• Forgejo 13.0: Nu med modereringsverktyg och globalt krav på tvåfaktorsinloggning

    Den fria Git-plattformen Forgejo har nått version 13.0, och med det kommer en rad förbättringar som stärker både säkerheten och användarupplevelsen. Den nya versionen introducerar inbyggda verktyg för moderering, globalt krav på tvåfaktorsinloggning och flera smarta uppdateringar för utvecklare och administratörer. Forgejo fortsätter därmed att befästa sin roll som ett öppet och självständigt alternativ till GitHub och GitLab.

    Den fria och självhostade Git-plattformen Forgejo har nu släppt version 13.0 – och den bjuder på flera viktiga förbättringar inom säkerhet, moderering och användbarhet.

    Forgejo är ett öppet alternativ till GitHub och GitLab, som låter organisationer driva sin egen kodplattform utan att förlita sig på stora molntjänster. Den används flitigt inom både företag och open source-projekt som vill ha full kontroll över sin kod, data och användarhantering.

    Enklare moderering av innehåll

    En av de största nyheterna i Forgejo 13.0 är ett inbyggt system för att rapportera innehåll, något som länge efterfrågats av administratörer som driver offentliga instanser.

    Tidigare kunde användare bara rapportera problem genom externa kanaler. Nu finns ett smidigt rapporteringsflöde direkt i plattformen: användare kan anmäla olämpliga projekt, kommentarer, issues eller pull requests med ett klick.

    Alla rapporter om samma objekt grupperas automatiskt, vilket gör det lättare för administratörer att granska och hantera rapporterat material. För offentliga instanser betyder det ett stort steg mot bättre community-hälsa och tryggare samarbetsmiljöer.

    Globalt tvåfaktorskrav höjer säkerheten

    Forgejo 13.0 tar också säkerheten på större allvar än någonsin. Administratörer kan nu tvinga fram tvåfaktorsautentisering (2FA) för alla användare – eller bara för administratörskonton.

    Detta görs genom en ny inställning:

    [security]
    GLOBAL_TWO_FACTOR_REQUIREMENT = all
    

    eller

    GLOBAL_TWO_FACTOR_REQUIREMENT = admin
    

    Med detta aktiverat måste alla berörda användare logga in med TOTP (Time-based One-Time Password) eller liknande teknik. Det minskar risken för intrång, särskilt i större organisationer eller öppna instanser.

    Forgejo har också stärkt sin interna kryptering av hemligheter (så kallade “secrets”) i Forgejo Actions, det inbyggda automatiseringssystemet. Den nya versionen använder samma säkra krypteringsmodul som sedan tidigare skyddar 2FA-nycklar.

    Bättre integritet: EXIF-data tas bort automatiskt

    Ett smart och kanske oväntat tillskott handlar om integritet. Forgejo tar nu automatiskt bort EXIF-data – alltså metadata som sparas i bilder, ofta med information om kamera, GPS-koordinater eller enhet – när användare laddar upp profilbilder.

    Detta förhindrar att känslig information sprids av misstag. Administratörer kan dessutom rensa redan uppladdade bilder med ett nytt kommando:

    forgejo doctor avatar-strip-exif
    

    Ett enkelt sätt att skydda användarnas personliga information – även i efterhand.

    Förbättringar för utvecklare

    Utvecklare får också sin beskärda del av nyheter:

    • Forgejo Actions visar nu alla tidigare körningar direkt i webbgränssnittet – perfekt för felsökning.
    • Workflow-filer kontrolleras automatiskt för vanliga fel, som stavfel eller ogiltiga variabler.
    • Commit-listor visar nu även tags, och releaser visar tidsstämplar på sina bilagor.
    • Markdown-redigeraren har fått snabbkommandon för fet och kursiv text.
    • Efter “force push”-ändringar visas nu byggstatusen (CI-status) direkt, vilket gör kodgranskning snabbare.

    Små förbättringar, men tillsammans bidrar de till en mjukare utvecklarupplevelse.

    Smidigare drift för administratörer

    Administratörer som kör Forgejo i containers (t.ex. Docker eller Kubernetes) får det enklare tack vare uppdaterade miljövariabler för loggning. De nya namnen (LOGGER_<NAMN>_MODE) gör konfigurationen tydligare och enklare att hantera i större miljöer.

    Tidsstyrda versioner och långsiktigt stöd

    Forgejo följer nu en tidsbaserad release-cykel med nya versioner var tredje månad och LTS-versioner (Long-Term Support) varje år.
    Version 13.0 får stöd till januari 2026, vilket ger användare en stabil grund för långsiktiga installationer.

