• Transmission 4.1 – en stor uppdatering för världens kanske smidigaste BitTorrent-klient

    Efter nästan tre års utveckling är Transmission 4.1 här – en stor uppdatering av den fria och öppna BitTorrent-klienten som kombinerar låg resursförbrukning med kraftfull funktionalitet. Med bättre IPv6-stöd, smartare nedladdningar och tydliga förbättringar i alla gränssnitt stärker Transmission sin position som ett av de mest eleganta torrentverktygen för Linux, Windows och macOS.

    Efter nästan tre års väntan är Transmission 4.1 här – en rejäl uppdatering av den fria och öppna BitTorrent-klienten som länge varit favorit bland användare som vill ha något snabbt, resurssnålt och utan reklam.

    Transmission är känd för sitt minimalistiska tänk: den finns med både GTK- och Qt-gränssnitt, kan köras helt utan grafiskt gränssnitt som bakgrundsdaemon, och styras via ett kraftfullt webbgränssnitt. Med version 4.1 tar projektet nu ett stort kliv framåt, både tekniskt och användarmässigt.

    Bättre nätverk – redo för framtidens internet

    En av de största nyheterna i Transmission 4.1 är förbättrat stöd för IPv6. Programmet klarar nu både IPv6-trackers och så kallade dual-stack-trackers, vilket gör det bättre anpassat för moderna nätverk. Även lokal peer discovery via IPv6 stöds nu, vilket kan ge snabbare anslutningar i lokala nät.

    Utöver detta har utvecklarna förbättrat hanteringen av äldre trackers som fortfarande använder BEP-7, vilket gör att även gamla torrents fungerar bättre.

    Smartare nedladdning – mer kontroll för användaren

    Transmission 4.1 introducerar flera funktioner som ger användaren större kontroll:

    • Sekventiell nedladdning (valfritt) – perfekt för streaming av media medan filen laddas ner
    • Möjlighet att verifiera en torrent direkt efter avslutad nedladdning
    • Förbättrad hantering av mycket stora torrents
    • Bättre stöd för både krypterade (MSE) och okrypterade anslutningar

    För avancerade användare finns även stöd för att välja om Transmission ska föredra µTP eller TCP, via en ny inställning i settings.json.

    Snabbare, tystare och resurssnålare

    På insidan har Transmission 4.1 fått flera optimeringar:

    • Förbättrad DHT-prestanda
    • Snabbare µTP-nedladdningar
    • Mindre CPU- och RAM-användning
    • Minskad logg-spam tack vare smartare cache av IP-adresser
    • Separata portkontroller för IPv4 och IPv6

    Dessutom har HTTP-trackers blivit säkrare tack vare en mer robust tolkning av svaren.

    Nytt och förbättrat gränssnitt – oavsett plattform

    Alla gränssnitt har fått kärlek i den här versionen:

    GTK-klienten

    • Använder nu systemets inbyggda filväljare
    • Uppdaterade färger som matchar macOS och webbklienten
    • Bättre Flatpak-stöd och förbättrad tillgänglighet

    Qt-klienten

    • Anpassningsbar URL-sökväg vid fjärranslutning
    • Färgkodade förloppsindikatorer för olika torrentlägen
    • Stöd för etiketter (Labels) från webbklienten
    • ETA även i kompakt vy

    Webbklienten

    • Ny högkontrast-tema
    • Dra-och-släpp för att lägga till torrents
    • Fler filtreringsmöjligheter (integritet, felstatus)
    • Förbättrad mobil- och pekskärmsanvändning
    • Mer detaljerad visning av datum, tid och seed-status

    För power users och automatisering

    Verktyget transmission-remote har också fått viktiga nyheter, bland annat:

    • Sekventiell nedladdning från en specifik del av filen
    • Stöd för mycket långa ETA-tider (månader och år!)
    • Förbättrad sortering och nya gränser för inaktiv seedning

    Samtidigt introduceras ett helt nytt JSON-RPC-API som följer standarden JSON-RPC 2.0, vilket gör Transmission ännu mer attraktivt för automatisering och integration i andra system.

    Sammanfattning

    Transmission 4.1 är inte bara en vanlig uppdatering – det är en tydlig signal om att projektet lever och utvecklas aktivt. Med bättre nätverksstöd, fler avancerade funktioner, snyggare gränssnitt och lägre resursförbrukning fortsätter Transmission att vara ett av de mest eleganta och effektiva BitTorrent-alternativen på marknaden.

    Version 4.1 finns att ladda ner som källkod, samt färdiga paket för macOS och Windows, via projektets GitHub-sida.

    https://github.com/transmission/transmission/releases/tag/4.1.0

    FAKTARUTA: Transmission 4.1
    Typ: BitTorrent-klient (open source)
    Gränssnitt: GTK, Qt, Web UI + daemon
    Stora nyheter: IPv6/dual-stack trackers, IPv6 Local Peer Discovery
    Nerladdning: Valfri sekventiell nedladdning + verifiera direkt efter slutfört
    Prestanda: Förbättrad DHT och µTP, lägre CPU/RAM
    API: Ny JSON-RPC 2.0-kompatibel RPC
    Extra: preferred_transport (µTP/TCP) + cache-size-mb=0 för att stänga diskcache
  • Budgie 10.10 – slutet på en era och början på framtiden

    Budgie Desktop tar ett avgörande kliv in i framtiden. Med version 10.10 avslutas över tio års utveckling av Budgie 10 samtidigt som skrivbordsmiljön lämnar det åldrande X11-systemet till förmån för Wayland. Resultatet är ett modernt, stabilt och framtidssäkrat Budgie – och startpunkten för nästa stora kapitel i projektets historia.

    Budgie 10.10 – slutet på en era och början på framtiden

    Efter mer än tio års utveckling har Budgie Desktop nått en avgörande milstolpe. Med lanseringen av Budgie 10.10 tar projektet ett stort tekniskt kliv genom att lämna X11 och fullt ut gå över till Wayland. Samtidigt markerar versionen slutpunkten för Budgie 10-serien. Framöver sätts den i underhållsläge medan utvecklingsfokus flyttas till nästa stora generation: Budgie 11.

    Detta är inte bara ännu en uppdatering, utan ett historiskt vägval som påverkar både användare och utvecklare i Linux-ekosystemet.

