• Jellyfin blir äntligen officiell app på Samsung Smart TV

    Samsung-ägare kan nu ta ett stort steg mot full kontroll över sitt eget medieinnehåll. Den öppna och kostnadsfria mediaservern Jellyfin har nämligen blivit tillgänglig som officiell app för Samsung Smart TV via Tizen Store. Efter år av inofficiella och krångliga lösningar innebär detta ett genombrott som gör det betydligt enklare för miljontals användare att strömma sina egna filmer, serier och musik direkt till vardagsrummet.

    Jellyfin blir äntligen officiell app på Samsung Smart TV

    Efter flera års väntan kan Samsung-ägare nu glädjas åt att Jellyfin finns som officiell app i Tizen Store. Den fria och öppna mediaservern, som länge varit tillgänglig på nästan alla andra smart-TV-plattformar, har därmed tagit klivet in i Samsungs ekosystem.

    Vad är Jellyfin?

    Jellyfin är ett gratis och open-source-baserat mediaserverprojekt som gör det möjligt att organisera, strömma och hantera sitt eget medieinnehåll. Filmer, TV-serier, musik och bilder lagras på en server som användaren själv kontrollerar och strömmas till olika enheter i hemmet.

    Till skillnad från kommersiella alternativ finns inga abonnemang, ingen reklam och ingen datainsamling. Allt innehåll och all metadata stannar lokalt hos användaren.

    Tizen – den sista stora pusselbiten

    Samsung använder sitt eget operativsystem, Tizen, i miljontals smart-TV-apparater världen över. Under lång tid var detta den enda större TV-plattformen som saknade officiellt stöd för Jellyfin, trots att appar redan fanns för exempelvis Android TV, webOS och Apple TV.

    Detta gjorde att Samsung-användare antingen fick klara sig utan Jellyfin eller ta till inofficiella lösningar.

    Ett oväntat besked från utvecklarna

    Genombrottet uppmärksammades först när en användare noterade att Jellyfin plötsligt dök upp i Tizen Store. Kort därefter bekräftade Jellyfin-utvecklaren Anthony Lavado att appen faktiskt godkänts, om än med vissa begränsningar.

    Alla TV-modeller stöds ännu inte. Vissa buggar återstod, men efter dialog med Samsungs granskningsprocess tilläts appen släppas för delar av plattformen.

    Varför detta är viktigt

    Tidigare gick det att installera Jellyfin på Samsung-TV, men processen var långt ifrån användarvänlig. Den krävde egen kompilering av appen, hantering av beroenden, aktivering av utvecklarläge på TV:n och en komplicerad installationsprocedur.

    Med Jellyfin som officiell app försvinner hela detta hinder. Installation sker nu direkt från Tizen Store, precis som vilken annan app som helst.

    Begränsat stöd – än så länge

    Rapporter från användarforum visar att Jellyfin främst dyker upp på nyare Samsung-modeller. Äldre TV-apparater verkar i nuläget sakna tillgång, men mycket tyder på att stödet kommer att utökas över tid.

    Ett steg framåt för öppen källkod

    Att Jellyfin nu finns som officiell app på Samsung Smart TV är mer än en teknisk detalj. Det markerar ett tydligt framsteg för öppen källkod och självhostade lösningar i konsumentelektronikens mest centrala miljö.

    För miljontals användare innebär detta enklare tillgång till egna mediebibliotek, full kontroll över sitt innehåll och ett alternativ till låsta, abonnemangsbaserade streamingtjänster – direkt i vardagsrummet.

    https://github.com/jellyfin/jellyfin-tizen/issues/222#issuecomment-3831497018

    FAKTARUTA
    Rubrik: Jellyfin på Samsung Smart TV (Tizen)
    Vad är Jellyfin? Fri och öppen mediaserver för ditt eget filmbibliotek, serier och musik.
    Nyhet: Officiell app börjar rullas ut i Tizen Store.
    Stöd: Syns främst på nyare TV-modeller – alla får den inte samtidigt.
    Varför viktigt? Slipper krånglig sideload/utvecklarläge – installeras som vanlig app.



