I den här artikeln på itsfoss lista de 9 bästa e-postklienterna för Linux, inklusive populära val som Thunderbird, Evolution och KMail, samt andra alternativ som Geary, Blue Mail, och Mailspring. Den betonar fördelarna med skrivbordsbaserade e-postklienter, såsom offline-åtkomst, integrering med skrivbordet, och anpassningsmöjligheter. Vissa klienter är öppen källkod medan andra är proprietära, och varje program har unika funktioner och installationsinstruktioner.
Raspberry Pi OS har uppdaterats till Linux 6.6 LTS, vilket förbättrar stödet för Raspberry Pi 5. Den nya versionen inkluderar förbättringar som en mörkt tema, nya inställningar för upplösning vid huvudlös användning, och möjlighet att uppdatera EEPROM via raspi-config. Dessutom har webbläsarna Chromium och Firefox uppdaterats, och systemet har förbättrat kompatibiliteten med olika fönsterhanterare och VNC-klienter. Det finns även mindre justeringar och buggfixar för att förbättra användarupplevelsen.
https://9to5linux.com/raspberry-pi-os-is-now-powered-by-linux-6-6-lts-improves-raspberry-pi-5-support
Emacs är en mycket kraftfull textredigerare som är populär bland programmerare, skribenter och systemadministratörer. Den är känd för sin anpassningsbarhet och har utvecklats genom åren till att bli mer än bara en textredigerare; för många är Emacs ett helt utvecklingsmiljö. Emacs bygger på en kärna av Emacs Lisp, ett programmeringsspråk som tillåter användare att skriva nya kommandon och modifiera befintliga funktioner, vilket gör Emacs extremt flexibelt och kraftfullt.
Ursprungligen skapades Emacs i mitten av 1970-talet av Richard Stallman och Guy L. Steele Jr., och namnet står för Editor MACroS. Det finns flera versioner av Emacs, där GNU Emacs är den mest populära idag. GNU Emacs är fri mjukvara och en del av GNU-projektet.
Emacs har en brant inlärningskurva jämfört med andra textredigerare, men dess kraft och flexibilitet gör att många anser att det är värt ansträngningen att lära sig. Det finns också en stor och aktiv gemenskap runt Emacs, vilket innebär att det finns gott om resurser, tillägg och stöd tillgängligt för nya användare.
Att installera Emacs på olika Linux-distributioner är oftast en rättfram process som kan utföras med hjälp av distributionens pakethanterare. Nedan finner du steg-för-steg-instruktioner för att installera Emacs på Ubuntu, Debian, Fedora och openSUSE.
På Ubuntu och Debian-baserade system kan du installera Emacs via apt pakethanteraren. Öppna en terminal och kör följande kommandon:
sudo apt update sudo apt install emacsDetta kommer att installera den senaste stabila versionen av Emacs som finns tillgänglig i Ubuntu eller Debiants standardförråd.
På Fedora använder du dnf pakethanteraren för att installera Emacs. Öppna en terminal och utför följande steg:
sudo dnf install emacsDetta kommando hämtar och installerar den senaste versionen av Emacs som finns i Fedoras förråd.
På openSUSE kan du installera Emacs med zypper, distributionens pakethanterare. Öppna en terminal och följ dessa steg:
sudo zypper install emacsPrecis som med de andra distributionerna kommer detta kommando att installera den senaste tillgängliga versionen av Emacs från openSUSEs officiella förråd.
