• Linux Lite 7.8: Ett lättviktigt Linux tar klivet mot framtiden

    Linux Lite 7.8 är här – en lättviktig men ambitiös uppdatering där den Ubuntu-baserade distributionen tar tydliga steg mot framtiden. Med omskrivna systemverktyg, fler program direkt från start och en gradvis övergång till modern teknik behåller Linux Lite sin enkla och resurssnåla själ, samtidigt som grunden läggs för nästa stora versionssprång.

    Den Ubuntu-baserade Linuxdistributionen Linux Lite är tillbaka med version 7.8 – en uppdatering som inte bara putsar på detaljerna utan också markerar början på en större teknisk resa. Med fokus på enkelhet, låg resursförbrukning och ett bekant skrivbord fortsätter Linux Lite att vara ett attraktivt alternativ för både nybörjare och användare med äldre datorer.

    En tydlig riktning: Python och GTK4

    Den största nyheten i Linux Lite 7.8 är att 12 av distributionens egna verktyg har skrivits om från grunden. Syftet? Att stegvis lämna äldre tekniker och istället bygga vidare på Python och det moderna gränssnittsramverket GTK4, vilket kommer att bli standard i kommande Linux Lite 8-serien.

    Bland de omskrivna programmen hittar vi centrala verktyg som:

    • Lite Software
    • Lite Updates
    • Lite Firewall
    • Lite Welcome
    • Lite User Manager

    För användaren innebär detta framför allt bättre framtidssäkerhet, renare kod och på sikt mer konsekventa och moderna gränssnitt – utan att ge avkall på den välkända enkelheten.

    Fler program direkt ur lådan

    Programhanteraren har samtidigt fått ett rejält lyft. Över 20 populära applikationer har lagts till i standardutbudet, däribland:

    • BleachBit – för systemrensning
    • Darktable – avancerad bildhantering
    • KDE Connect – smidig integration med mobilen
    • Kdenlive – videoredigering
    • Stacer – systemövervakning och optimering

    Det gör att Linux Lite känns mer komplett redan vid första uppstart, särskilt för användare som vill vara produktiva direkt.

    Bättre koll på systemet

    Även System Monitoring Center har uppdaterats. Den nya systemfliken visar nu mer detaljerad information om hårdvara och körande system, vilket ger bättre insyn i hur datorn faktiskt mår i realtid – något som uppskattas både av nyfikna användare och felsökare.

    Samma utseende – medvetet val

    Utseendemässigt är Linux Lite 7.8 sig lik. Man fortsätter med:

    • Materia som fönstertema
    • Papirus som ikontema
    • Roboto Regular som standardtypsnitt

    Det är ett medvetet val för att behålla igenkänning och stabilitet mellan versionerna. Under huven används Linuxkärna 6.8, men projektet erbjuder även egna kärnor från version 3.13 ända upp till 6.18 för den som vill finjustera.

    Modernt – men inte tungt

    Trots alla förbättringar är hårdvarukraven fortsatt blygsamma:

    • Dual-core CPU på 1,5 GHz
    • 4 GB RAM
    • Minst 40 GB lagringsutrymme

    UEFI stöds fullt ut, medan Secure Boot är valfritt och avstängt som standard – något som ger flexibilitet utan att krångla till installationen.

    För vem passar Linux Lite 7.8?

    Linux Lite 7.8 riktar sig till dig som vill ha:

    • Ett snabbt och lätt system
    • Ett klassiskt skrivbord (Xfce)
    • En mjuk övergång från Windows
    • Ett Linux som inte kräver djupa tekniska kunskaper

    Kort sagt: Linux Lite 7.8 är inte en revolution på ytan – men under skalet är det ett tydligt steg mot framtiden. En stabil, trygg och modern grund för nästa generation av ett av de mest lättillgängliga Linux-systemen där ute.

    https://sourceforge.net/projects/linux-lite/files/7.8

    Fakta: Linux Lite 7.8
    • Bas: Ubuntu 24.04.3 LTS
    • Skrivbord: Xfce (lättviktigt och klassiskt)
    • Största nyheten: 12 egna verktyg omskrivna – satsning på Python + GTK4 inför serie 8
    • Programhanteraren: utökat utbud med fler populära appar (t.ex. BleachBit, Darktable, KDE Connect, Kdenlive, Stacer)
    • Systeminfo: uppdaterat System Monitoring Center med mer detaljer i “System”-fliken
    • Utseende: Materia-tema, Papirus-ikoner, Roboto Regular
    • Firmware: UEFI-stöd; Secure Boot valfritt (avstängt som standard)
    • Kärna: Linux 6.8 (valfria egna kärnor erbjuds i projektets repo)
    • ISO: cirka 3 GB (tillgänglig via SourceForge-speglar)
    • Rek. krav: 2-kärnig CPU 1,5 GHz, 4 GB RAM, 40 GB disk
  • Fem Linuxdistributioner som gör övergången från Windows enklare

    Att lämna Windows bakom sig behöver varken vara krångligt eller skrämmande. I takt med att fler användare ifrågasätter uppdateringskrav, licensmodeller och kontroll över den egna datorn växer intresset för Linux – ett flexibelt och kostnadsfritt alternativ. Men var börjar man i en värld med otaliga varianter? Här guidar vi dig genom några av de Linuxdistributioner som gör övergången enklare, tryggare och mer välbekant för den som vill ta steget utan att börja om från noll.

