• HP EliteBook 820 G1 – När gårdagens affärsdator blir en modern Ubuntu 24.04-maskin

    När många äldre företagsdatorer blir överflödiga efter att Windows 10 går i graven 2025, väntar ett nytt liv för maskiner som HP EliteBook 820 G1. Den lilla 12-tumsdatorn, en gång en dyr affärspartner, visar sig vara oväntat kraftfull när den får nytt syre med Ubuntu 24.04 LTS. Med solid byggkvalitet, låg vikt och full Linux-kompatibilitet blir den ett lysande exempel på hur hållbarhet och prestanda kan mötas i återbrukets anda.


    HP EliteBook 820 G1 klara inte Windows 11, men klara ubuntu utmärkt.

    En företagsklassad trotjänare med nytt liv under Linux

    Det finns få saker som känns så tillfredsställande som att ge en äldre dator ett nytt liv – särskilt när den fortfarande är byggd med precision och kvalitet. HP EliteBook 820 G1 är ett praktexempel på detta. Den släpptes ursprungligen som en premium-subnotebook för företagsvärlden, med fokus på säkerhet, hållbarhet och låg vikt. När den kom 2014 kostade den uppåt 17 000 kronor i topputförande. Idag går samma maskin att hitta för en bråkdel av priset – och med Ubuntu 24.04 LTS installerat visar den att den fortfarande har mycket att ge.

    Design och byggkvalitet – Militärklassad magnesiumkänsla

    EliteBook 820 G1 hör till den tid då HP:s affärsserie verkligen stod för kvalitet. Chassit är byggt i magnesium och aluminium, med en matt, silvergrå finish som står emot både repor och fingeravtryck. HP skryter med att modellen är testad enligt amerikansk militärstandard (MIL-STD-810), och det märks – den känns orubbligt stabil.

    Trots den robusta konstruktionen väger datorn bara runt 1,5 kilo, vilket gör den smidig att bära med sig. De massiva metallgångjärnen håller skärmen stadigt på plats utan att vingla, och tangentbordet är spillsäkert och bakgrundsbelyst – perfekt för sena kodsessioner eller tågresor i svagt ljus.

    Hårdvaran – Gammal i kalendern, men pigg med rätt mjukvara

    Vår testmaskin (modell H5G14ET) är utrustad med en Intel Core i7-4600U (Haswell, 2 kärnor/4 trådar), 8 GB DDR3-minne och en 180 GB SSD. På papperet låter det ålderstiget – men Ubuntu 24.04 LTS, med sin moderna men resurssnåla GNOME-baserade miljö, gör underverk.

    Start och respons

    Tack vare SSD:n startar systemet på cirka 12 sekunder, och applikationer som Firefox, LibreOffice och VS Code öppnas nästan omedelbart. Jämfört med Windows 10, som många av dessa maskiner fortfarande kör, känns Ubuntu som att ge datorn en adrenalinspruta.

    Energiförbrukning

    Den energieffektiva U-processorn (15 W TDP) gör att fläkten sällan behöver gå igång vid lättare arbete. I kombination med Linux’ förbättrade strömsparfunktioner klarar datorn omkring 6–8 timmars batteritid vid kontorsbruk – fullt tillräckligt för en arbetsdag.

    Grafik och skärm

    Intel HD Graphics 4400 räcker gott för 2D-arbete, filmvisning och till och med enklare 3D-rendering eller spel via Steam Proton (t.ex. Portal 2). Skärmen på 12,5 tum med upplösningen 1366×768 är inte spektakulär, men fungerar utmärkt för terminalarbete, surf och dokumentredigering. Dess matta yta är dessutom perfekt för utomhusbruk – även om ljusstyrkan (cirka 210 cd/m²) kunde varit högre.

    Ubuntu 24.04 LTS – Modern, snabb och säker

    Ubuntu 24.04 LTS är en långtidsversion (support till 2029) med Linux 6.8-kärnan. Den stödjer all hårdvara i EliteBook 820 G1 direkt “out of the box” – Wi-Fi, Bluetooth, fingeravtrycksläsare, kamera och till och med den inbyggda 3G-modulen fungerar efter installation.

    Fördelar med Ubuntu på äldre EliteBooks

    • Snabbare systemstart och mindre minnesåtgång än Windows
    • Automatiska säkerhetsuppdateringar via Canonical
    • Full drivrutinskompatibilitet utan manuell installation
    • Tusentals gratis program via Ubuntu Software Center
    • Terminalåtkomst för utvecklare och kraftanvändare – perfekt för SSH, Python, C eller webbprojekt

    EliteBook-serien var känd för sina säkerhetsfunktioner, som TPM-chip, BIOS-skydd och fingeravtrycksläsare. Ubuntu utnyttjar dessa utan problem, vilket gör datorn lämplig även för mer säkerhetskänsliga miljöer.

    Användningsområden 2025 – Mer än bara nostalgi

    Att återanvända en EliteBook 820 G1 är inte bara miljösmart – det är också ekonomiskt och praktiskt. Med Ubuntu 24.04 kan maskinen fungera som:

    • Jobbsökar- eller studiedator – snabb, stabil och utan licenskostnader
    • Utvecklardator – perfekt för programmering i terminal, Emacs eller VS Code
    • Lättviktsserver – med SSD och Gigabit-nätverk kan den agera som lokal webb- eller SSH-server
    • Reselaptop – liten, tålig och med lång batteritid
    • Offline- och utbildningsmaskin – fungerar utmärkt för skolor och ideella organisationer

    Att installera Ubuntu – några saker att tänka på

    Vid första försöket kan installationen av Linux på HP EliteBook 820 G1 verka krånglig, särskilt om datorn inte hittar USB-stickan vid uppstart. Det beror ofta på BIOS-inställningar och hur installationsstickan är skapad. På HP-maskiner öppnas startmenyn genom att trycka ESC direkt efter uppstart och gå vidare till BIOS Setup (F10).

    • Gå till Advanced → Boot Options och säkerställ att UEFI är aktiverat (och eventuell Legacy/CSM är avstängt) samt att USB-boot är tillåtet. ( Man kan få exprimentera men dessa inställningar. )
    • Gå till Security → Secure Boot Configuration och stäng av Secure Boot.

    Skapa sedan USB-stickan för UEFI (inte MBR/Legacy). I Rufus välj:

    • Partition scheme: GPT (för UEFI)
    • File system: FAT32
    • Target system: UEFI (non CSM)

    Med dessa inställningar bootar EliteBooken normalt från USB och Ubuntu-installationen kan slutföras utan strul. Drivrutiner för Wi-Fi, ljud, kamera och tangentbord brukar fungera direkt efter första uppstarten.

