Linux-kärnan tar nästa steg framåt. Med den första testversionen av Linux 6.19 ute för allmän prövning inleds nu en ny utvecklingscykel där fokus ligger på stabilitet, modern hårdvara och framtidens teknikval. Bland nyheterna märks förbättrat stöd för grafik och ljud, tydliga framsteg för Rust i kärnan och en planerad slutlig release i början av februari 2026.
Linux-världen rör sig i sin egen takt, men när Linus Torvalds själv trycker på startknappen för en ny kärnversion märks det direkt. Nu har Linux kernel 6.19 nått sin första viktiga milstolpe: Release Candidate 1 (rc1) är släppt och redo för testning.
Det innebär att utvecklingen av nästa stora Linux-version nu är inne i sin mest intensiva fas.
Vad är egentligen en “Release Candidate”?
När Linux-kärnan utvecklas sker det i tydliga cykler. Först kommer en merge window – en period på ungefär två veckor då ny kod tillåts att slås samman i huvudgrenen. När den stängs släpps rc1, den första versionen som allmänheten kan testa.
Från och med nu handlar det inte om att lägga till nya funktioner, utan om att testa, justera och stabilisera det som redan har kommit med. Om allt går enligt plan släpps runt sju eller åtta RC-versioner innan den slutliga versionen.
För Linux 6.19 pekar det på en slutlig release i början av februari 2026.
Ett ovanligt merge-fönster – och ett ovanligt rc1-släpp
Linus Torvalds beskriver själv detta merge-fönster som lite speciellt. Många kärnutvecklare var på resande fot under den årliga Linux Maintainer Summit, och dessutom släpptes rc1 vid en något ovanlig tidpunkt – en söndagseftermiddag i Linus egen tidszon.
Det fick till följd att vissa sena pull requests helt enkelt… missade tåget.
“Teaching moment, or random capricious acts? You be the judge.” – Linus Torvalds, med sin typiska torra humor
Budskapet är tydligt: Linux-utvecklingen är strikt tidsstyrd, och även världens mest inflytelserika open source-projekt gör inga undantag.
Vad är nytt i Linux 6.19?
Trots det något ovanliga upplägget ser den stora bilden “helt normal” ut, enligt Linus själv. Och innehållet är som vanligt omfattande.
Förbättrat ljud- och grafikstöd
Linux 6.19 bjuder på flera nyheter för modern hårdvara:
Ljudstöd för Intel Nova Lake S
En generisk SoundWire SCDA-drivrutin med regmap-stöd
DRM Color Pipeline API, ett viktigt steg för bättre färghantering i grafikstacken
Inledande stöd för Intel Xe3P-grafik
hwmon-stöd för AMD Steam Decks APU, vilket förbättrar temperatur- och sensormonitorering
Kärnan finslipas
Utöver drivrutiner innehåller Linux 6.19 många förbättringar “under huven”:
Nya objtool-funktioner för bättre analys av låg-nivå-kod
Ett nytt klp-build-skript som gör det enklare att skapa livepatch-moduler från vanliga patchfiler
Filsystem kan nu öka minsta writeback-chunk, vilket kan ge bättre prestanda vid diskintensiva arbetslaster
En ny Terminus 10×18 bitmap-konsolfont, framtagen för bättre läsbarhet på moderna högupplösta laptops
Det är inga rubrikskapande funktioner för gemene användare – men exakt den typ av förbättringar som gör Linux stabilt, snabbt och långlivat.
Rust i Linux – från experiment till verklighet
En av de mest intressanta delarna av Linux 6.19 handlar inte om hårdvara, utan om programmeringsspråk.
För första gången ser det ut som att Linux-kärnan kommer att innehålla fungerande drivrutiner skrivna helt i Rust.
“The ‘mainly preparation and infrastructure’ phase is starting to become ‘actual driver and subsystems development’.” – Linus Torvalds
Rust har länge lyfts fram som ett säkrare alternativ till C, särskilt när det gäller minneshantering. Att språket nu används för riktiga drivrutiner – inte bara experiment – markerar ett viktigt skifte i Linux-kärnans utveckling.
Det betyder inte att C försvinner. Men det betyder att framtida Linux-kod kan bli robustare, säkrare och lättare att underhålla.
En klassisk Linux-release – i bästa bemärkelse
Som så ofta består ungefär hälften av alla ändringar i rc1 av drivrutiner: grafik, nätverk, media och ljud dominerar. Resten är spritt över arkitekturer, verktyg, dokumentation, schemaläggare, minneshantering och nätverksstacken.
Med andra ord: inget revolutionerande – men väldigt mycket evolution.
Linux 6.19 är ännu ett steg i den långsamma, metodiska utvecklingen av världens mest använda operativsystemskärna. Och nu börjar resan på allvar.
Vad händer nu?
Testning av rc-versioner under hösten och vintern
Felrapporter från användare och distributioner
Slutlig release i början av februari 2026
För de flesta användare märks Linux bäst när det inte märks alls. Och just därför är ett stabilt rc1-tecken ofta det bästa betyget en ny kernel kan få.
Status: Första Release Candidate (rc1) – testversion för tidig utvärdering.
Varför rc1 är viktig: Merge-fönstret är stängt och fokus skiftar från nya funktioner till stabilitet, buggrättning och regressionsjakt inför slutlig release.
Förväntad stabil release: Tidigt februari 2026 (beror på antal rc-släpp).
Utvalda nyheter (ur rc1-omgången):
• Förbättringar för ljud och grafik i flera delar av stacken
• Tidigt stöd för nyare Intel-grafikgenerationer och uppdateringar i DRM-området
• Sensor-/övervakningsstöd (hwmon) för AMD Steam Deck APU
• Verktygs- och byggförbättringar, bland annat kring objtool och livepatch-flöden
• Ny Terminus 10×18-konsolfont för bättre läsbarhet på moderna skärmar
Rust i kärnan: 6.19 utvecklingscykel pekar mot fler drivrutiner och subsystemarbete i Rust, där fokus flyttas från infrastruktur till faktiska drivrutiner.
För vem passar rc1? Utvecklare, distro-byggare och entusiaster som vill testa ny kärna och rapportera buggar. För produktion rekommenderas normalt stabil release.
När Linux-skaparen Linus Torvalds kliver in hos Linus Tech Tips för att bygga en dator tillsammans med sin YouTube-namne uppstår ett sällsynt möte mellan två techvärldar. Resultatet blir ett samtal om pålitlig hårdvara, öppen källkod, AI-hype, livsfilosofi – och varför världens mest inflytelserika programmerare vägrar använda datorer utan ECC-minne.
När Linus Torvalds, skaparen av Linux och Git, kliver in i studion hos Linus Sebastian från Linus Tech Tips blir det både PC-bygge, filosofi om tillförlitlig hårdvara – och en rätt skoningslös syn på AI-hypen.
”Fake Linus” möter originalet
Mötet mellan de två Linus inleds med en blinkning till Highlander – ”there can be only one” – men ganska snabbt står det klart att de hellre bygger en dator tillsammans än symboliskt ”halshugger” varandra. Torvalds, ofta beskriven som mannen bakom Linux-kärnan och Git, är märkbart obekväm med idolstatusen. När Sebastian ber om en autograf skriver Torvalds skämtsamt ”to fake Linus from the real one”, men understryker att han troligen inte ens kommer att se videon – han blir för självkritisk av att se sig själv. Sociala medier använder han inte alls. För familjen är det sms som gäller, för alla andra är det e-post. Båda avslöjar också att deras efternamn är ”påhittade”: Torvalds farfar hittade på familjenamnet, och Sebastian berättar att även hans namn saknar traditionell släktlinje bakom sig. En oväntad gemensam nämnare mellan två helt olika techprofiler.
En arbetsmaskin, inte en trofé-PC
Syftet med inspelningen är att bygga en ny Linux-dator åt Torvalds. Grunden blir en AMD Threadripper 9960X med 24 kärnor – kraftfull, men medvetet inte extremaste tänkbara modell. Torvalds förklarar att han vill ha en dator som är tyst, pålitlig och snabb nog – men inte ”galen” eller extrem i någon riktning. Det här är inte en showpiece, utan ett arbetsverktyg. Även om han inte längre skriver särskilt mycket kod själv, kompilerar han fortfarande Linux-kärnan ofta. Mellan varje kodmerge kompilerar han hela kärnan med alla moduler, som en del av sin testprocess. Då skalar antalet CPU-kärnor faktiskt på riktigt – inte bara i syntetiska benchmarkresultat.
