• Lathund för WP-CLI

    WP-CLI gör det möjligt att administrera WordPress snabbt, effektivt och automatiserat direkt från kommandoraden. Med hjälp av detta verktyg kan du hantera allt från installation och uppdateringar till användare, databaser och felsökning – utan att logga in i webbgränssnittet. Den här lathunden ger en praktisk och tekniskt inriktad genomgång av de vanligaste WP-CLI-kommandona, med tydliga exempel för dig som arbetar med utveckling, drift eller systemadministration av WordPress-sajter.

    Får vi presentera en lathund för hur du använder WP-CLI, främst i en klassisk LAMP-miljö (Linux, Apache, MySQL/MariaDB och PHP), men verktyget fungerar även utmärkt på macOS.

    Denna lathund ger en heltäckande introduktion till WP-CLI, WordPress officiella kommandoradsverktyg, och riktar sig till tekniska användare såsom utvecklare och systemadministratörer. Här visas hur WordPress kan hanteras effektivt via terminalen istället för webbgränssnittet. Innehållet omfattar installation på Linux och macOS, grundläggande kommandostruktur och globala flaggor. Guiden går igenom hur du uppdaterar WordPress-kärnan, teman och tillägg, hanterar användare och roller, arbetar med databasen (säkerhetskopiering, import, sök-och-ersätt och optimering) samt hur du skapar och uppdaterar inlägg och sidor. Dessutom beskrivs felsökning, cache- och cron-hantering, återställning samt hur WP-CLI kan användas i skript och cronjobb för automatisering. Målet är att ge praktiska exempel och ett effektivt arbetsflöde för drift och underhåll av WordPress-installationer.

    FAKTARUTA: WP-CLI

    WP-CLI (WordPress Command Line Interface) är ett kommandoradsverktyg som låter dig administrera WordPress via terminal/SSH istället för via wp-admin.

    • Vanligt användningsområde: uppdatera WordPress, plugins och teman snabbt och scriptbart.
    • Underhåll: export/import av databas, sök/ersätt i databasen (även serialiserad data), rensa cache/transients.
    • Administration: skapa/ändra användare, hantera roller, hantera innehåll (inlägg/sidor), cron-händelser.
    • Automation: passar för cron-jobb och deploy-skript (CI/CD) tack vare tydliga exit-koder och flaggor som –quiet och –yes.
    Snabbexempel
    wp core update
    wp plugin update --all
    wp user list
    wp db export backup.sql
    Tips: Kör från WordPress-roten (där wp-config.php finns), eller använd flaggan --path=/sökväg.
  • Egen drift av digitala tjänster blir allt mer populärt

    Linux fortsätter att dominera inom ”självhosting” och hemmalabb enligt årets internationella Self-Host Survey 2025. Med över 4 000 deltagare visar undersökningen att mer än fyra av fem självhostare väljer Linux som grund för sina system – ofta av integritetsskäl. Virtualiseringsplattformen Proxmox, hemautomationssystemet Home Assistant OS och Raspberry Pi OS hör till de mest populära lösningarna, medan Windows och BSD-baserade system endast används i begränsad omfattning. Resultaten ger en tydlig bild av hur tekniskt intresserade privatpersoner bygger sina egna servermiljöer och varför.

    Linux regerar i hemmaservrar – resultat från Self-Host Survey 2025

    Att bygga sin egen server hemma har gått från nördprojekt till ett genomtänkt sätt att skydda sin integritet och få kontroll över sin digitala data. I årets Self-Host User Survey 2025, genomförd av communityn selfh.st och publicerad av dess grundare Ethan Sholly, deltog 4 081 entusiaster från hela världen. Resultatet är tydligt: Linux dominerar självhostade system och hemmalabb.

    Linux leder överlägset

    Över 81 procent av alla som deltog i undersökningen använder Linux som plattform för sina hemmaservrar, oavsett om det handlar om fysiska datorer, virtualiserade miljöer eller containerbaserad infrastruktur.

    Detta bekräftar även den globala serverbilden. Enligt Wikipedia driver Linux 63 procent av världens serverinfrastruktur. För självhostare är det inte bara teknikintresset som väger tungt – den vanligaste anledningen till att självhosta är integritet, där Linux är ett naturligt val tack vare öppenheten och kontrollen över systemet.

