Arch-baserade Linuxdistributioner har länge varit kända för sin prestanda, flexibilitet och snabba uppdateringar – men även för att kräva en hel del tekniskt kunnande. Bluestar Linux utmärker sig genom att kombinera Archs kraft med ett användarvänligt och färdigt skrivbordssystem som är redo att användas direkt.

Systemkrav

Enligt utvecklarna krävs minst en 1 GHz-processor, 1 GB RAM och 6,5 GB lagringsutrymme för att Bluestar ska fungera. För optimal upplevelse rekommenderas dock minst 2 GB RAM, en 2 GHz-processor och 20 GB lagringsutrymme. Detta innebär att Bluestar är kompatibel med de flesta datorer från de senaste 10–15 åren.

Översikt

Bluestar Linux är en tysk distribution som bygger på Arch Linux och använder KDE Plasma som skrivbordsmiljö. Den senaste versionen, 2025.06.30, är över 5 GB stor och levereras med ett omfattande urval av förinstallerad mjukvara.

Systemet erbjuder både Wayland och X11 som val vid inloggning. X11-sessionen innehåller ett dockfält med programikoner längst ned, medan Wayland saknar detta som standard. Funktionaliteten är likvärdig i båda miljöerna.

Förinstallerad programvara

Bluestar innehåller en komplett uppsättning applikationer för direkt användning:

Webb och kommunikation: Firefox, Thunderbird, Pidgin, FileZilla, Bluesky
Multimedia: VLC, GIMP
Kontorsprogram: LibreOffice (hela sviten)
KDE-program: Kate, KPatience, KolourPaint, KPhotoAlbum, Konqueror, KTorrent, digiKam
Dokument och filer: Okular (dokumentvisning), Dolphin (filhanterare)
Verktyg: GParted (partitionering), KCalc, KWrite med flera

Det mesta som behövs finns tillgängligt direkt efter installationen.

Paketformat och uppdatering

Flatpak är inte inkluderat från början men installeras enkelt med kommandot:

sudo pacman -S flatpak

Systemet använder det grafiska uppdateringsverktyget Kalu (Keeping Arch Linux Up-to-date) för att hantera systemuppdateringar smidigt. Kalu integreras med KDE och håller systemet aktuellt med ett fåtal klick.

Prestanda och användarupplevelse

Bluestar startar något långsammare än vissa andra distributioner, men när systemet väl är igång levererar det mycket god prestanda. KDE Plasma är optimerat och responsivt – applikationer startar snabbt och flera program kan köras parallellt utan märkbar påverkan på systemets hastighet eller stabilitet.

Systemet håller låg temperatur och belastningen på hårdvaran är måttlig även vid multitasking. Äldre laptops, som ThinkPad T500, hanterar Bluestar utan problem.

Skrivbordsmiljön är genomtänkt och välkonfigurerad direkt från början. Ändringar är sällan nödvändiga, men anpassningsmöjligheter finns för den som vill skräddarsy sin upplevelse.

Slutsats

Bluestar Linux visar att det är fullt möjligt att erbjuda en kraftfull och användarvänlig Arch-baserad distribution utan att kompromissa med funktion eller design. Distributionen passar både erfarna användare och nybörjare som söker ett förkonfigurerat men ändå flexibelt system.

KDE Plasma, omfattande programutbud, bra prestanda och enkel pakethantering gör Bluestar till ett starkt alternativ för den som vill ha en modern Linuxmiljö med Arch som grund. Det är en distinkt och välpolerad distribution som förtjänar uppmärksamhet – särskilt för dem som vill ha ”Arch utan krångel”.

Kan hämta här ifrån

https://sourceforge.net/projects/bluestarlinux

Innehållsförteckning

• Vad är Waydroid?
• Förberedelser
• Installation av Waydroid
• Första uppstart
• Aktivera Google Play
• Installera Android-appar
  • Via Google Play Store
  • Via APK-filer
  • Alternativa appbutiker
• Ta bort appar
• Sammanfattning

Waydroid är en lättviktig och kraftfull lösning för att köra Android-applikationer direkt på Linux. Istället för att använda tunga emulatorer använder Waydroid containrar för att köra ett komplett Android-system med hög prestanda, låg resursförbrukning och djup integration i skrivbordsmiljön.

Den här guiden går igenom hur du installerar, konfigurerar och kommer igång med Waydroid.

Vad är Waydroid?

Waydroid använder LXC (Linux Containers) för att starta ett fullständigt Android-system direkt i Linux. Det ger flera fördelar:

• Nästan inbyggd prestanda
• Låg resursanvändning
• Direkt skrivbordsintegration
• Åtkomst till värddatorns GPU via Mesa för förbättrad grafikprestanda

Waydroid fungerar på många olika Linuxdistributioner och CPU-arkitekturer.

Förberedelser

Waydroid kräver att du använder Wayland som displayserver. Du kan kontrollera detta genom att köra följande kommando i terminalen:

echo $XDG_SESSION_TYPE

Om du får svaret ”wayland” är du redo att gå vidare. Om svaret är ”x11” behöver du logga ut och välja en Wayland-session vid inloggningen.

Uppdatera därefter ditt system och installera nödvändiga verktyg:

sudo apt update && sudo apt install curl ca-certificates -y

Installation av Waydroid

Börja med att lägga till Waydroids officiella paketkälla:

curl -s https://repo.waydro.id | sudo bash

Om din Linuxdistribution inte identifieras automatiskt kan du behöva ange den manuellt, exempelvis -s jammy för Ubuntu 22.04.