    Slutsats – Ett nytt liv under Ubuntu

    HP EliteBook 820 G1 var en dyr affärsdator när den kom, men den är fortfarande byggd som en tank. Med Ubuntu 24.04 LTS installerat får den en andra ungdom – tyst, snabb och säker. Skärmen och upplösningen känns visserligen daterade, men helhetsintrycket är imponerande.

    Att ge sådana datorer nytt liv är inte bara ett tekniskt experiment – det är en hållbarhetsinsats. Genom att återanvända datorer som dessa kan vi förlänga livslängden på kvalitetskomponenter, minska elektronikavfall och samtidigt ge fler människor tillgång till modern, säker datoranvändning.

    Kort sagt:
    HP EliteBook 820 G1 + Ubuntu 24.04 LTS = En pålitlig, tyst och miljösmart följeslagare – redo för ytterligare fem års tjänst.

    HP EliteBook 820 G1 — Faktablad (Ubuntu 24.04 LTS)

    En robust 12,5-tums affärsdator som får nytt liv med Ubuntu 24.04 LTS. Solid byggkvalitet, låg vikt och full Linux-kompatibilitet gör den till ett hållbart val för återbruk.

    Komponent Specifikation
    ModellHP EliteBook 820 G1 (H5G14ET)
    ProcessorIntel Core i7-4600U (2 kärnor / 4 trådar, Haswell)
    Arbetsminne8 GB DDR3 RAM
    Lagring180 GB SSD (2.5″)
    GrafikIntel HD Graphics 4400
    Skärm12.5″ matt HD (1366×768)
    TrådlöstIntel Dual-Band Wireless-N 7260, Bluetooth 4.0, WWAN (UMTS/HSPA+)
    Portar3× USB 3.0, VGA, DisplayPort, LAN, ljud, kortläsare
    Vikt≈ 1.5 kg
    Batteritid6–8 timmar (Ubuntu 24.04 LTS)
    OperativsystemUbuntu 24.04 LTS (64-bit)

    Kommentar: För att installera Ubuntu krävs att Secure Boot stängs av i BIOS och att USB-stickan är formaterad för UEFI (GPT). Skapa enklast installationsstickan med Rufus och välj GPT + FAT32 + UEFI.

  • Så gör du om en gammal dator till surfmaskin med support till 2029

    När Windows 10 slutar få säkerhetsuppdateringar behöver du inte köpa nytt. Med Ubuntu 24.04 LTS kan en tio år gammal laptop bli en trygg surfmaskin med stöd till 2029. Guiden visar vad som fungerar i Linux, hur du gör backup, skapar en startbar USB-sticka och installerar – steg för steg – så att du förlänger livslängden och sparar både pengar och miljö.

    Windows 10 har nått vägs ände. Microsoft skickar inte längre ut säkerhetsuppdateringar, vilket betyder att den som fortsätter använda systemet riskerar att bli sårbar för angrepp. Många väljer då att köpa en ny dator, men det finns ett alternativ som både är billigare och mer miljövänligt: att installera Linux och förvandla den gamla datorn till en stabil surfmaskin.

    Det kanske låter svårt, men i praktiken är det inte så krångligt. Med några förberedelser och lite tålamod går det att ge datorn flera år till av pålitlig användning – ända fram till 2029 om man väljer rätt system.

    Hur gammal dator kan jag använda?
    En vanlig fråga är förstås: fungerar min gamla dator verkligen med Linux? Svaret är att chansen är stor, så länge datorn är byggd för 64 bitar. De allra flesta datorer från de senaste femton åren är det.

    En maskin med en Intel i3, i5 eller i7 från början av 2010-talet, eller en motsvarande AMD-processor, fungerar ofta förvånansvärt bra. Prestandan kanske inte räcker för de tyngsta programmen, men för e-post, webbsurf, film och enklare kontorsarbete räcker den mer än väl.

    Vilket operativsystem ska jag välja?
    Här dyker nästa fråga upp. Det finns nämligen flera alternativ.

    ChromeOS Flex marknadsförs ofta som en lösning för gamla datorer, men det är värt att känna till begränsningarna. Systemet gör inte din dator till en riktig Chromebook, du kan inte installera Android-appar och du blir helt beroende av Googles ekosystem. Det är med andra ord ett ganska slutet alternativ som inte passar alla.

    Linux-distributioner som Debian och Ubuntu är mer flexibla. Av dessa är Ubuntu 24.04 LTS det mest praktiska valet för den som vill ha något enkelt, modernt och långsiktigt. LTS står för Long Term Support, vilket innebär att systemet får säkerhetsuppdateringar ända fram till 2029.

    Vad fungerar – och vad fungerar inte?
    Att byta till Linux innebär vissa förändringar. Programmen ser annorlunda ut och alla finesser från Windows följer inte med. Men för många vardagsbehov fungerar Linux utmärkt.

    Det går bra att logga in på internetbanken, använda mobilt BankID, skriva e-post, strömma video från SVT Play och YouTube samt arbeta i kontorsprogram. LibreOffice, som följer med Ubuntu, fungerar för att skriva dokument och göra kalkyler. För den som bara behöver redigera en hushållsbudget eller skriva ett brev duger det gott.

    Däremot finns det områden där Linux inte är lika starkt. Släktforskningsprogram är ofta gjorda för Windows, och BankID på fil eller med sladd stöds inte lika bra. Har du mycket data i Microsofts molntjänst OneDrive kan integrationen också upplevas som begränsad.

    Skrivare
    Skrivare är antingen himmel eller helvete i Linux. Är skrivaren en välkonstruerad produkt som använder standardiserade skrivarspråk som PCL3, PCL6 eller PostScript, fungerar det oftast utan problem. Men är det tillverkarens egen speciallösning, gjord enbart för Windows (och ibland Mac), blir det betydligt krångligare.

    Generellt sett fungerar HP-modeller bra, men det finns undantag – särskilt bland de skrivare som ursprungligen kom från Samsung. HP köpte Samsungs skrivardivision för ungefär åtta år sedan. Mer information finns på linux.se om skrivare som fungerar bra och dåligt.