    Övergången från X11 till Wayland

    För slutanvändaren är upplevelsen i Budgie 10.10 i stort sett densamma som tidigare. Paneler, applets, Raven-panelen, skrivbordsikoner och kortkommandon fungerar som man är van vid. Den stora förändringen sker bakom kulisserna.

    X11 har i decennier varit standard för grafik i Unix-liknande system, men dess ålder börjar märkas i form av komplexitet, säkerhetsproblem och svårigheter att anpassa sig till modern hårdvara. Wayland är ett modernare protokoll som är enklare, säkrare och bättre anpassat för dagens grafiska miljöer.

    Budgie-teamet har lagt stor vikt vid att göra övergången så smidig som möjligt. Målet har varit att användaren knappt ska märka att ett av de största tekniska skiftena i Linux-världen just har skett.

    Ett Wayland-ekosystem i samspel

    I stället för att bygga egna speciallösningar har Budgie 10.10 valt att dra nytta av etablerade Wayland-verktyg. Skärmbilder hanteras med grim och slurp, bakgrundsbilder via swaybg och skärmlåsning samt vilohantering genom moderna komponenter som swayidle, gtklock och swaylock.

    Applikationer integreras genom XDG Desktop Portals, vilket ger säkra och standardiserade lösningar för exempelvis skärmdelning och skärminspelning. Den tidigare Budgie Screensaver, baserad på gnome-screensaver, betraktas nu som föråldrad.

    Denna strategi gör Budgie både stabilare och mer framtidssäker, samtidigt som den passar väl in i det bredare Wayland-landskapet.

    Labwc och den nya arkitekturen

    För bästa upplevelse rekommenderas en wlroots-baserad Wayland-kompositor, särskilt labwc. Budgie-projektet har utvecklat en särskild brygga som automatiskt synkroniserar inställningar mellan Budgie och labwc. Detta ger konsekventa kortkommandon, enhetlig tematisering och välfungerande fönsterhantering utan manuell konfiguration.

    Det verkligt betydelsefulla är dock den nya arkitekturen. Budgie är inte längre hårt knutet till en specifik fönsterhanterare. Genom att bygga på Wayland-protokoll i stället för ett eget fönsterhanteringslager blir Budgie i praktiken kompositor-oberoende. Det öppnar dörren för experiment och innovation, och lägger grunden för Budgie 11.

    Förbättrade applets och paneler

    Många applets har skrivits om eller förbättrats för Wayland. Tasklist har fått en modern implementation som skalar bättre vid många öppna program. IconTasklist har blivit stabilare och mer robust. Night Light använder nu gammastep för att justera färgtemperaturen och minska ögonbelastning. Notifikationsappleten har fått ett snabbkommando för ”Stör ej”, och hanteringen av arbetsytor har blivit mer pålitlig.

    Även budgie-panel har moderniserats och använder nu layer-shell för korrekt positionering längs skärmens kanter.

    Uppdaterade systemkomponenter

    Budgie Desktop View fungerar nu fullt ut under Wayland och placerar skrivbordsikoner korrekt bakom fönster och paneler. Budgie Control Center har rensats från X11-specifika inställningar och fått förbättrat Wayland-stöd, inklusive bättre multitasking-inställningar och fler tillgänglighetsfunktioner. Budgie Session kontrollerar numera att en Wayland-kompositor faktiskt körs innan sessionen startar.

    Sammantaget ger detta ett mer robust och konsekvent system.

    Tillgänglighet i distributioner

    Budgie 10.10 kommer att ingå i kommande versioner av Fedora 44 samt i Ubuntu Budgie baserad på Ubuntu 26.04. Andra distributioner väntas följa efter i takt med att paketerare anpassar sig till den nya arkitekturen.

    Ett värdigt avslut och en ny början

    Budgie 10.10 är den sista stora utgåvan i 10.x-serien. Framöver kommer serien att underhållas med buggfixar och förbättrad Wayland-stabilitet, medan all större utveckling sker i Budgie 11.

    Efter mer än ett decennium är Budgie redo att ta steget in i framtiden. Med Wayland som grund och en mer flexibel arkitektur är skrivbordsmiljön bättre rustad än någonsin för nästa generation Linux-användare.

    Vill man testa Budgie Desktop , kan man t.ex ladda hem Ubuntu med Budgie Desktop som standard för att tex i en VM

    Budgie ger en mer Windows-liknande upplevelse, med startknappen längst ner till vänster och ett aktivitetsfält.

    Ubuntu Budgie

    För den som vill installera Budgie på sin ubuntu installtion kan man skriva

    sudo apt update
    sudo apt upgrade

    sudo apt install budgie-desktop

    sudo apt install budgie-desktop-settings budgie-extras

    FAKTARUTA: Budgie Desktop

    Namn: Budgie Desktop
    Typ: Skrivbordsmiljö för Linux
    Ursprung: Solus-projektet
    Första utgåva: 2014
    Programmeringsspråk: C, Vala, C++ (Qt6 i nyare komponenter)
    Grafiksystem: Wayland (från Budgie 10.10), tidigare X11
    Licens: Öppen källkod (GPL m.fl.)
    Målgrupp: Användare som vill ha ett modernt, traditionellt skrivbord

    Budgie Desktop är känt för sin rena design, klassiska skrivbordslayout och fokus på användarvänlighet. Med Budgie 10.10 har projektet tagit steget över till Wayland och samtidigt lagt grunden för nästa generation – Budgie 11.
  • När ett musklick blir en stridsfråga i Linuxvärlden

    Ett förslag från utvecklare kopplade till Mozilla och GNOME kan komma att ändra ett av de mest inarbetade beteendena i Unix- och Linuxvärlden: inklistring av text med musens mittenknapp. Det som för vissa ses som en modernisering uppfattas av andra som ett angrepp på en över 30 år gammal arbetsmetod som blivit djupt integrerad i hur systemen används.

    Vissa förändringsförslag i teknikvärlden väcker starkare reaktioner än väntat. Ett aktuellt exempel är en pågående diskussion inom Mozilla och GNOME som kan förändra hur mittenknappen på musen fungerar i Linux och andra Unix-liknande system.

    Mozilla föreslår att standardbeteendet i Firefox ska ändras så att ett klick med mittenknappen inte längre automatiskt klistrar in text. Skälet är att funktionen upplevs som förvirrande och leder till oavsiktliga inklistringar, särskilt för användare som inte känner till mekanismen.

    Samtidigt diskuteras ett närliggande förslag inom GNOME: en ändring av standardinställningen i GTK som styr om inklistring från primärmarkeringen är aktiverad. Även detta förslag är fortfarande under granskning.

