• KaOS Linux 2024.05 Släpps med Bcachefs-Stöd och Marknote Anteckningsapp

    Den senaste stabila bilden av KaOS Linux, en KDE-baserad distribution, har släppts. KaOS 2024.05 innehåller alla de senaste programuppdateringarna och släpps i maj 2024.

    Den nya versionen är fullspäckad med förbättringar, inklusive:

    • Stöd för bcachefs filsystem: KaOS Linux stöder nu officiellt bcachefs filsystem, som introducerades i Linux kernel 6.7. Användare kan dra nytta av bcachefs under installationen genom manuell partitionering med Calamares-installatören eller hantera det inom distributionen med KDE Partition Manager.
    • Ny Phonon ljudbackend: Phonon-mpv, en ny Phonon ljudbackend, har introducerats för fullständig Qt 6-kompatibilitet.
    • Minskad ISO-avbildningsstorlek: Kärninställningsläget för grafikkort har tagits bort från ISO-avbildningen för att minska dess storlek.
    • Marknote anteckningsapp: KDEs nya Marknote WYSIWYG-anteckningsapplikation ingår nu i distributionen.
    • Uppdaterade programvaror: KaOS 2024.05 levereras med den senaste KDE-mjukvaran, inklusive KDE Plasma 6.0.5-skrivbordsmiljön, KDE Gear 24.05 och KDE Frameworks 6.2. Den innehåller även Mesa 24.0.7 grafikstack, FFmpeg 6.1 multimediaramverk, systemd 253.19 init-system, Glib2 2.80 stack, Python 3.11, KMod 32, OpenSSL 3.3 och OpenJDK 17.

    Notera: Eftersom KaOS Linux följer en rullande uppdateringsmodell behöver befintliga användare bara uppdatera sina system med kommandot sudo pacman -Syu i en terminalemulator.

    Ladda ner:

    KaOS Linux 2024.05 kan laddas ner från den officiella webbplatsen eller genom att använda den direkta nedladdningslänken:

    https://kaosx.us/pages/download

    Sammanfattning:

    KaOS 2024.05 är en betydande uppdatering som ger användarna stöd för bcachefs filsystem, förbättrad ljudhantering, en mindre ISO-avbildning och en ny anteckningsapp. Befintliga KaOS-användare kan enkelt uppdatera sina system för att dra nytta av alla dessa förbättringar.

  • Ubuntu 24.04 Presterar 20% Snabbare än Windows 11

    Ubuntu 24.04 LTS är snabbare än Windows 11

    Över 100 benchmark-tester på en AMD Ryzen 7 7840HS Framework 16 laptop har visat att Ubuntu 24.04 överträffar Windows 11 avsevärt. Dessa tester, som utfördes på Ubuntu 23.10, Ubuntu 24.04 och Windows 11, visar tydligt att Ubuntu 24.04, även känd som Noble Numbat, är den snabbaste. Resultaten, som finns tillgängliga på OpenBenchmarking, är baserade på 104 olika tester. I över två tredjedelar av dessa tester (67%) var Ubuntu 24.04 snabbast. Ubuntu 23.10 kom på andra plats med 22% av testerna, medan Windows 11 endast lyckades vinna i 10% av testerna.

    Dessa resultat har lett till diskussioner och kontroverser i olika onlineforum, där Linux- och Windows-entusiaster debatterar över resultaten.

    En stor del av diskussionen kretsar kring påståendet att Ubuntu 24.04 är 20% snabbare än Windows 11. Denna siffra baseras på analysen av det geometriska medelvärdet av alla resultat, vilket visade att Ubuntu 23.10 i genomsnitt var 16% snabbare än Windows 11. Ubuntu 24.04 var ytterligare cirka 3% snabbare än Ubuntu 23.10, vilket leder till slutsatsen att Ubuntu 24.04 är totalt sett 20% snabbare än Windows 11 på en AMD Ryzen 7 7840HS laptop.

    Dessa resultat visar tydligt fördelarna med att använda Ubuntu, särskilt den senaste versionen 24.04, för användare som söker högsta möjliga prestanda på sina system. Med förbättrad hastighet och effektivitet erbjuder Ubuntu 24.04 en starkare och mer pålitlig användarupplevelse jämfört med Windows 11.

    https://openbenchmarking.org/result/2404186-NE-FRAMEWORK98&sgm=1&sor&swl#results

  • Installera Joomla på Ubuntu/Debian

    Joomla är ett open-source innehållshanteringssystem (CMS) skrivet i PHP. Det används för att bygga och hantera webbplatser och webbaserade applikationer. Joomla erbjuder flexibilitet genom sina många tillägg och teman, vilket gör det möjligt att anpassa webbplatser efter specifika behov. Systemet har en stark användargemenskap och stöder flerspråkighet, vilket gör det till ett populärt val för både små och stora webbprojekt. Joomla kombinerar användarvänlighet med avancerade funktioner för utvecklare.

    Inledning

    Att installera Joomla på en Ubuntu- eller Debian-server kan verka som en skrämmande uppgift, men med rätt vägledning kan processen genomföras smidigt. Denna artikel beskriver steg för steg hur du installerar Joomla på en server som kör Ubuntu eller Debian. Joomla är ett populärt innehållshanteringssystem (CMS) som används av miljontals webbplatser världen över. Det är känt för sin flexibilitet och enkelhet, vilket gör det till ett utmärkt val för både nybörjare och erfarna utvecklare.

    Förberedelser

    Uppdatera systemet

    Innan du börjar installationen, är det viktigt att säkerställa att ditt system är uppdaterat. Öppna en terminal och kör följande kommandon:

    sudo apt update
    sudo apt upgrade -y

    Dessa kommandon kommer att uppdatera paketlistan och installera de senaste versionerna av installerade paket.

    Installera nödvändiga paket

    Joomla kräver en web server, en databas och PHP. I detta exempel kommer vi att använda Apache, MariaDB och PHP. Kör följande kommando för att installera dessa paket:

    sudo apt install apache2 mariadb-server php libapache2-mod-php php-mysql php-xml php-mbstring php-json php-curl php-zip php-gd php-intl -y

    Konfigurera MariaDB

    Starta och säkra MariaDB-installationen:

    sudo systemctl start mariadb
    sudo systemctl enable mariadb
    sudo mysql_secure_installation

    Följ instruktionerna för att ställa in ett root-lösenord och säkra din databas.

    Skapa en databas för Joomla

    Logga in på MariaDB som root-användare:

    sudo mysql -u root -p

    Skapa en databas och en användare för Joomla:

    CREATE DATABASE joomla_db;
    CREATE USER 'joomla_user'@'localhost' IDENTIFIED BY 'ditt_lösenord';
    GRANT ALL PRIVILEGES ON joomla_db.* TO 'joomla_user'@'localhost';
    FLUSH PRIVILEGES;
    EXIT;

    Ladda ner och installera Joomla

    Ladda ner Joomla

    Gå till Joomla’s officiella webbplats och ladda ner den senaste versionen. Alternativt kan du använda wget för att ladda ner paketet direkt till din server. Byt ut URL:en nedan mot den senaste Joomla-versionens URL:

    wget https://downloads.joomla.org/cms/joomla3/3-9-26/Joomla_3-9-26-Stable-Full_Package.zip

    Extrahera Joomla

    Installera unzip om det inte redan är installerat:

    sudo apt install unzip -y

    Skapa en katalog för Joomla och extrahera innehållet i den nedladdade filen:

    sudo mkdir -p /var/www/html/joomla
    sudo unzip Joomla_3-9-26-Stable-Full_Package.zip -d /var/www/html/joomla

    Ställ in rättigheter

    Ställ in korrekta rättigheter så att Apache kan läsa och skriva i Joomla-katalogen:

    sudo chown -R www-data:www-data /var/www/html/joomla
    sudo chmod -R 755 /var/www/html/joomla

    Konfigurera Apache

    Skapa en virtuell värd för Joomla

    Skapa en konfigurationsfil för Joomla i Apache:

    sudo nano /etc/apache2/sites-available/joomla.conf

    Lägg till följande konfiguration i filen:

    <VirtualHost *:80>
        ServerAdmin admin@din_doman.com
        DocumentRoot /var/www/html/joomla
        ServerName din_doman.com
    
        <Directory /var/www/html/joomla>
            Options FollowSymLinks
            AllowOverride All
            Require all granted
        </Directory>
    
        ErrorLog ${APACHE_LOG_DIR}/joomla_error.log
        CustomLog ${APACHE_LOG_DIR}/joomla_access.log combined
    
    </VirtualHost>

    Aktivera den nya virtuella värden och moduler som krävs:

    sudo a2ensite joomla.conf
    sudo a2enmod rewrite
    sudo systemctl restart apache2

    Ställ in brandväggen

    Om du använder UFW-brandväggen, se till att tillåta HTTP- och HTTPS-trafik:

    sudo ufw allow in "Apache Full"

    Slutföra Joomla-installationen via webbgränssnittet

    Öppna din webbläsare och navigera till din Joomla-webbplats (t.ex. http://din_doman.com). Följ instruktionerna för att slutföra installationen:

    1. Konfiguration: Ange webbplatsens namn, administratörens e-postadress, användarnamn och lösenord.
    2. Databas: Ange databasens typ (MySQLi), värd (localhost), databasnamn (joomla_db), användarnamn (joomla_user) och lösenord (ditt_lösenord).
    3. Översikt: Kontrollera att alla inställningar är korrekta och klicka på ”Installera”.

    Efter installationen, ta bort installationskatalogen:

    sudo rm -rf /var/www/html/joomla/installation

    Slutord

    Grattis! Du har nu installerat Joomla på din Ubuntu- eller Debian-server. Din Joomla-webbplats är redo att användas och du kan börja anpassa den efter dina behov. Kom ihåg att hålla ditt system och dina Joomla-komponenter uppdaterade för att säkerställa säkerhet och prestanda.

  • Det här LEMP stacken

    Apache använder en trådbaserad eller processbaserad arkitektur vilket kan vara resurskrävande under hög trafik. Nginx använder en asynkron, händelsestyrd arkitektur som hanterar förfrågningar mer effektivt och är bättre för höglastade webbplatser.

