• Kodi 22 ”Piers” tar form – ett stort kliv fram för framtidens mediacenter

    Kodi 22 ”Piers” närmar sig steg för steg sin färdiga form. Med uppgraderingar som FFmpeg 8, stöd för moderna bildformat, förbättrad mediehantering och stora plattformsförbättringar visar Alpha 2 tydligt att nästa version av det populära mediacentret satsar på både teknisk förnyelse och bättre användarupplevelse.

    Utvecklingen av Kodi 22, med kodnamnet ”Piers”, börjar nu bli tydligare i och med lanseringen av Alpha 2. Även om versionen fortfarande är avsedd för utvecklare och entusiaster snarare än vardagsanvändare, ger den en spännande förhandsblick på vad som väntar i nästa stora generation av det populära open source-mediacentret.

    Kodi har i över 20 år varit en central spelare för hemmabio, streaming och lokal medieuppspelning. Med version 22 tar projektet ett rejält tekniskt kliv – både bakom kulisserna och i användarupplevelsen.

    Ny motor under huven: FFmpeg 8

    En av de mest betydelsefulla förändringarna är uppgraderingen till FFmpeg 8, hjärtat i Kodis ljud- och videohantering. FFmpeg används av allt från webbläsare till professionella videoredigerare, och den nya versionen innebär bredare codec-stöd och bättre kompatibilitet med moderna mediaformat.

    För slutanvändaren betyder detta färre uppspelningsproblem, bättre stöd för nya filformat och en stabilare grund för framtida förbättringar.

    Stöd för HEIC – bilder från moderna kameror och mobiler

    Kodi 22 får nu inbyggt stöd för HEIF och HEIC, bildformat som blivit standard på många smartphones och digitalkameror. Tidigare krävdes omvägar eller konvertering – nu visas bilderna direkt i Kodi, precis som JPEG och PNG.

    Detta gör Kodi mer relevant som komplett mediehub även för fotoarkiv.

    Förfinad videouppspelning och smartare undertexter

    Utvecklarna har också lagt tid på att förbättra videouppspelningen i mer komplexa scenarier. Strömmar med mycket stora mängder ljudspår, videospår och undertexter hanteras nu stabilare, och systemet för ljudkanaler har blivit mer tillförlitligt.

    Dessutom fungerar tvingade undertexter bättre, något som länge varit en källa till irritation för användare av internationellt innehåll.

    Bättre metadata och bibliotekshantering

    Kodi 22 introducerar flera förbättringar i mediebiblioteket. Bland annat tillkommer ett nytt fält för säsongsbeskrivningar i TV-serier, samt metadata för originalspråk för både filmer och serier. Detta gör det enklare att presentera och sortera innehåll på ett mer informativt sätt.

    Hanteringen av flera versioner av samma titel, exempelvis bio-, director’s cut- eller UHD-utgåvor, har också förbättrats. Ett irriterande fel från Alpha 1, där biblioteksuppdateringar kunde misslyckas om lokala NFO-filer fanns, är nu åtgärdat.

    Live-TV får välbehövlig tidsfix

    För användare av Live TV och PVR har Kodi 22 rättat problem relaterade till övergången mellan sommar- och vintertid. Det är kanske inte den mest uppmärksammade nyheten, men för många har det varit ett långvarigt och praktiskt problem.

    Väder, gränssnitt och grafik

    Väderfunktionen får ett lyft genom ett nytt Weather Skinning API, vilket ger skinnutvecklare större frihet än tidigare. Samtidigt har både väderfönstret och hemwidgetarna fått flera korrigeringar som förbättrar stabilitet och användbarhet.

    Kodi 22 gör det också möjligt att explicit ange tillgänglig fanart, vilket ger användaren större kontroll över det visuella uttrycket.

    Python 3.13 – framtidssäkrade tillägg

    Under ytan uppgraderas Kodis inbyggda Python-miljö till version 3.13.7. För användare innebär detta främst bättre prestanda och långsiktig kompatibilitet, medan tilläggsutvecklare får tillgång till ett modernare och snabbare utvecklingsspråk.

