• Så installerar du och hanterar sudo-användare i Debian 13 och 12

    Att hantera användare och administratörsrättigheter är en av de första och viktigaste uppgifterna på en ny Debian-installation. Till skillnad från Ubuntu följer inte sudo med automatiskt, och därför måste du själv installera det innan du kan ge användare administratörsbehörighet. I den här guiden visar vi steg för steg hur du installerar sudo, skapar nya användarkonton, ger eller tar ifrån dem sudo-rättigheter och slutligen hur du tar bort användare helt – allt för att hålla ditt Debian-system både säkert och effektivt.

    Att administrera användarkonton i Debian är inte bara en rutinuppgift – det är en av grundstenarna i systemets säkerhet. Men här skiljer sig Debian från exempelvis Ubuntu: sudo är inte installerat som standard. Innan du kan börja ge användare administratörsrättigheter måste du därför först installera verktyget.

    Den här guiden visar hur du gör – från installationen av sudo till att skapa nya användare, ge eller ta ifrån dem sudo-åtkomst och slutligen ta bort hela konton.

    Steg 1: Installera sudo på Debian

    Börja med att logga in som root (det konto som alltid finns i Debian):

    su -


    Uppdatera paketlistan och installera sudo:
    apt update
    apt install sudo
    

    Nu är grunden på plats och systemet kan hantera sudo-rättigheter.

    Varför sudo är viktigare än root

    Root-kontot kan jämföras med en huvudnyckel till hela fastigheten – praktiskt, men riskabelt. Ett enda felaktigt kommando kan påverka hela systemet.

    Sudo fungerar mer som ett passersystem. Du använder ditt vanliga konto, men kan vid behov öppna dörren till administratörsbehörighet – och varje steg loggas.

    Det här ger flera fördelar:

    • Säkerhet – vardagsanvändning sker utan fulla rättigheter.
    • Spårbarhet – alla sudo-kommandon loggas och kan granskas.
    • Flexibilitet – administratören kan styra exakt vilka kommandon en användare får köra.
    • Skydd mot misstag – du måste aktivt skriva sudo före riskabla kommandon.

    Steg 2: Lägg till en ny användare

    För att skapa ett nytt konto:

    Som sudo-användare:

    sudo adduser adolf
    

    Som root:

    su -
    adduser adolf
    

    Du får ange lösenord och kan fylla i extra information (namn, telefonnummer m.m.). När kontot är klart är användaren fortfarande en vanlig användare utan sudo.

    Steg 3: Kontrollera om en användare redan har sudo

    Vill du se om någon har sudo-åtkomst? Kör:

    sudo -l -U adolf
    

    Om systemet svarar att användaren inte får köra sudo, är det dags att ge rättigheterna.

    Steg 4: Ge en användare sudo-rättigheter

    I Debian sker detta genom att lägga till användaren i gruppen sudo:

    sudo adduser adolf sudo
    

    eller:

    sudo usermod -aG sudo adolf
    

    Bekräfta med:

    sudo -l -U adolf
    

    Om resultatet visar (ALL : ALL) ALL betyder det att användaren nu har full sudo-åtkomst.

    Steg 5: Se vilka som redan har sudo

    För att se alla medlemmar i sudo-gruppen:

    getent group sudo
    

    Exempelutskrift:

    sudo:x:27:adolf,erik
    

    Här framgår det att både anna och erik har administratörsrättigheter.

    Steg 6: Testa att sudo fungerar

    Byt till användaren:

    sudo -i -u adolf
    

    Kör sedan ett administrativt kommando, till exempel:

    sudo apt update
    

    Fungerar det utan felmeddelanden har användaren nu fungerande sudo-rättigheter.

    Steg 7: Ta bort sudo-rättigheter

    Det kan bli aktuellt att dra in rättigheterna. Så gör du:

    sudo deluser adolf sudo
    

    eller:

    sudo gpasswd -d adolf sudo
    

    Kontrollera igen:

    sudo -l -U adolf
    

    Nu ska systemet svara att användaren inte längre får köra sudo.

    Steg 8: Ta bort en användare helt

    Ibland räcker det inte att ta bort sudo – kontot ska bort helt.

    Behåll hemkatalogen:

    sudo deluser adolf
    

    Ta bort både konto och hemkatalog:

    sudo deluser --remove-home adolf
    

    Observera: detta går inte att ångra.

    Steg 9: Redigera sudo-regler med visudo

    Att ge en användare sudo via gruppen sudo räcker i de flesta fall. Men ibland vill man vara mer specifik: kanske ska en användare få köra endast vissa kommandon, eller så vill du logga olika saker mer detaljerat. Då använder man visudo.

    Vad är visudo?

    visudo är ett specialverktyg för att redigera filen /etc/sudoers. Det öppnar filen i en texteditor (vanligen nano eller vi), men viktigast är att det gör en syntaktisk kontroll innan ändringarna sparas. På så sätt förhindras fel som annars kunde göra systemet obrukbart.

    Så öppnar du sudoers-filen:
    sudo visudo
    
    Exempel 1: Ge en enskild användare full tillgång

    Lägg till längst ner i filen:

    anna    ALL=(ALL:ALL) ALL
    

    → Användaren anna kan köra alla kommandon som vilken användare som helst.

