• Linux.se : Återbruka en HP ProBook 4530s med Debian 13.1

    När en datormodell passerat tio år brukar den avfärdas som föråldrad, men HP ProBook 4530s är ett undantag. Med sin solida metallkonstruktion och uppgraderingsvänliga insida visar den att hållbar design lönar sig. Genom att installera Debian 13.1, den senaste versionen av det klassiska Linuxsystemet, kan denna trotjänare återfå sin snabbhet och bli en fullt modern arbetsdator – tyst, stabil och fri från licenskostnader.

    När HP lanserade ProBook 4530s i början av 2010-talet var den en symbol för pålitlighet och hållbarhet i affärsvärlden. Med sin borstade aluminiumfinish, det spilltåliga tangentbordet och den solida konstruktionen blev den snabbt populär bland både studenter och kontorsanvändare. Trots att modellen i dag har mer än tio år på nacken är den långt ifrån föråldrad. Genom att installera Debian 13.1 kan den förvandlas till en snabb, stabil och fullt modern Linuxdator.

    En genomtänkt konstruktion

    ProBook 4530s byggdes under en tid då HP satsade på robusta, reparerbara datorer snarare än tunna och svårservade maskiner. Under locket finns en Intel Core i5-processor från den andra generationens Sandy Bridge-serie. Den fyrkärniga arkitekturen och stöd för hyper-threading gör att datorn fortfarande klarar moderna uppgifter, särskilt i kombination med en SSD i stället för den mekaniska hårddisk som var standard när datorn var ny.

    Datorn levererades med upp till åtta gigabyte DDR3-minne, vilket fortfarande räcker gott för ett Linuxsystem. Skärmen är 15,6 tum och fanns i både HD- och HD+-utförande. Den integrerade grafiken, Intel HD Graphics 3000, stöds fullt ut i Linux, och de modeller som hade Radeon-grafik fungerar också bra med de öppna drivrutinerna.

    ProBook 4530s har en rejäl uppsättning anslutningar – tre USB 2.0-portar, en USB 3.0-port, HDMI, VGA, Ethernet och kortläsare – vilket gör den praktisk även i dag, när många moderna datorer har färre portar.

    Debian 13.1 – ett nytt operativsystem för en gammal trotjänare

    Debian är känt som ett av världens mest stabila och långlivade Linuxsystem. Version 13.1, med kodnamnet Trixie, bygger på en modern Linuxkärna som erbjuder fullt stöd för äldre Intel-chipset och drivrutiner för trådlösa nätverkskort och grafikkretsar.

    Installationen är enkel. Man laddar ner den så kallade “non-free”-utgåvan av Debian 13.1, som inkluderar de firmwarefiler som krävs för att datorns trådlösa nätverk ska fungera. Därefter skapar man ett startbart USB-minne och startar datorn genom att trycka på tangenten ESC följt av F9 vid uppstart. Installationsguiden känner igen det mesta av hårdvaran automatiskt. Efter första uppstarten räcker det att installera paket som firmware-linux-nonfree och firmware-iwlwifi för att allt ska fungera fullt ut.

    Överraskande bra prestanda

    När Debian 13.1 väl är installerat märker man snabbt hur mycket en modern Linuxdistribution kan väcka liv i äldre hårdvara. En ProBook 4530s med SSD startar systemet på under en halv minut och är fullt responsiv även med mer krävande skrivbordsmiljöer som GNOME.

    För den som vill ha maximal snabbhet passar XFCE eller MATE särskilt bra. Dessa miljöer använder mindre minne och CPU-resurser, vilket ger både längre batteritid och svalare drift. I vila använder XFCE omkring 600 megabyte minne och ger en batteritid på fyra till fem timmar, vilket är imponerande för en dator av den här åldern.

    Firefox, LibreOffice och enklare utvecklingsmiljöer som Geany eller VS Code fungerar utan problem. Det gör datorn fullt användbar för både skrivarbete, webbsurfning och programmering.

