• Emmabuntüs DE 6: Linux som ger äldre datorer och fler människor en ny chans

    Emmabuntüs Debian Edition 6 visar hur fri programvara kan förena teknisk stabilitet med socialt ansvar. Med Debian 13.2 som grund, kraftigt förbättrad tillgänglighet för synskadade och fortsatt fokus på att ge äldre datorer nytt liv, är den nya versionen ett tydligt exempel på hur Linux kan göra verklig skillnad inom utbildning, inkludering och hållbar IT.

    I en tid när teknikutvecklingen ofta innebär att fullt fungerande datorer förpassas till återvinningen, går Emmabuntüs i rakt motsatt riktning. Med lanseringen av Emmabuntüs Debian Edition 6 (DE 6) visar projektet återigen hur fri och öppen programvara kan användas för både social inkludering och hållbarhet, utan att tumma på teknisk kvalitet.

    Den nya versionen bygger på Debian 13.2 och är resultatet av nästan två års arbete sedan Emmabuntüs DE 5. Fokus ligger inte bara på uppdaterad programvara, utan i minst lika hög grad på tillgänglighet, särskilt för synskadade och blinda användare.

    Ett operativsystem med ett socialt uppdrag

    Emmabuntüs är inte ett Linuxprojekt som vilket som helst. Distributionen används i humanitära och pedagogiska sammanhang världen över, ofta i områden där tillgången till ny hårdvara är begränsad. Genom att återanvända äldre datorer och kombinera dem med ett lättdrivet Linuxsystem skapas fungerande arbetsstationer för skolor, ideella organisationer och privatpersoner.

    Detta ligger helt i linje med Debians filosofi, men Emmabuntüs tar det ett steg längre genom att från grunden tänka på nybörjare och personer med funktionsnedsättningar.

    Byggd tillsammans med användarna

    En av de mest anmärkningsvärda aspekterna av Emmabuntüs DE 6 är hur tillgänglighetsfunktionerna har utvecklats. Arbetet har skett i nära samarbete med A.S.I. YOVOTOGO och FETAPH, Togos federation för funktionshindrades organisationer.

    Blinda och synskadade volontärer har testat systemet i praktiken och gett återkoppling som direkt påverkat både design och funktion. Resultatet är ett system där tillgänglighet inte är ett tillägg i efterhand, utan en integrerad del av helheten.

    För att inte störa befintliga användare är dessa funktioner avstängda som standard, men kan aktiveras via ett särskilt gränssnitt när de behövs.

    Tekniska nyheter under huven

    På systemsidan innebär DE 6 flera tydliga förbättringar. Basen är uppdaterad till Debian 13.2 och distributionen levereras enbart som 64-bitarsutgåva med skrivbordsmiljöerna Xfce och LXQt. Standardvolymen är nu satt till 50 procent för att undvika obehagligt högt ljud vid första start.

    Ett nytt skript gör det enklare att installera Wine, samtidigt som föråldrade eller icke-fungerande komponenter har rensats bort. ZuluCrypt-GUI har ersatts av LuckyLUKS för hantering av krypterade volymer. Långvariga problem kring språkval, tidszoner och krypterade installationer i både Calamares och Debians klassiska installerare har dessutom åtgärdats.

    Uppdaterade program med fokus på stabilitet

    Emmabuntüs prioriterar pålitlighet framför att alltid erbjuda den allra senaste versionen. Bland uppdaterad programvara finns Firefox ESR 140.6, Thunderbird 140.5, Ventoy 1.1.09, CTparental 5.3.01-1m, Turboprint 2.59-1 samt Debian Beginner’s Handbook 13.1.

    Denna balans mellan aktualitet och stabilitet är särskilt viktig i utbildningsmiljöer och i organisationer där systemen måste fungera långsiktigt utan ständig administration.

    Ett stort kliv framåt för tillgänglighet

    Det är dock på tillgänglighetssidan som Emmabuntüs DE 6 verkligen utmärker sig. Den centrala kontrollpanelen har byggts om med YAD, vilket gör det möjligt att få talad återkoppling vid navigering i menyerna. Nya talsyntesmotorer som MBROLA och Piper ingår nu, och systemet har stöd för tre separata Orca-profiler.

    Användare får även tillgång till ett tillgängligt gränssnitt för säker urkoppling av USB-minnen, ljudsignal vid inkoppling av externa enheter när tillgänglighetsläge är aktivt, förbättrat stöd för punktskriftsdisplayer och OCR-funktionalitet via LIOS. I tillgänglighetsläge används Caja som skrivbordshanterare för bättre kompatibilitet.

    Små detaljer som gör stor skillnad

    Utöver de större förbättringarna har många mindre verktyg och skript tillkommit. KDE Connect gör det möjligt att koppla ihop dator och mobil, batterinivån kan läsas upp på bärbara datorer och särskilda installationsskript finns för Index-punktskriftsskrivare.

