• Tor Browser 15.0: Kod som civil olydnad i en Orwellsk tid

    I en tid då digital övervakning smyger in bakom ord som “säkerhet” och “barnskydd”, fortsätter Tor Browser att stå för det mest förbjudna av allt – rätten att vara ifred. Med version 15.0 tar anonymitetswebbläsaren ett stort kliv framåt: vertikala flikar, flikgrupper och nya säkerhetsfunktioner gör surfandet både smidigare och säkrare. Samtidigt blir uppdateringen en symbol för motståndet mot det som George Orwell varnade för i 1984 – ett samhälle där varje ord, varje tanke och varje klick kan övervakas.

    När webben blir allt mer profilerad och våra digitala fotspår sugs upp av annonsnätverk och myndigheter, fortsätter Tor Browser att vara den diskreta motkraften. Version 15.0, nu baserad på Firefox ESR 140, är mer än en teknisk uppdatering: den är ett ställningstagande. Nya gränssnittsfinesser och skärpta integritetsval samverkar till något som i praktiken fungerar som civil olydnad i kodform – särskilt i skuggan av EU:s diskussioner om “chat control”, idén att granska privata meddelanden för att upptäcka olagligt innehåll.

    I 1984 letar Winston Smith efter en vrå utan teleskärm för att tänka fritt. Tor 15.0 skapar en modern motsvarighet: en programvaru-vrå där privata tankar och sökningar får vara just privata.

    Överblick: Ett års integritetsarbete i ett svep

    Tor 15.0 är den första stabila versionen på ESR 140-bas och samlar ett års upstream-förbättringar från Firefox, plus Tors egna integritetsbyten och patchar. Utvecklarna har även gjort sin återkommande ESR-audit, där ett par hundra potentiella integritets- och säkerhetspåverkan i Firefox gåtts igenom och adresserats för att hålla Tor-profilen konsekvent.

    Nya verktyg för vardagen — utan att offra anonymitet

    Vertikala flikar

    Den mest påtagliga nyheten är vertikala flikar: öppna och pinnade flikar staplas i en sidopanel. Det frigör höjd, ger bättre överblick och gör stökiga “research-sessioner” mer hanterliga. Bokmärken nås också direkt från sidofältet.

    Flikgrupper

    Flikgrupper låter dig samla relaterade sidor i fällbara, färgkodade kluster – “jobb”, “källor”, “kontaktkanaler” – utan att tumma på Tor-principen: allt rensas när du stänger. Resultatet blir paradoxalt nog både mer produktivitet och mer integritet.

    Adressfältet, uppfräschat

    Tor ärver Firefox senaste adressfältförbättringar: en enhetlig sökknapp för att snabbt växla sökmotor, plus snabbåtkomst till bokmärken, öppna flikar och handlingar från samma meny. Det är den smidiga ytan ovanpå den hårda integritetskärnan.

    Wasm under förmyndare: NoScript tar rodret

    WebAssembly (Wasm) kan göra webbsidor lika kraftfulla som appar – men den kraften kan också missbrukas. Tidigare stängdes Wasm globalt av i Tors högre säkerhetslägen. I 15.0 flyttas kontrollen till NoScript, Tors medföljande säkerhetstillägg som redan styr JavaScript-beteende.

    • I Safer och Safest blockeras Wasm på vanliga webbplatser via NoScript.
    • Privilegierade sidor (t.ex. PDF-läsaren, som delvis använder Wasm i moderna Firefox) får fungera – utan att öppna dörren för webbens Wasm-attacker.

    Har du tidigare manuellt satt javascript.options.wasm=false i about:config? Tor rekommenderar att återgå till standard. Dels för att undvika PDF-problem, dels för att inte sticka ut i mängden (fingerprinting). Vill du verkligen köra utan Wasm – höj hellre säkerhetsläget.

    Android: Skärmlås för flikar – som att stänga teleskärmen

    På Android kommer en funktion som känns som en kodmässig blinkning till 1984: skärmlås för flikar. Aktivera den under Inställningar > Flikar, så låser Tor automatiskt sessionen när du lämnar appen. För att återöppna krävs fingeravtryck, ansikte eller kod.