    Full hårdvarukompatibilitet

    En av Debians stora styrkor är dess breda drivrutinsstöd. Ljudkort, kamera, Ethernet, Wi-Fi och Bluetooth fungerar direkt efter installation. HDMI-utgången klarar full HD-upplösning, och pekplattan med Synaptics-stöd erbjuder multitouch-gester. Fingeravtrycksläsaren, som använder Validity-sensorer, har delvis stöd via paketet fprintd, men är inte alltid fullt stabil.

    Suspend och Resume, alltså viloläge och återupptagning, fungerar stabilt. Den inbyggda kylningen regleras effektivt, vilket gör att datorn går tyst under normal användning.

    En miljövänlig andra karriär

    HP ProBook 4530s är byggd för att hålla. Den robusta metallkonstruktionen gör att den överlever långt längre än många moderna tunna datorer. I en tid när elektronikavfall är ett växande miljöproblem är återbruk ett enkelt sätt att bidra till hållbarhet. Att installera Debian 13.1 i stället för att skrota datorn innebär att den kan fortsätta användas i flera år till – utan licenskostnader, utan reklamprogram och med full kontroll över systemet.

    En äldre ProBook lämpar sig väl för olika syften. Den fungerar utmärkt som kontorsdator, utbildningsmaskin eller enklare utvecklingsstation. Den kan även användas som lokal server, exempelvis för filsynkronisering eller webbhosting. Kombinationen av låg energiförbrukning, stabilitet och säkerhet gör den idealisk i sådana roller.

    Optimering för bästa resultat

    För att få ut maximal prestanda och batteritid kan man installera verktyget TLP, som automatiskt justerar strömförbrukningen. Med kommandot sudo apt install tlp powertop och därefter sudo systemctl enable tlp aktiveras energihanteringen automatiskt vid varje uppstart. För SSD-enheter bör man också aktivera veckovis trimning med sudo systemctl enable fstrim.timer, vilket förlänger diskens livslängd och bibehåller hastigheten.

    Temperaturövervakning kan ske med paketet lm-sensors, som visar CPU-temperatur och fläkthastighet direkt i terminalen.

    Linux.se åsikt

    HP ProBook 4530s är ett tydligt exempel på hur äldre affärsdatorer kan få nytt liv med modern Linuxprogramvara. Trots att modellen lanserades under Windows 7-eran presterar den förvånansvärt bra med Debian 13.1. Kombinationen av stabilitet, låga systemkrav och långsiktigt stöd gör Debian till ett naturligt val för den som vill återanvända äldre hårdvara.
    Den som installerar Debian på en ProBook 4530s får en dator som klara vardags uppgifterna som att surfa nätet och betalar räkningar galant.
    Tangentbordet är bekvämt och välkonstruerat, och datorn klarar utan svårigheter att streama video från exempelvis SVT Play utan lagg. När Linux.se testar datorer för återbruk handlar det om att se vad de faktiskt kan användas till i praktiken.

    .Vårt testexemplar är fortfarande utrustat med en traditionell hårddisk, vilket gör den något långsam vid uppstart. Men eftersom HP ProBook 4530s är lätt att uppgradera kan en SSD-installation snabbt förändra upplevelsen. Med en sådan uppgradering blir den en fullt duglig surfdator – särskilt för streaming och enklare kontorsarbete.

    Med Debian 13.1 följer kontorssviten LibreOffice, vilket innebär att man får ett komplett kontorsprogram som kan läsa filer i formaten för Excel, Word och PowerPoint. Man kan även installera Thunderbird, och får då kanske marknadens bästa e-postklient – helt gratis.

    Vårt exemplar har en skärm med 1366×768 upplösning, så kallad HD Ready. Det är ingen modern standard, men för den som minns tiden med svartvit tjock-tv känns bilden nästan som en lyxupplevelse.

    Ac adaptern

    HP ProBook 4530s använder en standard HP Smart nätadapter med 7,4 mm yttre kontakt (inte 6 mm som nyare modeller).

