• ZimaOS – förvandla din gamla dator till en NAS och hemmaserver med Linux

    Har du en gammal dator som samlar damm? Med ZimaOS kan den få nytt liv som en nätverksserver för säkerhetskopior, filmer, bilder och egna molntjänster. Det Linuxbaserade operativsystemet gör det möjligt att bygga en avancerad hemmaserver utan att behöva vara expert på Linux.

    Att ha sina bilder, dokument och säkerhetskopior lagrade hos stora molnföretag har blivit vardag. Men det finns alternativ. Med en egen nätverksserver kan man själv bestämma var informationen ska lagras, vem som får tillgång till den och vilka tjänster som ska köras.

    Problemet är att en traditionell Linuxserver kan kräva en hel del tekniska kunskaper. Hårddiskar ska konfigureras, nätverksdelningar skapas och olika serverprogram installeras.

    Det är här ZimaOS kommer in i bilden.

    ZimaOS utvecklas av IceWhale Technology, företaget bakom bland annat ZimaBoard och ZimaCube. Ambitionen är att göra det lika enkelt att administrera en egen server som att använda en vanlig dator.

    Vad är egentligen en NAS?

    NAS är en förkortning av Network Attached Storage, vilket ungefär betyder nätverksansluten lagring.

    I praktiken handlar det om en dator med en eller flera hårddiskar som är ansluten till det lokala nätverket. Andra datorer, mobiltelefoner och surfplattor kan sedan använda lagringsutrymmet.

    Skillnaden mot en vanlig extern USB-hårddisk är att en NAS kan vara tillgänglig för flera användare samtidigt, utan att någon behöver flytta enheten mellan olika datorer.

    En NAS kan exempelvis fungera som ett centralt fotoarkiv för hela familjen, lagra säkerhetskopior från flera datorer eller innehålla en stor samling filmer och musik.

    Med rätt programvara kan den dessutom användas till betydligt mer än bara fillagring.

    Ett komplett Linuxsystem med webbgränssnitt

    ZimaOS bygger på Linux och använder Buildroot, ett verktyg för att skapa kompakta och specialanpassade Linuxsystem.

    Till skillnad från det närbesläktade projektet CasaOS är ZimaOS ett självständigt operativsystem som installeras direkt på datorn.

    När installationen är klar sköts huvuddelen av administrationen genom en webbläsare. Där kan användaren konfigurera hårddiskar, skapa delade mappar, installera program och övervaka systemets status.

    Det innebär att man normalt inte behöver arbeta med Linux kommandorad för de vanligaste uppgifterna.

    Features-Build Data Station | Zimaspace Docs
    Get Started with ZimaOS | Zimaspace Docs
    ZimaCube Review: Almost Perfect Out of Box Homelab Experience
    Welcome to the ZimaOS Open Beta Program! - ZimaOS - IceWhale Community Forum
    Zima os just set my storage to read-only - Insight & Feedback - IceWhale Community Forum
    New RAID1 setup does a resync - is this normal? - ZimaBoard - IceWhale Community Forum

    Flera hårddiskar kan samarbeta

    En viktig funktion i ZimaOS är möjligheten att kombinera flera hårddiskar till ett gemensamt lagringssystem.

    Systemet stöder bland annat JBOD samt RAID 0, 1, 5 och 6.

    RAID är en teknik där flera fysiska hårddiskar samverkar. Beroende på vilken RAID-nivå man väljer kan man prioritera hastighet, lagringskapacitet eller skydd mot diskfel.

    Med RAID 1 lagras exempelvis samma information på två hårddiskar. Om den ena går sönder kan informationen fortfarande finnas kvar på den andra.

    RAID 5 kan fördela information och paritetsdata över minst tre hårddiskar. Systemet kan då fortsätta fungera även om en disk slutar fungera.

    ZimaOS kan dessutom upptäcka när en RAID-grupp har blivit skadad eller förlorat en hårddisk och hjälpa användaren genom processen att återskapa redundansen efter ett diskbyte.

    Det finns dock en viktig detalj att komma ihåg: RAID ersätter inte säkerhetskopiering. Om man av misstag raderar filer, drabbas av skadlig kod eller får en allvarlig systemskada kan information ändå gå förlorad.

    För mer avancerade användare finns även stöd för filsystemet ZFS, som bland annat kan kontrollera dataintegritet och skapa ögonblicksbilder av informationen, så kallade snapshots.

    Ett eget moln hemma

    En av de stora fördelarna med en hemmaserver är att den kan fungera som ett privat alternativ till kommersiella molntjänster.

    Med ZimaOS går det att dela filer mellan Windows, Linux och macOS genom nätverksprotokollet SMB.

    Det betyder att en mapp på hemmaservern kan visas som en vanlig nätverksenhet i Windows Utforskaren eller macOS Finder.

    För användare som behöver mer avancerade nätverkslösningar finns även stöd för NFS och iSCSI, även om dessa kan kräva arbete i kommandoraden.