  • En ringklocka utan sladdar – när webben ringer på dörren

    En QR-kod på dörren, en webbsida som “ringer”, och en konsol inomhus som plingar till via en egen ntfy-server – kan det verkligen fungera som ringklocka? I praktiken visade det sig vara oväntat stabilt och snabbt, även om det knappast ersätter en klassisk installation permanent. Här publicerar vi den testade koden och visar vilka få inställningar du behöver ändra för att komma igång.

    Tänk dig en ringklocka som inte sitter i väggen, inte kräver någon särskild hårdvara och inte ens behöver vara i samma byggnad som du själv. I stället består den av en QR-kod, en webbsida och en notifieringstjänst. Det låter som ett experiment – och det är det också – men ett förvånansvärt fungerande sådant.

    I en tidigare artikel beskrev vi hur man kan bygga en mjukvarubaserad ringklocka med hjälp av QR-kod, egen domän och en självhostad ntfy-server. Nu har lösningen testats i praktiken, och dessutom publiceras den kod som faktiskt användes. Den skiljer sig något från den som visades i det första inlägget.

    Resultatet? Inte något man installerar som permanent ersättning för en vanlig ringklocka, men absolut ett intressant och lärorikt bygge.

    Två delar som tillsammans bildar ett “pling”

    Systemet är uppdelat i två tydliga delar som samverkar via webben.

    Den första delen är webbsidan som QR-koden pekar på. QR-koden sitter exempelvis på dörren eller porten. När någon skannar den öppnas en enkel webbsida där besökaren kan ”ringa på”. Ett klick räcker för att ett meddelande ska skickas vidare.

    Den andra delen är konsolen på insidan. Det kan vara en dator, surfplatta eller mobil som har en webbsida öppen i webbläsaren. Den sidan lyssnar på notifieringar från ntfy-servern. När någon ringer på hörs ett ljud och ett meddelande visas direkt på skärmen.

    All kommunikation sker i realtid, helt via webbläsaren.

    Hur fungerade det i praktiken?

    Överraskande bra.

    Notiserna dök upp snabbt, ljudsignalen fungerade stabilt och hela lösningen kändes oväntat robust så länge nätverket var tillförlitligt. Samtidigt märks det tydligt att detta inte är tänkt som en långsiktig hushållsprodukt. Det är mer ett tekniskt experiment än en färdig konsumentlösning.

    Men som koncept och demonstration är det mycket lyckat.

    Den testade koden och nödvändiga ändringar

    När du laddar ner och packar upp arkivet med koden hittar du två mappar, en för webbsidan bakom QR-koden och en för konsolen.

    I filen index.html för webbdelen behöver du ändra adressen till din egen ntfy-server:

    const NTFY_URL = ”https://ntfy.exempel.se/ringklocka-Ringer”;

    Sätt adressen till den domän där din ntfy-server faktiskt finns.

    I konsolens index.html gör du motsvarande ändring:

    const NTFY_BASE = ”https://ntfy.exempel.se”;

    Även här ska adressen peka på din egen ntfy-domän.

    Vad krävs för att lösningen ska fungera?

    För att systemet ska fungera pålitligt behöver du några grundläggande förutsättningar. Du bör ha en egen domän, både för stabilitet och för att kunna använda HTTPS. Du behöver också tillgång till en ntfy-server, helst självhostad. Slutligen krävs en enhet som är igång och har konsolsidan öppen i webbläsaren.

    I övrigt behövs inga appar, inga användarkonton och ingen specialutrustning.

    Installera ntfy

    För att installera en ntfy-server på Ubuntu är det en fördel att ta det steg för steg. Börja med att se till att systemet är uppdaterat och att du har grundläggande verktyg som curl och gpg installerade. Därefter lägger du till ntfy-projektets officiella paketkälla. Det görs genom att hämta GPG-nyckeln och registrera arkivet i systemets APT-konfiguration. När paketkällan är på plats uppdaterar du paketlistan och installerar ntfy med systemets vanliga pakethanterare.