    Här är de vanligaste partnummer (HP Spare Part Numbers) som passar:

    HP 693711-001 – 65 W Smart AC Adapter (7,4 mm kontakt)
    HP 609939-001 – 90 W Smart AC Adapter (7,4 mm kontakt)
    HP 463958-001 – äldre 65 W adapter, fungerar också
    HP 693715-001 – 45 W Smart AC Adapter (också kompatibel, men långsammare laddning)

    Specifikationer:

    Kontakt: 7,4 mm ytterdiameter / 5,0 mm innerdiameter med nål i mitten
    Utspänning: 19,5 V
    Strömstyrka: 3,33 A (65 W) eller 4,62 A (90 W)
    Polaritetsstandard: Positiv i mitten (standard för HP)

    Alla dessa partnummer fungerar för HP ProBook 4530s, men 693711-001 (65 W) är det vanligaste originalet. Observera: Fler partnummer fungerar – det viktigaste är att kontakten och strömstyrkan stämmer.

    Här kan du läsa mer om debian och ladda hem den :

    https://wiki.linux.se/index.php/Debian

    HP ProBook 4530s

    Lanseringsår: 2011
    Processor: Intel Core i3 / i5 / i7 (2:a generationen, Sandy Bridge)
    Grafik: Intel HD Graphics 3000 eller AMD Radeon HD 6470M
    Minne: Upp till 8 GB DDR3
    Lagring: 2,5″ HDD eller SSD
    Skärm: 15,6 tum, 1366×768 (HD Ready) eller 1600×900 (HD+)
    Anslutningar: HDMI, VGA, USB 3.0, 3×USB 2.0, Ethernet, SD-kortläsare
    Nätverk: Wi-Fi 4 (802.11n), Bluetooth 3.0, Gigabit Ethernet
    Vikt: Cirka 2,5 kg
    Chassi: Borstad aluminium, spillsäkert tangentbord
    Operativsystem: Debian 13.1 (rekommenderas för återbruk)
    Batteritid: Cirka 4–5 timmar med SSD
    Uppgraderingsmöjligheter: Enkelt byte till SSD, två RAM-platser
  • HP EliteBook 2530p – ultramobilitet före sin tid

    Liten till formatet men stor i hållbarhet – HP EliteBook 2530p var redan 2008 en ingenjörsbragd i miniatyr. Den kombinerade militärklassad robusthet med låg vikt, stark säkerhet och proffsfunktioner i ett paket som fortfarande imponerar. Idag, över femton år senare, visar den att riktigt byggkvalitet aldrig går ur tiden.

    När HP lanserade EliteBook 2530p år 2008 riktade man sig till resande proffs som behövde en dator som var lätt, robust och säker. Med en vikt på bara 1,45 kilo och ett chassi som uppfyllde MIL-STD-810F-standarden klarade den både damm, vibrationer och värme. Det var en minidator som kändes mer som ett verktyg än en pryl.

    Byggd för att hålla
    EliteBook 2530p hade HP DuraCase-design i aluminium, spilltåligt tangentbord och skydd mot stötar genom 3D DriveGuard. Tangenterna var förstärkta med DuraKeys, och den borstade metallytan höll sig fin även efter år av användning. Det här var en dator byggd för att överleva väskan, flyget och kontoret – dag efter dag.

    Prestanda i miniformat
    Under skalet fanns Intel Centrino 2-plattformen med Core 2 Duo ULV/LV-processorer och upp till 8 GB DDR2-minne, vilket var imponerande för sin storlek. Lagringen kunde bestå av antingen en 1,8-tums eller 2,5-tums hårddisk eller SSD, och grafiken sköttes av Intel GMA X4500 HD. Den var aldrig någon kraftmaskin – men till kontorsarbete, surf och enklare multimedia räckte den gott.

    Skärm och batteri
    Den 12,1-tums Illumi-Lite LED-skärmen var tidig med sin kvicksilverfria belysning och låga strömförbrukning. Tre olika batterialternativ – 3, 6 eller 9 celler – gjorde det möjligt att välja mellan låg vikt eller heldagsdrift, något som var ovanligt flexibelt i ultraklassens barndom.

    Alltid uppkopplad
    EliteBook 2530p kunde utrustas med HP Mobile Broadband (Gobi) för globalt mobilt bredband, och hade i standardutförande Wi-Fi, Bluetooth, Gigabit Ethernet och FireWire. Den var kort sagt redo att kommunicera med nästan vad som helst.