ECC-minne: tillförlitlighet före allt
När minnet kommer på tal blir Torvalds ovanligt kategorisk. För honom är ECC-minne (Error Correcting Code) inte en nischfunktion, utan en grundförutsättning om man bryr sig om tillförlitlighet. Han berättar om en tidigare dator där han tvingades köra utan ECC. I nästan två år fungerade allt utan problem, tills märkliga kraschloggar, oops-meddelanden och segmenteringsfel började dyka upp. Först misstänkte han buggar i Linux-kärnan, och lade dagar på att felsöka. Till slut visade det sig vara hårdvaran – RAM-minnet – som betedde sig fel. Slutsatsen för Torvalds är tydlig: utan ECC får du förr eller senare bitfel. Frågan är inte om, utan när. Han säger rakt ut att han inte längre rör datorer utan ECC-minne. Samtidigt kritiserar han hårdvarumarknadsföring som hävdar att viss DDR har ”inbyggd ECC”, fast det bara gäller internt på minneskretsarna och inte hela vägen mellan minnesmodul och CPU. Utan end-to-end-kontroll tycker han att det är vilseledande marknadsföring.
”Internet är min backup”
Lagringsdelen i bygget är nedtonad jämfört med vad man kan vänta sig av en high-endmaskin. När Linus Tech Tips-gänget påminner om att han tidigare haft 4 TB lagring men bara använt några hundra megabyte skrattar Torvalds och förklarar sin ”backupstrategi”: om något är värt att sparas, kommer internet att spara det. Kod, mejl, mailinglistor, arkiv – mycket av det som varit viktigt i hans yrkesliv finns redan speglat på servrar och i repos världen över. Någon NAS-entusiast är han alltså inte.
Tyst luftkylning, inga gurglande pumpar
Chassit som väljs är Fractal Torrent, en luftig låda med stora frontfläktar och tydlig skandinavisk känsla. Det passar Torvalds prioriteringar: bra luftflöde, ordentlig kylning och så låg ljudnivå som möjligt. På kylsidan blir det en Noctua-luftkylare. Vattenkylning avfärdar han vänligt men bestämt. Han ser flera problem: risk för läckor, organismer som växer i vätskan, gurglande pumpljud och fler felkällor än med enkel luftkylning. En tung luftkylare med stor fläkt som bara ”brusar” i bakgrunden är för honom betydligt mer attraktiv än ett avancerat vätskeloop som kan låta konstigt, kräver mer underhåll och känns mindre förutsägbart.
Djur, familj och varför fiskar är ”pests”
När samtalet glider in på husdjur blir tonen både varm och syrligt humoristisk. Katter och hundar beskriver Torvalds inte som ”husdjur”, utan som familjemedlemmar. Han började med katter, men tycker att hundar nästan knyter ännu starkare band. Andra smådjur – som råttor – får också beröm: smarta, sociala och trevliga. Den stora nackdelen är den korta livslängden, något som hans dotter tog så hårt att hon vägrade skaffa råttor igen. Sämst betyg får akvarier och fiskar. Dem beskriver han mer som skadedjur än sällskap, och har svårt att förstå fascinationen för akvarium – om än med en glimt i ögat.
Linux, Git och miljardbolagen ovanpå
När publiken får ställa frågor lyfts hans två mest kända projekt: Linux och Git. Vilket är han mest stolt över? Svaret kommer utan tvekan: Linux. Git utvecklades som ett verktyg han tvingades skapa när Linux-projektet behövde ett bättre versionshanteringssystem. Han jobbade intensivt med Git i ungefär sex månader, därefter hittade han någon annan som kunde ta över ansvaret. Själv ser han Git mer som en lösning på ett konkret problem i Linux-flödet än som sitt ”livsverk”. Samtidigt är han tydligt nöjd med designen. Git är, enligt honom, överlägset de system som fanns innan. Och både Linux och Git har blivit plattformar för miljardbolag – något han ser som ett kvitto på att hans arbete varit meningsfullt snarare än orättvist utnyttjat. Att GitHub, den största Git-plattformen, ägs av Microsoft tycker han är historiskt märkligt men också lite komiskt. Särskilt eftersom Microsofts moln idag till stor del kör Linux. Den gamla ”Linux vs Windows”-fiendskapen har bytts mot ett mer pragmatiskt samspel.
Ingen dramatisk uppgörelse med Linux – bara många varma bad
En annan återkommande fråga är om han någonsin varit nära att sluta med Linux. Här blir svaret både lugnande och avslöjande. Nej, han har aldrig varit nära att ”lägga av” på riktigt. Däremot har det funnits många stunder där han bara känt sig färdig för dagen: tekniska återvändsgränder, jobbiga diskussioner, människor som tar energi. Då går han ofta därifrån, tar ett varmt bad och läser en bok. Skillnaden är att han alltid vet att han kommer tillbaka nästa dag med nytt huvud. Tekniska problem stressar honom inte särskilt – teknik går att laga. Det är människor som är svåra, konstaterar han torrt. Han upprepar också att han inte vill bli den som klamrar sig fast vid projektet bara för att han ”alltid gjort det”. Finner han någon som är bättre lämpad hoppas han att han verkligen kliver åt sidan, inte bara säger att han ska göra det.
”Vad händer om du dör?” – Linux är större än sin skapare
En tittarfråga formuleras brutalt rakt: vad händer med Linux om han plötsligt dör? Torvalds påpekar att den klassiska formuleringen brukar vara ”om du blir påkörd av en buss”, men svarar ändå seriöst. Linuxkärnan är sedan länge ett massivt samarbetsprojekt: runt tusen personer medverkar i varje release, och nya versioner släpps ungefär var nionde vecka. I praktiken innebär det att Linux sedan många år är större än sin grundare. Torvalds har fortfarande en central roll, men utvecklingen står inte och faller med honom. Skulle han plötsligt försvinna, skulle projektet med största sannolikhet fortsätta – med ny ledning och en del turbulens, men inte kollapsa.
AI: verktyg, hype och en oundviklig krasch
Mot slutet kommer samtalet in på generativ AI. Är det en bubbla eller en genuin revolution? Torvalds svar: både och. Han ser AI som en viktig teknisk utveckling som på sikt kommer att förändra hur många kvalificerade jobb utförs. Men han är samtidigt djupt skeptisk till den ekonomiska hysterin, marknadsföringen och överdrifterna kring tekniken. Han tror att vi kommer att få se en rejäl krasch i AI-sektorn – och att den blir ful. När fokus hamnar på kodgenerering menar han att AI kan bli ett användbart verktyg, särskilt för att komma igång, skriva boilerplate och underlätta för nybörjare. Men han varnar för att ”vibekodad” programvara blir en mardröm att underhålla. Programmerare försvinner inte, men deras roll förändras: någon måste fortfarande förstå, granska och ta ansvar för slutresultatet. Frågan om AI-modeller tränade på andras arbete – bilder, text, kod – möter han med en kall realism. Det här händer redan, säger han, och det kommer inte att rullas tillbaka. Verkligheten får man förhålla sig till, inte önska ogjord.
För många Linuxdistro? Både problem och styrka
Vid installationen av Fedora passar Torvalds på att resonera kring Linuxvärldens eviga fragmentering. Är det en styrka eller en svaghet att det finns så många distributioner? För kommersiell mjukvara är det uppenbart ett problem: istället för en tydlig plattform finns flera snarlika men inkompatibla varianter. Det höjer både tröskeln och kostnaderna för den som vill utveckla för Linux. Samtidigt menar han att just den här ”vilda västern”-miljön är en del av varför open source funkar så bra. Friheten att skapa nya distar, testa idéer och nörda ner sig i detaljer har drivit fram innovation och engagemang. Att han själv använder Fedora handlar framför allt om praktiska skäl. Fedora ligger nära kernelutvecklingen, gör det relativt lätt att ersätta just kärnan, och försöker inte aktivt låsa in användaren i ett visst workflow.
En lågmäld ikon som bara vill ha en tyst, pålitlig dator
När datorn till slut startar, minnet känns igen, Fedora installerar utan dramatik och fläktarna bara susar svagt, är det egentligen precis så Torvalds vill ha det. Inga RGB-regnbågar, inga extrema överklockningar, inga onödiga risker. Bara en kraftfull, tyst och stabil maskin som klarar att bygga Linux-kärnor dag efter dag utan att säga ifrån. Kvar efter videon finns bilden av en märkligt jordnära techikon: en man som förändrat världen genom en kärna och ett versionshanteringssystem, men som helst sitter hemma, läser mejl, bygger konstiga gitarrpedaler, tar varma bad – och vägrar använda datorer utan ECC-minne.
Linux kärnan betydelse
Linux-kärnan har i det tysta blivit den bärande infrastrukturen för en stor del av vår digitala värld. I konsumentledet finns Linux i nästan all vardagsteknik: Android dominerar smartphonemarknaden med omkring 72 % global marknadsandel, och även de stora smart-tv-plattformarna – Samsungs Tizen, LG:s webOS och Android TV/Google TV – bygger på Linux. Samma sak gäller för miljontals wifi-routrar och en växande flora av spelhårdvara, inte minst Valves Steam Deck.
I företags- och servervärlden är överläget ännu tydligare. Mer än 90 % av alla moln-workloads hos jättar som AWS, Google Cloud och Microsoft Azure körs på Linux, och omkring 96 % av världens mest trafikerade webbservrar drivs av Linuxbaserade system. På superdatormarknaden är dominansen total – samtliga av världens 500 kraftfullaste superdatorer använder Linux, ett kvitto på kärnans kapacitet att skalas upp till extrema nivåer.