    Skrivardetektering har förbättrats med hjälp av nmap och systemet hanterar nu vald talsyntes konsekvent i alla delar. Genom tillägget espeakup finns talstöd även i Linux textkonsol, vilket underlättar installation och felsökning utan grafiskt gränssnitt.

    För användare som vill minska visuellt brus finns dessutom skript för att stänga av bakgrundsbilder och startanimationer.

    Blicken framåt

    Emmabuntüs Collective har bekräftat att många av tillgänglighetsförbättringarna även kommer att inkluderas i en kommande uppdatering av Emmabuntüs DE 5. Denna uppdatering, planerad till början av nästa år, säkerställer fortsatt stöd för 32-bitars system som fortfarande är vanliga bland äldre, återbrukade datorer.

    Mer än bara ett operativsystem

    Emmabuntüs DE 6 visar hur teknik kan användas med ett tydligt mänskligt perspektiv. Här handlar utveckling inte om det senaste gränssnittet eller högsta prestandan, utan om att fler människor faktiskt ska kunna använda datorer i vardagen.

    I en tid där digital exkludering är ett växande problem framstår Emmabuntüs som ett konkret exempel på hur öppen källkod, samarbete och långsiktigt tänkande kan skapa både social och teknisk nytta.

    Ladda hem

    Faktaruta: Emmabuntüs Debian Edition 6
    Kort sagt: En Debian-baserad Linuxdistribution som ger äldre datorer längre liv och lägger extra stort fokus på nybörjarvänlighet och tillgänglighet, särskilt för synskadade användare.
    Bas: Debian 13.2
    Arkitektur: 64-bitars (DE 6)
    Skrivbord: Xfce och LXQt
    Målgrupper: skolor, ideella projekt, återbruk/renovering av datorer, nybörjare, personer med funktionsnedsättningar
    Tillgänglighet: förbättrat stöd för Orca-profiler, nya talsynteser (MBROLA, Piper), bättre punktstöd, OCR via LIOS, talad återkoppling i kontrollfönster
    Praktiska nyheter: säkrare USB-urmontering med tillgängligt gränssnitt, ljudsignal vid USB-inmatning i tillgänglighetsläge, batteriuppläsning, KDE Connect-integration
    Systemjusteringar: standardvolym 50 %, nytt Wine-installationsskript, LuckyLUKS för krypterade volymer, installer-/locale-/tidszonfixar
    Uppdaterade paket (urval): Firefox ESR 140.6, Thunderbird 140.5, Ventoy 1.1.09
    Framåt: samma tillgänglighetsförbättringar planeras även till en kommande uppdatering av Emmabuntüs DE 5 (för fortsatt stöd av 32-bitars återbrukssystem).
  • Lenovo ThinkPad Edge E540 – en klassiker får nytt liv med Linux

    När Windows 10 går i graven 2025 riskerar miljoner datorer att förpassas till elektronikskrot. Men bakom många av dessa maskiner döljer sig kraftfull och fullt fungerande hårdvara som bara behöver rätt mjukvara för att leva vidare. Ett utmärkt exempel är Lenovo ThinkPad Edge E540, en företagslaptop från mitten av 2010-talet som med Linux kan få en andra och till och med bättre karriär.

    En kraftfull plattform från den tid då datorer byggdes för att hålla

    ThinkPad Edge E540 lanserades omkring 2013 och byggdes med fokus på stabilitet och lång livslängd snarare än tunnhet och trend. Under skalet sitter en Intel Core i7-4702MQ, en fyrkärnig processor med åtta trådar och en turbofrekvens upp till 3,2 GHz. Trots sin ålder är det fortfarande en fullt kapabel CPU för dagens användning. Den bygger på Haswell-arkitekturen, känd för att kombinera hög prestanda med god energieffektivitet.

    Processorn stöder alla viktiga moderna instruktioner, inklusive Intel AES-NI för kryptering, VT-x för virtualisering och Turbo Boost för tillfälliga hastighetshöjningar. Det betyder att datorn utan problem klarar allt från kontorsarbete och webbutveckling till lätt bildredigering och virtualiserade miljöer.

    Grafik som räcker längre än man tror

    Lenovo utrustade E540 med dubbla grafiklösningar: Intel HD Graphics 4600 för vardagsanvändning och ett diskret NVIDIA GeForce GT 740M-kort för mer grafikkrävande uppgifter. Kombinationen fungerar utmärkt i Linux tack vare mogna drivrutiner.

    Den integrerade grafiken är energieffektiv och klarar utan problem 1080p-video, kontorsprogram och enklare spel. För tyngre grafik går det att aktivera NVIDIA-kortet, som med rätt drivrutin fortfarande levererar god prestanda i äldre 3D-spel och OpenGL-baserade applikationer. Linuxkärnan version 6 och senare känner automatiskt igen båda korten och växlar smidigt mellan dem.