    Förberedelser: gör backup
    Innan man installerar Linux är det viktigt att tänka på en sak: allt på datorns hårddisk raderas. Därför måste du först säkerhetskopiera dina filer. Kopiera bilder, dokument och annat du vill spara till ett USB-minne eller en extern hårddisk. När det är gjort kan du gå vidare.

    Att skapa en startbar USB-sticka
    För att installera Linux behövs en USB-sticka på minst 8 GB. Den ska göras startbar, vilket innebär att datorn kan använda den för att starta upp installationen.

    Så här gör du:

    1. Ladda ner programmet Rufus, som finns gratis på nätet.
    2. Ladda ner Ubuntu 24.04 LTS från wiki.linux.se.
    3. Använd Rufus för att skriva Ubuntu till din USB-sticka. Det tar bara några minuter.

    Nu har du ett färdigt installationsmedium.

    En annan gudie vi har skrivit i ämnet Skapa du startbart Linux stick

    Så startar du från USB
    Nästa steg är att få datorn att starta från stickan istället för från hårddisken. Sätt i stickan, starta om datorn och tryck på den tangent som ger dig startmenyn. På många datorer är det F11, på HP ofta ESC, och ibland F2 eller Delete.

    I startmenyn väljer du stickan som enhet. Om datorn vägrar kan det bero på att Secure Boot är aktiverat i BIOS. Det går att stänga av där och sedan prova igen.

    Installationen av Ubuntu
    När datorn väl startar från stickan laddas Ubuntus installationsprogram. Det är ganska likt att installera Windows: man får välja språk, land, tangentbordslayout och nätverksinställningar.

    Några saker är bra att tänka på:

    • Välj ”fullständig installation” så får du med program som LibreOffice och GIMP.
    • Kryssa i alternativet att installera program från tredje part – då fungerar grafik och wifi bättre.
    • Kryssa även i alternativet att installera stöd för fler mediaformat, så att video och musik spelas upp utan problem.
    • När du får frågan om hur hårddisken ska användas, välj att radera hela disken (förutsatt att du har gjort backup).
    • Skapa sedan ditt användarkonto och välj lösenord.
    • Ställ in tidszonen till Europa/Stockholm.

    Installationen tar en stund. När den är klar startar datorn om och du möts av ett nytt, fräscht Ubuntu.

    Kom igång med din nya dator
    Ubuntu levereras med webbläsaren Firefox som standard. För att kunna spela upp vissa program på SVT Play och liknande tjänster behöver du aktivera DRM i inställningarna. Vill du använda Google Chrome går det bra att ladda ner och installera från Googles webbplats.

    I Ubuntus programbutik finns mängder av appar, allt från enkla spel till avancerade verktyg. För det mesta räcker standardprogrammen långt, men det finns mycket att upptäcka.

    Om du behöver hjälp
    För många går installationen smidigt. Men tycker du att det känns för krångligt finns hjälp att få. I Stockholm kan man vända sig till Datorhjälp.se på Orrespelsvägen 13 i Bromma. Bor du på annan ort finns det ofta lokala datorfirmor. Dock bör man undvika det stora elkedjorna support, det klara bara av att installera windows med nöd och näpe.

    Med dessa steg förvandlas en dator som annars kanske skulle hamna på återvinningen till en fullt fungerande surfmaskin – med tryggt stöd ända fram till 2029.

    Fördelar med Linux

    Digital suveränitet är ett begrepp som allt oftare diskuteras. I dag samlar stora företag som Microsoft, Google och Apple in enorma mängder data om våra liv.

    Eftere Års 2026 val kan vi få en regering med kommunister som ministrar, och då kan demokratin riskera att avskaffas – precis som i Tyskland 1933, där socialister tog makten. Ett sätt att skydda sig mot diktaturens kreatur är att hålla sin data borta från dessa stora jättar.

    Linux är ett verktyg för att stärka den digitala suveräniteten.

    FAKTARUTA: Klimat- & miljöeffekter av laptops

    Ny laptop – inbäddade utsläpp:200–350 kg CO₂e per enhet är typiskt (stora variationer per modell). Produktionen står ofta för ~80 % av livscykelns utsläpp. Källor: Tech Carbon Standard; Quantum Lifecycle.

    Exempel (Apple): MacBook Air (M2, 2022) totalt ≈ ~160 kg CO₂e över livscykeln, där majoriteten kommer från tillverkningen. Källa: Apple Product Environmental Report.

    Årlig elanvändning (laptop): cirka ~75–90 kWh/år vid normal kontors/användning. Källa: US OSTI studie; branschsammanställningar.


    Förlängd livslängd = störst vinst: att behålla en notebook 6 i stället för 3 år minskar de årliga utsläppen med ~47 %. Källa: TCO Certified (2025).

    EU-perspektiv: +1 år extra livslängd för alla notebooks i EU kan spara ≈ 1,6 Mt CO₂/år till 2030 (≈ 870 000 bilar ur trafik). Källa: EEB-underlag via Foxway-rapport.

    E-avfall i världen: 62 miljoner ton (2022) och stigande – återanvändning förskjuter nyproduktion och minskar resursuttag. Källa: Global e-Waste Monitor 2024.

    Snabb slutsats: De största klimatvinsterna kommer av att inte köpa nytt. Förläng livet på din laptop med 2–3 år → undvik ofta 200–350 kg CO₂e nyproduktion och spara råmaterial, energi och e-avfall.
  • Linux Lite 7.6 lanserad – ny wiki ersätter manualen

    Linux Lite 7.6 är här – och även om uppdateringen i sig är liten, innebär den en stor förändring för projektet. Med lanseringen introduceras en ny wiki som successivt ersätter den gamla manualen och gör dokumentationen mer levande, aktuell och öppen för bidrag från hela communityn.

    Linux Lite 7.6 har nu släppts och bjuder på en av de största förändringarna i projektets historia: dokumentationen flyttar från den traditionella manualen till en helt ny wiki.

    Även om versionen i övrigt klassas som en mindre uppdatering, innehåller den en rad förbättringar och buggfixar. Bland annat uppdateras flera av de förinstallerade programmen, däribland LibreOffice som nu finns i version 25.8.1. Gränssnittet får också en putsning med det välkända temat Materia, ikontemat Papirus och typsnittet Roboto Regular.

    Den stora nyheten är dock Linux Lite Wiki, en öppen plattform där alla användare kan bidra med guider, tips och lösningar. Syftet är att göra dokumentationen snabbare, mer aktuell och framför allt mer lättillgänglig. Enligt utvecklarna innebär detta att kunskapen i högre grad samlas från användarnas egna erfarenheter, vilket skapar en mer praktisk och användbar resurs. Den gamla manualen kommer att finnas kvar fram till slutet av Series 7, men därefter tar wikin helt över.