    Exempel 2: Tillåt en användare endast uppdatera systemet
    kalle   ALL=(ALL) /usr/bin/apt update, /usr/bin/apt upgrade
    

    → Användaren kalle kan bara köra de två angivna kommandona med sudo.

    Exempel 3: Ge en hel grupp sudo-rättigheter
    %admins ALL=(ALL:ALL) ALL
    

    → Alla i gruppen admins får samma rättigheter som root via sudo.

    Exempel 4: Kräva inget lösenord för vissa kommandon

    emma ALL=(ALL) NOPASSWD: /sbin/reboot, /sbin/shutdown
    

    → Användaren emma kan starta om eller stänga av maskinen utan att skriva lösenord.

    Viktigt att tänka på
    • Redigera alltid sudoers via visudo, aldrig direkt med nano eller vim.
    • Var restriktiv: ge bara åtkomst till det som faktiskt behövs.
    • Kombinera gärna med logggranskning (journalctl eller /var/log/auth.log).

    Vanliga frågor

    Vad är skillnaden mellan root och sudo?
    Root är ett separat superkonto med obegränsad tillgång. Sudo låter en vanlig användare tillfälligt köra kommandon som root.

    Hur ger jag sudo till en befintlig användare?

    sudo usermod -aG sudo användarnamn
    

    Hur ser jag vem som har sudo?

    getent group sudo
    

    Hur tar jag bort sudo från en användare?

    sudo deluser användarnamn sudo
    

    Hur tar jag bort en användare helt?

    sudo deluser --remove-home användarnamn
    

    Slutsats

    Att hantera sudo i Debian är en av de mest grundläggande men också mest kritiska delarna av systemadministrationen. Med några få kommandon kan du:

    • Installera och aktivera sudo
    • Skapa nya användare
    • Ge eller ta ifrån sudo-rättigheter
    • Ta bort hela konton

    Det viktiga är att vara restriktiv: ge bara sudo till personer du litar på. Genom att regelbundet se över sudo-gruppen och hålla koll på loggarna bygger du ett säkrare och mer robust Debian-system.

    Faktaruta · Sudo i Debian
    Sudo – vad gör det?
    Sudo låter en vanlig användare köra enskilda kommandon med administratörsrättigheter,
    utan att logga in som root. Åtkomst kan begränsas per användare/kommando och allt loggas.
    
    Latjhunden: nyttiga sudo-knep
    $ sudo !!                      # kör föregående kommando med sudo
    $ sudo -l                      # lista vad du får köra
    $ sudo -v                      # förnya inloggningstoken
    $ sudo -k                      # glöm token (kräv nytt lösenord direkt)
    $ sudo -i                      # root-shell med "login"-miljö
    $ sudo -s                      # root-shell med nuvarande miljö
    $ sudo -u www-data        # kör som annan användare
    $ sudoedit /etc/fil            # säkrare redigering av root-ägda filer
    $ echo "rad" | sudo tee /etc/fil   # rättighetsvänlig redirect
    $ sudo visudo                  # redigera /etc/sudoers säkert
    $ getent group sudo            # vilka har sudo?
    $ groups användarnamn          # vilka grupper har användaren?
    
      

    https://ostechnix.com/add-delete-grant-sudo-privileges-to-users-in-debian/#google_vignette

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel.

    När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden, en blinkning till version 2.0\:s kodnamn “Boundless Beagle”. Den lilla detaljen sätter tonen för en distro som kombinerar lekfull estetik med genomtänkt funktionalitet.

    Byggt på Debian, finslipat för användarvänlighet

    RefreshOS 2.5 bygger på Debian 12 “Bookworm” och är tydligt troget sin grund. Här finns varken Snap eller Flatpak – APT är den enda paketförvaltaren.

    KDE Plasma är det självklara skrivbordet, i version 5.27.5, och kompletteras med ett urval av KDE:s egna applikationer. Till det läggs Brave-webbläsaren, LibreOffice, GIMP och extra drivrutinsstöd. Resultatet blir en helhet som känns både stabil och genomarbetad.

    Systemkraven är relativt beskedliga: en dubbelkärnig 2 GHz-processor, 4 GB RAM och 20 GB lagringsutrymme.

    Installation: Bekant men långsam

    Installationen sker via Calamares, det välkända installationsverktyget som guidar dig steg för steg genom språk, tangentbord, partitioner och användarkonto. ISO-filen på 3 GB gör jobbet, men installationen tar lite längre tid än väntat – och när systemet väl är installerat får man stå ut med en något långsam uppstart.

    När du når inloggningsskärmen kan du välja mellan Wayland (standard) eller X11, men skillnaderna i prestanda är försumbara.

    En genomtänkt skrivbordsmiljö

    Skrivbordsmiljön är ren och tillgänglig. Längst ner på panelen återfinns Brave, filhanteraren Nemo och programhanteraren Discover, medan volym, nätverk, batteri och klocka placerats till höger.

    Menyn är ett av de mer intressanta inslagen. I stället för att bara lista programnamn, som ”Ark”, skrivs en kort beskrivning följt av namnet i parentes – ”Arkiveringsverktyg (Ark)”. Ett litet grepp som gör stor skillnad för nya användare.

