• Linux.se : Återbruka en HP ProBook 4530s med Debian 13.1

    När en datormodell passerat tio år brukar den avfärdas som föråldrad, men HP ProBook 4530s är ett undantag. Med sin solida metallkonstruktion och uppgraderingsvänliga insida visar den att hållbar design lönar sig. Genom att installera Debian 13.1, den senaste versionen av det klassiska Linuxsystemet, kan denna trotjänare återfå sin snabbhet och bli en fullt modern arbetsdator – tyst, stabil och fri från licenskostnader.

    När HP lanserade ProBook 4530s i början av 2010-talet var den en symbol för pålitlighet och hållbarhet i affärsvärlden. Med sin borstade aluminiumfinish, det spilltåliga tangentbordet och den solida konstruktionen blev den snabbt populär bland både studenter och kontorsanvändare. Trots att modellen i dag har mer än tio år på nacken är den långt ifrån föråldrad. Genom att installera Debian 13.1 kan den förvandlas till en snabb, stabil och fullt modern Linuxdator.

    En genomtänkt konstruktion

    ProBook 4530s byggdes under en tid då HP satsade på robusta, reparerbara datorer snarare än tunna och svårservade maskiner. Under locket finns en Intel Core i5-processor från den andra generationens Sandy Bridge-serie. Den fyrkärniga arkitekturen och stöd för hyper-threading gör att datorn fortfarande klarar moderna uppgifter, särskilt i kombination med en SSD i stället för den mekaniska hårddisk som var standard när datorn var ny.

    Datorn levererades med upp till åtta gigabyte DDR3-minne, vilket fortfarande räcker gott för ett Linuxsystem. Skärmen är 15,6 tum och fanns i både HD- och HD+-utförande. Den integrerade grafiken, Intel HD Graphics 3000, stöds fullt ut i Linux, och de modeller som hade Radeon-grafik fungerar också bra med de öppna drivrutinerna.

    ProBook 4530s har en rejäl uppsättning anslutningar – tre USB 2.0-portar, en USB 3.0-port, HDMI, VGA, Ethernet och kortläsare – vilket gör den praktisk även i dag, när många moderna datorer har färre portar.

    Debian 13.1 – ett nytt operativsystem för en gammal trotjänare

    Debian är känt som ett av världens mest stabila och långlivade Linuxsystem. Version 13.1, med kodnamnet Trixie, bygger på en modern Linuxkärna som erbjuder fullt stöd för äldre Intel-chipset och drivrutiner för trådlösa nätverkskort och grafikkretsar.

    Installationen är enkel. Man laddar ner den så kallade “non-free”-utgåvan av Debian 13.1, som inkluderar de firmwarefiler som krävs för att datorns trådlösa nätverk ska fungera. Därefter skapar man ett startbart USB-minne och startar datorn genom att trycka på tangenten ESC följt av F9 vid uppstart. Installationsguiden känner igen det mesta av hårdvaran automatiskt. Efter första uppstarten räcker det att installera paket som firmware-linux-nonfree och firmware-iwlwifi för att allt ska fungera fullt ut.

    Överraskande bra prestanda

    När Debian 13.1 väl är installerat märker man snabbt hur mycket en modern Linuxdistribution kan väcka liv i äldre hårdvara. En ProBook 4530s med SSD startar systemet på under en halv minut och är fullt responsiv även med mer krävande skrivbordsmiljöer som GNOME.

    För den som vill ha maximal snabbhet passar XFCE eller MATE särskilt bra. Dessa miljöer använder mindre minne och CPU-resurser, vilket ger både längre batteritid och svalare drift. I vila använder XFCE omkring 600 megabyte minne och ger en batteritid på fyra till fem timmar, vilket är imponerande för en dator av den här åldern.

    Firefox, LibreOffice och enklare utvecklingsmiljöer som Geany eller VS Code fungerar utan problem. Det gör datorn fullt användbar för både skrivarbete, webbsurfning och programmering.