    LEMP stack är en samling av öppen källkodsprogramvara som ofta används för att driva dynamiska webbsidor och webbapplikationer. LEMP är en akronym som står för Linux, Nginx (uttalas ”engine-x”), MySQL, och PHP. Här är en översikt över varje komponent:

    1. Linux: Operativsystemet som fungerar som grund för stacken. Linux är känt för sin stabilitet och säkerhet, vilket gör det till ett populärt val för många servrar.
    2. Nginx: En högpresterande webbserver och omvänd proxy. Nginx är särskilt känd för sin effektivitet och sin förmåga att hantera många samtidiga anslutningar, vilket gör det till ett bra alternativ till Apache webbserver i högtrafikmiljöer.
    3. MySQL: Ett relationsdatabashanteringssystem som används för att lagra och hantera data för webbsidor och applikationer. MySQL är välkänt för sin pålitlighet och används i många högprofilapplikationer.
    4. PHP: Ett skriptspråk som är särskilt lämpligt för webbutveckling. PHP är flexibelt och har omfattande stöd för databasinteraktion, vilket gör det till ett populärt val för att utveckla dynamiska webbplatser.

    LEMP-stacken är ett kraftfullt verktyg för webbutvecklare eftersom den erbjuder en robust, skalbar och effektiv plattform för att bygga och distribuera webbapplikationer. Den är också ganska flexibel och kan anpassas efter specifika behov, vilket innebär att vissa utvecklare kanske väljer att byta ut MySQL mot en annan databas som PostgreSQL eller byta PHP mot Python eller Ruby.

    Hur man installerar en LEMP-stack med MariaDB på Ubuntu och Debian

    Att installera en LEMP-stack på Ubuntu eller Debian kräver en serie noggrant utförda steg. LEMP, en akronym för Linux, Nginx, MariaDB, och PHP, är ett populärt val bland utvecklare för att leverera snabba och säkra webbapplikationer. I denna guide ersätter vi MySQL med MariaDB, en fri och öppen källkodsfork av MySQL som erbjuder bättre prestanda och funktioner för vissa användningsfall.

    Steg 1: Uppdatera Systemet

    Innan du påbörjar installationen är det viktigt att säkerställa att ditt system är uppdaterat. Detta kan hjälpa till att undvika konflikter med befintlig programvara och säkerställer att du har de senaste säkerhetsuppdateringarna. För att uppdatera systemet, öppna terminalen och kör följande kommandon:

    sudo apt update
    sudo apt upgrade

    Steg 2: Installera Nginx

    Nginx är en högpresterande webbserver känd för sin stabilitet och effektivitet, särskilt under höga belastningar. För att installera Nginx på Ubuntu eller Debian, använd kommandot:

    sudo apt install nginx

    Efter installationen kan du verifiera att Nginx är aktiv genom att köra:

    systemctl status nginx

    Du bör nu kunna se Nginx välkomstmeddelandet genom att navigera till din server’s IP-adress i en webbläsare.

    Steg 3: Installera MariaDB

    MariaDB serverar som databashanterare i vår LEMP-stack. För att installera MariaDB, kör följande kommando:

    sudo apt install mariadb-server

    När installationen är klar, är det viktigt att köra säkerhetsskriptet som följer med MariaDB för att säkra din installation:

    sudo mysql_secure_installation

    Följ instruktionerna för att ställa in ett säkert lösenord för root-användaren och göra andra rekommenderade säkerhetsinställningar.

    Steg 4: Installera PHP

    PHP är det skriptspråk som används för att generera dynamiskt innehåll på webbplatser. För att installera PHP och nödvändiga tillägg för att kommunicera med MariaDB, kör:

    sudo apt install php-fpm php-mysql

    Steg 5: Konfigurera Nginx för PHP

    Konfigurera Nginx att hantera PHP-filer genom att skapa eller redigera en konfigurationsfil i /etc/nginx/sites-available/. Följande är ett exempel på hur en konfigurationsfil kan se ut:

    server {
        listen 80;
        server_name din_doman.com www.din_doman.com;
    
        root /var/www/html;
        index index.php index.html index.htm;
    
        location / {
            try_files $uri $uri/ =404;
        }
    
        location ~ \.php$ {
            include snippets/fastcgi-php.conf;
            fastcgi_pass unix:/var/run/php/php7.4-fpm.sock; # Notera att PHP-versionen kan variera
        }
    
        location ~ /\.ht {
            deny all;
        }
    }

    Aktivera sedan webbplatskonfigurationen genom att länka filen från sites-available till sites-enabled:

    sudo ln -s /etc/nginx/sites-available/din_doman /etc/nginx/sites-enabled/

    Verifiera att din Nginx-konfiguration är korrekt:

    sudo nginx -t

    Om inga fel hittas, starta om Nginx:

    sudo systemctl restart nginx

    Slutliga Tester

    För att testa din LEMP-stack, skapa en enkel PHP-fil som kallar på phpinfo-funktionen för att visa serverns PHP-konfiguration:

    echo "<?php phpinfo(); ?>" | sudo tee /var/www/html/info.php

    Navigera sedan till http://din_doman.com/info.php i din webbläsare. Om allt är korrekt installerat ska en sida med PHP-konfigurationsinformation

    visas.

    Denna guide tillhandahåller de grundläggande stegen för att konfigurera en LEMP-stack med MariaDB på Ubuntu eller Debian. Med denna konfiguration är du redo att utveckla och driftsätta dynamiska webbapplikationer med förbättrad prestanda och säkerhet.

  • Komplett guide för installation av Drupal med Let’s Encrypt SSL på Ubuntu och Fedora

    Drupal är ett flexibelt och kraftfullt innehållshanteringssystem (CMS) som används för att skapa och hantera webbplatser. Det är öppen källkod, vilket innebär att det är gratis att använda och modifiera. Drupal är känt för sin starka anpassningsförmåga och stöd för moduler, vilket möjliggör utökad funktionalitet och skräddarsydda lösningar för olika behov. Plattformen är särskilt populär bland större organisationer och myndigheter som behöver robusta, säkra och skalbara webbplatser. Drupal har ett stort community som bidrar med kod, underhåller och utvecklar systemet kontinuerligt.

    I den här artikeln går vi igenom en omfattande guide för att installera och konfigurera Drupal, ett populärt CMS (Content Management System), med Let’s Encrypt SSL-certifikat på både Ubuntu och Fedora. Processen omfattar installation av Apache, MariaDB och PHP, skapande av databasanvändare, nedladdning och installation av Drupal, samt konfiguration av HTTPS med SSL för att säkra din webbplats.

    Förberedelser

    Innan du börjar, se till att ditt system är uppdaterat:

    • För Ubuntu:
      sudo apt update && sudo apt upgrade -y
    • För Fedora:
      sudo dnf update -y

    Installation av Apache

    Webbservern Apache är kritisk för att hantera förfrågningar till din webbplats. Så här installerar du den:

    • På Ubuntu:
      sudo apt install apache2 -y
      sudo systemctl start apache2
      sudo systemctl enable apache2
    • På Fedora:
      sudo dnf install httpd -y
      sudo systemctl start httpd
      sudo systemctl enable httpd

    Installation av MariaDB

    MariaDB serverar som databashanterare för Drupal. Installationen skiljer sig lite mellan de två operativsystemen:

    • På Ubuntu:
      sudo apt install mariadb-server -y
      sudo systemctl start mariadb
      sudo systemctl enable mariadb
    • På Fedora:
      sudo dnf install mariadb-server -y
      sudo systemctl start mariadb
      sudo systemctl enable mariadb

    Installation av PHP

    Drupal kräver PHP för att köras. Installationen inkluderar flera PHP-moduler som är nödvändiga för att Drupal ska fungera korrekt:

    • På Ubuntu:
      sudo apt install php libapache2-mod-php php-mysql -y
    • På Fedora:
      sudo dnf install php php-mysqlnd php-opcache php-gd php-xml php-mbstring -y

    Konfigurera MariaDB och användare

    Säkra din MariaDB installation

    Det är viktigt att säkra din databas:

    sudo mysql_secure_installation

    Följ instruktionerna för att ställa in ett starkt root-lösenord och göra andra säkerhetsinställningar.

    Skapa en databas och användare för Drupal

    Använd följande kommandon för att skapa en ny databas och en användare som Drupal kan använda:

    sudo mysql -u root -p
    CREATE DATABASE drupalDB;
    GRANT ALL ON drupalDB.* TO 'drupalUser'@'localhost' IDENTIFIED BY 'strong_password';
    FLUSH PRIVILEGES;
    EXIT;

    Installera och konfigurera Drupal

    Ladda ner och extrahera Drupal

    Använd följande kommandon för att ladda ner och installera Drupal i Apache’s rotkatalog:

    cd /var/www/html
    sudo wget https://www.drupal.org/download-latest/tar.gz -O drupal.tar.gz
    sudo tar -xzvf drupal.tar.gz
    sudo mv drupal-* drupal

    Konfigurera Apache för Drupal

    Skapa en Apache virtuell värd för din Drupal-installation och tillåt URL-omskrivningar för att stödja snygga URL:er. Här är ett exempel på hur din konfigurationsfil kan se ut:

    <VirtualHost *:80>
        ServerName din-domän.com
        DocumentRoot /var/www/html/drupal
    
        <Directory /var/www/html/drupal>
            AllowOverride All
            Order allow,deny
            allow from all
        </Directory>
    
        ErrorLog /var/log/apache2/drupal_error.log
        CustomLog /var/log/apache2/drupal_access.log combined
    </VirtualHost>

    Aktivera sedan webbplatsen och nödvändiga moduler.

    Ställ in HTTPS med Let’s Encrypt SSL

    Använd Certbot för att automatiskt hämta och konfigurera ett SSL-certifikat från Let’s Encrypt:

    • På Ubuntu och Fedora:
      sudo cert
    
    bot --apache -d din-domän.com

    Följ instruktionerna för att slutföra konfigurationen.

    Slutföra installationen

    Öppna din webbläsare och navigera till din domän för att slutföra installationen av Drupal genom dess webbgränssnitt. Följ instruktionerna på skärmen för att ställa in din webbplats, inklusive databasdetaljer och webbplatskonfiguration.

    Genom att följa dessa steg har du framgångsrikt konfigurerat en säker och robust Drupal-plattform på både Ubuntu och Fedora med stöd för SSL, vilket säkerställer att din webbplats är både säker och högpresterande.

  • Coreboot 24.05 Lanseras med Förbättrat 64-bitars Stöd

    Coreboot är en öppen källkodsprogramvara som ersätter den traditionella BIOS eller UEFI-firmware på en dator. Den initialiserar hårdvaran under startprocessen och laddar sedan ett operativsystem från en fördefinierad plats. Coreboot syftar till att minimera starttiden och öka systemets säkerhet genom att endast köra nödvändig kod.