    Migrering från Pagure

    Sedan Fedora-projektet avslutade sitt stöd för Pagure i slutet av 2024, har Forgejo blivit ett naturligt alternativ. Den inbyggda migreringsfunktionen gör det möjligt att importera hela Pagure-miljöer – inklusive projekt, metadata och användare – direkt till Forgejo utan större handpåläggning.

    Tillgänglighet

    Forgejo 13.0 finns nu att ladda ner som binärfil eller container-image från den officiella webbplatsen.
    Innan man uppgraderar rekommenderas att läsa avsnittet om “breaking changes” och ta en fullständig säkerhetskopia enligt uppgraderingsguiden.

    Sammanfattning

    Forgejo 13.0 är en välavvägd uppdatering som stärker säkerheten, förenklar moderering och gör vardagen lättare både för utvecklare och administratörer.

    Med globala säkerhetskrav, borttagning av känslig metadata och fler verktyg för felsökning fortsätter Forgejo att positionera sig som ett tryggt och modernt alternativ till de stora proprietära Git-plattformarna.

    https://forgejo.org/download

    Forgejo 13.0 — Fakta

    Självhostad Git-plattform (”git forge”) med fokus på säkerhet, moderering och förbättrat arbetsflöde.

    Vad är Git?

    Git är ett distribuerat versionshanteringssystem som används för att spåra ändringar i källkod. Det låter flera utvecklare arbeta samtidigt på samma projekt utan att skriva över varandras ändringar. Genom att spara varje version som en ”commit” kan man enkelt gå tillbaka, jämföra eller slå ihop kod. Git används som grund för plattformar som Forgejo, GitHub och GitLab.

    • Version13.0 (stöd t.o.m. jan 2026)
    • TypPlattform för kodhostning: repo, issues, pull requests, releases
    • CI/CDForgejo Actions med förbättrad felsökning och statisk kontroll av workflow-filer
    • SäkerhetGlobalt 2FA-krav, starkare kryptering av Actions-hemligheter
    • IntegritetAutomatisk borttagning av EXIF-data i avatarer + CLI-städning
    • ModereringInbyggda anmälningar av innehåll (repo, issues, kommentarer, PRs)
    • AnvändbarhetTaggar i commitlistor, tidsstämplar på releasebilagor, CI-status efter force push
    • RedigeringSnabbkommandon för ** och * i Markdown-editorn
    • DriftFörenklade logger-variabler LOGGER_<NAME>_MODE; containers & binärer tillgängliga
    • MigreringInbyggt stöd för flytt från Pagure (repo + metadata)

    Exempel: aktivera globalt 2FA-krav

    [security]
    GLOBAL_TWO_FACTOR_REQUIREMENT = all   ; eller: admin

    Exempel: rensa EXIF från avatarer

    forgejo doctor avatar-strip-exif

    Tips: Läs ”breaking changes” och ta full backup innan uppgradering.

  • Farväl Windows 10 –Hej, linux , dags att återta den digitala friheten

    När Microsoft nu lägger locket på för Windows 10 lämnas miljontals användare utan säkerhetsuppdateringar. Många tror att den enda vägen framåt är Windows 11 – men det finns andra alternativ. I en tid då digital suveränitet blir allt viktigare kan det vara dags att ta tillbaka kontrollen över sina egna datorer.


    I dag slutar Microsoft att stödja Windows 10 med säkerhetsuppdateringar.
    Men det finns alternativ – du behöver inte slänga din dator bara för att den inte stöder Windows 11.

    När Microsoft nu avslutar stödet för Windows 10 står många inför frågan: måste vi verkligen gå över till Windows 11?
    I en tid då allt fler talar om digital suveränitet kräver Microsoft att användare skapar ett konto hos dem bara för att kunna använda deras operativsystem. Samtidigt växer beroendet av molntjänster från jättar som Microsoft och Google – men vad händer egentligen med vår personliga data där?

    Vi vet att information används till allt från AI-träning till riktad marknadsföring. Om en AI tränas på fakturor, mejl och dokument som lagras i molnet – vem garanterar då att uppgifterna inte utnyttjas för kommersiella syften?

    Utvecklingen påminner om bilbranschen: köper du en modern Volvo EX90, fylld med datorer och elektronik, är du beroende av auktoriserade tekniker. Den gamla Volvo 240:n kunde däremot lagas av vilken bymekaniker som helst. Samma sak håller nu på att hända med våra datorer – från verktyg vi själva kontrollerar till låsta system vi bara får använda på tillverkarens villkor.

    Men vad använder de flesta egentligen sin dator till i dag?
    Att betala räkningar, läsa e-post och skriva några brev. För sådant krävs varken Windows 11 eller Apples senaste system.

    Ett lättviktigt Linux-system, som Ubuntu eller Mint, fungerar utmärkt även på äldre datorer – utan tvångskonton, reklam eller dolda spionfunktioner.