    ZimaOS erbjuder dessutom verktyg för säkerhetskopiering och synkronisering. Filer kan överföras mellan lokala hårddiskar, andra nätverksenheter och olika molntjänster.

    Det går också att ansluta befintliga NAS-system från exempelvis Synology och QNAP.

    Med Zima Client kan man komma åt sin server från andra platser än hemmet. Den som vill ha större kontroll över fjärranslutningarna kan använda tekniker som Tailscale eller WireGuard.

    Förvandla servern till en egen streamingtjänst

    ZimaOS är inte begränsat till att lagra filer. Operativsystemet har stöd för Docker, en teknik som gör det möjligt att köra olika program i isolerade miljöer som kallas containrar.

    Det förenklar installation, uppdatering och underhåll av serverprogram.

    ZimaOS har dessutom en integrerad appbutik med ett stort urval serverapplikationer.

    The Free Software Media System | Jellyfin

    Jellyfin och Plex

    Gör hemmaservern till en egen streamingtjänst för filmer, TV-serier och musik, tillgänglig från exempelvis smart-TV och mobiltelefoner.

    Home | Immich

    Immich

    En privat fototjänst där bilder från mobiltelefonen kan säkerhetskopieras, organiseras och visas på ett sätt som påminner om Google Foto.

    Nextcloud Hub 26 Spring: Built together, designed for the future - Nextcloud

    Nextcloud

    Ett alternativ till kommersiella molntjänster med filsynkronisering, delning och möjlighet att utöka funktionerna med fler appar.

    Migrating from CM4 Lite with NVMe to CM5 Lite with NVMe – Nabu Casa

    Home Assistant

    Gör det möjligt att styra och automatisera exempelvis belysning, sensorer och annan smart hemutrustning från en central server.

    Det finns också möjlighet att köra Pi-hole, som kan filtrera reklam och oönskade domäner på nätverksnivå.

    Mer avancerade användare kan installera egna Dockerprogram och använda Docker Compose för att hantera flera sammanhängande tjänster.

    Flera operativsystem på samma dator

    ZimaOS innehåller även virtualiseringslösningen ZVM.

    Virtualisering innebär att en fysisk dator kan köra flera virtuella datorer samtidigt. Varje virtuell dator kan ha ett eget operativsystem och sina egna program.

    Man skulle exempelvis kunna använda ZimaOS som filserver och samtidigt köra en virtuell installation av Debian eller Windows för särskilda arbetsuppgifter.

    Det gör ZimaOS intressant även för den som vill experimentera med olika operativsystem utan att behöva flera fysiska datorer.

    Funktionaliteten är dock inte lika omfattande som hos specialiserade virtualiseringsplattformar, exempelvis Proxmox VE.

    Gammal dator kan få ett nytt användningsområde

    En av de mest intressanta egenskaperna är att ZimaOS inte är låst till tillverkarens egna datorer.

    Systemet kan installeras på vanliga datorer med 64-bitars x86-processorer och stöd för UEFI.

    Det öppnar möjligheten att återanvända äldre stationära datorer, små kontorsdatorer och minidatorer som annars kanske skulle ha kasserats.

    En äldre företagsdator med några hårddiskar kan exempelvis bli en fullt användbar filserver för hushållet eller den lilla verksamheten.

    Installationen görs med hjälp av ett USB-minne. Datorn behöver normalt ha Secure Boot avaktiverat, och ZimaOS installeras på en särskild systemdisk.

    Det finns däremot anledning att tänka på elförbrukningen. En äldre stationär dator kan förbruka betydligt mer elektricitet än en modern, energisnål minidator. Om servern ska vara igång dygnet runt kan skillnaden bli betydande över ett år.

    Är ZimaOS öppen källkod?

    Här finns en viktig skillnad mellan ZimaOS och många traditionella Linuxdistributioner.

    Även om ZimaOS bygger på Linux och har sitt ursprung i det öppna projektet CasaOS är inte hela operativsystemets källkod offentligt tillgänglig.

    Det betyder att ZimaOS inte bör betraktas som en helt öppen Linuxdistribution i samma mening som exempelvis Debian.

    För den som värdesätter möjligheten att själv granska, förändra och bygga hela operativsystemet kan det vara en nackdel.

    ZimaOS är också mer specialiserat än en vanlig Linuxdistribution. Systemet är i första hand avsett att administreras genom sitt webbgränssnitt och att köra ytterligare tjänster genom Docker, snarare än att användaren installerar traditionella Linuxpaket direkt i värdsystemet.

    Gratis för mindre installationer

    ZimaOS erbjuds både i en kostnadsfri version och i en betalversion.

    Den fria versionen omfattar de grundläggande funktionerna men har begränsningar i antalet hårddiskar och användare.

    FunktionZimaOS FreeZimaOS Plus
    HårddiskarUpp till 4Obegränsat
    AnvändareUpp till 3Obegränsat
    Grundläggande NAS-funktionerJaJa
    PrisGratis29 USD, engångsbetalning

    För en mindre hemmaserver kan gratisversionen därför vara tillräcklig.