    Säkerhet och smarta funktioner
    Med HP ProtectTools, TPM-chip, fingeravtrycksläsare och smartkortstöd var datan väl skyddad. Den inbyggda 2 MP-webbkameran kunde till och med läsa av visitkort, och gjorde datorn redo för tidiga videomöten via Skype och VoIP.

    Ett arv av hållbarhet
    Mer än femton år senare lever många exemplar vidare. Ett EliteBook 2530p med SSD och Ubuntu 24.04 LTS fungerar fortfarande för textarbete, surf och till och med streaming från SVT – med nöd och näppe. Tangentbordet är förvånansvärt bra, och byggkvaliteten känns gedigen än idag.

    Det exemplar vi testade saknade batteri och hade kvar sin gamla hårddisk, men upplevelsen var ändå överraskande användbar. På en loppis kan man ibland hitta en sådan maskin för under 200 kronor med nätadapter – ett fynd för den som vill ha en dator som till exempel Telegram-dator.

    HP EliteBook 2530p påminner oss om en tid då kvalitet, hållbarhet och reparerbarhet stod i centrum – och om hur en välbyggd dator kan överleva långt efter sin tänkta livslängd.

    HP EliteBook 2530p – Teknisk specifikation

    Lanseringsår: 2008
    Chassi: Aluminium, uppfyller MIL-STD-810F
    Vikt: Från 1,45 kg
    Skärm: 12,1″ Illumi-Lite LED, 1280×800 (WXGA)
    Processor: Intel Core 2 Duo ULV SU9300 (1.2 GHz)
        eller LV SL9400 (1.86 GHz)
    Chipset: Intel GS45 Express
    Grafik: Intel GMA X4500 HD
    Minne: Upp till 8 GB DDR2 (2×SO-DIMM, 800 MHz)
    Lagring: 1.8″ eller 2.5″ SATA HDD/SSD
    Optisk enhet: DVD-ROM eller DVD±RW (valbar)
    Trådlöst: Wi-Fi (802.11 a/b/g/n), Bluetooth 2.0, HP Mobile Broadband (Gobi)
    Nätverk: Gigabit Ethernet, 56K modem
    Portar: 2×USB 2.0 (3 utan optisk enhet), VGA, FireWire, SD, RJ-11, RJ-45
    Säkerhet: TPM 1.2, Fingeravtrycksläsare, Smartkort, HP ProtectTools
    Ljud: HD Audio, dubbla mikrofoner, hörlurs-/linjeutgång
    Kamera: 2 MP med visitkortsläsning
    Batterier: 3-cell (31 Wh), 6-cell (55 Wh), 9-cell (83 Wh)
    Operativsystem (ursprung): Windows Vista Business / XP Pro / FreeDOS
    Modern kompatibilitet: Ubuntu 24.04 LTS fungerar

    Kommentar: Äldre men robust maskin. Passar utmärkt som skrivdator eller lätt Linux-terminal.
  • Skrivare som fungerar bra (och dåligt) med Linux för hem & småkontor

    Att köpa skrivare som Linux-användare kan kännas som ett lotteri. Vissa modeller fungerar klockrent direkt i systemet, medan andra knappt går att få igång utan avancerad felsökning. HP och Brother utmärker sig ofta positivt, medan exempelvis Canon Pixma och äldre Samsung-modeller kan skapa problem. Här går vi igenom vilka skrivare som fungerar bra, vilka du bör undvika – och varför kompatibiliteten fortfarande varierar så mycket på Linux och ChromeOS.

    Linuxanvändare har i många år kämpat med varierande skrivarkompatibilitet. Idag har situationen förbättrats, men det finns fortfarande vissa skrivare som fungerar utmärkt direkt i Linux – och andra som orsakar problem. Här ger vi en översikt för hemmabrukare och små kontor, med fokus på budget- och mellanklasskrivare (både bläckstråle och laser). Vi listar exempel på modeller som är Linux-vänliga och varför, samt modeller med dålig Linux-kompatibilitet och vilka problem de har. Vi tittar även särskilt på HP:s Samsung-skrivare och avslutar med en förklaring till varför vissa skrivare fungerar dåligt med Linux (t.ex. brist på drivrutiner, proprietära protokoll, etc).