    Plattformsspecifika förbättringar

    Kodi 22 innehåller flera riktade förbättringar beroende på plattform. På Windows är det nu möjligt att köra flera Kodi-instanser samtidigt, något som underlättar testning och avancerade användningsfall. Android-versionen får en ny dialog som tydligare förklarar mikrofonbehörigheter och ökar transparensen kring systemåtkomst.

    På macOS har ett problem med hög CPU-användning i bakgrunden åtgärdats. För LG webOS-enheter har utvecklarna förbättrat den nya mediapipelinen, rättat problem med för ljusa undertexter och gränssnittselement vid HDR- och Dolby Vision-uppspelning, samt gjort undertextrenderingen mer tillförlitlig.

    Ännu inte redo för vardagsbruk

    Trots alla förbättringar betonar Kodi-teamet att Alpha 2 inte är avsedd för daglig användning. Övergången från Kodi 21 ”Omega” till Kodi 22 ”Piers” är omfattande, och både buggar och ofärdiga funktioner är att vänta.

    Riktningen är dock tydlig. Kodi 22 formar sig till en tekniskt modern, mer flexibel och framtidssäker mediacenterplattform. För den som vill testa framtiden – och accepterar vissa barnsjukdomar – erbjuder Alpha 2 en intressant inblick i vad som väntar.

    https://kodi.tv/article/kodi-22-piers-alpha-2

    Kodi 22 “Piers” – Faktaruta
    Status: Alpha 2 (test-/utvecklarversion)
    Största nyheterna:
    • FFmpeg 8 (bredare codec-stöd och modernare uppspelningsgrund)
    • Inbyggt stöd för HEIF/HEIC-bilder
    • Förbättrad hantering av många ljud-/undertextspår och tvingade undertexter
    • Metadata: säsongsplot för TV-serier och originalspråk för filmer/serier
    • PVR/Live TV-fixar för sommar-/vintertid (DST)
    Gränssnitt & väder:
    • Ny Weather Skinning API för skintillverkare
    • Fixar och förbättringar i Home-widget och väderfönster
    Under huven:
    • Inbyggd Python uppgraderad till 3.13.7
    • Mer kontroll över fanart (kan anges explicit)
    Plattformshöjdpunkter:
    • Windows: flera Kodi-instanser samtidigt
    • Android: tydligare dialog för mikrofonbehörigheter
    • macOS: fix för hög CPU-belastning i bakgrunden
    • LG webOS: förbättringar för HDR/Dolby Vision och undertexter
    Obs: Alpha-versioner kan innehålla buggar och är inte rekommenderade för daglig användning.
  • Firefox 146 är här – stabilare grafik, smartare mobilfunktioner och tydliga lyft för Linux

    Mozilla fortsätter att vässa sin webbläsare, och med Firefox 146 bjuds användarna på tydligare grafik, ökad stabilitet och smartare funktioner på både dator och mobil. Den nya versionen innehåller allt från förbättrat Linux-stöd och säkrare grafikhantering på macOS till flexiblare filuppladdningar på Android och viktiga nyheter för webbutvecklare.

    Nästan en månad efter version 145 har Mozilla nu släppt Firefox 146, den senaste uppdateringen av sin öppna webbläsare. Versionen innehåller ett antal förbättringar under huven – men också synliga nyheter som märks i vardagsanvändningen, oavsett om du surfar på Linux, macOS, Windows eller Android.

    Linux får skarpare grafik med Wayland

    För Linuxanvändare som kör Firefox under Wayland kommer en efterlängtad förbättring: inbyggt stöd för fraktionerad skalning. Det innebär att Firefox nu bättre kan hantera skärmar med höga DPI-värden, där exempelvis 125 % eller 150 % förstoring behövs. Resultatet är skarpare text, bättre rendering och färre visuella kompromisser – särskilt viktigt på moderna laptops.

    macOS: Grafikproblem isoleras till separat process

    På macOS tar Firefox ett tydligt steg mot ökad stabilitet. Webbläsaren använder nu som standard en dedikerad GPU-process för tekniker som WebGPU, WebGL och WebRender. Om något går fel i grafikkoden kraschar inte längre hela webbläsaren. I stället startas GPU-processen om i bakgrunden, vilket gör att användaren kan fortsätta arbeta utan avbrott.