Även i den snabbt växande IoT-sektorn håller Linux ställningarna. Över två tredjedelar av alla uppkopplade enheter använder någon form av Linuxdistribution, liksom ett stort antal industrirobotar, medicintekniska apparater och annan avancerad inbyggd elektronik. Offentlig sektor och myndigheter lutar sig i hög grad mot Linux för kritiska system; bland användarna finns allt från NASA och USA:s försvarsdepartement till flera europeiska myndigheter.
Att Linux lyckats bli så genomgripande handlar om tre centrala faktorer: den öppna källkoden som gör det möjligt att fritt granska, använda och anpassa systemet; den modulära arkitekturen som låter utvecklare skräddarsy lösningar för allt från mikrokontrollers till superdatorer; och den välkända driftsäkerheten som gör Linux till ett naturligt val när stabilitet är avgörande.
I dag fungerar Linux-kärnan därför som en gemensam, ofta helt osynlig nämnare i nästan varje teknikdomän – från fickformat elektronik till global molninfrastruktur. Den syns sällan, men världen skulle bokstavligen inte fungera likadant utan den.
Artikeln ovan bygger på transkriptionen från det inbäddade YouTube-klippet, med undantag för det sista stycket som är en komplettering för att visa vilken betydelse Linux-kärnan har i dag.
Han sitter ensam i ett ljuddämpat hemmakontor med ljusgröna väggar, en katt i knät och ett gåband han slutat använda – ändå är det härifrån en av världens viktigaste tekniska revolutioner har styrts. Utan storslagna visioner eller femårsplaner har den envisa ingenjören Linus Torvalds, skaparen av Linux och Git, förändrat hur internet fungerar, hur vi skriver kod – och hur miljarder människor använder teknik varje dag.
Video är snart 10 år gamla, men ändå intressant för den som vill fördjupa sej i LInux.
Tänk dig teknikens mäktigaste kontrollrum. Du föreställer dig kanske en futuristisk bunker full av blinkande skärmar, serverracks och avancerad utrustning.
När TED-curatorn Chris Anderson visade bilden av Linus Torvalds arbetsplats brast publiken ut i skratt.
På scenen: ett helt vanligt rum. Ett skrivbord, en suddigt synlig dator, beige väggar i en ljusgrön färg som enligt Torvalds ofta används på mentalsjukhus. Under skrivbordet tronar ett gåband.
”Det är det mest intressanta i mitt kontor,” säger han, ”och jag använder det inte ens längre.”
Den mannen – som sitter i morgonrock och jobbar i tystnad – styr utvecklingen av ett operativsystem som driver allt från superdatorer till Android-telefoner och internetservrar. En och en halv miljard aktiva Android-enheter, enligt Torvalds själv.
Hur hamnade vi här? Hur blev en ensam ingenjör i tystnaden arkitekten bakom någonting som förändrade allt?
I början var det bara ett sidoprojekt
När Torvalds 1991 som 21-årig student i Helsingfors började skriva Linux-kärnan, var det inte för att leda ett globalt rörelse – utan för att ha roligt.
”Jag startade inte Linux som ett samarbetsprojekt. Det var ett av många projekt jag gjorde åt mig själv. Jag behövde resultatet – och jag älskade att programmera.”
Han hade ingen plan, ingen vision, inget kommersiellt mål. Han delade det efter ett halvår, mest med orden: ”Kolla vad jag byggt! Kommentera gärna.”
Det var inte ens ”öppen källkod” i modern bemärkelse.
Men han fick svar.
Folk började testa. Komma med idéer. Sen kod.
”Innan någon ens skickade kod hade jag mitt ’wow’-ögonblick: folk tittar på min kod – och ger mig idéer!”
Samma man som erkänner att han ”egentligen inte tycker om andra människor” beskriver det här som något av det största han varit med om.
Envisheten – mer än intelligensen – var nyckeln
När Chris Anderson frågar om Torvalds var ”barn-geniet, skolans stjärna eller mega-nörden”, tvekar han inte.
”Jag var typisk nörd. Jag var mer intresserad av Rubiks kub än av min bror.”
Hans syster brukade förbereda honom på familjeträffar: ”Okej, den där heter så, den där jobbar med det…” för att underlätta det sociala samspelet.
Inte exceptionellt smart, enligt honom själv. Men något annat utmärkte honom:
”Jag kan inte släppa saker.”
Han stannar kvar. I ett problem. I ett projekt. I ett mönster.
Och det är exakt därför Linux fungerar.
Kodens skönhet: när specialfall försvinner
Torvalds visar i intervjun två varianter på en enkel datastruktur – en länkad lista. Den ena har en if-sats i slutet. Den andra saknar den.
Funktionen är densamma. Skillnaden? Den ena kräver ett specialfall. Den andra behandlar alla fall lika.
”God smak handlar om att se mönstret och skriva om det så specialfallen försvinner och blir normalfallet.”
Det här är populärvetenskapens kärna: den eleganta förenklingen. Någon som ser det andra inte ser – men inte för att de är visionära. Utan för att de vägrar ge sig tills det sitter perfekt.
Git – skapat för att han inte ville hantera tusentals människor
När Linux växte till tusentals utvecklare behövdes versionshantering. Existerande verktyg räckte inte.
”Jag hatade CVS av hela mitt hjärta.”
Han kunde inte effektivt skala sin arbetsmetod till tusentals bidragsgivare.
Så han byggde Git.
”Git är mitt andra stora projekt – skapat åt mig för att hantera mitt första.”
Idag är Git standardsystemet för nästan all mjukvaruutveckling globalt.
”Jag är ingen visionär. Jag är ingenjör.”
Torvalds erkänner att han känner sig obekväm på TED.
”Här pratar alla om visioner. Jag har ingen femårsplan. Jag tittar på marken och fixar hålet i vägen innan jag ramlar ner i det.”
Världen behöver drömmare, säger han – men han hör inte till dem. Han är mer som Edison än Tesla.
Edison beskylldes ofta för att vara tråkig. Tesla var idésprutan. Men vem förändrade världen mest?
”Jag tror jag är mer som Edison. Geni är en procent inspiration och 99 procent hårt arbete.”
Öppen källkod – varför det fungerar i tekniken (men kanske inte i politiken)
Torvalds tror öppen källkod fungerade så bra för mjukvara eftersom kod är binär:
”Kod fungerar – eller fungerar inte. Det ger mindre utrymme för dispyter.”
Han är skeptisk till öppna system i politik, där verkligheten sällan är svartvit. Däremot ser han en återkomst av öppenhet inom forskning – via öppna databaser, arXiv och Wikipedia.
”Blir du arg när Google tjänar miljarder på Linux?”
Det korta svaret: Nej.
”Utan att släppa taget hade Linux aldrig blivit vad det är. Och jag klarar mig bra.”
Han har offrat viss anonymitet och tvingats hålla föredrag (trots att han ogillar det). Men han ångrar inte sitt beslut.
Så vad lär vi oss av Linus Torvalds?
Att du inte måste vilja förändra världen för att göra det.
Ibland räcker det att:
älska det du gör,
vara envis nog att aldrig släppa taget,
se elegans där andra ser komplexitet,
och inte distraheras av visioner när det finns ett hål framför fötterna.
Torvalds sitter fortfarande i sin tystnad. Ibland med en katt i knät. Hörandes spinnandet, inte fläktarna.
”Jag tittar inte på stjärnorna. Jag lagar hålet i vägen framför mig.”
Och genom att göra just det – med extrem envishet, teknisk klarhet och nästan total ignorans för vad världen tycker – blev Linus Torvalds en av de mest inflytelserika människorna i den digitala tidsåldern.
Publicerad i teknik & vetenskap — baserad på TED-intervju med Linus Torvalds
Fakta: Linus Torvalds – ingenjören som förändrade världen
Namn: Linus Benedict Torvalds
Född: 28 december 1969, Helsingfors, Finland
Känd för: Skapare av Linux-kärnan (1991) och Git (2005)
Linux i världen: Driver majoriteten av världens servrar, superdatorer, molnplattformar och alla Android-enheter.
Git i världen: Standardverktyget för versionshantering av kod – används av utvecklare och företag globalt.
Påverkan: Har möjliggjort öppen källkod i industriell skala och förändrat hur mjukvara utvecklas, delas och förbättras.
Roll: Tekniskt ledarskap snarare än chefskap – känd för fokus på kodkvalitet, enkelhet och ”god smak” i design.
Filosofi: Ser sig inte som visionär, utan som ingenjör som löser konkreta problem steg för steg – ”fixar hålet i vägen framför sig”.
Linus Torvalds har släppt den första testversionen av Linux 6.18 – nästa stora uppdatering av världens mest använda öppna operativsystem. Den nya kärnan bjuder på snabbare filhantering, förbättrad säkerhet, utökat stöd för ny hårdvara och förberedelser för framtidens AI- och molnteknik. Om allt går enligt plan blir Linux 6.18 den nästa långtidssupportade versionen, med lansering i slutet av november eller början av december 2025.