Emacs är en kraftfull textredigerare känd för sin flexibilitet och anpassningsbarhet. Den kommer med ett brett utbud av kommandon som kan vara överväldigande för nya användare, men här är en lista över 30 vanliga Emacs-kommandon som täcker grundläggande redigering, navigation, och mer:
C-x C-f – Öppna en fil (Find file).C-x C-s – Spara filen (Save file).C-x C-w – Spara filen med ett nytt namn (Save as).C-x k – Stäng nuvarande buffer (Kill buffer).C-x b – Byt buffer.C-x C-c – Avsluta Emacs.C-g – Avbryt pågående kommando.C-_ eller C-x u – Ångra (Undo).C-s – Inkrementell sökning framåt.C-r – Inkrementell sökning bakåt.C-a – Gå till början av raden.C-e – Gå till slutet av raden.C-f – Flytta markören framåt (Forward character).C-b – Flytta markören bakåt (Backward character).C-n – Nästa rad (Next line).C-p – Föregående rad (Previous line).C-v – Scrolla ner en skärm (Page down).M-v – Scrolla upp en skärm (Page up).C-d – Radera tecknet framför markören (Delete character).C-k – Klipp ut raden från markören till radens slut (Kill line).C-y – Klistra in (Yank).C-space – Starta markering (Set mark).C-w – Klipp ut markeringen (Kill region).M-w – Kopiera markeringen (Copy region).C-x C-l – Gör hela bufferten till små bokstäver (downcase-region).C-x C-u – Gör hela bufferten till stora bokstäver (upcase-region).C-x h – Markera hela bufferten (Select all).C-x 2 – Dela fönstret horisontellt.C-x 3 – Dela fönstret vertikalt.C-x 0 – Stäng det aktuella fönstret (Close window).Dessa kommandon är grundläggande och hjälper nya användare att komma igång med Emacs. Kom ihåg att C- representerar Ctrl-tangenten och M- representerar Meta-tangenten, som ofta är Alt-tangenten eller Escape följt av nästa tangent på många tangentbord. Emacs är extremt anpassningsbar, och användare kan definiera egna kommandon eller modifiera befintliga för att passa sina behov.
OBS Studio är ett öppen källkod-program för videoinspelning och livestreaming. Det erbjuder verktyg för att fånga video och ljud från olika källor, som kameror och skärmar, och mixa dem i realtid. Användare kan skapa scenkompositioner, lägga till övergångar och använda en rad olika filter för att förbättra videokvaliteten. Det är populärt bland streamers, spelare, och professionella innehållsskapare för sin flexibilitet och breda funktionalitet.
OBS Studio 30.1 har släppts som den första större uppdateringen i 30-serien och introducerar nya funktioner och förbättringar. Bland höjdpunkterna finns stöd för PipeWire Video Capture Device-källa, AV1-stöd för VA-API, AV1-stöd för WebRTC/WHIP-utgång, HDR för HEVC över RTMP, stöd för flerspårigt ljud för MPEG-TS och kanalval för CoreAudio-ingångsenheter. Uppdateringen innehåller även förbättringar för macOS och Windows-användare, stöd för HDR för Elgato HD60 X Rev.2, förbättrade inställningar för enkel lägesuppspelningsbuffert, samt flera buggfixar.
Hemsida för nedladdning
En längre artikel hos 9to5linux
Här nedan har vi samlat dom vanligaste linux distrubtionerna. Vi har länkat till vår Wiki, där finns nerladdnings länkar.
Ubuntu är ett operativsystem baserat på Linux som är öppen källkod och gratis att använda. Det utvecklas av Canonical Ltd och ett globalt community av utvecklare. Ubuntu är designat för att vara användarvänligt och lättanvänt, vilket gör det till ett populärt val både för persondatorer och servrar. Det kommer med ett stort urval av förinstallerade program, inklusive webbläsare, kontorsprogram och mediaspelare, vilket gör det redo att användas direkt efter installationen. Ubuntu släpper regelbundna uppdateringar, kallade ”versioner”, var sjätte månad, och erbjuder långtidssupport (LTS) versioner vartannat år, som stöds med säkerhetsuppdateringar och underhåll i upp till fem år. Ubuntu är känt för sin stabilitet, säkerhet och flexibilitet, eftersom det kan anpassas för att möta de specifika behoven hos dess användare.