    Att byta operativsystem kan kännas som ett stort steg. För många datoranvändare är Windows det självklara valet – inte nödvändigtvis för att det är bäst, utan för att det alltid har funnits där. Men när frustration över påtvingade uppdateringar, licenser, prestandaproblem eller integritetsfrågor växer, börjar allt fler titta på alternativ. Ett av de mest etablerade – och samtidigt mest missförstådda – alternativen är Linux.

    Linux är nämligen inte ett enda operativsystem. Det är ett helt ekosystem av så kallade distributioner: olika varianter som bygger på samma tekniska grund, men med olika målgrupper, designidéer och filosofier. Just detta är både Linux största styrka och dess största hinder för nybörjare – valfriheten kan kännas överväldigande.

    Linux som känns bekant

    Många som lämnar Windows vill inte behöva lära om allt från grunden. Därför är det ofta en fördel om skrivbordsmiljön känns igen – med startmeny, aktivitetsfält och ett tydligt arbetssätt.

    Linux Mint – trygghet före experiment

    Linux Mint har under många år byggt upp ett starkt rykte som en av de mest nybörjarvänliga Linuxdistributionerna. Fokus ligger på stabilitet, förutsägbarhet och praktisk användbarhet.

    Standardmiljön Cinnamon är medvetet utformad för att likna klassiska Windows-versioner. Panelen sitter längst ned, menyerna är logiskt strukturerade och det mesta fungerar direkt efter installation. För den som vill ”bara komma igång” utan överraskningar är detta ofta ett avgörande argument.

    Tekniskt bygger Linux Mint på långtidssupporterade versioner av Ubuntu, vilket ger god hårdvarukompatibilitet. Nätverkskort, skrivare och grafikkort fungerar i de flesta fall direkt – något som Windowsanvändare ofta tar för givet, men som historiskt inte alltid varit självklart i Linuxvärlden.

    Läs mer om Linux mint i vår wiki.

    Zorin OS – Linux med Windowskänsla

    Zorin OS har ett mycket tydligt mål: att göra övergången från Windows så enkel som möjligt. Här är likheten inte en bieffekt, utan en uttalad designprincip.

    Genom ett inbyggt layouts­ystem kan användaren välja skrivbordsuppsättningar som efterliknar Windows 10 eller Windows 11, både visuellt och funktionellt. Resultatet är ett system som känns förvånansvärt bekant redan från första starten.

    Zorin OS lägger också stor vikt vid helhetsintrycket. Färgscheman, ikoner och systemkomponenter är konsekvent utformade, vilket ger ett polerat och professionellt intryck. För användare som uppskattar visuell enhetlighet kan detta väga tungt. Precis som Linux Mint bygger Zorin OS på Ubuntu LTS, vilket ger tillgång till ett enormt programutbud och gott hårdvarustöd.

    Läs mer om Zorin OS i vår wiki

    Etablerade alternativ med nya perspektiv

    Alla som byter till Linux vill inte nödvändigtvis återskapa Windows. För många blir övergången istället ett tillfälle att prova något nytt – ett annat sätt att arbeta med sin dator.

    Pop!_OS – produktivitet i fokus

    Pop!_OS utvecklas av dator­tillverkaren System76 och bygger även den på Ubuntu. Det som särskiljer distributionen är dess egenutvecklade skrivbordsmiljö, COSMIC.

    Här handlar det mindre om att efterlikna Windows och mer om att optimera arbetsflödet. Funktioner som smarta arbetsytor, avancerad fönsterhantering och effektiv tangentbords­navigering gör systemet attraktivt för användare som värdesätter produktivitet och struktur.

    För den som är villig att anpassa sig till ett något annorlunda arbetssätt kan Pop!_OS upplevas som snabbare och mer genomtänkt än traditionella skrivbordsmiljöer – samtidigt som stabilitet och prestanda håller hög nivå.

    Den här distrubtioner är på 1.0, så den finns inte i vår wiki än.

    Ubuntu – referenspunkten i Linuxvärlden

    Ubuntu är för många nästan synonymt med Linux. Med en av världens största användarbaser och omfattande stöd från hårdvaru­tillverkare, utvecklare och molnleverantörer fungerar Ubuntu ofta som referenspunkt i Linuxvärlden.

    En central del av Ubuntus popularitet är dess LTS-versioner (Long-Term Support), som prioriterar stabilitet och säkerhetsuppdateringar under många år. För den som vill ha ett långsiktigt och förutsägbart system är detta en stor fördel.