    Prestanda i praktiken

    När det gäller vardagsanvändning levererar RefreshOS. Brave är snabb och stabil, både vid tung informationssökning och lättare sociala medier. Thunderbird fungerar klockrent för e-post, även om KDE\:s KMail redan finns förinstallerat.

    Det mest imponerande är dock systemets stabilitet. Testerna på både en Dell Inspiron 3521 visade på en distribution som hanterade flera program samtidigt utan att blinka.

    Programhanteraren Discover får också höga betyg. När testaren skulle installera VLC dök spelaren upp som första förslag – och installationen gick lika smidigt som på vilken modern distro som helst.

    Slutsats: Nästan prickfri

    RefreshOS 2.5 är en distribution som vågar hålla fast vid sitt Debian-arv, samtidigt som den paketerar det i en snygg och lättanvänd KDE-miljö.

    Den långsamma uppstarten är en svag punkt, men väl inne i systemet får användaren en snabb, stabil och genomtänkt Linuxmiljö. För nybörjare innebär menylayouten en välkommen hjälp, och för erfarna användare ger distributionen en ren och pålitlig Debian-upplevelse – utan onödiga extralager.

    Domslut: RefreshOS 2.5 är en av de mest tilltalande Debian-baserade KDE-distributionerna på länge. Ett bra val för både nybörjare och veteraner, särskilt för den som vill ha ett rent, stabilt och elegant Linuxsystem.

    Innehållet ovan bygger på FOSS Force , här nedan kommer Linux.se åsikt.

    Linux.se:s intryck av RefreshOS 2.5

    Vi har provkört RefreshOS 2.5 i en virtuell maskin på en Intel Core i9 med gott om minne och SSD-lagring. Det innebär förstås att testet inte ger hela bilden – framför allt inte för den målgrupp som ofta är mest intresserad av den här typen av distributioner: äldre datorer med mekaniska hårddiskar. Ett mer rättvist test kommer därför när vi kan köra systemet direkt på 10–15 år gammal hårdvara.

    En av de tydligare profileringarna i RefreshOS är valet av Brave som standardwebbläsare, i stället för Firefox som annars är vanligare i Linuxvärlden. När vi försökte strömma video från SVT Play fungerade det dock inte som förväntat. Om det beror på att Brave blockerar integritetskränkande spårning eller om det är ett resultat av mindre lyckad webbteknik från SVT:s sida låter vi vara osagt. Problemet försvann direkt när vi installerade och använde Firefox.

    Ljudet fungerade inte i vår VM-miljö vid strömning av innehåll, vilket gör det svårt att dra slutsatser om multimediastödet. Detta kommer vi att återkomma till när vi har testat systemet på fysisk hårdvara.

    Valet av KDE Plasma som skrivbordsmiljö gör att systemet påminner mycket om Windows, vilket kan vara en fördel för den som vill ha en välbekant användarupplevelse. Installationen gick dessutom smidigt – väljer man svenska språket så genomförs hela processen på svenska.

    LibreOffice ingår som standard, vilket gör RefreshOS till ett praktiskt alternativ för den som vill återanvända en äldre dator som skrivmaskin eller enkel kontorsmaskin, där allt är färdigt från start.

    Test direkt på hårdvara

    Vi testade den på en HP EliteBook 2540p med första generationens i7 och mekanisk hårddisk.

    Vi har tidigare testat Debian 13 och Ubuntu, och de har fungerat helt okej på den här gamla hårdvaran. RefreshOS 2.5 fungerade däremot inte med wifi direkt ur boxen på just den här hårdvaran, utan vi fick använda nätverkskabel. Vi startade en stream från SVT Play, och där flöt det på okej.

    Vår slutsats: Kör hellre Debian 13 än RefreshOS 2.5. Det finns fler valmöjligheter att testa olika fönsterhanterare i Debian 13 än i RefreshOS 2.5, som är låst till KDE. Har man klen hårdvara kan man då välja en mer minnessnål fönsterhanterare.

    Distrubtionens hemsida : https://refreshos.org/index.html

    Innehållet ovan bygger på data ifrån

  • Återbruka en gammal dator som webb-styrd internetradio

    Kortversion: I stället för att spela upp internetradio i din egen enhet låter du en gammal dator stå för ljudet – och styr den från valfri webbläsare på samma nätverk. Perfekt för uttjänta kontors-PC som redan har en okej högtalare eller är kopplade till en stereo.
    Det var länge sedan man körde fordon på ånga – varför ta emot radio via gamla FM-sändare när du kan streama över internet, helt utan brus?

    Jag har i en rad tidigare artiklar på linux.se skrivit om hur man kan återbruka sin gamla dator som internetradio. Ett av dessa projekt har utmynnat i https://radio.televinken.org, där man kan välja mellan olika radiostationer som sedan spelas upp i den egna enhetens högtalare. Den lösningen fungerar på allt från macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS osv.