    Full hårdvarukompatibilitet

    En av Debians stora styrkor är dess breda drivrutinsstöd. Ljudkort, kamera, Ethernet, Wi-Fi och Bluetooth fungerar direkt efter installation. HDMI-utgången klarar full HD-upplösning, och pekplattan med Synaptics-stöd erbjuder multitouch-gester. Fingeravtrycksläsaren, som använder Validity-sensorer, har delvis stöd via paketet fprintd, men är inte alltid fullt stabil.

    Suspend och Resume, alltså viloläge och återupptagning, fungerar stabilt. Den inbyggda kylningen regleras effektivt, vilket gör att datorn går tyst under normal användning.

    En miljövänlig andra karriär

    HP ProBook 4530s är byggd för att hålla. Den robusta metallkonstruktionen gör att den överlever långt längre än många moderna tunna datorer. I en tid när elektronikavfall är ett växande miljöproblem är återbruk ett enkelt sätt att bidra till hållbarhet. Att installera Debian 13.1 i stället för att skrota datorn innebär att den kan fortsätta användas i flera år till – utan licenskostnader, utan reklamprogram och med full kontroll över systemet.

    En äldre ProBook lämpar sig väl för olika syften. Den fungerar utmärkt som kontorsdator, utbildningsmaskin eller enklare utvecklingsstation. Den kan även användas som lokal server, exempelvis för filsynkronisering eller webbhosting. Kombinationen av låg energiförbrukning, stabilitet och säkerhet gör den idealisk i sådana roller.

    Optimering för bästa resultat

    För att få ut maximal prestanda och batteritid kan man installera verktyget TLP, som automatiskt justerar strömförbrukningen. Med kommandot sudo apt install tlp powertop och därefter sudo systemctl enable tlp aktiveras energihanteringen automatiskt vid varje uppstart. För SSD-enheter bör man också aktivera veckovis trimning med sudo systemctl enable fstrim.timer, vilket förlänger diskens livslängd och bibehåller hastigheten.

    Temperaturövervakning kan ske med paketet lm-sensors, som visar CPU-temperatur och fläkthastighet direkt i terminalen.

    Linux.se åsikt

    HP ProBook 4530s är ett tydligt exempel på hur äldre affärsdatorer kan få nytt liv med modern Linuxprogramvara. Trots att modellen lanserades under Windows 7-eran presterar den förvånansvärt bra med Debian 13.1. Kombinationen av stabilitet, låga systemkrav och långsiktigt stöd gör Debian till ett naturligt val för den som vill återanvända äldre hårdvara.
    Den som installerar Debian på en ProBook 4530s får en dator som klara vardags uppgifterna som att surfa nätet och betalar räkningar galant.
    Tangentbordet är bekvämt och välkonstruerat, och datorn klarar utan svårigheter att streama video från exempelvis SVT Play utan lagg. När Linux.se testar datorer för återbruk handlar det om att se vad de faktiskt kan användas till i praktiken.

    .Vårt testexemplar är fortfarande utrustat med en traditionell hårddisk, vilket gör den något långsam vid uppstart. Men eftersom HP ProBook 4530s är lätt att uppgradera kan en SSD-installation snabbt förändra upplevelsen. Med en sådan uppgradering blir den en fullt duglig surfdator – särskilt för streaming och enklare kontorsarbete.

    Med Debian 13.1 följer kontorssviten LibreOffice, vilket innebär att man får ett komplett kontorsprogram som kan läsa filer i formaten för Excel, Word och PowerPoint. Man kan även installera Thunderbird, och får då kanske marknadens bästa e-postklient – helt gratis.

    Vårt exemplar har en skärm med 1366×768 upplösning, så kallad HD Ready. Det är ingen modern standard, men för den som minns tiden med svartvit tjock-tv känns bilden nästan som en lyxupplevelse.