    Vad är primärmarkering – och varför spelar den roll?

    I klassiska Unix-miljöer, med rötter i X Window System, finns två separata textmekanismer. När du markerar text hamnar den automatiskt i en särskild buffert, den så kallade primärmarkeringen, som klistras in med mittenknappen. Detta existerar parallellt med det vanliga urklippet som används via kopiera- och klistra in-kommandon.

    Detta var ett medvetet designval som gjorde snabb textöverföring extremt effektiv, särskilt mellan terminaler, kodredigerare och andra verktyg där tempo och precision är viktigt.

    Muskelminne och arbetsflöden

    För många Linux- och Unix-användare är mittenklicks-inklistring inte en udda funktion utan ett inövat arbetssätt. Markera, klicka, klart. Inga menyer, inga kortkommandon. För utvecklare och systemadministratörer är detta ofta djupt rotat muskelminne.

    Att ändra standardbeteendet upplevs därför inte som en liten justering, utan som ett ingrepp i etablerade arbetsflöden som fungerat i årtionden.

    En teknisk fråga med kulturell laddning

    Primärmarkeringen har funnits i över 30 år och ses av många som en del av Unix- och Linux-systemens identitet. Kritiker menar att problemet inte är funktionen i sig, utan bristande kunskap om hur den fungerar, och att lösningen borde vara bättre information eller tydligare inställningar, inte att ta bort beteendet som standard.

    Det har också påpekats att funktionen redan går att stänga av för den som inte vill använda den.

    Läget just nu

    Förslagen från både Mozilla och GNOME är fortfarande öppna och inga beslut är fattade. Diskussionen pågår, och motståndet från användare och granskare visar att frågan rör mer än bara ett enskilt musklick.

    Det handlar om hur mycket man kan förändra utan att bryta med den tradition och de arbetssätt som gjort Unix-liknande system attraktiva från början.

    Läs mer här



  • När ett ritprogram växer upp – vad Pinta 3.1 säger om öppen källkod och kreativ mjukvara

    Med version 3.1 tar Pinta ett tydligt steg från enkelt ritverktyg till mogen kreativ mjukvara. Uppdateringen kombinerar tekniska förbättringar, smartare användargränssnitt och bättre prestanda – och visar hur öppen källkod kan utvecklas metodiskt, användarcentrerat och framtidssäkert.

    Från enkel bildredigering till precisionsverktyg

    Pinta har länge riktat sig till användare som vill ha ett lättanvänt alternativ för bildredigering på GNU/Linux, macOS och Windows. I version 3.1 blir ambitionen tydligare: programmet ska inte bara vara lätt att komma igång med, utan också erbjuda precision och kontroll.

    Det nya axonometriska rutnätet är ett tydligt exempel. Funktionen gör det möjligt att arbeta med tekniska illustrationer, diagram och isometrisk grafik – områden som annars ofta kräver betydligt mer avancerad mjukvara. Här integreras funktionen på ett sätt som inte kräver förkunskaper, men som ändå öppnar nya kreativa möjligheter.

    Små förbättringar som förändrar arbetsflödet

    Många av nyheterna i Pinta 3.1 är subtila, men påverkar hur effektivt användaren kan arbeta:

    Markeringskonturen är nu animerad, vilket gör den lättare att uppfatta visuellt. Markerade områden projiceras dessutom på linjalerna, vilket förbättrar rumslig orientering och precision. Gradientverktyget har fått direkta handtag, så att riktning och längd kan justeras intuitivt direkt på arbetsytan.

    Detta är klassiska exempel på användarcentrerad design, där förbättringarna inte nödvändigtvis märks direkt – men snabbt blir oumbärliga.

    Prestanda som grund för kreativitet

    Bakom kulisserna har själva ritduken, canvas-widgeten, byggts om. För användaren innebär detta snabbare respons, jämnare rendering och bättre flyt vid zoomning och målning. För ett ritprogram är detta avgörande: minsta fördröjning mellan handling och resultat kan störa det kreativa arbetet.

    Här blir det tydligt hur tekniska beslut direkt påverkar den mänskliga upplevelsen. Effektiv kod är inte bara ett ingenjörsproblem, utan en förutsättning för kreativt fokus.

    När slumpen blir reproducerbar

    En särskilt intressant nyhet är att slumpvärden i effekter nu kan styras manuellt via så kallade slumpfrön. Det gör att samma ”slumpmässiga” resultat kan återskapas exakt.

    Detta är ett viktigt koncept inom både vetenskap och generativ konst. Möjligheten att upprepa experiment – eller visuella uttryck – är central för förståelse, jämförelse och lärande. Här möts matematik, estetik och praktisk nytta i ett och samma verktyg.

    Plattformar, arkitekturer och framtid

    Pinta 3.1 är också ett tecken på hur datorvärlden förändras. Stöd för ARM64 på Windows speglar skiftet mot energieffektivare processorer, samtidigt som kraven på modernare grafikbibliotek pekar framåt snarare än bakåt.

    Det är ett medvetet val: istället för att hålla fast vid äldre system fokuserar projektet på stabilitet, tillgänglighet och framtida utveckling.

    Mer än en uppdatering

    Pinta 3.1 är inte en revolution, utan något mer långsiktigt värdefullt: ett exempel på hur öppen källkod kan förbättras steg för steg genom tydliga mål, användarfeedback och teknisk noggrannhet.

    I en tid då många kreativa verktyg blir allt mer komplexa och låsta, visar Pinta att enkelhet inte behöver vara en begränsning – utan kan vara resultatet av genomtänkt ingenjörsarbete.