    På den tekniska sidan bygger Linux Lite 7.6 på Ubuntu 24.04.3 LTS och levereras med Linux-kärnan 6.8.0-79. För den som behöver finns även egna kärnor, från version 3.13 upp till 6.16, tillgängliga via projektets förråd. Systemet inkluderar bland annat Chrome 139.0, Thunderbird 128.14, LibreOffice 25.8.1, VLC 3.0.20 och Gimp 2.10.36.

    För användare som installerar Linux Lite på en Windows-dator betonas vikten av att kontrollera om systemet använder UEFI eller Legacy BIOS. Projektet erbjuder stöd för Secure Boot, men utvecklarna rekommenderar att det stängs av för att undvika problem.

    Uppgraderingen till den nya versionen sker genom att först installera de senaste uppdateringarna, skapa en återställningspunkt med Timeshift och därefter köra verktyget Lite Upgrade. Efter en omstart är systemet redo. Den som vill försäkra sig om att rätt version av uppgraderingsverktyget används kan kontrollera detta i terminalen.

    Utvecklarna påminner också om att det inte finns någon direkt uppgraderingsväg från en Release Candidate till den färdiga versionen, eller från en Series till nästa.

    Med Linux Lite 7.6 markerar projektet en tydlig kursändring. Från och med nästa generation, Series 8, blir wikin den självklara platsen för all dokumentation – ett steg som stärker gemenskapen och gör systemet mer användarvänligt för både nybörjare och erfarna användare.

    Nerladdning

    https://ftpmirror1.infania.net/linuxlite/isos

    Information ifrån projektet om 7.6

    https://www.linuxliteos.com/forums/showthread.php?tid=9576

    Linux Lite – Fakta & nyheter i 7.6
    Teknisk översikt
    Historia: Start 2012-10-26 (1.0.0). Grundare: Jerry Bezencon. Bas: Ubuntu LTS. Skrivbord: Xfce.
    Målbild: Lättvikt & Windows-vänligt för äldre och moderna datorer.
    Nyheter i 7.6: Community-driven Wiki ersätter manualen (blir standard i Series 8).
    Bas: Ubuntu 24.04.3 LTS · Kernel: 6.8.0-79 (repo stöder 3.13–6.16).
    Appar (urval): LibreOffice 25.8.1 · Chrome 139 · Thunderbird 128.14 · VLC 3.0.20 · GIMP 2.10.36.
    UI: Tema Materia · Ikoner Papirus · Typsnitt Roboto Regular.
    Känd avvikelse: Wiki kan visa röd -banner i Chrome (funktion påverkas ej).
    Tips: Kontrollera BIOS Mode i Windows System Information för UEFI/Legacy.
    Secure Boot stöds men kan krångla → rekommenderat att stänga av för smidigare installation.
    Uppgradera: Installera uppdateringar → Timeshift → Lite Upgrade → Starta om
  • Bazzite: Linuxdistributionen som vill bli spelarnas första val

    Linux för gamers har länge varit en kompromiss – tills nu. Med Bazzite vill en community-driven Fedora-distribution kombinera stabilitet, säkerhet och spelglädje i ett paket. Från Steam Deck till stationära datorer lockar den med färdiginstallerade verktyg, bättre prestanda än Windows i vissa tester och en vision om att bli spelarnas självklara val.

    När det talas om gaming på Linux hamnar diskussionen ofta på SteamOS och Proton. Men de senaste åren har ett nytt namn börjat dyka upp i forum, recensioner och bland Steam Deck-entusiaster: Bazzite. Distributionen, som är byggd ovanpå Fedora, vill vara mer än bara ett alternativ – den vill vara den självklara spelplattformen för både stationära datorer, hemmabiosystem och handhållna konsoler.

    Ett projekt fött ur communityn

    Bazzite är inte en produkt från en stor utvecklare eller ett kommersiellt företag, utan ett initiativ från Universal Blue-communityn. Det är en grupp entusiaster som tagit fasta på tanken om det ”oföränderliga operativsystemet” – en plattform där själva systemet levereras i ett skrivskyddat format och uppdateras atomärt. För användaren innebär det att varje uppdatering kan rullas tillbaka om något går fel, en försäkring som gör att man kan experimentera utan rädsla.

    Spelklara verktyg från start

    Där många Linux-distributioner lämnar åt användaren att själv installera och konfigurera spelklienter, går Bazzite längre. Här finns Steam, Lutris och Heroic Games Launcher förinstallerade. Nvidia-drivrutinerna är redan på plats, liksom stöd för handkontroller. För den som sitter med ett Steam Deck eller ASUS ROG Ally innebär det att man kan starta upp i ett specialanpassat Gaming Mode direkt efter installation.

    Dessutom är Bazzite kompatibelt med Windows-spel tack vare Proton och Wine, och öppnar dörren för spel från plattformar som Epic Games Store, GOG och Amazon Games. För den som vill sträcka sig utanför spelvärlden finns även Waydroid, som gör det möjligt att köra Android-appar i en container.

    Säkerhet på enterprise-nivå

    Samtidigt som Bazzite riktar sig till gamers, lyfter utvecklarna gärna fram säkerheten. Distributionen är utrustad med SELinux, Secure Boot-stöd och TPM-baserad kryptering – funktioner som annars främst återfinns i företagsmiljöer. Här kombineras alltså höga krav på datasäkerhet med ett lättillgängligt spelfokus.

    Från nisch till nyhet

    Sedan den första versionen släpptes i november 2023 har intresset växt snabbt. Tekniksajter som The Verge och PC Gamer har testat systemet på handhållna konsoler som ROG Ally X, och resultatet pekar på både bättre batteritid och jämnare prestanda än Windows i vissa scenarier. Andra lyfter fram att Bazzite känns som det SteamOS som Valve ännu inte levererat för PC-marknaden.

    En framtid i balans

    Men projektet står också inför utmaningar. Fedora, som Bazzite bygger på, diskuterar att slopa stöd för 32-bitars bibliotek. Skulle det beslutet gå igenom fullt ut kan det slå hårt mot Bazzite, då många spel fortfarande behöver dessa komponenter. Projektledaren Kyle Gospodnetich har varnat för att en sådan förändring skulle kunna ”döda” distributionen.