    Ett intressant alternativ för den som vill äga sina data

    ZimaOS visar hur Linux kan användas för att göra avancerad serverteknik tillgänglig för fler.

    Det som tidigare kunde kräva omfattande arbete med konfigurationsfiler, terminalkommandon och olika serverprogram går i många fall att administrera direkt från en webbläsare.

    Samtidigt bör man komma ihåg att ett användarvänligt gränssnitt inte befriar användaren från ansvaret för säkerhetskopiering, uppdateringar och nätverkssäkerhet.

    ZimaOS ersätter inte heller en traditionell Linuxserver i alla situationer. Den som vill ha fullständig kontroll över operativsystemet eller bygga mycket avancerade servermiljöer kan fortfarande föredra Debian, TrueNAS eller Proxmox.

    Men för den som vill ge en äldre dator ett nytt liv och samtidigt bygga ett eget digitalt hem med filserver, molnlagring och olika internettjänster är ZimaOS ett alternativ som är värt att undersöka.

    Det är dessutom ett exempel på hur äldre datorutrustning kan fortsätta vara användbar långt efter att den slutat fungera tillfredsställande som vanlig arbetsdator.

    Mer information: ZimaOS officiella webbplats och installation och dokumentation.

    root@linux:~# info zimaos

    FAKTA: ZimaOS

    OPERATIVSYSTEM : ZimaOS
    TYP            : NAS / Hemmaserver
    BASERAT PÅ     : Linux / Buildroot
    UTVECKLARE     : IceWhale Technology
    ARKITEKTUR     : x86-64 (UEFI)
    ADMINISTRATION : Webbläsare
    LAGRING        : JBOD, RAID 0/1/5/6, ZFS
    FILDELNING     : SMB, NFS, iSCSI
    APPAR          : Docker / App Store
    VIRTUALISERING : ZVM
    FJÄRRÅTKOMST   : Zima Client
    SÄKERHET       : AES-256-GCM, UPS-stöd
    LICENS         : Gratis / Plus
    ÖPPEN KÄLLKOD  : Delvis
    root@linux:~# █
  • Bcachefs lämnar experimentstadiet – men bör fortfarande användas med eftertanke

    Bcachefs har tagit ett viktigt steg från experimentellt projekt till seriöst alternativ för Linuxlagring. Projektledaren Kent Overstreet meddelar att filsystemet inte längre betraktas som experimentellt, samtidigt som den nya versionen 1.38.6 bjuder på stora prestandaförbättringar, mognare stöd för erasure coding och fortsatt utveckling med Rust. Men trots framstegen bör Bcachefs fortfarande användas med eftertanke när det gäller viktig eller affärskritisk data.

    Filsystem är en av de där tekniska delarna av ett operativsystem som de flesta aldrig tänker på – förrän något går fel. Det är filsystemet som håller reda på var dina filer finns, hur de sparas, hur de skyddas och hur de kan återställas om något händer. Därför är nyheten att Bcachefs inte längre betraktas som experimentellt viktig för Linuxvärlden.

    Bcachefs är ett modernt filsystem för Linux. Det är byggt för att klara sådant som kryptering, komprimering, ögonblicksbilder, datakontroll och avancerad lagring över flera diskar. På många sätt är det tänkt att konkurrera med mer etablerade filsystem som Btrfs och ZFS.

    Projektets huvudutvecklare Kent Overstreet meddelar nu att Bcachefs har passerat en viktig gräns. Enligt honom är filsystemet inte längre experimentellt. Märkningen har redan tagits bort från projektets webbplats, och beskedet kommer i samband med version 1.38.6.

    Det betyder dock inte att alla omedelbart bör flytta sina viktigaste servrar till Bcachefs. Ett filsystem kan vara tekniskt moget utan att det för den skull är självklart i varje produktionsmiljö. När det handlar om lagring av viktig information måste förtroende byggas under lång tid, i många olika typer av datorer, belastningar och felsituationer.

    Vad är Bcachefs?

    Bcachefs började som en vidareutveckling av teknik bakom Bcache, som ursprungligen användes för att kombinera snabba SSD-diskar med långsammare hårddiskar. Med tiden växte det till ett helt eget filsystem.

    Ett modernt filsystem behöver göra mer än att bara spara filer. Det ska helst kunna upptäcka fel, skydda data mot skador, hantera flera diskar, skapa ögonblicksbilder och ibland även kryptera innehållet. Det är just den typen av funktioner Bcachefs försöker samla i ett och samma system.

    Det gör att Bcachefs ofta nämns i samma sammanhang som Btrfs och ZFS. Btrfs finns sedan länge i Linuxkärnan och används bland annat i flera Linuxdistributioner. ZFS är mycket uppskattat för dataintegritet och avancerad lagring, men har en mer komplicerad relation till Linux på grund av licensfrågor.

    Bcachefs vill erbjuda många av samma fördelar, men med en design som passar väl in i Linuxmiljön.