    Android blir smartare vid filuppladdningar

    På mobilsidan har Firefox för Android blivit mer flexibel. När ett webbformulär ber om en fil men inte anger vilka filtyper som accepteras, får användaren nu fler val. Förutom att välja en befintlig fil kan man ta ett foto eller spela in ljud direkt. Det förenklar användningen av webbtjänster som kräver snabba mediauppladdningar – till exempel formulär, ärenden eller sociala appar.

    Nya förslag i adressfältet – och Firefox Labs för alla

    Firefox 146 förändrar även hur webbläsaren ger förslag i adressfältet. Engelskspråkiga användare i Frankrike, Tyskland och Italien kan nu se relevanta förslag om helgdagar och viktiga datum – direkt medan de skriver.

    Samtidigt blir Firefox Labs tillgängligt för alla användare, oberoende av om man deltar i telemetri eller experiment. Labs ger tillgång till nya, experimentella funktioner och markerar en tydlig vilja från Mozilla att göra innovation mer öppen.

    Windows: Buggfixar – men också ett farväl till Direct2D

    På Windows har Mozilla åtgärdat ett irriterande fel som gjorde att flikar inte gick att klicka på när muspekaren låg längst upp på skärmen och Firefox var maximerat på vissa bildskärmar.

    Samtidigt försvinner stödet för Direct2D helt. Användare som fortfarande är beroende av denna grafikväg hänvisas till Firefox ESR 140.x eller senare, där stödet finns kvar under längre tid.

    Viktiga nyheter för webbutvecklare

    Utvecklare får också flera välkomna förbättringar:

    • Webbinspektören döljer nu oanvända anpassade CSS-variabler som standard, vilket minskar rörighet och ökar prestanda.
    • Stöd har lagts till för post-kvant-säkra nyckelutbyten i DTLS 1.3 för WebRTC – ett steg mot framtidssäker kryptering.
    • Komprimerade elliptiska kurvpunkter stöds i WebCrypto.
    • Den nya CSS-funktionen contrast-color() gör det enklare att välja läsbara färger automatiskt.
    • Regeln @scope gör det möjligt att begränsa stilar till specifika DOM-träd.
    • Den nya egenskapen text-decoration-inset ger bättre kontroll över placeringen av understrykningar och dekorativa linjer.

    Allt detta kompletteras med förbättrad renderingsprestanda tack vare uppdateringar i Skia, Mozillas grafikmotor.

    Tillgänglighet och uppdatering

    Firefox 146 finns redan nu att ladda ner direkt från Mozillas servrar.
    Windows- och macOS-användare får uppdateringen automatiskt inom de närmaste dagarna, medan Linuxanvändare kan räkna med att versionen dyker upp i distributionernas paketförråd inom kort.

    Sammanfattningsvis är Firefox 146 en stabil, tekniskt betydelsefull uppdatering som stärker webbläsaren både på skrivbordet och på mobilen – med extra mycket kärlek till Linux, framtidens kryptering och grafisk stabilitet.

    Om firefox i vår wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/Firefox

    För nerladdning och alla OS

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/146.0

    Firefox 146 – faktaruta

    Version: 146.0

    Plattformar: Linux, Windows, macOS, Android

    Höjdpunkter:

    • Wayland: inbyggt stöd för fraktionell skalning.
    • macOS: dedikerad GPU-process för ökad stabilitet.
    • Android: ta foto eller spela in ljud vid filuppladdning.
    • Nya adressfältsförslag och öppet Firefox Labs.
    • Windows: buggfixar och borttaget Direct2D-stöd.
    • Nya CSS-funktioner och förbättrad grafikprestanda.