    Ac adaptern

    HP ProBook 4530s använder en standard HP Smart nätadapter med 7,4 mm yttre kontakt (inte 6 mm som nyare modeller).

    Här är de vanligaste partnummer (HP Spare Part Numbers) som passar:

    HP 693711-001 – 65 W Smart AC Adapter (7,4 mm kontakt)
    HP 609939-001 – 90 W Smart AC Adapter (7,4 mm kontakt)
    HP 463958-001 – äldre 65 W adapter, fungerar också
    HP 693715-001 – 45 W Smart AC Adapter (också kompatibel, men långsammare laddning)

    Specifikationer:

    Kontakt: 7,4 mm ytterdiameter / 5,0 mm innerdiameter med nål i mitten
    Utspänning: 19,5 V
    Strömstyrka: 3,33 A (65 W) eller 4,62 A (90 W)
    Polaritetsstandard: Positiv i mitten (standard för HP)

    Alla dessa partnummer fungerar för HP ProBook 4530s, men 693711-001 (65 W) är det vanligaste originalet. Observera: Fler partnummer fungerar – det viktigaste är att kontakten och strömstyrkan stämmer.

    Här kan du läsa mer om debian och ladda hem den :

    https://wiki.linux.se/index.php/Debian

    HP ProBook 4530s

    Lanseringsår: 2011
    Processor: Intel Core i3 / i5 / i7 (2:a generationen, Sandy Bridge)
    Grafik: Intel HD Graphics 3000 eller AMD Radeon HD 6470M
    Minne: Upp till 8 GB DDR3
    Lagring: 2,5″ HDD eller SSD
    Skärm: 15,6 tum, 1366×768 (HD Ready) eller 1600×900 (HD+)
    Anslutningar: HDMI, VGA, USB 3.0, 3×USB 2.0, Ethernet, SD-kortläsare
    Nätverk: Wi-Fi 4 (802.11n), Bluetooth 3.0, Gigabit Ethernet
    Vikt: Cirka 2,5 kg
    Chassi: Borstad aluminium, spillsäkert tangentbord
    Operativsystem: Debian 13.1 (rekommenderas för återbruk)
    Batteritid: Cirka 4–5 timmar med SSD
    Uppgraderingsmöjligheter: Enkelt byte till SSD, två RAM-platser
  • Svar till herr G.

    Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029.

    Herr G har en Lenovo IdeaCentre AI03 med Windows 11, men föredrar att arbeta i Linux Mint, som han främst använder för kreativt skrivande och e-post. Han tycker att Windows fungerar dåligt för hans behov och vill därför hitta en stabil och enkel Linux-lösning. Rekommendationen han fått är Linux Mint 21.3, men han är osäker eftersom han inte är van vid att felsöka Linux. Han planerar att installera Linux Mint på en extern 1 TB-hårddisk och köra systemet som alternativ bootning (dual boot), men undrar om det finns ett bättre upplägg för bootningen eller en annan version av Mint som passar honom bättre.

    Linux.se Svara

    Oavsett om du väljer Ubuntu eller Linux Mint finns det stora gemenskaper på nätet där man kan få hjälp. Med AI:s intåg kan man numera dessutom ofta få utmärkt support den vägen.

    Du kan starta Linux från en extern disk – använd helst en SSD (till exempel Samsung T7, som är en bra produkt) och gärna via USB-C, annars kan det bli mycket långsamt.

    Ett annat alternativ är att du letar reda på en äldre laptop som inte klarar Windows 11 – det finns gott om sådana just nu till lågt pris. Kör sedan en testinstallation av Linux på den och se hur det fungerar.

    Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029.

  • HP EliteBook 2530p – ultramobilitet före sin tid

    Liten till formatet men stor i hållbarhet – HP EliteBook 2530p var redan 2008 en ingenjörsbragd i miniatyr. Den kombinerade militärklassad robusthet med låg vikt, stark säkerhet och proffsfunktioner i ett paket som fortfarande imponerar. Idag, över femton år senare, visar den att riktigt byggkvalitet aldrig går ur tiden.