Den legendariske Linux-skaparen Linus Torvalds har nu släppt den första testversionen (så kallad Release Candidate) av nästa stora Linux-kärna – version 6.18. Den färdiga versionen väntas komma i slutet av november eller början av december 2025 och kan mycket väl bli nästa långtidssupportade (LTS) version, vilket betyder att den får uppdateringar och säkerhetsfixar under flera år framöver.
Vad är Linux-kärnan?
För den som inte är insatt: Linux-kärnan är själva hjärtat i operativsystemet Linux – den del som sköter kontakten mellan datorns hårdvara (processor, minne, hårddiskar osv.) och programmen som körs. När kärnan uppdateras betyder det ofta bättre stöd för ny hårdvara, högre prestanda och färre buggar.
Vad är nytt i 6.18?
Den nya versionen innehåller som vanligt hundratals små förbättringar, men här är några av de mest intressanta nyheterna:
Bättre filsystemstöd: Linux 6.18 får en uppdatering av filsystemet Btrfs, som bland annat gör det möjligt att hantera större blockstorlekar, vilket kan ge snabbare filhantering på vissa typer av diskar.
Nytt stöd för virtualisering: Kärnan kan nu köras som gäst i FreeBSD:s så kallade Bhyve-hypervisor – ett system som gör det möjligt att köra flera operativsystem samtidigt på samma dator.
Säkrare nätverk: Nytt stöd gör det möjligt att kryptera TCP-anslutningar direkt via AMD:s inbyggda säkerhetsfunktioner, vilket kan ge ett extra lager av skydd mot dataintrång.
Förbättrat stöd för AMD och Intel: Versionen lägger till stöd för nya AMD-processorer och två nya Intel “Alder Lake-S”-modeller. Det finns också en ny funktion som gör att AMD-system kan övervaka och justera bandbredd mellan olika delar av processorn mer effektivt.
Stöd för artificiell intelligens: En ny drivrutin för Rockchip NPUs (specialchip för AI-beräkningar) har lagts till.
Förbättrad säkerhet för virtuella maskiner: En ny funktion från AMD – kallad Secure AVIC – skyddar virtuella datorer från att utsättas för falska signaler från ett osäkert värdsystem.
Utöver det här innehåller versionen mängder av mindre förbättringar i drivrutiner, dokumentation, och verktyg för utvecklare. Linus Torvalds själv säger att “allt ser ganska normalt ut” och att detta är en av de smidigare utvecklingsfaserna på länge.
Hur går testningen till?
När en ny version av Linux ska släppas, börjar Linus Torvalds alltid med en testperiod där flera så kallade Release Candidates (RC) publiceras. Dessa versioner är till för utvecklare och avancerade användare som vill testa och rapportera buggar. Den första, Linux 6.18-rc1, finns redan tillgänglig för nedladdning på Linus Torvalds egen Git-server och på den officiella webbplatsen kernel.org.
Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte är en färdig version. Den är avsedd för testning, inte för användning på vanliga datorer.
Vägen hit – och framåt
Den föregående versionen, Linux 6.17, släpptes den 28 september 2025 och innehöll bland annat stöd för nya Intel- och AMD-funktioner samt förbättrat stöd för moderna videokodare som HEVC (H.265). Den används redan i flera Linux-distributioner som Ubuntu 25.10, Fedora 43 och Arch Linux.
Version 6.16, som kom i juli, har däremot nu nått slutet av sin livscykel (EOL – End of Life), vilket betyder att den inte längre får säkerhetsuppdateringar. Linux-användare rekommenderas därför att gå vidare till nyare versioner.
Sammanfattning
Linux 6.18 markerar ännu ett steg framåt för världens mest använda öppna operativsystem – från superdatorer till mobiltelefoner, bilar och servrar. Om allt går enligt plan blir version 6.18 den nästa stora LTS-versionen, vilket gör den extra viktig för företag och organisationer som vill ha en stabil plattform att bygga på under lång tid framöver.
Den färdiga versionen väntas den 30 november om allt går enligt plan, eller den 7 december om testperioden förlängs med en extra RC-version.
Linux 6.18 — tekniska höjdpunkter
Btrfs: inledande stöd för blockstorlek > sidstorlek (prestanda/skalning).
Virtualisering: kärnan kan köras som gäst på FreeBSD bhyve.
LoongArch KVM: PTW-funktionsdetektion på ny hårdvara.
Nätverk/AMD: PSP-baserad kryptering av TCP-anslutningar.
EDAC: ny drivrutin för AMD VersalNET minneskontroller + A72 L1/L2-cachefel.
x86/Intel: stöd för två Alder Lake-S SoC:er.
AMD QoS: tilldelning av bandbredds-räknare (RMIDs) per resurs.
AMDGPU: CRIU-stöd för gem-objekt (checkpoint/restore).
AI/Acceleratorer: Rocket Accel-drivrutin för Rockchip NPU:er.
Gäst-säkerhet: AMD Secure AVIC för skydd mot illasinnad interrupt-injektion.
RC1: 12 okt 2025 •
Planerad final: 30 nov 2025 (ev. 7 dec vid en extra RC) •
Möjlig LTS: Ja
Kort status
~50% av ändringarna är drivrutiner; övrigt: VFS/filsystem, arkitektur-uppdateringar
(många devicetree-ändringar), verktyg, Rust-stöd m.m.
Obs: RC-versioner är avsedda för test, inte produktion.
Andrew Tanenbaum, skaparen av MINIX och inspirationskälla till Linux, intervjuas live på årets Nerdearla i Buenos Aires. För oss i Sverige går det att följa gratis via livestream – direkt från datorn, på engelska, lördagen den 27 september klockan 15.
MINIX är ett namn som de flesta Linuxintresserade stöter på när de gräver i historien. Operativsystemet, skapat av Andrew Tanenbaum 1987, blev inte bara en pedagogisk plattform utan också den gnista som inspirerade Linus Torvalds att börja bygga Linux. På sätt och vis kan man säga att om Torvalds är Linux pappa, så är Tanenbaum dess farfar.
Senare i september kommer Tanenbaum, numera 81 år och professor emeritus vid Vrije Universiteit i Amsterdam, att intervjuas på scen under den stora open source-konferensen Nerdearla i Buenos Aires. För oss i Sverige är det kanske för långt bort för ett spontant besök – men det gör inget, för intervjun livestreamas gratis.
Gratis och på engelska
Nerdearla är i grunden en spanskspråkig konferens, men just intervjun med Tanenbaum hålls på engelska. Precis som hela konferensen är även sändningen fri att följa online. Det enda som krävs är en registrering.
Intervjun inleder konferensen lördagen den 27 september klockan 10 lokal tid i Buenos Aires. Det motsvarar klockan 15 svensk tid – en perfekt eftermiddagsstart för den som vill höra en av datorvärldens mest inflytelserika personer berätta om sitt arbete och sin syn på öppen källkod.
Nerdearla växer i världen
Nerdearla startade i Argentina men har vuxit till ett av Latinamerikas största evenemang inom öppen källkod. På senare tid har det även hållits i Mexiko och i november tar man steget till Europa med en konferens i Madrid.
Tidigare har arrangören lyckats få stora namn på scen, bland annat WordPress-grundaren Matt Mullenweg. I Buenos Aires är det Nicolás Wolovick, professor i datavetenskap vid Universidad Nacional de Córdoba och ansvarig för universitetets superdatorcenter, som håller i samtalet med Tanenbaum.
Varför är Tanenbaum viktig?
För oss Linuxanvändare är det svårt att överskatta hans roll. När han utvecklade MINIX var målet att ge studenter en fri och pedagogisk Unix-klon, som kunde köras på vanliga hemdatorer. Det blev startskottet för Linus Torvalds, som via en mailinglista för MINIX-användare presenterade sitt eget hobbyprojekt – Linux. Resten är, som man säger, historia.
Torvalds degraderar Bcachefs till ”externt underhållet” — ett tydligt tecken på bristande förtroende för projektets väg framåt. Användare påverkas inte akut, men frånvaron av nya godkända ändringar gör filsystemets långsiktiga roll i Linux ekosystem oklar.
Efter månader av osäkerhet kring filsystemet Bcachefs har Linux skapare Linus Torvalds nu gjort sitt ställningstagande tydligt. I samband med Linux 6.17 stoppades nya uppdateringar av Bcachefs från att tas in i kärnan. Nu bekräftas beslutet i och med att Bcachefs i underhållarfilen flyttats från kategorin ”stödd” till ”externt underhållet”.
Ett nytt filsystem med ambitioner
Bcachefs introducerades som ett modernt filsystem med målet att kombinera prestanda i nivå med ext4 med avancerade funktioner från ZFS och Btrfs, exempelvis checksummor, snapshotstöd och komprimering. Under flera år pågick en intensiv utveckling, och i slutet av 2023 accepterades koden till slut i Linux huvudkärna – något som länge betraktades som en stor framgång för projektet.
