• HP EliteBook 820 G1 – När gårdagens affärsdator blir en modern Ubuntu 24.04-maskin

    När många äldre företagsdatorer blir överflödiga efter att Windows 10 går i graven 2025, väntar ett nytt liv för maskiner som HP EliteBook 820 G1. Den lilla 12-tumsdatorn, en gång en dyr affärspartner, visar sig vara oväntat kraftfull när den får nytt syre med Ubuntu 24.04 LTS. Med solid byggkvalitet, låg vikt och full Linux-kompatibilitet blir den ett lysande exempel på hur hållbarhet och prestanda kan mötas i återbrukets anda.


    HP EliteBook 820 G1 klara inte Windows 11, men klara ubuntu utmärkt.

    En företagsklassad trotjänare med nytt liv under Linux

    Det finns få saker som känns så tillfredsställande som att ge en äldre dator ett nytt liv – särskilt när den fortfarande är byggd med precision och kvalitet. HP EliteBook 820 G1 är ett praktexempel på detta. Den släpptes ursprungligen som en premium-subnotebook för företagsvärlden, med fokus på säkerhet, hållbarhet och låg vikt. När den kom 2014 kostade den uppåt 17 000 kronor i topputförande. Idag går samma maskin att hitta för en bråkdel av priset – och med Ubuntu 24.04 LTS installerat visar den att den fortfarande har mycket att ge.

    Design och byggkvalitet – Militärklassad magnesiumkänsla

    EliteBook 820 G1 hör till den tid då HP:s affärsserie verkligen stod för kvalitet. Chassit är byggt i magnesium och aluminium, med en matt, silvergrå finish som står emot både repor och fingeravtryck. HP skryter med att modellen är testad enligt amerikansk militärstandard (MIL-STD-810), och det märks – den känns orubbligt stabil.

    Trots den robusta konstruktionen väger datorn bara runt 1,5 kilo, vilket gör den smidig att bära med sig. De massiva metallgångjärnen håller skärmen stadigt på plats utan att vingla, och tangentbordet är spillsäkert och bakgrundsbelyst – perfekt för sena kodsessioner eller tågresor i svagt ljus.

    Hårdvaran – Gammal i kalendern, men pigg med rätt mjukvara

    Vår testmaskin (modell H5G14ET) är utrustad med en Intel Core i7-4600U (Haswell, 2 kärnor/4 trådar), 8 GB DDR3-minne och en 180 GB SSD. På papperet låter det ålderstiget – men Ubuntu 24.04 LTS, med sin moderna men resurssnåla GNOME-baserade miljö, gör underverk.

    Start och respons

    Tack vare SSD:n startar systemet på cirka 12 sekunder, och applikationer som Firefox, LibreOffice och VS Code öppnas nästan omedelbart. Jämfört med Windows 10, som många av dessa maskiner fortfarande kör, känns Ubuntu som att ge datorn en adrenalinspruta.

    Energiförbrukning

    Den energieffektiva U-processorn (15 W TDP) gör att fläkten sällan behöver gå igång vid lättare arbete. I kombination med Linux’ förbättrade strömsparfunktioner klarar datorn omkring 6–8 timmars batteritid vid kontorsbruk – fullt tillräckligt för en arbetsdag.

    Grafik och skärm

    Intel HD Graphics 4400 räcker gott för 2D-arbete, filmvisning och till och med enklare 3D-rendering eller spel via Steam Proton (t.ex. Portal 2). Skärmen på 12,5 tum med upplösningen 1366×768 är inte spektakulär, men fungerar utmärkt för terminalarbete, surf och dokumentredigering. Dess matta yta är dessutom perfekt för utomhusbruk – även om ljusstyrkan (cirka 210 cd/m²) kunde varit högre.

    Ubuntu 24.04 LTS – Modern, snabb och säker

    Ubuntu 24.04 LTS är en långtidsversion (support till 2029) med Linux 6.8-kärnan. Den stödjer all hårdvara i EliteBook 820 G1 direkt “out of the box” – Wi-Fi, Bluetooth, fingeravtrycksläsare, kamera och till och med den inbyggda 3G-modulen fungerar efter installation.

    Fördelar med Ubuntu på äldre EliteBooks

    • Snabbare systemstart och mindre minnesåtgång än Windows
    • Automatiska säkerhetsuppdateringar via Canonical
    • Full drivrutinskompatibilitet utan manuell installation
    • Tusentals gratis program via Ubuntu Software Center
    • Terminalåtkomst för utvecklare och kraftanvändare – perfekt för SSH, Python, C eller webbprojekt

    EliteBook-serien var känd för sina säkerhetsfunktioner, som TPM-chip, BIOS-skydd och fingeravtrycksläsare. Ubuntu utnyttjar dessa utan problem, vilket gör datorn lämplig även för mer säkerhetskänsliga miljöer.