    Inte längre experimentellt

    Kent Overstreet skriver att han tog bort märkningen som experimentellt efter att buggrapporterna blivit färre, mindre allvarliga och lättare att hantera. Det är ett praktiskt sätt att bedöma mognad: inte bara genom funktionslistor, utan genom hur systemet beter sig i verklig användning.

    När utvecklare säger att ett filsystem inte längre är experimentellt betyder det i regel att de anser att det har nått en nivå där det kan användas mer seriöst. Men det är inte samma sak som att säga att det är riskfritt.

    Skillnaden är viktig. Ett experimentellt filsystem hör hemma hos utvecklare, testare och entusiaster som accepterar att saker kan gå fel. Ett icke-experimentellt filsystem kan vara redo för bredare användning, men den som lagrar viktig data måste fortfarande ha säkerhetskopior och förstå riskerna.

    Reconcile – bakgrundsarbetaren som håller ordning

    En av de viktiga nyheterna i den senaste utvecklingen är något som kallas Reconcile.

    Man kan se Reconcile som en sorts intern arbetsledare för filsystemet. Den håller reda på var data finns, var den borde finnas och vad som behöver ändras när inställningar eller diskar förändras.

    Det kan till exempel handla om att data ska flyttas från en disk till en annan, att fler kopior ska skapas, eller att lagringen ska ändras till en mer avancerad modell med så kallad erasure coding. Poängen är att Bcachefs i större utsträckning kan göra sådant arbete i bakgrunden, utan att användaren själv behöver flytta filer manuellt.

    För den som använder flera diskar är detta särskilt intressant. Ett filsystem som själv kan omorganisera data på ett kontrollerat sätt blir mer flexibelt och lättare att administrera.

    Erasure coding – mer effektivt skydd av data

    Även erasure coding räknas nu som en mogenare del av Bcachefs.

    Erasure coding är en teknik för att skydda data mot diskfel utan att behöva lagra fullständiga kopior av allt. I stället delas information upp och kompletteras med extra kontrollinformation. Om en disk går sönder kan datan återskapas med hjälp av den information som finns kvar.

    Tekniken påminner om det som används i RAID5 och RAID6. Bcachefs använder Reed-Solomon-kodning, en välkänd metod inom datalagring och felkorrigering.

    Ett klassiskt problem med RAID5 och RAID6 är det så kallade write hole-problemet. Det kan uppstå om skrivningar avbryts vid fel tillfälle, till exempel vid strömavbrott, så att data och paritetsinformation hamnar i osynk.

    Bcachefs försöker undvika detta genom att inte skriva om befintliga stripes direkt. Nya skrivningar sparas först på ett säkrare sätt och omvandlas sedan till stripes i bakgrunden. Det är en viktig designskillnad som gör att tekniken kan bli mer robust.

    Snabbare prestanda i version 1.38.6

    Version 1.38.6 handlar inte bara om stabilitet. Den innehåller också många prestandaförbättringar.

    Kent Overstreet beskriver hur arbetet med mätningar och profilering ledde till över 200 ändringar i centrala delar av filsystemet. Bland annat har kod för btree-strukturer, journalhantering och transaktioner förbättrats.

    Btree-strukturer används för att hålla reda på stora mängder metadata, alltså information om filerna snarare än själva filinnehållet. Journalen används för att hålla filsystemet konsekvent om något avbryts mitt i en operation.

    Bland förbättringarna finns snabbare hantering av transaktioner, mindre låskonflikter i btree-koden och en ny väg för journalflush som inte behöver lås på samma sätt som tidigare.

    I tester på en kraftfull AMD EPYC 9454-server med 48 kärnor uppges Bcachefs ha nått 16,5 GB/s i dbench på en enkel enhetskonfiguration. XFS nådde 16 GB/s i samma test. Med ytterligare patchar, som ännu inte ingick i versionen, ska Bcachefs ha nått 19 GB/s.

    I fio-tester med slumpmässiga 4K-skrivningar nådde Bcachefs omkring 700 000 IOPS, medan XFS nådde omkring 1 miljon IOPS på samma maskin.

    Det betyder inte att Bcachefs alltid är snabbare än XFS. Prestanda beror mycket på hårdvara, arbetslast och konfiguration. Men resultaten visar att Bcachefs nu kan konkurrera på allvar i vissa scenarier.

    Rust tar plats i projektet

    Ett annat intressant spår är att Bcachefs-projektet arbetar mer med Rust.

    Användarverktygen för Bcachefs har redan skrivits om i Rust. Nästa steg är att lägga till Rust-bindningar till DKMS-modulen. Till en början ska Rust användas för enhetstester och prestandatester, och vara ett frivilligt beroende.

    Det betyder inte att hela filsystemet plötsligt skrivs om i Rust. Men det visar att projektet vill använda moderna verktyg där det är praktiskt. Rust har blivit intressant i systemprogrammering eftersom språket kan minska vissa typer av minnesfel som annars är vanliga i C-program.