    När HP lanserade EliteBook 2530p år 2008 riktade man sig till resande proffs som behövde en dator som var lätt, robust och säker. Med en vikt på bara 1,45 kilo och ett chassi som uppfyllde MIL-STD-810F-standarden klarade den både damm, vibrationer och värme. Det var en minidator som kändes mer som ett verktyg än en pryl.

    Byggd för att hålla
    EliteBook 2530p hade HP DuraCase-design i aluminium, spilltåligt tangentbord och skydd mot stötar genom 3D DriveGuard. Tangenterna var förstärkta med DuraKeys, och den borstade metallytan höll sig fin även efter år av användning. Det här var en dator byggd för att överleva väskan, flyget och kontoret – dag efter dag.

    Prestanda i miniformat
    Under skalet fanns Intel Centrino 2-plattformen med Core 2 Duo ULV/LV-processorer och upp till 8 GB DDR2-minne, vilket var imponerande för sin storlek. Lagringen kunde bestå av antingen en 1,8-tums eller 2,5-tums hårddisk eller SSD, och grafiken sköttes av Intel GMA X4500 HD. Den var aldrig någon kraftmaskin – men till kontorsarbete, surf och enklare multimedia räckte den gott.

    Skärm och batteri
    Den 12,1-tums Illumi-Lite LED-skärmen var tidig med sin kvicksilverfria belysning och låga strömförbrukning. Tre olika batterialternativ – 3, 6 eller 9 celler – gjorde det möjligt att välja mellan låg vikt eller heldagsdrift, något som var ovanligt flexibelt i ultraklassens barndom.

    Alltid uppkopplad
    EliteBook 2530p kunde utrustas med HP Mobile Broadband (Gobi) för globalt mobilt bredband, och hade i standardutförande Wi-Fi, Bluetooth, Gigabit Ethernet och FireWire. Den var kort sagt redo att kommunicera med nästan vad som helst.

    Säkerhet och smarta funktioner
    Med HP ProtectTools, TPM-chip, fingeravtrycksläsare och smartkortstöd var datan väl skyddad. Den inbyggda 2 MP-webbkameran kunde till och med läsa av visitkort, och gjorde datorn redo för tidiga videomöten via Skype och VoIP.

    Ett arv av hållbarhet
    Mer än femton år senare lever många exemplar vidare. Ett EliteBook 2530p med SSD och Ubuntu 24.04 LTS fungerar fortfarande för textarbete, surf och till och med streaming från SVT – med nöd och näppe. Tangentbordet är förvånansvärt bra, och byggkvaliteten känns gedigen än idag.

    Det exemplar vi testade saknade batteri och hade kvar sin gamla hårddisk, men upplevelsen var ändå överraskande användbar. På en loppis kan man ibland hitta en sådan maskin för under 200 kronor med nätadapter – ett fynd för den som vill ha en dator som till exempel Telegram-dator.

    HP EliteBook 2530p påminner oss om en tid då kvalitet, hållbarhet och reparerbarhet stod i centrum – och om hur en välbyggd dator kan överleva långt efter sin tänkta livslängd.