    Mest använda operativsystem i hemmalabb 2025

    PlaceringOperativsystemAndelKommentar
    1Linux (generellt)81 %Tydlig dominans
    2Proxmox (Debian-baserat)45 %Virtualiseringsplattform
    3Home Assistant OS29 %System för hemautomation
    4Raspberry Pi OS24 %Vanligt i enklare projekt
    5Windows Server< 6 %Begränsad användning
    6FreeBSD med flerastrax över 5 %Stabil nisch

    Samtliga tre toppsystem baseras på Linux.

    Containerplattformar

    PlattformAnvändning
    Dockercirka 90 %
    LXD30 %
    Podman11 %

    Docker är det mest använda containerverktyget och ses som standard inom självhosting. Det mest överraskande resultatet är att LXD hamnar på andra plats, vilket tyder på ett ökande intresse för mer avancerad container- och VM-hantering. Podman, som ofta lyfts fram som ett säkrare alternativ genom rootless-drift, har ännu inte fått lika stort genomslag.

    Varför självhosta?

    De vanligaste skälen som anges i undersökningen är:

    • Integritet och kontroll över data
    • Tekniskt intresse
    • Lägre kostnader och oberoende från molntjänster
    • Flexibilitet och möjlighet att skräddarsy system

    Övriga intressanta resultat

    Undersökningen inkluderar även uppgifter om:

    • Vanlig hårdvara i hemmalabb
    • Verktyg för virtualisering och orkestrering
    • Populära tjänster (till exempel mediaservrar, backup och smarta hem-lösningar)
    • Nätverks- och lagringspraxis

    Så kan du själv komma igång med självhosting

    Ett enkelt exempel på nyttan med självhosting är att lagra manualer till hushållsmaskiner lokalt. Många har stått vid tvättmaskinen och råkat aktivera barnlåset, för att sedan desperat försöka hitta rätt manual på internet. Om manualen i stället finns sparad på en lokal webbserver blir det snabbt och enkelt att lösa problemet.

    Ett annat praktiskt exempel är att fotografera och ladda upp kvitton. Det väcker frågan: vill man verkligen att personlig information ska lagras i en extern app där man inte har kontroll över hur datan hanteras? Genom att lagra sådant på en egen server behåller man kontrollen över sin information.

    För den som vill börja med självhosting är det klokt att starta i liten skala. En äldre stationär dator, utrustad med en större hårddisk, kan fungera utmärkt som en NAS. Installera exempelvis Ubuntu Server eller Debian som grund. Därefter kan du sätta upp Apache och PHP för att köra webbapplikationer som WordPress eller ett wiki-system, vilket är användbart för anteckningar och dokumentation i hushållet.

    Om din internetleverantör tillhandahåller en publik IP-adress kan du aktivera port forwarding i din router. Detta möjliggör åtkomst till servern även utanför hemmet. När grunderna fungerar stabilt kan du stegvis lägga till fler tjänster, exempelvis backup-system, mediaserver eller hemautomation.

    Slutsats

    Linux har etablerat sig som ryggraden inom självhosting och hemmalabb, inte bara i datacenter. För många är självhosting idag ett sätt att uppnå digital självständighet. Verktyg som Proxmox, Docker och Raspberry Pi OS har gjort det enklare än någonsin att komma igång.

    Även för den som inte planerar att drifta en egen server är undersökningen intressant, eftersom den ger en tydlig bild av vilka tekniker hemanvändare faktiskt satsar på.

    https://selfh.st/survey/2025-results

    Driva egna digitala tjänster hemma på en gammal dator

    Grundkrav på datorn
    • 64-bitars CPU (helst)
    • Minst 4 GB RAM (8 GB rekommenderas för WordPress + databaser)
    • SSD om möjligt för bättre prestanda
    • Stabil internetuppkoppling + router där du kan vidarebefordra portar (port forwarding)

    Nätverk & säkerhet
    • Ställ in fast intern IP-adress på servern
    • Vidarebefordra portar 80 (HTTP) i routern
    • Installera brandvägg (t.ex. ufw) och öppna endast nödvändiga portar
    • Skapa en vanlig användare, inaktivera lösenordsinloggning via SSH om möjligt (använd SSH-nycklar)

    Operativsystem
    • Installera en serverversion av Debian eller Ubuntu Server
    • Välj endast nödvändiga paket vid installationen (SSH-server, inga onödiga skrivbordsmiljöer)

    Webbserver + PHP (Debian/Ubuntu)
    Installera en klassisk LAMP-stack (Linux, Apache, MariaDB/MySQL, PHP):
    sudo apt update
    sudo apt install apache2 mariadb-server php php-mysql php-xml php-mbstring php-curl php-zip php-gd

    Databas för WordPress
    sudo mysql_secure_installation
    Skapa databas + användare för WordPress med starkt lösenord.