    När programmet är installerat skapar du en konfigurationsfil, vanligtvis /etc/ntfy/server.yml. Där anger du grundläggande inställningar, till exempel vilken extern adress servern ska använda, som https://ntfy.dindomän.se, samt vilken lokal port tjänsten ska lyssna på. Konfigurationsfilen behöver inte vara avancerad till att börja med, utan kan hållas mycket enkel.

    Nästa steg är att köra ntfy som en systemtjänst. Genom att aktivera tjänsten med systemd ser du till att den startar automatiskt vid omstart av servern. När tjänsten väl är igång kan du kontrollera att den fungerar genom att skicka ett testmeddelande till ett valfritt ämne.

    För praktisk och säker användning placeras ntfy normalt bakom en webbserver som Apache. Webbservern fungerar då som en omvänd proxy och vidarebefordrar HTTPS-trafik till ntfy-tjänsten som kör lokalt. Slutligen säkrar du uppkopplingen med ett TLS-certifikat, till exempel via Let’s Encrypt och Certbot.

    När dessa delar är på plats har du en stabil och självhostad ntfy-server som kan användas för allt från notifieringar till den mjukvarubaserade ringklockan till andra typer av realtidsmeddelanden.

    Varför är detta intressant?

    För att det visar hur långt man kan komma med enkla webbtekniker och öppna standarder. Med bara HTML, JavaScript och en notifieringstjänst går det att koppla samman den fysiska världen med webben på ett mycket direkt sätt.

    Samma idé kan användas för andra ändamål, till exempel enkla larmsystem, interna notifieringar, hjälpknappar eller tillfälliga installationer på mässor och evenemang.

    Det är kanske inte framtidens ringklocka, men det är ett tydligt exempel på hur kreativ mjukvara kan ersätta hårdvara – åtminstone ibland.

    Texten ovan bör ses som en övergripande beskrivning. Ett tips är att ta hjälp av en lämplig AI för att få allt att fungera.

    Länk för att ladda hem koden

    https://www.linux.se/kod/ringkloocka.tar

    Fakta: Mjukvaruringklocka med QR-kod och ntfy
    En experimentell ringklocka som använder en QR-kod på dörren och en webbsida som skickar en notifiering till en konsol via en egen ntfy-server.
    Består av:
    • Webbsida som QR-koden pekar på (”ring på”-knapp)
    • Konsolvy i webbläsaren som spelar ljud och visar meddelanden
    • ntfy-server som förmedlar notifieringar i realtid
    Du behöver:
    • Egen domän och HTTPS
    • En ntfy-server (helst självhostad på Ubuntu)
    • En enhet som är igång och har konsolsidan öppen
    Filer att ändra i koden:
    index.html: NTFY_URL
    consol/index.html: NTFY_BASE
    Tips: Se texten i artikeln som en övergripande beskrivning. Ta gärna hjälp av en lämplig AI för att få detaljerna rätt i din egen miljö.
  • Tänk om du plötsligt försvinner från nätet?

    Tänk om du plötsligt slutar svara på mejl, logga in på dina konton – eller ens använda internet? Med det nya open-source-verktyget LastSignal kan du själv styra vad som ska hända då. Genom stark kryptering och en digital ”dead man’s switch” ser tjänsten till att känslig information bara lämnas vidare om du verkligen blir onåbar.

    LastSignal låter dig lämna efter dig information – först när det verkligen behövs

    Vi lever stora delar av våra liv digitalt. Kryptoplånböcker, molnkonton, lösenordshanterare, privata dokument och känslig kommunikation är idag lika viktiga som nycklarna till ytterdörren. Men vad händer om du av någon anledning inte längre kan logga in, svara på mejl eller använda dina digitala verktyg?

    Det är just den frågan som det nya open-source-verktyget LastSignal försöker besvara.

    En digital ”dead man’s switch”

    LastSignal är ett självhostat system för så kallad dead man’s switch-funktionalitet – ett koncept som innebär att något automatiskt triggas om en person slutar ge livstecken. I det här fallet handlar det om förskrivna meddelanden som bara skickas vidare om användaren inte längre bekräftar sin aktivitet.