    HP EliteBook 2530p – Teknisk specifikation

    Lanseringsår: 2008
    Chassi: Aluminium, uppfyller MIL-STD-810F
    Vikt: Från 1,45 kg
    Skärm: 12,1″ Illumi-Lite LED, 1280×800 (WXGA)
    Processor: Intel Core 2 Duo ULV SU9300 (1.2 GHz)
        eller LV SL9400 (1.86 GHz)
    Chipset: Intel GS45 Express
    Grafik: Intel GMA X4500 HD
    Minne: Upp till 8 GB DDR2 (2×SO-DIMM, 800 MHz)
    Lagring: 1.8″ eller 2.5″ SATA HDD/SSD
    Optisk enhet: DVD-ROM eller DVD±RW (valbar)
    Trådlöst: Wi-Fi (802.11 a/b/g/n), Bluetooth 2.0, HP Mobile Broadband (Gobi)
    Nätverk: Gigabit Ethernet, 56K modem
    Portar: 2×USB 2.0 (3 utan optisk enhet), VGA, FireWire, SD, RJ-11, RJ-45
    Säkerhet: TPM 1.2, Fingeravtrycksläsare, Smartkort, HP ProtectTools
    Ljud: HD Audio, dubbla mikrofoner, hörlurs-/linjeutgång
    Kamera: 2 MP med visitkortsläsning
    Batterier: 3-cell (31 Wh), 6-cell (55 Wh), 9-cell (83 Wh)
    Operativsystem (ursprung): Windows Vista Business / XP Pro / FreeDOS
    Modern kompatibilitet: Ubuntu 24.04 LTS fungerar

    Kommentar: Äldre men robust maskin. Passar utmärkt som skrivdator eller lätt Linux-terminal.
  • Så kollar du hur hårddisken mår i Linux.

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens status, köra självtester och sätta upp automatiserad övervakning. Denna artikel förklarar tekniken bakom SMART och visar hur du i praktiken kan kontrollera hårddiskars och SSD:ers hälsa i olika Linux-distributioner.

    Vad är SMART?

    SMART står för Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology. Det är en standardiserad teknik som finns inbyggd i nästan alla hårddiskar (HDD) och SSD-enheter.

    Syftet är att övervaka diskens hälsa i realtid och varna innan fel leder till dataförlust. SMART gör detta genom att logga olika attribut (mätvärden) som visar hur disken mår.

    Exempel på viktiga attribut:

    • Reallocated Sector Count – Antal sektorer som markerats defekta och ersatts med reservsektorer. Ett ökande värde betyder att disken försämras.
    • Current Pending Sector Count – Antal sektorer som är osäkra och väntar på omallokering. En stark varningssignal.
    • Power-On Hours – Hur länge enheten har varit igång. Ger en bild av diskens ålder.
    • Temperature – Diskens arbetstemperatur. Hög temperatur förkortar livslängden.
    • Wear Leveling Count (SSD) – Mäter hur mycket av flashminnets livslängd som har förbrukats.

    SMART fungerar genom att disken själv registrerar dessa värden och rapporterar dem till operativsystemet via ATA/SATA eller NVMe-protokoll. Systemadministratören kan sedan läsa ut informationen med verktyg som smartctl.

    Praktisk guide: Kontrollera diskar med SMART i Linux

    1. Installera verktyget smartmontools

    Debian/Ubuntu

    sudo apt update
    sudo apt install smartmontools

    Red Hat / CentOS / Fedora

    sudo dnf install smartmontools

    (äldre system:)

    sudo yum install smartmontools

    Arch Linux / Manjaro

    sudo pacman -S smartmontools

    openSUSE

    sudo zypper install smartmontools

    2. Identifiera disken

    Lista anslutna enheter:

    lsblk

    eller

    sudo fdisk -l

    Notera diskens beteckning, t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, eller /dev/nvme0n1.


    3. Kontrollera SMART-stöd och status

    Visa information om enheten

    sudo smartctl -i /dev/sdX

    Snabb hälsokontroll

    sudo smartctl -H /dev/sdX
    • PASSED → Disken rapporterar inga kritiska fel.
    • FAILED → Disken är defekt, byt ut den.

    4. Läs ut detaljerad SMART-data

    sudo smartctl -A /dev/sdX

    Här får du fram attribut som:

    • Antal driftstimmar
    • Temperatur
    • Omallokerade sektorer
    • Pending-sektorer
    • SSD-slitagevärden

    5. Kör SMART-självtester

    SMART kan själv testa diskens hälsa genom interna tester.