  • Firefox 144 är här – snabbare, smartare och säkrare än någonsin

    Mozilla har släppt Firefox 144 – en ny version av webbläsaren som fokuserar på säkerhet, stabilitet och små men betydelsefulla förbättringar. Bland nyheterna finns starkare kryptering för sparade lösenord, en smartare Picture-in-Picture-funktion och flera nya verktyg för webbutvecklare. Versionen finns nu tillgänglig för Windows, Linux och Android.

    Mozilla har nu släppt den färdiga versionen av Firefox 144, och även om det inte är en revolutionerande uppdatering, innehåller den flera förbättringar som gör webbläsaren både smidigare och säkrare. Den officiella lanseringen sker den 14 oktober 2025, men versionen finns redan tillgänglig för nedladdning för Windows, Linux och Android.

    Förbättrad Picture-in-Picture-funktion

    En av de mest märkbara nyheterna gäller Picture-in-Picture-läget, den lilla videoruta som kan ligga ovanpå andra fönster. I tidigare versioner pausades videon om man stängde fönstret, men nu går det att stänga utan att stoppa uppspelningen genom att hålla nere Shift och klicka på stängningsknappen, eller genom att trycka Shift + Esc. Det är en liten men praktisk förbättring för den som ofta multitaskar.

    Starkare kryptering i lösenordshanteraren

    Firefox 144 byter ut den gamla krypteringsmetoden 3DES-CBC mot den modernare och säkrare AES-256-CBC för sparade lösenord i Firefox Password Manager. Det stärker skyddet av användarens lokala lösenord på datorn. Mozilla påpekar att lösenord som synkas via Firefox Sync redan tidigare har haft starkare kryptering (AES-256-GCM) och alltså inte påverkas av förändringen.

    Förbättringar i Android-versionen

    Android-versionen får en ny översättningsbanner som visar status för översättningen av webbsidor. Mozilla har också tagit bort inställningen “Tillåt skärmdumpar i privat läge” för att skydda användarnas integritet vid privat surfning.

    Förfinad hantering på Windows

    I Windows-versionen har Mozilla förbättrat hur Firefox fungerar med virtuella skrivbord. När en länk öppnas från ett annat program kommer Firefox nu att använda ett fönster på det aktuella skrivbordet, eller skapa ett nytt, istället för att hoppa till ett annat skrivbord. Det ger en mer konsekvent och förutsägbar användarupplevelse.

    Nya funktioner för webbutvecklare

    Firefox 144 introducerar flera nyheter för utvecklare:

    • Stöd för Element.moveBefore API, som förenklar flytt av HTML-element i DOM-strukturen.
    • Stöd för View Transition API Level 1, som gör övergångar mellan sidor mjukare i webbappar.
    • Möjlighet att använda resizeMode i getUserMedia, vilket tillåter beskärning och nedskalning av videoströmmar.
    • Nya metoder getOrInsert och getOrInsertComputed för Map och WeakMap, som underlättar hanteringen av nyckel-värde-par.

    Utvecklare får också stöd för WebGPU GPUDevice.importExternalTexture på Windows, samt förbättrad prestanda i VideoEncoder via en ny batch-encoding-funktion i WebCodecs, vilket minskar fördröjning och ökar genomströmningen. Dessutom visar Inspektörverktyget nu en särskild markering för egna (custom) händelser, vilket gör felsökning enklare.

    Förfinad grafikhantering

    Firefox 144 kan nu tillämpa dithering när gradienter som linear-gradient, conic-gradient och radial-gradient renderas via hårdvaruacceleration med WebRender. Detta ger jämnare färgövergångar, särskilt på skärmar med begränsad färgåtergivning.

    Tillgänglighet och lansering

    Mozilla planerar att officiellt presentera Firefox 144 tillsammans med Firefox 140.4 och Firefox 115.29.0 ESR den 14 oktober 2025. Men redan nu går det att ladda ner versionen, inklusive källkod, från Mozillas nedladdningsservrar. Firefox 144 finns tillgänglig för 64-bitars, 32-bitars och ARM64-system.