    Uppgraderingar som gör skillnad

    E540 levererades med 8 GB DDR3-minne och en 1 TB mekanisk hårddisk. Det räckte 2013, men i dag är det uppgraderingsmöjligheterna som gör den verkligt intressant. Datorn har två minnesplatser och kan enkelt uppgraderas till 16 GB RAM.
    Byter man dessutom ut den långsamma hårddisken mot en Linux.se: Ännu en dator har räddats från återvinning. Denna Lenovo ThinkPad Edge E540 får nu ett nytt liv med Ubuntu 24.04 LTS som operativsystem. Trots sin ålder fungerar den utmärkt för vardagliga uppgifter som att betala räkningar, strömma SVT och andra kanaler – ett bevis på att hållbart återbruk och fri programvara kan förlänga livslängden på äldre teknik långt bortom vad många tror.SSD, förändras upplevelsen dramatiskt: systemet startar på sekunder, program öppnas blixtsnabbt och hela datorn känns ny.

    Med en SSD och uppdaterat minne blir E540 en dator som utan problem kan konkurrera med moderna budgetlaptops — trots att den byggdes för över ett decennium sedan.

    Skärm, ljud och anslutningar

    Den 15,6 tum stora Full HD-skärmen med 1920×1080 pixlar håller fortfarande god kvalitet. Ljusstyrkan på 300 cd/m² ger skarpa bilder även i ljusa miljöer.
    Ljudet är märkbart bättre än genomsnittet för bärbara datorer i samma klass, tack vare Dolby Advanced Audio v2 och stereohögtalare.

    E540 har dessutom allt som krävs för modern användning: Gigabit Ethernet, Wi-Fi 4, Bluetooth 4.0, HD-webbkamera, HDMI, VGA och flera USB 3.0-portar. Alla dessa komponenter stöds direkt av Linux utan behov av extra drivrutiner.

    Energisnål trotjänare

    Batteriet består av sex litiumjonceller och ger en driftstid på upp till sex timmar vid normal användning. Under Linux kan energiförbrukningen minskas ytterligare med verktyg som TLP och PowerTOP, vilka justerar CPU-frekvenser, avstänger oanvända bussar och optimerar drivrutiner för lägre effektförbrukning.
    Resultatet blir en tystare dator med längre batteritid än den hade under Windows 7 eller 10.

    Linux ger nytt liv och bättre framtidssäkerhet

    Det är när man installerar Linux som ThinkPad Edge E540 verkligen visar sin potential. Moderna distributioner som Linux Mint, Ubuntu, Fedora eller Debian 12 identifierar all hårdvara automatiskt.
    Installationen tar mindre än en halvtimme, och när systemet startar första gången fungerar allt: tangentbord, Wi-Fi, Bluetooth, kamera, ljud och grafikkort.

    Den klassiska ThinkPad-tangentbordsupplevelsen gör dessutom datorn särskilt populär bland utvecklare och skribenter. Kombinerat med Linux blir det ett verktyg som känns mer responsivt och robust än många nyare, plastigare modeller.

    Säkerhet och hållbarhet

    En stor fördel med Linux är säkerheten. Där Windows 7 och 10 efter 2025 inte längre får uppdateringar, fortsätter Linux-distributionerna att leverera patchar i många år framöver.
    Ubuntu LTS stöds i fem år, och säkerhetsfixar släpps ofta inom timmar efter att en sårbarhet upptäcks. Dessutom finns funktioner som AppArmor och SELinux för avancerad isolering av processer.

    Det betyder att Edge E540 inte bara får nytt liv – den blir också säkrare än när den var ny.

    En dator med framtid – i återbrukets tecken

    I en tid när elektronikåtervinning är en växande miljöfråga visar ThinkPad Edge E540 hur mycket som går att vinna på att återanvända i stället för att kassera. Med en enkel SSD-uppgradering och en lättviktig Linux-distribution kan en dator som tidigare körde Windows 7 fortsätta leverera i flera år till.

    För studenter, skribenter, småföretagare eller hobbyutvecklare är E540 fortfarande ett utmärkt verktyg: snabb nog, robust byggd och helt fri från inlåsning till ett föråldrat operativsystem.

    Slutord

    Lenovo ThinkPad Edge E540 är ett bevis på att teknisk kvalitet och genomtänkt design står sig över tid. Med Linux som operativsystem förvandlas den från en pensionerad kontorsmaskin till en kraftfull och säker vardagsdator.
    Den kräver inga specialdrivrutiner, inga licenskostnader och ger dessutom en mjukare, snabbare och tystare upplevelse än många nya datorer i lågprissegmentet.

    När världen rusar vidare mot nästa generations hårdvara påminner E540 oss om något viktigt: ibland är det mest hållbara alternativet att använda det vi redan har – och låta fri programvara ge tekniken ett nytt hjärta.