    Slutsats

    Pinta 3.1 visar att även mindre projekt kan driva innovation genom fokus på detaljer, reproducerbarhet och användbarhet. Det är ett starkt exempel på hur fri mjukvara inte bara överlever – utan mognar.

    https://flathub.org/en/apps/com.github.PintaProject.Pinta

    FAKTA: Pinta 3.1
    Typ: Fri & öppen källkod – rit- och bildredigeringsprogram
    Plattformar: GNU/Linux, macOS, Windows
    Teknik: GTK# (GTK 4.18+ & libadwaita 1.7+)
    Nyheter i version 3.1
    • Axonometriskt rutnät (Visa → Canvas Grid)
    • Ny effekt: Cells
    • Polygonläge i lassomarkering
    • Twist-effekt med Radius Percentage
    • Omarbetad canvas för bättre prestanda
    • Gradientverktyg med visuella handtag
    • Dithering använder aktuell palett
    • Splatter-pensel ritar kontinuerligt
    • Animerad markeringskontur
    • Manuellt styrbara slumpfrön för effekter
    • Högerklicksmeny för lager
    • ARM64-stöd för Windows
    Obs: Vid sparning till format utan lager visas varning om utplattning.
  • KDE Plasma 6.6 – En smartare, snabbare och mer sömlös Linux-upplevelse


    KDE Plasma 6.6 är på väg – och nästa stora version av det populära Linux-skrivbordet bjuder på en kombination av smartare funktioner och finputsad design. Med stöd för Wi-Fi via QR-kod, lägre minnesanvändning och bättre integration mellan appar på Wayland tar Plasma ännu ett steg mot en snabbare, mer elegant och användarvänlig upplevelse för alla Linux-användare.

    Avancerad teknik möter vardagsanvändning när nästa version av KDE Plasma gör entré.
    Den 17 februari 2026 väntas KDE-projektet lansera Plasma 6.6, och utvecklarna har redan gett oss en glimt av vad som väntar. Det handlar inte om en revolution – utan en evolution: hundratals små förbättringar som tillsammans gör din datorupplevelse både snabbare, snyggare och mer intuitiv.

    Skanna dig in på nätet – Wi-Fi via QR-kod

    Minns du hur tröttsamt det kan vara att skriva långa, krångliga Wi-Fi-lösenord? I Plasma 6.6 räcker det att skanna en QR-kod.
    I nätverkswidgeten finns nu en knapp som öppnar den lilla appen Qrca – och vips är du ansluten. Det här är särskilt praktiskt på caféer, kontor eller i delade hemnätverk där lösenord ofta byts.

    Denna funktion är ett steg mot en mer mobil-inspirerad datorupplevelse, där smidighet och säkerhet möts. Det är också en påminnelse om hur KDE-projektet hela tiden letar efter sätt att minska friktionen i vardagen.

    Mindre minne, mer fart

    Utvecklarna har tagit ett rejält grepp om prestandan. Plasma 6.6 använder över 100 MB mindre minne än tidigare versioner, tack vare en smartare hantering av bakgrundsbilder.
    När tapetfunktionen optimerades försvann visserligen stödet för kaklade bakgrunder – men det har man redan återinfört i form av ett nytt “Tiled”-plugin.

    För dig som kör KDE på äldre datorer betyder det här en märkbart lättare miljö, medan moderna maskiner får snabbare laddning och bättre flyt, särskilt på system med flera skärmar eller Wayland-grafikserver.

    Färg, form och känsla

    Plasma har alltid legat i framkant när det gäller design – och version 6.6 fortsätter förfina detaljerna.

    • Färgplockaren visar nu riktiga RGB-värden i stället för sådana som påverkats av nattläge eller färgprofiler.
    • GTK-appar (som inte tillhör KDE-ekosystemet) får en mer harmonisk look med extra verktygsrads-marginaler och tydligare linjer.
    • Systeminställningarna har fått en uppfräschning, där bland annat sidan för fjärrskrivbord nu visar fel direkt – du slipper leta i loggar.
    • Bluetooth-sidorna följer bättre KDE:s designriktlinjer och är enklare att använda när Bluetooth är avstängt.

    Tillsammans ger dessa små förändringar ett helhetsintryck som känns mer enhetligt och professionellt.

    Nya möjligheter med Wayland och säkerhet

    För de som använder Wayland – framtidens standard för Linux-grafik – finns fler förbättringar:
    drag-och-släpp mellan äldre XWayland-fönster och moderna appar fungerar nu smidigare.

    Dessutom har en ny USB-portal lagts till. Den gör det möjligt för sandboxade appar, till exempel Flatpaks, att få tillgång till USB-enheter på ett säkert sätt när det verkligen behövs. Det här är en viktig milstolpe för säkerhet och användarvänlighet i moderna Linux-system.

    Fler finjusteringar för vardagen

    • Antalet virtuella skrivbord ökar från 20 till 25.
    • Du kan öppna Systeminställningar med Meta + I – där Meta-tangenten oftast är Windows-tangenten på vanliga PC-tangentbord (eller ⌘ Command på Mac). Kombinationen känns alltså direkt bekant för Windows-användare som är vana att använda den för genvägar och startmenyn.
    • Slideshow-bakgrunder får knappar för “Markera alla” och “Avmarkera alla”.
    • Info-centret svarar nu även på sökordet dxdiag – perfekt för dig som kommer från Windows-världen.
    • HDR-skärmar får ett nytt kalibreringssteg som mäter maximal ljusstyrka för mer korrekta färger.

    En förfinad helhet

    KDE Plasma 6.6 är inte en version som skriker efter uppmärksamhet – den förtjänar den. Det är ett exempel på hur noggrant arbete med detaljer kan göra en redan utmärkt skrivbordsmiljö ännu bättre.

    QR-kod-anslutningar och minnesoptimeringar må stå i centrum, men den verkliga nyheten ligger i känslan: Plasma 6.6 är mognare, snabbare och mer sammanhängande än någonsin.

    Detta är KDE:s filosofi i ett nötskal – ständig förbättring, utan att kompromissa med friheten.

    KDE Plasma 6.6 — Fakta

    Version
    KDE Plasma 6.6
    Planerad release
    17 februari 2026
    Huvudnyheter
    • Wi-Fi via QR-kod (anslut utan att skriva lösenord)
    • −100 MB RAM genom smartare bakgrundsbildshantering
    • ”Tiled”-plugin för kaklade tapeter
    • Polerat Breeze/GTK-utseende & korrekta RGB-värden i färgplockaren
    • Wayland: smidigare drag-och-släpp mellan XWayland och native-appar
    • Ny USB-portal: säkrare USB-åtkomst för sandboxade appar (t.ex. Flatpak)
    • HDR: kalibrering av maximal helskärmsljusstyrka
    • Fler virtuella skrivbord: 25 (upp från 20)
    Snabbgenväg
    Öppna Systeminställningar med Meta + I. Meta = Windows-tangenten på PC (⌘ Command på Mac).
    För vem?
    Användare som vill ha ett snabbare, snyggare och mer konsekvent Linux-skrivbord.
  • GNOME 49.1: Snabbare, smidigare och lite smartare

    GNOME 49.1 är här – en punktrelease som gör större skillnad än siffrorna antyder. Med finputsningar i Mutter och GNOME Shell försvinner frysningar, fokusglapp och tröga fönsterdrag, samtidigt som inloggning, pekinteraktioner och tillgänglighet blir märkbart bättre. Kort sagt: 49 blir snabbare, smidigare och mer pålitligt i vardagen.