Konflikt om utvecklingen
Men resan därefter blev snabbt krokig. Torvalds uttryckte återkommande frustration över hur underhållet och kommunikationen kring Bcachefs sköttes. I början av 2025 flaggade han för att han inte längre hade förtroende för projektets framtid inom Linuxkärnan. Detta ledde till att inga nya patchar togs emot inför version 6.17.
Genom att nu formellt ändra statusen till ”externt underhållet” markerar Torvalds att ansvaret helt flyttats utanför huvudprojektet. Det betyder att vidare utveckling måste ske i separat regi, utan direkt stöd från Linuxkärnans ledning.
Koden finns kvar – men utvecklingen fryser
För användare som redan kör Bcachefs innebär beslutet inte någon omedelbar katastrof. Koden finns kvar i kärnan, vilket minimerar risken för att befintliga system slutar fungera. Samtidigt står det klart att nya förbättringar eller buggfixar inte kommer att godtas av Torvalds inom överskådlig tid.
Osäker framtid
Vad som händer med Bcachefs framöver är oklart. Att ett filsystem tappar stöd från kärnans ledning innebär i praktiken att dess långsiktiga framtid hänger på om externa utvecklare kan och vill fortsätta arbetet. För användarna återstår frågan om det är värt att satsa på Bcachefs – eller om det är säkrare att välja mer etablerade alternativ som ext4, XFS eller Btrfs.
Fakta: Bcachefs – snabb överblick
Status: Markerat som externt underhållet i Linuxkärnans underhållarfil.
Konsekvens: Koden ligger kvar i mainline för kompatibilitet, men nya pull requests för Bcachefs väntas inte godtas inom kort.
Vad Bcachefs erbjuder: Checksummor, snapshotstöd och komprimering – med sikte på prestanda i klass med ext4.
För användare just nu: Inga omedelbara avbrott för befintliga system. För nya deployment: överväg etablerade alternativ som ext4, XFS eller Btrfs.
Vidare utveckling: Förväntas ske utanför Linuxkärnans huvudprojekt; följ projektets uppströmskanaler.
Den 25 augusti 1991 skrev den unge finske studenten Linus Torvalds ett kort inlägg på diskussionsgruppen comp.os.minix (usernet). Han berättade att han höll på att bygga ett fritt operativsystem – ”bara som en hobby”. Ingen kunde då ana att detta lilla projekt skulle växa till ett av världens mest inflytelserika tekniska fenomen: Linux. I dag, 34 år senare, finns Linux överallt – från mobiltelefoner och superdatorer till satelliter och rymdstationer.
Är det party, så är det party – det finns ingen morgondag.
Den 25 augusti 1991 skrev den då 21-årige Linus Torvalds, student i Helsingfors, ett inlägg på en diskussionsgrupp där han berättade att han arbetade på ett nytt operativsystem. Han beskrev det som ett fritt system för 386/486-datorer – ”bara en hobby, inte stort och professionellt som GNU”.
Det som började som ett litet experiment har sedan dess vuxit till att bli ett av världens viktigaste tekniska fundament. I dag, 34 år senare, driver Linux allt från mobiltelefoner, smarta prylar och TV-apparater till superdatorer, aktiebörser och den internationella rymdstationen.
Hello everybody out there using minix – I’m doing a (free) operating system (just a hobby, won’t be big and professional like gnu) for 386(486) AT clones. This has been brewing since april, and is starting to get ready. I’d like any feedback on things people like/dislike in minix, as my OS resembles it somewhat (same physical layout of the file-system (due to practical reasons) among other things).
I’ve currently ported bash(1.08) and gcc(1.40), and things seem to work. This implies that I’ll get something practical within a few months, and I’d like to know what features most people would want. Any suggestions are welcome, but I won’t promise I’ll implement them 🙂
Linus
PS. Yes – it’s free of any minix code, and it has a multi-threaded fs. It is NOT portable (uses 386 task switching etc), and it probably never will support anything other than AT-harddisks, as that’s all I have :-(.
Klicka här för svensk översättning
Hej alla där ute som använder Minix –
Jag håller på att göra ett (fritt) operativsystem (bara en hobby, kommer inte att bli stort och professionellt som GNU) för 386(486) AT-kloner. Det har varit under utveckling sedan april, och börjar bli redo. Jag skulle gärna vilja ha feedback på vad folk gillar/inte gillar i Minix, eftersom mitt OS liknar det något (samma fysiska layout på filsystemet (av praktiska skäl) bland annat).
Jag har för närvarande portat bash(1.08) och gcc(1.40), och saker verkar fungera. Detta innebär att jag kommer att få något praktiskt inom ett par månader, och jag skulle vilja veta vilka funktioner de flesta vill ha. Alla förslag är välkomna, men jag lovar inte att jag kommer att implementera dem 🙂
Linus
PS. Ja – det är helt fritt från Minix-kod, och det har ett flertrådat filsystem. Det är INTE portabelt (använder 386-task switching osv.), och det kommer förmodligen aldrig att stödja något annat än AT-hårddiskar, eftersom det är allt jag har :-(.
Från hobby till globalt fenomen
Torvalds kunde knappast ana att hans lilla sidoprojekt skulle förändra världen. Linux har blivit navet i den digitala infrastrukturen. Android-telefoner, servrar på nätet, routers i hemmet, börshandel, bilsystem och till och med rymdfarkoster – alla använder Linux på ett eller annat sätt.
Superdatorlistan toppas helt av Linuxmaskiner, och systemet är en självklar del i forskning, teknik och vardag.
▌ Fakta: Linux-kärnan
Första versionen: 1991 (Linus Torvalds)
Språk: C med inslag av assembler
Licens: GPLv2 (fri och öppen källkod)
Utveckling: globalt samarbete med tusentals bidragsgivare
Utgivningstakt: nya stabila versioner ungefär var 2–3:e månad
Betydelse i det moderna samhället
Internet: Stommen i majoriteten av världens webbservrar.
Superdatorer: Dominerar de snabbaste beräkningsklustren.
Två veckor efter lanseringen av Linux 6.16 är Linus Torvalds redo att ta nästa steg. Nu släpper han den första testversionen av Linux 6.17 – en uppdatering som lovar snabbare filsystem, bredare hårdvarustöd och förbättrad nätverkshantering. Den slutliga releasen väntas i slutet av september eller början av oktober.
Linux-kärnan går in i en ny fas. Två veckor efter lanseringen av version 6.16 har Linus Torvalds nu gjort den första testversionen av Linux 6.17 tillgänglig för allmänheten.
Det innebär att sammanslagningsfönstret är stängt och att utvecklarna framöver fokuserar på testning och finslipning. Precis som vanligt kommer nya Release Candidate-versioner (RC) att publiceras varje söndag fram till den färdiga utgåvan om ungefär två månader.
– Fönstret för ändringar såg rätt friskt ut, summerar Linus Torvalds. Statistiken över patchar och commits ligger på en normal nivå, även om antalet ändringar som alltid är stort nog för att bara kunna sammanfattas på hög nivå.
Nyheter i Linux 6.17
Bland de mest intressanta förbättringarna finns:
Bättre prestanda i Btrfs – filsystemet blir snabbare och mer effektivt.
Stöd för Intels Wildcat Lake – nästa generations plattform får officiellt stöd.
Arms BRBE-funktion – en ny processorutökning för spårning av exekvering.
IPv6 force_forwarding – gör det möjligt att aktivera vidarebefordran per nätverksgränssnitt.
Förbättrad EXT4 – blockallokeringen får ökad skalbarhet.
AMD:s hårdvaruåterkoppling (HFI) – ett gränssnitt för bättre prestandahantering.
Som alltid följer även uppdateringar av drivrutiner, dokumentation och förbättringar inom nätverk och filsystem.
När släpps den färdiga versionen?
Linux 6.17 förväntas bli färdig i slutet av september eller början av oktober 2025. Om allt flyter på med sju RC-versioner landar den slutliga releasen den 28 september. Om det krävs en åttonde, skjuts den fram till 5 oktober.
Den som vill testa redan nu kan ladda ner källkoden från Linus Torvalds git-repo eller via kernel.org. Men kom ihåg – detta är en testversion och inget för produktionsmaskiner.
Linux 6.17 i korthet
Changelog (tekniskt)
Vad det betyder för dig
Filsystem – Förbättrad prestanda i Btrfs – Bättre skalbarhet i EXT4 blockallokering
Snabbare filhantering, både för stora filer och många små filer.
Hårdvarustöd – Stöd för Intel Wildcat Lake – Stöd för AMD HFI – Stöd för Arms BRBE
Linux fungerar bättre på ny hårdvara. Smartare prestandahantering och energieffektivitet.
Nätverk – Ny sysctl: IPv6 force_forwarding
Mer flexibel nätverkskonfiguration, särskilt i avancerade miljöer.
Linus Torvalds har nu officiellt presenterat den första Release Candidate-versionen (RC1) av den kommande Linux 6.17-kärnan, vilket markerar slutet på utvecklingsfönstret och starten på testfasen inför den slutliga lanseringen.