    Coreboot, en plattform för öppen källkodsfirmware som syftar till att ersätta proprietär firmware (BIOS eller UEFI) i de flesta datorer, har nyligen meddelat lanseringen av sin senaste uppdatering, Coreboot 24.05. Denna nya version fokuserar framför allt på att förstärka System Management Mode (SMM) med väsentliga förbättringar inom hantering av sidtabeller, vilket har gjort dessa byggen säkra och stabila för allmänt bruk.

    En av de största framstegen i denna uppdatering är ökad stabilitet för 64-bitarsversioner av Coreboot. Dessutom introduceras stöd för dubbla TPM-drivrutiner, vilket möjliggör att system kan hantera flera versioner av Trusted Platform Module samtidigt – en viktig funktion för förbättrad hårdvarusäkerhet.

    Förbättringarna sträcker sig även till stödet för ARM-enheter, där den nya versionen avlägsnar begränsningar som krävde att Coreboot kördes på den högsta privilegienivån (EL3). Nu stöds EL1, EL2 och EL3, vilket erbjuder mer flexibilitet och förebygger fel under operationer på högre privilegienivåer.

    Uppdateringen inkluderar också förbättringar i verktyg och uppdateringar av externa resurser som verktygskedjor och bibliotek. Bland annat innefattar denna release uppgraderingar till Linux 6.8:s Kconfig oLet’s Encrypt SSLch uppdateringar till LLVM och binutils, samt stora uppdateringar till kärnberoenden som ARM Trusted Firmware och Intel mikrokod.

    Naturligtvis lägger varje ny release till nya stödda plattformar. Med Coreboot 24.05 tillkommer 25 ytterligare alternativ, inklusive enheter från stora tillverkare som AMD, Google, HP och Lenovo, och integrationen av två nya processorer.

    Den nya versionen kan laddas ner från projektets webbplats, där det detaljerade informationen om alla förändringar finns tillgängliga.

    Projektet hemsida :

    https://coreboot.org/downloads.html

    Innehåller ovan på bygger på data ifrån

    https://linuxiac.com/coreboot-24-05-debuts-with-enhanced-64-bit-support

  • Linux Kernel 6.10 rc1

    Kernel 6.10rc1 är här.

    Linus Torvalds har officiellt meddelat tillgängligheten av den första testversionen för Linux 6.10-kärnan, vilket signalerar starten på offentlig testning av denna nya uppdatering. Släppet kommer efter att sammanslagningsfönstret stängdes, vilket inleddes två veckor tidigare efter lanseringen av Linux-kärnan 6.9. Denna tidigare version har redan börjat integreras i de stabila programvarurepositorierna för välkända GNU/Linux-distributioner såsom Arch Linux och openSUSE Tumbleweed.

    Den senaste versionen, Linux 6.10, bjuder in utvecklare och teknikentusiaster att provköra nya funktioner som förväntas revolutionera användarupplevelsen. Några av höjdpunkterna inkluderar introduktionen av Rust-stöd för 64-bitars RISC-V arkitektur, en ny ’mseal()’-systemanrop för minnessigillering och säkerhetsförbättringar såsom kryptering och integritetsskydd för TPM-bussen.

    Förbättringar har också gjorts på flera andra områden såsom prestandaoptimeringar för AES-XTS blockchifferläge på moderna x86_64 CPU:er, utökad stöd för Intels nya Arrow Lake och Lunar Lake CPU:er, och förbättrad minneshantering på ARM64-plattformar. Btrfs-filsystemet ser också prestandaförbättringar, och nya funktioner tillkommer för att hantera okrypterade filer mer effektivt på system som stöder fscrypt.

    Nya drivrutiner introduceras för att stödja den senaste hårdvaran inklusive drivrutiner för ARM Mali firmware-baserade GPU:er och nya ljudenheter för både AMD och Intel plattformar. Datorstödet förbättras även genom uppdaterade ACPI-fixar för flera populära laptopmodeller från tillverkare som Acer, Asus, Dell och Lenovo.

    Nätverkskapaciteterna förbättras också genom nya funktioner som TCP fraglist GRO, vilket möjliggör kedjning och vidarebefordran av flera TCP-paket, och en ny metod för skräpsamling för AF_UNIX-sockets baserat på Tarjan’s Strongly Connected Components algoritm. En ny Netlink-protokoll introduceras för att konfigurera NFSD tillsammans med ett nytt användarverktyg kallat nfsdctl.

    Linus Torvalds beskriver denna release som ”normalstor”, och noterar att den stora mängden uppdateringar främst består av drivrutinsuppdateringar, särskilt för GPU:er. Den slutgiltiga versionen av Linux 6.10 förväntas släppas i mitten eller slutet av juli 2024, beroende på antalet ytterligare testversioner som kommer att släppas.

  • 51 Linux kommando som är bra att kunna i terminalen

    Klart att Kommando Soldat Ackarström skall kunna alla kommandon. Här redo tjäna kung och fonsterland.

    Så gott folk! Här kommer de 51 vanligaste kommandona. Vi passar även på att komplettera och uppdatera innehållet i vår wiki med manualsidor. Vi arbetar för att göra dem enhetliga och har lagt till avsnitt som belyser skillnaderna mellan Linux- och macOS-kommandon. macOS och Linux kommer från olika grenar i UNIX-familjen.

    Tid är tyvärr en bristvara, även om det kul att jobba ideelt med innehåller på linux.se ,så finns andra saker i livet som måste skötas. Därav inte wiki komplett än.

    Filsystem och kataloghantering

    ls

    Listar filer och kataloger i den aktuella katalogen.

    • Exempel: ls -l (visar detaljerad lista med filer och kataloger)

    Manualsidan för ls

    https://wiki.linux.se/index.php/Ls

    cd

    Byter den nuvarande arbetskatalogen till en annan katalog.

    • Exempel: cd /home/user/Documents (byter till katalogen Documents)

    Manualsidan

    https://wiki.linux.se/index.php/Cd

    pwd

    Visar den fullständiga sökvägen till den aktuella arbetskatalogen.

    • Exempel: pwd (visar t.ex. /home/user/Documents)

    https://wiki.linux.se/index.php/Pwd

    mkdir

    Skapar en ny katalog med angivet namn.

    • Exempel: mkdir new_folder (skapar katalogen new_folder)

    Manual sida

    https://wiki.linux.se/index.php/Mkdir

    rmdir

    Tar bort en tom katalog.

    • Exempel: rmdir old_folder (tar bort katalogen old_folder om den är tom)

    https://wiki.linux.se/index.php/Rmdir

    rm

    Tar bort filer eller kataloger.

    • Exempel: rm file.txt (tar bort filen file.txt)

    https://wiki.linux.se/index.php/Rm

    cp

    Kopierar filer eller kataloger från en plats till en annan.

    • Exempel: cp file.txt /home/user/backup/ (kopierar file.txt till backupkatalogen)

    https://wiki.linux.se/index.php/Cp

    mv

    Flyttar eller byter namn på filer och kataloger.

    • Exempel: mv oldname.txt newname.txt (byter namn på filen oldname.txt till newname.txt)

    https://wiki.linux.se/index.php/Mv

    touch

    Skapar en ny, tom fil eller uppdaterar tidsstämpeln på en befintlig fil.

    • Exempel: touch newfile.txt (skapar en ny fil som heter newfile.txt)

    https://wiki.linux.se/index.php/Touch

    find

    Söker efter filer och kataloger baserat på angivna kriterier.

    • Exempel: find /home/user -name "*.txt" (söker efter alla .txt-filer i användarens hemkatalog)

    https://wiki.linux.se/index.php/Find

    locate

    Söker efter filer i en förindexerad databas för snabbare sökningar än find.

    • Exempel: locate myfile.txt (söker efter myfile.txt över hela systemet)

    https://wiki.linux.se/index.php/Locate

    du

    Visar diskutrymme som används av filer och kataloger.

    • Exempel: du -h /home/user (visar diskutrymme i ett läsbart format för användarens hemkatalog)

    https://wiki.linux.se/index.php/Du

    df

    Visar information om filsystemens diskutrymme.

    • Exempel: df -h (visar filsystemens diskutrymme i ett läsbart format)

    https://wiki.linux.se/index.php/Df

    Filvisning och redigering

    cat

    Visar innehållet i filer.

    • Exempel: cat file.txt (visar innehållet i file.txt)

    https://wiki.linux.se/index.php/Cat

    more

    Visar filinnehåll sida för sida.

    • Exempel: more file.txt (visar innehållet i file.txt sida för sida)

    https://wiki.linux.se/index.php/More

    less

    Liknar more men med fler funktioner.

    • Exempel: less file.txt (visar innehållet i file.txt med möjligheter att navigera framåt och bakåt)

    https://wiki.linux.se/index.php/Less

    grep

    Söker efter specifika mönster av text i filer.

    • Exempel: grep "hello" file.txt (söker efter raden som innehåller ”hello” i file.txt)

    https://wiki.linux.se/index.php/Grep

    echo

    Skriver ut text till terminalen.

    • Exempel: echo "Hello, World!" (skriver ut ”Hello, World!” till terminalen)

    https://wiki.linux.se/index.php/Echo

    Fil- och katalogtillstånd

    chmod

    Ändrar filbehörigheter.

    • Exempel: chmod 755 script.sh (sätter behörigheter till 755 för script.sh)

    https://wiki.linux.se/index.php/Chmod

    m16.se webbplats hittar du ett hjälpmedel som som hjälper dej att sätta rätt rättigheter på en filer och kataloger.

    https://m16.se/satt-filrattigheter-i-linux-och-unix/

    chown

    Ändrar ägare av en fil eller katalog.

    • Exempel: chown user:group file.txt (ändrar ägare och grupp för file.txt till user och group)

    https://wiki.linux.se/index.php/Chown

    chgrp

    Ändrar gruppägande av en fil eller katalog.

    • Exempel: chgrp group file.txt (ändrar gruppägande för file.txt till group)

    https://wiki.linux.se/index.php/Chgrp

    Arkivering och komprimering

    tar

    Skapar arkiv eller extraherar filer från arkiv.

    • Exempel: tar -czvf archive.tar.gz /path/to/directory (skapar ett komprimerat arkiv av katalogen)

    https://wiki.linux.se/index.php/Tar

    gzip

    Komprimerar filer med gzipalgoritmen.

    • Exempel: gzip file.txt (komprimerar file.txt till file.txt.gz)

    https://wiki.linux.se/index.php/Gzip

    gunzip

    Dekomprimerar .gz-filer skapade med gzip.