    Användningsområden 2025 – Mer än bara nostalgi

    Att återanvända en EliteBook 820 G1 är inte bara miljösmart – det är också ekonomiskt och praktiskt. Med Ubuntu 24.04 kan maskinen fungera som:

    • Jobbsökar- eller studiedator – snabb, stabil och utan licenskostnader
    • Utvecklardator – perfekt för programmering i terminal, Emacs eller VS Code
    • Lättviktsserver – med SSD och Gigabit-nätverk kan den agera som lokal webb- eller SSH-server
    • Reselaptop – liten, tålig och med lång batteritid
    • Offline- och utbildningsmaskin – fungerar utmärkt för skolor och ideella organisationer

    Att installera Ubuntu – några saker att tänka på

    Vid första försöket kan installationen av Linux på HP EliteBook 820 G1 verka krånglig, särskilt om datorn inte hittar USB-stickan vid uppstart. Det beror ofta på BIOS-inställningar och hur installationsstickan är skapad. På HP-maskiner öppnas startmenyn genom att trycka ESC direkt efter uppstart och gå vidare till BIOS Setup (F10).

    • Gå till Advanced → Boot Options och säkerställ att UEFI är aktiverat (och eventuell Legacy/CSM är avstängt) samt att USB-boot är tillåtet. ( Man kan få exprimentera men dessa inställningar. )
    • Gå till Security → Secure Boot Configuration och stäng av Secure Boot.

    Skapa sedan USB-stickan för UEFI (inte MBR/Legacy). I Rufus välj:

    • Partition scheme: GPT (för UEFI)
    • File system: FAT32
    • Target system: UEFI (non CSM)

    Med dessa inställningar bootar EliteBooken normalt från USB och Ubuntu-installationen kan slutföras utan strul. Drivrutiner för Wi-Fi, ljud, kamera och tangentbord brukar fungera direkt efter första uppstarten.

    Slutsats – Ett nytt liv under Ubuntu

    HP EliteBook 820 G1 var en dyr affärsdator när den kom, men den är fortfarande byggd som en tank. Med Ubuntu 24.04 LTS installerat får den en andra ungdom – tyst, snabb och säker. Skärmen och upplösningen känns visserligen daterade, men helhetsintrycket är imponerande.

    Att ge sådana datorer nytt liv är inte bara ett tekniskt experiment – det är en hållbarhetsinsats. Genom att återanvända datorer som dessa kan vi förlänga livslängden på kvalitetskomponenter, minska elektronikavfall och samtidigt ge fler människor tillgång till modern, säker datoranvändning.

    Kort sagt:
    HP EliteBook 820 G1 + Ubuntu 24.04 LTS = En pålitlig, tyst och miljösmart följeslagare – redo för ytterligare fem års tjänst.

    HP EliteBook 820 G1 — Faktablad (Ubuntu 24.04 LTS)

    En robust 12,5-tums affärsdator som får nytt liv med Ubuntu 24.04 LTS. Solid byggkvalitet, låg vikt och full Linux-kompatibilitet gör den till ett hållbart val för återbruk.

    Komponent Specifikation
    ModellHP EliteBook 820 G1 (H5G14ET)
    ProcessorIntel Core i7-4600U (2 kärnor / 4 trådar, Haswell)
    Arbetsminne8 GB DDR3 RAM
    Lagring180 GB SSD (2.5″)
    GrafikIntel HD Graphics 4400
    Skärm12.5″ matt HD (1366×768)
    TrådlöstIntel Dual-Band Wireless-N 7260, Bluetooth 4.0, WWAN (UMTS/HSPA+)
    Portar3× USB 3.0, VGA, DisplayPort, LAN, ljud, kortläsare
    Vikt≈ 1.5 kg
    Batteritid6–8 timmar (Ubuntu 24.04 LTS)
    OperativsystemUbuntu 24.04 LTS (64-bit)

    Kommentar: För att installera Ubuntu krävs att Secure Boot stängs av i BIOS och att USB-stickan är formaterad för UEFI (GPT). Skapa enklast installationsstickan med Rufus och välj GPT + FAT32 + UEFI.

  • Lenovo ThinkPad Edge E540 – en klassiker får nytt liv med Linux

    När Windows 10 går i graven 2025 riskerar miljoner datorer att förpassas till elektronikskrot. Men bakom många av dessa maskiner döljer sig kraftfull och fullt fungerande hårdvara som bara behöver rätt mjukvara för att leva vidare. Ett utmärkt exempel är Lenovo ThinkPad Edge E540, en företagslaptop från mitten av 2010-talet som med Linux kan få en andra och till och med bättre karriär.

    En kraftfull plattform från den tid då datorer byggdes för att hålla

    ThinkPad Edge E540 lanserades omkring 2013 och byggdes med fokus på stabilitet och lång livslängd snarare än tunnhet och trend. Under skalet sitter en Intel Core i7-4702MQ, en fyrkärnig processor med åtta trådar och en turbofrekvens upp till 3,2 GHz. Trots sin ålder är det fortfarande en fullt kapabel CPU för dagens användning. Den bygger på Haswell-arkitekturen, känd för att kombinera hög prestanda med god energieffektivitet.

    Processorn stöder alla viktiga moderna instruktioner, inklusive Intel AES-NI för kryptering, VT-x för virtualisering och Turbo Boost för tillfälliga hastighetshöjningar. Det betyder att datorn utan problem klarar allt från kontorsarbete och webbutveckling till lätt bildredigering och virtualiserade miljöer.