https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu
Linux Mint är ett operativsystem baserat på Ubuntu och Debian, som är utformat för att vara användarvänligt och lätt att använda, vilket gör det till ett populärt val bland nybörjare till Linux. Mint erbjuder en klassisk skrivbordsmiljö och kommer med ett brett utbud av förinstallerade program för dagliga uppgifter, som webbläsning, e-post, kontorsarbete och mediaspelning. Det lägger stor vikt vid att ge användare en ”klar-att-använda” upplevelse genom att inkludera många proprietära drivrutiner, codecs och applikationer som annars kan vara svåra att installera. Linux Mint är känt för sin stabilitet och prestanda samt för sin eleganta och användarvänliga gränssnitt. Projektet underhålls av ett aktivt community och utvecklas med fokus på att göra datorsystem enkla att använda för så många människor som möjligt.
https://wiki.linux.se/index.php/MiNT
Fedora är ett innovativt, öppen källkod-baserat operativsystem som främst fokuserar på att leverera den senaste mjukvaran och teknologin till sina användare. Det är sponsrat av Red Hat Inc., men drivs och underhålls av Fedora-projektets community. Fedora är känt för att vara bland de första med att införa nya funktioner och teknologier, vilket gör det till ett populärt val för utvecklare och teknikentusiaster. Operativsystemet kommer med en bred uppsättning av programvara och erbjuder tre huvudutgåvor riktade mot olika användningsområden: Fedora Workstation för persondatorer och bärbara datorer, Fedora Server för servrar och Fedora IoT för Internet of Things enheter. Fedora Workstation är särskilt välansett för sin eleganta GNOME-skrivbordsmiljö och dess engagemang för fri mjukvara och öppen källkod-standarder. Projektet lägger stor vikt vid säkerhet, prestanda och innovation, och erbjuder regelbundna uppdateringar som en del av sin releasecykel.
https://wiki.linux.se/index.php/Fedora
openSUSE är ett robust och flexibelt Linux-baserat operativsystem som riktar sig till både nybörjare och erfarna användare inom en mängd olika miljöer, från persondatorer och servrar till utvecklingsplattformar. Det är ett community-drivet projekt sponsrat av SUSE Linux GmbH och andra organisationer. openSUSE är känt för sin stabilitet, säkerhet och skalbarhet samt för att erbjuda två huvudutgåvor: openSUSE Leap, en regelbunden release med stabila och testade programvarupaket som är perfekt för företag och långsiktiga användare, och openSUSE Tumbleweed, en rullande release som ger de allra senaste versionerna av programvara för dem som vill ha det senaste inom Linux-utvecklingen. openSUSE-projektet är också känt för sin kraftfulla YaST-verktygslåda, som förenklar systemadministrationen, och för dess starka community-support. Dessutom lägger openSUSE stor vikt vid användarvänlighet och tillgänglighet, vilket gör det till ett attraktivt val för dem som är nya inom Linux-världen.
https://wiki.linux.se/index.php/OpenSUSE
Debian är ett av de äldsta och mest inflytelserika Linux-baserade operativsystemen, känt för sin stabilitet, säkerhet och följsamhet till de fria mjukvaruprinciperna. Projektet är helt community-drivet och lägger stor vikt vid att vara helt öppet och fritt, utan att binda sig till kommersiella intressen. Debian använder en strikt policy för fri programvara och inkluderar tusentals programvarupaket i sitt arkiv, vilket gör det till en av de mest omfattande distributionerna tillgängliga. Det är grundplattformen för många andra populära Linux-distributioner, inklusive Ubuntu och Linux Mint, vilket ytterligare bevisar dess påverkan och betydelse inom Linux-gemenskapen.