    Sammanfattning

    Firefox 144 är ingen dramatisk omarbetning, men det är en genomtänkt uppdatering som förfinar webbläsarens användarupplevelse och stärker säkerheten. Med modernare kryptering, smartare hantering av videofunktioner och fler verktyg för utvecklare visar Mozilla att Firefox fortsätter att utvecklas som en snabb, säker och användarvänlig webbläsare som respekterar både integritet och öppen standard.

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/144.0/linux-x86_64/sv-SE

    Version144 (Stable)
    Lanseringsdatum14 oktober 2025
    RenderareQuantum + WebRender (HW-accelererad)
    SäkerhetLösenord lokalt: AES-256-CBC · Sync: AES-256-GCM
    Video/MediaPiP: Shift + Klick stänger utan paus · WebCodecs batch-encoding
    PlattformarWindows · macOS · Linux · Android (ARM64, x86_64)
    WebGPUGPUDevice.importExternalTexture (Windows)
    Utvecklar-APIView Transition L1 · Element.moveBefore · getUserMedia resizeMode · Map.getOrInsert*
  • ZimaBoard 2

    ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser.

    När den första ZimaBoard kom för några år sedan väckte den snabbt intresse bland teknikentusiaster. Nu är uppföljaren här – ZimaBoard 2 – och den visar sig vara allt annat än en blygsam uppdatering. Med kraftfullare hårdvara, smartare mjukvara och fler möjligheter att anpassa efter egna behov, placerar sig den lilla Intel-baserade enkortsdatorn som en flexibel lösning för såväl hobbyprojekt som mer seriösa uppgifter.

    Mer kraft – mindre strömförbrukning

    Det mest påtagliga lyftet sitter i processorn. Där den första modellen byggde på en Celeron N3450, hittar vi nu en fyrkärnig Intel N150. Resultatet är betydligt bättre prestanda, samtidigt som energiförbrukningen ligger kvar på blygsamma 10 watt. Med andra ord: ZimaBoard 2 är både snabbare och mer energieffektiv – en kombination som gör den lika hemma i vardagsrummet som i serverhyllan på kontoret.

    Två varianter, flera möjligheter

    ZimaBoard 2 finns i två versioner: en enklare modell med 8 GB RAM och en större med 16 GB. Båda använder snabbt LPDDR5x-minne och klarar utan problem multitasking, Docker-containrar och vardagsanvändning. Lagringen består av 32 eller 64 GB eMMC, men för den som vill bygga ut finns två SATA-portar och ett PCIe 3.0-uttag – perfekt för extra diskar, NVMe eller nätverkskort på upp till 2,5 Gbit/s.

    Grafikdelen, Intel UHD, orkar med 4K i 60 Hz och via USB-portarna kan man ansluta allt från hårddiskar till trådlösa nätverkskort. Däremot saknas inbyggt Wi-Fi – något som kanske kan överraska i en tid då nästan allt är trådlöst.

    ZimaOS – ett steg framåt

    Den största skillnaden märks dock på mjukvarusidan. ZimaBoard 2 levereras med ZimaOS, en uppföljare till CasaOS som följde med den första modellen. Gränssnittet är webbaserat och användarvänligt, men döljer också avancerade funktioner för den som vill djupdyka. Bland nyheterna finns betydligt smidigare hantering av RAID, och möjligheten att installera Docker-appar med ett klick gör att man snabbt kan förvandla datorn till mediacenter, AI-plattform eller smarthemslösning.

    Dessutom finns stöd för virtualisering – vilket innebär att man kan experimentera med olika operativsystem i små virtuella maskiner. För den som hellre vill använda något annat än ZimaOS går det bra att installera Linux-distributioner som Ubuntu, Debian eller Fedora. Ja, till och med Windows är ett alternativ – om än kanske mer av nyfikenhet än praktisk nytta.

    Inte utan brister

    Allt är dock inte perfekt. Precis som sin föregångare saknar ZimaBoard 2 en fysisk strömknapp – något som kan irritera i längden. Dessutom blir enheten påtagligt varm vid längre drift. En annan nackdel är att ZimaBoard 2, till skillnad från kusinen ZimaBlade, inte kan matas via USB-C. Det innebär att man är bunden till den medföljande nätadaptern i stället för att kunna använda en mer universell lösning.