    Grafik som räcker längre än man tror

    Lenovo utrustade E540 med dubbla grafiklösningar: Intel HD Graphics 4600 för vardagsanvändning och ett diskret NVIDIA GeForce GT 740M-kort för mer grafikkrävande uppgifter. Kombinationen fungerar utmärkt i Linux tack vare mogna drivrutiner.

    Den integrerade grafiken är energieffektiv och klarar utan problem 1080p-video, kontorsprogram och enklare spel. För tyngre grafik går det att aktivera NVIDIA-kortet, som med rätt drivrutin fortfarande levererar god prestanda i äldre 3D-spel och OpenGL-baserade applikationer. Linuxkärnan version 6 och senare känner automatiskt igen båda korten och växlar smidigt mellan dem.

    Uppgraderingar som gör skillnad

    E540 levererades med 8 GB DDR3-minne och en 1 TB mekanisk hårddisk. Det räckte 2013, men i dag är det uppgraderingsmöjligheterna som gör den verkligt intressant. Datorn har två minnesplatser och kan enkelt uppgraderas till 16 GB RAM.
    Byter man dessutom ut den långsamma hårddisken mot en Linux.se: Ännu en dator har räddats från återvinning. Denna Lenovo ThinkPad Edge E540 får nu ett nytt liv med Ubuntu 24.04 LTS som operativsystem. Trots sin ålder fungerar den utmärkt för vardagliga uppgifter som att betala räkningar, strömma SVT och andra kanaler – ett bevis på att hållbart återbruk och fri programvara kan förlänga livslängden på äldre teknik långt bortom vad många tror.SSD, förändras upplevelsen dramatiskt: systemet startar på sekunder, program öppnas blixtsnabbt och hela datorn känns ny.

    Med en SSD och uppdaterat minne blir E540 en dator som utan problem kan konkurrera med moderna budgetlaptops — trots att den byggdes för över ett decennium sedan.

    Skärm, ljud och anslutningar

    Den 15,6 tum stora Full HD-skärmen med 1920×1080 pixlar håller fortfarande god kvalitet. Ljusstyrkan på 300 cd/m² ger skarpa bilder även i ljusa miljöer.
    Ljudet är märkbart bättre än genomsnittet för bärbara datorer i samma klass, tack vare Dolby Advanced Audio v2 och stereohögtalare.

    E540 har dessutom allt som krävs för modern användning: Gigabit Ethernet, Wi-Fi 4, Bluetooth 4.0, HD-webbkamera, HDMI, VGA och flera USB 3.0-portar. Alla dessa komponenter stöds direkt av Linux utan behov av extra drivrutiner.

    Energisnål trotjänare

    Batteriet består av sex litiumjonceller och ger en driftstid på upp till sex timmar vid normal användning. Under Linux kan energiförbrukningen minskas ytterligare med verktyg som TLP och PowerTOP, vilka justerar CPU-frekvenser, avstänger oanvända bussar och optimerar drivrutiner för lägre effektförbrukning.
    Resultatet blir en tystare dator med längre batteritid än den hade under Windows 7 eller 10.

    Linux ger nytt liv och bättre framtidssäkerhet

    Det är när man installerar Linux som ThinkPad Edge E540 verkligen visar sin potential. Moderna distributioner som Linux Mint, Ubuntu, Fedora eller Debian 12 identifierar all hårdvara automatiskt.
    Installationen tar mindre än en halvtimme, och när systemet startar första gången fungerar allt: tangentbord, Wi-Fi, Bluetooth, kamera, ljud och grafikkort.

    Den klassiska ThinkPad-tangentbordsupplevelsen gör dessutom datorn särskilt populär bland utvecklare och skribenter. Kombinerat med Linux blir det ett verktyg som känns mer responsivt och robust än många nyare, plastigare modeller.

    Säkerhet och hållbarhet

    En stor fördel med Linux är säkerheten. Där Windows 7 och 10 efter 2025 inte längre får uppdateringar, fortsätter Linux-distributionerna att leverera patchar i många år framöver.
    Ubuntu LTS stöds i fem år, och säkerhetsfixar släpps ofta inom timmar efter att en sårbarhet upptäcks. Dessutom finns funktioner som AppArmor och SELinux för avancerad isolering av processer.

    Det betyder att Edge E540 inte bara får nytt liv – den blir också säkrare än när den var ny.

    En dator med framtid – i återbrukets tecken

    I en tid när elektronikåtervinning är en växande miljöfråga visar ThinkPad Edge E540 hur mycket som går att vinna på att återanvända i stället för att kassera. Med en enkel SSD-uppgradering och en lättviktig Linux-distribution kan en dator som tidigare körde Windows 7 fortsätta leverera i flera år till.

    För studenter, skribenter, småföretagare eller hobbyutvecklare är E540 fortfarande ett utmärkt verktyg: snabb nog, robust byggd och helt fri från inlåsning till ett föråldrat operativsystem.

    Slutord

    Lenovo ThinkPad Edge E540 är ett bevis på att teknisk kvalitet och genomtänkt design står sig över tid. Med Linux som operativsystem förvandlas den från en pensionerad kontorsmaskin till en kraftfull och säker vardagsdator.
    Den kräver inga specialdrivrutiner, inga licenskostnader och ger dessutom en mjukare, snabbare och tystare upplevelse än många nya datorer i lågprissegmentet.