    • Exempel: gunzip file.txt.gz (dekomprimerar file.txt.gz till file.txt)

    https://wiki.linux.se/index.php/Gunzip

    bzip2

    Komprimerar filer med bzip2algoritmen.

    • Exempel: bzip2 file.txt (komprimerar file.txt till file.txt.bz2)

    https://wiki.linux.se/index.php/Bzip2

    zip

    Komprimerar filer till ett ziparkiv.

    • Exempel: zip archive.zip file1.txt file2.txt (skapar ett ziparkiv med file1.txt och file2.txt)

    https://wiki.linux.se/index.php/Zip

    unzip

    Extraherar filer från ett ziparkiv.

    • Exempel: unzip archive.zip (extraherar innehållet i archive.zip)

    https://wiki.linux.se/index.php/Unzip

    Nätverk och fjärrhantering

    ssh

    Ansluter till en annan dator via SSHprotokollet.

    • Exempel: ssh user@hostname (ansluter till en dator med användarnamnet user och värdnamnet hostname)

    https://wiki.linux.se/index.php/SSH

    scp

    Kopierar filer mellan datorer över ett nätverk med SSH.

    • Exempel: scp file.txt user@hostname:/path/to/destination (kopierar file.txt till en fjärrdator)

    https://wiki.linux.se/index.php/Scp

    wget

    Hämtar filer från webben via HTTP, HTTPS och FTP.

    • Exempel: wget http://example.com/file.txt (hämtar file.txt från webben)

    https://wiki.linux.se/index.php/Wget

    curl

    Överför data från eller till en server.

    • Exempel: curl -O http://example.com/file.txt (hämtar file.txt från webben)

    https://wiki.linux.se/index.php/Curl

    ping

    Kontrollerar nätverksanslutning till en värd.

    • Exempel: ping google.com (skickar ICMPechoförfrågningar till google.com)

    https://wiki.linux.se/index.php/Ping

    netstat

    Visar nätverksanslutningar, routingtabeller och gränssnittsstatistik.

    • Exempel: netstat -tuln (visar alla lyssnande TCP och UDPportar)

    https://wiki.linux.se/index.php/Netstat

    Systemövervakning och processhantering

    top

    Visar aktuella systemprocesser och resursanvändning i realtid.

    • Exempel: top (startar top för att visa systemprocesser)

    https://wiki.linux.se/index.php/Top

    htop

    En mer interaktiv och färgstark version av top.

    • Exempel: htop (startar htop för att visa systemprocesser)

    https://wiki.linux.se/index.php/Htop

    ps

    Visar information om aktuella processer.

    • Exempel: ps aux (visar en detaljerad lista över alla körande processer)

    https://wiki.linux.se/index.php/Ps

    kill

    Avslutar en process med ett specifikt signalnummer.

    • Exempel: kill 1234 (avslutar processen med PID 1234)

    https://wiki.linux.se/index.php/Kill

    System- och användarhantering

    man

    Visar manual för kommandon.

    • Exempel: man ls (visar manualen för ls-kommandot)

    https://wiki.linux.se/index.php/Man

    passwd

    Ändrar användarlösenord.

    • Exempel: passwd (ändrar lösenordet för den aktuella användaren)

    https://wiki.linux.se/index.php/Passwd

    adduser

    Lägger till en ny användare.

    • Exempel: sudo adduser newuser (lägger till en ny användare med namnet newuser)

    https://wiki.linux.se/index.php/Adduser

    deluser

    Tar bort en användare.

    • Exempel: sudo deluser olduser (tar bort användaren olduser)

    https://wiki.linux.se/index.php/Deluser

    usermod

    Ändrar användarkonton.

    • Exempel: sudo usermod -aG sudo user (lägger till användaren user i sudogruppen)

    https://wiki.linux.se/index.php/Usermod

    crontab

    Hanterar cronjobb för att schemalägga återkommande uppgifter.

    • Exempel: crontab -e (öppnar crontabfilen för redigering)

    https://wiki.linux.se/index.php/Crontab

    alias

    Skapar alias för kommandon.

    • Exempel: alias ll='ls -l' (skapar ett alias ll för ls -l)

    https://wiki.linux.se/index.php/Alias

    unalias

    Tar bort alias som skapats med alias.

    • Exempel: unalias ll (tar bort aliaset ll)

    https://wiki.linux.se/index.php/Unalias

    history

    Visar tidigare använda kommandon.

    • Exempel: history (visar en lista över tidigare använda kommandon)

    https://wiki.linux.se/index.php/History

    Paket- och tjänstehantering

    apt-get

    Hanterar paket i Debianbaserade system.

    • Exempel: sudo apt-get update (uppdaterar paketlistan)

    https://wiki.linux.se/index.php/Apt-get

    yum

    Hanterar paket i RPMbaserade system.

    • Exempel: sudo yum install package (installerar ett paket)

    https://wiki.linux.se/index.php/Yum

    rpm

    Hanterar RPMpaket direkt.

    • Exempel: sudo rpm -i package.rpm (installerar ett RPMpaket)

    https://wiki.linux.se/index.php/Rpm

    systemctl

    Kontrollerar systemdtjänster.

    • Exempel: sudo systemctl start service (startar en systemtjänst)

    https://wiki.linux.se/index.php/Systemctl

    service

    Hanterar systemtjänster.

    • Exempel: sudo service apache2 restart (startar om Apache2tjänsten)

    https://wiki.linux.se/index.php/Service

    Dessa grundläggande Linux-kommandon täcker en bred uppsättning operationer som är nödvändiga för att navigera och hantera ett Linuxsystem. Genom att bemästra dessa kommandon kan du effektivt utföra olika uppgifter, från filhantering och nätverkskonfiguration till systemövervakning och säkerhetshantering.

  • 13 Bästa Gratis och Öppen Källkodsverktyg för RAW Bearbetning

    RAW är ett bildfilformat som används i digital fotografering och är en okomprimerad och obehandlad bilddata direkt från kamerans sensor. Det behåller maximal detalj och dynamiskt omfång, vilket gör det möjligt för fotografer att justera exponering, vitbalans, kontrast och andra inställningar efter fotograferingen utan kvalitetsförlust. Till skillnad från JPEG, som är komprimerat och bearbetat, erbjuder RAW-filer större flexibilitet och kontroll vid efterbearbetning.

    När en digitalkamera tar en bild registrerar bildsensorn i kameran ljuset från miljontals sensorområden. Kamerans digitala kretsar omvandlar den genererade analoga spänningssignalen till en digital representation. Många kameror tillåter dessa bilder att lagras i en RAW-bildfil. De liknar digitala negativ, eftersom de har samma roll som negativ i filmfotografi.

    RAW-filer är inte direkt användbara, men har all nödvändig information för att skapa en bild. RAW-filer erbjuder vanligtvis högre färgdjup, högre dynamiskt omfång och bevarar det mesta av informationen i bilden jämfört med det slutliga bildformatet. Nackdelen med RAW-filer är att de tar upp mycket mer lagringsutrymme. Dynamiskt omfång i fotografi beskriver förhållandet mellan de maximala och minimala mätbara ljusintensiteterna (vitt respektive svart).

    Som namnet antyder, har RAW-filer inte bearbetats. Genom att ta bilder i RAW-format binder sig inte fotografen till konverteringsprogramvaran som är inbyggd i kamerans firmware. Istället kan individen lagra RAW-filerna och använda datorprogramvara för att generera bättre JPEG-filer, samt dra nytta av framtida förbättringar i bildprogramvaran.

    Det finns ett bra utbud av öppen källkodsprogramvara för Linux som bearbetar RAW-filer. Här är vår dom. Förhoppningsvis finns det något intressant här för alla som har en passion för digital fotografi.

    Låt oss utforska de 13 tillgängliga RAW-bearbetningsverktygen. För varje titel har vi sammanställt en egen portalsida, en fullständig beskrivning med en djupgående analys av dess funktioner, en skärmbild av programvaran i aktion, tillsammans med länkar till relevanta resurser.

    1. Darktable
      Öppen källkodsprogramvara för fotografering med icke-destruktiv råbearbetning och fotohantering. Erbjuder avancerade redigeringsverktyg, färghantering, stöd för många filformat och GPU-acceleration. Perfekt för professionella fotografer som vill ha full kontroll över sina bilder.
    2. digiKam
      Avancerad fotohanteringsapplikation för KDE som organiserar och redigerar foton med stöd för RAW-format och många professionella funktione
    3. RawTherapee
      Plattformsoberoende programvara för råbildsbehandling med icke-destruktiv redigering, avancerad färghantering och stöd för många kameraformat.
    4. LightZone
      Öppen källkod för digital mörkrumsredigering. Erbjuder icke-destruktiv redigering med verktygsstackar istället för lager. Stöder RAW och JPEG, skapar stilar för batchredigering, och arbetar i 16-bit ProPhoto RGB-färgrymd. Plattformoberoende med stöd för Linux, Mac OS X och Windows.
    5. ART
      Fork av RawTherapee
    6. ansel
      Kraftfullt verktyg för digital fotografering och bildhantering. Erbjuder avancerade redigeringsmöjligheter, icke-destruktiv redigering, stöd för RAW-format, och en intuitiv användarupplevelse. Idealisk för både amatörer och proffs som vill förbättra och organisera sina foton effektivt.
    7. Filmulator – En öppen källkod för råbildsredigering med enkel användning och högkvalitativa resultat. Kombination av filmens estetiska egenskaper med digital redigering. Ger ett naturligt utseende med minimal användarkonfiguration. Perfekt för fotografer som söker ett intuitivt arbetsflöde och pålitliga resultat
    8. Photivo – Photivo: Öppen källkod för avancerad bildbehandling av RAW och bitmap-bilder. Erbjuder kraftfulla verktyg för färgkorrigering, brusreducering, skärpa och lokala justeringar. Stödjer 16-bitars bearbetning och har integrering med GIMP för ytterligare redigering. Perfekt för krävande fotografer och bildredigerare.
    9. nUFRaw – nUFRaw: Öppen källkod för råbildsredigering, baserad på dcraw. Stöder många kameramodeller och erbjuder verktyg för vitbalans, exponering, färgjusteringar och histogram. Integreras med GIMP för ytterligare redigering. Perfekt för fotografer som vill ha kontroll över sina RAW-bilder.
    10. UFRaw – Öppen källkodsprogramvara för råbildsredigering, baserad på dcraw. Stöder många kameramodeller och erbjuder verktyg för vitbalans, exponering, färgjusteringar och histogram. Kan användas fristående eller som plugin för GIMP. Perfekt för fotografer som vill ha full kontroll över sina RAW-bilder.
    11. Rawstudio – Öppen källkodsprogramvara för snabb och effektiv redigering av RAW-bilder. Erbjuder verktyg för vitbalans, exponering, färgjustering och brusreducering. Stöder batchbearbetning och många kameramodeller. Perfekt för fotografer som behöver en snabb och enkel arbetsflödeslösning.
    12. vkdt – Öppen källkodsprogramvara för avancerad råbildsredigering, optimerad för GPU-bearbetning med Vulkan. Erbjuder kraftfulla verktyg för färgkorrigering, brusreducering och lokala justeringar. Designad för hög prestanda och flexibilitet, perfekt för krävande fotografer och bildredigerare som söker snabb bearbetning.
    13. GTKRawGallery – GTKRawGallery: Öppen källkodsprogramvara för råbildsredigering och fotohantering. Erbjuder verktyg för vitbalans, exponering, färgjustering och brusreducering. Stödjer batchbearbetning och integrering med GIMP. Perfekt för fotografer som behöver ett komplett arbetsflöde för bildbehandling och organisering.