    Utanför Linuxkärnan – åtminstone just nu

    Bcachefs har haft en turbulent relation till Linuxkärnan. Efter konflikter mellan Kent Overstreet och Linus Torvalds är Bcachefs inte längre en inbyggd del av Linuxkärnan på samma sätt, utan distribueras som en DKMS-modul från och med Linux 6.18.

    DKMS innebär att en separat kärnmodul kan byggas och installeras för den Linuxkärna som systemet använder. Det ger flexibilitet, men är inte lika smidigt som att stödet finns direkt i kärnan.

    Projektets webbplats anger stöd för Linux 6.16 och senare, och det finns paketeringsinformation för flera distributioner, bland annat Gentoo, Void, NixOS, Arch, Debian, Ubuntu, Fedora och openSUSE.

    För vanliga användare innebär detta att installationen kan vara mer beroende av distributionens paketering och kärnversion. Det är alltså klokt att läsa dokumentationen noggrant innan man använder Bcachefs på en viktig maskin.

    Är Bcachefs stabilt nu?

    Det korta svaret är: stabilare än tidigare, men fortfarande något man bör använda med omdöme.

    Att märkningen “experimentell” är borta är en viktig signal. Det visar att projektet själv anser att Bcachefs har passerat en mognadsgräns. Det betyder att buggarna blivit färre och att de problem som rapporteras inte längre ser lika allvarliga ut som tidigare.

    Men filsystem bedöms inte bara efter vad utvecklarna säger. De bedöms efter år av praktisk användning, efter hur de klarar strömavbrott, trasiga diskar, fulla diskar, konstiga kontrollkort, virtuella maskiner, servrar, skrivbordsdatorer och oväntade fel.

    För testmaskiner, hemlabb, entusiaster och mindre kritiska system kan Bcachefs nu vara mycket intressant. För affärskritiska system eller oersättlig data bör man fortfarande vara försiktig, ha ordentliga säkerhetskopior och testa noggrant innan man byter.

    Ett viktigt steg för framtidens Linuxlagring

    Bcachefs 1.38.6 är mer än en vanlig uppdatering. Det är ett tecken på att projektet börjar lämna pionjärfasen och ta steget mot bredare användning.

    Det kombinerar många av de funktioner som moderna användare förväntar sig: snapshots, komprimering, kryptering, checksummor, avancerad hantering av flera diskar och nu även mognare stöd för erasure coding.

    Samtidigt återstår viktiga frågor. Hur väl fungerar det i stor skala? Hur snabbt byggs förtroende bland systemadministratörer? Kommer Bcachefs att återvända som inbyggt stöd i Linuxkärnan? Och hur kommer distributionerna att hantera paketering och support?

    Det är för tidigt att säga att Bcachefs är det självklara valet för alla. Men det är inte längre bara ett experiment för nyfikna utvecklare. Det har blivit ett seriöst alternativ i Linuxvärlden – och ett filsystem som många nu kommer att följa betydligt närmare.

    https://www.patreon.com/bcachefs/posts/1-38-6-release-161366372

    Faktaruta: Bcachefs

    Bcachefs är ett modernt filsystem för Linux som använder copy-on-write-teknik och är utvecklat för att erbjuda avancerade funktioner för lagring, säkerhet och dataintegritet.

    Filsystemet har stöd för bland annat kryptering, snapshots, komprimering, checksummor och hantering av flera lagringsenheter.

    • Typ: Modernt Linux-filsystem
    • Teknik: Copy-on-write
    • Funktioner: Kryptering, snapshots och komprimering
    • Dataskydd: Checksummor och erasure coding
    • Version: Bcachefs 1.38.6
    • Status: Inte längre experimentellt enligt projektet
    • Användning: Intressant för entusiaster, testmiljöer och avancerad Linuxlagring

    Även om Bcachefs inte längre räknas som experimentellt bör det fortfarande användas med eftertanke på system där viktig eller affärskritisk data lagras.

  • OpenZFS 2.4.2 släppt – redo för Linux 7.0 och med viktiga stabilitetsfixar

    OpenZFS 2.4.2 är en viktig underhållsversion för alla som använder ZFS på Linux eller FreeBSD. Uppdateringen ger stöd för kommande Linuxkärna 7.0 och rättar flera fel som kan påverka dataintegritet, snapshots, block cloning och dRAID. Det är ingen version fylld av stora nyheter, men den innehåller sådana förbättringar som gör stor skillnad i servrar, NAS-system och andra miljöer där lagringen måste vara stabil och pålitlig.

    OpenZFS har släppts i version 2.4.2, en underhållsversion som framför allt riktar sig till användare med nya Linuxkärnor och avancerade lagringsmiljöer. Den nya versionen ger stöd för Linuxkärnor från 4.18 upp till 7.0 och fortsätter även att stödja FreeBSD 13.3 samt FreeBSD 14.0 och senare.

    För den som använder ZFS i servrar, NAS-system eller arbetsstationer med stora datamängder är detta en viktig uppdatering. Den handlar inte om stora nya funktioner, utan om något minst lika viktigt: kompatibilitet, stabilitet och dataintegritet.