    Slutsats

    Bazzite befinner sig i ett intressant skede. Det är fortfarande ett community-drivet projekt, men har redan börjat vinna förtroende hos spelare som letar efter ett Linux-alternativ som bara fungerar. Kombinationen av modern teknik, färdiginstallerade spelklienter och hög säkerhet gör det till något mer än ännu en Fedora-spinoff. Frågan är om Bazzite kan växa från att vara en nischlösning för entusiaster till att bli ett självklart val för spelare i stort.

    https://bazzite.gg

    Forum tråd på Sweclocker där det diskuteras Bazzite :

    https://www.sweclockers.com/forum/trad/1743261-bazzite-traden-om-operativsystemet-for-folk-som-spelar

    Bazzite — immutable Linux för gaming

    • Typ: Fedora-baserad, rpm-ostree (atomiska uppdateringar/rollback)
    • Varianter: Desktop & Deck (bootar till Steam Gaming Mode; även Desktop-läge)
    • Spelverktyg: Steam, Lutris, Heroic; Proton/Wine; HDR/VRR; Gamescope m.m.
    • Drivrutiner: Nvidia-proprietära samt aktuellt Mesa (AMD/Intel)
    • Säkerhet: SELinux, Secure Boot, LUKS, TPM-upplåsning
    Versioner & stöd (urval)
    • 1.0 (nov 2023, Fedora 38): första släppet, gamingfokus för PC + Steam Deck.
    • 41-serien (Fedora 41): stöd för “de flesta x86_64-PC från senaste decenniet” samt handhållna som ASUS ROG Ally & Lenovo Legion Go.
    • 42-serien (Fedora 42): aktuell stabil gren. Senaste stabila build: 42.20250809 (aug 2025).
    Uppdateringar/rollback: Hämtas i bakgrunden; aktiveras vid omstart. Snabb återställning via rpm-ostree rollback eller rebase till tidigare build.

    Raid over Moscow — fakta

    • Utvecklare: Access Software (designer: Bruce Carver)
    • Första släpp: 1984 (Commodore 64)
    • Portningar 1985–86: Apple II, Atari 8-bit, BBC Micro, ZX Spectrum, Amstrad CPC
    • Senare konverteringar: Amiga (2020), Commodore Plus/4 (2022)
    • Genre/Läge: Action, single-player
    Senast uppdaterad: 17 aug 2025
  • Ny Linuxdistribution: HeliumOS 10 utmanar med fokus på skrivbordet och oföränderlighet

    En ny Linuxdistribution har sett dagens ljus. HeliumOS 10, baserad på AlmaLinux, tar ett djärvt steg bort från servervärlden och riktar sig i stället mot skrivbordsanvändare – med en modern, oföränderlig systemdesign i centrum.

    Till skillnad från AlmaLinux, som är inriktad på stabila servermiljöer, bygger HeliumOS sin filosofi kring atomiska uppdateringar via rpm-ostree och ett system där program installeras med Flatpak. Det gör distributionen intressant för utvecklare och avancerade användare som vill ha en mer förutsägbar och containerfokuserad miljö.

    Version 10 levereras med Linux-kärna 6.12 LTS (signerad för Secure Boot), KDE Plasma 6.4.2 som skrivbordsmiljö, Btrfs som standardfilsystem med valfri kryptering, samt Zsh som förvald kommandotolk. En experimentell “Edge Edition” finns även tillgänglig med den nyare 6.14-kärnan från CentOS Hyperscale-projektet.

    HeliumOS kommer med både Docker och Distrobox förinstallerat – något som kan upplevas som överflödigt av mer självgående användare, men som samtidigt understryker distributionens inriktning mot containerteknik.

    Trots flera lovande tekniska val dras projektet ned av avsaknaden av dokumentation. Den nuvarande dokumentationssidan är ytterst sparsam, vilket gör det svårt för nya användare att komma igång.

    Sammanfattning:
    HeliumOS 10 är en spännande nykomling som vågar tänka annorlunda. Den erbjuder ett rent, modernt och oföränderligt Linux-skrivbord – perfekt för utvecklare och teknikentusiaster. Men för användare som prioriterar stabilitet, stöd och dokumentation är Fedora Silverblue eller openSUSE MicroOS fortfarande mer mogna alternativ.

    Kan laddas ner här : https://www.heliumos.org/download/

    https://linuxiac.com/alma-based-heliumos-10-is-out-heres-what-i-think

    Fakta: HeliumOS 10

    • Bas: AlmaLinux (Kitten 10)
    • Kärna: Linux 6.12 LTS (signerad för Secure Boot)
    • Edge Edition: Linux 6.14 från CentOS Hyperscale SIG
    • Filsystem: Btrfs som standard (med stöd för kryptering)
    • Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.4.2
    • Kommandotolk: Zsh som standard
    • Pakethantering: rpm-ostree för atomiska uppdateringar
    • Programinstallation: Flatpak som standard (möjligt med rpm-ostree-lager)
    • Containerstöd: Docker och Distrobox förinstallerade
    • Målgrupp: Utvecklare och avancerade användare som vill ha oföränderlig systemdesign
    • Dokumentation: Mycket begränsad i nuläget

    HeliumOS 10 är en ny Linuxdistribution som fokuserar på stabila atomiska uppdateringar och en ren skrivbordsmiljö utan bloat. Den är ännu ung och under utveckling.

  • Ubuntu 25.10 introducerar TPM-baserad diskkryptering – säkrare uppstart med hårdvarustöd

    TPM fungerar som en dörrvakt till din dators hårdvara. Till skillnad från en vanlig dörrvakt, som man riskerar att stöta ihop med i verkliga livet, har TPM en funktion att fylla.

    Med Ubuntu 25.10, kodnamn Questing Quokka, tar Ubuntu ett viktigt steg mot starkare datasäkerhet. En av de mest spännande nyheterna i denna version är fullständig diskkryptering (FDE) med stöd av TPM, Trusted Platform Module.

    Den här funktionen bygger vidare på Ubuntus befintliga krypteringsstöd, men lägger till en hårdvarubaserad säkerhetskontroll som skyddar systemet redan från uppstarten – och gör det svårare för angripare att kringgå skyddet.

    Vad är fullständig diskkryptering (FDE)?

    FDE innebär att hela innehållet på din hårddisk krypteras, vilket gör det oläsligt utan rätt nyckel. Om datorn skulle stjälas, går det inte att komma åt datan utan att först låsa upp disken. Ubuntu har länge erbjudit FDE som ett val under installationen, där du anger ett lösenord som krävs varje gång systemet startas.