    Förhoppningsvis hittar du något användbart bland dessa verktyg för att förbättra din digitala fotoredigeringsupplevelse och utforska de många fördelarna med att använda RAW-format.

    Artikel ovan bygger på data ifrån

    13 Best Free and Open Source RAW Processing Tools

  • Starta om Linux från Kommandoraden: En Utförlig Guide

    En reboot innebär att starta om ett datorsystem, vilket innebär att stänga av och sedan starta upp operativsystemet igen. Detta rensar systemets minne, tillämpar uppdateringar och löser ofta tekniska problem. Det kan initieras via fysiska knappar eller kommandon i ett operativsystem.

    Att kunna starta om ett Linux-system från kommandoraden (CLI) är en grundläggande men viktig färdighet för systemadministratörer och användare som arbetar med Linux-servrar eller -datorer. Denna guide beskriver flera metoder för att starta om ett Linux-system, inklusive användning av kommandona reboot, shutdown, init, och systemctl.

    1. Använda reboot Kommandot

    Det enklaste och mest direkta sättet att starta om ett Linux-system är genom att använda kommandot reboot.

    sudo reboot

    När du kör detta kommando med sudo kommer systemet att börja processen för en omedelbar omstart. Om du är inloggad som root, kan du utelämna sudo.

    2. Använda shutdown Kommandot

    Kommandot shutdown är mångsidigt och kan användas för att stänga av eller starta om systemet vid en specifik tidpunkt. För en omedelbar omstart, använd flaggan -r tillsammans med now.

    sudo shutdown -r now

    För att schemalägga en omstart vid en specifik tidpunkt, kan du ange tid i formatet hh:mm. Till exempel, för att starta om systemet klockan 15:00:

    sudo shutdown -r 15:00

    Du kan också ange en tidsfördröjning, till exempel 10 minuter:

    sudo shutdown -r +10

    3. Använda init eller telinit Kommandot

    Kommandona init och telinit används för att ändra runlevel på systemet. Runlevel 6 är standard för omstart.

    sudo init 6

    eller

    sudo telinit 6

    Dessa kommandon byter systemets runlevel till 6, vilket resulterar i en omstart. Denna metod används oftast i äldre system som inte använder systemd.

    4. Använda systemctl Kommandot

    I moderna Linux-distributioner som använder systemd för init-systemet, är systemctl kommandot att föredra för att hantera systemtjänster och runlevels. För att starta om systemet, använd:

    sudo systemctl reboot

    Detta kommando initierar en omedelbar omstart genom systemd.

    Sammanfattning

    Här är en snabb översikt av de olika kommandona för att starta om ett Linux-system från CLI:

    • sudo reboot: Enkel och direkt omstart.
    • sudo shutdown -r now: Omedelbar omstart med möjlighet att schemalägga.
    • sudo init 6 eller sudo telinit 6: Byter till runlevel 6 för omstart, används i äldre system.
    • sudo systemctl reboot: Modern metod med systemd.

    Att förstå dessa kommandon ger dig flexibiliteten att hantera Linux-system på ett effektivt sätt, oavsett om du arbetar lokalt eller via en fjärranslutning. Välj det kommando som passar bäst för din specifika situation och distribution, och du kommer att kunna starta om ditt system med säkerhet och precision.

  • Installation av TYPO3 på Ubuntu 24.04 med LAMP Stack

    TYPO3 är ett avancerat och gratis content management system (CMS) som är open-source och utvecklat för att tillgodose behov på företagsnivå. Med sin robusta arkitektur och flexibla design, erbjuder TYPO3 en rad funktioner som gör det till en idealisk lösning för komplexa webbprojekt och stora organisationer.

    Funktioner och Fördelar

    Skalbarhet och Multisite-stöd

    TYPO3 är byggt för att hantera flera webbplatser från en enda installation, vilket gör det enkelt att administrera olika domäner och webbplatser från ett centralt gränssnitt. Detta är särskilt användbart för företag med en global närvaro eller flera varumärken.

    Flerspråkighet

    Systemet stöder flerspråkiga installationer, vilket innebär att innehåll kan skapas och administreras på flera språk, vilket är viktigt för internationella organisationer som behöver nå en global publik.

    Stark Säkerhet

    TYPO3 har omfattande säkerhetsfunktioner som skyddar mot vanliga webbhot. Regelbundna säkerhetsuppdateringar och en aktiv community som snabbt åtgärdar säkerhetsproblem bidrar till systemets tillförlitlighet.

    Hög Prestanda

    Med en optimerad kodbas och stöd för avancerad caching, är TYPO3 känt för sin snabba prestanda. Detta säkerställer att webbplatser byggda med TYPO3 laddas snabbt och ger en bra användarupplevelse.

    Modulär och Anpassningsbar

    TYPO3 är designat för att vara modulärt, vilket innebär att det kan anpassas och utökas med olika tillägg och moduler. Detta gör att utvecklare kan skräddarsy funktionaliteten efter specifika behov och integrera externa system och tjänster.

    Aktiv Community och Support

    En av de starkaste aspekterna av TYPO3 är dess aktiva community. Med många utvecklare och användare världen över, finns det gott om resurser, dokumentation och stöd att tillgå. Communityn bidrar också med regelbundna uppdateringar och nya funktioner.

    Teknisk Struktur

    LAMP Stack

    TYPO3 körs på en LAMP-stack som inkluderar Linux, Apache, MySQL/MariaDB och PHP. Detta är en pålitlig och välbeprövad plattform som säkerställer stabilitet och kompatibilitet.

    Composer och GraphicsMagick

    TYPO3 använder Composer som pakethanterare för PHP-beroenden, vilket underlättar hanteringen av externa bibliotek och paket. För bildbehandling använder systemet GraphicsMagick, vilket ger kraftfulla och effektiva verktyg för hantering och manipulation av bilder.

    Sammanfattning

    TYPO3 är ett kraftfullt och flexibelt CMS som erbjuder omfattande funktioner för företag som behöver en skalbar, säker och högpresterande webbplattform. Med sitt modulära system, starka community och stöd för flerspråkighet och multisite-administration, är TYPO3 ett utmärkt val för komplexa och omfattande webbprojekt.

    Är du intresserad av att pröva TYPO3? Artikel på Engelska hur man gör :
    https://www.howtoforge.com/how-to-install-typo3-cms-on-ubuntu-24-04/

  • Användning av Symlinkar i Linux

    Symlinkar i Linux är speciella filer som fungerar som genvägar till andra filer eller kataloger. De skapas med ln -s kommandot och kan pekas om eller tas bort utan att påverka de ursprungliga filerna. Symlinkar underlättar filhantering och organisering i ditt filsystem.

    Symlinkar, eller symboliska länkar, är kraftfulla verktyg i Linux som låter dig skapa referenser till filer eller kataloger på andra platser i ditt filsystem. Dessa länkar kan vara användbara för att organisera filer, skapa genvägar eller hantera filer på ett mer flexibelt sätt. Här är en guide om hur du använder symlinkar i Linux.

    En symlink är en speciell typ av fil som fungerar som en pekare eller genväg till en annan fil eller katalog. Den skiljer sig från en hårdlänk genom att den endast pekar till den ursprungliga filen eller katalogen, medan en hårdlänk är en direkt referens till datainnehållet.

    För att skapa en symlink använder du kommandot ln med flaggan -s. Syntaxen är som följer:

    ln -s [ursprunglig_fil/katalog] [symlink_namn]
    Exempel

    Låt oss säga att vi har en katalog vid namn /home/användare/projekt och vi vill skapa en symlink till denna katalog i vår hemkatalog:

    ln -s /home/användare/projekt /home/användare/projekt_symlink

    Nu finns det en symbolisk länk kallad projekt_symlink som pekar på /home/användare/projekt.

    För att kontrollera att en symlink fungerar korrekt, kan du använda ls -l kommandot:

    ls -l /home/användare/projekt_symlink

    Utdata kommer att visa något i stil med:

    lrwxrwxrwx 1 användare användare 24 maj 24 10:00 /home/användare/projekt_symlink -> /home/användare/projekt

    Här ser du att projekt_symlink pekar på /home/användare/projekt.

    För att ta bort en symlink kan du använda rm kommandot:

    rm /home/användare/projekt_symlink

    Detta tar bort symlink-filen, men lämnar den ursprungliga katalogen eller filen orörd.

    Förutom rm kommandot kan du även använda kommandot unlink för att ta bort en symlink. unlink är specifikt utformat för att ta bort enstaka filer eller länkar och fungerar på följande sätt:

    unlink [symlink_namn]
    Exempel

    Följande kommando tar bort symlink-filen projekt_symlink:

    unlink /home/användare/projekt_symlink

    Precis som med rm kommer unlink att ta bort själva symlink-filen utan att påverka den ursprungliga filen eller katalogen den pekar på.

    Användningsområden för Symlinkar

    1. Genvägar till ofta använda kataloger eller filer:
      Om du ofta behöver komma åt en viss fil eller katalog kan du skapa en symlink på en mer lättåtkomlig plats.
    2. Organisera ditt filsystem:
      Du kan skapa en struktur som är logisk och enkel att navigera, medan de verkliga filerna och katalogerna kan vara spridda över flera platser.
    3. Hantera versionshantering:
      När du arbetar med programvara kan du använda symlinkar för att peka på olika versioner av en applikation eller ett bibliotek, vilket gör det enkelt att byta mellan versioner.
    4. Delning av resurser:
      Om flera användare behöver tillgång till samma resurs kan du skapa symlinkar i deras respektive hemkataloger.