    Det här är inte bara bekvämt – det är skydd mot nyfikna blickar när telefonen är upplåst, överlämnad eller bortlagd en minut för länge. Och precis som på datorn: allt rensas när du stänger Tor.

    Kompatibilitet: Ett kontrollerat farväl till äldre plattformar

    Version 15.0 blir den sista stora releasen för:

    • Android 5.0–7.0
    • x86-arkitektur på Android och Linux

    Skälet är både säkerhet och utvecklingspraktik. Från Tor 16.0 (planerad till mitten av nästa år) följer Tor Mozilla och fokuserar på modernare system. Under tiden fortsätter mindre uppdateringar med säkerhetsfixar för de berörda plattformarna tills 16.0 är här.

    Kända egenheter (på desktop) – och varför de är ok

    • Med vertikala flikar kan fönstret ibland ändra storlek vid uppstart.
    • Letterboxing (anti-fingerprint-tekniken som standardiserar fönsterstorlek) kan bli synlig p.g.a. fönstervariationer.

    Skyddet består ändå; upplevelsen finslipas i kommande fixar. På äldre Android kan tomma sidor efter uppdatering lösas genom att rensa app-cache.

    Tor vs. “chat control”: Frihet är att få vara privat

    “Chat control” låter tryggt i rubriker, men idén att förhandsgranska privata meddelanden skapar en ny normal där allt kan läsas. I 1984 är teleskärmen tvåvägs: den visar – och övervakar. Tor 15.0 är motsatsen: ett medvetet designbeslut att inte samla in, inte bevara och inte profilera.

    När Winston skriver: “Freedom is the freedom to say that two plus two make four.” kan vi lägga till en 2025-tolkning:
    Frihet är friheten att kommunicera utan att någon annan läser med.
    Tor 15.0 operationaliserar det på webben.

    Vad betyder det här i praktiken?

    • Produktivitet utan profilering: Vertikala flikar och flikgrupper gör tunga research-pass möjliga – utan spår.
    • Säker standard: NoScript styr Wasm på ett sätt som gynnar både funktion (PDF) och minimerar attackytan.
    • Mobil trygghet: Skärmlås på Android skyddar nuet – innan du hunnit stänga.
    • Hälsosam likriktning: Att hålla sig nära standardinställningarna minskar fingeravtryck och gör alla användare mer lika – en grundpelare i Tor-skyddet.

    Slutsats: Den tysta friheten

    Tor Browser 15.0 visar att användbarhet och integritet inte är motsatser. Tvärtom: bra verktyg gör det enklare att välja det svåra – att stå emot datainsamling, profilering och “godartad” övervakning.

    I en tid när allt fler vill koppla in teleskärmen i våra chattar, svarar Tor med kod som vägrar titta. Det är vardagligt och radikalt på samma gång – och kanske den mest effektiva frihetshandlingen vi har kvar online.

    Snabbstart för dig som vill uppgradera nu

    • Ladda ner Tor Browser 15.0 från den officiella nedladdningssidan.
    • Låt standard gälla: Undvik manuella about:config-ändringar som bryter likriktningen.
    • Android: Slå på Skärmlås för flikar under Inställningar > Flikar.
    • Behöver du äldre system? Du får säkerhetsfixar ett tag till – men planera för skiftet när 16.0 närmar sig.

    https://www.torproject.org/download

    Artikel i vår wiki som förklara mer om Tor browser

    https://wiki.linux.se/index.php/tor_browser

  • Farväl Windows 10 –Hej, linux , dags att återta den digitala friheten

    När Microsoft nu lägger locket på för Windows 10 lämnas miljontals användare utan säkerhetsuppdateringar. Många tror att den enda vägen framåt är Windows 11 – men det finns andra alternativ. I en tid då digital suveränitet blir allt viktigare kan det vara dags att ta tillbaka kontrollen över sina egna datorer.


    I dag slutar Microsoft att stödja Windows 10 med säkerhetsuppdateringar.
    Men det finns alternativ – du behöver inte slänga din dator bara för att den inte stöder Windows 11.

    När Microsoft nu avslutar stödet för Windows 10 står många inför frågan: måste vi verkligen gå över till Windows 11?
    I en tid då allt fler talar om digital suveränitet kräver Microsoft att användare skapar ett konto hos dem bara för att kunna använda deras operativsystem. Samtidigt växer beroendet av molntjänster från jättar som Microsoft och Google – men vad händer egentligen med vår personliga data där?