    WordPress-installation
    • Ladda ner WordPress och packa upp i /var/www/html/ eller egen virtuell host
    • Sätt rätt ägare: sudo chown -R www-data:www-data /var/www/html/
    • Skapa wp-config.php med dina DB-uppgifter
    • Kör webbinstallationen via webbläsaren (serverns IP / domän)

    WP-CLI (rekommenderas)
    Installera WP-CLI för att kunna administrera WordPress via terminal:
    curl -O https://raw.githubusercontent.com/wp-cli/builds/gh-pages/phar/wp-cli.phar
    php wp-cli.phar --info
    chmod +x wp-cli.phar
    sudo mv wp-cli.phar /usr/local/bin/wp
    Exempel på kommandon:
    wp plugin update --all
    wp core update
    wp cache flush

    Extern åtkomst & domän
    • Peka en domän eller DNS-record (t.ex. via DynDNS) till din publika IP
    • Testa åtkomst externt (mobil med 4G/5G) för att verifiera funktion

    Övriga egna tjänster
    På samma server kan du även köra:
    • Nextcloud (egen “molnlagring”)
    • Egna wikis (t.ex. MediaWiki, Wiki.js)
    • Små egna API:er och PHP/Python-appar
    via samma webbserver eller separata virtuella hosts.

    Tips: Börja enkelt, håll systemet uppdaterat (sudo apt upgrade) och ta regelbundna säkerhetskopior.

  • Linux.se bygger upp svensk Linux-dokumentation – en sida i taget

    Linux.se bygger just nu upp en svensk Linux-dokumentation. Med hjälp av AI och ideellt engagemang har redan hundratals manualsidor översatts, och målet är inget mindre än att täcka in hela Unix- och Linux-världen på svenska.

    Linux.se nöjer sig inte med att rapportera om öppen källkod. Redaktionen har tagit sig an en större uppgift: att översätta Unix- och Linux-manualsidor till svenska.

    Arbetet görs när tid och ork finns – ofta med hjälp av AI. Målet är tydligt: att göra den tekniska dokumentationen mer tillgänglig för svenska användare.

    Småfel och formatproblem

    Resan har inte varit enkel. De första översättningarna var fyllda av småfel. Att anpassa manualsidorna från HTML till MediaWiki har också varit en stor utmaning. I backspegeln konstaterar redaktionen att WordPress kanske hade varit ett smidigare val.

    474 sidor hittills

    Trots svårigheterna har projektet vuxit snabbt. I dag finns runt 474 översatta sidor. Vissa kommer behöva göras om i takt med att AI-verktygen blir bättre.

    Layouten har också förbättrats. Bland annat har flaggor flyttats in i tabeller, vilket gör manualerna lättare att läsa.

    Fokus på sektion 1 och 8

    Målet är att översätta alla Linux-manualer. I första hand satsar man på användarkommandon (sektion 1) och systemadministrationskommandon (sektion 8).

    Bland de 100 vanligaste Linux-kommandona är nu de flesta översatta. Några återstår – framför allt på grund av sin omfattning.

    En resurs för linux användare

    Arbetet fortsätter i lugn takt, några sidor om dagen när tid och lust tillåter.

    På sikt kan projektet bli en ovärderlig resurs för svensktalande Linux-användare – och ett exempel på hur ideellt engagemang och ny teknik kan gå hand i hand för att stärka det öppna ekosystemet.

    https://wiki.linux.se/index.php/100_Linux_kommando

    Faktaruta: Linux manualsidor – sektioner
    • 1 Användarkommandon
    • 2 Systemanrop
    • 3 Biblioteksanrop (C-bibliotek)
    • 4 Specialfiler (enheter) och drivrutiner
    • 5 Filformat och konventioner
    • 6 Spel och skärmsläckare
    • 7 Övriga ämnen, makropaket och konventioner
    • 8 Systemadministrationskommandon
    • 9 Kärnrutiner (ej standardiserad)
    Tillägg som kan förekomma:
    n ”New/nya” sidor • l Lokala sidor
    1p, 3p POSIX-varianter • 1x, 3x X11-relaterat
    linux.se:~$
  • Installera Wiki.js på debian eller Ubuntu

    Introduktion

    Wiki.js är en modern, snabb och modulär wiki-mjukvara med öppen källkod. Den bygger på Node.js, lagrar innehåll i Git och Markdown och stöder flera databasmotorer som PostgreSQL, MySQL och SQLite. Wiki.js kan distribueras lokalt, i molnet eller i containermiljöer (Docker/Kubernetes), och stöder autentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera.