    Sammanfattning

    Symlinkar är ett flexibelt och kraftfullt verktyg i Linux som kan underlätta din arbetsflöde och hjälpa dig att organisera ditt filsystem på ett effektivt sätt. Genom att förstå hur man skapar, kontrollerar och tar bort symlinkar kan du dra full nytta av deras potential. Kommandona rm och unlink ger dig två sätt att enkelt ta bort symlinkar när de inte längre behövs. Experimentera med att använda symlinkar i din dagliga användning av Linux och upptäck hur de kan förenkla din filhantering.

  • Tyska staten stöttar FFmpeg projektet ekonomisk.

    FFmpeg är ett kraftfullt och öppen källkodsverktyg för hantering av multimediafiler och strömmar. Det kan användas för att konvertera, spela upp, komprimera, och redigera ljud och video. FFmpeg stödjer ett brett spektrum av format och codecs, vilket gör det till ett mångsidigt verktyg inom multimediahantering.

    Sovereign Tech Fund, en finansieringsfond som stöds ekonomiskt av det tyska federala ministeriet för ekonomi och klimatåtgärder, har återigen visat sig vara en av öppen källkods stora vänner och supportrar.

    Efter att ha gett €1 miljon i ekonomiskt stöd till GNOME i slutet av förra året och investerat mer än €200 000 i GStreamer-projektet tidigare i år, fortsätter företaget sitt stöd för multimedia-projekt genom att finansiera FFmpeg.

    Förra veckan tillkännagav FFmpeg sitt första statliga sponsorskap, där Tysklands Sovereign Tech Fund har gått fram för att stödja underhållet och hållbarheten av FFmpeg, en hörnsten inom multimediabranschen, genom att investera €157 000 i projektet.

    FFmpeg är allmänt erkänt för sin avgörande roll i att bearbeta video- och ljudinnehåll, vilket är integrerat i otaliga medieplattformars globala verksamhet. Samtidigt säkerställer det att miljarder användare världen över kan strömma ljud och video sömlöst varje dag.

    Anledningen bakom beslutet att investera har ännu inte avslöjats, med endast följande information tillgänglig för tillfället:

    ”Upprätthålla hållbarheten, säkerheten och innovationen av en ledande multimediabearbetningsramverk.”

    Vi förväntar oss att mer information om skälen till det ekonomiska stödet och hur det kommer att användas snart kommer att bli tillgänglig. Fram till dess gratulerar vi FFmpeg-projektet till att ha uppnått finansiell stabilitet, vilket lovar hållbar utveckling i framtiden.

    Orginal artikel på Engelska

    https://linuxiac.com/sovereign-tech-fund-backs-ffmpeg-project

  • Checklista för Migration från CentOS till Ubuntu

    Ubuntu är ett populärt Linux-baserat operativsystem som fokuserar på användarvänlighet, säkerhet och fri programvara. Det är känt för sin enkelhet, stabilitet och omfattande stöd från både gemenskapen och kommersiella användare. Ubuntu används ofta på servrar, persondatorer och molnplattformar.

    Komplett Checklista för Migrering från CentOS till Ubuntu

    När CentOS 7 närmar sig slutet av sin livscykel den 30 juni 2024, behöver systemadministratörer planera för en migrering till en ny distribution. Ett bra alternativ är Ubuntu 24.04 LTS, en stabil och välstött Linux-distribution med en stor community.

    Denna guide beskriver den kunskap och de steg som krävs för att migrera CentOS 7-servrar till Ubuntu 24.04 med minimal stilleståndstid och dataförlust.

    Alternativ till CentOS

    Innan migreringen påbörjas är det viktigt att utvärdera andra alternativ som kan passa organisationens behov.

    Några populära alternativ till CentOS inkluderar:

    • RHEL (Red Hat Enterprise Linux): Erbjuder utmärkt stöd för migrering och en SELinux-plattform, men kräver betalt stöd.
    • CentOS Stream: Byggt av samma team som CentOS, vilket gör migreringen enklare, men mindre stabilt på grund av sin rolling-release-natur.
    • AlmaLinux: Riktat mot CentOS-användare och erbjuder hög kompatibilitet.
    • Debian: Stabilt, öppen källkod och en favorit bland systemadministratörer.
    • Ubuntu: Liknande Debian, med en stor community och omfattande dokumentation.
    • Rocky Linux: Föredras av dem som gillar Red Hats distributionsstil.

    Varför migrera från CentOS 7 till Ubuntu 24.04 LTS?

    • Long-Term Support (LTS): Ubuntu erbjuder LTS-versioner, vilket garanterar säkerhetsuppdateringar och paketunderhåll i fem år. Detta är viktigt eftersom CentOS 7 når slutet av sin livscykel den 30 juni 2024.
    • Stor Community & Support: Ubuntu har en omfattande och aktiv community som tillhandahåller omfattande dokumentation och felsökningsresurser. Dessutom finns många kommersiella supportalternativ tillgängliga.
    • Paket Tillgänglighet: Ett omfattande bibliotek av mjukvarupaket som tillgodoser olika behov. Det finns troligtvis motsvarigheter till de flesta program som körs på CentOS-servrar.
    • Paket Hantering: Ubuntu använder apt-pakethanteraren och DEB-paket, vilket liknar YUM-pakethanteraren och RPM-paket som används i CentOS.

    Planera Migreringen

    Innan migreringsprocessen påbörjas är planering avgörande.

    • Inventering och Bedömning: Skapa en detaljerad inventering av servrar, inklusive hårdvaruspecifikationer, installerad mjukvara och konfigurationsdetaljer. Detta hjälper till att identifiera potentiella kompatibilitetsproblem under migreringen.
    • Backup Strategi: Dataförlust är en kritisk risk, därför är det viktigt att implementera en robust backupstrategi för att säkerställa att data kan återställas vid problem under migreringen. Överväg fullständiga systembackuper eller backuper av specifika kataloger beroende på behov.
    • Stillestånd Överväganden: Bestäm acceptabla stilleståndsfönster för servrarna. Schemalägg migreringen under perioder med låg trafik för att minimera tjänsteavbrott.

    Säkerhetskopiera CentOS 7 System

    Använd verktyg som rsync, tar eller scp för att säkerhetskopiera viktiga filer och konfigurationer från CentOS-servern till en tillfällig plats på den lokala eller en fjärrmaskin.

    Följande rsync-kommando kopierar säkert alla filer och mappar (inklusive dolda) från källkatalogen till destinationen på samma maskin:

    sudo rsync -avz /path/to/source/directory /path/to/destination/directory

    Följande tar-kommando skapar ett komprimerat backup-arkiv av en katalog på systemet.

    sudo tar -cvzf backup.tgz /path/to/source/directory

    Använd scp-kommando för att kopiera data till en fjärrmaskin:

    scp -r /path/to/source/directory username@remote_host:/path/to/destination/directory

    Installera Nytt Ubuntu System

    Ladda ner Ubuntu LTS ISO-avbildningen och skapa ett startbart USB-minne. Starta servern från USB-minnet och välj ”Install Ubuntu”.

    Under installationen, välj lämpliga alternativ för hårdvara och önskad skrivbordsmiljö (t.ex. GNOME) eller välj en minimal installation om en kommandobaserad server föredras.

    När Ubuntu-produktionsmiljön är redo, konfigurera brandväggar, uppdatera nätverksdetaljer och konfigurera viktiga konfigurationsfiler.

    Utforska Ubuntu-repositorier för att hitta ersättningar för mjukvaran som körs på CentOS-servern. Många populära applikationer har direkta motsvarigheter i Ubuntu.

    Använd apt-pakethanteraren på Ubuntu för att installera de identifierade mjukvarupaketen.

    Överför Säkerhetskopian till Ubuntu

    Att överföra data från ett fjärrsystem med CentOS 7 till ett lokalt Ubuntu-system innebär flera steg för att säkerställa att data överförs exakt och säkert.

    Se först till att rsync är installerat på Ubuntu-systemet.

    sudo apt update
    sudo apt install rsync

    Använd rsync-kommando för att överföra data från fjärrsystemet med CentOS till det lokala Ubuntu-systemet.

    rsync -avz -e ssh username@remote-centos-ip:/path/to/remote/data /path/to/local/destination

    Testning och Verifiering

    Testa noggrant all funktionalitet på den migrerade servern för att säkerställa att allt fungerar som förväntat. Kontrollera också att säkerhetsåtgärder som brandväggar och användarbehörigheter är korrekt konfigurerade på Ubuntu-systemet.

    När testningen är klar, starta om servern för att tillämpa eventuella slutgiltiga konfigurationsändringar.

    Dokumentera alla ändringar som gjorts under migreringsprocessen, inklusive systemändringar, konfigurationsändringar och applikationsändringar. Detta underlättar framtida felsökningsinsatser.

    Slutsats

    Att migrera från CentOS 7 till Ubuntu 24.04 kan vara en utmanande uppgift, men med rätt planering och genomförande kan det uppnås med minimal stilleståndstid och dataförlust.

    Genom att följa stegen i denna guide kan systemadministratörer säkerställa en smidig övergång till en stabil och välstödd Linux-distribution.

    The Complete Checklist for Migrating from CentOS to Ubuntu

  • Installera och Konfigurera LibreNMS Övervakningsverktyg på Ubuntu 22.04

    LibreNMS är ett kraftfullt, öppet källkodsbaserat nätverksövervakningssystem. Det erbjuder automatisk nätverksupptäckt, stöd för en mängd olika enheter och protokoll, skalbarhet och en webbaserad gränssnitt för övervakning av nätverksstatus och prestanda.

    LibreNMS är ett kraftfullt och flexibelt övervakningsverktyg som stödjer en mängd olika hårdvara och operativsystem, inklusive Cisco, Linux och Juniper. Med automatiserad nätverksupptäckt och stöd för protokoll som CDP, OSPF, BGP, SNMP och ARP, samt en anpassningsbar användarpanel och larmhanteringssystem, är LibreNMS idealiskt för både små och stora nätverksmiljöer. Den här guiden visar hur du installerar och konfigurerar LibreNMS på en Ubuntu 22.04-server.