    Vi vet att information används till allt från AI-träning till riktad marknadsföring. Om en AI tränas på fakturor, mejl och dokument som lagras i molnet – vem garanterar då att uppgifterna inte utnyttjas för kommersiella syften?

    Utvecklingen påminner om bilbranschen: köper du en modern Volvo EX90, fylld med datorer och elektronik, är du beroende av auktoriserade tekniker. Den gamla Volvo 240:n kunde däremot lagas av vilken bymekaniker som helst. Samma sak håller nu på att hända med våra datorer – från verktyg vi själva kontrollerar till låsta system vi bara får använda på tillverkarens villkor.

    Men vad använder de flesta egentligen sin dator till i dag?
    Att betala räkningar, läsa e-post och skriva några brev. För sådant krävs varken Windows 11 eller Apples senaste system.

    Ett lättviktigt Linux-system, som Ubuntu eller Mint, fungerar utmärkt även på äldre datorer – utan tvångskonton, reklam eller dolda spionfunktioner.

    Kanske är det nu vi ska säga farväl, inte bara till Windows 10, utan också till idén om att våra datorer måste kontrolleras av någon annan än oss själva.
    Kanske är det dags att säga hej till Linux.

    Fakta: Windows 10 — slutet på en era

    Lansering:
    29 juli 2015
    End of Life:
    14 oktober 2025

    Efter nästan tio år upphör Microsoft helt med säkerhetsuppdateringar och buggfixar för Windows 10. Systemet fungerar fortsatt, men blir gradvis mer sårbart för nya hot.

    Företag kan köpa Extended Security Updates (ESU) under en begränsad tid, men det är en tillfällig och kostsam lösning. För privatpersoner är stödet slut.

    Minnesnotis: Windows 10 gav många stabil drift — men också oväntade omstarter, envisa uppdateringar och den klassiska blåskärmen. När epoken nu avslutas kan det vara läge att prova ett friare alternativ.
    Tips: Lättviktiga Linux-distributioner som Ubuntu eller Mint fungerar utmärkt på äldre datorer.

  • Fri programvara i fyrtio år – FSF firar jubileum med öppen telefon plattform.

    Den 4 oktober 2025 firade Free Software Foundation fyrtio år i Boston med både historisk återblick och framtidsbesked. Under dagen presenterades Ian Kelling som ny president och FSF lanserade LibrePhone, ett projekt som siktar på full mjukvarufrihet i mobilen – från firmware till operativsystem. Tillsammans med röster från veteraner och aktivister markerade jubileet en ny offensiv för att ge fler användare verklig kontroll över sin teknik.

    På LM Ericsson Fälttelefon m/37 sitter en skylt där det står ”Fiende lyssnar”. Idag samlar ”fienden” in data om oss via AI, eller säljer data vidare till andra aktörer.

    Den 4 oktober 2025 fyllde Free Software Foundation (FSF) 40 år. Firandet gick av stapeln i Boston, Massachusetts, där organisationen inte bara blickade bakåt på fyra decennier av kamp för mjukvarufrihet, utan också lanserade nya visioner för framtiden. Två centrala nyheter presenterades: en ny president och ett nytt projekt som siktar på att göra fria mobiltelefoner till verklighet.

    Ny president för FSF

    Under ett panelsamtal med flera av stiftelsens veteraner – däribland Richard Stallman, Geoffrey Knauth, Christina Haralanova och Gerald Jay Sussman – introducerades Ian Kelling som FSF:s nya president. Kelling har länge varit aktiv inom organisationen som systemadministratör och styrelsemedlem.

    I sitt första uttalande som president betonade han vikten av att stärka FSF:s förmåga att bemöta nya hot mot datoranvändares frihet:

    ”Jag vill både fördjupa kampen mot de nya hoten mot mjukvarufriheten och samtidigt välkomna fler människor än någonsin in i rörelsen.”