    När världen rusar vidare mot nästa generations hårdvara påminner E540 oss om något viktigt: ibland är det mest hållbara alternativet att använda det vi redan har – och låta fri programvara ge tekniken ett nytt hjärta.

    Linux.se åsikt Ännu en dator har räddats från elektronikåtervinning. Denna Lenovo ThinkPad Edge E540 får nu ett nytt liv med Ubuntu 24.04 LTS som operativsystem. Trots sin ålder fungerar den utmärkt för vardagliga uppgifter som att betala räkningar och strömma SVT samt andra kanaler – ett bevis på att hållbart återbruk och fri programvara kan förlänga livslängden på äldre teknik långt bortom vad många tror. Just detta exemplar var ombyggd med SSD.

    >>> Teknisk faktaruta — Lenovo ThinkPad Edge E540
    (Rekommenderat OS: Ubuntu 24.04 LTS)
    Processor : Intel Core i7-4702MQ (4C/8T, 2.2–3.2 GHz, Haswell, 6 MB cache, 37 W TDP) ■ Grafik : Intel HD Graphics 4600 + NVIDIA GeForce GT 740M (2 GB) ■ Minne : 8 GB DDR3-1600 (2× SO-DIMM, max 16 GB) ■ Lagring : 1 TB 2.5″ HDD @ 5400 rpm (rekommenderad uppgradering: 2.5″ SATA SSD) ■ Optisk enhet : DVD±RW ■ Skärm : 15.6″ (1920×1080, 16:9, ~300 cd/m², LED) ■ Nätverk : Gigabit Ethernet, Wi-Fi 4 (802.11n), Bluetooth 4.0 ■ Kamera/Ljud : 720p webbkamera, inbyggd mikrofon, Dolby Advanced Audio v2 ■ Portar : 2× USB 3.0, 1× USB 2.0, HDMI, VGA, RJ-45, ljud 3.5 mm, SD-kortläsare ■ Tangentbord : Numerisk del, Windows-tangent ■ Batteri : 6-cells Li-ion, upp till ~6 h ■ Mått/Vikt : 377 × 250 × 26.6 mm, ~2.44 kg ■ Säkerhet : Kensington-lås ■ Chassi : Clamshell, färg: svart

    # Linux-noteringar – Kernel 6.x stöder samtliga kärnkomponenter out-of-the-box. – NVIDIA: använd proprietär drivrutin (t.ex. 470-series) för bästa 3D-prestanda. – Energi: installera TLP för lägre förbrukning och svalare drift. – Rekommenderad uppgradering: 16 GB RAM + 500 GB/1 TB SATA SSD.
  • Zorin OS 18: Linuxdistributionen som fångade Windows-användarna

    När Microsoft satte punkt för Windows 10 tog Zorin OS chansen. På bara två dygn laddades den Ubuntu-baserade Linuxdistributionen ner över 100 000 gånger – och mer än 70 procent av användarna kom direkt från Windows. En oväntad framgång som visar att allt fler nu vågar lämna Microsofts värld för ett öppnare alternativ.

    När Microsoft drog ur kontakten för Windows 10 den 14 oktober, fanns det ett nytt system som stod redo att ta emot de övergivna användarna. Samma dag släpptes Zorin OS 18 – och bara 48 timmar senare hade över 100 000 personer laddat ner det. En siffra som till och med fick Zorin-teamet själva att tappa hakan.

    Men det mest anmärkningsvärda är inte antalet nedladdningar.
    Det är vilka som laddade ner: mer än 70 procent kom från Windows.

    Det är ett tecken på att något håller på att hända i datorvärlden – något som för bara några år sedan hade setts som science fiction: vanliga Windows-användare börjar i allt större utsträckning vända blicken mot Linux.

    Från underdog till användarfavorit

    Zorin OS har länge varit ett namn som cirkulerat i skuggan av de stora Linux-distributionerna som Ubuntu och Mint. Men de senaste åren har den irländska distributionen seglat upp som ett av de mest användarvänliga alternativen för nybörjare – inte minst tack vare sitt snygga, välpolerade gränssnitt som påminner om Windows.

    För den som tar steget från Microsofts värld känns Zorin OS familjär utan att vara en kopia. Startmenyn ligger där man förväntar sig, fönsterhanteringen känns bekant, och ändå finns den där mjuka känslan av frihet som Linuxanvändare brukar tala om.

    Zorin OS är, helt enkelt, designad för att inte kännas främmande.

    Rätt plats, rätt tid – och rätt budskap

    Lanseringen av version 18 kom inte vid en slumpmässig tidpunkt. Att släppa ett nytt operativsystem just den dag Microsoft avslutade stödet för Windows 10 var nästan poetiskt planerat.

    “Windows users, Zorin OS is ready to welcome you,” skrev utvecklarna i samband med lanseringen.

    Och responsen talade för sig själv: över 100 000 nedladdningar på två dygn, vilket gör det till Zorin-projektets största lansering någonsin. I sociala medier firade utvecklarna milstolpen – men antydde också att nedladdningskurvan fortfarande pekar uppåt.

    Windows 10:s fall – Linux stora chans

    När Microsoft satte stopp för Windows 10 var det inte bara en teknisk förändring – det var en psykologisk. Miljontals användare stod inför valet att antingen köpa nya datorer med Windows 11, eller att hitta ett alternativ.