    Systemet bygger på regelbundna avstämningar via e-post. Så länge användaren klickar på sina påminnelser händer ingenting. Men om dessa bekräftelser uteblir, aktiveras en tidskedja som till slut leder till att krypterade meddelanden skickas till utvalda mottagare.

    Det kan handla om allt från instruktioner till anhöriga, åtkomstinformation till digitala tillgångar – eller helt enkelt ett sista meddelande.

    Total sekretess – inte ens servern kan läsa innehållet

    En av de mest intressanta aspekterna med LastSignal är dess zero-knowledge-design. All kryptering sker direkt i användarens webbläsare innan informationen laddas upp. Servern lagrar alltså endast krypterad data och saknar helt möjlighet att läsa innehållet.

    Det betyder att även om servern skulle komprometteras, eller om någon administratör får tillgång till databasen, är meddelandena fortfarande skyddade. Nycklarna lämnar aldrig användarens kontroll.

    Kort sagt: servern fungerar som en mekanisk utlösare och budbärare – inte som en betrodd mellanhand.

    Ingen extern tjänst att lita på

    Till skillnad från många kommersiella lösningar är LastSignal tänkt att köras på din egen server. Installationen sker via Docker, och användaren ansvarar själv för drift, uppdateringar och säkerhet.

    E-postleverans sker via vanlig SMTP, vilket innebär att du själv konfigurerar vilken mejlserver eller relay som ska användas – både för påminnelser och för själva meddelandena om systemet aktiveras.

    Detta gör lösningen särskilt attraktiv för personer som vill undvika molntjänster, abonnemang och tredjepartsberoenden.

    En betrodd kontakt – utan fullmakt

    LastSignal innehåller även en smart mellanfunktion: en betrodd kontakt. Om användaren inte svarar på sina sista påminnelser kan denna person bekräfta att användaren fortfarande lever men tillfälligt är onåbar.

    En sådan bekräftelse skjuter upp utskicket under en angiven tid – utan att den betrodda kontakten får tillgång till kontot eller de krypterade meddelandena. Det ger en extra säkerhetsventil mot falska larm, exempelvis vid sjukdom, resa eller tekniska problem.

    Ett digitalt testamente – på dina villkor

    LastSignal är inte ett juridiskt testamente, men fungerar i praktiken som ett digitalt nödbrev. Ett sätt att försäkra sig om att viktig information inte försvinner, samtidigt som den förblir helt privat så länge den inte behövs.

    I en tid där våra liv blir allt mer digitala är det här ett tydligt exempel på hur kryptografi, öppen källkod och självbestämmande kan kombineras för att lösa ett mycket mänskligt problem: vad lämnar vi efter oss – och när?

    För den som vill veta mer finns projektets dokumentation och källkod fritt tillgänglig online.

    https://lastsignal.app

    Fakta: LastSignal
    Vad? Självhostad “dead man’s switch” som skickar förskrivna meddelanden vid utebliven aktivitet.
    Hur? Regelbundna e-postcheckar. Om du inte bekräftar i tid triggas utskick.
    Integritet: Zero-knowledge – meddelanden krypteras i webbläsaren innan uppladdning.
    Serverns roll: Lagrar endast chiffertext och hanterar trigger/leverans, inte innehållet.
    Leverans: SMTP – du konfigurerar egen mailserver/relay för påminnelser och utskick.
    Extra: Stöd för “trusted contact” som kan skjuta upp utskick utan att få åtkomst till meddelanden.
  • Donetick – ett Linux-verktyg för vardagens måsten

    Att minnas alla hushållssysslor är lättare sagt än gjort. När uppgifter återkommer med olika intervall och delas mellan flera personer blir det snabbt rörigt. Donetick är ett självhostat verktyg som hjälper dig att samla, planera och följa upp allt från städning till trädgårdsarbete – med påminnelser, återkommande scheman och smarta funktioner som förenklar vardagen.

    Få ordning på hushållssysslorna med Donetick

    Återkommande hushållsarbete är lätt att underskatta. När uppgifter dyker upp varje vecka, varje månad eller bara någon gång per år är det svårt att hålla allt i minnet. Utan ett system blir det snabbt oklart vad som är gjort, vad som återstår och vem som egentligen ansvarar för vad. Donetick är ett självhostat webbverktyg som är särskilt utformat för att hantera just denna typ av uppgifter.