    Röster från rörelsen

    Jubileumsdagen innehöll också berättelser från aktivister och volontärer inom fri programvara. Bland talarna fanns:

    • Amin Bandali, forskare och mångårig bidragsgivare till GNU-projektet, EmacsConf och Debian.
    • Corwin Brust, Savannah Hacker och Emacs-utvecklare.
    • Panos Alevropoulos, jurist från Grekland, som delade erfarenheter från FSF:s Licensing & Compliance Lab och kampanjen End Software Patents.

    Deras berättelser gav en konkret bild av hur mångfacetterat och globalt arbetet för mjukvarufrihet har blivit.

    LibrePhone – en fri mobilplattform

    Den största nyheten kom dock från FSF:s verkställande direktör Zoë Kooyman, som presenterade LibrePhone Project. Projektet, som utvecklas tillsammans med den erfarne fri programvaru-utvecklaren Rob Savoye, har målet att skapa en helt fri mobilplattform – från firmware till operativsystem.

    Bakgrunden är enkel: mobiltelefoner har blivit den kanske viktigaste datorn i människors vardag, men marknaden domineras av Apple och Google, vars system bygger på proprietära komponenter. LibrePhone vill bli ett alternativ för den som vill ha full kontroll över sin teknik.

    Kooyman uttryckte förhoppningen så här:

    ”Eftersom mobiltelefoner är så allestädes närvarande idag, tror vi att LibrePhone kan föra mjukvarufrihet till många fler användare världen över.”

    Tidigare försök i samma riktning inkluderar bland annat UBports Ubuntu Touch, Purisms Librem Phone och projekt som Liberux NEXX och FuriLabs FLX1s. Trots intressanta idéer har dessa initiativ hittills förblivit nischprodukter. FSF:s engagemang kan ge ny tyngd åt visionen.

    Global gemenskap och framtidsfrågor

    Temat för dagen var inte bara stora projekt, utan också gemenskap. Lokala grupper under namnet LibreLocal berättade om sina erfarenheter från olika delar av världen – vad som fungerar, vilka utmaningar de möter och hur fri programvara kan stärka lokala samhällen.

    Dagen avslutades med ett panelsamtal med representanter från Electronic Frontier Foundation (EFF), F-Droid, Sugar Labs och FSF själva. Samtalen kretsade kring integritet, mobil frihet och vikten av fri programvara i utbildning.

    FSF:s programansvariga Miriam Bastian sammanfattade känslan:

    ”Vi är oerhört tacksamma för det arbete som otaliga utvecklare och aktivister lagt ner under fyrtio år. Utan deras insatser skulle vi inte vara här idag.”

    Om Free Software Foundation

    FSF grundades 1985 av Richard Stallman för att främja datoranvändares rätt att använda, studera, modifiera och dela programvara. Organisationen är mest känd som huvudkraften bakom GNU-projektet, vars programvara utgör en central del av Linux-system.

    Med fyrtio år bakom sig och nya satsningar i horisonten står FSF inför en fortsatt kamp: att försvara användarnas frihet i en tid där tekniken blir allt mer osynlig, men samtidigt allt mer styrande över våra liv.

  • Digital suveränitet – Europas nya maktfråga

    Digital suveränitet har gått från att vara en teknisk detalj om datalagring till att bli en politisk maktfråga. Medan USA bromsar utvecklingen satsar Europa – med aktörer som SUSE och Nextcloud i spetsen – på att bygga oberoende digital infrastruktur. Men kartan över självständighet visar stora skillnader: Tyskland och Finland leder, medan många andra europeiska länder släpar efter.

    Linux.se har tidigare tagit upp ämnet i ett inlägg på: Finland bäst på digital suveränitet, Sverige får en bottenplacering. , där Sverige är ett EU sämsta länder på digital suveränitet.

    Digital suveränitet är på väg att bli nästa stora teknikfråga. Medan USA tvekar i fri marknadens namn, satsar Europa hårt på att ta kontroll över sin digitala infrastruktur.

    Från dataskydd till oberoende teknik
    Från början handlade det mest om var data lagras – principen att det som samlas i ett land också ska stanna där. Men begreppet har vuxit. I dag rör det även teknikens ursprung och varifrån företag får support. ”För att vara suverän måste du ha kontroll över data, drift och teknik,” säger Thomas di Giacomo, teknikchef på SUSE.