    Tips: Innan du köper en skrivare, kontrollera alltid om den stöder standardiserade skrivarspråk (som PCL eller PostScript) eller har officiella Linux-drivrutiner. Skrivare av välkända märken som följer standardprotokoll fungerar oftast bra i Linux. Däremot kan en skrivare som kräver proprietär programvara eller unika drivrutiner innebära stora problem.

    Skrivare som fungerar bra med Linux

    Vissa skrivare är kända för att fungera smidigt med Linux, ofta tack vare öppna standarder eller bra tillverkarstöd. Här är några exempel på Linux-vänliga modeller i budget- till mellanklassen:

    • HP DeskJet 4155e (allt-i-ett bläckstråle) – ca 1 000 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. HP erbjuder bred Linux-support via HPLIP, vilket gör dessa modeller till plug-and-play i de flesta Linux-distributioner.
    • HP LaserJet Pro M234dw (monokrom laser) – ca 2 500 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. Stöder PCL och fungerar direkt via HPLIP.
    • Brother HL-L2350DW (monokrom laser) – ca 1 500 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. Brother har officiella Linux-drivrutiner (.deb och .rpm), installationen är enkel.
    • Brother MFC-L2710DW (multifunktions laser) – ca 2 000 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. Fullt stöd för utskrift och skanning via Brothers egna paket.
    • Canon imageCLASS LBP632Cdw (färglaser) – ca 4 000 kr
      Kompatibilitet: God. Stöder PCL/PS, Canon tillhandahåller Linux-drivrutin.
    • Epson WorkForce WF-3720 (bläckstråle allt-i-ett) – ca 2 000 kr
      Kompatibilitet: God. Har officiell Linux-drivrutin och stöd för IPP Everywhere/AirPrint.

    Skrivare med dålig Linux-kompatibilitet

    Tyvärr finns det också skrivare som fungerar dåligt i Linux, oftast p.g.a. proprietära protokoll eller brist på drivrutiner:

    • Canon Pixma MG3620 (bläckstråle) – ca 800 kr
      Problem: Kända fel i Linux, dåliga drivrutiner. Ger ofta felmeddelanden.
    • Canon LBP2900 (mono laser) – ca 1 000 kr
      Problem: Kräver Canons CAPT-driver (proprietär) som är notoriskt instabil i Linux.
    • Epson EcoTank ET-2820 (bläckstråle med tank) – ca 2 500 kr
      Problem: Saknar officiella Linux-drivrutiner. Kräver manuella lösningar eller tredjepartsdrivrutiner.
    • Samsung Xpress M2026 (mono laser) – ca 1 000 kr
      Problem: Kräver Samsungs Unified Linux Driver (ULD) som inte uppdaterats sedan 2017. Ofta strul med nyare Linux-distros.
    • Övriga: Äldre Lexmark och Dell-modeller samt vissa Canon Pixma/TS-serier. De saknar ofta drivrutiner eller stöder inte standardprotokoll.

    HP:s ”Samsung”-skrivare och Linux

    När HP köpte Samsungs printerdivision 2017 tog de över Samsung-modellerna. Dessa skrivare fungerar ofta bara med Samsungs gamla Unified Linux Driver (ULD):

    • Stödet är föråldrat – ULD uppdaterades senast 2017.
    • Inget HPLIP-stöd – Samsung-modeller integrerades aldrig i HP:s HPLIP-plattform.
    • Kompatibilitet varierar – vissa modeller fungerar via nätverk (IPP/AirPrint), men USB kräver ofta ULD.
    • Communitylösningar finns – t.ex. inofficiella förråd (SULDR) eller AUR-paket för Arch.

    Slutsats: HP:s ”Samsung”-skrivare fungerar ibland, men kräver extra arbete. För Linux-användare är det oftast bättre att välja en vanlig HP- eller Brother-skrivare.