    Det här projektet fungerar lite annorlunda: man använder en dator som själva högtalaren, men styr den via webben. Har du till exempel en uttjänt dator som ändå har bra högtalare – eller kanske har du kopplat den till ett par schyssta högtalare – kan du, med det här skriptet, styra vad som spelas upp via din telefon, surfplatta, dator eller annan enhet med webbläsare.

    Det här går utmärkt att göra med datorer som annars skulle slängas på elektronikåtervinningen.

    En viktig aspekt: Kör inte denna dator direkt på internet. Ha den i stället på ditt lokala nätverk (LAN) bakom en router, eller helst en brandvägg.

    Så här gör du:

    1. Du behöver en fungerande dator med 64-bitars CPU – ungefär från 2007 eller senare. PC eller Mac spelar ingen roll.
    2. Du kan i stort sett välja vilken Linuxdistribution du vill, men linux.se har testat med Debian 12 och KDE Plasma. Har du en äldre dator med mindre RAM och enklare CPU, kan du till exempel använda XFCE i stället för KDE. Teoretiskt kan det även fungera på en textbaserad Linuxinstallation, men guiden är inte anpassad för det, eftersom man då kan behöva installera extra paket som normalt inte ingår i en ren serverinstallation av Linux.
    3. Börja med att skapa ett Debian-installations-USB. Installera Debian på datorn. Se till att datorn inte innehåller någon viktig information – allt på hårddisken raderas vid installationen.
    4. När Debian är installerat, logga in som root.
    5. Kör kommandot:
      apt install apache2 php mpv
    6. Redigera sudo-behörigheter genom att skriva:
      visudo
      Lägg till följande rad under:
      # User privilege specification
      root ALL=(ALL:ALL) ALL
    7. Lägg till:
      www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill
      Det här gör att användaren www-data (webbservern) får köra programmen mpv, kill och pkill utan lösenord. Det är också en av anledningarna till att den här maskinen inte bör vara direktkopplad till internet.
    8. Ta reda på datorns IP-adress genom att skriva ip a eller ifconfig.
      Gå sedan till en annan enhet och skriv in din radiodators IP-adress, till exempel:
      http://192.168.1.2
      Du bör nu se Debians testsida för Apache – grattis, din webbserver fungerar!
    9. Gå till katalogen /var/www/html och lägg där in skriptet som finns för nedladdning i denna artikel. Spara PHP-filen i den sökvägen.
    10. Gå nu till din radiodators IP från en annan enhet – om allt fungerar bör du få upp en webbaserad radiokontroll i monokrom grön stil.

    Scriptet kan laddas ner
    https://www.linux.se//download/radio.php.gz

    🇺🇸 Click here for English version
    In several previous articles on linux.se, we’ve covered how to repurpose old computers as internet radios. One of those projects resulted in https://radio.televinken.org, where you can choose from a variety of radio stations that then play through the speakers of your own device. This works on macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS, etc.

    This project works a bit differently: the computer acts as the speaker, but you control it via the web. So if you have an old machine with decent speakers — or you’ve hooked it up to good external speakers — you can control what’s playing via your phone, tablet, laptop or any browser-equipped device.

    This is a great use for computers that would otherwise end up at the electronics recycling center.

    One important note: do not connect this machine directly to the internet. Keep it on your local network (LAN), preferably behind a firewall or router.

    Here’s how to do it:

    You’ll need a working computer with a 64-bit CPU — roughly from 2007 or later. It doesn’t matter if it’s a PC or Mac. In theory it could also work on a text-only Linux installation, but this guide assumes a graphical environment because minimal server installs may lack required packages.

    You can use almost any Linux distribution, but we tested with Debian 12 and KDE Plasma. For older computers with less RAM and slower CPUs, XFCE is a better alternative to KDE. Again, text-only installs might work but are not covered here.

    First, create a Debian installation USB and install Debian on the old computer. Be sure the disk contains nothing important — the installation will erase everything.

    Once Debian is installed, log in as root and run:
    apt install apache2 php mpv

    Then configure sudo access:
    visudo

    Under the section:
    # User privilege specification
    root ALL=(ALL:ALL) ALL


    Add this line:
    www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill

    This gives the web server permission to run those programs without a password — one of several reasons why this machine should not be exposed to the internet.

    Next, find the machine’s IP address by running ip a or ifconfig.

    Then, from another device, enter the IP in your browser, e.g.:
    http://192.168.1.2

    You should now see Debian’s Apache test page — your web server is working!

    Go to /var/www/html and place the script from this article there. Save the PHP file in that directory.

    Then visit your radio computer’s IP from another device — if all is working, you’ll get a web-based radio controller in a monospaced green style.

    Download the script from:
    https://www.linux.se//download/radio.php.gz

    If you have suggestions or improvements, feel free to contact us via the form on the website.

    Om du har förslag på förbättringar är Ni välkommen att kommunicera med oss via kontaktfunktionen som finns på hemsidan.

    LAN Radio Controller (PHP/JS) Funktioner: • Internetradio med stationer hämtade från stations.json • Start/stopp av MPV-spelare utan sidomladdning via AJAX • Visning av datum på svenska inklusive veckodag, datum och veckonummer • Analog och digital klocka – växla mellan dem i gränssnittet • Station väljs från dropdown, stoppknapp för att avsluta uppspelning • Sidomeny med alternativ: växla klockstorlek, nytt fönster, klockläge • MPV styrs via socket (/tmp/mpvsocket) och PID hanteras för stabilitet • Design i terminalstil med grönt på svart och monospace-typsnitt
  • Sparky Linux – En flexibel och resurssnål Linuxdistribution för alla användare

    Sparky Linux har utsetts till veckans Distro of the Week av FOSS Force – och det är inte svårt att förstå varför. Denna Debian-baserade distribution erbjuder ett ovanligt brett urval av skrivbordsmiljöer, utgåvor och verktyg, vilket gör den till ett starkt alternativ för både nybörjare och avancerade Linuxanvändare.

    Valfrihet i fokus

    En av de främsta fördelarna med Linux är den stora valfriheten, och Sparky Linux lyfter detta till en ny nivå. Distributionen finns i både stabila och semi-rullande versioner, i 32- och 64-bitarsutföranden samt för ARM-arkitektur. Specialutgåvor som GameOver (för gamers), Multimedia (för kreatörer inom ljud och video), och Rescue (för systemåterställning) visar på den mångsidighet som kännetecknar projektet.

    Den senaste utgåvan, version 7.7 “Orion’s Belt”, bygger på Debian 12 ”Bookworm” och använder Linux-kärnan 6.1.129 LTS som standard. Nyare kärnor kan enkelt installeras via Sparky-förråden.

    Låga systemkrav – perfekt för äldre datorer

    Med ett ISO-avtryck på bara 1,7 GB och mycket låga systemkrav är Sparky Linux särskilt lämpad för äldre eller resurssvaga datorer.

    • Kommandoradsversion: i486-CPU och 128 MB RAM
    • Openbox (64-bit): 256 MB RAM
    • Skrivbordsversioner: ca 384 MB RAM
    • Lagringskrav: minst 5 GB (10 GB rekommenderas)

    Brett urval av skrivbordsmiljöer

    Sparky Linux erbjuder ett stort antal förinstallerade skrivbordsmiljöer, inklusive:

    • KDE Plasma
    • MATE
    • LXQt
    • Xfce
    • Openbox

    Ytterligare miljöer kan installeras via det användarvänliga verktyget APTus AppCenter, där programvara och DE:er kategoriseras och installeras med några klick. Bland de tillgängliga alternativen finns även mindre kända miljöer som:

    • awesome (fönsterhanterare)
    • Draco (lättviktsmiljö)
    • Sugar (från OLPC-projektet)

    Programvara – redo direkt från start

    Sparky Linux levereras med en omfattande uppsättning förinstallerade program:

    • Firefox (webbläsare)
    • Thunderbird (e-postklient)
    • LibreOffice (kontorssvit)
    • VLC (videospelare)
    • Exaile (ljudspelare)
    • Cheese (fotoprogram)
    • RadioStation (internetradio)

    Övriga verktyg inkluderar:

    • Thunar (filhanterare)
    • Xfburn (skivbränning)
    • Hexchat och Pidgin (IRC-klienter)
    • Atril (dokumentvisare)

    De flesta installationer sker smidigt, men vissa program – som GIMP – kan kräva manuell åtgärd via terminalen.

    Prestanda och användarupplevelse

    Tack vare Debian-basen är systemet stabilt, snabbt och resurssnålt. Även på äldre hårdvara upplevs Sparky Linux som följsamt och responsivt vid multitasking och daglig användning.

    Programvara som installeras via APTus blir omedelbart tillgänglig och kräver ingen ytterligare konfiguration.

    Gemenskap och support

    Sparky Linux har ett mindre, men engagerat och välkomnande community. Hjälp finns att få via det officiella forumet, där både nybörjare och erfarna användare kan få stöd.

    Slutsats: En distribution med potential för alla nivåer

    Sparky Linux kombinerar låg systembelastning med stor valfrihet, vilket gör den idealisk både för nybörjare och erfarna användare. Verktyg som APTus AppCenter förenklar installation av mjukvara men kan även bli en bekväm lösning som fördröjer inlärning av djupare Linuxkunskaper.

    Sammantaget är Sparky Linux en välbalanserad och mångsidig distribution – ett tydligt exempel på öppen källkods filosofi i praktiken.

    Linux.se:s bedömning av SparkyLinux

    Eftersom vår utvärdering av SparkyLinux skett i en virtuell maskin (VM), bör resultaten tolkas med viss försiktighet. Den här typen av lättviktad distribution är avsedd för äldre eller resurssvag hårdvara, och det är först vid körning på fysisk maskin som dess faktiska prestanda och resursanvändning kan bedömas korrekt.

    Vid testkörning i VM noterades att KDE-utgåvan av SparkyLinux använde strax under 2 GB RAM vid viloläge. Det bör påpekas att SparkyLinux finns i flera olika variantutgåvor, där KDE och GNOME är bland de mest resurskrävande. Användare med begränsade systemresurser bör överväga lättare alternativ som LXQt eller Xfce inom Sparky-familjen.

    Vill du testa Sparky Linux?
    Besök Sparky Linux nedladdningssida för att komma igång.

    Fakta om Sparky Linux

    DistributionstypGNU/Linux, baserad på Debian (Stable och Testing)
    UrsprungslandPolen
    Första versionen2011 (tidigare kallad ”ue17r”)
    Aktuell version7.7 ”Orion’s Belt” (baserad på Debian 12 ”Bookworm”)
    Arkitekturerx86 (32-bit), x86_64 (64-bit), ARM
    KärnaLinux 6.1 LTS (nyare versioner finns i repo)
    Paketformat.deb (APT), AppCenter (APTus)
    SkrivbordsmiljöerKDE, Xfce, MATE, LXQt, Openbox + fler via APTus
    SpecialutgåvorGameOver, Multimedia, Rescue, MinimalCLI
    Systemkravi486 CPU, 128 MB RAM (CLI), 384 MB RAM (DE), 5 GB lagring
    LicensFOSS (fri och öppen källkod, GPL m.fl.)
    MålgruppNybörjare till avancerade användare, även äldre datorer
    VerktygAPTus AppCenter, Sparky Backup System, APTus Gamer
    Webbplatssparkylinux.org

    Användningsområden

    • Återuppliva äldre datorer – mycket låga systemkrav
    • Systemverktyg – Rescue-versionen för felsökning och återställning
    • Gaming – GameOver-versionen innehåller hundratals spel
    • Multimedia – version med fokus på ljud-, video- och bildbehandling
    • Utbildning – passar nybörjare med grafiskt installationsverktyg
    • Utveckling – semi-rolling-versionen bygger på Debian Testing
  • HP Pavilion HDX9300 – En premiumdator från 2008 som fortfarande kan användas.

    HP Pavilion HDX9300 är en riktig bjässe från en svunnen tid. Med en imponerande 20,1-tumsskärm i full HD-upplösning (1920×1200) var den ett flaggskepp bland multimediabärbara när den lanserades runt 2008. BIOS i det aktuella exemplaret är också från detta år, vilket bekräftar tidsramen. Vikten landar på hela 7 kilo, vilket gör den allt annat än portabel i dagens mått – snarare en flyttbar stationär dator.

    Hårdvara & specifikationer

    Den här modellen är utrustad med:

    • Intel Core 2 Duo T8300 @ 2.40 GHz
    • NVIDIA GeForce 8800M GTS med 512 MB dedikerat grafikminne
    • 4 GB DDR2-RAM
    • Blu-ray-spelare
    • Originalhårddisk (kan uppgraderas till SSD)

    Streaming och användning i praktiken

    Vi testade att streama video från SVT Play. Resultatet var blandat – vissa klipp fungerade utan problem, medan andra hackade rejält. Vid dessa tillfällen låg CPU-belastningen enligt btop konstant på 98 %, vilket visar att processorn är en tydlig flaskhals.

    Det här visar att även enklare multimedia börjar bli för tungt för äldre hårdvara, särskilt när det handlar om högupplöst strömmat innehåll med moderna codecs.

    Slutsats

    HP Pavilion HDX9300 var en exklusiv och påkostad maskin när den lanserades – en riktig multimediajätte med stor skärm, Blu-ray, kraftfullt ljudsystem och dåtidens toppgrafik.

    Vill du ge nytt liv åt en sådan maskin rekommenderas:

    • SSD-uppgradering
    • Linux-distribution som debian eller ubuntu.
    • Användning som stationär webbsurfare, enklare arbetsstation eller retromediacenter

    Datorn är rikligt utrustad med ljudutgångar och verkar även ha ett inbyggt TV-kort, vilket var vanligt för multimedia-datorer under denna period. Det medföljer dessutom en liten fjärrkontroll för mediehantering.

    Linux.se åsikt.
    Vad kan man använda maskinen till? Faktiskt mer än man tror. Vi installerade Debian 12 på maskinen. Min åsikt är att användarupplevelsen är helt okej – nästan i klass med Apples iMac från samma tidsepok.

    Skärmen är hel ok, ljudet likaså. Streamingen fungerar bra – även om visst innehåll kan lagga lite ibland.
    Installerar man till exempel Debian på den, får man en färdig miljö med LibreOffice. Maskinen kan fungera som surfdator och ordbehandlare i några år till. Den 20-tums skärmen ger dessutom en trevligare upplevelse.

    Eftersom det är en hybrid mellan laptop och stationär dator tar den inte upp lika mycket plats som en vanlig stationär.

    För att vara en dator byggd för Windows Vista är den helt okej. Det här visar tydligt skillnaden mellan en premiumdator och budgetdator. En budgetdator från samma tid hade inte alls varit lika användbar idag.

    Hur gjorde vi testet

    Testet består i att vi installerade Debian 12 på datorn med KDE Plasma. Vi har utvärderat den ur ett vanligt ”Svensson”-perspektiv – alltså någon som behöver en dator för att betala räkningar, titta på innehåll från SVT och göra allt det man som medborgare i Sverige 2025 förväntas kunna göra digitalt.

    BankID fungerar tyvärr inte på Linux, men å andra sidan använder de flesta BankID på mobilen i dag.

    Det finns många människor som har det tajt ekonomiskt på grund av höga skatter, och då har man helt enkelt inte råd att köpa en ny dator – inte ens för 3 000 kronor. Då kan sådana här lösningar vara något: en dator som är inköpt på loppis eller som man har fått.

    Just det här exemplaret kommer att skänkas vidare till en person som lever på sjukpenning.

    Fakta: HP Pavilion HDX9300
    • Skärm: 20,1″ 1920×1200
    • CPU: Intel Core 2 Duo T8300 @ 2.40 GHz
    • GPU: NVIDIA GeForce 8800M GTS (512 MB)
    • RAM: 4 GB DDR2
    • Operativsystem: Ursprunlingen Windows Vista. Debian 12 på det exempelaret som bedömdes.
    • Optisk enhet: Blu-ray-spelare
    • Lagring: Original HDD (kan bytas till SSD)
    • Lanseringsår: cirka 2008
    • Vikt: cirka 7 kg
  • Installera Wiki.js på debian eller Ubuntu

    Introduktion

    Wiki.js är en modern, snabb och modulär wiki-mjukvara med öppen källkod. Den bygger på Node.js, lagrar innehåll i Git och Markdown och stöder flera databasmotorer som PostgreSQL, MySQL och SQLite. Wiki.js kan distribueras lokalt, i molnet eller i containermiljöer (Docker/Kubernetes), och stöder autentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera.

    I denna guide installerar vi Wiki.js på Debian 12 eller Ubuntu 22.04, med val mellan PostgreSQL eller MySQL som databas, och Nginx eller Apache som webbserver. Vi visar också hur du aktiverar SSL med Let’s Encrypt.

    Förutsättningar

    • En Debian- eller Ubuntu-server med root eller sudo
    • Ett domännamn som pekar till servern (exempel: wiki.example.com)
    • Portarna 80 och 443 öppna i brandväggen

    Steg 1: Installera Node.js

    Wiki.js kräver Node.js version 16 eller senare. Här använder vi version 18:

    curl -fsSL https://deb.nodesource.com/setup_18.x | sudo -E bash -
    sudo apt install -y nodejs
    

    Bekräfta installationen:

    node -v
    

    Steg 2: Installera databas

    Alternativ A: PostgreSQL (rekommenderat)

    sudo apt install -y postgresql postgresql-contrib
    sudo -u postgres psql
    

    Inuti psql:

    CREATE DATABASE wikijs;
    CREATE USER wikijs WITH PASSWORD 'sakerlösenord';
    ALTER ROLE wikijs SET client_encoding TO 'utf8';
    ALTER ROLE wikijs SET default_transaction_isolation TO 'read committed';
    ALTER ROLE wikijs SET timezone TO 'UTC';
    GRANT ALL PRIVILEGES ON DATABASE wikijs TO wikijs;
    \q
    

    Alternativ B: MySQL / MariaDB

    sudo apt install -y mariadb-server
    sudo mysql -u root -p
    

    Inuti MySQL:

    CREATE DATABASE wikijs CHARACTER SET utf8mb4 COLLATE utf8mb4_unicode_ci;
    CREATE USER 'wikijs'@'localhost' IDENTIFIED BY 'sakerlösenord';
    GRANT ALL PRIVILEGES ON wikijs.* TO 'wikijs'@'localhost';
    FLUSH PRIVILEGES;
    EXIT;
    

    Steg 3: Installera Wiki.js

    sudo mkdir -p /opt/wikijs && cd /opt/wikijs
    sudo curl -s https://wiki.js.org/install.sh | sudo bash
    

    Fyll i databasuppgifter beroende på om du använder PostgreSQL eller MySQL.

    Steg 4: Testa att Wiki.js kör lokalt

    ss -tulpn | grep 3000
    

    Om Wiki.js körs, visas att Node.js lyssnar på 127.0.0.1:3000.

    Steg 5: Reverse proxy med Nginx eller Apache

    Alternativ A: Nginx

    sudo apt install -y nginx
    sudo nano /etc/nginx/sites-available/wikijs
    

    Innehåll:

    server {
        listen 80;
        server_name wiki.example.com;
    
        location / {
            proxy_pass http://127.0.0.1:3000;
            proxy_http_version 1.1;
            proxy_set_header Upgrade $http_upgrade;
            proxy_set_header Connection 'upgrade';
            proxy_set_header Host $host;
            proxy_set_header X-Real-IP $remote_addr;
            proxy_set_header X-Forwarded-For $proxy_add_x_forwarded_for;
            proxy_set_header X-Forwarded-Proto $scheme;
        }
    }
    
    sudo ln -s /etc/nginx/sites-available/wikijs /etc/nginx/sites-enabled
    sudo nginx -t && sudo systemctl reload nginx
    

    Alternativ B: Apache

    sudo apt install -y apache2
    sudo a2enmod proxy proxy_http proxy_wstunnel rewrite headers
    

    Skapa konfiguration:

    sudo nano /etc/apache2/sites-available/wikijs.conf
    

    Innehåll:

    <VirtualHost *:80>
        ServerName wiki.example.com
    
        ProxyPreserveHost On
        ProxyRequests Off
        ProxyPass / http://127.0.0.1:3000/
        ProxyPassReverse / http://127.0.0.1:3000/
    