    Kort test (ca 2 minuter):

    sudo smartctl -t short /dev/sdX

    Se resultatet:

    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX

    Långt test (kan ta flera timmar):

    sudo smartctl -t long /dev/sdX

    Se resultatet:

    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX

    6. Tolkning av resultat

    • Reallocated_Sector_Ct > 0 → Dålig disk, byt ut så snart som möjligt.
    • Current_Pending_Sector > 0 → Risk för dataförlust, byt disk.
    • Temperature > 55°C → För hög, kontrollera kylning.
    • Power_On_Hours > 40.000 h → Disken är gammal, ökad risk för fel.
    • PASSED men med varningar → SMART kan missa vissa fel, gör alltid backup.

    7. Löpande övervakning med smartd

    För servrar kan du köra smartd, en bakgrundstjänst som övervakar alla diskar och skickar varningar.

    Aktivera tjänsten:

    sudo systemctl enable smartd
    sudo systemctl start smartd

    Konfiguration:

    /etc/smartd.conf

    Här kan du ange e-postadress för automatiska varningar.

    Slutsats

    SMART är en inbyggd teknik för självdiagnostik i hårddiskar och SSD\:er. Med hjälp av smartmontools i Linux kan administratörer:

    • Kontrollera diskars hälsa.
    • Köra självtester.
    • Upptäcka problem i tid.
    • Få automatiska varningar via smartd.

    Det är en viktig del i förebyggande underhåll. Men kom ihåg:
    👉 SMART ersätter aldrig regelbundna säkerhetskopior.

    Lite exempel

    För ut denna log när jag skriver : smartctl /dev/sdc

    IDSizeValueDescription
    0x000a22Device-to-host register FISes sent due to a COMRESET
    0x000120Command failed due to ICRC error
    0x000320R_ERR response for device-to-host data FIS
    0x000420R_ERR response for host-to-device data FIS
    0x000620R_ERR response for device-to-host non-data FIS
    0x000720R_ERR response for host-to-device non-data FIS

    SATA Phy Event Counters (GP Log 0x11)

    Dessa värden loggas av SATA-fysiklagret (den elektriska/kommunikationsdelen av protokollet).
    De visar olika felhändelser eller specialfall vid kommunikation mellan disk och värddator.

    IDValueBeskrivningFörklaring
    0x000a2Device-to-host register FISes sent due to a COMRESETDisken har skickat Register FIS (Frame Information Structure) till värden p.g.a. en COMRESET (en återställningssignal i SATA-länken). Två gånger har länken återställts.
    0x00010Command failed due to ICRC errorInga kommandon har misslyckats på grund av ICRC (Interface Cyclic Redundancy Check) fel. Ett ICRC-fel innebär korrupt data mellan värd och disk.
    0x00030R_ERR response for device-to-host data FISInga R_ERR (error responses) inträffade vid dataöverföring från enheten till värden.
    0x00040R_ERR response for host-to-device data FISInga felrapporter från värden till enheten när data skickades åt det hållet.
    0x00060R_ERR response for device-to-host non-data FISInga fel vid icke-dataöverföringar från disken (t.ex. kontroll/kommandoramar).
    0x00070R_ERR response for host-to-device non-data FISInga fel vid icke-dataöverföringar från värden till disken.

    Tolkningar

    • Värden på 0 = inga fel, vilket är bra.
    • 0x000a = 2 betyder att SATA-länken har återställts två gånger.
      Det behöver inte vara ett problem, men om värdet ökar ofta kan det tyda på:
    • Dåliga kablar eller kontakter
    • Strömproblem
    • Buggar i kontroller/drivrutiner
    SMART – teknisk faktaruta

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är inbyggd i HDD/SSD och övervakar hälsan via interna sensorer och räknare. Enheten lagrar attribut i firmware och rapporterar dem till värddatorn. Tester körs internt i disken och resultat loggas för felsökning.