    Trots dessa brister är det ändå små detaljer i sammanhanget. ZimaBoard 2 framstår fortfarande som en kompakt dator med imponerande bredd och stora användningsmöjligheter.

    Våra tester

    På Linux.se har vi använt ZimaBoard i praktiken, bland annat för att säkerhetskopiera olika webbplatser och som router. I det senare fallet kunde vi dela internetuppkopplingen med grannen – samtidigt som vi isolerade vårt eget lokala nätverk för att skydda det från obehörig åtkomst.

    Slutsats: ZimaBoard 2 är kanske inte en revolution, men det är en tydlig evolution. Med starkare hårdvara, bättre mjukvara och ett brett användningsområde är det en liten dator som förtjänar en plats i verktygslådan för alla teknikintresserade.

    Pris: cirka 200 USD (motsvarande ungefär 2000 kronor). Svensk moms kan tillkomma. Någon svensk återförsäljare är i nuläget inte känd, men produkten kan beställas direkt från tillverkarens hemsida. Eventuell fraktkostnad kan tillkomma.

    ZimaBoard 2 – Fakta

    Processor: Intel N150, 4 kärnor
    TDP: 10 W
    Grafik: Intel UHD, 24 EU @ 1000 MHz
    Video: 4K @ 60 Hz via Mini DisplayPort 1.2

    Modeller:
    • ZimaBoard 2 832 – 8 GB LPDDR5x, 32 GB eMMC
    • ZimaBoard 2 1664 – 16 GB LPDDR5x, 64 GB eMMC

    Expansion:
    • 2 × SATA 3.0
    • PCIe 3.0 x4
    • USB 3.1-portar

    Operativsystem:
    • ZimaOS (förinstallerat)
    • Stöd för Linux (Ubuntu, Debian, Fedora)
    • Android
    • Windows (valfritt)

    Nackdelar:
    • Ingen fysisk strömknapp
    • Blir varm vid längre användning
    • Ingen USB-C-strömförsörjning (endast nätadapter)

  • Linux fyller 34 år – från hobbyprojekt till världens motor

    Den 25 augusti 1991 skrev den unge finske studenten Linus Torvalds ett kort inlägg på diskussionsgruppen comp.os.minix (usernet). Han berättade att han höll på att bygga ett fritt operativsystem – ”bara som en hobby”. Ingen kunde då ana att detta lilla projekt skulle växa till ett av världens mest inflytelserika tekniska fenomen: Linux. I dag, 34 år senare, finns Linux överallt – från mobiltelefoner och superdatorer till satelliter och rymdstationer.

    Är det party, så är det party – det finns ingen morgondag.

    Den 25 augusti 1991 skrev den då 21-årige Linus Torvalds, student i Helsingfors, ett inlägg på en diskussionsgrupp där han berättade att han arbetade på ett nytt operativsystem. Han beskrev det som ett fritt system för 386/486-datorer – ”bara en hobby, inte stort och professionellt som GNU”.

    Det som började som ett litet experiment har sedan dess vuxit till att bli ett av världens viktigaste tekniska fundament. I dag, 34 år senare, driver Linux allt från mobiltelefoner, smarta prylar och TV-apparater till superdatorer, aktiebörser och den internationella rymdstationen.

    Hello everybody out there using minix –
    I’m doing a (free) operating system (just a hobby, won’t be big and professional like gnu) for 386(486) AT clones. This has been brewing since april, and is starting to get ready. I’d like any feedback on things people like/dislike in minix, as my OS resembles it somewhat (same physical layout of the file-system (due to practical reasons) among other things).

    I’ve currently ported bash(1.08) and gcc(1.40), and things seem to work. This implies that I’ll get something practical within a few months, and I’d like to know what features most people would want. Any suggestions are welcome, but I won’t promise I’ll implement them 🙂

    Linus

    PS. Yes – it’s free of any minix code, and it has a multi-threaded fs. It is NOT portable (uses 386 task switching etc), and it probably never will support anything other than AT-harddisks, as that’s all I have :-(.