    SUSE och USA:s dubbla roll
    SUSE är en av aktörerna som driver frågan. Med Rancher Government Solutions levererar företaget redan suveräna lösningar till USA:s myndigheter – ironiskt nog ett land som annars ofta ses som en motpol till just digital suveränitet.

    Nextcloud mäter utvecklingen
    Också Nextcloud vill sätta agendan. Deras nya Digital Sovereignty Index mäter hur mycket självhostad infrastruktur som faktiskt används i olika länder. Resultatet är slående: Tyskland och Finland ligger i topp, medan stora delar av Europa halkar efter. USA klarar sig förvånansvärt bra, bättre än exempelvis Storbritannien och Italien.

    SUSE:s nya erbjudande för EU
    För att möta de europeiska kraven lanserade SUSE nyligen Sovereign Premium Support, som garanterar att supportpersonal och datalagring finns inom EU. ”Om du inte kan kontrollera varifrån supporten kommer, hur kan du då lita på den?” säger di Giacomo.

    Från detalj till maktfråga
    Budskapet är tydligt: Digital suveränitet är inte längre en byråkratisk detalj, utan en maktfråga om säkerhet, självständighet och framtidens digitala infrastruktur.

    Digital suveränitet

    ▶ Förmågan att självständigt kontrollera och styra digital infrastruktur, data och teknik – utan beroende av andra länder eller externa leverantörer.

    ▶ Tre centrala områden:
    Data: Var den lagras, hur den skyddas och vem som har åtkomst.
    Teknik: Källan till hårdvara och mjukvara – öppen källkod vs. proprietär.
    Drift: Varifrån support, underhåll och uppdateringar levereras.

    ▶ Varför viktigt?
    – Skyddar integritet och säkerhet.
    – Minskar beroende av utländska molntjänster.
    – Ger kontroll över kritisk infrastruktur.
    – Stärker innovation och nationellt oberoende.

    ▶ Exempel:
    – EU:s krav på datalagring inom unionen (GDPR).
    – Offentliga verksamheter som byter till öppen källkod.
    – Nationella moln- och cybersäkerhetsinitiativ.

  • BayernCloud Schule – den digitala ryggraden för Bayerns skolor

    Bayern har firat Oktoberfest sedan 1810, medan Stockholm inte ens lyckades behålla sin vattenfestival i tio år.

    Bayern är en av Tysklands mest välmående delstater – känd inte bara för BMW, utan också för att ha lyckats digitalisera skolan på ett sätt som andra kan avundas. Till skillnad från Stockholms stad, där över en miljard skattekronor försvann på ett misslyckat IT-projekt, har Bayern satsat på en lösning byggd på öppen källkod. Resultatet är en plattform som är stabil, kostnadseffektiv och som kontinuerligt förbättras.

    En tisdag förmiddag i en mellanstadieskola i München. Klockan är 08.10 och klass 6B loggar in på dagens första lektion. Ingen springer längre runt och letar efter USB-stickor eller delar ut buntar av utskrivna papper. Istället öppnar eleverna sin Chromebook, klickar på skolans BayernCloud Schule-ikon och är inne. Ett klick – och hela undervisningsvärlden ligger framför dem.

    ”Det sparar oss både tid och stress”, säger klassens mentor, Sabine Köhler, medan hon öppnar dagens uppgifter i plattformens Moodle-baserade lärmiljö. ”Eleverna kan börja jobba direkt, och allt material finns samlat – även för den som är sjuk hemma.”

    Från Mebis till molnet

    ByCS är inget hastverk, utan kulmen på över 15 års digital utveckling i Bayern. Allt började 2006 med Bayern‑Moodle, som snabbt blev Tysklands näst största lärplattform. 2012 tog Mebis över och breddade utbudet med mediebibliotek, videoplattform, provarkiv och en digital whiteboard.