    HP-modeller som bygger på (eller återanvänder) Samsung-teknik/protokoll

    • HP Laser 107a / 107w (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:0]{index=0}
    • HP Laser MFP 135a / 135w / 135r (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:1]{index=1}
    • HP Laser MFP 136-serien (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:2]{index=2}
    • HP Laser MFP 137-serien (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:3]{index=3}
    • HP Color Laser 150a / 150nw (SPL-C/ULD). :contentReference[oaicite:4]{index=4}
    • HP Color Laser MFP 170-serien (marknadsförs som 178nw/179fnw) (SPL-C/ULD). :contentReference[oaicite:5]{index=5}

    Varför fungerar vissa skrivare dåligt med Linux?

    Flera orsaker:

    • Proprietära protokoll – t.ex. GDI-/”host-based”-skrivare som kräver Windows-drivrutiner.
    • Avsaknad av officiella drivrutiner – vissa tillverkare (t.ex. Canon, Epson i konsumentsegmentet) släpper inga Linux-drivrutiner.
    • Föråldrade drivrutiner – Samsung ULD är ett bra exempel på hur drivrutiner blir obrukbara när systemkomponenter uppdateras.
    • Linux-ekosystemets mångfald – tillverkare stödjer ofta bara Ubuntu/Red Hat. Andra distributioner får klara sig själva.
    • Communityberoende – ibland finns lösningar via OpenPrinting, Gutenprint eller SANE, men inte alltid för nya modeller.

    Jämförande tabell

    ModellTyp/teknikPrisnivåLinux-kompatibilitet
    HP DeskJet 4155eBläckstråle, allt-i-ettBudget (~1 000 kr)Bra – HPLIP-stöd.
    HP LaserJet Pro M234dwLaser (mono)Mellan (~2 500 kr)Bra – PCL & HPLIP.
    Brother HL-L2350DWLaser (mono)Budget (~1 500 kr)Bra – officiella drivrutiner.
    Brother MFC-L2710DWLaser (mono, MFP)Mellan (~2 000 kr)Bra – fullt stöd för utskrift & scanning.
    Canon LBP632CdwFärglaserMellan (~4 000 kr)OK – drivrutin finns, ej helt plug-and-play.
    Epson WorkForce WF-3720Bläckstråle, allt-i-ettMellan (~2 000 kr)OK – officiell drivrutin, driverless-stöd.
    Canon Pixma MG3620BläckstråleBudget (~800 kr)Dålig – bristfälliga drivrutiner, felmeddelanden.
    Canon LBP2900Mono laserBudget (~1 000 kr)Dålig – CAPT-driver, instabil.
    Epson EcoTank ET-2820Bläckstråle, tankMellan (~2 500 kr)Dålig – inget Linux-stöd.
    Samsung Xpress M2026Mono laserBudget (~1 000 kr)Dålig – kräver gammal ULD-driver.

    Skrivare och Chromebooks – likheter med Linux

    Eftersom Chromebooks i grunden bygger på Linux (ChromeOS är ett Debian-baserat system) gäller mycket av samma skrivarkompatibilitet som för vanliga Linux-datorer. Google har satsat hårt på driverless printing via IPP Everywhere och Mopria-standarden, vilket innebär att många moderna skrivare fungerar direkt utan särskilda drivrutiner. Har du en HP- eller Brother-skrivare med nätverksstöd är chansen mycket god att den fungerar direkt med din Chromebook. Däremot kan äldre skrivare – särskilt modeller som kräver proprietära drivrutiner, som vissa Canon Pixma eller Samsung Xpress – vara svåra eller omöjliga att använda. För Chromebook-användare är det därför extra viktigt att välja en skrivare som uttryckligen stöder AirPrint/IPP eller listas som Mopria-certifierad.

    Slutsats

    För Linux-användare gäller: välj skrivare som stöder standardprotokoll (PCL, PostScript, IPP) eller där tillverkaren erbjuder Linux-drivrutiner.

    • HP och Brother är oftast säkra val.
    • Canon och Epson fungerar ibland bra, ibland dåligt – kontrollera modellen först.
    • HP:s Samsung-skrivare fungerar bara med föråldrade drivrutiner och bör undvikas om du vill ha enkelhet.