    Skrivbordsmiljön är baserad på GNOME och skiljer sig tydligt från Windows. För vissa kan detta kännas ovant i början, men gränssnittet är konsekvent, modernt och relativt lätt att lära sig. Ubuntu passar därför bra för den som vill lära sig Linux ”som det är”, snarare än genom ett Windows-liknande filter.

    Läs mer om Ubuntu i vår wiki

    Debian – Linux i sin mest mångsidiga form

    Debian är en av Linuxvärldens äldsta och mest inflytelserika distributioner. Den kan liknas vid ett stridsflygplan av typen SAAB JAS 39 Gripen: inte specialiserad på en enda uppgift, men extremt flexibel och kapabel att ta många roller.

    Med standardinstallation kan Debian upplevas som återhållsam, men genom att installera skrivbordsmiljön KDE Plasma får man en upplevelse som påminner starkt om Windows – med startmeny, aktivitetsfält och ett traditionellt arbetssätt.

    En av Debians största styrkor är dess stöd för äldre hårdvara. Där många moderna system blir tröga eller helt obrukbara kan Debian fortsätta fungera stabilt i många år. Dessutom kan användaren själv välja mellan en mängd olika skrivbordsmiljöer och fönsterhanterare, vilket gör Debian till ett utmärkt val både för nybörjare och avancerade användare.

    Läs mer om Debian i vår Wiki.

    Slutsats: inget bästa val – bara rätt val

    Det är lätt att hitta listor som utlovar den bästa Linuxdistributionen. I praktiken är det en förenkling. Linux handlar i grunden om valfrihet, och det bästa valet beror alltid på användarens behov, vana och nyfikenhet.

    De fem distributioner som nämnts här är inga exotiska experiment. De är beprövade, välstödda och stabila – och just därför utmärkta startpunkter. Oavsett vilken du väljer kommer du snabbt att märka att Linux inte är ett enda system, utan en hel värld av möjligheter.

    Och kanske är det just där Linux verkliga styrka ligger: inte i att ersätta Windows rakt av, utan i att erbjuda något mer flexibelt, mer anpassningsbart – och i längden, mer personligt.

    FAKTA 5 Linuxdistributioner för en smidig Windows-övergång
    Linux Mint
    Känns bekant för Windowsanvändare (Cinnamon). Stabil, enkel att installera och “bara funkar” för vardagsbruk.
    Zorin OS
    Designad för att likna Windows 10/11. Polerad helhetskänsla och lätt start för den som vill ha något bekant direkt.
    Pop!_OS
    Fokus på produktivitet och arbetsflöde (smarta arbetsytor, effektiv fönsterhantering). Passar dig som vill jobba snabbt.
    Ubuntu
    “Standardvalet” för många. Stort community, bra hårdvarustöd och långtidssupport (LTS) för stabil drift.
    Debian
    Robust och flexibel grund som kan bli vad du vill. Med KDE kan den kännas Windows-lik, och den trivs även på äldre datorer.
    Tips: Vill du ha “Windows-känsla” direkt? Välj Mint eller Zorin. Vill du ha stabil bas och full kontroll? Debian. Vill du ha stort stöd och enkel väg in? Ubuntu.
  • Opera GX , webläsaren som är optimerad för gameing

    Den spelinriktade webbläsaren Opera GX är på väg till Linux – ett besked som säger mer än bara att ännu ett program byter plattform. När Opera nu bekräftar att en Linux-version är under aktiv utveckling speglar det både Linux ökande betydelse som spelplattform och en bredare förändring i hur kommersiell mjukvara ser på det öppna operativsystemet.

    Den spelinriktade webbläsaren Opera GX är på väg till Linux. Det bekräftade Opera Software nyligen via ett inlägg på X, där företaget konstaterade att utvecklingen av en Linux-version pågår aktivt. Hittills har Opera GX endast funnits för Windows och macOS, men det är alltså på väg att ändras.

    Vad är Opera GX och varför väcker den intresse?

    Opera GX är en Chromium-baserad webbläsare som utvecklats med gamers i fokus. Till skillnad från traditionella webbläsare innehåller den funktioner som gör det möjligt att begränsa hur mycket CPU, RAM och nätverk webbläsaren får använda, så att den inte konkurrerar med spel om systemresurser. Därtill kommer omfattande möjligheter att anpassa gränssnitt, färger, ljud och visuella effekter.

    Resultatet är en webbläsare som inte bara är ett verktyg för surfning, utan en del av själva spelmiljön.

    Linux som spelplattform – inte längre en nisch

    Att Opera GX nu utvecklas för Linux kan verka oväntat, men speglar egentligen en tydlig utveckling. Linux har under de senaste åren etablerat sig som en allt mer relevant plattform för spel. På Steam står Linux nu för över tre procent av användarna, och siffran fortsätter att stiga.

    Utvecklingen drivs bland annat av bättre grafikstöd, Vulkan, förbättrade drivrutiner och initiativ som Steam Deck. Samtidigt har moderna Linux-distributioner blivit betydligt mer lättillgängliga för vanliga användare. Ett konkret exempel är Zorin OS, utvecklat av Zorin Group, där version 18 på kort tid passerat två miljoner nedladdningar.