    Linux.se åsikt Ännu en dator har räddats från elektronikåtervinning. Denna Lenovo ThinkPad Edge E540 får nu ett nytt liv med Ubuntu 24.04 LTS som operativsystem. Trots sin ålder fungerar den utmärkt för vardagliga uppgifter som att betala räkningar och strömma SVT samt andra kanaler – ett bevis på att hållbart återbruk och fri programvara kan förlänga livslängden på äldre teknik långt bortom vad många tror. Just detta exemplar var ombyggd med SSD.

    >>> Teknisk faktaruta — Lenovo ThinkPad Edge E540
    (Rekommenderat OS: Ubuntu 24.04 LTS)
    Processor : Intel Core i7-4702MQ (4C/8T, 2.2–3.2 GHz, Haswell, 6 MB cache, 37 W TDP) ■ Grafik : Intel HD Graphics 4600 + NVIDIA GeForce GT 740M (2 GB) ■ Minne : 8 GB DDR3-1600 (2× SO-DIMM, max 16 GB) ■ Lagring : 1 TB 2.5″ HDD @ 5400 rpm (rekommenderad uppgradering: 2.5″ SATA SSD) ■ Optisk enhet : DVD±RW ■ Skärm : 15.6″ (1920×1080, 16:9, ~300 cd/m², LED) ■ Nätverk : Gigabit Ethernet, Wi-Fi 4 (802.11n), Bluetooth 4.0 ■ Kamera/Ljud : 720p webbkamera, inbyggd mikrofon, Dolby Advanced Audio v2 ■ Portar : 2× USB 3.0, 1× USB 2.0, HDMI, VGA, RJ-45, ljud 3.5 mm, SD-kortläsare ■ Tangentbord : Numerisk del, Windows-tangent ■ Batteri : 6-cells Li-ion, upp till ~6 h ■ Mått/Vikt : 377 × 250 × 26.6 mm, ~2.44 kg ■ Säkerhet : Kensington-lås ■ Chassi : Clamshell, färg: svart

    # Linux-noteringar – Kernel 6.x stöder samtliga kärnkomponenter out-of-the-box. – NVIDIA: använd proprietär drivrutin (t.ex. 470-series) för bästa 3D-prestanda. – Energi: installera TLP för lägre förbrukning och svalare drift. – Rekommenderad uppgradering: 16 GB RAM + 500 GB/1 TB SATA SSD.
  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel.

    När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden, en blinkning till version 2.0\:s kodnamn “Boundless Beagle”. Den lilla detaljen sätter tonen för en distro som kombinerar lekfull estetik med genomtänkt funktionalitet.

    Byggt på Debian, finslipat för användarvänlighet

    RefreshOS 2.5 bygger på Debian 12 “Bookworm” och är tydligt troget sin grund. Här finns varken Snap eller Flatpak – APT är den enda paketförvaltaren.

    KDE Plasma är det självklara skrivbordet, i version 5.27.5, och kompletteras med ett urval av KDE:s egna applikationer. Till det läggs Brave-webbläsaren, LibreOffice, GIMP och extra drivrutinsstöd. Resultatet blir en helhet som känns både stabil och genomarbetad.

    Systemkraven är relativt beskedliga: en dubbelkärnig 2 GHz-processor, 4 GB RAM och 20 GB lagringsutrymme.

    Installation: Bekant men långsam

    Installationen sker via Calamares, det välkända installationsverktyget som guidar dig steg för steg genom språk, tangentbord, partitioner och användarkonto. ISO-filen på 3 GB gör jobbet, men installationen tar lite längre tid än väntat – och när systemet väl är installerat får man stå ut med en något långsam uppstart.

    När du når inloggningsskärmen kan du välja mellan Wayland (standard) eller X11, men skillnaderna i prestanda är försumbara.

    En genomtänkt skrivbordsmiljö

    Skrivbordsmiljön är ren och tillgänglig. Längst ner på panelen återfinns Brave, filhanteraren Nemo och programhanteraren Discover, medan volym, nätverk, batteri och klocka placerats till höger.

    Menyn är ett av de mer intressanta inslagen. I stället för att bara lista programnamn, som ”Ark”, skrivs en kort beskrivning följt av namnet i parentes – ”Arkiveringsverktyg (Ark)”. Ett litet grepp som gör stor skillnad för nya användare.

    Prestanda i praktiken

    När det gäller vardagsanvändning levererar RefreshOS. Brave är snabb och stabil, både vid tung informationssökning och lättare sociala medier. Thunderbird fungerar klockrent för e-post, även om KDE\:s KMail redan finns förinstallerat.

    Det mest imponerande är dock systemets stabilitet. Testerna på både en Dell Inspiron 3521 visade på en distribution som hanterade flera program samtidigt utan att blinka.