    Vad tillför TPM-stödet?

    TPM (Trusted Platform Module) är ett inbyggt säkerhetschip som finns i de flesta moderna datorer. Ubuntu 25.10 kan nu använda detta chip som en del av krypteringskedjan, vilket möjliggör:

    • Integritetskontroll vid uppstart
      TPM verifierar att inget i systemets firmware eller bootloader har ändrats sedan installationen. Om något avviker, vägrar TPM låsa upp disken.
    • Automatisk upplåsning på betrodd maskinvara
      Så länge systemet är oförändrat, låser TPM upp disken utan att du behöver skriva in något lösenord – om du inte aktiverat dubbelt skydd.
    • Skydd mot fysisk åtkomst
      Försöker någon flytta hårddisken till en annan dator, eller ändra hårdvaran, fungerar inte upplåsningen – och systemet kräver återställningsnyckeln.

    Nyheter i Ubuntu 25.10:s implementation

    Ubuntu har arbetat med TPM/FDE sedan version 23.10. I 25.10 är funktionen fortfarande experimentell, men redo att testas av fler. Här är de viktigaste nyheterna:

    1. Automatisk kompatibilitetskontroll

    Installationsprogrammet kontrollerar att systemet har ett modernt TPM-chip utan kända sårbarheter. Om din dator inte klarar kraven, visas inga alternativ för hårdvarubaserad kryptering – i stället får du en tydlig varning.

    2. Återställningsnyckel – din säkerhetslina

    När TPM-stödet aktiveras skapas en återställningsnyckel. Den används i nödfall, till exempel om:

    • Du uppdaterar BIOS/firmware
    • Du byter ut viktig hårdvara
    • TPM tror att något är fel – även om det inte är det

    Nyckeln visas tydligt under installationen. Du kan:

    • Skriva ner den
    • Spara den som fil (utanför livesystemet)
    • Skanna den som QR-kod

    Skulle du tappa bort den, finns möjlighet att generera en ny via säkerhetscentret, så länge du fortfarande har åtkomst som administratör.

    3. Extra lösenord – för dig som vill ha dubbelt skydd

    Du kan välja att lägga till ett eget lösenord som måste anges vid uppstart, även om TPM godkänner systemets tillstånd. Detta ger ett extra lager av skydd – praktiskt för känsliga miljöer.

    4. Smartare uppdateringar

    För vissa uppdateringar (exempelvis DBX), där TPM kan förutse det nya tillståndet, krävs inga extra åtgärder – systemet startar som vanligt. Men om en förändring gör att TPM inte längre känner igen uppstartsmiljön, måste du:

    • Verifiera ändringen med din återställningsnyckel
    • Godkänna det nya tillståndet som betrott

    Ubuntu 25.10 förvarnar också om en firmwareuppdatering kan påverka andra operativsystem på samma dator – exempelvis Windows med BitLocker.

    5. Förbättrat stöd för stängda drivrutiner

    Ubuntu jobbar aktivt för att TPM/FDE ska fungera även med proprietära drivrutiner, som Nvidia. Genom att paketera kärnan och viktiga komponenter i Snap, kan man säkerställa att TPM-mätningar stämmer – även när drivrutiner är stängda. Detta stöd väntas vara klart innan Ubuntu 25.10 släpps.

    Viktigt: Funktionen är fortfarande experimentell

    TPM/FDE är fortfarande i testfas och inte avsedd för produktion. Har du kritisk data och inte råd att bli utelåst från systemet, bör du vänta.

    Ubuntu-teamet kommer att be om hjälp från frivilliga testare inför släppet i oktober. Målet är att samla in så mycket data som möjligt om olika system – för att säkerställa en stabil version längre fram.

    Ubuntu 25.10 släpps den 9 oktober 2025

    Med TPM-baserad kryptering tar Ubuntu ytterligare ett steg mot säkerhetsnivåer som tidigare varit reserverade för företag och avancerade användare. Även om funktionen fortfarande är ny, visar den tydligt vart Ubuntu är på väg: starkare, smartare och mer automatiserad säkerhet – utan att offra användarvänlighet.

    Sammanfattning – vad får du?

    • Skydd mot manipulation vid uppstart
    • Automatisk upplåsning på betrodda system
    • Dubbelt skydd med valfritt lösenord
    • Enkel hantering av återställningsnyckel
    • Förvarning vid uppdateringar som kan påverka TPM
    • Stöd på gång för Nvidia och andra proprietära drivrutiner

    Ubuntu 25.10 lägger grunden för framtidens säkra Linuxsystem. Delta gärna i testningen – och var med och forma nästa generations kryptering på skrivbordet.

    För den senaste utvecklingen, följ diskussionen på Ubuntu Discourse:
    TPM/FDE progress for Ubuntu 25.10

    Fakta: Trusted Platform Module (TPM)

    TPM (Trusted Platform Module) är ett hårdvarubaserat säkerhetschip som används för att säkra kryptografiska nycklar, autentisera maskinvara och skydda systemintegritet vid uppstart. TPM fungerar som en isolerad ”säkerhetsankare” för funktioner som kryptering, mätning av uppstartskedjan och identitetsverifiering.

    Vad kan TPM göra?

    • Generera och lagra kryptografiska nycklar (RSA, ECC)
    • Utföra hårdvarubaserad nyckelhantering och asymmetrisk kryptering
    • Verkställa ”measured boot” – mäta och logga firmware och bootloader
    • Ge stöd för BitLocker och LUKS-kryptering utan användarlösenord
    • Stöd för ”sealing” och ”unsealing” av data baserat på PCR-värden
    • Skydda identitetscertifikat och lösenord med fysisk isolering
    • Verkställa plattformsautentisering vid fjärråtkomst (t.ex. VPN, Zero Trust)
    • Integreras med Secure Boot och UEFI för säker uppstart

    Versioner och skillnader

    Det finns två huvudsakliga TPM-versioner i praktisk användning: 1.2 och 2.0. De skiljer sig i funktion, säkerhetsmodell och algoritmstöd:

    Funktion TPM 1.2 TPM 2.0
    Specifikation 2009 (TPM Main Spec v1.2) 2015 (ISO/IEC 11889:2015)
    Algoritmstöd Endast SHA-1, RSA-2048 SHA-1, SHA-256, ECC, RSA, HMAC, AES
    Flexibilitet Fast funktionalitet Modulärt och utbyggbart (via profiles)
    Plattformsintegration Endast PC PC, mobil, embedded, IoT
    Autoriseringsmodell Owner Password (enklare modell) Policy- och sessionsbaserat (mer flexibelt)
    UEFI/Secure Boot-stöd Begränsat Fullt stöd
    Stöd i OS Windows 7–11, Linux Windows 10/11, Linux, Android, macOS (begränsat)