    För många som suttit på äldre datorer, eller som ogillar Windows 11:s krav och reklamfyllda gränssnitt, har Linux plötsligt framstått som ett rimligt val.

    Och Zorin OS 18 har lyckats paketera Linux på ett sätt som känns välkomnande snarare än avskräckande.

    Är det äntligen året för Linux på skrivbordet?

    Den frågan har ställts otaliga gånger. Varje gång en ny Linux-version lanseras med bättre stöd för drivrutiner, snyggare gränssnitt eller enklare installation, väcks hoppet på nytt.

    Men även om “året för Linux på skrivbordet” kanske aldrig kommer i traditionell mening, så kan man ändå ana en förändring i användarnas attityder.

    Linux behöver inte längre vara för entusiaster eller utvecklare – det kan vara för vem som helst som vill ha kontroll, stabilitet och integritet.

    Ett uppvaknande för hela Linuxvärlden

    Zorins framgång är inte bara en seger för ett enskilt projekt, utan ett tecken på att Linux som helhet har mognat. Det handlar inte längre om att imponera med terminalkommandon eller konfigurationsfiler – utan om att skapa en smidig, elegant upplevelse.

    Och kanske är det just där som framtiden ligger: inte i att försöka konkurrera med Windows på dess egna villkor, utan i att visa hur bra det kan bli när man inte gör det.

    Zorin OS 18 är beviset på att det finns ett sug efter alternativ – efter något nytt, men ändå bekant. När över 100 000 användare på två dygn bestämmer sig för att prova något annat än Windows, är det inte bara en tillfällig trend.

    Det är ett tecken på en tyst revolution, en rörelse mot frihet, kontroll och teknik på användarens villkor.

    Och kanske, bara kanske, är det så Linux vinner i längden – inte med buller och bång, utan genom att helt enkelt vara det bättre valet.

    https://ftp.lysator.liu.se/pub/zorinos/isos/18

    eller

    https://ftpmirror2.infania.net/mirror/zorinos/isos/18

    Linux.se:s åsikt om Zorin 18

    Eftersom Zorin OS 18 inte ville fungera under VMware är det svårt att skaffa sig en uppfattning om denna distribution. De stora distributionerna som Ubuntu, Debian och Fedora fungerar däremot i VMware. Men har man en dator över – varför inte prova? Se bara till att göra en backup på maskinen först.

    Faktaruta: Zorin OS 18

    Bas: Ubuntu 24.04 LTS (24.04.3)

    Kärna: Linux 6.14

    Utgivningsdatum: 14 oktober 2025

    Stödtid (LTS): till april 2029

    Arkitektur: 64-bit (AMD64/x86_64)

    Skrivbordsmiljö: GNOME 46 (Core/Pro/Education) / XFCE 4.18 (Lite-editioner)

    Ljudsystem: PipeWire med WirePlumber

    Displayserver: Wayland som standard (fallback till X11)

    Fönsterhantering: Mutter / GNOME Shell

    Paketformat: DEB (Apt) + Flatpak förinstallerat

    Installationsmedia: USB 4 GB (minimum 16 GB för Pro-utgåvor)


    Skillnaden mellan Core och Pro

    Zorin OS Core är den kostnadsfria standardversionen som innehåller hela den moderna GNOME-baserade skrivbordsmiljön, alla grundläggande verktyg samt stöd för Flatpak och Snap. Zorin OS Pro är den kommersiella utgåvan som erbjuder extra skrivbordslayouter (som macOS- och Windows 11-stil), fler förinstallerade appar för kreativt och professionellt arbete, exklusiva bakgrunder, samt tillgång till direkt support från utvecklarna. Funktionellt är systemkärnan densamma – skillnaden ligger i design, verktyg och tillgång till premiuminnehåll.


    Systemkrav per utgåva

    Core

    • CPU: 1 GHz dual-core Intel/AMD (64-bit)
    • RAM: 2 GB
    • Lagring: 15 GB
    • Skärm: 1024 × 768

    Pro

    • CPU: 1 GHz dual-core Intel/AMD (64-bit)
    • RAM: 2 GB
    • Lagring: 40 GB
    • Skärm: 1024 × 768

    Education

    • CPU: 1 GHz dual-core Intel/AMD (64-bit)
    • RAM: 2 GB
    • Lagring: 32 GB
    • Skärm: 1024 × 768

    Lite

    • CPU: 1 GHz single-core Intel/AMD (64-bit)
    • RAM: 1 GB
    • Lagring: 10 GB
    • Skärm: 800 × 600

    Pro Lite

    • CPU: 1 GHz single-core Intel/AMD (64-bit)
    • RAM: 1 GB
    • Lagring: 40 GB
    • Skärm: 800 × 600

    Education Lite

    • CPU: 1 GHz single-core Intel/AMD (64-bit)
    • RAM: 1 GB
    • Lagring: 24 GB
    • Skärm: 800 × 600
  • Så gör du om en gammal dator till surfmaskin med support till 2029

    När Windows 10 slutar få säkerhetsuppdateringar behöver du inte köpa nytt. Med Ubuntu 24.04 LTS kan en tio år gammal laptop bli en trygg surfmaskin med stöd till 2029. Guiden visar vad som fungerar i Linux, hur du gör backup, skapar en startbar USB-sticka och installerar – steg för steg – så att du förlänger livslängden och sparar både pengar och miljö.