Det har gått två veckor sedan Linux 6.16 släpptes, och precis som traditionen bjuder innebär det att merge-fönstret för 6.17 nu är stängt. Härifrån och framåt kommer nya RC-versioner att publiceras varje söndag fram till slutversionen, som väntas om cirka två månader.
Tidig – eller sen – release beroende på perspektiv
Torvalds, som befann sig i Finland när han skar releasegrenen, konstaterade att tidpunkten för RC1 kan uppfattas som både tidigare och senare än vanligt. – Det är söndag morgon hemma i min vanliga tidszon, men nästan söndag kväll här i Finland. Jag valde att lägga mig någonstans mitt emellan min vanliga “tidig söndagseftermiddag”-plan, förklarar han.
På grund av resor såg Torvalds till att göra huvuddelen av arbetet under den första veckan. Det visade sig vara en lyckad strategi, eftersom de sena ändringsförslagen (“stragglers”) blev hanterbara även på resande fot – även om de möttes av en något mer irriterad Linus än vanligt, enligt honom själv.
Hälsosamt utvecklingsfönster
Trots resorna beskriver Torvalds merge-fönstret som “ganska hälsosamt” och statistiken ligger på normala nivåer både vad gäller patchstorlek och antal commits. Som vanligt är antalet ändringar så pass stort att Torvalds endast publicerar en sammanfattad mergelog – en översikt “från 10 000 fots höjd” över utvecklingsprocessen.
Nyheter i Linux 6.17
Den kommande Linux 6.17-kärnan bjuder på en rad förbättringar:
Btrfs-förbättringar – prestandaförbättringar och optimeringar för filsystemet.
Intel Wildcat Lake-stöd – utökad kompatibilitet med Intels hårdvara.
Arm BRBE-stöd – stöd för Arm:s Branch Record Buffer Extension.
IPv6-förbättringar – nytt force_forwarding sysctl för att möjliggöra vidarebefordran per gränssnitt.
EXT4-optimeringar – bättre skalbarhet för blockallokering.
AMD HFI-stöd – stöd för AMD:s Hardware Feedback Interface.
Utöver detta tillkommer som vanligt nya och uppdaterade drivrutiner, förbättrad dokumentation, filsystem- och nätverksförbättringar samt många andra ändringar som stärker kärnans funktionalitet och hårdvarustöd.
När släpps den slutliga versionen?
Slutversionen av Linux 6.17 förväntas anlända i slutet av september eller början av oktober 2025. Om utvecklingen går smidigt och det endast behövs sju RC-versioner landar den 28 september. Skulle det krävas åtta RC-versioner sker lanseringen istället den 5 oktober.
För den som vill testa redan nu finns Linux 6.17 RC1 att ladda ner via Linus Torvalds Git-träd eller från kernel.org. Men kom ihåg – detta är en förhandsversion och bör inte installeras på produktionssystem.
RC1
Linux 6.17-rc1 – första testversionen
Släppt: 10 augusti 2025. Merge-fönstret stängt; veckovisa RC-släpp på söndagar till finalen om ~2 månader.
Huvudnyheter
Btrfs: märkbara prestandaförbättringar; cache av free-space-bitmap m.m.
Intel Wildcat Lake: nytt stöd (bl.a. EDAC/in-band ECC).
Arm BRBE: stöd för Branch Record Buffer Extension.
IPv6:force_forwarding sysctl för per-gränssnitt-vidarebefordran.
EXT4: bättre skalbarhet i blockallokering.
AMD HFI: stöd för Hardware Feedback Interface.
Stora uppdateringar av drivrutiner, dokumentation, filsystem & nätverk.
Status & tidslinje
Version: 6.17-rc1 (förhandsversion – ej för produktion)
Citat/summary: Linus Torvalds beskriver ett “hälsosamt” merge-fönster med normala siffror för patchstorlek och antal commits; RC1 släpptes något tidigare på dagen p.g.a. tidszoner/resor.
Äntligen! Buggen som gjorde att 25 år gamla ljudkort som Sound Blaster kunde krascha slumpmässigt är nu fixad.
Den stabila versionen av Linux-kärnan 6.16 är nu officiellt släppt. Enligt projektledaren Linus Torvalds avslutades utvecklingscykeln på ett lugnt och stabilt sätt, utan några större överraskningar – något som gjorde att en åttonde releasekandidat aldrig behövde släppas. Men medan det nuvarande släppet är ute, riktas blicken redan mot nästa version, Linux 6.17 – som kan komma att försenas.
Familjehändelser kan påverka nästa version
Torvalds har nämligen gått ut med en varning om att arbetet med Linux 6.17 riskerar att påverkas av personliga åtaganden. Under augusti kommer han att vara bortrest i samband med både ett familjebröllop och en födelsedag, och han räknar med att vara på resande fot ungefär halva månaden – med tid i både USA och Finland.
Eftersom Linuxutvecklingen följer en tydlig rytm med ett två veckor långt merge window (sammanslagningsfönster) – då större nyheter förs in i koden – innebär hans frånvaro att viss förskjutning kan uppstå. Torvalds har därför redan försökt snabba på processen genom att be utvecklare skicka in sina pull requests tidigare än vanligt. Hittills har han fått in omkring 50 stycken i förväg, vilket han tackar för.
Risk för mindre försening
Trots sin framförhållning medger Torvalds att han under andra veckan av sammanslagningsfönstret kan få svårt att hantera alla inkommande kodändringar. Skulle det bli för mycket att hinna med innan han reser vidare, kan det första utkastet av Linux 6.17 – kallat rc1 – skjutas upp med några dagar.
– Om jag inte hinner med alla pull requests i tid, kan jag komma att fördröja rc1 något för att hinna ikapp, skriver Torvalds i sitt veckobrev.
Han betonar dock att detta inte ska tolkas som att sena bidrag kommer accepteras i högre utsträckning. Tvärtom kan en mer pressad tidsplan leda till striktare gränser för vad som släpps in.
Inga överraskningar i 6.16
När det gäller Linux 6.16, som nu är tillgänglig, är det en uppdatering med fokus på stabilitet. Den innehåller främst mindre justeringar av drivrutiner samt mindre kodändringar. Det är inte någon dramatisk uppdatering, vilket enligt Torvalds är positivt.
– Det är en ganska lugn version med små uppdateringar, inga stora förändringar. Allt ser ut att fungera som det ska, konstaterar han.
Sound Blaster AWE32‑fixen i Linux 6.16 – 25 år senare
Ett av de mer färgstarka inslagen i Linux 6.16 är två små men avgörande patchar som väcker liv i Creative Sound Blaster AWE32/AWE64 – ett ISA‑ljudkort som såldes på 1990‑talet. Buggen, som rapporterades sent 2023 (Bug 218185), kunde frysa hela systemet eller skapa skrapljud när moderna ljudservrar som PipeWire växlade DMA‑läge under uppspelning.
”Äkta retro‑riggar som uppgraderades till nya distros låste sig plötsligt – tack vare PipeWires automatiska DMA‑växling.”
Vad orsakade problemet?
DMA‑lägesväxling “i farten” – registret programmerades om medan ett PCM‑flöde spelade.
PipeWire förvärrade felet – fler automatiska växlingar än med äldre ALSA‑anrop gjorde buggen reproducerbar.
Lösningen i två patchar
Patch
Effekten
Commit‑författare
force‑disable DMA when mode is changed
Stänger av DMA, skriver om registret, aktiverar igen → eliminerar busshäng & brus
Takashi Iwai
block DMA mode change during active PCM stream
Vägrar byte om kortet spelar → stoppar riskabla skrivningar
Takashi Iwai
Båda togs in strax före 6.16‑rc3 och backportas även till LTS‑grenar.
Varför är detta intressant 2025?
Retro‑entusiaster får stabilt FM‑ och SoundFont‑ljud utan krascher.
Virtuell pass‑through av ISA‑kort i t.ex. QEMU blir tillförlitlig.
Bevis på långsiktigt underhåll: Linux accepterar fixar för 30‑årig hårdvara – ingen lämnas efter.
Påverkan för olika scenarier
Miljö
Vad ändras med 6.16
Fysisk AWE32/AWE64‑rigg + PipeWire
Systemfrysningar och ljudglitchar försvinner
Retro‑rigg utan PipeWire
Ingen märkbar skillnad
Moderna datorer utan ISA
Ingen påverkan (endast några rader kod)
Kort sagt: Linux 6.16 räddar ett klassiskt ljudkort från random krascher – ett charmigt exempel på hur kärnprojektet fortfarande vårdar sin mest nostalgiska hårdvara.
Uppdatering via distributioner
För de flesta användare är det inte rekommenderat att manuellt försöka installera Linux 6.16 – särskilt inte om man inte är van att hantera lågnivåkomponenter i systemet. De som använder snabbfotade Linuxdistributioner kan få den nya kärnan som en uppdatering inom kort, medan användare av långsammare system som Ubuntu kan få vänta tills nästa stora systemuppgradering.
