Debian 13.0 är redo att lanseras och väntas komma nu i helgen. Den nya versionen är i praktiken färdig och bjuder på märkbara förbättringar, inte minst i prestanda. I ett omfattande test med 130 olika mätningar på en AMD EPYC 9965-server med dubbla processorer, 1,5 terabyte RAM och en terabyte NVMe SSD, visade Debian 13 i genomsnitt 13 procent högre hastighet än föregångaren Debian 12.
Två år har gått sedan Debian 12 och mycket har uppdaterats. Linuxkärnan hoppar från version 6.1 till 6.12 LTS. GNOME, som är standard skrivbordsmiljö, går från version 43 till 48. GCC-kompilatorn uppdateras från 12.2 till 14.2, Python från 3.11 till 3.13 och OpenJDK från Java 17 till Java 21. Utöver detta finns en lång rad andra paketuppgraderingar i hela arkivet.
En nyhet är officiellt stöd för RISC-V 64-bit, något som gör det möjligt att köra Debian på modern RISC-V-hårdvara. Andra tillskott är stöd för HTTP Boot via UEFI och U-Boot, övergången till 64-bitars time_t på alla utom i386, förbättringar i arbetet med reproducerbara byggen samt stöd för HTTP/3 i curl. En ny wget-liknande klient vid namn wcurl finns också med.
Prestandavinsterna syns även i enskilda program. Zstd har uppdaterats från version 1.5.4 till 1.5.7, vilket ger märkbara förbättringar vid komprimering. GraphicsMagick uppdateras till version 1.4 och tillsammans med nyare kompilatorer ger det tydliga hastighetslyft vid bildbehandling.
Debian 13 stöder officiellt arkitekturerna amd64, arm64, armel, armhf, ppc64el, riscv64 och s390x. På amd64 finns även ett begränsat 32-bitars användarland för äldre program. Nya säkerhetsfunktioner ska skydda mot ROP- och COP/JOP-attacker, baserade på Intel CET för amd64 och PAC/BTI för arm64, och aktiveras automatiskt på hårdvara som stöder dem.
Distributionen innehåller över 14 000 nya paket och totalt över 69 000. Mer än 44 000 paket har uppdaterats sedan Debian 12 och drygt 8 800 paket har tagits bort. På skrivbordssidan märks GNOME 48, KDE Plasma 6.3, LXDE 13, LXQt 2.1.0 och Xfce 4.20. Kontorssviten LibreOffice är uppdaterad till version 25 och GNUcash till version 5.10.
Bland de större uppgraderingarna i Debian 13 finns:
- Apache 2.4.64 (från 2.4.62)
- Bash 5.2.37 (från 5.2.15)
- Emacs 30.1 (från 28.2)
- GIMP 3.0.4 (från 2.10.34)
- Inkscape 1.4 (från 1.2.2)
- MariaDB 11.8 (från 10.11)
- Nginx 1.26 (från 1.22)
- OpenSSH 10.0p1 (från 9.2p1)
- PHP 8.4 (från 8.2)
- PostgreSQL 17 (från 15)
- Rustc 1.85 (från 1.63)
- Systemd 257 (från 252)
Med både tydliga prestandaförbättringar och ett stort antal uppdateringar framstår Debian 13 som en av de mest omfattande utgåvorna av distributionen på senare år.
Påverkan på serverdrift och molnmiljöer
För serveradministratörer och driftansvariga innebär Debian 13 flera konkreta fördelar. Prestandalyftet på 13 procent i testerna kan göra skillnad i miljöer där många samtidiga processer körs, särskilt på flerprocessorservrar som AMD EPYC och Intel Xeon. Uppgraderingen av centrala komponenter som Linuxkärnan och GNU C-biblioteket ger bättre stöd för ny hårdvara och förbättrad energieffektivitet.
Stödet för HTTP Boot kan förenkla driftsättning av nya servrar i datacenter, medan HTTP/3-stödet i curl ger möjlighet till snabbare och mer effektiv kommunikation i webbapplikationer. För säkerhetsmedvetna organisationer är hårdvarubaserade skydd mot ROP- och COP/JOP-attacker ett viktigt steg framåt.
Utvecklare drar nytta av nyare kompilatorer och språkversioner, vilket gör det enklare att bygga och köra modern programvara utan att behöva installera externa paketkällor. Tillsammans med Debians fortsatta arbete för reproducerbara byggen stärker detta möjligheterna att skapa pålitliga och verifierbara system i både moln- och bare metal-miljöer.
Med sin kombination av prestanda, säkerhet och långsiktig stabilitet framstår Debian 13 som ett starkt alternativ för både traditionella servrar och moderna molnplattformar.
Absolut. Här är en fristående del som kan läggas till artikeln för att förklara hur HTTP Boot fungerar, skriven i samma journalistiska ton:
Så fungerar HTTP Boot i Debian 13
En av nyheterna i Debian 13 är möjligheten att starta installationen eller live-miljön direkt över nätverket via HTTP Boot. Funktionen bygger på stöd i UEFI- eller U-Boot-firmware och gör det möjligt att ladda startfiler från en webserver i stället för från ett lokalt medium eller via äldre nätverksmetoder som PXE/TFTP.
Processen går i stora drag till så här:
- Datorn startas och firmware med stöd för HTTP Boot initieras.
- Nätverksinställningar konfigureras, oftast automatiskt via DHCP.
- Firmware får en URL till en startbar fil, exempelvis en UEFI-bootloader eller en installations-ISO.
- Filen laddas ner via HTTP – vilket ger högre hastighet och bättre felhantering än TFTP – och startas direkt från minnet.
- Operativsystemets installer eller live-miljö körs som om den startats från en lokal disk eller USB-enhet.
För driftsättning i datacenter innebär detta att nya servrar kan startas och installeras helt över nätverket, utan att tekniker behöver sätta in fysiska medier. Eftersom HTTP Boot kan använda befintliga webbservrar är det också enkelt att integrera i befintlig infrastruktur, och i vissa fall kan även HTTPS användas för krypterad överföring.
När detta skrivs har Debian 13 ännu inte släppts på FTP-servrarna, men den väntas komma under dagen. Då kommer vi att komplettera med länkar till Debian 13 i vår wiki.
https://wiki.linux.se/index.php/Debian
Debian 13 “Trixie” — Kort info
Släppdatum: Planerat 9 aug 2025.
Vad är nytt? Ny Linuxkärna 6.12, GNOME 48, KDE Plasma 6.3, GCC 14.2, Python 3.13 och Java 21.
Nya funktioner:
Stöd för riscv64 · Start via HTTP · Extra skydd mot hackattacker ·
64-bitars tidräkning · HTTP/3 i curl och nytt verktyg wcurl ·
Bättre översatta manualsidor och ordböcker för webbläsare i Qt.
Paket: 14 000 nya paket (totalt över 69 000), många uppdaterade och några borttagna.
Stödda datorer: amd64, arm64, armel, armhf, ppc64el, riscv64, s390x.
Prestanda: Tester visar att Debian 13 är ca 13 % snabbare än Debian 12 på vissa servrar.
Kuriosa: Debian startade 1993. Namnet “Trixie” kommer från en dinosaurie i Toy Story.