    Vad är OpenZFS?

    OpenZFS är både ett filsystem och en volymhanterare. Det betyder att systemet inte bara lagrar filer, utan också hanterar diskar, spegling, redundans, snapshots och kontroll av dataintegritet.

    Till skillnad från enklare filsystem är ZFS byggt för att upptäcka fel. Varje datablock kan kontrolleras med checksummor, vilket gör det möjligt att upptäcka om data har förändrats eller skadats. I system med redundans kan ZFS dessutom ofta reparera felet automatiskt genom att läsa en korrekt kopia från en annan disk.

    Det är därför ZFS ofta används i NAS-servrar, backupservrar, virtualiseringsmiljöer och andra system där datatillförlitlighet är viktigare än maximal enkelhet.

    Stöd för Linuxkärna 7.0

    Den största nyheten i OpenZFS 2.4.2 är kompatibiliteten med Linuxkärna 7.0. Linuxkärnan förändras hela tiden, och interna gränssnitt som drivrutiner och filsystem använder kan justeras, tas bort eller ersättas.

    För ett projekt som OpenZFS innebär det att koden måste följa med. Annars kan ZFS sluta kompilera eller fungera korrekt på nyare distributioner.

    I denna version finns förbättringar kopplade till bland annat:

    fs_context-baserad montering

    hantering av monteringsalternativ

    lease handlers

    ändringar kring ACL-stöd

    ändringar i block queue-API:er

    Detta är tekniska detaljer, men i praktiken betyder det att OpenZFS fungerar bättre på moderna Linuxsystem där kärnans interna API:er har förändrats.

    Viktiga fixar för dRAID

    En stor del av uppdateringen rör dRAID, en variant av RAID i ZFS som är utformad för stora lagringspooler. dRAID kan ge snabbare återuppbyggnad efter diskfel, särskilt i system med många diskar.

    Men komplexiteten gör också att buggar i detta område kan vara allvarliga. OpenZFS 2.4.2 rättar flera problem som rör just dRAID.

    Bland annat åtgärdas:

    sällsynta checksummefel efter återuppbyggnad

    checksummeproblem med degraderade diskar

    risk för datakorruption efter att en disk rensats i vissa dRAID-scenarier

    ett dödläge i vdev_rebuild()

    ett importfel som kunde uppstå efter diskbyte i dRAID-pooler

    Detta gör versionen särskilt viktig för administratörer som använder ZFS i större lagringssystem.

    Fix för läskorruption efter block cloning

    OpenZFS 2.4.2 löser även ett problem där läskorruption kunde uppstå efter block cloning följt av trunkering.

    Block cloning är en teknik där filsystemet kan undvika att kopiera data i onödan. I stället kan flera filer eller delar av filer hänvisa till samma datablock tills något faktiskt ändras. Det sparar både tid och lagringsutrymme.

    Men just därför måste hanteringen vara extremt korrekt. Om ett block delas mellan flera objekt och ett av dem sedan kortas av eller ändras får inte andra data påverkas. Fixen i denna version stärker tillförlitligheten i sådana situationer.

    Bättre hantering av snapshots och montering

    Snapshots är en av ZFS mest uppskattade funktioner. De gör det möjligt att frysa ett filsystems tillstånd vid en viss tidpunkt. Det används ofta för backup, återställning, replikering och skydd mot misstag.

    I OpenZFS 2.4.2 finns flera förbättringar kring snapshots och montering. Bland annat rättas ett dödläge som kunde uppstå vid automatisk montering av snapshots samtidigt som zfs recv kördes.

    zfs recv används när man tar emot replikerad ZFS-data, exempelvis från en annan server. I backupmiljöer kan detta köras ofta och automatiskt. Därför är det viktigt att snapshot-hanteringen fungerar stabilt även när flera saker sker samtidigt.

    Versionen rättar även minnesläckor och referensläckor kopplade till monterade eller redan avmonterade filsystem.

    POSIX_FADV_DONTNEED och prestandarelaterade förbättringar

    OpenZFS 2.4.2 lägger till stöd för POSIX_FADV_DONTNEED. Det är ett sätt för program att tala om för operativsystemet att viss data inte längre behöver ligga kvar i cache.

    Det kan vara användbart vid exempelvis stora sekventiella läsningar, backupjobb eller andra arbetslaster där data bara används en gång. Genom att släppa onödig cache kan systemet använda minnet effektivare.

    Versionen förbättrar även hanteringen av POSIX_FADV_DONTNEED för filer som bara består av ett enda block.

    Många små förbättringar i bakgrunden

    Förutom de större fixarna innehåller OpenZFS 2.4.2 även en rad mindre förbättringar. Det handlar bland annat om städning i kod för val av allocation class, minnesläckor, byggförbättringar och utökad testning.

