MB Smart Cache, stöd för Intel GNA 3.0 och IPU 6.0

    Grafik: Intel® UHD Graphics, upp till 750 MHz; stöd för DirectX 12.1, OpenGL 4.6 och OpenCL 3.0

    Minne och lagring

    LPDDR5 RAM: 4 GB, 8 GB, 12 GB eller 16 GB (~4800 MHz)

    Lagring: M.2 2230 NVMe SSD via PCIe 3.0 ×4; valbar eMMC på vissa SKU:er

    Gränssnitt och anslutningar

    USB: 3 × USB 3.2 Gen 1 (Type‑A), 1 × USB 2.0 (Type‑A)

    Video: 2 × micro HDMI med upp till 4K @ 60 fps

    Ethernet: 2.5 Gbps RJ45 med PoE-stöd (med tillbehör)

    Trådlöst: Wi‑Fi 5 / Bluetooth 5.0 eller Wi‑Fi 6 / Bluetooth 5.2 beroende på modell

    GPIO: 40-polig header styrd av RP2040 mikrokontroller (Cortex‑M0+ @ 133 MHz), med stöd för 2×SPI, 2×UART, 2×I²C, 16×PWM, 8×PIO samt 5 V och 3.3 V ström

    Extra: 3.5 mm ljudutgång + mikrofoningång, RTC-batterisockel, fläktkontakt, Power- och BOOTSEL-knappar

    Strömförsörjning och drift

    Strömmatning: USB‑C PD (12 V, ≥ 2.5 A), PoE-stöd

    Effektförbrukning: Ca 18–25 W vid belastning

    TDP: CPU har TDP på ~6 W; fabriksinställt BIOS begränsar PL1 till 6 W

    Kylning: Aktiv kylning rekommenderas vid full belastning

    Temperaturintervall: 0 °C till ca 60 °C

    Mjukvarustöd

    Operativsystem: Windows 11 (64-bit), Debian, Ubuntu

    Utvecklingsstöd: GPIO via Linux-bibliotek, Pico SDK för RP2040

    Snabbspecifikation

    Funktion Detalj
    CPUIntel N100, 4 kärnor @ 3.40 GHz
    GPUIntel UHD Graphics (750 MHz)
    RAM4–16 GB LPDDR5
    LagringNVMe m.2 (PCIe 3.0 ×4), eMMC
    USB3× USB 3.2, 1× USB 2.0
    Display2× micro HDMI, 4K@60 fps
    Ethernet2.5 Gbps, PoE-stöd
    TrådlöstWi‑Fi 5/6 + BT 5.0/5.2
    GPIO40-pin via RP2040
    StrömUSB‑C PD 12 V / PoE
    KylningAktiv rekommenderas
    OS-stödWindows 11, Debian/Ubuntu
    Temperaturområde0 °C – 60 °C

    Sammanfattning

    Radxa X4 är en kraftfull x86-baserad SBC med Intel N100 och LPDDR5, vilket gör den betydligt snabbare än många ARM‑baserade alternativ. Den stöder NVMe-lagring, 2.5 Gbps Ethernet, dual‑4K HDMI och GPIO-expansion via RP2040. Perfekt för utvecklare och entusiaster som behöver x86-kompatibilitet, kraftfull grafik och robusta anslutningar.

    Modeller med Wi‑Fi 6/BT 5.2 kräver ofta minst 8 GB RAM. Enklare konfigurationer har Wi‑Fi 5/BT 5.0.

    Källor: radxa.com, docs.radxa.com, bret.dk, tomshardware.com, dl.radxa.com

Etikett: SBC

  • Google Chrome kommer till ARM64 på Linux – ett steg som kan förändra plattformen

    Google tar nu ett efterlängtat steg mot bättre stöd för ARM-baserade Linuxdatorer. Under andra kvartalet 2026 väntas företaget släppa en officiell ARM64-version av Chrome för Linux, vilket innebär att användare för första gången får tillgång till webbläsarens fulla funktionalitet även på denna växande plattform. I många år har Linux kunnat köras på en mängd olika…

  • Armbian 26.2 “Goa” – stabilare grund och bredare stöd för enkortsdatorer

    Med Linux 6.18 LTS i ryggen och utökat stöd för nya enkortsdatorer tar Armbian 26.2 ett tydligt steg mot ökad stabilitet och bredare användning. Den nya versionen kombinerar långsiktig kärnsupport, förbättrade skrivbordsmiljöer och ett uppdaterat installationsverktyg – och stärker därmed Armbians roll som en flexibel och framtidssäker plattform för både hobbyprojekt och professionella ARM-system. Den…

  • DietPi 10.1: Litet system med stora ambitioner

    DietPi 10.1 vässar den lättviktiga Debian-baserade distributionen med officiellt stöd för NanoPi Zero2, ett nytt databashanteringsverktyg med AI-chatt och ett tydligt lyft för RISC-V genom upplåsta Navidrome-byggen. Samtidigt moderniseras Python-hanteringen via virtuella miljöer, fjärrskrivbord blir lättare att köra utan full desktop och en rad buggar och stabilitetsproblem rättas till Den resurssnåla Linuxdistributionen DietPi fortsätter att…

  • Raspberry Pi 500+: En modern hemdator med retroanda

    Raspberry Pi fortsätter att tänja på gränserna för vad små datorer kan vara. Med nya Raspberry Pi 500+ tar de allt-i-ett-konceptet till nästa nivå: ett stilrent mekaniskt tangentbord med RGB-belysning, inbyggd 256 GB SSD, hela 16 GB RAM och kraften från Raspberry Pi 5. Det är en modern hyllning till hemdatorerna från 80-talet – fast…

  • Armbian 25.8

    Armbian 25.8 är här med stöd för Linux 6.16, nya ARM-kort och en rad förbättringar för både användarupplevelse och prestanda. Uppdateringen stärker distributionens roll som en av de mest mångsidiga Linuxlösningarna för enkortsdatorer. Linuxdistributionen Armbian, specialiserad på enkortsdatorer (SBC), har nu nått version 25.8. Uppdateringen innebär både utökat hårdvarustöd och viktiga förbättringar under huven. Den…

  • ZimaBoard 2

    ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser. När den första ZimaBoard kom för några år…

  • Radxa X4 – Intel-utmanaren som vill bli nästa Raspberry Pi

    Raspberry Pi har länge dominerat maker-marknaden, men nu kommer Radxa X4 – en enkortsdator i samma formfaktor som Pi 5, fast med en Intel-CPU i centrum. Är detta början på en ny era för x86 i maker-världen? En Pi-klon med Intel under huven Radxa har länge byggt Arm-baserade SBC:er, men med X4 tar de ett…

  • Radxa X4 – x86-baserad enkortsdator som klarar PS2-emulering bättre än Raspberry Pi 5

    Raspberry Pi 5 är en uppskattad och prisvärd enkortsdator med bred användning inom hobbyprojekt, utbildning och lättare serverapplikationer. Trots förbättringar jämfört med tidigare modeller är prestandan fortfarande begränsad, särskilt när det gäller mer krävande uppgifter som spel- och konsolemulering. I jämförelse framstår Radxa X4, som bygger på Intel N100, som ett betydligt starkare alternativ –…