    För mjukvaruföretag innebär detta att Linux inte längre kan ignoreras.

    AI-funktioner – en möjlig konflikt

    Operas besked har också väckt diskussion i Linux-communityn, särskilt kring Opera GX:s inbyggda AI-funktioner. Webbläsaren innehåller bland annat en AI-assistent, kontextkänsliga svar, multimediaanalys samt röst- och textinteraktion.

    Här möts två olika filosofier. Många Linux-användare föredrar minimalistiska system, tydlig kontroll över vad som installeras och funktioner som aktiveras först efter uttryckligt val. Täta integrationer med AI och molntjänster ses ibland som onödigt tunga eller integritetskänsliga.

    Frågan blir därför om Opera GX kommer att erbjuda tillräcklig flexibilitet på Linux, till exempel genom att låta AI-funktioner vara helt valfria.

    Mer än en webbläsare

    Oavsett hur väl Opera GX tas emot på Linux är satsningen i sig betydelsefull. Den visar att Linux i allt högre grad betraktas som en fullvärdig plattform för spel, kreativt arbete och vardagsanvändning.

    Om Opera GX lyckas kombinera sitt spelinriktade koncept med Linux-användarnas förväntningar återstår att se. Men beslutet att över huvud taget utveckla en Linux-version säger redan mycket om hur landskapet för både webbläsare och operativsystem håller på att förändras.

    https://www.opera.com/gx

    Nyheten kom ifrån

    Linuxiac

    Och för den vill spela Digger ifrån 1983 i webläsare så kan man göra det på

    https://www.futrega.org/digger

    FAKTARUTA: OPERA GX
    TypChromium-baserad webbläsare med gamerfokus
    PlattformarWindows, macOS (Linux under utveckling enligt Opera)
    KärnidéMer kontroll över resurser och utseende medan du spelar
    KÄNnetecken
    • > CPU-/RAM-/nätverksbegränsare (för att webbläsaren inte ska sluka resurser)
    • > Omfattande UI-teman, färger och ljud
    • > Integreringar för spelstreaming och community
    • > Inbyggda AI-funktioner (kan ofta vara valfria beroende på upplägg)
    ATT TÄNKA PÅ (LINUX)

    Linux-användare brukar uppskatta “opt-in” och minimalism. Hur GX balanserar AI och integritet kan påverka mottagandet.

  • Debian 13.3 är här – stabilitet före allt annat

    Debian fortsätter att finslipa sin senaste stabila version. Med Debian 13.3 samlas månader av säkerhetsuppdateringar och buggfixar i en ny punktrelease som gör systemet tryggare, stabilare och enklare att installera på ny hårdvara – utan att ändra det som redan fungerar.

    Två månader efter föregående uppdatering har Debian Project släppt Debian 13.3, den tredje punktuppdateringen i Debian GNU/Linux 13 ”Trixie”-serien. Det är inte en version som introducerar nya funktioner. I stället handlar den, helt i linje med Debians filosofi, om att göra systemet säkrare, stabilare och mer tillförlitligt.

    Vad är egentligen en punktuppdatering?

    Debians punktuppdateringar samlar redan släppta säkerhetsfixar och bugg­rättningar i nya installationsavbilder. För användare som kontinuerligt uppdaterar sina system via security.debian.org innebär Debian 13.3 därför inga större förändringar i praktiken. För nya installationer är nyttan däremot tydlig: systemet är i stort sett helt uppdaterat redan från start, utan behov av att ladda ner hundratals paket direkt efter installationen.

    Säkerhet och kvalitet i fokus

    Debian 13.3 innehåller totalt 108 buggfixar och 37 säkerhetsuppdateringar. Bland de uppdaterade paketen återfinns många centrala komponenter i moderna Linux-system, däribland Ansible, Apache2, Flatpak, Go-relaterade verktyg, PostgreSQL 17, QEMU och Linux-kärnan.

    Säkerhetsfixarna åtgärdar bland annat heltalsöverflöden, tolkningsfel, heap-överflöden, minneskorruption, överbelastningsattacker och gränskontrollfel. Även grundläggande bibliotek som glibc och glib2.0 har fått viktiga korrigeringar, liksom skrivbordsmiljöer och välkända program som GNOME Shell, Thunderbird, Chromium och VLC.

    Förbättrat hårdvarustöd och installerare

    Utöver programuppdateringar innehåller Debian 13.3 även uppdaterad mikrokod för Intel-processorer, justeringar i installationskomponenterna samt en höjd kernel-ABI. Alla ändringar har byggts om mot föreslagna uppdateringar för att säkerställa maximal kompatibilitet och stabilitet.

    Debian Installer har samtidigt uppdaterats för att inkludera samtliga korrigeringar från denna punktrelease. Det innebär att nya installationer av Debian 13 startar i ett fullt uppdaterat och säkert läge.