Debian-projektet erbjuder tre huvudsakliga utvecklingsgrenar: Stable, Testing och Unstable, vilket gör det möjligt för användare att välja mellan rock-solid stabilitet eller det allra senaste inom mjukvaruutveckling. Detta system underlättar även en kontinuerlig utvecklingscykel, där paket flyttas genom de olika grenarna efter hand som de testas och verifieras. Debian stöder ett brett spektrum av hårdvaruarkitekturer, från traditionella x86 och AMD64 till mindre vanliga såsom ARM och MIPS, vilket gör det till ett populärt val för både persondatorer och servrar.
https://wiki.linux.se/index.php/Debian
Slackware är det äldsta aktiva Linux-distributionen, känd för sin enkelhet och minimala konfiguration. Den grundades av Patrick Volkerding 1993 och designades för att vara en ren, enkel och stabilt system som är så UNIX-likt som möjligt. Slackware följer en filosofi av att undvika onödig automatisering för att ge användarna maximal kontroll och flexibilitet, vilket gör det till ett utmärkt lärosystem för de som vill lära sig ins och outs av Linux.
Till skillnad från andra stora distributioner som använder grafiska installations- och konfigurationsverktyg, lutar sig Slackware starkt mot textbaserad konfiguration och pakethantering. Detta tillvägagångssätt främjar en djupare förståelse av systemets funktioner och inställningar. Slackware kommer inte med en officiell pakethanterare som automatiskt löser beroenden, vilket innebär att användare själva måste hantera beroenden mellan program.
Trots dess branta inlärningskurva uppskattar många användare Slackware för dess stabilitet och prestanda. Det är idealiskt för erfarna användare och de som föredrar en hands-on-ansats till systemadministration och konfiguration. Slackware är också basen för flera andra distributioner, vilket vittnar om dess påverkan och relevans i Linux-samhället.
Det är naturligt att allteftersom katastrofen synts rycka närmare, man med ökad ängslan frågat om de små nationernas möjligheter att hålla sig utanför. Jag förtröstar starkt på våra möjligheter i detta stycke. Vår egen vilja är samlad och beslutsam. Vi ha intet otalt med andra, vi känna icke någon vår fiende, ingen kan ha något reellt intresse av att driva oss ut ur neutraliteten. Men om branden bryter ut måste alla vara på sin vakt. Regeringen har vidtagit alla anstalter för vakthållning och skydd, som nu kan anses påkallade. Dessa komma att utvidgas och stärkas i den mån så befinnes nödvändigt. Vår beredskap är god.
Statsminister Per Albin Hansson , ett tal 1939
I Backspegel var vår beredskap inte så god. Linux.se uppmanar alla som kan att bry sej, dvs utbilda sej inom civilförsvasförbundet eller den som kan gå med i t.ex hemvärnet eller något frivillig försvars förbund som FRO.
FRO kan passar den som är teknisk intresserad
Bl a har FRO Något det kallar för CYBERSÄKERHET
FRO har fått i uppdrag från Försvarsmakten att utveckla verksamheten inom området cyberförsvar och cybersäkerhet. Uppdraget innebär att FRO får huvudmannaskap för området inom de frivilliga försvarsorganisationerna. Uppgiften är att utbilda och möjliggöra krigsplacering av frivilliga specialister till Försvarsmakten, såväl som till andra myndigheter i totalförsvaret. Genom FRO:s befintliga organisation skapas möjligheter till snabb tillväxt, liksom synergieffekter med övriga verksamhet inom samband och signalskydd.
FRO Webplats
I en värld där uppkoppling är lika viktig som själva luften vi andas, kan förmågan att dela din internetanslutning vara ovärderlig. Ubuntu 22.04, med sin flexibilitet och kraft, erbjuder en enkel metod för att skapa en WiFi-hotspot direkt från terminalen. Denna guide går igenom processen steg för steg, så att du snabbt och effektivt kan dela din anslutning med andra enheter.
Innan vi börjar, se till att du har en dator som kör Ubuntu 22.04 och ett trådlöst nätverkskort som stöder hotspot-funktionalitet. Det är också viktigt att ha network-manager installerat på ditt system, vilket oftast är standard i Ubuntu.
Det första steget är att öppna din terminal. Detta kan du göra genom att trycka på Ctrl + Alt + T eller genom att söka efter ’Terminal’ i dina applikationsmenyer.