        ErrorLog ${APACHE_LOG_DIR}/wikijs.error.log
        CustomLog ${APACHE_LOG_DIR}/wikijs.access.log combined
    </VirtualHost>
    
    sudo a2ensite wikijs.conf
    sudo systemctl reload apache2
    

    Steg 6: Aktivera HTTPS med Let’s Encrypt

    Installera Certbot:

    sudo apt install -y certbot python3-certbot-nginx python3-certbot-apache
    

    För Nginx:

    sudo certbot --nginx -d wiki.example.com
    

    För Apache:

    sudo certbot --apache -d wiki.example.com
    

    Testa automatisk förnyelse:

    sudo certbot renew --dry-run
    

    Steg 7: Slutför installationen i webbläsaren

    Öppna din webbläsare och gå till:

    https://wiki.example.com
    

    Skapa administratörsanvändare och slutför konfigurationen.

    Slutsats

    Du har nu installerat Wiki.js på Debian eller Ubuntu med PostgreSQL eller MySQL, samt Apache eller Nginx som reverse proxy. Med Let’s Encrypt är installationen säkrad via HTTPS. Wiki.js är redo att användas för både intern dokumentation och publika kunskapsbaser.

    Glöm inte att hålla systemet uppdaterat och konfigurera regelbundna säkerhetskopior.

    Mer information och dokumentation: https://docs.requarks.io/

    Fakta om Wiki.js

    Wiki.js är en modern wiki-motor med öppen källkod, utvecklad av Requarks. Den första versionen lanserades 2016 och har sedan dess blivit ett populärt val för både organisationer och enskilda användare som behöver en effektiv dokumentationsplattform.

    Funktioner

    • Byggd med Node.js för hög prestanda och låg resursförbrukning.
    • Stöd för databaser som PostgreSQL, MySQL och SQLite.
    • Versionshantering via Git – dokumenthistorik kan spåras och återskapas.
    • Modulbaserad arkitektur – välj själv vilka funktioner som ska aktiveras.
    • Stöd för användarautentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera.
    • Webbgränssnittet är responsivt och fungerar både på dator och mobil.
    • Kan installeras på egen server, i molnmiljö eller med Docker/Kubernetes.

    Vad är Markdown?

    Markdown är ett enkelt markeringsspråk som gör det möjligt att skriva strukturerad text med minimal syntax. Det används i Wiki.js för att skapa och redigera innehåll utan att behöva skriva HTML. Nedan är ett exempel:

    # Rubriknivå 1
    ## Rubriknivå 2
    
    **Fet text**, _kursiv text_
    
    - Punkt 1
    - Punkt 2
    
    [Länktext](https://exempel.se)
      

    Markdown är läsbart även i råform, vilket gör det smidigt att hantera dokument både via webben och i Git-repositorier.

    Mer information finns på js.wiki och daringfireball.net.

Etikett: debian 12

  • Så installerar du och hanterar sudo-användare i Debian 13 och 12

    Att hantera användare och administratörsrättigheter är en av de första och viktigaste uppgifterna på en ny Debian-installation. Till skillnad från Ubuntu följer inte sudo med automatiskt, och därför måste du själv installera det innan du kan ge användare administratörsbehörighet. I den här guiden visar vi steg för steg hur du installerar sudo, skapar nya användarkonton,…

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel. När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden,…

  • Återbruka en gammal dator som webb-styrd internetradio

    Kortversion: I stället för att spela upp internetradio i din egen enhet låter du en gammal dator stå för ljudet – och styr den från valfri webbläsare på samma nätverk. Perfekt för uttjänta kontors-PC som redan har en okej högtalare eller är kopplade till en stereo. Jag har i en rad tidigare artiklar på linux.se…

  • Sparky Linux – En flexibel och resurssnål Linuxdistribution för alla användare

    Sparky Linux har utsetts till veckans Distro of the Week av FOSS Force – och det är inte svårt att förstå varför. Denna Debian-baserade distribution erbjuder ett ovanligt brett urval av skrivbordsmiljöer, utgåvor och verktyg, vilket gör den till ett starkt alternativ för både nybörjare och avancerade Linuxanvändare. Valfrihet i fokus En av de främsta…

  • HP Pavilion HDX9300 – En premiumdator från 2008 som fortfarande kan användas.

    HP Pavilion HDX9300 är en riktig bjässe från en svunnen tid. Med en imponerande 20,1-tumsskärm i full HD-upplösning (1920×1200) var den ett flaggskepp bland multimediabärbara när den lanserades runt 2008. BIOS i det aktuella exemplaret är också från detta år, vilket bekräftar tidsramen. Vikten landar på hela 7 kilo, vilket gör den allt annat än…

  • Installera Wiki.js på debian eller Ubuntu

    Introduktion Wiki.js är en modern, snabb och modulär wiki-mjukvara med öppen källkod. Den bygger på Node.js, lagrar innehåll i Git och Markdown och stöder flera databasmotorer som PostgreSQL, MySQL och SQLite. Wiki.js kan distribueras lokalt, i molnet eller i containermiljöer (Docker/Kubernetes), och stöder autentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera. I denna guide installerar vi…