    När ByCS lanserades 2021 var målet tydligt: samla alla dessa resurser – och fler – i en enda, säker och användarvänlig molntjänst. Idag är plattformen införd i samtliga bayerska skolor och används dagligen av miljontals lärare, elever och föräldrar. (Wikipedia)

    En portal till hela skolans digitala värld

    ByCS är uppbyggd kring ett Single Sign-On‑system. Med en enda inloggning får användaren tillgång till:

    • Magazin – mediepedagogisk fackportal för lärare
    • Mediathek – tusentals utbildningsresurser
    • Mebis Tube – lärarproducerade videor
    • Prüfungsarchiv – prov och tester från flera år
    • TeachShare – materialbank där lärare delar lektionsmaterial
    • Virtuell whiteboard – numera vidareutvecklad som Board och integrerad i Drive (Wikipedia, ISB, ByCS)
    • Drive – säker molnlagring med webbaserat Office
    • Säker Messenger och videokonferensverktyg

    Teknisk arkitektur och teknikstack

    ByCS drivs genom en kombination av egeninfrastruktur och öppen källkod från erkända leverantörer:

    • Messenger byggs med plattformarna Matrix och Element.
    • Drive (filsynk, molnlagring) använder open source-lösningen ownCloud Infinite Scale, medan det integrerade webbaserade kontorsverktyget drivs via ONLYOFFICE.
    • Videokonferens (ByCS ViKo) grundar sig på lösningen Visavid, utvecklad av Auctores GmbH.
    • Den digitala whiteboarden (tidigare ”Tafel”, nu ”Board”) är baserad på GeoGebra Notes. (km.bayern.de, Wikipedia)

    All teknisk drift hanteras av det bayerska Skol‑Rechenzentrum inom IT-DLZ, med stöd från ministerierna (Utbildning, Digitalisering, Finans) och övervakning av dataskyddsmyndigheter. (Wikipedia)

    Säkerhet och självständighet

    Till skillnad från många kommersiella tjänster driftas ByCS helt inom Bayern i enlighet med DSGVO. Personuppgifter stannar inom regionen, och systemet undviker beroenden av amerikanska teknologijättar.

    Thomas Müller, IT-ansvarig på en gymnasieskola i Augsburg, beskriver det som en trygghet:

    ”Vi vet att våra elevers data är skyddade, och vi har kontroll över vilka verktyg vi använder. Dessutom är plattformen gratis för alla skolor – vilket är avgörande för jämlik tillgång.”

    När det går fel – skräckexemplet Skolplattformen i Stockholm

    Kontrasten mot Sverige är slående. Stockholms stads Skolplattformen, lanserad 2018, skulle bli ett styrmedel för digital skolvardag – men blev snart ett exempel på offentligt IT-fiasko. Projektet, som kostade över en miljard kronor, drabbades av tekniska fel, långsamma inloggningar, säkerhetsbrister och ett svårtillgängligt gränssnitt. Föräldrar skapade till slut en egen app, ”Öppna Skolplattformen”, vilket ledde till en uppmärksammad rättslig konflikt.

    I jämförelse har ByCS tydligt vunnit förtroende genom att bygga på öppen källkod, beprövade lösningar och användarinvolvering från start.

    Mer än bara teknik

    ByCS är mer än en verktygslåda – det är en hel infrastruktur med stöd, fortbildning och kontinuerlig utveckling. Lärare utbildas via ALP Dillingen, en omfattande hjälprotalsportal finns, och support erbjuds via e-post och telefon i stor omfattning.

    För elever innebär det att lärandet blir flexibelt, tillgängligt och värdesäkert. För lärarna förenklas planering, genomförande och uppföljning, samtidigt som administrationen minskar.

    Framtiden i sikte

    ByCS utvecklas hela tiden. Nya funktioner, som AI-stödda övningar och digitala provmoduler, testas löpande. Målet är att Bayern ska fortsatt ligga i framkant inom digital utbildning.

    Sabine Köhler, läraren från München, sammanfattar det enkelt:

    ”Det här är första gången vi har en plattform som verkligen fungerar – för alla. Det är inte bara en app, det är en del av vår skolvardag.”

    Faktaruta: BayernCloud Schule (ByCS)

    • Lanserad: 2021
    • Teknisk kärna: Öppen källkod (Matrix, Element, ownCloud, ONLYOFFICE, Visavid, GeoGebra)
    • Drift: Skol-Rechenzentrum (IT-DLZ), inom Bayern
    • Säkerhet: DSGVO-kompatibel, datan stannar inom regionen
    • Användning: Miljontals användare dagligen
    • Fördelar: Stabil, säker, gratis, bred funktionalitet och framtidssäker utveckling.