För att skapa en hotspot behöver du veta namnet på ditt WiFi-nätverksgränssnitt. Detta kan du ta reda på genom att köra kommandot nmcli device status. Du är ute efter enheten som listas med ”wifi” under kolumnen ”TYPE”.
När du känner till ditt WiFi-gränssnitts namn är det dags att ställa in din hotspot. Använd följande kommando i terminalen:
nmcli d wifi hotspot ifname <wifi_iface> ssid <ssid> password <password>;Ersätt <wifi_iface> med ditt gränssnittsnamn, <ssid> med det nätverksnamn du önskar, och <password> med ditt valda lösenord. Det är viktigt att lösenordet är mellan 8 och 63 tecken långt eller 64 hexadecimala tecken för att garantera säkerheten.
Om ditt WiFi-gränssnitt är wlan0, du vill att ditt SSID ska vara MyHotspot, och du väljer lösenordet MyStrongPassword123, skulle ditt kommando se ut så här:
nmcli d wifi hotspot ifname wlan0 ssid MyHotspot password MyStrongPassword123;Efter att ha kört detta kommando kommer din dator att börja sända ett WiFi-nätverk med det namn och lösenord du angivit, vilket gör det möjligt för andra enheter att ansluta till din internetanslutning.
Att skapa en WiFi-hotspot i Ubuntu 22.04 via terminalen är en enkel och smidig process som öppnar upp för många praktiska användningsområden, från att dela din anslutning på caféet till att snabbt sätta upp ett nätverk under en konferens. Med bara några få kommandon kan din Ubuntu-maskin tjäna som en pålitlig accesspunkt, vilket ytterligare stärker Linux-operativsystemets ställning som en mångsidig och kraftfull plattform för alla typer av användare.
Mer läsning
Configure WiFi Access Points
How to Create a WiFi Hotspot in Ubuntu 22.04
Mozilla Corporation, under ledning av den nyligen utsedda VD:n Laura Chambers, har prioriterat implementeringen av en funktion för gruppering av flikar i Firefox-webbläsaren. Detta beslut togs som ett svar på användarnas feedback och en växande efterfrågan på viktiga funktioner. Funktionen för gruppering av flikar, som möjliggör organisering av relaterade flikar för en mer strömlinjeformad surfupplevelse, förväntas förbättra produktiviteten genom minskad röra och effektivare hantering av öppna flikar.
Lingmo OS, en ny Linux-distribution från Kina, baserad på Debian och i betaversion, erbjuder en macOS-liknande upplevelse med sitt Lingmo UI, en avknoppning från Cutefish-skrivbordsmiljön. Systemet, som är byggt på Qt, QML och C++, kräver endast 2 GB RAM och kommer med en ISO-fil på 3,7 GB. Det använder en anpassad Calamares-installerare och inkluderar standardinställningar, några grundläggande appar och möjligheten att växla mellan mörkt och ljust läge. Trots dess estetiska tilltal och låga systemkrav rapporteras vissa prestandaproblem och minnesläckor.
Wine är ett mjukvarulager som gör det möjligt för Linux, macOS och andra Unix-liknande operativsystem att köra program som ursprungligen är utvecklade för Microsoft Windows. Genom att fungera som en kompatibilitetslager översätter Wine Windows systemanrop till motsvarande Unix-anrop, vilket möjliggör integrering av Windows-applikationer i Unix-baserade miljöer utan att behöva en Windows-operativsystemlicens. Wine står för ”Wine Is Not an Emulator”, vilket understryker att det inte är en emulator utan snarare en implementering av Windows API på Unix.
Wine 9.4 introducerar initialt stöd för OpenGL via Wayland-drivrutinen, vilket förbättrar kompatibiliteten och prestandan för Windows-applikationer som använder OpenGL-grafik på Linux med Wayland. Denna version inkluderar också uppdateringar som VKD3D 1.11 för att implementera Direct3D 12 API ovanpå Vulkan, förbättringar för att höja processprivilegier, fler HID-pekarförbättringar och 25 buggfixar. Dessa uppdateringar bidrar till Wine:s stabilitet och funktionalitet, vilket gör det till ett allt viktigare verktyg för Linux-användare som behöver köra Windows-applikationer.
GNU Linux-libre 6.8-gnu har släppts, uppdaterat för att rensa bort proprietär programvara. Denna version inkluderar uppdateringar av rengöringsskript och stöd för nya drivrutiner medan vissa gamla drivrutiner har tagits bort. En känd bugg med Intel i915 drivrutiner som kan frysa system har identifierats, med en tillfällig lösning föreslagen. GNU Linux-libre fokuserar på att erbjuda en helt fri version av Linux-kärnan, avlägsnande icke-fri programvara och dokumentation för att främja fri programvara. För mer detaljer, besök länkarna nedan.
https://www.fsfla.org/pipermail/linux-libre/2024-March/003538.html
https://linux-libre.fsfla.org/pub/linux-libre/releases/6.8-gnu/
Linus Torvalds meddelar lanseringen av Linux 6.8, som har sett en återgång till en mer normal storlek för uppdateringen jämfört med tidigare versioner. Uppdateringarna innehåller främst diverse korrigeringar och förbättringar i hela systemet, med den nya Xe drm-drivrutinen som en av de mer framträdande nyheterna. Detta är även den sista huvudversionen av Linux-kärnan med mindre än tio miljoner git-objekt, vilket nämns mer som en intressant detalj än något av betydelse. Förberedelser för nästa versionsfönster, 6.9, påbörjas med flera redan inkomna ändringsförslag.
Bland höjdpunkterna finns stöd för LAM (Linear Address Masking) virtualisering och gästförst-minnesstöd för KVM, en grundläggande online filsystemskontroll och reparationsmekanism för Bcachefs-filsystemet, stöd för Broadcom BCM2712-processorn i Raspberry Pi 5, en ny Intel Xe DRM-drivrutin, samt initialt Rust-stöd för LoongArch-arkitekturen. Linux 6.8 förbättrar även hårdvarustödet och lägger till flera nya drivrutiner. Det är en kortlivad gren som kommer att efterföljas av Linux-kärnan 6.9
https://lkml.iu.edu/hypermail/linux/kernel/2403.1/01820.html
LXQt:s skrivbordskomponent, PCManFM-Qt, är nu helt redo för Wayland, vilket är en viktig del av den kommande LXQt 2.0-serien som väntas i april 2024. Fullt stöd för Wayland är en av höjdpunkterna i LXQt 2.0, som även kommer att övergå till Qt 6 för en modernare användarupplevelse och prestandaförbättringar. LXQt 2.0 kommer att finnas som standard i Lubuntu 24.04 LTS, men kan också installeras på andra rullande distributioner som Arch Linux eller openSUSE Tumbleweed.
GNOME Project har släppt en release candidate för GNOME 46, med den slutgiltiga versionen väntad den 20 mars 2024. Uppdateringen inkluderar nya funktioner som experimentellt stöd för variabel uppdateringsfrekvens, förbättringar i inställningar inklusive nya dialoger för att lägga till företagsanvändare och fjärrinloggning, förbättrad skärmdelning, H.264-kodning för skärmdumpar, och förbättringar i filhanteraren Nautilus. Dessutom finns det uppdateringar i GNOME-appar som GNOME Maps, GNOME Clocks och GNOME Web, samt tekniska förbättringar och buggfixar över hela systemet.