Sammanfattning
Linux 6.16 är släppt och innehåller huvudsakligen mindre drivrutinsfixar.
Linux 6.17 kan komma att försenas något på grund av Linus Torvalds resor i augusti.
Torvalds har redan fått in ett stort antal kodbidrag i förväg för att undvika problem.
En eventuell försening av rc1 (första releasekandidaten) skulle bara vara några dagar.
Sena kodbidrag kommer inte accepteras – bidragsgivare uppmanas att hålla sig till tidsplanen.
Amiga 600 lanserades våren 1992 som Commodores försök att ge Amiga-serien nytt liv – i ett mindre, modernare och mer “1990-talsanpassat” format. Med PCMCIA-plats och möjlighet till intern hårddisk […]
I början av 1990-talet kämpade den brittiska datortillverkaren Amstrad för sin överlevnad. PC-marknaden hade blivit brutal, marginalerna krympte och teknikutvecklingen gick snabbare än företaget mäktade med. Svaret blev en […]
HP 9000 var under flera decennier en självklar arbetskamrat i datarum, laboratorier och teknikföretag världen över. När persondatorer fortfarande kämpade med begränsat minne och instabil programvara levererade Hewlett-Packard kraftfulla […]
Grundy NewBrain var en brittisk mikrodator som lanserades 1982 och som på flera sätt låg före sin tid. Med avancerad grafik, ovanligt kraftfulla beräkningar och ett portabelt arbetssätt var […]
Sharp Font Writer FW-560 är ett exempel på en tid då ordbehandling var en egen teknikgren, skild från den allmänna persondatorn. Med avancerad typografi, inbyggd skrivare och stöd för […]
I mitten av 1990-talet stod den mobila datorvärlden på tröskeln till något nytt. Mobiltelefoner blev allt vanligare, bärbara datorer krympte i storlek och idén om att kunna arbeta digitalt […]
I början av 1980-talet, när datorer fortfarande var stationära och strömkrävande, lanserade Sharp en maskin som utmanade hela bilden av vad en dator kunde vara. Sharp PC-1500 var en […]
I en tid då datorer fyllde skrivbord och vägde flera kilo lyckades Sharp stoppa en fullt programmerbar dator i fickformat. Sharp Pocket Computer PC-1246, lanserad 1984, är ett fascinerande […]
I början av 1980-talet, när hemdatorer började flytta in i vardagsrummen, lanserade japanska Sord en liten men ambitiös dator som ville förena spel och programmering. Sord M5 var tekniskt […]
I mitten av 1980-talet bestämde sig Sverige för att bygga sin egen framtid i kisel. Resultatet blev Compis – en statligt framtagen skoldator som på pappret var avancerad, men […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Discover the enhanced Raspberry Pi Imager 2.0.2, featuring improved write speeds and UI stability for a seamless imaging experience. Upgrade your projects today! The post Raspberry Pi Imager 2.0.2 Improves Write Speeds And UI Stability appeared first on Linux Today.
Discover the latest Cinnamon 6.6 Desktop Environment, featuring a redesigned application menu for enhanced usability and a modern user experience. The post Cinnamon 6.6 Desktop Environment Released with Redesigned Application Menu appeared first on Linux Today.
Discover Monado 25.1.0, the latest in OpenXR technology, empowering developers to create immersive experiences for tomorrow's virtual reality landscape. The post Monado 25.1.0: Enabling Tomorrow’s OpenXR Experiences appeared first on Linux Today.
Discover OpenTofu 1.11's new ephemerality feature, enhancing security with safer temporary credentials for your applications. Explore the update now! The post OpenTofu 1.11 Introduces Ephemerality for Safer Temporary Credentials appeared first on Linux Today.
Discover VLC 3.0.22 with its sleek Dark Mode, enhanced game music features, and smoother playback for an unparalleled media experience. The post VLC 3.0.22: Dark Mode, Game Music, and Smoother Playback appeared first on Linux Today.
Discover the latest updates in RPM 6.0.1, which addresses key regressions and enhances signature handling for improved performance and reliability. The post RPM 6.0.1 Fixes Key Regressions And Improves Signature Handling appeared first on Linux Today.
Discover the best Ubuntu Touch apps with Sturm Reader. Enhance your device's functionality and enjoy a seamless user experience with our curated list. The post Useful Ubuntu Touch Apps – Sturm Reader appeared first on Linux Today.
Discover the step-by-step guide to install Odoo 19 on Ubuntu 24.04 effortlessly. Enhance your business management with this powerful software today! The post How to Install Odoo 19 on Ubuntu 24.04 appeared first on Linux Today.
Discover the 2024 Free Software Award winners announced by FSF, celebrating outstanding contributions to the free software community. The post FSF Announces 2024 Free Software Award Winners appeared first on Linux Today.
Discover how the Model Context Protocol (MCP) is transforming AI by joining the Linux Foundation. Explore the implications for innovation and collaboration. The post Model Context Protocol (MCP) Joins Linux Foundation in Major AI Shift appeared first on Linux Today.
9to5Linux Weekly Roundup for December 28th, 2025, brings news about elementary OS 8.1, Parrot 7.0, PorteuX 2.5, postmarketOS 25.12, Inkscape 1.4.3, QEMU 10.2, Pinta 3.1, GStreamer 1.26.10, and Raspberry Pi Imager 2.0.3, and more. The post 9to5Linux Weekly Roundup: December 28th, 2025 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This […]
PorteuX 2.5 Linux distribution is now available for download with Linux kernel 6.17, GNOME 49.1, KDE Plasma 6.5.2, LXQt 2.3, and more. Here’s what else is new! The post PorteuX 2.5 Is Out with Flatpak Support, Cinnamon 6.6, COSMIC 1.0, and Linux 6.18 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. […]
Inkscape 1.4.3 open-source SVG (Scalable Vector Graphics) editor is now available for download with new features and enhancements. Here’s what’s new! The post Inkscape 1.4.3 Open-Source SVG Editor Improves PDF Import and Text on Path appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
GStreamer 1.26.10 open-source multimedia framework is now available for download with various improvements and bug fixes. Here’s what’s new! The post GStreamer 1.26.10 Released with Support for FLAC Audio in DASH Manifests appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
QEMU 10.2 open-source virtualization software is now available for download with new features and improvements for supported architectures. Here’s what’s new! The post QEMU 10.2 Officially Released with Live Update Support and Improvements appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
Parrot 7.0 ethical hacking and penetration testing distribution is now available for download with KDE Plasma desktop and Debian 13 base. Here’s what's new! The post Parrot 7.0 Ethical Hacking Distro Released with KDE Plasma, RISC-V Support appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
Pinta 3.1 open-source paint and drawing software is now available for download with GTK4 port, new effects, and many other changes. Here’s what’s new! The post Pinta 3.1 Open-Source Paint App Released with New Cells Effect, Axonometric Grid appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
postmarketOS 25.12 distribution based on Alpine Linux is now available for download with support for new devices and new features. Here's what's new! The post postmarketOS 25.12 Linux Mobile OS Rolls Out Based on Alpine Linux 3.23 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
Raspberry Pi Imager 2.0.3 microSD card flashing utility is now available for download with performance improvements and bug fixes. Here’s what’s new! The post Raspberry Pi Imager 2.0.3 Improves Drive Filtering and AppImage Bundle on Linux appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
elementary OS 8.1 distribution is now available for download based on Ubuntu 24.04.1 LTS and powered by Linux kernel 6.8. Here’s what’s new! The post elementary OS 8.1 Released with Wayland Session by Default, ARM64 Support appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 43 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 43 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 43 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 43 version. Fedora 43 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 49 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. You can read our full… […]
We outline the list of new features of Xubuntu 25.10 release and additional updates for this version. Xubuntu 25.10: Core New Features Kernel and core updates Xubutnu 25.10 is based on the Ubuntu 25.10 Questing Quokka release. It is powered by Linux Kernel 6.17. This Kernel offers latest hardware and software updates. Linux kernel 6.17… […]
We round up the best new features of the Ubuntu 25.10 (“Questing Quokka”) release. Ubuntu 25.10, released on October 9, 2025 (supported until July 2026 for 9 months), is the final interim release before the next long term version of Ubuntu 26.04 LTS. This release prioritizes modernization through Rust-based components for improved security and new… […]
We round up the best new feature set of Fedora 43 workstation release (upcoming). Fedora 43 release is packed with enhancements and core updates. The release is currently going thru beta phase and the release is expected within few days. This page highlights key system-wide and self-contained changes that make Fedora 43 a release to… […]
Here’s a quick rundown of the best new features of the latest GNOME 49 desktop environment. GNOME 49, code named “Brescia” is released a while back on September 19, 2025. This release mostly focusses on the software stack updates, concentrated on the native applications and core updates. While it is not that of a fancy… […]
Here are the steps you need to upgrade your Fedora 41 workstation edition to Fedora 42. Fedora 42 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 48 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop, new Cosmic Spin and more. You may… […]
Here’s how you can upgrade to Debian 13 “Trixie” from Debian 12 “Bookworm”. Debian 13 “Trixie” is released on August 9, 2025 with many new features and updates. If you are running Debian 12 “bookworm”, you can plan to upgrade your desktop or server now. However, it is recommended that you wait until the first… […]
Here’s a quick tutorial on how you can connect your Ubuntu or Fedora Linux from macOS. Accessing your Linux machine (like Ubuntu or Fedora) from a Mac can be incredibly useful for development, server management, or just seamless productivity. While tools like SSH or VNC exist, using Remote Desktop Protocol (RDP) provides a full graphical… […]
A roundup of the key features of the latest Debian 13 release. After almost two years of development, Debian 13 “Trixie” is now available to download and upgrade from Debian 12. This critical release brings few major updates including latest packages across modules, Linux Kernel 6.12 LTS, modern desktop environments and more. Trixie will be… […]
SuperTux returns with version 0.7 Beta 1, its first major update in four years, bringing fully rebuilt worlds, new assets, music, and gameplay changes.