    Här är den officiella webbadressen till BayernCloud Schule (ByCS):

    Officiell webbplats: www.bycs.de

    █ BayernCloud Schule (ByCS) – Faktaöversikt
    Översikt

    Lanserad2021 BakgrundBayern-Moodle (2006) → Mebis (2012) → ByCS DriftSkol-Rechenzentrum (IT-DLZ), inom Bayern SäkerhetDSGVO-kompatibel; data stannar inom regionen
    Öppen källkod i ByCS

    • Matrix – säker meddelandeplattform (Apache 2.0)
    • Element – klient för Matrix (Apache 2.0)
    • ownCloud Infinite Scale – filsynk & molnlagring (AGPLv3)
    • ONLYOFFICE – webbaserat kontor (AGPLv3)
    • Visavid – videokonferens (proprietär, öppna API:er)
    • GeoGebra Notes – digital whiteboard (GeoGebra NCL, gratis för utbildning)
    • Moodle – historisk lärplattform (GPLv3)
    Funktioner

    • Magazin (lärarportal), Mediathek (resurser), Mebis Tube (video)
    • Prüfungsarchiv (prov), TeachShare (delning), Board/Whiteboard
    • Drive (molnlagring + ONLYOFFICE), säker Messenger & videomöten
    Fördelar

    • Stabil, säker, gratis och användarvänlig
    • Kontinuerlig utveckling och stöd för lärare
    Länk

    █ Jämförelse: BayernCloud Schule (ByCS) vs Skolplattformen (Stockholm)

    BayernCloud Schule (ByCS)
    Lanserad2021 KärnaÖppen källkod (Matrix, Element, ownCloud Infinite Scale, ONLYOFFICE, GeoGebra; Visavid integrerat) DriftSkol-Rechenzentrum (IT-DLZ), inom Bayern SäkerhetDSGVO-kompatibel; data stannar i regionen
    Funktioner
    • Magazin, Mediathek, Mebis Tube, Prüfungsarchiv, TeachShare
    • Drive + ONLYOFFICE, Messenger, videokonferens, Board/Whiteboard
    Länk
    Skolplattformen (Stockholm)
    Lanserad2018 KärnaProprietär, flera leverantörer (bl.a. Microsoft) DriftStockholms stad + underleverantörer SäkerhetKritiserad: prestanda- & säkerhetsproblem, GDPR-frågor
    Problem (urval)
    • Kostnad > 1 miljard SEK
    • Långsamma inloggningar, tekniska fel, svårt gränssnitt
    • Alternativ app ”Öppna Skolplattformen” och rättsliga tvister
    Status
    • I drift men fortsatt omdebatterad
  • Bygg din egen diskförstörare med webbgränssnitt – praktisk tillämpning och utvärdering

    Tux och en svensk tiger raderar hårddiskar, så att inte lede fi kan se innehållet.

    Tidigare denna månad presenterade vi ett inlägg om hur man återbrukar en uttjänt dator och förvandlar den till en dedikerad diskförstörare med webbgränssnitt. Artikeln beskrev en lösning där en gammal maskin utrustas med ett skriptbaserat webbgränssnitt för att hantera radering av hårddiskar lokalt och fjärrstyrt. För mer information om hur systemet byggs upp – se den ursprungliga artikeln.

    Bakgrund och syfte

    Under många år har jag samlat på mig ett stort antal hårddiskar, främst mekaniska (HDD), både egna och från andra. Av integritetsskäl har jag aldrig vågat lämna dem till återvinning utan att först säkerställa att datainnehållet är oåterkalleligt raderat. Många av diskarna innehåller potentiellt känslig information, och eftersom jag åtagit mig ansvaret att hantera även andras lagringsmedia professionellt, är datadestruktion med hög säkerhet ett absolut krav.

    Erfarenheter från drift

    Under de senaste veckorna har jag använt det webbaserade diskförstörare-systemet i praktiken. Det har fungerat stabilt och är användarvänligt, med tydlig återkoppling via gränssnittet. En stor fördel är att raderingsförloppet kan övervakas i realtid via webbläsaren, vilket gör det enklare att logga förlopp, bekräfta färdigställd radering och felsöka vid behov.