    Terminologi (SMART-attribut & status)
    • ATTRIBUTE / ID – Namn och numeriskt ID för mätvärdet.
    • VALUE / WORST / THRESH – Normaliserade värden (ofta 100→0 eller 200→0). FAIL inträffar när VALUE ≤ THRESH enligt tillverkarens gräns.
    • RAW_VALUE – Rå räknare (t.ex. antal sektorer, fel, grader °C).
    • TYPEPre-fail (tidig varning) eller Old_age (slitage/ålder).
    • STATUS (smartctl -H)PASSED / FAILED – snabb sammanfattning.
    • TesttyperShort (snabb ytkontroll), Long/Extended (hela ytan), Conveyance (transportskador, främst HDD), Selective (delmängd).
    • LoggarSelf-test log, Error log (senaste I/O-fel med LBA).
    Vanliga indikatorer
    • Reallocated_Sector_Ct > 0 → reservsektorer har tagits i bruk (slitage/problem på medier).
    • Current_Pending_Sector > 0 → osäkra sektorer som väntar på omallokering (hög risk).
    • UDMA_CRC_Error_Count > 0 → ofta kabel/kontaktproblem (SATA).
    • Temperature > ~55 °C → kylproblem, förkortad livslängd.
    • SSD-specifiktWear_Leveling_Count/Media_Wearout (SATA), Percentage Used (NVMe).

    Kompatibilitet
    • HDD (SATA/PATA/SAS) – Ja, stöds brett via smartctl (SAS ofta med HBA-pass-through).
    • SSD (SATA) – Ja, SMART-attribut för slitage, omallokering, temperatur m.m.
    • NVMe-SSD – Ja, via NVMe SMART/Health-logg. smartctl och nvme-cli kan läsa dessa.
    • USB-kabinett/dockorBeror på brygga. Kräver SAT-pass-through; prova smartctl -d sat /dev/sdX. Vissa adaptrar exponerar inte SMART alls.
    • Virtualisering – kräver enhets-/controller-pass-through för tillförlitliga värden.
    Snabbkommandon (Linux)
    # Identifiera enhet
    lsblk    # t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, /dev/nvme0n1
    
    # HDD/SSD (SATA)
    sudo smartctl -iH -A /dev/sdX       # info + hälsa + attribut
    sudo smartctl -t short  /dev/sdX    # kort test
    sudo smartctl -t long   /dev/sdX    # långt test
    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX  # testlogg
    
    # NVMe-SSD
    sudo smartctl -a /dev/nvme0         # SMART/Health från controllern
    sudo nvme smart-log /dev/nvme0      # alternativ via nvme-cli
      
    Begränsningar och råd
    • SMART är statistiskt/heuristiskt – plötsliga fel kan ske utan förvarning. Ha alltid backup.
    • Tolkning varierar mellan tillverkare; jämför trender över tid snarare än enstaka värden.
    • Kombinera med yttester (t.ex. badblocks) vid osäkerhet.
  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop – två scenarier som ger helt olika perspektiv.

    Installation och första upplevelser

    För det första testet valde jag Debian 13 Netinstall, en ISO-fil på cirka 700 MB. Den är smidig att ladda ner, men kräver att det mesta av systemet hämtas via internet under installationen. För den som har begränsad uppkoppling, särskilt på landsbygden där 5G fortfarande är en dröm, är det bättre att välja en komplett ISO med fler paket inkluderade från början.

    Installationen i VMware gick snabbt och problemfritt. På min Intel i9 med 32 GB RAM var hela processen avklarad på några minuter. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte säger mycket om hur systemet känns på äldre datorer – här får VMware ett oförtjänt försprång genom att buffra resurser.

    Skrivbordsmiljöer: från Gnome till KDE Plasma

    Debian erbjuder flera skrivbordsmiljöer direkt vid installationen. Jag började med Gnome, men fann snabbt att Debians standardkonfiguration inte passade mina vanor. I Ubuntu är jag van vid att aktivitetsfältet ligger till vänster, medan Debian placerar det högst upp på skärmen. Resultatet? Mer musrörelser och mindre effektivitet.