Installera sedan Waydroid:

sudo apt install waydroid -y

För Fedora:

sudo dnf install waydroid

Använder du Arch Linux eller annan distribution? Följ i så fall instruktionerna i den officiella dokumentationen.

Observera att Waydroid kräver direkt åtkomst till värddatorns kärna. Det fungerar inte i virtuella maskiner.

Första uppstart

När Waydroid startas för första gången uppmanas du att ladda ner en Android-avbildning. Du får välja mellan två varianter:

• Vanilla – utan Google Play-tjänster
• GAPPS – med Google Play-tjänster och tillgång till Play Store

Välj GAPPS om du vill installera appar via Play Store. När nedladdningen är klar startas Waydroid automatiskt. Om inte kan du starta det manuellt via programmenyn.

Aktivera Google Play

För att kunna använda Play Store behöver enheten registreras som godkänd hos Google.

1. Öppna Waydroid-skalet genom att köra: sudo waydroid shell
2. Hämta Android-ID: ANDROID_RUNTIME_ROOT=/apex/com.android.runtime ANDROID_DATA=/data ANDROID_TZDATA_ROOT=/apex/com.android.tzdata ANDROID_I18N_ROOT=/apex/com.android.i18n sqlite3 /data/data/com.google.android.gsf/databases/gservices.db "select * from main where name = \"android_id\";" Kommandot returnerar ett numeriskt ID. Kopiera detta värde.
3. Gå till Googles sida för registrering av icke-certifierade enheter:
   https://www.google.com/android/uncertified
   Klistra in ditt Android-ID, bekräfta att du inte är en robot och klicka på Registrera.
4. Starta om Waydroid med följande kommandon: waydroid session stop waydroid session start

Nu är Play Store redo att användas.

Installera Android-appar

Via Google Play Store

Om du installerade GAPPS kan du nu starta Play Store, logga in med ditt Google-konto och installera appar precis som på en vanlig Android-enhet.

Via APK-filer

Om du föredrar att installera appar manuellt eller inte använder GAPPS-versionen kan du ladda ner en APK från en betrodd källa. Navigera till mappen där filen sparats och kör:

waydroid app install namn_på_app.apk

Byt ut namn_på_app.apk mot det faktiska filnamnet.

Alternativa appbutiker

Du kan även använda tredjepartsbutiker som F-Droid för att installera fria och öppen källkod-baserade appar.

Ta bort appar

För att avinstallera en app, håll in appikonen i Android-gränssnittet och välj alternativet för avinstallation – precis som på en vanlig Android-telefon.

Sammanfattning

Waydroid gör det möjligt att köra Android-appar på Linux med hög prestanda, låg resursanvändning och smidig integration med skrivbordet. Det är en mycket bättre lösning än traditionella emulatorer och passar både för vardagsanvändare och utvecklare.

Om du behöver andra alternativ kan du även titta på emulatorer som Anbox, Genymotion eller Android Studio med AVD. Men för den som söker bästa möjliga prestanda och integration är Waydroid ofta det bästa valet.

https://www.maketecheasier.com/run-android-apps-linux-waydroid

Innehållsförteckning

• Den kraftfulla, fria och plattformsoberoende 3D-mjukvaran Blender har nu nått version 4.5 LTS
• Vulkan-backend nu stabil – men inte standard ännu
• Nya funktioner i gränssnittet
• Förbättringar i nodsystemet
• Tekniska förbättringar och optimeringar
• Nya shadernoder och förbättrade materialmöjligheter
• Redigering, animation och arbetsflöde
• Förbättringar i videoredigering och rendering
• Grease Pencil och USD-import
• Import/export-funktionalitet
• Tillgänglighet

Den kraftfulla, fria och plattformsoberoende 3D-mjukvaran Blender har nu nått version 4.5 LTS

Det här är en långtidsversion som inte bara förbättrar stabilitet och prestanda – den gör även Vulkan-backenden officiellt stabil och introducerar ett stort antal nya funktioner och förbättringar för både kreatörer och tekniska användare.

Vulkan-backend nu stabil – men inte standard ännu

Efter fyra månader sedan version 4.4 är Vulkan-backenden nu redo för produktion. Den här versionen inkluderar stöd för OpenXR (VR/AR), Subdivision Surface och USD/Hydra, tillsammans med förbättrad prestanda.

På Linux kräver Vulkan:

• NVIDIA-drivrutin version 550 eller senare
• Mesa 25.3 eller senare för AMD-grafik

Trots detta är OpenGL fortfarande standardvalet i Blender 4.5, då Vulkan fortfarande har vissa begränsningar – som svagare VR-prestanda, hantering av mycket stora mesh:er och hårdvaruberoende skillnader.

Nya funktioner i gränssnittet

Blender 4.5 introducerar flera förbättringar i användargränssnittet:

• Stöd för penntilt på ritplattor
• Horisontell scrollning
• Visuella effekter vid justering av regionstorlek
• Stöd för att dra och släppa objekt längst ner i trädvyer
• Ny funktion för att ta skärmdumpar direkt i Blender

På Linux får man även:

• Större muspekare (24×24 och 32×32) för högupplösta skärmar
• Stöd för ”Hyper”-modifieraren – en extra tangent som kan mappas till t.ex. Caps Lock

Förbättringar i nodsystemet

Nodredigeraren har fått flera förbättringar:

• Sökning efter specifika nodoperationer och indata
• Ny operator för att skapa tomma nodgrupper
• Möjlighet att visa interna attribut i kalkylbladsredigeraren
• Växlingsbara (toggle) indata i paneler
• Ny popup för importinställningar

Tekniska förbättringar och optimeringar

Blender 4.5 förbättrar starttid, texturladdning och shaderkompilering (nu trådad som standard där det är möjligt).