    I denna guide installerar vi Wiki.js på Debian 12 eller Ubuntu 22.04, med val mellan PostgreSQL eller MySQL som databas, och Nginx eller Apache som webbserver. Vi visar också hur du aktiverar SSL med Let’s Encrypt.

    Förutsättningar

    • En Debian- eller Ubuntu-server med root eller sudo
    • Ett domännamn som pekar till servern (exempel: wiki.example.com)
    • Portarna 80 och 443 öppna i brandväggen

    Steg 1: Installera Node.js

    Wiki.js kräver Node.js version 16 eller senare. Här använder vi version 18:

    curl -fsSL https://deb.nodesource.com/setup_18.x | sudo -E bash -
    sudo apt install -y nodejs
    

    Bekräfta installationen:

    node -v
    

    Steg 2: Installera databas

    Alternativ A: PostgreSQL (rekommenderat)

    sudo apt install -y postgresql postgresql-contrib
    sudo -u postgres psql
    

    Inuti psql:

    CREATE DATABASE wikijs;
    CREATE USER wikijs WITH PASSWORD 'sakerlösenord';
    ALTER ROLE wikijs SET client_encoding TO 'utf8';
    ALTER ROLE wikijs SET default_transaction_isolation TO 'read committed';
    ALTER ROLE wikijs SET timezone TO 'UTC';
    GRANT ALL PRIVILEGES ON DATABASE wikijs TO wikijs;
    \q
    

    Alternativ B: MySQL / MariaDB

    sudo apt install -y mariadb-server
    sudo mysql -u root -p
    

    Inuti MySQL:

    CREATE DATABASE wikijs CHARACTER SET utf8mb4 COLLATE utf8mb4_unicode_ci;
    CREATE USER 'wikijs'@'localhost' IDENTIFIED BY 'sakerlösenord';
    GRANT ALL PRIVILEGES ON wikijs.* TO 'wikijs'@'localhost';
    FLUSH PRIVILEGES;
    EXIT;
    

    Steg 3: Installera Wiki.js

    sudo mkdir -p /opt/wikijs && cd /opt/wikijs
    sudo curl -s https://wiki.js.org/install.sh | sudo bash
    

    Fyll i databasuppgifter beroende på om du använder PostgreSQL eller MySQL.

    Steg 4: Testa att Wiki.js kör lokalt

    ss -tulpn | grep 3000
    

    Om Wiki.js körs, visas att Node.js lyssnar på 127.0.0.1:3000.

    Steg 5: Reverse proxy med Nginx eller Apache

    Alternativ A: Nginx

    sudo apt install -y nginx
    sudo nano /etc/nginx/sites-available/wikijs
    

    Innehåll:

    server {
        listen 80;
        server_name wiki.example.com;
    
        location / {
            proxy_pass http://127.0.0.1:3000;
            proxy_http_version 1.1;
            proxy_set_header Upgrade $http_upgrade;
            proxy_set_header Connection 'upgrade';
            proxy_set_header Host $host;
            proxy_set_header X-Real-IP $remote_addr;
            proxy_set_header X-Forwarded-For $proxy_add_x_forwarded_for;
            proxy_set_header X-Forwarded-Proto $scheme;
        }
    }
    
    sudo ln -s /etc/nginx/sites-available/wikijs /etc/nginx/sites-enabled
    sudo nginx -t && sudo systemctl reload nginx
    

    Alternativ B: Apache

    sudo apt install -y apache2
    sudo a2enmod proxy proxy_http proxy_wstunnel rewrite headers
    

    Skapa konfiguration:

    sudo nano /etc/apache2/sites-available/wikijs.conf
    

    Innehåll:

    <VirtualHost *:80>
        ServerName wiki.example.com
    
        ProxyPreserveHost On
        ProxyRequests Off
        ProxyPass / http://127.0.0.1:3000/
        ProxyPassReverse / http://127.0.0.1:3000/
    
        ErrorLog ${APACHE_LOG_DIR}/wikijs.error.log
        CustomLog ${APACHE_LOG_DIR}/wikijs.access.log combined
    </VirtualHost>
    
    sudo a2ensite wikijs.conf
    sudo systemctl reload apache2
    

    Steg 6: Aktivera HTTPS med Let’s Encrypt

    Installera Certbot:

    sudo apt install -y certbot python3-certbot-nginx python3-certbot-apache
    

    För Nginx:

    sudo certbot --nginx -d wiki.example.com
    

    För Apache:

    sudo certbot --apache -d wiki.example.com
    

    Testa automatisk förnyelse:

    sudo certbot renew --dry-run
    

    Steg 7: Slutför installationen i webbläsaren

    Öppna din webbläsare och gå till:

    https://wiki.example.com
    

    Skapa administratörsanvändare och slutför konfigurationen.