    Windows 10 har nått vägs ände. Microsoft skickar inte längre ut säkerhetsuppdateringar, vilket betyder att den som fortsätter använda systemet riskerar att bli sårbar för angrepp. Många väljer då att köpa en ny dator, men det finns ett alternativ som både är billigare och mer miljövänligt: att installera Linux och förvandla den gamla datorn till en stabil surfmaskin.

    Det kanske låter svårt, men i praktiken är det inte så krångligt. Med några förberedelser och lite tålamod går det att ge datorn flera år till av pålitlig användning – ända fram till 2029 om man väljer rätt system.

    Hur gammal dator kan jag använda?
    En vanlig fråga är förstås: fungerar min gamla dator verkligen med Linux? Svaret är att chansen är stor, så länge datorn är byggd för 64 bitar. De allra flesta datorer från de senaste femton åren är det.

    En maskin med en Intel i3, i5 eller i7 från början av 2010-talet, eller en motsvarande AMD-processor, fungerar ofta förvånansvärt bra. Prestandan kanske inte räcker för de tyngsta programmen, men för e-post, webbsurf, film och enklare kontorsarbete räcker den mer än väl.

    Vilket operativsystem ska jag välja?
    Här dyker nästa fråga upp. Det finns nämligen flera alternativ.

    ChromeOS Flex marknadsförs ofta som en lösning för gamla datorer, men det är värt att känna till begränsningarna. Systemet gör inte din dator till en riktig Chromebook, du kan inte installera Android-appar och du blir helt beroende av Googles ekosystem. Det är med andra ord ett ganska slutet alternativ som inte passar alla.

    Linux-distributioner som Debian och Ubuntu är mer flexibla. Av dessa är Ubuntu 24.04 LTS det mest praktiska valet för den som vill ha något enkelt, modernt och långsiktigt. LTS står för Long Term Support, vilket innebär att systemet får säkerhetsuppdateringar ända fram till 2029.

    Vad fungerar – och vad fungerar inte?
    Att byta till Linux innebär vissa förändringar. Programmen ser annorlunda ut och alla finesser från Windows följer inte med. Men för många vardagsbehov fungerar Linux utmärkt.

    Det går bra att logga in på internetbanken, använda mobilt BankID, skriva e-post, strömma video från SVT Play och YouTube samt arbeta i kontorsprogram. LibreOffice, som följer med Ubuntu, fungerar för att skriva dokument och göra kalkyler. För den som bara behöver redigera en hushållsbudget eller skriva ett brev duger det gott.

    Däremot finns det områden där Linux inte är lika starkt. Släktforskningsprogram är ofta gjorda för Windows, och BankID på fil eller med sladd stöds inte lika bra. Har du mycket data i Microsofts molntjänst OneDrive kan integrationen också upplevas som begränsad.

    Skrivare
    Skrivare är antingen himmel eller helvete i Linux. Är skrivaren en välkonstruerad produkt som använder standardiserade skrivarspråk som PCL3, PCL6 eller PostScript, fungerar det oftast utan problem. Men är det tillverkarens egen speciallösning, gjord enbart för Windows (och ibland Mac), blir det betydligt krångligare.

    Generellt sett fungerar HP-modeller bra, men det finns undantag – särskilt bland de skrivare som ursprungligen kom från Samsung. HP köpte Samsungs skrivardivision för ungefär åtta år sedan. Mer information finns på linux.se om skrivare som fungerar bra och dåligt.

    Förberedelser: gör backup
    Innan man installerar Linux är det viktigt att tänka på en sak: allt på datorns hårddisk raderas. Därför måste du först säkerhetskopiera dina filer. Kopiera bilder, dokument och annat du vill spara till ett USB-minne eller en extern hårddisk. När det är gjort kan du gå vidare.

    Att skapa en startbar USB-sticka
    För att installera Linux behövs en USB-sticka på minst 8 GB. Den ska göras startbar, vilket innebär att datorn kan använda den för att starta upp installationen.

    Så här gör du:

    1. Ladda ner programmet Rufus, som finns gratis på nätet.
    2. Ladda ner Ubuntu 24.04 LTS från wiki.linux.se.
    3. Använd Rufus för att skriva Ubuntu till din USB-sticka. Det tar bara några minuter.

    Nu har du ett färdigt installationsmedium.

    En annan gudie vi har skrivit i ämnet Skapa du startbart Linux stick

    Så startar du från USB
    Nästa steg är att få datorn att starta från stickan istället för från hårddisken. Sätt i stickan, starta om datorn och tryck på den tangent som ger dig startmenyn. På många datorer är det F11, på HP ofta ESC, och ibland F2 eller Delete.

    I startmenyn väljer du stickan som enhet. Om datorn vägrar kan det bero på att Secure Boot är aktiverat i BIOS. Det går att stänga av där och sedan prova igen.

    Installationen av Ubuntu
    När datorn väl startar från stickan laddas Ubuntus installationsprogram. Det är ganska likt att installera Windows: man får välja språk, land, tangentbordslayout och nätverksinställningar.