    Donetick kombinerar ett lättanvänt gränssnitt med stöd för återkommande sysslor, flera användare, prioriteringar och ett öppet API. Verktyget lämpar sig väl för hushåll och familjer, men kan även användas i andra sammanhang där uppgifter behöver delas och följas upp.

    Förutsättningar

    I den här genomgången används en Debian-baserad server. Donetick körs i en container, vilket gör Docker och Docker Compose till det enklaste installationsalternativet. Installera nödvändiga paket med:

    sudo apt install docker.io docker-compose
    

    För att slippa använda sudo vid varje docker-kommando kan du lägga till din användare i docker-gruppen:

    sudo usermod -aG docker $USER
    

    Logga ut och in igen så att ändringen börjar gälla.

    Installera Donetick med Docker Compose

    Börja med att skapa en katalogstruktur för Donetick:

    mkdir -p ~/containers/donetick/{data,config}
    cd ~/containers/donetick
    

    Skapa därefter filen docker-compose.yml med följande innehåll:

    version: "3.9"
    
    services:
      donetick:
        image: donetick/donetick:latest
        container_name: donetick
        ports:
          - "2021:2021"
        volumes:
          - ./data:/app/data
          - ./config:/app/config
        restart: unless-stopped
    

    Donetick kräver även en konfigurationsfil för självhostade installationer. Skapa filen config/selfhosted.yaml. Du kan utgå från Doneticks exempelkonfiguration, men se till att ange en säker JWT-nyckel. En lämplig nyckel kan genereras med:

    openssl rand -hex 16
    

    Ange den genererade strängen i konfigurationsfilen som värde för jwt_secret.

    Starta sedan containern:

    docker-compose up -d
    

    Kontrollera att tjänsten körs korrekt genom att titta i loggarna:

    docker-compose logs -f
    

    När Donetick är igång visas meddelandet att applikationen körs.

    Skapa användarkonto och logga in

    Öppna webbläsaren och gå till:

    http://SERVER_IP:2021/
    

    Vid första besöket får du välja att logga in eller skapa ett nytt konto. Donetick stöder flera användare, vilket gör det möjligt att använda systemet gemensamt i ett hushåll. Varje användare har sitt eget konto med personliga inställningar.

    Översikt och gränssnitt

    Efter inloggning visas startsidan där alla aktuella uppgifter listas. I mitten syns uppgifterna, högst upp finns sök och filter, och till höger visas en kalender med kommande sysslor. Längst ned listas nyligen slutförda uppgifter.

    Via menyn uppe till vänster når du inställningar, etiketter, grupper och API-funktioner.

    Skapa och hantera uppgifter

    För att skapa en ny uppgift klickar du på plusknappen. Du anger ett namn och kan även lägga till en beskrivning. Om ingen deadline anges hamnar uppgiften i listan för uppgifter utan förfallodatum.

    När uppgiften är slutförd markerar du den som klar. Den arkiveras då automatiskt men finns kvar i historiken.

    Smarta uppgifter med naturligt språk

    Donetick erbjuder även möjligheten att skapa uppgifter genom fri text. I stället för att fylla i alla fält manuellt kan du skriva exempelvis:

    ”Vattna växterna varje söndag”

    Donetick tolkar då texten och skapar automatiskt en återkommande uppgift. Funktionen är experimentell men fungerar redan bra för vanliga formuleringar.

    Etiketter och prioritet

    Uppgifter kan märkas med etiketter för att göra dem lättare att sortera, till exempel städning, underhåll eller trädgård. Varje etikett kan tilldelas en färg.

    Det går även att ange prioritet på uppgifter, från mycket viktiga till mindre brådskande. Detta påverkar hur de visas i listan och hjälper till att fokusera på rätt saker.

    Återkommande uppgifter och deadlines

    Donetick är särskilt användbart för återkommande sysslor. Du kan ange om en uppgift ska upprepas dagligen, veckovis, månadsvis eller enligt ett mer avancerat schema.