    Klicka här för svensk översättning
    Hej alla där ute som använder Minix –
    Jag håller på att göra ett (fritt) operativsystem (bara en hobby, kommer inte att bli stort och professionellt som GNU) för 386(486) AT-kloner. Det har varit under utveckling sedan april, och börjar bli redo. Jag skulle gärna vilja ha feedback på vad folk gillar/inte gillar i Minix, eftersom mitt OS liknar det något (samma fysiska layout på filsystemet (av praktiska skäl) bland annat).
    
    Jag har för närvarande portat bash(1.08) och gcc(1.40), och saker verkar fungera. Detta innebär att jag kommer att få något praktiskt inom ett par månader, och jag skulle vilja veta vilka funktioner de flesta vill ha. Alla förslag är välkomna, men jag lovar inte att jag kommer att implementera dem 🙂
    
    Linus
    
    PS. Ja – det är helt fritt från Minix-kod, och det har ett flertrådat filsystem. Det är INTE portabelt (använder 386-task switching osv.), och det kommer förmodligen aldrig att stödja något annat än AT-hårddiskar, eftersom det är allt jag har :-(.
      

    Från hobby till globalt fenomen

    Torvalds kunde knappast ana att hans lilla sidoprojekt skulle förändra världen. Linux har blivit navet i den digitala infrastrukturen. Android-telefoner, servrar på nätet, routers i hemmet, börshandel, bilsystem och till och med rymdfarkoster – alla använder Linux på ett eller annat sätt.

    Superdatorlistan toppas helt av Linuxmaskiner, och systemet är en självklar del i forskning, teknik och vardag.

    ▌ Fakta: Linux-kärnan

    • Första versionen: 1991 (Linus Torvalds)
    • Språk: C med inslag av assembler
    • Licens: GPLv2 (fri och öppen källkod)
    • Utveckling: globalt samarbete med tusentals bidragsgivare
    • Utgivningstakt: nya stabila versioner ungefär var 2–3:e månad

    Betydelse i det moderna samhället

    • Internet: Stommen i majoriteten av världens webbservrar.
    • Superdatorer: Dominerar de snabbaste beräkningsklustren.
    • Mobil: Android bygger på Linux-kärnan.
    • Inbyggda system: Routrar, TV-apparater, bilar, medicinsk utrustning m.m.
    • Moln & finans: Vanligt i banker, börser och datacenter/plattformar.
    • Rymden: Används i satelliter och rymdstationer.

    Kort sagt: Linux-kärnan är hjärtat i den digitala infrastrukturen – från fickan till rymden.

  • Thunderbird 142 lanserad – säkrare, snabbare och med nya funktioner

    Thunderbird 142 är här med stöd för visuella PDF-signaturer, förbättrad mapphantering och sju viktiga säkerhetsfixar – en uppdatering som både stärker funktionalitet och säkerhet för användarna.

    Mozilla har nu släppt version 142 av e-postklienten Thunderbird, och uppdateringen bjuder både på nya funktioner och viktiga säkerhetsfixar.

    Den mest uppmärksammade nyheten är stödet för att lägga till visuella signaturer i PDF-bilagor, något som gör det enklare att hantera signerade dokument direkt i klienten. Dessutom införs en efterfrågad funktion för att återställa mappordningen i sidopanelen samt möjlighet att kopiera hela mappar inom e-postkonton och lokala mappar.

    Användarupplevelsen har också fått en rad förbättringar. Bland annat tillkommer alternativen ”Kopiera meddelandelänk” och ”Kopiera nyhetslänk”, medan det äldre alternativet ”Kopiera meddelandeplats” har tagits bort.

    I vanlig ordning innehåller versionen ett stort antal buggfixar – bland annat för problem med notifieringsljud, kalendersynkronisering med Fastmail, sortering av diskussionsgrupper och visning av kontaktbilder i WebP-format. Prestandaproblem vid första uppstart har också åtgärdats, liksom flera fel som påverkat RSS-flöden och arkivering.

    Sist men inte minst har sju säkerhetshål täppts till, vilket gör Thunderbird 142 till en viktig uppdatering för alla användare. Programmet finns nu att ladda ner från den officiella webbplatsen.

    Faktaruta: Thunderbird

    Fri, öppen och plattformsoberoende e-postklient för GNU/Linux, macOS, Windows och Android.

    Historia

    • Startade som Mozilla Thunderbird på 2000-talet.
    • Korsplattform och helt öppen källkod.
    • Kalender och adressbok integrerades senare.
    • Thunderbird för Android växer ur K-9 Mail-projektet.

    Kärnfunktioner

    • IMAP/POP3, flera identiteter, enhetlig inkorg.
    • Sökning, filter, etiketter och mappar.
    • OpenPGP och S/MIME för kryptering och signering.
    • Kalender via CalDAV, adresser via CardDAV.
    • RSS och diskussionsgrupper (Usenet).

    Nytt i version 142

    • Visuella signaturer i PDF-bilagor.
    • Återställ mappordning i sidopanelen.
    • Kopiering av mappar inom konton och lokalt.
    • Nya menyval: ”Kopiera meddelandelänk” och ”Kopiera nyhetslänk”.
    • Många buggfixar och sju säkerhetshål patchade.

    Hämta

    Officiell webbplats

    $

Etikett: android

  • Kodi 22 ”Piers” tar form – ett stort kliv fram för framtidens mediacenter

    Kodi 22 ”Piers” närmar sig steg för steg sin färdiga form. Med uppgraderingar som FFmpeg 8, stöd för moderna bildformat, förbättrad mediehantering och stora plattformsförbättringar visar Alpha 2 tydligt att nästa version av det populära mediacentret satsar på både teknisk förnyelse och bättre användarupplevelse. Utvecklingen av Kodi 22, med kodnamnet ”Piers”, börjar nu bli tydligare…

  • Firefox 146 är här – stabilare grafik, smartare mobilfunktioner och tydliga lyft för Linux

    Mozilla fortsätter att vässa sin webbläsare, och med Firefox 146 bjuds användarna på tydligare grafik, ökad stabilitet och smartare funktioner på både dator och mobil. Den nya versionen innehåller allt från förbättrat Linux-stöd och säkrare grafikhantering på macOS till flexiblare filuppladdningar på Android och viktiga nyheter för webbutvecklare. Nästan en månad efter version 145 har…

  • Firefox 144 är här – snabbare, smartare och säkrare än någonsin

    Mozilla har släppt Firefox 144 – en ny version av webbläsaren som fokuserar på säkerhet, stabilitet och små men betydelsefulla förbättringar. Bland nyheterna finns starkare kryptering för sparade lösenord, en smartare Picture-in-Picture-funktion och flera nya verktyg för webbutvecklare. Versionen finns nu tillgänglig för Windows, Linux och Android. Mozilla har nu släppt den färdiga versionen av…

  • ZimaBoard 2

    ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser. När den första ZimaBoard kom för några år…

  • Linux fyller 34 år – från hobbyprojekt till världens motor

    Den 25 augusti 1991 skrev den unge finske studenten Linus Torvalds ett kort inlägg på diskussionsgruppen comp.os.minix (usernet). Han berättade att han höll på att bygga ett fritt operativsystem – ”bara som en hobby”. Ingen kunde då ana att detta lilla projekt skulle växa till ett av världens mest inflytelserika tekniska fenomen: Linux. I dag,…

  • Thunderbird 142 lanserad – säkrare, snabbare och med nya funktioner

    Thunderbird 142 är här med stöd för visuella PDF-signaturer, förbättrad mapphantering och sju viktiga säkerhetsfixar – en uppdatering som både stärker funktionalitet och säkerhet för användarna. Mozilla har nu släppt version 142 av e-postklienten Thunderbird, och uppdateringen bjuder både på nya funktioner och viktiga säkerhetsfixar. Den mest uppmärksammade nyheten är stödet för att lägga till…