    Identifierade begränsningar

    Den nuvarande implementationen i webbappen har dock en begränsning: den hanterar endast en hårddisk åt gången. I situationer där man vill sanera flera diskar parallellt – t.ex. i en batchprocess – är detta en flaskhals. Om man istället kör raderingen via terminal (SSH) och använder shred direkt mot flera enheter i bakgrunden (t.ex. via screen eller tmux), kan man utnyttja maskinens resurser bättre och köra flera shred-processer samtidigt.

    Exempel på parallell radering via SSH:

    sudo shred -vzn 3 /dev/sdX &
    sudo shred -vzn 3 /dev/sdY &
    sudo shred -vzn 3 /dev/sdZ &
    
    Svensk manaulsida till shred

    Här raderas tre diskar parallellt med 3 överskrivningar och nollfyllning på slutet.

    Slutsats och nästa steg

    Trots begränsningen med sekventiell radering fungerar webbappen som ett robust och lättanvänt gränssnitt för manuell diskhantering. I nästa iteration planeras stöd för köhantering av flera diskar och eventuell integration med udev-regler för automatisk identifiering av nya enheter. Även loggning och export av raderingsrapporter i text- eller JSON-format övervägs.

    Lede fi bli ledsen i ögat när en Svensk tiger.

Etikett: Datasäkerhet

  • Tor Browser 15.0: Kod som civil olydnad i en Orwellsk tid

    I en tid då digital övervakning smyger in bakom ord som “säkerhet” och “barnskydd”, fortsätter Tor Browser att stå för det mest förbjudna av allt – rätten att vara ifred. Med version 15.0 tar anonymitetswebbläsaren ett stort kliv framåt: vertikala flikar, flikgrupper och nya säkerhetsfunktioner gör surfandet både smidigare och säkrare. Samtidigt blir uppdateringen en…

  • Farväl Windows 10 –Hej, linux , dags att återta den digitala friheten

    När Microsoft nu lägger locket på för Windows 10 lämnas miljontals användare utan säkerhetsuppdateringar. Många tror att den enda vägen framåt är Windows 11 – men det finns andra alternativ. I en tid då digital suveränitet blir allt viktigare kan det vara dags att ta tillbaka kontrollen över sina egna datorer. I dag slutar Microsoft…

  • Fri programvara i fyrtio år – FSF firar jubileum med öppen telefon plattform.

    Den 4 oktober 2025 firade Free Software Foundation fyrtio år i Boston med både historisk återblick och framtidsbesked. Under dagen presenterades Ian Kelling som ny president och FSF lanserade LibrePhone, ett projekt som siktar på full mjukvarufrihet i mobilen – från firmware till operativsystem. Tillsammans med röster från veteraner och aktivister markerade jubileet en ny…

  • Digital suveränitet – Europas nya maktfråga

    Digital suveränitet har gått från att vara en teknisk detalj om datalagring till att bli en politisk maktfråga. Medan USA bromsar utvecklingen satsar Europa – med aktörer som SUSE och Nextcloud i spetsen – på att bygga oberoende digital infrastruktur. Men kartan över självständighet visar stora skillnader: Tyskland och Finland leder, medan många andra europeiska…

  • BayernCloud Schule – den digitala ryggraden för Bayerns skolor

    Bayern är en av Tysklands mest välmående delstater – känd inte bara för BMW, utan också för att ha lyckats digitalisera skolan på ett sätt som andra kan avundas. Till skillnad från Stockholms stad, där över en miljard skattekronor försvann på ett misslyckat IT-projekt, har Bayern satsat på en lösning byggd på öppen källkod. Resultatet…

  • Bygg din egen diskförstörare med webbgränssnitt – praktisk tillämpning och utvärdering

    Tidigare denna månad presenterade vi ett inlägg om hur man återbrukar en uttjänt dator och förvandlar den till en dedikerad diskförstörare med webbgränssnitt. Artikeln beskrev en lösning där en gammal maskin utrustas med ett skriptbaserat webbgränssnitt för att hantera radering av hårddiskar lokalt och fjärrstyrt. För mer information om hur systemet byggs upp – se…