    Programhanteraren Discover får också höga betyg. När testaren skulle installera VLC dök spelaren upp som första förslag – och installationen gick lika smidigt som på vilken modern distro som helst.

    Slutsats: Nästan prickfri

    RefreshOS 2.5 är en distribution som vågar hålla fast vid sitt Debian-arv, samtidigt som den paketerar det i en snygg och lättanvänd KDE-miljö.

    Den långsamma uppstarten är en svag punkt, men väl inne i systemet får användaren en snabb, stabil och genomtänkt Linuxmiljö. För nybörjare innebär menylayouten en välkommen hjälp, och för erfarna användare ger distributionen en ren och pålitlig Debian-upplevelse – utan onödiga extralager.

    Domslut: RefreshOS 2.5 är en av de mest tilltalande Debian-baserade KDE-distributionerna på länge. Ett bra val för både nybörjare och veteraner, särskilt för den som vill ha ett rent, stabilt och elegant Linuxsystem.

    Innehållet ovan bygger på FOSS Force , här nedan kommer Linux.se åsikt.

    Linux.se:s intryck av RefreshOS 2.5

    Vi har provkört RefreshOS 2.5 i en virtuell maskin på en Intel Core i9 med gott om minne och SSD-lagring. Det innebär förstås att testet inte ger hela bilden – framför allt inte för den målgrupp som ofta är mest intresserad av den här typen av distributioner: äldre datorer med mekaniska hårddiskar. Ett mer rättvist test kommer därför när vi kan köra systemet direkt på 10–15 år gammal hårdvara.

    En av de tydligare profileringarna i RefreshOS är valet av Brave som standardwebbläsare, i stället för Firefox som annars är vanligare i Linuxvärlden. När vi försökte strömma video från SVT Play fungerade det dock inte som förväntat. Om det beror på att Brave blockerar integritetskränkande spårning eller om det är ett resultat av mindre lyckad webbteknik från SVT:s sida låter vi vara osagt. Problemet försvann direkt när vi installerade och använde Firefox.

    Ljudet fungerade inte i vår VM-miljö vid strömning av innehåll, vilket gör det svårt att dra slutsatser om multimediastödet. Detta kommer vi att återkomma till när vi har testat systemet på fysisk hårdvara.

    Valet av KDE Plasma som skrivbordsmiljö gör att systemet påminner mycket om Windows, vilket kan vara en fördel för den som vill ha en välbekant användarupplevelse. Installationen gick dessutom smidigt – väljer man svenska språket så genomförs hela processen på svenska.

    LibreOffice ingår som standard, vilket gör RefreshOS till ett praktiskt alternativ för den som vill återanvända en äldre dator som skrivmaskin eller enkel kontorsmaskin, där allt är färdigt från start.

    Test direkt på hårdvara

    Vi testade den på en HP EliteBook 2540p med första generationens i7 och mekanisk hårddisk.

    Vi har tidigare testat Debian 13 och Ubuntu, och de har fungerat helt okej på den här gamla hårdvaran. RefreshOS 2.5 fungerade däremot inte med wifi direkt ur boxen på just den här hårdvaran, utan vi fick använda nätverkskabel. Vi startade en stream från SVT Play, och där flöt det på okej.

    Vår slutsats: Kör hellre Debian 13 än RefreshOS 2.5. Det finns fler valmöjligheter att testa olika fönsterhanterare i Debian 13 än i RefreshOS 2.5, som är låst till KDE. Har man klen hårdvara kan man då välja en mer minnessnål fönsterhanterare.

    Distrubtionens hemsida : https://refreshos.org/index.html

    Innehållet ovan bygger på data ifrån

  • Sparky Linux – En flexibel och resurssnål Linuxdistribution för alla användare

    Sparky Linux har utsetts till veckans Distro of the Week av FOSS Force – och det är inte svårt att förstå varför. Denna Debian-baserade distribution erbjuder ett ovanligt brett urval av skrivbordsmiljöer, utgåvor och verktyg, vilket gör den till ett starkt alternativ för både nybörjare och avancerade Linuxanvändare.

    Valfrihet i fokus

    En av de främsta fördelarna med Linux är den stora valfriheten, och Sparky Linux lyfter detta till en ny nivå. Distributionen finns i både stabila och semi-rullande versioner, i 32- och 64-bitarsutföranden samt för ARM-arkitektur. Specialutgåvor som GameOver (för gamers), Multimedia (för kreatörer inom ljud och video), och Rescue (för systemåterställning) visar på den mångsidighet som kännetecknar projektet.

    Den senaste utgåvan, version 7.7 “Orion’s Belt”, bygger på Debian 12 ”Bookworm” och använder Linux-kärnan 6.1.129 LTS som standard. Nyare kärnor kan enkelt installeras via Sparky-förråden.

    Låga systemkrav – perfekt för äldre datorer

    Med ett ISO-avtryck på bara 1,7 GB och mycket låga systemkrav är Sparky Linux särskilt lämpad för äldre eller resurssvaga datorer.