    Några saker är bra att tänka på:

    • Välj ”fullständig installation” så får du med program som LibreOffice och GIMP.
    • Kryssa i alternativet att installera program från tredje part – då fungerar grafik och wifi bättre.
    • Kryssa även i alternativet att installera stöd för fler mediaformat, så att video och musik spelas upp utan problem.
    • När du får frågan om hur hårddisken ska användas, välj att radera hela disken (förutsatt att du har gjort backup).
    • Skapa sedan ditt användarkonto och välj lösenord.
    • Ställ in tidszonen till Europa/Stockholm.

    Installationen tar en stund. När den är klar startar datorn om och du möts av ett nytt, fräscht Ubuntu.

    Kom igång med din nya dator
    Ubuntu levereras med webbläsaren Firefox som standard. För att kunna spela upp vissa program på SVT Play och liknande tjänster behöver du aktivera DRM i inställningarna. Vill du använda Google Chrome går det bra att ladda ner och installera från Googles webbplats.

    I Ubuntus programbutik finns mängder av appar, allt från enkla spel till avancerade verktyg. För det mesta räcker standardprogrammen långt, men det finns mycket att upptäcka.

    Om du behöver hjälp
    För många går installationen smidigt. Men tycker du att det känns för krångligt finns hjälp att få. I Stockholm kan man vända sig till Datorhjälp.se på Orrespelsvägen 13 i Bromma. Bor du på annan ort finns det ofta lokala datorfirmor. Dock bör man undvika det stora elkedjorna support, det klara bara av att installera windows med nöd och näpe.

    Med dessa steg förvandlas en dator som annars kanske skulle hamna på återvinningen till en fullt fungerande surfmaskin – med tryggt stöd ända fram till 2029.

    Fördelar med Linux

    Digital suveränitet är ett begrepp som allt oftare diskuteras. I dag samlar stora företag som Microsoft, Google och Apple in enorma mängder data om våra liv.

    Eftere Års 2026 val kan vi få en regering med kommunister som ministrar, och då kan demokratin riskera att avskaffas – precis som i Tyskland 1933, där socialister tog makten. Ett sätt att skydda sig mot diktaturens kreatur är att hålla sin data borta från dessa stora jättar.

    Linux är ett verktyg för att stärka den digitala suveräniteten.

    FAKTARUTA: Klimat- & miljöeffekter av laptops

    Ny laptop – inbäddade utsläpp:200–350 kg CO₂e per enhet är typiskt (stora variationer per modell). Produktionen står ofta för ~80 % av livscykelns utsläpp. Källor: Tech Carbon Standard; Quantum Lifecycle.

    Exempel (Apple): MacBook Air (M2, 2022) totalt ≈ ~160 kg CO₂e över livscykeln, där majoriteten kommer från tillverkningen. Källa: Apple Product Environmental Report.

    Årlig elanvändning (laptop): cirka ~75–90 kWh/år vid normal kontors/användning. Källa: US OSTI studie; branschsammanställningar.


    Förlängd livslängd = störst vinst: att behålla en notebook 6 i stället för 3 år minskar de årliga utsläppen med ~47 %. Källa: TCO Certified (2025).

    EU-perspektiv: +1 år extra livslängd för alla notebooks i EU kan spara ≈ 1,6 Mt CO₂/år till 2030 (≈ 870 000 bilar ur trafik). Källa: EEB-underlag via Foxway-rapport.

    E-avfall i världen: 62 miljoner ton (2022) och stigande – återanvändning förskjuter nyproduktion och minskar resursuttag. Källa: Global e-Waste Monitor 2024.

    Snabb slutsats: De största klimatvinsterna kommer av att inte köpa nytt. Förläng livet på din laptop med 2–3 år → undvik ofta 200–350 kg CO₂e nyproduktion och spara råmaterial, energi och e-avfall.
  • LMDE 7 baseras på Debian 13 ”Trixie” – Linux Mint 22.3 planeras till december

    Med nästa stora uppdatering tar Linux Mint två parallella kliv framåt. I höst kommer LMDE 7, den Debian-baserade versionen av Mint, medan den ordinarie utgåvan Linx Mint 22.3 är planerad till december. Resultatet blir både en mer robust teknisk grund och flera efterlängtade nyheter i användarupplevelsen.

    Linux Mint-teamet har lagt korten på bordet inför hösten. Projektledaren Clement Lefebvre berättade i månadens nyhetsbrev att utvecklingen nu flyttas från det färska släppet av Linux Mint 22.2 ”Zara” till nästa stora milstolpe: Linux Mint Debian Edition 7 (LMDE 7).

    LMDE 7: Mint möter Debian
    LMDE är den alternativa versionen av Linux Mint som inte bygger på Ubuntu, utan direkt på Debian. Målet är att erbjuda samma upplevelse som vanliga Linux Mint, men på en annan bas – något som både lockar entusiaster och fungerar som en slags ”reservplan” om Ubuntu någon gång skulle förändras på ett sätt som Mint-utvecklarna inte kan följa.

    Den kommande utgåvan får kodnamnet Gigi och bygger på Debian 13 ”Trixie”. Därmed blir det också slutet för 32-bitarsstöd: LMDE 7 släpps enbart för 64-bitarsdatorer.