    Slutsats

    Du har nu installerat Wiki.js på Debian eller Ubuntu med PostgreSQL eller MySQL, samt Apache eller Nginx som reverse proxy. Med Let’s Encrypt är installationen säkrad via HTTPS. Wiki.js är redo att användas för både intern dokumentation och publika kunskapsbaser.

    Glöm inte att hålla systemet uppdaterat och konfigurera regelbundna säkerhetskopior.

    Mer information och dokumentation: https://docs.requarks.io/

    Fakta om Wiki.js

    Wiki.js är en modern wiki-motor med öppen källkod, utvecklad av Requarks. Den första versionen lanserades 2016 och har sedan dess blivit ett populärt val för både organisationer och enskilda användare som behöver en effektiv dokumentationsplattform.

    Funktioner

    • Byggd med Node.js för hög prestanda och låg resursförbrukning.
    • Stöd för databaser som PostgreSQL, MySQL och SQLite.
    • Versionshantering via Git – dokumenthistorik kan spåras och återskapas.
    • Modulbaserad arkitektur – välj själv vilka funktioner som ska aktiveras.
    • Stöd för användarautentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera.
    • Webbgränssnittet är responsivt och fungerar både på dator och mobil.
    • Kan installeras på egen server, i molnmiljö eller med Docker/Kubernetes.

    Vad är Markdown?

    Markdown är ett enkelt markeringsspråk som gör det möjligt att skriva strukturerad text med minimal syntax. Det används i Wiki.js för att skapa och redigera innehåll utan att behöva skriva HTML. Nedan är ett exempel:

    # Rubriknivå 1
    ## Rubriknivå 2
    
    **Fet text**, _kursiv text_
    
    - Punkt 1
    - Punkt 2
    
    [Länktext](https://exempel.se)
      

    Markdown är läsbart även i råform, vilket gör det smidigt att hantera dokument både via webben och i Git-repositorier.

    Mer information finns på js.wiki och daringfireball.net.

Etikett: dokumentation

  • Lathund för WP-CLI

    WP-CLI gör det möjligt att administrera WordPress snabbt, effektivt och automatiserat direkt från kommandoraden. Med hjälp av detta verktyg kan du hantera allt från installation och uppdateringar till användare, databaser och felsökning – utan att logga in i webbgränssnittet. Den här lathunden ger en praktisk och tekniskt inriktad genomgång av de vanligaste WP-CLI-kommandona, med tydliga…

  • Egen drift av digitala tjänster blir allt mer populärt

    Linux fortsätter att dominera inom ”självhosting” och hemmalabb enligt årets internationella Self-Host Survey 2025. Med över 4 000 deltagare visar undersökningen att mer än fyra av fem självhostare väljer Linux som grund för sina system – ofta av integritetsskäl. Virtualiseringsplattformen Proxmox, hemautomationssystemet Home Assistant OS och Raspberry Pi OS hör till de mest populära lösningarna,…

  • Linux.se bygger upp svensk Linux-dokumentation – en sida i taget

    Linux.se bygger just nu upp en svensk Linux-dokumentation. Med hjälp av AI och ideellt engagemang har redan hundratals manualsidor översatts, och målet är inget mindre än att täcka in hela Unix- och Linux-världen på svenska. Linux.se nöjer sig inte med att rapportera om öppen källkod. Redaktionen har tagit sig an en större uppgift: att översätta…

  • Installera Wiki.js på debian eller Ubuntu

    Introduktion Wiki.js är en modern, snabb och modulär wiki-mjukvara med öppen källkod. Den bygger på Node.js, lagrar innehåll i Git och Markdown och stöder flera databasmotorer som PostgreSQL, MySQL och SQLite. Wiki.js kan distribueras lokalt, i molnet eller i containermiljöer (Docker/Kubernetes), och stöder autentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera. I denna guide installerar vi…