    • Kommandoradsversion: i486-CPU och 128 MB RAM
    • Openbox (64-bit): 256 MB RAM
    • Skrivbordsversioner: ca 384 MB RAM
    • Lagringskrav: minst 5 GB (10 GB rekommenderas)

    Brett urval av skrivbordsmiljöer

    Sparky Linux erbjuder ett stort antal förinstallerade skrivbordsmiljöer, inklusive:

    • KDE Plasma
    • MATE
    • LXQt
    • Xfce
    • Openbox

    Ytterligare miljöer kan installeras via det användarvänliga verktyget APTus AppCenter, där programvara och DE:er kategoriseras och installeras med några klick. Bland de tillgängliga alternativen finns även mindre kända miljöer som:

    • awesome (fönsterhanterare)
    • Draco (lättviktsmiljö)
    • Sugar (från OLPC-projektet)

    Programvara – redo direkt från start

    Sparky Linux levereras med en omfattande uppsättning förinstallerade program:

    • Firefox (webbläsare)
    • Thunderbird (e-postklient)
    • LibreOffice (kontorssvit)
    • VLC (videospelare)
    • Exaile (ljudspelare)
    • Cheese (fotoprogram)
    • RadioStation (internetradio)

    Övriga verktyg inkluderar:

    • Thunar (filhanterare)
    • Xfburn (skivbränning)
    • Hexchat och Pidgin (IRC-klienter)
    • Atril (dokumentvisare)

    De flesta installationer sker smidigt, men vissa program – som GIMP – kan kräva manuell åtgärd via terminalen.

    Prestanda och användarupplevelse

    Tack vare Debian-basen är systemet stabilt, snabbt och resurssnålt. Även på äldre hårdvara upplevs Sparky Linux som följsamt och responsivt vid multitasking och daglig användning.

    Programvara som installeras via APTus blir omedelbart tillgänglig och kräver ingen ytterligare konfiguration.

    Gemenskap och support

    Sparky Linux har ett mindre, men engagerat och välkomnande community. Hjälp finns att få via det officiella forumet, där både nybörjare och erfarna användare kan få stöd.

    Slutsats: En distribution med potential för alla nivåer

    Sparky Linux kombinerar låg systembelastning med stor valfrihet, vilket gör den idealisk både för nybörjare och erfarna användare. Verktyg som APTus AppCenter förenklar installation av mjukvara men kan även bli en bekväm lösning som fördröjer inlärning av djupare Linuxkunskaper.

    Sammantaget är Sparky Linux en välbalanserad och mångsidig distribution – ett tydligt exempel på öppen källkods filosofi i praktiken.

    Linux.se:s bedömning av SparkyLinux

    Eftersom vår utvärdering av SparkyLinux skett i en virtuell maskin (VM), bör resultaten tolkas med viss försiktighet. Den här typen av lättviktad distribution är avsedd för äldre eller resurssvag hårdvara, och det är först vid körning på fysisk maskin som dess faktiska prestanda och resursanvändning kan bedömas korrekt.

    Vid testkörning i VM noterades att KDE-utgåvan av SparkyLinux använde strax under 2 GB RAM vid viloläge. Det bör påpekas att SparkyLinux finns i flera olika variantutgåvor, där KDE och GNOME är bland de mest resurskrävande. Användare med begränsade systemresurser bör överväga lättare alternativ som LXQt eller Xfce inom Sparky-familjen.

    Vill du testa Sparky Linux?
    Besök Sparky Linux nedladdningssida för att komma igång.

    Fakta om Sparky Linux

    DistributionstypGNU/Linux, baserad på Debian (Stable och Testing)
    UrsprungslandPolen
    Första versionen2011 (tidigare kallad ”ue17r”)
    Aktuell version7.7 ”Orion’s Belt” (baserad på Debian 12 ”Bookworm”)
    Arkitekturerx86 (32-bit), x86_64 (64-bit), ARM
    KärnaLinux 6.1 LTS (nyare versioner finns i repo)
    Paketformat.deb (APT), AppCenter (APTus)
    SkrivbordsmiljöerKDE, Xfce, MATE, LXQt, Openbox + fler via APTus
    SpecialutgåvorGameOver, Multimedia, Rescue, MinimalCLI
    Systemkravi486 CPU, 128 MB RAM (CLI), 384 MB RAM (DE), 5 GB lagring
    LicensFOSS (fri och öppen källkod, GPL m.fl.)
    MålgruppNybörjare till avancerade användare, även äldre datorer
    VerktygAPTus AppCenter, Sparky Backup System, APTus Gamer
    Webbplatssparkylinux.org

    Användningsområden

    • Återuppliva äldre datorer – mycket låga systemkrav
    • Systemverktyg – Rescue-versionen för felsökning och återställning
    • Gaming – GameOver-versionen innehåller hundratals spel
    • Multimedia – version med fokus på ljud-, video- och bildbehandling
    • Utbildning – passar nybörjare med grafiskt installationsverktyg
    • Utveckling – semi-rolling-versionen bygger på Debian Testing
  • Tankar i sommarnatten.