    Teknisk fördjupning

    • PCR (Platform Configuration Registers): TPM innehåller 24 PCR-register som loggar uppstartsmiljön, vilket möjliggör ”measured boot” och att endast ladda upp systemet om det matchar tidigare godkända tillstånd.
    • Endorsement Key (EK): Permanent, unik nyckel som identifierar TPM-chippet. Används för att skapa certifikat och verifiera plattformens identitet.
    • Attestation: Möjlighet att kryptografiskt bevisa TPM-tillståndet för fjärrtjänster. Vanligt inom säkerhetspolicy, t.ex. i företag eller molnplattformar.
    • NV Storage: Permanent lagring i TPM för att bevara nycklar och policydata över omstarter.

    Säkerhetsaspekter

    • TPM:s privata nycklar lämnar aldrig chippet
    • Sårbar för fysiska attacker endast vid avancerad hårdvaruåtkomst
    • Kan vara integrerad (fTPM i firmware) eller dedikerad (discret TPM)
    • Skyddas av TPM-firmware, men uppdateringar krävs för kända buggar

    Mer information

    https://ostechnix.com/ubuntu-25-10-tpm-backed-full-disk-encryption-fde

  • Debian 13 Installer uppdaterad – stöd för Calamares-baserad Btrfs-räddning och Apple-tangentbord

    Innehållsförteckning

    Debianprojektet har släppt den andra releasekandidaten (RC2) av installationsprogrammet för kommande Debian GNU/Linux 13 ”Trixie”, som väntas lanseras i slutet av juli 2025. RC2 kommer med flera viktiga förbättringar och nya funktioner som gör installationen mer flexibel och kompatibel med modern hårdvara.

    Räddningsläge för Calamares och Btrfs

    En av de mest efterlängtade nyheterna är att installationsprogrammet nu kan rädda system installerade med Calamares och filsystemet Btrfs – något som tidigare varit begränsat. Det gör det enklare att återställa system i krissituationer, särskilt på stationära datorer och laptops där Calamares ofta används.

    Förbättrat stöd för kryptering

    System med disk-kryptering får också ett lyft. Det går nu att installera både systemd-cryptsetup och cryptsetup-initramfs, vilket förbättrar stödet för moderna initramfs-baserade upplåsningsmekanismer och säkrar att systemd-baserade system fungerar sömlöst med krypterade enheter.

    Apple-tangentbord på ARM-stöd

    Installationsprogrammet har utökats med drivrutiner för Apple MTP- och SPI-tangentbord, vilket innebär att tangentbord på till exempel MacBook Pro (M1) och MacBook Air (M2) nu fungerar direkt vid installation – något som tidigare varit ett hinder för Linuxanvändare på ARM-baserade Apple-enheter.

    Debian 13 RC2 innehåller även rad andra förbättringar

    Debian Installer RC2 innehåller även en rad andra förbättringar:

    • Stöd för Secure Boot på AMD64 och ARM64 via shim-signed.
    • Nya Intel pinctrl-drivrutiner har lagts till i installationskärnan.
    • Möjlighet att förinställa extra alternativ för lokala sources.list-rader.
    • Cdrom-källor inaktiveras automatiskt om man installerar från USB, SD-kort eller ISO – vilket ger renare källistor.
    • Firmware som inkluderas i initrd loggas nu automatiskt.
    • Förbättrat stöd för talsyntes i grafiska installationslägen.
    • force-efi-extra-removable är nu aktiverat som standard i vissa fall – detta hjälper maskiner där EFI inte fungerar som det ska.
    • wget-appleten har tagits bort från BusyBox.
    • Variabeln DPKG_UNPACK_OPTIONS sätts inte längre till --force-overwrite, vilket förbättrar pakethanteringens robusthet.
    • Installationsprogrammets grafiska banner har uppdaterats med senaste versionen av Ceratopsian-temat.

    Linuxkärnans ABI har höjts till 6.12.33+deb13 i RC2

    Linuxkärnans ABI har höjts till 6.12.33+deb13 i RC2. Dessutom har renderingen av japanska tecken förbättrats genom att byta från VL Gothic till MotoyaLCedar. Filspegel-listan (Mirrors.masterlist) har också uppdaterats för att spegla aktuella servrar.

    För testning – inte produktion

    RC2 är en testversion av installationsprogrammet och är inte avsedd för produktionsmiljöer. Användare som vill bidra med testning inför den officiella lanseringen av Debian 13 uppmanas att ladda ner och prova installationsprogrammet via Debians webbplats.

    Faktaruta: Debian 13 ”Trixie”

    Kodnamn: Trixie
    Beräknat släppdatum: Slutet av juli 2025
    Senaste releasekandidat: Debian Installer Trixie RC2

    Nyheter i Debian 13

    • Stöd för räddning av Btrfs-system installerade via Calamares
    • Bättre disk-kryptering med systemd-cryptsetup + cryptsetup-initramfs
    • Stöd för Apple MTP- och SPI-tangentbord (t.ex. MacBook M1/M2)
    • Secure Boot via shim-signed på AMD64 och ARM64
    • Intel pinkontroll-drivrutiner inkluderade
    • Talsyntesstöd förbättrat för grafiskt installationsläge
    • Firmware-paket loggas vid initrd-generering
    • Förbättrad EFI-kompatibilitet (force-efi-extra-removable aktivt)
    • Moderniserad installationsbanner med Ceratopsian-temat
    • Ny kärna: Linux 6.12.33+deb13
    • Bättre japansk textsupport (VL Gothic ersatt av MotoyaLCedar)
    • wget borttagen från BusyBox; renare DPKG-inställningar

    Om Debianprojektet

    • Startades 1993 av Ian Murdock
    • Namnet kommer från “Debra” + “Ian” → Debian
    • Styrs demokratiskt av frivilliga utvecklare över hela världen
    • Bygger på fri programvara enligt Debian Free Software Guidelines
    • Använder .deb-paketformat och APT som pakethanterare

    Kända Debianbaserade distributioner

    • Ubuntu
    • Kali Linux
    • Raspberry Pi OS
    • Tails
    • MX Linux, Devuan, LMDE (Linux Mint Debian Edition)

    Kuriosa

    • Trixie är en karaktär från Toy Story – alla Debianversioner döps efter sådana
    • Debian används på Internationella rymdstationen (ISS)
    • Debian har över 59 000 paket i det officiella arkivet
    • Specialvarianter som Debian GNU/kFreeBSD har existerat
  • Debian 13 – Får nytt installationsprogram

    Debian-projektet har nu släppt den andra testversionen av installationsprogrammet för kommande Debian 13, med kodnamnet ”Trixie”, som planeras bli färdig i slutet av juni eller under juli 2025.