Ytterligare förbättringar:

• Ny algoritm minskar djupbuffertartefakter vid långa vyavstånd
• Minskning av ljusläckage från stora ljuskällor
• Ny ”shadow terminator”-funktion minskar självskuggning på lågpolygonmodeller
• Förbättrad adaptiv subdivision med stöd för attribut-subdivision, jämn UV-subdivision och motion blur

Nya shadernoder och förbättrade materialmöjligheter

• Förbättrad bump-korrigering
• Ny “Filter Width”-ingång på Bump-noden
• Nya noder: Vector Math, Vector Rotate, Vector Mix, Value Mix, Clamp, Float Curve, Blackbody
• Image Info-nod som visar bilddimensioner, upplösning och transformation
• Image Coordinates-nod med stöd för olika pixelkoordinater
• Relative To Pixel-nod för konvertering till pixelvärden

Redigering, animation och arbetsflöde

• Stöd för Boolean-sockets
• Nya interpoleringsval för Scale- och Corner Pin-noder
• GPU-stöd för Denoise-noden
• Ny bakgrunds-gizmo för Split-noden
• Visuell overlay för renderstorlek i bildredigeraren
• Möjlighet att duplicera shape keys
• Ny operator för att uppdatera shape keys från objekt med samma namn
• Snäppning av tidslinjens spelhuvud till synliga objekt

Ytterligare förbättringar:

• Copy Global Transform-tillägget har förbättrats med stöd för keying sets
• Skärmdumpar för pose assets kan nu tas direkt
• Slip-operatorn har refaktorerats
• Mesh-normala kan redigeras via geometri-noder
• Paneler och sökfunktioner stöds nu i operatorpanelen för nodgrupper

Förbättringar i videoredigering och rendering

• HDR-stöd i sekvensförhandsvisning
• Snäppning för 2D-markör i preview
• “Snap to Frame Range”-alternativ i tidslinjen
• Tydlig återkoppling i statusfältet när framerate eller vyinställning ändras vid import

Grease Pencil och USD-import

• Ny renderpass för Grease Pencil
• Möjlighet att filtrera Grease Pencil per vy-lager
• Ny SSAA-antialiasingmetod för rendering
• Ny operator för att konvertera kurvtyper
• Möjlighet att endast visa onion skinning för aktivt objekt

Import/export-funktionalitet

• SVG-export stöder nu animation över flera bildrutor
• Snap to Cursor har fått rotationsstöd
• Stöd för import av animerade kamerainställningar
• Stöd för USD Skeleton rest pose
• Stöd för formprimitiv (Plane, Capsule_1, Cylinder_1)
• Stöd för DomeLight_1-schema

Tillgänglighet

Blender 4.5 LTS finns att ladda ner som en universell binär för GNU/Linux som kan köras direkt utan installation.
Fullständiga versionsanteckningar och nedladdning finns på den officiella webbplatsen: blender.org

Innehållsförteckning

• Nyheter i version 2.6.1
• Buggfixar och stabilitet
• Tekniken bakom
• Kompatibilitet
• Ladda ner

Den mångsidiga systemåterställningsdisken Rescuezilla har uppdaterats till version 2.6.1

Rescuezilla erbjuder nu stöd för Ubuntu 25.04 “Plucky Puffin”. Som alltid fungerar den som en pålitlig ”schweizisk armékniv” för kloning, säkerhetskopiering och återställning av system.

Nyheter i version 2.6.1

Den största nyheten är att Rescuezilla nu bygger på Ubuntu 25.04, vilket innebär bättre hårdvarustöd för nyare datorer. Det finns även uppdaterade versioner baserade på tidigare Ubuntu-utgåvor:

• 24.10
• 24.04 LTS
• 22.04 LTS
• 20.04 LTS
• 18.04 LTS

Andra förbättringar i denna version:

• Återaktiverad Image Explorer som varit inaktiverad i föregående version
• Firefox är tillbaka i Ubuntu 24.10-bygget
• Möjlighet att välja NFS-version vid anslutning till nätverksenheter
• Förbättrat touchpad-stöd med funktioner som tryck-för-klick och flerfinger-gester

Buggfixar och stabilitet

Version 2.6.1 åtgärdar flera kända problem:

• En första lösning på felet umount: /tmp/rescuezilla.ntfs/mount: target is busy, som förhindrade säkerhetskopiering och kloning av vissa NTFS-diskar
• Problem med att swap-partitioner förblev monterade under återställning och kloning är nu löst
• Buggar som förhindrade skapandet av okomprimerade diskavbildningar har fixats
• Läsbarhetsproblem med GTK-temat har rättats till för bättre visuell enhetlighet

Tekniken bakom

Denna version innehåller:

• Den senaste versionen av partclone (0.3.37)
• En ny översättning till brasiliansk portugisiska (pt_BR)
• De senaste säkerhetsfixarna från Ubuntu

Kompatibilitet

Rescuezilla fungerar med en lång rad avbildningsformat, bland annat:

• Clonezilla
• VirtualBox (VDI)
• VMware (VMDK)
• QEMU (QCOW2)
• Hyper-V (VHDx)
• Råfiler som .dd och .img
• Redo Rescue, Foxclone, FOG Project, FSArchiver (endast återställning), Apart GTK och Redo Backup and Recovery

Ladda ner

Rescuezilla 2.6.1 kan laddas ner från projektets GitHub-sida:
https://github.com/rescuezilla/rescuezilla/releases

Där hittar du även kompletta versionsanteckningar med mer information om förbättringarna i denna version.

Linux är ett operativsystem byggt för stabilitet, säkerhet och effektivitet. En stor del av det beror på hur systemet hanterar processer som körs i bakgrunden – så kallade tjänster (service) och daemons. De utför viktiga uppgifter som att hålla nätverket igång, ta emot SSH-anslutningar, sköta utskriftskön eller hantera schemalagda jobb.

I den här guiden får du en genomtänkt översikt över vad tjänster och daemons är, hur de fungerar, varför de är viktiga och hur du hanterar dem i praktiken med moderna verktyg som systemctl.

Vad är en daemon?

En daemon är en process som körs tyst i bakgrunden och väntar på att få utföra sitt jobb. Den startar automatiskt antingen när systemet startar, när ett särskilt behov uppstår, eller efter att ha blivit aktiverad av en annan tjänst.

Daemoner är vanligtvis inte synliga för användaren och har ingen grafisk representation – de är rena systemprocesser.

Vanliga exempel på daemoner:

• sshd – Lyssnar efter och hanterar fjärranslutningar via SSH.
• cupsd – Administrerar utskriftsjobb via CUPS (Common UNIX Printing System).
• crond – Kör automatiska uppgifter som du schemalagt med cron.
• systemd-journald – Samlar in och loggar systemhändelser och fel.

De flesta daemoner följer konventionen att sluta med bokstaven d, som helt enkelt står för ”daemon”.

Vad är en tjänst?

En tjänst (eller service) är ett systemresursstyrt uppdrag som kan vara:

• långvarig (som en klassisk daemon)
• tillfällig, bara aktiv när den behövs
• manuellt styrd, till exempel av en användare eller ett skript

En tjänst behöver inte vara en ständig bakgrundsprocess. Vissa tjänster aktiveras av händelser – t.ex. när en USB-enhet kopplas in, när ett nätverk blir tillgängligt, eller när ett schemalagt jobb ska köras.

Exempel:

• sshd körs hela tiden → typisk långlivad daemon
• bluetooth.service kan aktiveras automatiskt när en Bluetooth-enhet upptäcks
• atd startar endast när ett engångsskript ska köras enligt ett schema

Alla daemoner är tjänster, men inte alla tjänster är daemoner.

Init-system och tjänstehantering

När ett Linuxsystem startar behöver något ta ansvar för att initiera alla tjänster. Det kallas för ett init-system. I moderna Linuxdistributioner är det nästan alltid systemd som sköter detta.

systemd

systemd är init-systemet och tjänstehanteraren i de flesta Linuxdistributioner i dag, inklusive:

• Ubuntu (sedan 15.04)
• Debian (sedan 8 ”Jessie”)
• Fedora
• CentOS/RHEL 7+
• Arch Linux

Systemd är ansvarigt för att:

• Starta alla nödvändiga tjänster i rätt ordning vid boot
• Hantera beroenden mellan tjänster (t.ex. att nätverket är uppe innan webbtjänsten startar)
• Övervaka tjänster och starta om dem vid behov
• Tillhandahålla loggning via journalctl
• Kontrollera enheter, sockets, timrar, mount-punkter och mer

systemd körs som process nummer 1 (PID 1) – det första som laddas efter att Linux-kärnan har startat.

Hantera tjänster med systemctl

Det viktigaste verktyget för att interagera med systemd är kommandot systemctl. Det används för att kontrollera tjänster på ett standardiserat och konsekvent sätt.

Kontrollera status

sudo systemctl status sshd

Visar om tjänsten är aktiv, inaktiv eller har kraschat. Visar även loggar, PID, senaste ändringar etc.

Starta en tjänst manuellt

sudo systemctl start nginx

Startar nginx-tjänsten för denna session (utan att aktivera den vid nästa omstart).

Stoppa en tjänst

sudo systemctl stop nginx

Starta om en tjänst

sudo systemctl restart nginx

Starta om endast om tjänsten redan körs

sudo systemctl reload nginx

Aktivera tjänst vid systemstart

sudo systemctl enable nginx

Inaktivera tjänst vid systemstart

sudo systemctl disable nginx

Visa alla aktiva tjänster

systemctl list-units --type=service

Visa alla installerade tjänster (inkl. inaktiva)

systemctl list-unit-files --type=service

Analysera och övervaka daemons i realtid

ps – lista processer

ps aux

Visar alla processer i systemet. Kan kombineras med grep för att söka:

ps aux | grep sshd

top – realtidsöversikt

top

Visar CPU- och minnesanvändning live. Bra för felsökning.

htop – förbättrad version av top

Installera:

sudo apt install htop   # Debian/Ubuntu
sudo dnf install htop   # Fedora

Starta:

htop

Ger färgad, interaktiv processvy med möjligheten att sortera, filtrera och avsluta processer direkt.

Viktiga tjänstekategorier

Här är några typer av tjänster du ofta hittar i ett Linuxsystem:

Sammanfattning

Tjänster och daemons är avgörande för ett fungerande Linuxsystem. De arbetar i bakgrunden med att hålla nätverket aktivt, ta emot fjärranslutningar, köra schemalagda jobb, driva brandväggen och mycket mer.

Med verktyg som systemctl, ps, top och htop får du som användare eller administratör full kontroll över vad som körs och hur ditt system mår.

Att förstå skillnaden mellan en daemon och en tjänst, samt att kunna felsöka och styra dem, är ett viktigt steg på vägen till att bemästra Linux.

https://www.tecmint.com/linux-services-and-daemons

Den populära, plattformsoberoende och öppna digitala målningsappen Krita har släppt version 5.2.10 – en renodlad underhållsuppdatering med fokus på stabilare drift och förbättrad prestanda.

Bland nyheterna märks en snabbare och smidigare användarupplevelse, tack vare förbättrad panorering av duken, mer responsiv linjal vid duktransformationer, samt optimerat statusfält.

För dig som arbetar med animation innebär uppdateringen flera välkomna korrigeringar: ändringar i opacitet på rasterlager rensar nu korrekt cacheminnet för animationer, och skalförändringar i animerade transformationsmasker fungerar nu som de ska.

En annan viktig buggfix gäller TIFF-filer – ett seglivat problem där filstorleken växte för varje sparning är nu löst. Krita sparar nu dessa filer korrekt genom att klippa bort tidigare innehåll vid varje sparning.

Arbetar du ofta med att ändra dukstorlek kommer du att uppskatta att knappen ”bevara bildförhållande” nu återställer dukens dimensioner på rätt sätt. Dessutom har ett fel som kunde orsaka krasch vid autosparning av mycket stora filer åtgärdats.

En ny standardinställning i version 5.2.10 hanterar problem som uppstått med vissa program – exempelvis WeChat – på tangentbord med fler än tolv funktionstangenter. Krita ignorerar nu som standard alla tangenter över F12. Användare som behöver dessa kan återaktivera dem genom att redigera konfigurationsfilen kritarc.

När det gäller systemkrav har Krita höjt den minsta stödda Ubuntu-versionen till 22.04 och avslutat stödet för macOS 10.13 – nu krävs minst macOS 10.14. Även AppImage-versionen har fått en uppdaterad körmiljö, vilket kan innebära att äldre versioner av AppImageLauncher måste tas bort eller uppdateras för att undvika konflikter.

Utvecklarna påminner också om sitt fortsatta stöd för mobila användare. Krita för ChromeOS är nu redo för skarp användning, medan Android-versionen fortfarande är i beta och utvecklas vidare med fokus på surfplatteanvändning.

Du hittar hela versionsanteckningen på Kritas webbplats. Version 5.2.10 finns att ladda ner för Windows (endast 64-bit), Linux (AppImage, Flatpak och Snap), macOS, samt för Android-surfplattor.

https://linuxiac.com/krita-5-2-10-rolls-out-with-bug-fixes-ahead-of-major-feature-releases

Letar du efter ett kraftfullt, gratis verktyg för fotoredigering och hantering på Linux? Då är Darktable något för dig. Det är en avancerad, icke-förstörande redigerare för raw-bilder – utan abonnemang, inlåsning eller kostnader.

Vad är Darktable?

Adobe Lightroom är känt som fotografens verktyg för att redigera bilder utan att ändra originalfilen. Det erbjuder kontroll över allt från exponering och vitbalans till färgjustering, beskärning och objektivkorrigering. Darktable gör i stort sett samma sak – men är helt open source och gratis.

Darktable är byggt för att hantera stora fotobibliotek och fokuserar på raw-bilder – det vill säga digitala negativ som kommer direkt från kamerans sensor utan att ha behandlats av kameran själv. Raw-filer innehåller mer information än JPEG, vilket ger större flexibilitet i efterbehandlingen: bättre färger, bredare dynamiskt omfång och fler detaljer i högdagrar och skuggor.

Visst går det att redigera JPEG också i Darktable, men raw är där programmet verkligen glänser. JPEG-filer är redan ”bakade” i kameran och har mindre utrymme för justeringar.

Funktioner i Darktable

Här är några av de starkaste korten hos Darktable:

• Icke-förstörande redigering
• Intern bearbetning med 4×32-bitars flyttal per pixel
• GPU-accelererad bildbehandling
• Professionell färghantering
• Filtrering och sortering av bilder
• Stöd för många format: JPEG, CR2, NEF, HDR, PFM, RAF med flera
• Responsivt gränssnitt utan fördröjning
• Tethered shooting (fotografera direkt till datorn)
• Export till JPEG, PNG, TIFF med mera
• Använder XMP-sidecar-filer och snabb databas för metadata
• Automatisering av arbetsflöden

Så installerar du Darktable

Darktable finns i de flesta Linux-distributioners programkällor, vilket gör installationen enkel.

Vanliga distributioner:

Ubuntu/Debian:
sudo apt install darktable -y

Fedora:
sudo dnf install darktable -y

Arch Linux:
sudo pacman -Syu darktable

openSUSE:

På Leap:

sudo zypper addrepo https://download.opensuse.org/repositories/graphics/openSUSE_Leap_15.6/graphics.repo
sudo zypper refresh && sudo zypper install darktable

På Tumbleweed:

sudo zypper addrepo https://download.opensuse.org/repositories/graphics/openSUSE_Tumbleweed/graphics.repo
sudo zypper refresh && sudo zypper install darktable

Universella paketformat:

Flatpak:
flatpak install flathub org.darktable.Darktable

Snap:
sudo snap install darktable

Kom igång – importera bilder

När du öppnar Darktable för första gången behöver du skapa ett bibliotek med bilder. Låt säga att du har alla dina foton i mappen ~/PHOTOS.

Gör så här:

1. Starta Darktable
2. Klicka på ”lägg till i bibliotek” uppe till vänster
3. Navigera till ~/PHOTOS och välj mappen

Darktable läser nu in alla bilder i mappen (inklusive undermappar) och visar dem längst ner i fönstret. Dubbelklicka på en bild för att öppna redigeringsläget där alla verktyg finns tillgängliga.

En seriös redigerare för Linuxfotografer

Darktable är ett kraftfullt verktyg för både nybörjare och proffs. Om du fotograferar i raw och använder Linux, är det ett av de bästa alternativen där ute – utan att kosta ett öre.

Vill du lära dig mer om hur alla moduler och funktioner fungerar? Gå till Darktables officiella resurssida där du hittar användarmanualer för varje version.

Fler och fler börjar upptäcka att det är onödigt att slänga fungerande datorer. Siffrorna som redovisas nedan gäller USA, och i faktarutan finns motsvarande siffror för Sverige. En sak som sticker ut i Sverige är det höga antalet Chrome OS-maskiner. De 7,7 % som kör Chrome OS beror troligen på att många skolor använder Chrome OS på sina skoldatorer.

Siffrorna för juni 2025:
Enligt StatCounter står Linux nu för 5,03 % av skrivbordsmarknaden i USA. Här är hur marknaden ser ut:

• Windows: 63,2 %
• OS X: 16,57 %
• macOS: 7,72 %
• Linux: 5,03 %
• Okänt: 4,76 %
• Chrome OS: 2,71 %

Det är särskilt glädjande att Linux nu gått om den ”okända” kategorin – vilket visar att användningen inte längre döljs i statistiken.

Varför byter fler till Linux?

1. Problem med Windows
   Windows 10 närmar sig slutet av sitt stöd, och många användare vill inte uppgradera till Windows 11 – särskilt inte om det kräver ny hårdvara.
   Dessutom växer frustrationen kring integritetsbrister, reklam och påtvingade uppdateringar. Vissa upplever också att Microsoft utnyttjar användare för att träna sin AI – utan att ge något tillbaka.
2. Spel på Linux blir bättre
   Steam Deck har öppnat dörren för många gamers att prova Linux. Den Linuxbaserade spelkonsolen har visat att spel på Linux är fullt möjligt – och roligt.
3. Linux har blivit mer användarvänligt
   Distributioner som Ubuntu och Linux Mint har förbättrat sina gränssnitt och är idag lätta att använda, även för nybörjare.
   Linux fungerar dessutom bra på äldre datorer, vilket ger nytt liv åt hårdvara som annars skulle slängas.
   Många uppskattar också den ökade integriteten och möjligheten att ha full kontroll över sitt system.
   Och tack vare verktyg som Wine fungerar numera många Windowsprogram även på Linux.

Kan andelen Linuxanvändare vara ännu högre?

Det är mycket möjligt. Statistik från webbanvändning är inte alltid tillförlitlig när det gäller Linux, eftersom många användare använder verktyg som döljer vilket operativsystem de har.
Den ”okända” kategorin på 4,76 % innehåller sannolikt också en del Linuxsystem.
Dessutom bygger Chrome OS på Linuxkärnan. Om man räknar ihop Linux och Chrome OS blir den totala ”Linux-familjen” 7,74 % – alltså ännu högre än vad siffrorna först visar.

Ett tydligt trendbrott

Att Linux nu passerar 5 % visar att allt fler är intresserade av alternativ till de dominerande systemen.
Det ökade intresset skapar också en positiv snöbollseffekt – fler användare leder till fler utvecklare och bättre stöd.
Förhoppningen är att även hårdvarutillverkare börjar ta Linuxanvändare på allvar, med bättre drivrutiner och officiellt stöd.

Framtidsutsikter

Linux har vuxit långsamt men stabilt.

• Det tog 8 år att gå från 1 % till 2 %
• 2,2 år att nå 3 %
• 0,7 år att komma till 4 %
• Nu, sommaren 2025, över 5 %

Om utvecklingen fortsätter i samma takt kan vi snart se ännu större andelar.
Det är en spännande tid för Linux – och mycket tyder på att det bara blir bättre framöver.

https://ostechnix.com/linux-reaches-5-desktop-market-share-in-usa

CachyOS juli 2025 – Nu kan du välja skal vid installationen

Den senaste versionen av CachyOS är här, och med den kommer en efterlängtad förbättring: användare kan nu välja vilket kommandoskal de vill använda redan vid installationen. Valmöjligheterna inkluderar förinställda konfigurationer för både Fish och Zsh. Om inget val görs, används Bash som standard – men precis som tidigare är det Fish som är det förvalda alternativet.

CachyOS är en Arch-baserad Linuxdistribution som riktar sig till både stationära datorer och handhållna enheter. Juliutgåvan 2025 levereras med Linuxkärnan 6.15 och har flera viktiga nyheter. Bland annat används numera Wayland som standard för alla nya KDE Plasma-installationer. Om systemet inte klarar av Wayland, växlar installationen automatiskt till Plasma på X11 för att undvika kompatibilitetsproblem. KDE Plasma-versionen i den här utgåvan är 6.4.2.

Vad är nytt i juliutgåvan 2025

– Stöd för fwupd har lagts till i både KDE- och GNOME-versionerna, vilket förenklar firmwareuppdateringar
– systemd-oomd har tagits bort på grund av återkommande stabilitetsproblem
– Proton-CachyOS har uppdaterats med stöd för AMD Anti-Lag 2 och miljövariabeln PROTON_FSR4_UPGRADE
– Wine-integration för Wayland har förbättrats
– Det tidigare webbläsarpaketet cachy-browser har ersatts med cachyos-firefox-settings, som ger en anpassad inställning för vanlig Firefox

Handheld Edition får också uppdateringar

Även den handhållna versionen av CachyOS har förbättrats. Den får nu stöd för den nya enheten Lenovo Legion Go, samt flera optimeringar för konfiguration och användarupplevelse på små skärmar.

Ladda ner eller uppdatera

Den nya versionen finns tillgänglig för nedladdning från CachyOS officiella webbplats i form av Desktop- och Handheld-utgåvor.

För dig som redan använder CachyOS behövs ingen nyinstallation. Eftersom systemet bygger på Arch och uppdateras löpande enligt rolling release-modellen, räcker det att köra en vanlig uppdatering via terminalen:

sudo pacman -Syu

Du kan också använda grafiska verktyg som Plasma Discover eller GNOME Software.

GParted Live 1.7.0-8 har nu släppts – en ny version av det fria och öppna verktyget för partitionering som gör det möjligt att ändra storlek på, kopiera och flytta partitioner utan att förlora data. Systemet bygger på det välkända programmet GParted (GNOME Partition Manager).

Denna nya version använder Linux-kärnan 6.12.37-1 och baseras på Debians instabila gren ”Sid” (kommande Debian 13) från den 12 juli 2025. Det är den andra utgåvan i 1.7-serien och kommer ungefär fem och en halv månad efter version 1.7.0-1. Bland nyheterna finns en förbättring som minskar risken för att blockenheter får en slumpmässig ordning vid uppstart i livesystemet.

GParted 1.7-serien introducerade tidigare experimentellt stöd för det nya filsystemet Bcachefs, igenkänning av NBD-enheter (Network Block Devices), samt en mekanism som hindrar att LVM-volymgrupper (Logical Volume Management) startas automatiskt under identifieringsprocessen.

Andra förbättringar i version 1.7 inkluderar bättre stöd för exFAT-partitioner tack vare integration med exfatprogs version 1.2.3 eller senare, ett höjt minimikrav på libparted till version 3.2, och en lösning på ett problem där programmet kunde låsa sig vid partitionssökning om btrfs-progs saknades. CI-byggen har även uppdaterats för att stödja Ubuntu 24.04 LTS och Rocky Linux 8.

I livesystemet har tre nya paket lagts till:

• bcachefs-tools och bcache-tools för Bcachefs-stöd
• util-linux-extra som innehåller kommandoradsverktyg som ofta används på interaktiva system

GParted Live 1.7.0-8 kan nu laddas ner från den officiella webbplatsen och finns tillgänglig som ISO- och USB-avbildningar, endast för 64-bitarsarkitektur. ISO-filen kan användas för att skapa en startbar CD, medan USB-avbildningen är avsedd för USB-minnen. Observera att 32-bitars datorer inte längre stöds.

https://gparted.org/download.php

Rock 4 SE för 199 kronor – kap eller fallgrop?

Häromdagen snubblade jag över ett erbjudande på en stor elektronikbutiks webbplats: OKdo x Radxa ROCK 4 SE med 4 GB RAM för bara 199 kronor. Det lät nästan för bra för att vara sant. Och som så ofta när klickfingret är snabbare än eftertanken, låg beställningen redan inne innan jag hunnit blinka.

Men nyfikenheten väcktes: vad är det egentligen jag har beställt hem?

Vid en första anblick ser det lovande ut. Den här enkortsdatorn har en sexkärnig ARM-processor, 4 GB LPDDR4 RAM och stöd för M.2 SSD – en tydlig fördel jämfört med Raspberry Pi, särskilt sett till priset. Många återförsäljare tar fortfarande över 1500 kronor för samma modell, så fyndkänslan var påtaglig.

Men ju mer jag grävde, desto fler frågetecken dök upp. Radxa verkar ha lagt ROCK 4 SE åt sidan redan 2022. De officiella Linuxdistributionerna som stöds är Debian 11 och Ubuntu 22.04 – versioner som börjar kännas daterade, särskilt nu när Debian 13 står för dörren och Ubuntu 24.04 LTS över ett år gamlat..

Arm har kortare livsläng än x86

ARM-baserade datorer har ofta kortare livslängd än x86-system, inte för att hårdvaran är sämre – utan för att ekosystemet kring ARM är splittrat. Varje ARM-enhet har sin egen variant av firmware, bootloader och enhetsträd (Device Tree), vilket gör dem starkt beroende av tillverkarens uppdateringar. Om tillverkaren slutar underhålla mjukvaran, dör plattformen snabbt.

x86, däremot, bygger på gemensamma standarder som BIOS/UEFI och ACPI, vilket gör att en och samma Linux-distribution fungerar på tusentals olika PC-modeller utan anpassningar. Det ger lång livslängd, bredare communitystöd och bättre framtidssäkerhet.

Raspberry Pi är ett undantag – en trygg bastion i SBC-världen. Med över 45 miljoner sålda enheter finns ett ekosystem och ett community som garanterar långsiktig support. Andra aktörer, som Rock Pi, kommer och går – precis som så många andra plattformar som inte lyckades etablera sig. Betamax, Video 2000, Windows Phone – listan på tekniska återvändsgränder är lång.

Risc V

Samtidigt börjar en ny våg ta form: RISC-V. Fler tillverkare släpper Pi-liknande kort med RISC-V-processorer. Exempelvis har Orange Pi lanserat prisvärda modeller med imponerande specifikationer. Men även här gäller det att vara försiktig. Ubuntu 24.04 stöder bara RISC-V-profiler som följer RVA20, och från och med nästa version är det RVA23 som gäller. Den som funderar på att köpa en RISC-V-baserad dator måste alltså kontrollera exakt vad CPU:n stöder – något som inte alltid framgår tydligt, särskilt inte när det gäller billig hårdvara från Kina, där dokumentationen ofta är bristfällig.

RISC-V har samma problem som ARM – det finns ingen enhetlig bootstandard, dokumentationen är ofta bristfällig och det är tillverkaren som i praktiken bestämmer livslängden på den enkortsdator du klickar hem.

Det är lätt att lockas av specifikationer som “stöd för 4K”, men utan rätt mjukvara är det ett tomt löfte. Hårdvara utan fungerande ekosystem är som en sportbil utan vägar att köra på.

Realiteten är att ROCK 4SE i dagsläget är en plattform utan framtid från tillverkaren. Radxa verkar ha övergett den aktiva utvecklingen redan 2022, vilket innebär att uppdateringar, drivrutiner och officiellt operativsystemsstöd riskerar att stagnera. Till skillnad från Raspberry Pi, som har ett starkt community, långsiktig support och ett levande mjukvaruekosystem, framstår ROCK 4SE som en ensam ö i ARM-havet. Ett särskilt problem är att ARM inte har en enhetlig bootstruktur som x86-plattformen. Varje enkortsdator kräver ofta en specialanpassad kärna och bootloader, och utan ett aktivt utvecklarsamhälle riskerar kompatibiliteten att snabbt försvinna. När nya versioner av exempelvis Ubuntu eller Debian släpps är det därför osäkert om ROCK 4SE någonsin får tillgång till fungerande systembilder igen.

Sammanfattningsvis är en Rock 4 SE för 199 kronor troligen ett roligt experiment för hobbyprojekt eller testmiljöer. Men det är också en påminnelse om att det lönar sig att läsa på innan man klickar hem något – särskilt utanför den välkända x86-världen.

Vad menas med x86, Arm eller Risc V?

x86, ARM och RISC-V är olika processorarkitekturer.
x86 används främst i PC och är kraftfull men drar mer ström.
ARM är energisnål och dominerar i mobiler och surfplattor.
RISC-V är en öppen och gratis arkitektur, populär i forskning och nya projekt tack vare sin flexibilitet.

Det omtalade filsystemet Bcachefs kommer inte längre att finnas med i nästa version av Linux-kärnan, 6.17. Beslutet kommer efter en upptrappad konflikt mellan projektets huvudutvecklare, Kent Overstreet, och Linux-skaparen Linus Torvalds.

Bcachefs har länge setts som en lovande nykomling bland Linux-filsystem, med funktioner som kryptering, snapshots och komprimering – och ambitionen att bli ett alternativ till både Btrfs och ZFS. Filsystemet togs in i Linux 6.7 som experimentellt stöd, men har sedan dess kantats av problem.

Stabiliteten har varit bristfällig, med återkommande buggar och motsägelsefulla kodändringar. Redan förra året uttryckte Linus ånger över att ha släppt in Bcachefs i kärnan.

Men det som nu fått bägaren att rinna över är hur Overstreet hanterat sena ändringar. Under utvecklingen av Linux 6.16 skickade han in en omfattande patch för funktionen journal_rewind – som låter hela filsystemet rullas tillbaka till ett tidigare tillstånd. Även om ändringen var tänkt att lösa kritiska problem, kom den in sent i utvecklingscykeln – något som Linus har nolltolerans för.

När Torvalds ifrågasatte patchen svarade Overstreet med en oväntat skarp ton. Han kritiserade Linus för att vara ”omöjlig” att samarbeta med och uppmanade honom att ”tona ner” sitt bemötande. Linus, å sin sida, drog tillbaka hela ändringen och förklarade att han inte längre ville ha med Bcachefs att göra:

”Det var tydligt att jag inte ens får ifrågasätta buggfixar. Ärligt talat – då vill jag inte vara inblandad. Vi är klara.”

Konflikten belyser återigen hur infekterad diskussionen på Linux-kärnans utvecklingslista kan bli. Linus är känd för sin kompromisslösa stil, men även Overstreet tycks ha passerat en gräns.

Vad innebär detta för användarna?
Bcachefs kommer inte längre att uppdateras automatiskt genom kärnans utvecklingsflöde, vilket påverkar dess tillgänglighet i vanliga Linuxdistributioner. De som vill använda filsystemet får nu kompilera det manuellt eller vända sig till alternativa lösningar – om inte parterna lyckas försonas innan nästa utvecklingsfönster, för Linux 6.18.

https://linuxiac.com/torvalds-drops-bcachefs-from-linux-6-17-amid-maintainer-dispute

Amarok 3.3 är den första versionen av musikspelaren som helt bygger på de nya Qt 6- och KDE Frameworks 6-biblioteken, vilket innebär ett uppdaterat och mer samtida användargränssnitt. Med denna uppdatering lämnar projektet bakom sig det gamla Qt 5- och KDE Frameworks 5-stödet.

En av de största nyheterna är att Amarok nu använder GStreamer som ljudmotor i stället för den tidigare Phonon, vilket ger bättre och mer flexibel uppspelning. Databasen har också förbättrats – teckenuppsättningen stöder nu fullständig UTF-8, vilket gör att emojis och andra ovanliga tecken (till exempel i poddbeskrivningar) visas korrekt.

Programmet kan nu dessutom automatiskt justera ljudnivån med en förinställd förstärkning när ReplayGain är aktiverat, och det finns en reservnivå för spår som saknar ReplayGain-information.

Andra förbättringar i version 3.3 inkluderar: ett delvis återinfört stöd för cue-filer, stabilare volymkontroll som inte nollställs när låtar byts, en fix för det berömda ”år 2038-buggen” i datumbaserad lagring, och bättre hantering av samtidiga databassökningar för att undvika konflikter.

Dessutom har gammal funktionalitet för Last.fm-radio tagits bort och ersatts med länkar till deras webbsidor. Stödet för TagLib extras har tagits bort, och man har beslutat att programmet inte längre ska kunna kompileras utan inbyggt databasstöd.

Du hittar fler detaljer i den officiella ändringsloggen. Amarok 3.3 finns att ladda ner som källkod på den officiella webbplatsen, som Flatpak via Flathub, eller så kan du vänta tills den når paketarkiven i din Linuxdistribution.