    På funktionssidan får LMDE 7 med sig allt nytt från Mint 22.2 – däribland stöd för OEM-installationer, alltså förinstallerade system som kan säljas direkt på datorer. Funktionen utvecklades redan under arbetet med Mint 22.2 och är nu testad ”i verkligheten”, enligt Lefebvre.

    Den tekniska grunden väntas bli Linux 6.12 LTS-kärnan från Debian, i stället för Linux Mint 22.2:s nyare 6.14. Just nu jobbar utvecklarna också med att anpassa libadwaita-förändringar och återinföra Mint-specifika patchar. En öppen betaversion är planerad till september.

    Linux Mint 22.3: Fokus på användarupplevelsen
    Parallellt planerar teamet för nästa ordinarie Mint-version: Linux Mint 22.3, baserad på Ubuntu 24.04 LTS ”Noble Numbat”. Trots den korta utvecklingscykeln inför lanseringen i december utlovas flera efterlängtade nyheter.

    Mest uppmärksamhet får den nya applikationsmenyn i Cinnamon, som utvecklats under lång tid och nu äntligen ska bli verklighet. Tillsammans med en ny status-applet ska användarna få en mer överskådlig och modern arbetsmiljö. Dessutom kommer Wayland-stöd för tangentbordslayouter och inmatningsmetoder, något som är viktigt inför Linuxvärldens gradvisa övergång från X11.

    Två spår framåt
    Med LMDE 7 och Mint 22.3 visar projektet återigen sin dubbla strategi: ett ben i Debian-världen och ett i Ubuntu. För användarna betyder det fler valmöjligheter – men alltid med den välbekanta Mint-upplevelsen i centrum.

    https://linuxmint.com

    LMDE 7 “Gigi”
    ▶ Vad är LMDE?

    LMDE står för Linux Mint Debian Edition – Linux Mint byggt direkt på Debian i stället för Ubuntu. Målet är samma Mint-upplevelse ovanpå en Debian-bas, vilket även fungerar som ett alternativ om Ubuntu-basen skulle förändras.

    ▶ Vad innehåller LMDE 7?
    • Debian 13 “Trixie” som paketbas
    • Linux 6.12 LTS-kärna från Debians arkiv
    • Alla förbättringar från Linux Mint 22.2 “Zara”
    • Stöd för OEM-installationer
    • Anpassningar för libadwaita 1.7
    • Endast 64-bitars (i386 utgår)
    ▶ Vad skiljer från “vanliga” Mint?
    • Bas: Debian (inte Ubuntu)
    • Uppdateringsmodell: mer Debian-stabilitet, färre Ubuntu-specifika paket
    • Ekosystem: inga Ubuntu-särdrag som Snap förinstallerat
    • Känsla: närmare “ren” Debian men med Mint-verktyg och Cinnamon

Etikett: Ubuntu 24.04 LTS

  • HP EliteBook 820 G1 – När gårdagens affärsdator blir en modern Ubuntu 24.04-maskin

    När många äldre företagsdatorer blir överflödiga efter att Windows 10 går i graven 2025, väntar ett nytt liv för maskiner som HP EliteBook 820 G1. Den lilla 12-tumsdatorn, en gång en dyr affärspartner, visar sig vara oväntat kraftfull när den får nytt syre med Ubuntu 24.04 LTS. Med solid byggkvalitet, låg vikt och full Linux-kompatibilitet…

  • Lenovo ThinkPad Edge E540 – en klassiker får nytt liv med Linux

    När Windows 10 går i graven 2025 riskerar miljoner datorer att förpassas till elektronikskrot. Men bakom många av dessa maskiner döljer sig kraftfull och fullt fungerande hårdvara som bara behöver rätt mjukvara för att leva vidare. Ett utmärkt exempel är Lenovo ThinkPad Edge E540, en företagslaptop från mitten av 2010-talet som med Linux kan få…

  • Zorin OS 18: Linuxdistributionen som fångade Windows-användarna

    När Microsoft satte punkt för Windows 10 tog Zorin OS chansen. På bara två dygn laddades den Ubuntu-baserade Linuxdistributionen ner över 100 000 gånger – och mer än 70 procent av användarna kom direkt från Windows. En oväntad framgång som visar att allt fler nu vågar lämna Microsofts värld för ett öppnare alternativ. När Microsoft…

  • Så gör du om en gammal dator till surfmaskin med support till 2029

    När Windows 10 slutar få säkerhetsuppdateringar behöver du inte köpa nytt. Med Ubuntu 24.04 LTS kan en tio år gammal laptop bli en trygg surfmaskin med stöd till 2029. Guiden visar vad som fungerar i Linux, hur du gör backup, skapar en startbar USB-sticka och installerar – steg för steg – så att du förlänger…

  • LMDE 7 baseras på Debian 13 ”Trixie” – Linux Mint 22.3 planeras till december

    Med nästa stora uppdatering tar Linux Mint två parallella kliv framåt. I höst kommer LMDE 7, den Debian-baserade versionen av Mint, medan den ordinarie utgåvan Linx Mint 22.3 är planerad till december. Resultatet blir både en mer robust teknisk grund och flera efterlängtade nyheter i användarupplevelsen. Linux Mint-teamet har lagt korten på bordet inför hösten.…