    Brett stöd för arkitekturer

    Debian 13.3 finns tillgänglig för sex olika hårdvaruarkitekturer: amd64, arm64, armhf, ppc64el, riscv64 och s390x. För den som vill ha ett mer färdigt system finns även Live-avbilder med förinstallerade skrivbordsmiljöer som GNOME, KDE Plasma, Xfce, Cinnamon, MATE, LXQt och LXDE. Dessa Live-versioner är tillgängliga för amd64.

    Även Debian 12 uppdateras

    Samtidigt har Debian-projektet släppt Debian 12.13 för den äldre stabila serien ”Bookworm”. Denna uppdatering innehåller 96 buggfixar och 85 säkerhetsuppdateringar. Precis som med Debian 13.3 handlar det om samlade korrigeringar, utan nya funktioner, och uppdateringarna distribueras via vanliga Debian-speglar.

    Så uppdaterar du ditt system

    Befintliga användare av Debian 13 behöver endast köra följande kommando för att uppdatera till senaste stabila version:

    sudo apt update && sudo apt full-upgrade

    Alternativt kan en grafisk pakethanterare, exempelvis Synaptic, användas.

    Slutsats

    Debian 13.3 är ännu ett exempel på Debians långsiktiga fokus på stabilitet och säkerhet. Inga snabba nyheter, inga experimentella funktioner – bara noggrant testade förbättringar som gör systemet tryggare att använda. För nya installationer är Debian 13.3 den rekommenderade versionen, och för befintliga användare är uppdateringen en självklar del av ett välskött system.

    https://www.debian.org

    Mer information om Debian och med länkar ifrån vilken FTP man kan tanka den ifrån finner du i vår Wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/Debian

    FAKTARUTA: Debian 13.3 & Debian 12.13
    Debian 13.3 är den tredje punktuppdateringen för stabila Debian 13 “Trixie”. Inga nya funktioner – fokus ligger på samlade säkerhetsfixar och buggfixar samt uppdaterade installationsavbilder.
    • Debian 13.3: 108 buggfixar + 37 säkerhetsuppdateringar
    • Större uppdateringar: Ansible, Apache2, Flatpak, Go-komponenter, PostgreSQL 17, QEMU, Linux-kärnan
    • Viktiga fixar: glibc, glib2.0, GNOME Shell, Thunderbird, Chromium, VLC
    • Hårdvara/installerare: uppdaterad Intel-mikrokod + uppfräschad Debian Installer
    • ISO-stöd: amd64, arm64, armhf, ppc64el, riscv64, s390x (Live-images för amd64)
    • Debian 12.13 (Bookworm): 96 buggfixar + 85 säkerhetsuppdateringar
    Uppdatera befintligt system
    sudo apt update && sudo apt full-upgrade
  • När ett musklick blir en stridsfråga i Linuxvärlden

    Ett förslag från utvecklare kopplade till Mozilla och GNOME kan komma att ändra ett av de mest inarbetade beteendena i Unix- och Linuxvärlden: inklistring av text med musens mittenknapp. Det som för vissa ses som en modernisering uppfattas av andra som ett angrepp på en över 30 år gammal arbetsmetod som blivit djupt integrerad i hur systemen används.

    Vissa förändringsförslag i teknikvärlden väcker starkare reaktioner än väntat. Ett aktuellt exempel är en pågående diskussion inom Mozilla och GNOME som kan förändra hur mittenknappen på musen fungerar i Linux och andra Unix-liknande system.

    Mozilla föreslår att standardbeteendet i Firefox ska ändras så att ett klick med mittenknappen inte längre automatiskt klistrar in text. Skälet är att funktionen upplevs som förvirrande och leder till oavsiktliga inklistringar, särskilt för användare som inte känner till mekanismen.

    Samtidigt diskuteras ett närliggande förslag inom GNOME: en ändring av standardinställningen i GTK som styr om inklistring från primärmarkeringen är aktiverad. Även detta förslag är fortfarande under granskning.

    Vad är primärmarkering – och varför spelar den roll?

    I klassiska Unix-miljöer, med rötter i X Window System, finns två separata textmekanismer. När du markerar text hamnar den automatiskt i en särskild buffert, den så kallade primärmarkeringen, som klistras in med mittenknappen. Detta existerar parallellt med det vanliga urklippet som används via kopiera- och klistra in-kommandon.

    Detta var ett medvetet designval som gjorde snabb textöverföring extremt effektiv, särskilt mellan terminaler, kodredigerare och andra verktyg där tempo och precision är viktigt.

    Muskelminne och arbetsflöden

    För många Linux- och Unix-användare är mittenklicks-inklistring inte en udda funktion utan ett inövat arbetssätt. Markera, klicka, klart. Inga menyer, inga kortkommandon. För utvecklare och systemadministratörer är detta ofta djupt rotat muskelminne.

    Att ändra standardbeteendet upplevs därför inte som en liten justering, utan som ett ingrepp i etablerade arbetsflöden som fungerat i årtionden.