10) Arch Linux, känt för sin oberoende och anpassningsbarhet ( Läs mer i vår Wiki : https://wiki.linux.se/index.php/ArcLinux )
9) RHEL, framstående för serveranvändning
8) Elementary OS, känd för sitt vackra skrivbordsutseende ( Se vår wiki : https://wiki.linux.se/index.php/Elementary_OS )
7) Zorin OS, utformat för att locka Windows-användare;
6) Fedora, känd för att integrera de senaste programvaruversionerna. ( Läs mer i vår wiki : https://wiki.linux.se/index.php/Fedora )
5) Manjaro, en användarvänlig Arch-baserad distribution ( Läs mer i vår wiki : https://wiki.linux.se/index.php/Manjaro )
4) openSUSE, uppskattad av både nya användare och entusiaster ( Läs mer i vår wikia https://wiki.linux.se/index.php/OpenSUSE )
3) Ubuntu, välkänt för sin stora användarbas och community-stöd ( Läs mer i vår wiki : https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu )
2) Debian, berömt för sin stabilitet och robusthet ( Läs mer i vår wiki https://wiki.linux.se/index.php/Debian )
1) Linux Mint, uppskattad för sin stabilitet, robusthet och elegans ( Läs mer i vår Wiki https://wiki.linux.se/index.php/MiNT )
Orginalartikel finns på TechMint
https://www.tecmint.com/linux-distributions/
Linux har överträffat 4% marknadsandel i den globala desktop-operativsystemsmarknaden i slutet av februari 2024, enligt StatCounter. Detta anses vara en betydande milstolpe, särskilt eftersom Linux tog 30 år för att nå 3% marknadsandel. Ökningen med ytterligare 1% på bara åtta månader framhäver den växande populariteten för Linux, drivet av dess öppna källkodsnatur, säkerhet, stabilitet och förbättrade användarvänlighet genom distributioner som Ubuntu, Fedora och Mint. Även om dominans på desktop inte är Linux primära mål, är detta framsteg en viktig prestation för öppen källkodscommunityt.
https://gs.statcounter.com/os-market-share/desktop/worldwide
Fedora Workstation 41 kommer inte längre att inkludera GNOME Xorg-sessioner som standard, med målet att uppmuntra användare att byta till Wayland. Detta beslut är en del av Fedoras övergripande riktning mot att använda Wayland. Xorg kommer dock fortfarande att stödjas och vara tillgänglig för manuell installation för dem som önskar. Denna förändring speglar en branschtrend där Xorg ses som föråldrad till förmån för Wayland, som anses vara framtiden för skärmarprotokoll, trots vissa användares oro över Waylands beredskap
Akutell version av Fedora 39
Om ca 1 mån beräknas Ubuntu 24.04 komma ut för nedladdning.
Ubuntu 24.04, känd som ”Noble Numbat”, kommer att ta bort GNOME-spelen från standardinstallationen för att erbjuda en renare och mer minimalistisk användarupplevelse. Detta beslut följer GNOME:s nya inriktning mot en mer raffinerad uppsättning kärnprogram, exklusive spel. Med ett växande utbud av spelplattformar och appar tillgängliga, inklusive Steam och App Center, anses de traditionella förinstallerade spelen inte längre representera den mångfald av spelupplevelser som är tillgängliga för Ubuntu-användare. Dock kommer de som uppskattar dessa spel fortfarande att kunna installera dem via Ubuntu-repositorierna.
Ubuntus moderbolag – som nu driver miljontals stationära datorer, servrar och moln – fortsätter att söka balansen mellan att leverera ”Linux for Human Beings” och att ta sitt ansvar på den globala teknikmarknaden.
Canonical Ltd, grundat av Mark Shuttleworth, syftar till att stödja och dela fri och öppen källkodsprogramvara. Med rötter i Shuttleworths tidigare arbete och försäljningen av Thawte Consulting, startades Canonical i syfte att göra Linux mer tillgängligt och användarvänligt. Ubuntu, företagets flaggskeppsoperativsystem, har sitt namn från en zulufras som betonar vikten av ömsesidighet och gemenskap, ett värde som återspeglas i deras strävan att skapa ”Linux för människor”.
https://www.zdnet.com/article/canonical-turns-20-shaping-the-ubuntu-linux-world/#google_vignette
Ubuntu i våran wiki
Trasig dator?
Tel 08 37 21 00
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Linuxtoday
|
ANNONS
E-post kontakt@datorhjalp.se Hemsida : PC-Service.se |
9to5linux.com