    En månad efter den stora 49-lanseringen är första buggfixsläppet här. GNOME 49.1 kanske inte låter glamoröst – men det är precis den typen av uppdatering som gör att skrivbordet känns kvickare, stabilare och mer förutsägbart i vardagen. Och det märks framför allt i två hjärtkomponenter: Mutter (fönsterhanteraren) och GNOME Shell (själva skrivbordet).

    Vad känns annorlunda?

    Mindre friktion i varje klick

    • Fönster som lyder: Mutter finputsar drag och storleksändringar, tätar fokusglapp och tar bättre hand om multi-touch på X11. Resultatet är färre “hoppsa-klick” och färre fönster som fastnar i märkliga lägen.
    • Shell som inte fryser: GNOME Shell tar bort en rad visuella/bruksglitchar, som frysningar när du drar reglagen i snabbinställningarna på pekskärm och små hack i sök-animationer i översikten. Även inloggningsskärmen och skärmdumps-UI:t får accessibility-fixar.

    Login som bara… loggar in

    • GDM 49.1 åtgärdar en låsning som kunde lämna GNOME Shell hängande vid inloggning och rättar till några kantfall kring användarlistor och Wayland-detektering. Tillsammans med Shell-fixarna betyder det: färre “svart skärm – vad händer?”-ögonblick.

    Finlir i inställningarna

    • GNOME Control Center 49.1 polerar paneler för utseende, nätverk och användare. Små men välkomna förbättringar i tillgänglighet och formulärfeedback gör det enklare att skriva rätt – och förstå när något blev fel.

    Under huven: grafik, inmatning och teman

    • GTK 4.20.2 backportar flera fixar: textskuggor renderas korrekt igen, Wayland-inmatning känns stramare och ett par krascher jämnas ut.
    • libadwaita 1.8.1 förbättrar pekstöd (t.ex. att välja i listor) och polishar komponenter som ComboRow/EntryRow, inklusive bättre beteende i höger-till-vänster-layouter.
    • gnome-remote-desktop 49.1 löser en långlivad bildkorruption på NVIDIA-GPU:er – en stor lättnad för den som fjärrstyr maskiner med dessa kort.

    Tillgänglighet som märks mindre – för att fungera mer

    • Orca 49.3 vässar navigering i webb-innehåll, talhantering i GTK4-appar och minskar lagg vid stora flöden av tillgänglighetshändelser. Det är ett typiskt exempel på “många små fixar” som tillsammans ger ett lugnare tempo för användare med skärmläsare.

    Appar i takt med plattformen

    En rad nyckelmoduler följer med tåget – här är några höjdpunkter från listan:

    • Epiphany (49.1): adresseradsrads-beteende och Unicode-visning rättas; minneshantering putsas.
    • Nautilus (49.1): kraschfixar, bättre inklistring av stora bilder, tydligare markerade “klippta” filer.
    • GNOME Software (49.1): pålitligare sök efter tilläggspaket och säkrare uppdateringsnotiser.
    • VTE, GTK+ 3.24.51, pygobject m.fl.: stabilitets- och kompatibilitetsfixar.

    (Fullständig modulmatrisen i din distro visar även uppdateringar för bl.a. at-spi2-core, gdm, gjs, gtkmm, libnotify, localsearch, tinysparql, zenity – och vad som inte ändrats denna runda.)

    Vem bör uppgradera?

    Kort svar: alla på GNOME 49. Den här punktreleasen riktar in sig på precis de saker som påverkar din dagliga rytm: fönsterdrag, fokus, inloggning, pekinteraktioner, små grafikdetaljer och tillgänglighet. Om du redan kör 49.0 kommer 49.1 att kännas som att växla från grusväg till nysopad asfalt.

    När får jag den?

    Uppdateringen rullar ut “distributionsvis”. Rullande distributioner pushar normalt snabbast, medan stabila utgåvor brukar ta in 49.1 via ordinarie uppdateringsflöde de kommande veckorna. Håll utkik efter systemuppdateringar – och läs distons release-notiser om du kör NVIDIA och fjärrskrivbord eller använder skärmläsare.

    Små saker som gör stor skillnad

    GNOME 49.1 handlar inte om nya stora funktioner. Det handlar om att allt det du redan gör – startar, söker, klickar, drar, loggar in – ska kännas pålitligt och mjukt. En punktversion som gör att resten av din dag flyter bättre.


    Snabböversikt: viktiga komponenter som bumpats

    • Mutter 49.1 – fönsterdrag, fokus, multi-touch (X11), popuper & fullscreen-regler.
    • GNOME Shell 49.1 – frysningar i snabbinställningar (touch), sökanimationer, inloggning-a11y, notifikationer.
    • GDM 49.1 – inloggningslåsning fixad, robustare Wayland-detektering.
    • GTK 4.20.2 – textskuggor, Wayland-input, stabilitetsbackporter.
    • libadwaita 1.8.1 – bättre pekval och tillgänglighet i widgets.
    • Orca 49.3 – snabbare, tystare och mer exakt navigation/tal.
    • gnome-remote-desktop 49.1 – NVIDIA-korruptionsbugg fixad.

    Summa summarum: GNOME 49.1 är den där putsduken som gör 49:an klarare. Inget fyrverkeri – bara ett mer harmoniskt skrivbord. Uppdatera när den dyker upp i din distro.

    https://www.gnome.org

    GNOME 49.1 – Teknisk översikt

    Släppt: Oktober 2025 · Typ: Första buggfixrelease till GNOME 49 · Fokus: Stabilitet, prestanda, tillgänglighet

    Kärnkomponenter

    • Mutter 49.1 – stabilare flytt/storleksändring, fixar för fokus, multi-touch på X11, DND i X11, keyboard-driven resize, fullscreen-popup-regler, commit-timing-v1; robusthet mot felaktig geometri; läck- och kraschfixar.
    • GNOME Shell 49.1 – åtgärdar frysningar i snabbinställningar (touch), glitch i översiktssök, förbättrad a11y i login & skärmdump, bättre notifikationspolicy, uppdaterad keyboard-indikator och varningsdialoger.
    • GDM 49.1 – fix för inloggningslåsning, korrekt användarlistning, säkrare skydd mot felaktig radering, bättre migrering från initial setup, Wayland-detektering utan Xwayland-beroende.