    En teknisk fråga med kulturell laddning

    Primärmarkeringen har funnits i över 30 år och ses av många som en del av Unix- och Linux-systemens identitet. Kritiker menar att problemet inte är funktionen i sig, utan bristande kunskap om hur den fungerar, och att lösningen borde vara bättre information eller tydligare inställningar, inte att ta bort beteendet som standard.

    Det har också påpekats att funktionen redan går att stänga av för den som inte vill använda den.

    Läget just nu

    Förslagen från både Mozilla och GNOME är fortfarande öppna och inga beslut är fattade. Diskussionen pågår, och motståndet från användare och granskare visar att frågan rör mer än bara ett enskilt musklick.

    Det handlar om hur mycket man kan förändra utan att bryta med den tradition och de arbetssätt som gjort Unix-liknande system attraktiva från början.

    Läs mer här



  • Winux: Linux som ser ut – och beter sig – som Windows

    Winux är en ny Linuxdistribution som väcker uppmärksamhet genom att inte bara inspireras av Windows – utan genom att nästan helt efterlikna det. Med ett skrivbord som är förvillande likt Windows 11 och ett tydligt fokus på igenkänning snarare än förnyelse vill Winux sänka tröskeln för användare som är nyfikna på Linux men ogärna lämnar det bekanta bakom sig. Frågan är bara om total imitation verkligen är rätt väg framåt för ett öppet operativsystem.

    Är total imitation en genväg till fri programvara, eller en återvändsgränd?

    Det sägs ofta att Linuxvärlden rör sig snabbt, men sällan överraskar. Ändå dyker det då och då upp projekt som lyckas väcka både nyfikenhet och debatt. Winux är ett sådant exempel – en Ubuntu-baserad Linuxdistribution som inte bara liknar Windows, utan medvetet försöker vara Windows i allt utom namnet.

    Idén är långt ifrån ny. Redan för omkring 20 år sedan försökte Lindows, som senare bytte namn till Linspire efter juridiskt tryck från Microsoft, locka Windows-användare genom att erbjuda en nästan identisk upplevelse, fast byggd på Linux. Winux plockar upp samma tråd, men i en tid då Linux är betydligt mer moget och tekniskt konkurrenskraftigt på skrivbordet.

    Inte subtilt – utan bokstavligt

    Många moderna Linuxdistributioner försöker vara en mjuk landningsbana för nya användare. Zorin OS är ett välkänt exempel. Där finns tydliga likheter med Windows, men fortfarande en egen Linuxidentitet.

    Winux väljer en helt annan väg. Här handlar det inte om inspiration utan om direkt imitation. Standard­skrivbordet efter installationen är så likt Microsoft Windows 11 att man lätt tror att man tittar på fel skärmdump. I själva verket är det KDE Plasma 5.27, kraftigt modifierat med teman, ikoner, paneler och beteenden som nästan exakt speglar Windows.

    Till och med inloggningsskärmen använder Windows-logotypen. Det är ett val som inte bara känns överdrivet, utan också väcker frågor om var gränsen går – både estetiskt och juridiskt.

    Vad är Winux egentligen?

    Winux är i grunden en Linuxdistribution med ett mycket tydligt mål: att göra övergången från Windows till Linux så friktionsfri som möjligt. Inga nya arbetsflöden, inga oväntade gränssnitt. Allt ska kännas bekant från första stund.

    Den aktuella stabila versionen, Winux 11.25.12, bygger på Ubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat) och använder Linuxkärnan 6.14. Det ger en stabil och modern grund, även om ytan ser allt annat än traditionellt Linuxaktig ut.

    Windowsprogram på Linux – på riktigt

    En central del av Winux är WinBoat, ett relativt nytt verktyg som kör ett komplett Windows-system i en container med hjälp av Docker och KVM. Windowsprogrammen visas sedan direkt på Linux­skrivbordet via RDP, som om de vore inbyggda applikationer.

    Tekniskt är detta imponerande, men det har ett pris. WinBoat kräver minst 32 GB diskutrymme, vilket gör Winux mindre lämpat för äldre datorer och små virtuella maskiner. Eftersom Docker installeras automatiskt blir systemet också mer resurskrävande och komplext än många andra Linuxdistributioner.

    Programval som säger mycket

    Standardmjukvaran i Winux avslöjar tydligt vilken målgrupp man siktar på. Förvald webbläsare är Microsoft Edge, och Google Chrome är också förinstallerat. Firefox, som annars är standard i många Linuxdistributioner, saknas märkligt nog från start, även om den enkelt kan installeras i efterhand.

    För kontorsarbete ingår ONLYOFFICE 9.2, media spelas upp med VLC 3.0.20 och e-post hanteras via Thunderbird ESR. Programhantering sker genom KDE:s Discover, och både Snap och Flatpak fungerar direkt efter installation.

    Gratis – men inte helt

    Precis som Zorin OS använder Winux en delvis kommersiell modell. Basversionen är gratis, men för ca 200 sek kan man låsa upp extra funktioner via det egna verktyget PowerTools.