    När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande datorer bara för att Microsoft eller Apple slutar ge support.

    Samhället har genomgått en snabb digitalisering. Det går inte längre att leva helt analogt – vare sig man vill det eller inte. Alla förväntas ha tillgång till internet och en digital enhet, men samtidigt styr de stora teknikföretagen livslängden på våra datorer. En dator från 2010 kan i deras ögon vara ”för gammal” – trots att den fungerar utmärkt.

    För 20 år sedan kunde man gå till ett postkontor och få hjälp av personal med decennier av erfarenhet. I dag har vi visserligen längre öppettider, men ofta betydligt sämre service. Digitalisering har i många fall ersatt kompetens med slimmad bemanning och ytliga systemlösningar. Frågar man om något lite mer avancerat, får man ofta ett godtyckligt eller rent nonsensaktigt svar.

    Den här utvecklingen syns också i butiker. Besöker man någon av de stora elektronikkedjorna möts man ofta av personal som inte har någon djupare kunskap om produkterna de säljer. Det handlar sällan om att lösa kundens behov – det handlar om att kränga en ny, onödigt dyr dator för att maximera försäljningen och säljbonusar. Byte av dator blir ett hafsverk till överpris, trots att problemet ofta hade kunnat lösas genom att helt enkelt installera ett annat operativsystem.

    De allra flesta använder sina datorer till att surfa, läsa e-post och betala räkningar. För sådana behov fungerar Linux utmärkt – och i många fall bättre än ett gammalt Windows som knappt uppdateras. Att installera Linux kan ge en gammal dator flera år till i livslängd.

    Jag har under flera års tid tagit hand om datorer som andra kallat för ”skrot”. Själv använder jag en HP ZBook med en 6:e generationens Intel i7-processor och 32 GB RAM. Enligt Microsoft är den ”för gammal” för Windows 11 – men den kör Ubuntu hur bra som helst.

    ZBook är ingen lågprislaptop, det är en arbetsstation som från början såldes till CAD-ingenjörer och andra proffs. Att skrota en sådan maskin bara för att den passerat ett visst åldersstreck är som att skrota en lågmilad Mercedes-Benz 600 från 1981 – bara för att den inte har Apple CarPlay.

    Under åren har jag även räddat ett antal iMac-datorer där jag installerat Ubuntu. Dessa används i dag av personer som lever på sjukersättning, eller som garagedatorer. För den som inte vet det: iMac har utmärkt ljud och fantastiskt bra skärmar – även modeller som är 15 år gamla.

    Det är hög tid att vi omvärderar vad en ”gammal” dator egentligen är. Med rätt mjukvara kan mycket räddas – både teknik och människors ekonomi.

    Jag använder själv en äldre, uttjänt laptop som digital ”transistorradio”. Med hjälp av ChatGPT byggde jag en enkel webapp: https://radio.televinken.org.
    Där kan jag lyssna på några utvalda radiokanaler samtidigt som skärmen visar veckodag, veckonummer, datum och aktuell tid.

    Det här är ett konkret exempel på hur man kan ge nytt liv åt en dator som annars skulle ha hamnat på elektronikåtervinningen. I stället har den nu blivit ett användbart inslag i min vardag.

    Som det brukade stå i många gamla datortidningar: ”Det är bara fantasin som sätter gränserna.”
    Och med moderna verktyg som ChatGPT har det blivit enklare än någonsin att skapa egna lösningar – till och med för oss ”vanliga svenssons”. En dator som avfärdats som för gammal kan plötsligt få en ny roll i hemmet.

    End of File

  • Återbrukad trotjänare: HP EliteBook 2540p år 2025

    För inte så länge sedan fick jag tag på en gammal trotjänare – en HP EliteBook 2540p, en modell som lanserades runt 2010. Det är svårt att tro att det har gått över 15 år sedan den här lilla affärsdatorn först dök upp på marknaden. Men vad kan man egentligen använda en sådan gammal maskin till i dag?

    Gamla insidan, ny potential?

    Under skalet sitter en första generationens Intel Core i7, 4 GB RAM och en mekanisk hårddisk. Just hårddisken är flaskhalsen – det märks direkt att den inte har uppgraderats till SSD, vilket gör att uppstart och programstarter tar sin lilla tid. Men det går.

    Trots åldern är datorn förvånansvärt komplett: den har både VGA och DisplayPort, och till och med en märklig, numera nästan bortglömd kontakt – troligen för en dockningsstation. Den lilla 12,1-tumsskärmen har en upplösning på 1280 × 800, vilket inte är mycket att skryta med år 2025.