    CI-miljöerna har också breddats med nyare Fedora- och FreeBSD-versioner. Det betyder att utvecklarna testar OpenZFS mot fler aktuella system, vilket minskar risken för överraskningar när användare uppgraderar sina distributioner.

    Varför uppdateringen är viktig

    OpenZFS 2.4.2 är inte en version som främst lockar med nya funktioner. Den är viktig av ett annat skäl: den gör ZFS säkrare och mer användbart på moderna system.

    För vanliga hemanvändare med en enkel ZFS-pool kan uppdateringen innebära bättre kompatibilitet med nyare Linuxkärnor. För administratörer av större lagringsmiljöer är fixarna för dRAID, rebuilds, block cloning och snapshots betydligt mer centrala.

    När ett filsystem används för viktig data är stabilitet inte en liten detalj. Det är själva grunden. Därför är OpenZFS 2.4.2 en sådan typ av uppdatering som kanske inte märks i vardagen, men som kan vara avgörande när något går fel.

    Sammanfattning

    OpenZFS 2.4.2 är en stabilitets- och kompatibilitetsuppdatering i 2.4-serien. Den ger stöd för Linuxkärna 7.0, förbättrar stödet för nya kärn-API:er och rättar flera viktiga fel som rör dRAID, återuppbyggnad, block cloning, snapshots och montering.

    För den som använder ZFS i produktion, särskilt på nyare Linuxsystem eller i större lagringspooler, är detta en uppdatering som är värd att ta på allvar.

    https://github.com/openzfs/zfs/releases/tag/zfs-2.4.2

    Faktaruta: OpenZFS 2.4.2

    Version: OpenZFS 2.4.2

    Typ av uppdatering: Underhålls- och stabilitetsversion

    Stöd för Linux: Linuxkärnor från 4.18 till 7.0

    Stöd för FreeBSD: FreeBSD 13.3 samt FreeBSD 14.0 och senare

    Viktiga förbättringar: Bättre kompatibilitet med nya Linuxkärnor, förbättrad montering, fixar för dRAID, snapshots, block cloning och återuppbyggnad av lagringspooler.

    Varför det är viktigt: Uppdateringen stärker dataintegriteten och gör OpenZFS säkrare att använda i NAS-system, servrar och andra miljöer där lagringen måste vara stabil.

  • ZimaBoard 2

    ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser.

    När den första ZimaBoard kom för några år sedan väckte den snabbt intresse bland teknikentusiaster. Nu är uppföljaren här – ZimaBoard 2 – och den visar sig vara allt annat än en blygsam uppdatering. Med kraftfullare hårdvara, smartare mjukvara och fler möjligheter att anpassa efter egna behov, placerar sig den lilla Intel-baserade enkortsdatorn som en flexibel lösning för såväl hobbyprojekt som mer seriösa uppgifter.

    Mer kraft – mindre strömförbrukning

    Det mest påtagliga lyftet sitter i processorn. Där den första modellen byggde på en Celeron N3450, hittar vi nu en fyrkärnig Intel N150. Resultatet är betydligt bättre prestanda, samtidigt som energiförbrukningen ligger kvar på blygsamma 10 watt. Med andra ord: ZimaBoard 2 är både snabbare och mer energieffektiv – en kombination som gör den lika hemma i vardagsrummet som i serverhyllan på kontoret.

    Två varianter, flera möjligheter

    ZimaBoard 2 finns i två versioner: en enklare modell med 8 GB RAM och en större med 16 GB. Båda använder snabbt LPDDR5x-minne och klarar utan problem multitasking, Docker-containrar och vardagsanvändning. Lagringen består av 32 eller 64 GB eMMC, men för den som vill bygga ut finns två SATA-portar och ett PCIe 3.0-uttag – perfekt för extra diskar, NVMe eller nätverkskort på upp till 2,5 Gbit/s.

    Grafikdelen, Intel UHD, orkar med 4K i 60 Hz och via USB-portarna kan man ansluta allt från hårddiskar till trådlösa nätverkskort. Däremot saknas inbyggt Wi-Fi – något som kanske kan överraska i en tid då nästan allt är trådlöst.

    ZimaOS – ett steg framåt

    Den största skillnaden märks dock på mjukvarusidan. ZimaBoard 2 levereras med ZimaOS, en uppföljare till CasaOS som följde med den första modellen. Gränssnittet är webbaserat och användarvänligt, men döljer också avancerade funktioner för den som vill djupdyka. Bland nyheterna finns betydligt smidigare hantering av RAID, och möjligheten att installera Docker-appar med ett klick gör att man snabbt kan förvandla datorn till mediacenter, AI-plattform eller smarthemslösning.

    Dessutom finns stöd för virtualisering – vilket innebär att man kan experimentera med olika operativsystem i små virtuella maskiner. För den som hellre vill använda något annat än ZimaOS går det bra att installera Linux-distributioner som Ubuntu, Debian eller Fedora. Ja, till och med Windows är ett alternativ – om än kanske mer av nyfikenhet än praktisk nytta.