    Bland dessa funktioner finns ett ännu mer Windows-likt skrivbord och kontrollpanel, ett integrerat Android-undersystem med grafikacceleration, grafisk OneDrive-klient i filhanteraren, Copilot- och ChatGPT-integration samt mer avancerade systemverktyg och extra skrivbordsförbättringar.

    Resultatet är en hybrid mellan fri programvara och kommersiell produkt, något som inte alla Linuxanvändare uppskattar men som kan vara attraktivt för nybörjare.

    Tung installation men stabil drift

    Installationen sker med Calamares, men tar ovanligt mycket diskutrymme i anspråk. En standardinstallation landar på cirka 18 GB, vilket är mycket i Linuxsammanhang. Som jämförelse ryms ett Debian-system med KDE på mindre än hälften av detta.

    I praktiken fungerar dock systemet stabilt och smidigt, mycket tack vare Ubuntu som underliggande plattform.

    Är imitation rätt väg?

    Winux delar användare i två läger. För vissa är den kompromisslösa Windows-likheten precis det som behövs för att våga ta steget till Linux. För andra känns det som att man missar hela poängen med fri och öppen programvara genom att klä den i någon annans kostym.

    Winux är knappast för alla. Men för distro­hoppare, nyfikna användare eller personer som verkligen saknar Windows-känslan kan det vara ett intressant experiment. Om distributionen kommer att få samma genomslag som Zorin OS återstår att se.

    En sak är dock säker: Linux fortsätter att överraska – ibland genom att se ut exakt som sin största konkurrent.

    https://winuxos.org

    Youtube film om Winux

    Fakta: Winux Linux
    Typ: Ubuntu-baserad Linuxdistribution som efterliknar Windows-upplevelsen
    Utseende: KDE Plasma 5.27, kraftigt temad för att likna Windows 11
    Version (enligt artikeln): Winux 11.25.12
    Bas: Ubuntu 24.04.3 LTS (“Noble Numbat”)
    Kärna (enligt artikeln): Linux 6.14
    Windows-appar: WinBoat (Windows i container via Docker + KVM, appar visas via RDP)
    Krav (WinBoat): minst 32 GB diskutrymme
    Pakethantering: KDE Discover + stöd för Snap och Flatpak
    Förinstallerat (urval): Microsoft Edge, Google Chrome, ONLYOFFICE, VLC, Thunderbird ESR
    Installation: Calamares, cirka 18 GB standardinstall (enligt artikeln)
    Pris/affärsmodell: gratis basversion + PowerTools-nyckel 19,99 USD för extra funktioner
  • Zorin OS 18 nådde en miljon nedladdningar på bara en månad

    När Windows 10 slutade få säkerhetsuppdateringar i oktober 2025 ökade intresset markant för alternativa operativsystem. Ett av de tydligaste resultaten syntes i Zorin OS 18, som redan vid lanseringen nådde över en miljon nedladdningar på bara en månad. Med ett användargränssnitt som påminner om Windows och fokus på enkel övergång lockade systemet en majoritet av sina nedladdare från just tidigare Windows-användare.

    Zorin OS 18 fick en stark start vid lanseringen. Drygt en månad efter releasen hade operativsystemet laddats ner över en miljon gånger, vilket slog alla tidigare rekord för distributionen. Redan efter cirka 48 timmar registrerades 100 000 nedladdningar, vilket tydde på att många användare aktivt sökte alternativ till traditionella operativsystem.

    En stor del av användarna – hela 78 procent – kom från Windows-plattformen. Det sammanföll med att Windows 10 hade upphört att få säkerhetsuppdateringar i oktober 2025, vilket innebar att många började leta efter ett modernt, säkert och långsiktigt hållbart ersättningssystem. Zorin OS ansågs då särskilt attraktivt tack vare sitt Windows-lika gränssnitt och låga tröskel för nya Linuxanvändare.

    Varför valde så många Zorin OS?

    Zorin OS baserades på Ubuntu, vilket gav det stabilitet och bred programkompatibilitet. Samtidigt fokuserade utvecklarna på att skapa ett intuitivt och visuellt tilltalande skrivbord, vilket gjorde systemet enkelt att ta till sig även för personer utan tidigare erfarenhet av Linux. Dessutom kunde det installeras och köras på äldre hårdvara, vilket var attraktivt för dem som ville återanvända befintliga datorer istället för att köpa nya.

    Uppgradering från Zorin OS 17 till 18 visade sig problematisk

    I samband med att milstolpen med en miljon nedladdningar kommunicerades meddelades även att uppgraderingsvägen från Zorin OS 17 till 18 öppnats för testning. Den visade sig dock inte vara redo för användning. Flera tester visade att uppgraderingen verkade genomföras korrekt, men efter omstart fastnade systemet vid inloggningsskärmen och kunde inte starta fullt ut.

    Därför rekommenderades det vid den tidpunkten att inte genomföra uppgraderingen från Zorin OS 17, utan istället göra en ren installation av version 18 tills processen hade stabiliserats.