    UI, Toolkit & Tema

    • GTK 4.20.2 – text-skuggor renderas korrekt; Wayland-input & caret-fixar; AtkHyperlink/AccessibleHypertext uppdaterat.
    • GTK+ 3.24.51 – trådsäker bildläsning, korrekt UTF-8 i titlar, stabilare GL-kontext; Wayland/X11/Windows-polish.
    • libadwaita 1.8.1 – bättre touch-val i ComboRow, Enter-aktivering i EntryRow, RTL-justeringar, headerbar-fixar (macOS).

    Tillgänglighet

    • Orca 49.3 – bättre webbnavigering, tal i GTK4-appar, mindre event-lagg, fixar för braille & cursor-routing.
    • at-spi2-core 2.58.1 – krasch vid registrering fixad, säkrare Python-hashning, macOS-byggfixar.

    System & tjänster

    • GNOME Control Center 49.1 – a11y i IP-fält, bättre felfeedback i användarpanelen, tidszonsdialog-behörigheter, ikon-skalning.
    • gnome-settings-daemon 49.1 – renare byggvägar; X-ext beroenden undviks när Wayland/Xwayland ej används.
    • gnome-session 49.1 – reapar barnprocesser korrekt (färre zombies), fixar option-parsing, robustare DBUS_SESSION_BUS_ADDRESS i icke-systemd.

    Appar & bibliotek

    • Epiphany 49.1 – adressfälts-dropdown, Unicode-visning och minnesöverföring fixade.
    • Nautilus 49.1 – kraschfixar, bättre inklistring av stora bilder, förbättrad kontrast; känd regression: sök i app-väljaren.
    • GNOME Software 49.1 – säkrare uppdateringsnotiser, bättre sök av extra paket.
    • gnome-remote-desktop 49.1 – fix för bildkorruption på NVIDIA-GPU:er.
    • Simple Scan 49.0.1, GNOME Music 49.1, Maps 49.2 – stabilitets- och översättningsuppdateringar.
    • libnotify 0.8.7 – Gio.AppLaunchContext-API, bättre snap-miljöhantering.
    • librest 0.10.2 – OAuth2-parsningsfixar, enhetlig header.
    • glycin 2.0.3 – säkrare sandbox, färgfixar för HEIC/AVIF, färre trådar, tidsgränser för laddare.

    Versionbump (urval)

    gjs1.86.0
    glibmm2.86.0
    gtkmm4.20.0
    gdk-pixbuf2.44.3
    pygobject3.54.3
    tinysparql3.10.1
    localsearch3.10.1
    zenity4.2.0

    Ej uppgraderat i 49.1 (urval)

    adwaita-fonts, adwaita-icon-theme, baobab, gnome-builder, gnome-desktop, gnome-text-editor, gnome-weather, gvfs, libsecret, librsvg, libhandy, pango, vala, xdg-desktop-portal-gnome m.fl.

    Utrullning

    Landar successivt i distros som redan erbjuder GNOME 49. Rolling-release får den först, stabila utgåvor under kommande veckor.

  • GIMP 3.2 tar form – länk- och vektorlager på väg in

    GIMP tar ett stort kliv mot nästa stora version. Med den nya utvecklingsutgåvan 3.1.4 får användarna för första gången testa efterlängtade funktioner som länkade och vektorlager, en ny filterbläddrare, fler penslar och en rad förbättringar i både användarupplevelse och filstöd.

    Det fria bildredigeringsprogrammet GIMP fortsätter sin resa mot nästa stora version. Utvecklarna har nu släppt GIMP 3.1.4, en utvecklingsversion som markerar ett stort steg på vägen mot den kommande 3.2-utgåvan. Två av de mest efterlängtade nyheterna är redan på plats: länkade lager och vektorlager.

    Länkade och vektorlager – icke-destruktiv redigering
    Med länkade lager kan användaren importera externa filer – till exempel en SVG från Inkscape – och ha dem uppdaterade automatiskt i GIMP. Lagren kan skalas eller roteras utan att originalfilen påverkas, och den som vill kan alltid rasterisera lagret för ett enklare arbetsflöde.

    Vektorlager fungerar på ett annat sätt: du ritar en bana, omvandlar den till ett lager och kan därefter justera fyllning, linje eller transformering, allt medan skärpan bevaras. Det innebär att du kan arbeta med rena, exakta former direkt i GIMP – en funktion som länge efterfrågats.

    Ny filterbläddrare och fler penslar
    Utöver lagernyheterna introduceras en helt ny GEGL-filterbläddrare. Den gör det möjligt att se samtliga tillgängliga filter och operationer direkt i programmet, inklusive sådana som laddas in av plugins i realtid – utan att behöva söka på nätet eller använda kommandoraden.

    Målarverktygen har också fått ett rejält lyft. GIMP stöder nu MyPaint Brushes v2, levererar över 20 nya standardpenslar och erbjuder ett nytt Gain-reglage som simulerar tryckkänslighet även med vanlig mus. Textverktyget har moderniserats med snabbkommandon för fetstil, kursiv och understrykning direkt på arbetsytan, samt dynamisk uppdatering av konturfärger.

    Breddat filstöd och bättre användarupplevelse
    Filstödet har utökats med återinförd import för HRZ-format, stöd för signerade JPEG 2000-bilder som används inom forskning, samt öppning för PAA-texturer från Bohemia Interactives spel. Dessutom är gamla Seattle Filmworks-format tillbaka. Hanteringen av TIFF-filer har också förbättrats rejält, med stöd för synlighet, blandningslägen, färgetiketter och grupperade lager.

    På användarsidan finns många små förbättringar. Bland annat respekterar nu Om-dialogen systemets tidsinställningar, animeringsuppspelning har fått ett renare gränssnitt, GIMP för macOS följer systemets mörkerläge och välkomstskärmen blockerar inte längre kortkommandon.

    Stabilitet och framtidsarbete mot GTK4
    Bland buggfixarna märks korrigerad markörinriktning för högupplösta skärmar i Windows, återställda utskriftsinställningar i sandboxade appar och en comeback för det experimentella verktyget Seamless Clone. Dessutom har dialogrutan för rådata anpassats för små skärmar, och reglage beter sig mer förutsägbart.