    Inte utan brister

    Allt är dock inte perfekt. Precis som sin föregångare saknar ZimaBoard 2 en fysisk strömknapp – något som kan irritera i längden. Dessutom blir enheten påtagligt varm vid längre drift. En annan nackdel är att ZimaBoard 2, till skillnad från kusinen ZimaBlade, inte kan matas via USB-C. Det innebär att man är bunden till den medföljande nätadaptern i stället för att kunna använda en mer universell lösning.

    Trots dessa brister är det ändå små detaljer i sammanhanget. ZimaBoard 2 framstår fortfarande som en kompakt dator med imponerande bredd och stora användningsmöjligheter.

    Våra tester

    På Linux.se har vi använt ZimaBoard i praktiken, bland annat för att säkerhetskopiera olika webbplatser och som router. I det senare fallet kunde vi dela internetuppkopplingen med grannen – samtidigt som vi isolerade vårt eget lokala nätverk för att skydda det från obehörig åtkomst.

    Slutsats: ZimaBoard 2 är kanske inte en revolution, men det är en tydlig evolution. Med starkare hårdvara, bättre mjukvara och ett brett användningsområde är det en liten dator som förtjänar en plats i verktygslådan för alla teknikintresserade.

    Pris: cirka 200 USD (motsvarande ungefär 2000 kronor). Svensk moms kan tillkomma. Någon svensk återförsäljare är i nuläget inte känd, men produkten kan beställas direkt från tillverkarens hemsida. Eventuell fraktkostnad kan tillkomma.

    ZimaBoard 2 – Fakta

    Processor: Intel N150, 4 kärnor
    TDP: 10 W
    Grafik: Intel UHD, 24 EU @ 1000 MHz
    Video: 4K @ 60 Hz via Mini DisplayPort 1.2

    Modeller:
    • ZimaBoard 2 832 – 8 GB LPDDR5x, 32 GB eMMC
    • ZimaBoard 2 1664 – 16 GB LPDDR5x, 64 GB eMMC

    Expansion:
    • 2 × SATA 3.0
    • PCIe 3.0 x4
    • USB 3.1-portar

    Operativsystem:
    • ZimaOS (förinstallerat)
    • Stöd för Linux (Ubuntu, Debian, Fedora)
    • Android
    • Windows (valfritt)

    Nackdelar:
    • Ingen fysisk strömknapp
    • Blir varm vid längre användning
    • Ingen USB-C-strömförsörjning (endast nätadapter)

    █
  • Using RAID and S.M.A.R.T to save yourself from data loss and lot’s of grief

    Jag har valt konfigurera SMART övervakning för att mycket av mina servrar och arbetsstationer, både arbete och hem, nyligen. Särskilt i kombination med RAID, kan SMART hjälpa dig att undvika katastrofer som skulle inträffa när du förlorar dina data i en händelse du hårddiskar bryta.

    Using RAID and S.M.A.R.T to save yourself from data loss and lot’s of grief

Etikett: RAID

  • ZimaOS – förvandla din gamla dator till en NAS och hemmaserver med Linux

    Har du en gammal dator som samlar damm? Med ZimaOS kan den få nytt liv som en nätverksserver för säkerhetskopior, filmer, bilder och egna molntjänster. Det Linuxbaserade operativsystemet gör det möjligt att bygga en avancerad hemmaserver utan att behöva vara expert på Linux. Att ha sina bilder, dokument och säkerhetskopior lagrade hos stora molnföretag har…

  • Bcachefs lämnar experimentstadiet – men bör fortfarande användas med eftertanke

    Bcachefs har tagit ett viktigt steg från experimentellt projekt till seriöst alternativ för Linuxlagring. Projektledaren Kent Overstreet meddelar att filsystemet inte längre betraktas som experimentellt, samtidigt som den nya versionen 1.38.6 bjuder på stora prestandaförbättringar, mognare stöd för erasure coding och fortsatt utveckling med Rust. Men trots framstegen bör Bcachefs fortfarande användas med eftertanke när…

  • OpenZFS 2.4.2 släppt – redo för Linux 7.0 och med viktiga stabilitetsfixar

    OpenZFS 2.4.2 är en viktig underhållsversion för alla som använder ZFS på Linux eller FreeBSD. Uppdateringen ger stöd för kommande Linuxkärna 7.0 och rättar flera fel som kan påverka dataintegritet, snapshots, block cloning och dRAID. Det är ingen version fylld av stora nyheter, men den innehåller sådana förbättringar som gör stor skillnad i servrar, NAS-system…

  • ZimaBoard 2

    ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser. När den första ZimaBoard kom för några år…

  • Using RAID and S.M.A.R.T to save yourself from data loss and lot’s of grief

    Jag har valt konfigurera SMART övervakning för att mycket av mina servrar och arbetsstationer, både arbete och hem, nyligen. Särskilt i kombination med RAID, kan SMART hjälpa dig att undvika katastrofer som skulle inträffa när du förlorar dina data i en händelse du hårddiskar bryta. Using RAID and S.M.A.R.T to save yourself from data loss…