    Specifikationer (testexemplar)

    • Processor: Intel Core i7 (1:a generationen)
    • RAM: 4 GB DDR3
    • Lagring: Mekanisk hårddisk (HDD)
    • Skärm: 12,1 tum, 1280 × 800 pixlar (16:10)
    • Grafik: Intel HD Graphics
    • Anslutningar:
      • DisplayPort
      • VGA
      • 2 × USB 2.0
      • 1 × eSATA/USB-kombinationsport
      • SD-kortläsare
      • Ethernet (RJ-45)
      • Ljud in/ut
      • Dockningskontakt (proprietär)
    • Trådlöst: Wi-Fi 802.11n, Bluetooth (beroende på konfiguration)
    • Vikt: cirka 1,5 kg
    • Operativsystem vid test: Linux Ubuntu 24.04 LTS

    Upplevelse med Ubuntu

    Som Linux-dator flyter den på helt okej, även om den tar en liten stund på sig att starta. Jag installerade Ubuntu 24.04 LTS, som har stöd ända till år 2028.

    Visst, skärmen är lite lågupplöst för att vara 2025 – men så vadå? Det går alldeles utmärkt att surfa till exempel dagstidningar som SvD, och den klarar dessutom att streama från SVT Play utan problem.

    Den här maskinen var egentligen på väg till tippen, vilket hade varit synd – särskilt eftersom just det här exemplaret är i fint skick, och fungerar utmärkt med Linux Ubuntu. En perfekt dator för den som behöver just ungefär detta.

    Vad klarar den i dag?

    Överraskande mycket faktiskt. Jag testade att streama SVT Play, och det fungerade utan problem. Inga hack, inget lagg – bara gammal hederlig stabilitet.

    Det jag upplever som en nackdel är att det är en förstegenerations i7. Men som en kompis att ta med sig på resor och liknande – där man kanske inte vill ta med sin dyra, fina dator – fungerar den bra. Batteritiden på det exemplar jag testar är helt okej, och den här generationen har fortfarande batterier man kan byta själv.

    Maskinen har även en DVD-spelare. Om man rör sig i områden där streaming inte fungerar, är det en fördel – DVD-filmer finns ofta att köpa billigt i second hand-butiker.

    För den som behöver en ordbehandlare, skriva e-post eller kanske ha en dator i köket för recept och nyheter – då räcker den här maskinen långt.

    Slutsats

    Nej, HP EliteBook 2540p kommer inte vinna några farttävlingar. Men den är välbyggd, kompakt och funktionell – och framför allt: den var gratis. Med en SSD och kanske lite mer RAM skulle den till och med kunna bli en riktigt trevlig liten vardagsmaskin.

    I en tid där återbruk och hållbarhet är viktigare än någonsin är det fascinerande att se hur mycket liv det faktiskt finns kvar i en femton år gammal laptop.

Etikett: äldre datorer

  • Emmabuntüs DE 6: Linux som ger äldre datorer och fler människor en ny chans

    Emmabuntüs Debian Edition 6 visar hur fri programvara kan förena teknisk stabilitet med socialt ansvar. Med Debian 13.2 som grund, kraftigt förbättrad tillgänglighet för synskadade och fortsatt fokus på att ge äldre datorer nytt liv, är den nya versionen ett tydligt exempel på hur Linux kan göra verklig skillnad inom utbildning, inkludering och hållbar IT.…

  • Lenovo ThinkPad Edge E540 – en klassiker får nytt liv med Linux

    När Windows 10 går i graven 2025 riskerar miljoner datorer att förpassas till elektronikskrot. Men bakom många av dessa maskiner döljer sig kraftfull och fullt fungerande hårdvara som bara behöver rätt mjukvara för att leva vidare. Ett utmärkt exempel är Lenovo ThinkPad Edge E540, en företagslaptop från mitten av 2010-talet som med Linux kan få…

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel. När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden,…

  • Sparky Linux – En flexibel och resurssnål Linuxdistribution för alla användare

    Sparky Linux har utsetts till veckans Distro of the Week av FOSS Force – och det är inte svårt att förstå varför. Denna Debian-baserade distribution erbjuder ett ovanligt brett urval av skrivbordsmiljöer, utgåvor och verktyg, vilket gör den till ett starkt alternativ för både nybörjare och avancerade Linuxanvändare. Valfrihet i fokus En av de främsta…

  • Tankar i sommarnatten.

    När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande…

  • Återbrukad trotjänare: HP EliteBook 2540p år 2025

    För inte så länge sedan fick jag tag på en gammal trotjänare – en HP EliteBook 2540p, en modell som lanserades runt 2010. Det är svårt att tro att det har gått över 15 år sedan den här lilla affärsdatorn först dök upp på marknaden. Men vad kan man egentligen använda en sådan gammal maskin…