    Under huven pågår en större städning för att förbereda övergången till GTK4. Viss kod har redan flyttats till GtkListBox och gamla API:er rensas ut. Pluginutvecklare får nya publika funktioner, bland annat för penselns blekningsbeteende och vektorlager, samt en förbättrad synk mellan filnamn och fönstertitel.

    30 år med GIMP
    Utvecklingsteamet passade också på att uppmärksamma en milstolpe: GIMP fyller 30 år. Om man räknar från de första e-postmeddelandena är födelsedagen redan passerad, men officiellt markerades starten i november 1995 när den första publika versionen släpptes.

    Rekommenderas för testare – inte för produktion
    Som alltid med utvecklingsversioner är GIMP 3.1.4 inte avsedd för skarp användning. Men för den som är nyfiken på framtiden och vill testa de nya funktionerna finns nu chansen att ladda ner, experimentera och bidra med feedback till utvecklingen.

    https://www.gimp.org/news/2025/09/01/gimp-3-1-4-released

    Faktaruta: GIMP – bakgrund, historia och vad som är på gång

    > bakgrund_och_historia

    Bakgrund & historia

    GIMP (GNU Image Manipulation Program) startade som ett studentprojekt av Spencer Kimball och Peter Mattis vid UC Berkeley. Den tidigaste historiken går tillbaka till 1995, och den första brett spridda offentliga versionen 0.54 annonserades i februari 1996. Ur GIMP-projektet växte även gränssnittsbiblioteket GTK fram, som senare blev fundament i GNOME-ekosystemet.

    Den moderna generationen inleddes med GIMP 3.0 (mars 2025), som markerade ett stort teknikskifte och lade grunden för snabbare utveckling framåt.

    GNU Fri & öppen källkod GTK GEGL
    > pa_vag_mot_3_2

    På väg mot 3.2

    • Länkade lager: länka in externa filer (t.ex. SVG) som uppdateras automatiskt och kan transformeras icke-destruktivt.
    • Vektorlager: skapa former från banor med fyllning/linje som kan justeras utan att tappa skärpa.
    • GEGL Filter Browser: bläddra alla tillgängliga operationer direkt i GIMP, inklusive sådana som laddas av plugins vid körning.
    • Penslar & text: stöd för MyPaint Brushes v2, nya standardpenslar, trycksimulering (gain) och smidigare textredigering.
  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.

    En förändring med många ansikten

    Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:

    ”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”

    Flera problem – flera lösningar

    1. När skärmens meny inte räcker

    Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.

    2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt

    Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.

    Mutter kopplar ihop allt

    I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.

    Förändringen innebär att:

    • Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
    • Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.

    När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.

    Vad händer mer i Mutter 49?

    Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.

    Teknik och användarreaktioner

    En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:

    ”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereg­laget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”

    Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.

    Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME

    GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:

    1. Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
    2. Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
    3. Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
    4. Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.

    GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.

    
    FAKTARUTA: GNOME
    
    HISTORIA
    - GNOME står för "GNU Network Object Model Environment".
    - Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero.
    - Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens).
    - Version 1.0 släpptes 3 mars 1999.
    - GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt.
    - GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt.
    - GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering.
    - Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025.
    
    FUNKTIONER
    - Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.).
    - Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt.
    - Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl.
    - Integrerat programcenter via GNOME Software.
    - Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard).
    - Tilläggssystem via GNOME Extensions.
    
    TEKNIK
    - Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket.
    - Fönsterhantering via Mutter.
    - Inställningar lagras i dconf/gsettings.
    - Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi.
    - Multimedia via GStreamer.
    - Förberett stöd för nytt KMS backlight-API.
    
    GEMENSKAP OCH ORGANISATION
    - Drivs av GNOME Foundation.
    - Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare.
    - Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS.
    - Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE.
    
    FRAMTID OCH GNOME 49
    - Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter.
    - Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler.
    - Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland.
    - Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom.
    - Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API.
    
    MER INFORMATION
    - Webbplats: gnome.org
    - Källkod: gitlab.gnome.org
    - Dokumentation: help.gnome.org
    
    
  • Audacious 4.5 – ny storversion av den klassiska öppenkällkodsspelaren

    Audacious – den lättviktiga musikspelaren som för arvet från XMMS vidare – har nått version 4.5. Utgåvan bjuder på allt från helt nya funktioner till putsade detaljer som gör lyssnandet smidigare på Linux, macOS och Windows.

    Nya funktioner

    NyhetBeskrivning
    Playback HistoryNy Qt‑plugin som sparar vad du spelat – perfekt för nostalgitrippen.
    VU‑mätare i GTKDen populära VU‑mätar‑pluginen finns nu även i GTK‑gränssnittet.
    Album Artist i APEAlbum Artist‑taggar läses korrekt i APE‑metadata.
    Opus ReplayGainKänner igen äldre ReplayGain‑taggar i Opus‑filer.
    TexthämtningLåtar kan få automatiska texter från lrclib.net.
    SystemfärgerFärgteman kan hämtas direkt från skrivbordets inställningsportal.

    Förfinat ljud & gränssnitt

    • PipeWire‑utgången är förbättrad och väljs automatiskt framför PulseAudio om stödet finns.
    • Hoppa till låt har nu identisk funktionalitet i Qt och GTK.
    • Små ljudfiler identifieras snabbare.
    • Blur Scope fungerar fullt ut på Wayland‑sessioner.
    • SDL‑utgången stöder nu SDL 3.

    Skin‑nyheter

    • Nya teman Glare och Winamp 2.9 följer med som standard.
    • Clutterbar renderas korrekt i fler Winamp‑skins.

    Polerade detaljer

    • Statusikon‑pluginen har fått anpassningsbar mittenklick‑åtgärd.
    • Köhanteraren i Qt kan nu flytta flera låtar i ett svep.
    • FileWriter paddar spårnummer med inledande nolla (01, 02 …).
    • Den experimentella Moonstone‑pluginen har tagits bort.
    • OpenMPTpluginen används som standard för S3M‑filer.
    • Korrekt MIME‑typ för SID‑låtar; filändelsen .m4v tas bort från stödda format.

    Tillgänglighet

    • Installationspaket finns på den officiella webbplatsen för Linux, macOS och Windows.
    • Linux­användare kan även installera via Flatpak på Flathub eller från sin distribution.