    Framtiden ser bättre ut tack vare driverless printing (IPP Everywhere), men tills dess: var en medveten konsument och kolla Linux-stödet innan du köper.

    FAKTARUTA · SKRIVARE & LINUX

    $ Sammanfattning: Välj skrivare som stöder öppna/standardiserade språk och driverless printing (IPP Everywhere/AirPrint/Mopria). HP (via HPLIP) och Brother är oftast tryggast. Undvik billiga host-based/GDI-modeller samt äldre Canon CAPT och Samsung SPL om du vill slippa drivrutinskrångel.


    Vanliga skrivarspråk (PDL) & hur de funkar i Linux

    Protokoll / PDL Typ Linux-stöd Kommentar
    IPP Everywhere / AirPrint Driverless Mycket bra Fungerar i CUPS direkt via nätverk. Rekommenderas.
    Mopria (Printing) Driverless (IPP-baserat) Mycket bra Många nya skrivare; bra även för Chromebooks.
    PostScript (PS) / PDF Direct Öppet/standard Mycket bra Klassisk kontorsstandard; fungerar brett i Linux.
    PCL5e / PCL6 (XL) Öppet/standard Bra Utbrett i HP/Brother/lexmark-lasrar; stabilt stöd.
    ESC/P-R (Epson) Tillverkar-PDL Medel Ofta OK med Epsons Linux-drivrutiner; varierar mellan modeller.
    XPS (Microsoft) Vektorformat Begränsat Stöd finns ibland via tillverkar-drivrutiner; inte att föredra.
    GDI / Host-based Proprietärt Dåligt Kräver specifika Windows/macOS-drivrutiner; ofta ingen Linux-lösning.
    CAPT (Canon LBP) Proprietärt Dåligt Gamla/instabila Linux-drivrutiner; undvik om möjligt.
    SPL (Samsung) Proprietärt Dåligt Kräver gammal ULD-drivrutin; problem i moderna distar.

    Transport/protokoll för anslutning

    • IPP (över nätverk)bäst; driverless, köhantering, upptäckt.
    • LPD/LPRbra/OK; äldre men fungerande i CUPS.
    • SMB (Windows-delning)varierar; funkar men mer konfiguration.
    • USBbra om skrivaren stöder PS/PCL/IPP-USB; dåligt för host-based.

    $ Snabbt köp-råd: Prioritera nätverksmodeller med IPP Everywhere / AirPrint / Mopria eller tydligt stöd för PCL/PS/PDF. För hemmabruk och småkontor: satsa på HP (HPLIP) eller Brother. Undvik USB-endast GDI/host-based-skrivare och äldre Canon CAPT/Samsung SPL om du vill ha noll krångel.

Etikett: HP

  • Linux.se : Återbruka en HP ProBook 4530s med Debian 13.1

    När en datormodell passerat tio år brukar den avfärdas som föråldrad, men HP ProBook 4530s är ett undantag. Med sin solida metallkonstruktion och uppgraderingsvänliga insida visar den att hållbar design lönar sig. Genom att installera Debian 13.1, den senaste versionen av det klassiska Linuxsystemet, kan denna trotjänare återfå sin snabbhet och bli en fullt modern…

  • HP EliteBook 2530p – ultramobilitet före sin tid

    Liten till formatet men stor i hållbarhet – HP EliteBook 2530p var redan 2008 en ingenjörsbragd i miniatyr. Den kombinerade militärklassad robusthet med låg vikt, stark säkerhet och proffsfunktioner i ett paket som fortfarande imponerar. Idag, över femton år senare, visar den att riktigt byggkvalitet aldrig går ur tiden. När HP lanserade EliteBook 2530p år…

  • Skrivare som fungerar bra (och dåligt) med Linux för hem & småkontor

    Att köpa skrivare som Linux-användare kan kännas som ett lotteri. Vissa modeller fungerar klockrent direkt i systemet, medan andra knappt går att få igång utan avancerad felsökning. HP och Brother utmärker sig ofta positivt, medan exempelvis Canon Pixma och äldre Samsung-modeller kan skapa problem. Här går vi igenom vilka skrivare som fungerar bra, vilka du…