    Öppen statistik gav tydligare bild av Linuxanvändningen

    Till skillnad från många andra Linuxdistributioner valde Zorin-teamet att publicera sina nedladdningssiffror. Det gav en tydligare bild av spridningen och väckte diskussioner om huruvida fler distributioner borde redovisa liknande data. Resultaten visade att Linux alltmer betraktades som ett seriöst alternativ för skrivbordsanvändare, särskilt i samband med övergången från Windows.

    Slutsats

    Lanseringen av Zorin OS 18 visade att Linux kunde vara både lättanvänt och tekniskt moget. Intresset ökade tydligt i samband med att Windows 10:s säkerhetsstöd hade upphört i oktober 2025, vilket motiverade många att byta operativsystem.

    Zorin OS 18 bedömdes vara ett av de mest lovande alternativen för att återbruka äldre datorer. När uppgraderingsprocessen senare förbättrades möjliggjordes även en smidig övergång för befintliga användare.

    Om Zorin OS I vår wiki : https://wiki.linux.se/index.php/Zorin

    Zorina blogg : https://blog.zorin.com/2025/11/18/test-the-upgrade-from-zorin-os-17-to-18-and-celebrating-1-million-downloads-of-zorin-os-18/

    Cred till : https://linuxiac.com/zorin-os-18-hits-1-million-downloads-in-just-one-month/

    Fakta om Zorin OS

    Typ: Linuxdistribution baserad på Ubuntu
    Målgrupp: Migrerande Windows-användare
    Gränssnitt: Anpassningsbart (Windows-likt, macOS-likt eller klassiskt GNOME)
    Fördelar: Enkel installation, stabilt, bra för äldre datorer
    Paketkällor: Ubuntu/Debian (.deb), stöd för Flatpak (standard)
    Användningsområden: Hemdatorer, skolor, kontor och återbruk av PC

    ▲ Rekommenderas särskilt efter att Windows 10 slutade få säkerhetsuppdateringar i oktober 2025.

Etikett: desktop Linux

  • Linux Lite 7.8: Ett lättviktigt Linux tar klivet mot framtiden

    Linux Lite 7.8 är här – en lättviktig men ambitiös uppdatering där den Ubuntu-baserade distributionen tar tydliga steg mot framtiden. Med omskrivna systemverktyg, fler program direkt från start och en gradvis övergång till modern teknik behåller Linux Lite sin enkla och resurssnåla själ, samtidigt som grunden läggs för nästa stora versionssprång. Den Ubuntu-baserade Linuxdistributionen Linux…

  • Fem Linuxdistributioner som gör övergången från Windows enklare

    Att lämna Windows bakom sig behöver varken vara krångligt eller skrämmande. I takt med att fler användare ifrågasätter uppdateringskrav, licensmodeller och kontroll över den egna datorn växer intresset för Linux – ett flexibelt och kostnadsfritt alternativ. Men var börjar man i en värld med otaliga varianter? Här guidar vi dig genom några av de Linuxdistributioner…

  • Opera GX , webläsaren som är optimerad för gameing

    Den spelinriktade webbläsaren Opera GX är på väg till Linux – ett besked som säger mer än bara att ännu ett program byter plattform. När Opera nu bekräftar att en Linux-version är under aktiv utveckling speglar det både Linux ökande betydelse som spelplattform och en bredare förändring i hur kommersiell mjukvara ser på det öppna…

  • Debian 13.3 är här – stabilitet före allt annat

    Debian fortsätter att finslipa sin senaste stabila version. Med Debian 13.3 samlas månader av säkerhetsuppdateringar och buggfixar i en ny punktrelease som gör systemet tryggare, stabilare och enklare att installera på ny hårdvara – utan att ändra det som redan fungerar. Två månader efter föregående uppdatering har Debian Project släppt Debian 13.3, den tredje punktuppdateringen…

  • När ett musklick blir en stridsfråga i Linuxvärlden

    Ett förslag från utvecklare kopplade till Mozilla och GNOME kan komma att ändra ett av de mest inarbetade beteendena i Unix- och Linuxvärlden: inklistring av text med musens mittenknapp. Det som för vissa ses som en modernisering uppfattas av andra som ett angrepp på en över 30 år gammal arbetsmetod som blivit djupt integrerad i…

  • Winux: Linux som ser ut – och beter sig – som Windows

    Winux är en ny Linuxdistribution som väcker uppmärksamhet genom att inte bara inspireras av Windows – utan genom att nästan helt efterlikna det. Med ett skrivbord som är förvillande likt Windows 11 och ett tydligt fokus på igenkänning snarare än förnyelse vill Winux sänka tröskeln för användare som är nyfikna på Linux men ogärna lämnar…

  • Zorin OS 18 nådde en miljon nedladdningar på bara en månad

    När Windows 10 slutade få säkerhetsuppdateringar i oktober 2025 ökade intresset markant för alternativa operativsystem. Ett av de tydligaste resultaten syntes i Zorin OS 18, som redan vid lanseringen nådde över en miljon nedladdningar på bara en månad. Med ett användargränssnitt som påminner om Windows och fokus på enkel övergång lockade systemet en majoritet av…