    Kort sagt: Audacious 4.5 fortsätter förfina en redan lätt och kapabel ljudspelare – nu med historik, fler skins och bättre integration med moderna ljudsystem.

    https://audacious-media-player.org/download

    Audacious 4.5

    • Bakgrund & historia:
      – Härstammar från klassiska XMMS (1997) via Beep Media Player (2005).
      – Lanserades som Audacious 2005 och blev snabbt ett lättvikts­alternativ till tyngre spelare.
      – Har både GTK‑ och Qt‑gränssnitt, Winamp‑kompatibla skins och modulär plugin‑arkitektur.
    • Tekniska nyheter i 4.5:
      • Playback History‑plugin (Qt) loggar tidigare uppspelningar.
      • VU‑mätare portad till GTK‑byggnaden.
      • Stöd för Album Artist‑tagg i APE‑metadata.
      • Känner igen äldre ReplayGain‑taggar i Opus‑filer.
      • Automatisk texthämtning från lrclib.net.
      • Läser färgteman via skrivbordets settings portal.
      • Förbättrad PipeWire‑utgång » föredras framför PulseAudio.
      • Nya skin som Glare & Winamp 2.9; Clutterbar fixad.
      • Qt‑köhanteraren kan skifta flera spår; «Jump to Song» nu identisk i GTK & Qt.
      • SDL‑utgången stöder SDL 3 • Blur Scope fungerar på Wayland.
    • Vad Audacious klarar av:
      • Spelar ett brett spektrum av ljudformat (MP3, Ogg Vorbis, FLAC, Opus, AAC, WAV, MOD/S3M m.fl.).
      • Winamp‑likt gränssnitt med drag‑&‑släpp‑spellistor, köhantering och snabbtangent‑stöd.
      • 10‑bands grafisk EQ, ReplayGain, gapless & crossfade (via plugins).
      • Output‑plugins för ALSA, PipeWire, PulseAudio, SDL, Sndio, macOS CoreAudio & Windows WASAPI.
      • MPRIS‑kontroll, skrivbordsikon, global media‑keys & skriptbar D‑Bus‑API.
    • Tillgänglighet: Källkod & binärer för Linux, Windows och macOS på audacious-media-player.org. Även som Flatpak på Flathub och som paket i de flesta distributioners förråd.

    Kort sagt: Audacious 4.5 kombinerar retro‑känsla med moderna ljudsystem som PipeWire – perfekt för dig som vill ha en snabb, lätt och fri musikspelare.

Etikett: GTK

  • Transmission 4.1 – en stor uppdatering för världens kanske smidigaste BitTorrent-klient

    Efter nästan tre års utveckling är Transmission 4.1 här – en stor uppdatering av den fria och öppna BitTorrent-klienten som kombinerar låg resursförbrukning med kraftfull funktionalitet. Med bättre IPv6-stöd, smartare nedladdningar och tydliga förbättringar i alla gränssnitt stärker Transmission sin position som ett av de mest eleganta torrentverktygen för Linux, Windows och macOS. Efter nästan…

  • Budgie 10.10 – slutet på en era och början på framtiden

    Budgie Desktop tar ett avgörande kliv in i framtiden. Med version 10.10 avslutas över tio års utveckling av Budgie 10 samtidigt som skrivbordsmiljön lämnar det åldrande X11-systemet till förmån för Wayland. Resultatet är ett modernt, stabilt och framtidssäkrat Budgie – och startpunkten för nästa stora kapitel i projektets historia. Budgie 10.10 – slutet på en…

  • När ett musklick blir en stridsfråga i Linuxvärlden

    Ett förslag från utvecklare kopplade till Mozilla och GNOME kan komma att ändra ett av de mest inarbetade beteendena i Unix- och Linuxvärlden: inklistring av text med musens mittenknapp. Det som för vissa ses som en modernisering uppfattas av andra som ett angrepp på en över 30 år gammal arbetsmetod som blivit djupt integrerad i…

  • När ett ritprogram växer upp – vad Pinta 3.1 säger om öppen källkod och kreativ mjukvara

    Med version 3.1 tar Pinta ett tydligt steg från enkelt ritverktyg till mogen kreativ mjukvara. Uppdateringen kombinerar tekniska förbättringar, smartare användargränssnitt och bättre prestanda – och visar hur öppen källkod kan utvecklas metodiskt, användarcentrerat och framtidssäkert. Från enkel bildredigering till precisionsverktyg Pinta har länge riktat sig till användare som vill ha ett lättanvänt alternativ för…

  • KDE Plasma 6.6 – En smartare, snabbare och mer sömlös Linux-upplevelse

    KDE Plasma 6.6 är på väg – och nästa stora version av det populära Linux-skrivbordet bjuder på en kombination av smartare funktioner och finputsad design. Med stöd för Wi-Fi via QR-kod, lägre minnesanvändning och bättre integration mellan appar på Wayland tar Plasma ännu ett steg mot en snabbare, mer elegant och användarvänlig upplevelse för alla…

  • GNOME 49.1: Snabbare, smidigare och lite smartare

    GNOME 49.1 är här – en punktrelease som gör större skillnad än siffrorna antyder. Med finputsningar i Mutter och GNOME Shell försvinner frysningar, fokusglapp och tröga fönsterdrag, samtidigt som inloggning, pekinteraktioner och tillgänglighet blir märkbart bättre. Kort sagt: 49 blir snabbare, smidigare och mer pålitligt i vardagen. En månad efter den stora 49-lanseringen är första…

  • GIMP 3.2 tar form – länk- och vektorlager på väg in

    GIMP tar ett stort kliv mot nästa stora version. Med den nya utvecklingsutgåvan 3.1.4 får användarna för första gången testa efterlängtade funktioner som länkade och vektorlager, en ny filterbläddrare, fler penslar och en rad förbättringar i både användarupplevelse och filstöd. Det fria bildredigeringsprogrammet GIMP fortsätter sin resa mot nästa stora version. Utvecklarna har nu släppt…

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar. En förändring med många ansikten Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är…

  • Audacious 4.5 – ny storversion av den klassiska öppenkällkodsspelaren

    Audacious – den lättviktiga musikspelaren som för arvet från XMMS vidare – har nått version 4.5. Utgåvan bjuder på allt från helt nya funktioner till putsade detaljer som gör lyssnandet smidigare på Linux, macOS och Windows. Nya funktioner Nyhet Beskrivning Playback History Ny Qt‑plugin som sparar vad du spelat – perfekt för nostalgitrippen. VU‑mätare i GTK Den…