    Förutsättningar

    • En Ubuntu 22.04-server
    • En icke-root-användare med root-privilegier

    Steg 1: Installera Paketberoenden

    Först behöver du installera alla nödvändiga paketberoenden inklusive LEMP Stack, några Python-verktyg och nätverksverktyg som SNMP, whois och rrdtool.

    Uppdatera och uppgradera Ubuntu-arkivet:

    sudo apt update

    Installera nödvändiga paket:

    sudo apt install acl curl composer fping git graphviz imagemagick mariadb-client mariadb-server mtr-tiny nginx-full nmap php-cli php-curl php-fpm php-gd php-gmp php-json php-mbstring php-mysql php-snmp php-xml php-zip rrdtool snmp snmpd whois unzip python3-pymysql python3-dotenv python3-redis python3-setuptools python3-systemd python3-pip

    Steg 2: Ladda ner och Installera LibreNMS

    Skapa en ny användare för LibreNMS:

    sudo useradd librenms -d /opt/librenms -M -r -s "$(which bash)"

    Ladda ner källkoden för LibreNMS:

    cd /opt/
    sudo git clone https://github.com/librenms/librenms.git

    Ändra ägarskap och behörigheter för LibreNMS-katalogen:

    sudo chown -R librenms:librenms /opt/librenms
    sudo chmod 771 /opt/librenms
    sudo setfacl -R -m u:librenms:rwx /opt/librenms/rrd /opt/librenms/logs /opt/librenms/cache /opt/librenms/storage

    Byt till librenms-användaren:

    sudo su - librenms

    Installera PHP-beroenden:

    ./scripts/composer_wrapper.php install --no-dev

    Steg 3: Konfigurera Tidszon för PHP

    Redigera php.ini för att ställa in tidszonen:

    sudo nano /etc/php/8.1/fpm/php.ini
    sudo nano /etc/php/8.1/cli/php.ini

    Avkommentera och ändra till:

    date.timezone = Etc/UTC

    Ställ in tidszonen för systemet:

    sudo timedatectl set-timezone Etc/UTC

    Starta om PHP-FPM:

    sudo systemctl restart php8.1-fpm

    Steg 4: Konfigurera MariaDB

    Redigera MariaDB-konfigurationen:

    sudo nano /etc/mysql/mariadb.conf.d/50-server.cnf

    Lägg till följande under [mysqld]-sektionen:

    innodb_file_per_table=1
    lower_case_table_names=0

    Starta och aktivera MariaDB:

    sudo systemctl enable mariadb
    sudo systemctl restart mariadb

    Logga in i MariaDB-skalet och skapa databas och användare:

    sudo mysql -u root -p
    CREATE DATABASE librenms CHARACTER SET utf8mb4 COLLATE utf8mb4_unicode_ci;
    CREATE USER 'librenms'@'localhost' IDENTIFIED BY 'password';
    GRANT ALL PRIVILEGES ON librenms.* TO 'librenms'@'localhost';
    FLUSH PRIVILEGES;
    EXIT;

    Steg 5: Konfigurera PHP-FPM Pool för LibreNMS

    Kopiera standardpoolkonfigurationen och redigera den:

    sudo cp /etc/php/8.1/fpm/pool.d/www.conf /etc/php/8.1/fpm/pool.d/librenms.conf
    sudo nano /etc/php/8.1/fpm/pool.d/librenms.conf

    Ändra till:

    [librenms]
    user = librenms
    group = librenms
    listen = /run/php-fpm-librenms.sock

    Starta om PHP-FPM:

    sudo systemctl restart php8.1-fpm

    Steg 6: Konfigurera Nginx

    Skapa en ny serverblockskonfiguration:

    sudo nano /etc/nginx/sites-available/librenms.conf

    Lägg till följande konfiguration:

    server {
     listen      80;
     server_name librenms.hwdomain.io;
     root        /opt/librenms/html;
     index       index.php;
    
     charset utf-8;
     gzip on;
     gzip_types text/css application/javascript text/javascript application/x-javascript image/svg+xml text/plain text/xsd text/xsl text/xml image/x-icon;
     location / {
      try_files $uri $uri/ /index.php?$query_string;
     }
     location ~ [^/]\.php(/|$) {
      fastcgi_pass unix:/run/php-fpm-librenms.sock;
      fastcgi_split_path_info ^(.+\.php)(/.+)$;
      include fastcgi.conf;
     }
     location ~ /\.(?!well-known).* {
      deny all;
     }
    }

    Aktivera konfigurationen och testa Nginx:

    sudo ln -s /etc/nginx/sites-available/librenms.conf /etc/nginx/sites-enabled/
    sudo nginx -t
    sudo systemctl restart nginx

    Steg 7: Ytterligare Konfiguration

    Skapa en symbolisk länk för LibreNMS-binary:

    sudo ln -s /opt/librenms/lnms /usr/bin/lnms
    sudo cp /opt/librenms/misc/lnms-completion.bash /etc/bash_completion.d/

    Konfigurera SNMP:

    sudo cp /opt/librenms/snmpd.conf.example /etc/snmp/snmpd.conf
    sudo nano /etc/snmp/snmpd.conf

    Ändra community-lösenord:

    com2sec readonly default RANDOMSTRINGGOESHERE

    Ladda ner och gör LibreNMS-agenten körbar:

    sudo curl -o /usr/bin/distro https://raw.githubusercontent.com/librenms/librenms-agent/master/snmp/distro
    sudo chmod +x /usr/bin/distro

    Starta och aktivera snmpd-tjänsten:

    sudo systemctl enable snmpd
    sudo systemctl restart snmpd

    Steg 8: Starta Webbinstallationen

    Öppna din webbläsare och besök din LibreNMS-domän (t.ex. http://librenms.hwdomain.io). Följ installationsguiden på webbplatsen för att slutföra installationen.

    När installationen är klar, validera din LibreNMS-installation genom att klicka på länken ”validate your install”.

    Du har nu installerat och konfigurerat LibreNMS övervakningsverktyg på Ubuntu 22.04.

    Texten ovan bygger på data på länken nedan. Besök länken ,där finns skärmdumpar och sånt som kan underlätta installationen

    https://www.howtoforge.com/how-to-install-librenms-monitoring-tool-on-ubuntu-linux-22-04

  • Alpine Linux 3.20 Lanseras med Initialt Stöd för 64-bitars RISC-V

    Alpine Linux är en lättvikts- och säkerhetsfokuserad Linux-distribution, designad för effektivitet och enkelhet. Den är känd för sin minimalism och använder musl libc och BusyBox. Alpine Linux är populär inom containerisering, särskilt med Docker, på grund av dess lilla fotavtryck och snabbhet.

    Alpine Linux 3.20 Lanseras med Initialt Stöd för 64-bitars RISC-V

    Alpine, en lätt och säker Linux-distribution, har precis släppt sin senaste version, Alpine Linux 3.20. Denna nya version markerar början på v3.20 stabil serie, med en mängd uppgraderingar av systempaket och flera betydande förändringar, inklusive initialt stöd för 64-bitars RISC-V-arkitekturen.

    Nyheter i Alpine Linux 3.20

    Den senaste versionen inkluderar uppdateringar av många viktiga komponenter, med de mest anmärkningsvärda inkluderande:

    Programmeringsspråk och Ramverk

    Distributionen inkluderar nu LLVM 18, Node.js 20.10, Python 3.12, Ruby 3.3, Rust 1.78 och Crystal 1.12. Dessa uppdateringar ger utvecklare de senaste verktygen och möjligheterna inom mjukvaruutveckling.

    Skrivbordsmiljöer

    För användare av grafiska gränssnitt har GNOME uppdaterats till version 46 och KDE avancerar till version 6. Båda har stora uppdateringar, såsom övergången till Qt6 och att Wayland blir standardsessionen över X11.

    Systemverktyg

    Go 1.22, .NET 8.0 och Sway 1.9 är bland de viktiga verktyg som uppdaterats. Dessa uppdateringar säkerställer bättre prestanda och robustare säkerhet.

    Andra Anmärkningsvärda Förändringar

    Förutom förändringarna ovan, kommer Alpine 3.20 också med en uppgradering av GRUB bootloader till version 2.12. Med tanke på detta måste användare som uppgraderar från tidigare installationer med GRUB på UEFI-system uppdatera den installerade bootloadern innan omstart för att undvika uppstartsproblem.

    Dessutom svarar denna release på licensändringar med viktig programvara. Till exempel, Redis, som har fått ny licens, ersätts av Valkey i huvudpaketförrådet på grund av dess mer öppna BSD-3-Clause-licens. Ett kompatibilitetspaket, “valkey-compat,” har tillhandahållits för att underlätta denna övergång. Dessutom, på grund av kompatibilitetsproblem med Python 3.12, har aws-cli-verktyget tillfälligt inaktiverats i väntan på en lösning från upstream-utvecklarna.

    Omfattande Resurser för Användare

    Meddelandet och release-anteckningarna innehåller detaljerad information om alla förändringar i Alpine 3.20. Nedladdningar är tillgängliga från projektets webbplats.

    Även om Alpine, enligt design, främst används som grund för att skapa containeriserade bilder, kan det också effektivt användas för skrivbordsändamål. Om du har frågor om installation eller inställning av en skrivbordsmiljö, var lugn – vi har allt du behöver.

    Vår omfattande guide, “Hur man installerar Alpine Linux och ställer in en skrivbordsmiljö,” ger en steg-för-steg-genomgång för att förenkla processen. Vidare kommer vår “Alpine User’s Guide to APK: How to Manage Packages” att hjälpa dig att enkelt hantera paket med distributionens APK-pakethanterare.

    Vad är Risc V för något?

    RISC-V är en öppen och royaltyfri instruktionsuppsättningsarkitektur (ISA) baserad på RISC (Reduced Instruction Set Computing)-principer. Den skapades vid University of California, Berkeley, och är designad för att vara flexibel, modulär och enkel att implementera, vilket gör den lämplig för ett brett spektrum av applikationer, från små inbäddade system till kraftfulla superdatorer. RISC-V främjar innovation genom att tillåta vem som helst att använda, modifiera och förbättra arkitekturen utan licensavgifter, vilket kan leda till snabbare teknologisk utveckling och lägre kostnader.

    Slutsats

    Alpine Linux 3.20 är en betydande release som ger stora uppdateringar och initialt stöd för 64-bitars RISC-V-arkitekturen, vilket gör det till ett övertygande val för både utvecklare och skrivbordsanvändare. Med förbättrade programmeringsspråk, uppdaterade skrivbordsmiljöer och robusta systemverktyg, är Alpine 3.20 inställd på att fortsätta sin tradition av att vara en säker och lätt Linux-distribution. För mer information och för att ladda ner den senaste versionen, besök Alpine Linux-projektets webbplats.