    Lösningen blev att byta till KDE Plasma. Med sitt mer traditionella upplägg – menyn längst ner till vänster – kändes det som hemma, kanske på grund av mina år av Windows-användning. Plasma i Debian är både responsivt och anpassningsbart, vilket gör det lätt att forma miljön efter sina behov.

    Prestanda i VM

    Trots att den virtuella maskinen bara fick 2 GB RAM och 2 processorkärnor var prestandan överraskande bra. Att surfa i Firefox, redigera bilder i GIMP 3 och skriva i LibreOffice gick utan problem. Först vid mer resurskrävande uppgifter, som att streama SVT Play, märktes en viss tröghet.

    Test på äldre hårdvara

    För att få en mer rättvis bild installerade jag Debian 13 på en HP-laptop med första generationens Intel i7, 4 GB RAM och mekanisk hårddisk – BIOS daterat 2011. Installationen tog betydligt längre tid än i VM, drygt en timme, men gick i övrigt smidigt.

    Jag valde att installera alla tillgängliga fönsterhanterare för att kunna jämföra. Här stötte jag dock på en bugg: att byta mellan dem fungerade inte alltid som det skulle. Genom att växla till konsolläge och skapa en ny användare löste jag problemet.

    Plasma på Wayland vs. XFCE

    Första valet blev Plasma på Wayland, men prestandan var medioker – gränssnittet kändes segt och tungt. När jag istället loggade in med XFCE förändrades upplevelsen totalt. Systemet drog då endast runt 2 GB RAM och klarade att streama SVT utan märkbara fördröjningar. Även KDE fungerade, men hade längre laddningstider.

    Detta är en av Debians styrkor: möjligheten att själv välja skrivbordsmiljö och anpassa systemet efter hårdvaran. På äldre datorer är XFCE en klar vinnare.

    Hårddiskens betydelse

    Den mekaniska hårddisken var den största flaskhalsen i testet. För den som vill återbruka äldre datorer är det nästan alltid värt att byta till SSD – skillnaden i hastighet är dramatisk, särskilt vid start och programladdning.

    Slutsats

    Debian 13.0 är en imponerande uppdatering. Distributionen har blivit betydligt mer användarvänlig än förr, utan att tappa sin flexibilitet eller tekniska styrka. På modern hårdvara är den blixtsnabb, och med rätt skrivbordsmiljö fungerar den även utmärkt på äldre datorer.

    För nybörjare kan installationen av Netinstall-varianten kännas teknisk, men den som ger Debian en chans får ett system som kan skräddarsys från minimalistiskt till fullspäckat – och som är redo att tjäna i många år framöver.

Etikett: SSD

  • Linux.se : Återbruka en HP ProBook 4530s med Debian 13.1

    När en datormodell passerat tio år brukar den avfärdas som föråldrad, men HP ProBook 4530s är ett undantag. Med sin solida metallkonstruktion och uppgraderingsvänliga insida visar den att hållbar design lönar sig. Genom att installera Debian 13.1, den senaste versionen av det klassiska Linuxsystemet, kan denna trotjänare återfå sin snabbhet och bli en fullt modern…

  • Svar till herr G.

    Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029. Herr G har en Lenovo IdeaCentre AI03 med Windows 11, men föredrar att arbeta i Linux…

  • HP EliteBook 2530p – ultramobilitet före sin tid

    Liten till formatet men stor i hållbarhet – HP EliteBook 2530p var redan 2008 en ingenjörsbragd i miniatyr. Den kombinerade militärklassad robusthet med låg vikt, stark säkerhet och proffsfunktioner i ett paket som fortfarande imponerar. Idag, över femton år senare, visar den att riktigt byggkvalitet aldrig går ur tiden. När HP lanserade EliteBook 2530p år…

  • Så kollar du hur hårddisken mår i Linux.

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens…

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop…