• ZimaBoard 2

    ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser.

    När den första ZimaBoard kom för några år sedan väckte den snabbt intresse bland teknikentusiaster. Nu är uppföljaren här – ZimaBoard 2 – och den visar sig vara allt annat än en blygsam uppdatering. Med kraftfullare hårdvara, smartare mjukvara och fler möjligheter att anpassa efter egna behov, placerar sig den lilla Intel-baserade enkortsdatorn som en flexibel lösning för såväl hobbyprojekt som mer seriösa uppgifter.

    Mer kraft – mindre strömförbrukning

    Det mest påtagliga lyftet sitter i processorn. Där den första modellen byggde på en Celeron N3450, hittar vi nu en fyrkärnig Intel N150. Resultatet är betydligt bättre prestanda, samtidigt som energiförbrukningen ligger kvar på blygsamma 10 watt. Med andra ord: ZimaBoard 2 är både snabbare och mer energieffektiv – en kombination som gör den lika hemma i vardagsrummet som i serverhyllan på kontoret.

    Två varianter, flera möjligheter

    ZimaBoard 2 finns i två versioner: en enklare modell med 8 GB RAM och en större med 16 GB. Båda använder snabbt LPDDR5x-minne och klarar utan problem multitasking, Docker-containrar och vardagsanvändning. Lagringen består av 32 eller 64 GB eMMC, men för den som vill bygga ut finns två SATA-portar och ett PCIe 3.0-uttag – perfekt för extra diskar, NVMe eller nätverkskort på upp till 2,5 Gbit/s.

    Grafikdelen, Intel UHD, orkar med 4K i 60 Hz och via USB-portarna kan man ansluta allt från hårddiskar till trådlösa nätverkskort. Däremot saknas inbyggt Wi-Fi – något som kanske kan överraska i en tid då nästan allt är trådlöst.

    ZimaOS – ett steg framåt

    Den största skillnaden märks dock på mjukvarusidan. ZimaBoard 2 levereras med ZimaOS, en uppföljare till CasaOS som följde med den första modellen. Gränssnittet är webbaserat och användarvänligt, men döljer också avancerade funktioner för den som vill djupdyka. Bland nyheterna finns betydligt smidigare hantering av RAID, och möjligheten att installera Docker-appar med ett klick gör att man snabbt kan förvandla datorn till mediacenter, AI-plattform eller smarthemslösning.

    Dessutom finns stöd för virtualisering – vilket innebär att man kan experimentera med olika operativsystem i små virtuella maskiner. För den som hellre vill använda något annat än ZimaOS går det bra att installera Linux-distributioner som Ubuntu, Debian eller Fedora. Ja, till och med Windows är ett alternativ – om än kanske mer av nyfikenhet än praktisk nytta.

    Inte utan brister

    Allt är dock inte perfekt. Precis som sin föregångare saknar ZimaBoard 2 en fysisk strömknapp – något som kan irritera i längden. Dessutom blir enheten påtagligt varm vid längre drift. En annan nackdel är att ZimaBoard 2, till skillnad från kusinen ZimaBlade, inte kan matas via USB-C. Det innebär att man är bunden till den medföljande nätadaptern i stället för att kunna använda en mer universell lösning.

    Trots dessa brister är det ändå små detaljer i sammanhanget. ZimaBoard 2 framstår fortfarande som en kompakt dator med imponerande bredd och stora användningsmöjligheter.

    Våra tester

    På Linux.se har vi använt ZimaBoard i praktiken, bland annat för att säkerhetskopiera olika webbplatser och som router. I det senare fallet kunde vi dela internetuppkopplingen med grannen – samtidigt som vi isolerade vårt eget lokala nätverk för att skydda det från obehörig åtkomst.

    Slutsats: ZimaBoard 2 är kanske inte en revolution, men det är en tydlig evolution. Med starkare hårdvara, bättre mjukvara och ett brett användningsområde är det en liten dator som förtjänar en plats i verktygslådan för alla teknikintresserade.

    Pris: cirka 200 USD (motsvarande ungefär 2000 kronor). Svensk moms kan tillkomma. Någon svensk återförsäljare är i nuläget inte känd, men produkten kan beställas direkt från tillverkarens hemsida. Eventuell fraktkostnad kan tillkomma.

    ZimaBoard 2 – Fakta

    Processor: Intel N150, 4 kärnor
    TDP: 10 W
    Grafik: Intel UHD, 24 EU @ 1000 MHz
    Video: 4K @ 60 Hz via Mini DisplayPort 1.2

    Modeller:
    • ZimaBoard 2 832 – 8 GB LPDDR5x, 32 GB eMMC
    • ZimaBoard 2 1664 – 16 GB LPDDR5x, 64 GB eMMC

    Expansion:
    • 2 × SATA 3.0
    • PCIe 3.0 x4
    • USB 3.1-portar

    Operativsystem:
    • ZimaOS (förinstallerat)
    • Stöd för Linux (Ubuntu, Debian, Fedora)
    • Android
    • Windows (valfritt)

    Nackdelar:
    • Ingen fysisk strömknapp
    • Blir varm vid längre användning
    • Ingen USB-C-strömförsörjning (endast nätadapter)

  • Linux fyller 34 år – från hobbyprojekt till världens motor

    Den 25 augusti 1991 skrev den unge finske studenten Linus Torvalds ett kort inlägg på diskussionsgruppen comp.os.minix (usernet). Han berättade att han höll på att bygga ett fritt operativsystem – ”bara som en hobby”. Ingen kunde då ana att detta lilla projekt skulle växa till ett av världens mest inflytelserika tekniska fenomen: Linux. I dag, 34 år senare, finns Linux överallt – från mobiltelefoner och superdatorer till satelliter och rymdstationer.

    Är det party, så är det party – det finns ingen morgondag.

    Den 25 augusti 1991 skrev den då 21-årige Linus Torvalds, student i Helsingfors, ett inlägg på en diskussionsgrupp där han berättade att han arbetade på ett nytt operativsystem. Han beskrev det som ett fritt system för 386/486-datorer – ”bara en hobby, inte stort och professionellt som GNU”.

    Det som började som ett litet experiment har sedan dess vuxit till att bli ett av världens viktigaste tekniska fundament. I dag, 34 år senare, driver Linux allt från mobiltelefoner, smarta prylar och TV-apparater till superdatorer, aktiebörser och den internationella rymdstationen.

    Hello everybody out there using minix –
    I’m doing a (free) operating system (just a hobby, won’t be big and professional like gnu) for 386(486) AT clones. This has been brewing since april, and is starting to get ready. I’d like any feedback on things people like/dislike in minix, as my OS resembles it somewhat (same physical layout of the file-system (due to practical reasons) among other things).

    I’ve currently ported bash(1.08) and gcc(1.40), and things seem to work. This implies that I’ll get something practical within a few months, and I’d like to know what features most people would want. Any suggestions are welcome, but I won’t promise I’ll implement them 🙂

    Linus

    PS. Yes – it’s free of any minix code, and it has a multi-threaded fs. It is NOT portable (uses 386 task switching etc), and it probably never will support anything other than AT-harddisks, as that’s all I have :-(.

    Klicka här för svensk översättning
    Hej alla där ute som använder Minix –
    Jag håller på att göra ett (fritt) operativsystem (bara en hobby, kommer inte att bli stort och professionellt som GNU) för 386(486) AT-kloner. Det har varit under utveckling sedan april, och börjar bli redo. Jag skulle gärna vilja ha feedback på vad folk gillar/inte gillar i Minix, eftersom mitt OS liknar det något (samma fysiska layout på filsystemet (av praktiska skäl) bland annat).
    
    Jag har för närvarande portat bash(1.08) och gcc(1.40), och saker verkar fungera. Detta innebär att jag kommer att få något praktiskt inom ett par månader, och jag skulle vilja veta vilka funktioner de flesta vill ha. Alla förslag är välkomna, men jag lovar inte att jag kommer att implementera dem 🙂
    
    Linus
    
    PS. Ja – det är helt fritt från Minix-kod, och det har ett flertrådat filsystem. Det är INTE portabelt (använder 386-task switching osv.), och det kommer förmodligen aldrig att stödja något annat än AT-hårddiskar, eftersom det är allt jag har :-(.
      

    Från hobby till globalt fenomen

    Torvalds kunde knappast ana att hans lilla sidoprojekt skulle förändra världen. Linux har blivit navet i den digitala infrastrukturen. Android-telefoner, servrar på nätet, routers i hemmet, börshandel, bilsystem och till och med rymdfarkoster – alla använder Linux på ett eller annat sätt.

    Superdatorlistan toppas helt av Linuxmaskiner, och systemet är en självklar del i forskning, teknik och vardag.