    Artikel ovan bygger på data ifrån

    https://linuxiac.com/alpine-linux-3-20-debuts-with-initial-64-bit-risc-v-support

    Alpine linux hemsida

    https://www.alpinelinux.org/downloads

  • Zammed öppen källkods kundsupport system.

    Med ett ticket system är det lättare hålla koll på olika ärende.

    Zammad är ett open-source ticketing system och kundsupportplattform som är designad för att hantera och spåra kundserviceärenden. Det erbjuder en mängd funktioner som gör det möjligt för företag att effektivt hantera kundförfrågningar och supportärenden. Här är några av de viktigaste funktionerna och fördelarna med Zammad:

    Viktiga Funktioner:

    1. Ticketing: Automatisering och hantering av supportärenden via ett centraliserat system.
    2. Multi-kanal Support: Integrering med e-post, telefon, chatt, sociala medier och andra kommunikationskanaler.
    3. Användarvänligt Gränssnitt: Ett modernt och intuitivt gränssnitt som gör det enkelt för supportpersonal att använda systemet.
    4. Sökfunktion: Kraftfull sökfunktion som gör det möjligt att snabbt hitta relevanta ärenden och information.
    5. Roll- och Rättighetsstyrning: Hantering av olika användarroller och tillgång till funktioner baserat på användarens roll.
    6. Rapportering och Analys: Inbyggda verktyg för att generera rapporter och analysera supportprestanda.
    7. Knowledge Base: Skapande och hantering av en kunskapsdatabas för att hjälpa kunder att hitta svar på vanliga frågor själva.
    8. Integrationer: Möjlighet att integrera med andra system och verktyg som t.ex. CRM-system och betalningslösningar.

    Fördelar:

    • Effektivitet: Genom att automatisera och centralisera hanteringen av kundärenden kan supportteam arbeta mer effektivt.
    • Transparens: Alla ärenden spåras och dokumenteras vilket ger en klar överblick över pågående och avslutade ärenden.
    • Kundnöjdhet: Snabbare och mer strukturerad hantering av supportärenden leder till ökad kundnöjdhet.
    • Flexibilitet: Anpassningsbar för att möta specifika behov och arbetsflöden i olika organisationer.
    • Kostnadseffektivitet: Som en open-source-lösning är det ett kostnadseffektivt alternativ till kommersiella ticketing-system.

    Zammad används av företag och organisationer i olika storlekar och branscher för att förbättra sin kundsupport och hantering av supportärenden.

    Så installera du Zammad Kundsupportsystem på Rocky Linux 9

    I denna guide lär du dig hur du installerar Zammad Ticketing System på en Rocky Linux-server. Du kommer att köra Zammad med PostgreSQL, Nginx och Elasticsearch. Innan du börjar, se till att du har följande:

    • En Rocky Linux 9-server.
    • En icke-root användare med administratörsrättigheter.
    • Ett domännamn pekat mot serverns IP-adress.
    • SELinux i permissive läge.

    Resten finns på länken.

    https://www.howtoforge.com/how-to-install-zammad-customer-support-system-on-rocky-linux-9

  • Kontrollera om ditt Linux-system stöder AVX och AVX2

    AVX (Advanced Vector Extensions) och AVX2 är uppsättningar av instruktioner för att förbättra prestanda hos processorer vid beräkningar med parallellism. AVX introducerades av Intel 2011 och erbjuder 256-bitars vektoroperationer, medan AVX2, lanserat 2013, utökar detta med fler instruktioner och förbättrad integerprestanda.

    För att kontrollera om ditt Linux-system stöder AVX och AVX2-instruktioner kan du använda följande metoder från kommandoraden:

    Vad är AVX?

    AVX står för Advanced Vector Extensions och är en uppsättning instruktionsutökningar till x86-arkitekturen för mikroprocessorer från Intel och AMD. AVX introducerar 256-bitars breda vektorregister och instruktioner som kan utföra parallella operationer på 256-bitars vektorer av data. Detta förbättrar SIMD-kapabiliteter och möjliggör betydande prestandaförbättringar för applikationer som kan utnyttja vektorbehandling.

    AVX2, en utökning av AVX, introducerades 2013 och tillför ytterligare instruktioner och funktionalitet. Dessa vektorförlängningar är särskilt användbara i arbetsbelastningar som involverar tung dataparallellism, såsom bild- och videobehandling, fysiksimuleringar, kryptografi och djupinlärning.

    Kontrollera CPU-information

    För att ta reda på om ditt Linux-system stöder AVX och/eller AVX2-instruktioner kan du kontrollera utdata från filen /proc/cpuinfo eller använda grep-kommandot:

    $ grep -o 'avx[^ ]*' /proc/cpuinfo

    Detta kommando skriver ut avx och/eller avx2 (upprepat för varje CPU-kärna) om din CPU stöder dessa instruktionsuppsättningar.

    Exempel på utdata:

    avx
    avx2
    avx512f
    avx512dq
    avx512ifma
    avx512cd
    avx512bw
    avx512vl
    avx512vbmi
    avx512_vbmi2
    avx512_vnni
    avx512_bitalg
    avx512_vpopcntdq
    avx512_vp2intersect
    [...]

    Du kan också använda följande grep-kommandovarianter för att kontrollera om din CPU stöder AVX och AVX2-instruktioner:

    $ grep --color=always -i 'avx' /proc/cpuinfo

    Alternativt kan du söka upp specifikationerna för din CPU-modell online. De flesta moderna CPU:er från Intel (sedan Sandy Bridge 2011) och AMD (sedan Bulldozer 2011) stöder AVX, och senare generationer stöder också AVX2.

  • Wine 9.9 är här

    Wine 9.9 Introducerar Wow64-läge och Förbättrat ARM-stöd

    Wine är en fri och öppen programvara som möjliggör körning av Windows-applikationer på Unix-liknande operativsystem som Linux och macOS. Den fungerar som en kompatibilitetslager.

    Två veckor efter lanseringen av version 9.8 har Wine Project, välkänt för att möjliggöra för Linux- och macOS-användare att köra Windows-applikationer, tillkännagivit den nya versionen Wine 9.9.

    Viktiga Uppdateringar i Wine 9.9

    Den mest framträdande nyheten i denna version är införandet av stöd för det nya Wow64-läget i ODBC (Open Database Connectivity), vilket förbättrar kompatibiliteten och gör Unix-anropsparametrar Wow64-kompatibla.

    Utöver förbättringar i databaskonnektivitet erbjuder Wine 9.9 en mer avancerad CPU-detektion på ARM-plattformar. Detta säkerställer att applikationer körs mer effektivt och optimerar resursanvändningen på olika hårdvaror.

    Versionsanteckningarna nämner även att flera föråldrade funktioner i WineD3D har avlägsnats. WineD3D är en komponent som i realtid översätter DirectX 3D-grafikanrop till OpenGL. Dock specificeras inte exakt vilka funktioner som har tagits bort.

    Som brukligt innehåller Wine 9.9 även ett flertal buggfixar (totalt 38 stycken) som åtgärdar problem rapporterade av användare från tidigare versioner.

    Källkoden för Wine 9.9 kan laddas ner från GitLabs projektsida för dem som är intresserade av att testa eller uppgradera sin nuvarande installation.

    Binärpaket för olika distributioner förväntas bli tillgängliga inom kort. För mer information, vänligen besök tillkännagivandet.

    Nerladdning

    https://gitlab.winehq.org/wine/wine/-/releases/wine-9.9

    Texten ovan på bygger data ifrån

    https://linuxiac.com/wine-9-9-released

  • MX-23.3: Den tredje uppdateringen av MX-23

    MX Linux är en lättanvänd och stabil Linux-distribution baserad på Debian. Den kombinerar eleganta skrivbordsmiljöer som Xfce och KDE med kraftfulla verktyg och omfattande konfigurationsalternativ. MX Linux är känd för sin höga prestanda, pålitlighet och användarvänlighet, vilket gör den idealisk för både nybörjare och erfarna användare.

    MX-23.3, den tredje uppdateringen av vår MX-23-version, är nu tillgänglig. Denna uppdatering innehåller en rad buggfixar, nya kärnor och applikationsuppdateringar sedan vår ursprungliga lansering av MX-23. Om du redan använder MX-23 behöver du inte installera om; alla paket är tillgängliga via de vanliga uppdateringskanalerna eller genom att installera de ändrade applikationerna.

    Höjdpunkter:

    Debian 12.5 ”bookworm” bas
    Denna version inkluderar alla uppdateringar från Debian- och MX-repositorierna. Här är några av höjdpunkterna:

    • ”build-essential” paket inkluderade på ISO
      För de användare som kan behöva kompilera en drivrutin utan internetåtkomst. Detta gällde även i 23.2, men förtjänar att upprepas.
    • Installerarens OEM-läge
      När du använder installerarens OEM-läge kan du välja systemspråk innan användarinställningen börjar, så att installationen sker på det valda språket. Detta är standard i RPI Respin-utgåvan.
    • Pipewire 1.0
      (1.0.4 tillgänglig i testrepo). Detta var också fallet i 23.2, men förtjänar att upprepas eftersom det inte är standard i Debian. För de som undrar: Detta skulle inte listas om det inte användes på ISO:erna, något annat vore löjligt.
    • Uppdaterad manual
      Manualen är nu uppdelad i språk-specifika paket.
    • MX Locale-verktyg
      Inkluderar en funktion för att ta bort alla manualpaket förutom det aktuella systemets standardspråk.
    • zstd-komprimeringsalternativ
      Lagt till live-remaster (antiX live-system).
    • Systemd
      Kan användas på live-system i rudimentär form via init=/lib/systemd/systemd boot-kod. Det kommer att förekomma avmonteringsfel vid avstängning, men vid det laget bör filsystemet redan vara skrivskyddat.
    • Många språkuppdateringar
    • Alla kärnuppdateringar
      Standard Xfce, KDE och fluxbox ISO:erna är alla uppdaterade till den senaste 6.1.90-kärnan. AHS använder nu 6.8.9 liqourix-kärnan.

    Den uppdaterade MX Raspberry Pi Respin har också de senaste paketen tillgängliga från MX- och RPiOS-repositorierna.

    För mer information och nedladdningslänkar, besök vår officiella webbplats.