    I den här versionen går det bland annat att rädda Btrfs-baserade system som installerats med hjälp av Calamares, ett förenklat installationsprogram som används i vissa Debian-varianter. Det har även tillkommit stöd för Apple-tangentbord som använder MTP- och SPI-teknik, vilket gör att tangentborden fungerar på ARM-baserade datorer som MacBook Pro med M1 och MacBook Air med M2.

    Installationsprogrammet kan nu dessutom installera både systemd-cryptsetup och cryptsetup-initramfs, vilket förbättrar hanteringen av krypterade system. För system med AMD64 och ARM64 har stödet för Secure Boot förbättrats genom möjligheten att installera shim-signed.

    Bland övriga förbättringar märks att cd-rom-källor automatiskt stängs av om installationsmediet inte är en fysisk skiva, som till exempel vid installation från USB-minne eller ISO-fil. Installationsprogrammet kan också spara information om vilka firmwarepaket som ingår i det modifierade startsystemet, och stödet för skärmläsare i grafiska miljöer har blivit bättre.

    För att underlätta installation på vissa datorer där EFI-firmware fungerar bristfälligt, aktiveras numera inställningen force-efi-extra-removable i vissa fall. Installationsprogrammet har även rensats från vissa onödiga delar, till exempel wget-verktyget från BusyBox, och en del tidigare standardinställningar har tagits bort eller justerats. Även utseendet har setts över, med uppdaterad grafisk banner som följer det senaste Ceratopsian-temat.

    Linux-kärnan i installationsprogrammet är uppdaterad till version 6.12.33+deb13. Dessutom har stödet för japansk text förbättrats genom ett byte till teckensnittet MotoyaLCedar och listan över spegelservrar har setts över.

    Den som vill testa det nya installationsprogrammet kan ladda ner det från Debians webbplats, men det är viktigt att tänka på att det är en testversion som inte bör användas i skarpa system ännu.

Etikett: Secure Boot

  • HP EliteBook 820 G1 – När gårdagens affärsdator blir en modern Ubuntu 24.04-maskin

    När många äldre företagsdatorer blir överflödiga efter att Windows 10 går i graven 2025, väntar ett nytt liv för maskiner som HP EliteBook 820 G1. Den lilla 12-tumsdatorn, en gång en dyr affärspartner, visar sig vara oväntat kraftfull när den får nytt syre med Ubuntu 24.04 LTS. Med solid byggkvalitet, låg vikt och full Linux-kompatibilitet…

  • Så gör du om en gammal dator till surfmaskin med support till 2029

    När Windows 10 slutar få säkerhetsuppdateringar behöver du inte köpa nytt. Med Ubuntu 24.04 LTS kan en tio år gammal laptop bli en trygg surfmaskin med stöd till 2029. Guiden visar vad som fungerar i Linux, hur du gör backup, skapar en startbar USB-sticka och installerar – steg för steg – så att du förlänger…

  • Linux Lite 7.6 lanserad – ny wiki ersätter manualen

    Linux Lite 7.6 är här – och även om uppdateringen i sig är liten, innebär den en stor förändring för projektet. Med lanseringen introduceras en ny wiki som successivt ersätter den gamla manualen och gör dokumentationen mer levande, aktuell och öppen för bidrag från hela communityn. Linux Lite 7.6 har nu släppts och bjuder på…

  • Bazzite: Linuxdistributionen som vill bli spelarnas första val

    Linux för gamers har länge varit en kompromiss – tills nu. Med Bazzite vill en community-driven Fedora-distribution kombinera stabilitet, säkerhet och spelglädje i ett paket. Från Steam Deck till stationära datorer lockar den med färdiginstallerade verktyg, bättre prestanda än Windows i vissa tester och en vision om att bli spelarnas självklara val. När det talas…

  • Ny Linuxdistribution: HeliumOS 10 utmanar med fokus på skrivbordet och oföränderlighet

    En ny Linuxdistribution har sett dagens ljus. HeliumOS 10, baserad på AlmaLinux, tar ett djärvt steg bort från servervärlden och riktar sig i stället mot skrivbordsanvändare – med en modern, oföränderlig systemdesign i centrum. Till skillnad från AlmaLinux, som är inriktad på stabila servermiljöer, bygger HeliumOS sin filosofi kring atomiska uppdateringar via rpm-ostree och ett…

  • Ubuntu 25.10 introducerar TPM-baserad diskkryptering – säkrare uppstart med hårdvarustöd

    Med Ubuntu 25.10, kodnamn Questing Quokka, tar Ubuntu ett viktigt steg mot starkare datasäkerhet. En av de mest spännande nyheterna i denna version är fullständig diskkryptering (FDE) med stöd av TPM, Trusted Platform Module. Den här funktionen bygger vidare på Ubuntus befintliga krypteringsstöd, men lägger till en hårdvarubaserad säkerhetskontroll som skyddar systemet redan från uppstarten…

  • Debian 13 Installer uppdaterad – stöd för Calamares-baserad Btrfs-räddning och Apple-tangentbord

    Debianprojektet har släppt den andra releasekandidaten (RC2) av installationsprogrammet för kommande Debian GNU/Linux 13 ”Trixie”, som väntas lanseras i slutet av juli 2025. RC2 kommer med flera viktiga förbättringar och nya funktioner som gör installationen mer flexibel och kompatibel med modern hårdvara. Räddningsläge för Calamares och Btrfs En av de mest efterlängtade nyheterna är att…

  • Debian 13 – Får nytt installationsprogram

    Debian-projektet har nu släppt den andra testversionen av installationsprogrammet för kommande Debian 13, med kodnamnet ”Trixie”, som planeras bli färdig i slutet av juni eller under juli 2025. I den här versionen går det bland annat att rädda Btrfs-baserade system som installerats med hjälp av Calamares, ett förenklat installationsprogram som används i vissa Debian-varianter. Det…