    För uppgifter med deadline går det även att ange ett tidsfönster som bestämmer hur nära slutdatumet uppgiften måste slutföras för att räknas som klar i tid.

    Samarbete och familjedelning

    Användare kan samlas i grupper, kallade cirklar. Inom en cirkel delas uppgifter mellan medlemmarna. När en uppgift skapas kan den tilldelas en eller flera personer.

    För återkommande uppgifter kan Donetick automatiskt rotera ansvaret mellan användare, exempelvis genom att välja den som gjort minst tidigare.

    Tidsregistrering

    Donetick har inbyggd tidtagning. Via uppgiftens detaljvy kan du starta och pausa en timer. Tidsregistreringen fortsätter även om du lämnar sidan och ger i efterhand en tydlig bild av hur lång tid olika sysslor tar.

    API och integration

    För den som vill integrera Donetick med andra system finns ett HTTP-baserat API. Först skapar du en API-token via inställningarna. Därefter kan du till exempel lista alla uppgifter med:

    curl -H "secretkey: API_TOKEN" http://SERVER_IP:2021/api/v1/chore
    

    För att markera en uppgift som slutförd via API:

    curl -H "secretkey: API_TOKEN" -X POST \
    http://SERVER_IP:2021/api/v1/chore/3/complete
    

    Donetick stöder även så kallade ”things”, externa tillstånd som kan ändras via API och användas för att trigga uppgifter automatiskt, till exempel från hemautomation eller sensorer.

    Sammanfattning

    Donetick är ett kraftfullt men lättanvänt verktyg för att hantera hushållssysslor och återkommande uppgifter. Genom att köra det på egen server får du full kontroll över data och integrationer. Kombinationen av tydligt gränssnitt, stöd för familjedelning och ett öppet API gör Donetick till ett intressant alternativ för alla som vill få bättre struktur i vardagen.

    https://donetick.com

    Youtube film om Donetick

    FAKTARUTA
    Donetick
    Donetick är ett självhostat webbverktyg för att hålla koll på hushållssysslor och återkommande uppgifter. Det passar extra bra när flera personer ska dela på ansvaret och du vill ha påminnelser, scheman och historik – utan molntjänster.
    Typ: Självhostad uppgift- och sysslohantering
    Styrkor: Återkommande uppgifter, etiketter/prioritet, flera användare, tidsregistrering, API

Etikett: självhostat

  • Jellyfin blir äntligen officiell app på Samsung Smart TV

    Samsung-ägare kan nu ta ett stort steg mot full kontroll över sitt eget medieinnehåll. Den öppna och kostnadsfria mediaservern Jellyfin har nämligen blivit tillgänglig som officiell app för Samsung Smart TV via Tizen Store. Efter år av inofficiella och krångliga lösningar innebär detta ett genombrott som gör det betydligt enklare för miljontals användare att strömma…

  • En ringklocka utan sladdar – när webben ringer på dörren

    En QR-kod på dörren, en webbsida som “ringer”, och en konsol inomhus som plingar till via en egen ntfy-server – kan det verkligen fungera som ringklocka? I praktiken visade det sig vara oväntat stabilt och snabbt, även om det knappast ersätter en klassisk installation permanent. Här publicerar vi den testade koden och visar vilka få…

  • Tänk om du plötsligt försvinner från nätet?

    Tänk om du plötsligt slutar svara på mejl, logga in på dina konton – eller ens använda internet? Med det nya open-source-verktyget LastSignal kan du själv styra vad som ska hända då. Genom stark kryptering och en digital ”dead man’s switch” ser tjänsten till att känslig information bara lämnas vidare om du verkligen blir onåbar.…

  • Donetick – ett Linux-verktyg för vardagens måsten

    Att minnas alla hushållssysslor är lättare sagt än gjort. När uppgifter återkommer med olika intervall och delas mellan flera personer blir det snabbt rörigt. Donetick är ett självhostat verktyg som hjälper dig att samla, planera och följa upp allt från städning till trädgårdsarbete – med påminnelser, återkommande scheman och smarta funktioner som förenklar vardagen. Få…