    ▌ Fakta: Linux-kärnan

    • Första versionen: 1991 (Linus Torvalds)
    • Språk: C med inslag av assembler
    • Licens: GPLv2 (fri och öppen källkod)
    • Utveckling: globalt samarbete med tusentals bidragsgivare
    • Utgivningstakt: nya stabila versioner ungefär var 2–3:e månad

    Betydelse i det moderna samhället

    • Internet: Stommen i majoriteten av världens webbservrar.
    • Superdatorer: Dominerar de snabbaste beräkningsklustren.
    • Mobil: Android bygger på Linux-kärnan.
    • Inbyggda system: Routrar, TV-apparater, bilar, medicinsk utrustning m.m.
    • Moln & finans: Vanligt i banker, börser och datacenter/plattformar.
    • Rymden: Används i satelliter och rymdstationer.

    Kort sagt: Linux-kärnan är hjärtat i den digitala infrastrukturen – från fickan till rymden.

  • Thunderbird 142 lanserad – säkrare, snabbare och med nya funktioner

    Thunderbird 142 är här med stöd för visuella PDF-signaturer, förbättrad mapphantering och sju viktiga säkerhetsfixar – en uppdatering som både stärker funktionalitet och säkerhet för användarna.

    Mozilla har nu släppt version 142 av e-postklienten Thunderbird, och uppdateringen bjuder både på nya funktioner och viktiga säkerhetsfixar.

    Den mest uppmärksammade nyheten är stödet för att lägga till visuella signaturer i PDF-bilagor, något som gör det enklare att hantera signerade dokument direkt i klienten. Dessutom införs en efterfrågad funktion för att återställa mappordningen i sidopanelen samt möjlighet att kopiera hela mappar inom e-postkonton och lokala mappar.

    Användarupplevelsen har också fått en rad förbättringar. Bland annat tillkommer alternativen ”Kopiera meddelandelänk” och ”Kopiera nyhetslänk”, medan det äldre alternativet ”Kopiera meddelandeplats” har tagits bort.

    I vanlig ordning innehåller versionen ett stort antal buggfixar – bland annat för problem med notifieringsljud, kalendersynkronisering med Fastmail, sortering av diskussionsgrupper och visning av kontaktbilder i WebP-format. Prestandaproblem vid första uppstart har också åtgärdats, liksom flera fel som påverkat RSS-flöden och arkivering.

    Sist men inte minst har sju säkerhetshål täppts till, vilket gör Thunderbird 142 till en viktig uppdatering för alla användare. Programmet finns nu att ladda ner från den officiella webbplatsen.

    Faktaruta: Thunderbird

    Fri, öppen och plattformsoberoende e-postklient för GNU/Linux, macOS, Windows och Android.

    Historia

    • Startade som Mozilla Thunderbird på 2000-talet.
    • Korsplattform och helt öppen källkod.
    • Kalender och adressbok integrerades senare.
    • Thunderbird för Android växer ur K-9 Mail-projektet.

    Kärnfunktioner

    • IMAP/POP3, flera identiteter, enhetlig inkorg.
    • Sökning, filter, etiketter och mappar.
    • OpenPGP och S/MIME för kryptering och signering.
    • Kalender via CalDAV, adresser via CardDAV.
    • RSS och diskussionsgrupper (Usenet).

    Nytt i version 142

    • Visuella signaturer i PDF-bilagor.
    • Återställ mappordning i sidopanelen.
    • Kopiering av mappar inom konton och lokalt.
    • Nya menyval: ”Kopiera meddelandelänk” och ”Kopiera nyhetslänk”.
    • Många buggfixar och sju säkerhetshål patchade.

    Hämta

    Officiell webbplats

    $

Etikett: android

  • ZimaBoard 2

    ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser. När den första ZimaBoard kom för några år…

  • Linux fyller 34 år – från hobbyprojekt till världens motor

    Den 25 augusti 1991 skrev den unge finske studenten Linus Torvalds ett kort inlägg på diskussionsgruppen comp.os.minix (usernet). Han berättade att han höll på att bygga ett fritt operativsystem – ”bara som en hobby”. Ingen kunde då ana att detta lilla projekt skulle växa till ett av världens mest inflytelserika tekniska fenomen: Linux. I dag,…

  • Thunderbird 142 lanserad – säkrare, snabbare och med nya funktioner

    Thunderbird 142 är här med stöd för visuella PDF-signaturer, förbättrad mapphantering och sju viktiga säkerhetsfixar – en uppdatering som både stärker funktionalitet och säkerhet för användarna. Mozilla har nu släppt version 142 av e-postklienten Thunderbird, och uppdateringen bjuder både på nya funktioner och viktiga säkerhetsfixar. Den mest uppmärksammade nyheten är stödet för att lägga till…