Catch up on the latest Linux news: Parrot 7.0, elementary OS 8.1, Fish Shell 4.3, OpenMediaVault 8, Inkscape 1.4.3, QEMU 10.2, Kitty Terminal 0.45, Winux tries to mimic Windows, CachyOS plans new server edition, and more.
Fish Shell 4.3 introduces smarter theming, improved completions, better terminal integration, and many changes across scripting and interactive features.
När tekniken krånglar mitt i vardagen kan frustrationen snabbt ta över. För boende i Telefonplan finns nu smidig hjälp nära till hands. Datorhjälp i Stockholm AB erbjuder hembesök av erfarna tekniker som löser problemen på plats – tryggt, personligt och till halva priset med RUT-avdrag. Datorstrul är ett återkommande bekymmer i många hushåll, oavsett om […]
När tekniken krånglar hemma kan det snabbt bli både tidskrävande och frustrerande. För boende i Hagsätra finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i bostaden – till ett reducerat pris tack vare RUT-avdraget. När datorn går långsamt, Wi-Fi-uppkopplingen tappar kontakten eller skrivaren inte vill samarbeta är det många som helst vill ha […]
När tekniken krånglar hemma kan små problem snabbt bli stora irritationsmoment. För boende i Stureby finns nu smidig hjälp att få direkt i hemmet. Datorhjälp i Stockholm AB erbjuder hembesök av erfarna tekniker – tryggt, personligt och till halva priset tack vare RUT-avdraget. När datorn går långsamt, Wi-Fi:t tappar kontakten eller skrivaren vägrar samarbeta är […]
När datorn krånglar, internet ligger nere eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli onödigt besvärlig. För boende i Skärholmen finns nu hjälp att få direkt i hemmet – när Datorhjälp i Stockholm AB erbjuder personlig teknisk support med RUT-avdrag. Under de senaste åren har efterfrågan på lokal datorhjälp ökat i Skärholmen. Allt fler väljer […]
När datorn krånglar, internet segar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli onödigt krånglig. För boende i Kristineberg finns nu tillgång till snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till halva priset med RUT-avdrag. Datorhjälp i Stockholm AB erbjuder hembesök av erfarna tekniker som hjälper privatpersoner i Kristineberg med allt från Wi-Fi-problem till […]
När tekniken strular kan vardagen snabbt bli krånglig. För boende i området kring Skogskyrkogården finns nu smidig hjälp nära till hands. Datorhjälp i Stockholm AB erbjuder hembesök av erfarna tekniker som löser IT-problem på plats – tryggt, personligt och till halva priset med RUT-avdrag. När datorn blir långsam, Wi-Fi:t tappar kontakten eller skrivaren vägrar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi:t tappar kontakten eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli onödigt krånglig. För boende i Märsta finns nu möjlighet att få professionell datorhjälp direkt i hemmet – tryggt, smidigt och med RUT-avdrag. Datorhjälp i Stockholm AB erbjuder hembesök i Märsta för privatpersoner som vill ha tekniken att fungera utan stress. I […]
När tekniken strular hemma vill många ha snabb och pålitlig hjälp utan krångel. För boende kring Nockeby Torg erbjuder Datorhjälp i Stockholm AB hembesök av erfarna tekniker som löser allt från Wi-Fi-problem till datorstrul – tryggt, personligt och till halva priset med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi:t tappar kontakten eller skrivaren vägrar fungera kan det […]
När datorn krånglar, Wi-Fi:t tappar kontakten eller skrivaren plötsligt slutar fungera kan vardagen snabbt bli onödigt krånglig. För boende i Råcksta finns nu tillgång till och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till halva priset med RUT-avdrag. Datorhjälp i Stockholm AB har blivit ett uppskattat inslag för många hushåll i Råcksta som vill få tekniken […]
För boende i området finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet. Datorhjälp i Stockholm AB erbjuder hembesök av erfarna tekniker som löser allt från Wi-Fi-problem till strulande datorer – smidigt, tryggt och till halva priset med RUT-avdrag. Datorhjälp på plats i Globen – teknisk hjälp direkt i hemmet När teknik […]
Linux-kärnan tar nästa steg framåt. Med den första testversionen av Linux 6.19 ute för allmän prövning inleds nu en ny utvecklingscykel där fokus ligger på stabilitet, modern hårdvara och framtidens teknikval. Bland nyheterna märks förbättrat stöd för grafik och ljud, tydliga framsteg för Rust i kärnan och en planerad slutlig release i början av februari…
När Linux-skaparen Linus Torvalds kliver in hos Linus Tech Tips för att bygga en dator tillsammans med sin YouTube-namne uppstår ett sällsynt möte mellan två techvärldar. Resultatet blir ett samtal om pålitlig hårdvara, öppen källkod, AI-hype, livsfilosofi – och varför världens mest inflytelserika programmerare vägrar använda datorer utan ECC-minne. När Linus Torvalds, skaparen av Linux…
Han sitter ensam i ett ljuddämpat hemmakontor med ljusgröna väggar, en katt i knät och ett gåband han slutat använda – ändå är det härifrån en av världens viktigaste tekniska revolutioner har styrts. Utan storslagna visioner eller femårsplaner har den envisa ingenjören Linus Torvalds, skaparen av Linux och Git, förändrat hur internet fungerar, hur vi…
Linus Torvalds har släppt den första testversionen av Linux 6.18 – nästa stora uppdatering av världens mest använda öppna operativsystem. Den nya kärnan bjuder på snabbare filhantering, förbättrad säkerhet, utökat stöd för ny hårdvara och förberedelser för framtidens AI- och molnteknik. Om allt går enligt plan blir Linux 6.18 den nästa långtidssupportade versionen, med lansering…
Andrew Tanenbaum, skaparen av MINIX och inspirationskälla till Linux, intervjuas live på årets Nerdearla i Buenos Aires. För oss i Sverige går det att följa gratis via livestream – direkt från datorn, på engelska, lördagen den 27 september klockan 15. MINIX är ett namn som de flesta Linuxintresserade stöter på när de gräver i historien.…
Torvalds degraderar Bcachefs till ”externt underhållet” — ett tydligt tecken på bristande förtroende för projektets väg framåt. Användare påverkas inte akut, men frånvaron av nya godkända ändringar gör filsystemets långsiktiga roll i Linux ekosystem oklar. Efter månader av osäkerhet kring filsystemet Bcachefs har Linux skapare Linus Torvalds nu gjort sitt ställningstagande tydligt. I samband med…
Den 25 augusti 1991 skrev den unge finske studenten Linus Torvalds ett kort inlägg på diskussionsgruppen comp.os.minix (usernet). Han berättade att han höll på att bygga ett fritt operativsystem – ”bara som en hobby”. Ingen kunde då ana att detta lilla projekt skulle växa till ett av världens mest inflytelserika tekniska fenomen: Linux. I dag,…
Två veckor efter lanseringen av Linux 6.16 är Linus Torvalds redo att ta nästa steg. Nu släpper han den första testversionen av Linux 6.17 – en uppdatering som lovar snabbare filsystem, bredare hårdvarustöd och förbättrad nätverkshantering. Den slutliga releasen väntas i slutet av september eller början av oktober. Linux-kärnan går in i en ny fas.…
Linus Torvalds har nu officiellt presenterat den första Release Candidate-versionen (RC1) av den kommande Linux 6.17-kärnan, vilket markerar slutet på utvecklingsfönstret och starten på testfasen inför den slutliga lanseringen. Det har gått två veckor sedan Linux 6.16 släpptes, och precis som traditionen bjuder innebär det att merge-fönstret för 6.17 nu är stängt. Härifrån och framåt…
Den stabila versionen av Linux-kärnan 6.16 är nu officiellt släppt. Enligt projektledaren Linus Torvalds avslutades utvecklingscykeln på ett lugnt och stabilt sätt, utan några större överraskningar – något som gjorde att en åttonde releasekandidat aldrig behövde släppas. Men medan det nuvarande släppet är ute, riktas blicken redan mot nästa version, Linux 6.17 – som kan…