    Kanske är det nu vi ska säga farväl, inte bara till Windows 10, utan också till idén om att våra datorer måste kontrolleras av någon annan än oss själva.
    Kanske är det dags att säga hej till Linux.

    Fakta: Windows 10 — slutet på en era

    Lansering:
    29 juli 2015
    End of Life:
    14 oktober 2025

    Efter nästan tio år upphör Microsoft helt med säkerhetsuppdateringar och buggfixar för Windows 10. Systemet fungerar fortsatt, men blir gradvis mer sårbart för nya hot.

    Företag kan köpa Extended Security Updates (ESU) under en begränsad tid, men det är en tillfällig och kostsam lösning. För privatpersoner är stödet slut.

    Minnesnotis: Windows 10 gav många stabil drift — men också oväntade omstarter, envisa uppdateringar och den klassiska blåskärmen. När epoken nu avslutas kan det vara läge att prova ett friare alternativ.
    Tips: Lättviktiga Linux-distributioner som Ubuntu eller Mint fungerar utmärkt på äldre datorer.

  • Fri programvara i fyrtio år – FSF firar jubileum med öppen telefon plattform.

    Den 4 oktober 2025 firade Free Software Foundation fyrtio år i Boston med både historisk återblick och framtidsbesked. Under dagen presenterades Ian Kelling som ny president och FSF lanserade LibrePhone, ett projekt som siktar på full mjukvarufrihet i mobilen – från firmware till operativsystem. Tillsammans med röster från veteraner och aktivister markerade jubileet en ny offensiv för att ge fler användare verklig kontroll över sin teknik.

    På LM Ericsson Fälttelefon m/37 sitter en skylt där det står ”Fiende lyssnar”. Idag samlar ”fienden” in data om oss via AI, eller säljer data vidare till andra aktörer.

    Den 4 oktober 2025 fyllde Free Software Foundation (FSF) 40 år. Firandet gick av stapeln i Boston, Massachusetts, där organisationen inte bara blickade bakåt på fyra decennier av kamp för mjukvarufrihet, utan också lanserade nya visioner för framtiden. Två centrala nyheter presenterades: en ny president och ett nytt projekt som siktar på att göra fria mobiltelefoner till verklighet.

    Ny president för FSF

    Under ett panelsamtal med flera av stiftelsens veteraner – däribland Richard Stallman, Geoffrey Knauth, Christina Haralanova och Gerald Jay Sussman – introducerades Ian Kelling som FSF:s nya president. Kelling har länge varit aktiv inom organisationen som systemadministratör och styrelsemedlem.

    I sitt första uttalande som president betonade han vikten av att stärka FSF:s förmåga att bemöta nya hot mot datoranvändares frihet:

    ”Jag vill både fördjupa kampen mot de nya hoten mot mjukvarufriheten och samtidigt välkomna fler människor än någonsin in i rörelsen.”

    Röster från rörelsen

    Jubileumsdagen innehöll också berättelser från aktivister och volontärer inom fri programvara. Bland talarna fanns:

    • Amin Bandali, forskare och mångårig bidragsgivare till GNU-projektet, EmacsConf och Debian.
    • Corwin Brust, Savannah Hacker och Emacs-utvecklare.
    • Panos Alevropoulos, jurist från Grekland, som delade erfarenheter från FSF:s Licensing & Compliance Lab och kampanjen End Software Patents.

    Deras berättelser gav en konkret bild av hur mångfacetterat och globalt arbetet för mjukvarufrihet har blivit.

    LibrePhone – en fri mobilplattform

    Den största nyheten kom dock från FSF:s verkställande direktör Zoë Kooyman, som presenterade LibrePhone Project. Projektet, som utvecklas tillsammans med den erfarne fri programvaru-utvecklaren Rob Savoye, har målet att skapa en helt fri mobilplattform – från firmware till operativsystem.

    Bakgrunden är enkel: mobiltelefoner har blivit den kanske viktigaste datorn i människors vardag, men marknaden domineras av Apple och Google, vars system bygger på proprietära komponenter. LibrePhone vill bli ett alternativ för den som vill ha full kontroll över sin teknik.

    Kooyman uttryckte förhoppningen så här:

    ”Eftersom mobiltelefoner är så allestädes närvarande idag, tror vi att LibrePhone kan föra mjukvarufrihet till många fler användare världen över.”

    Tidigare försök i samma riktning inkluderar bland annat UBports Ubuntu Touch, Purisms Librem Phone och projekt som Liberux NEXX och FuriLabs FLX1s. Trots intressanta idéer har dessa initiativ hittills förblivit nischprodukter. FSF:s engagemang kan ge ny tyngd åt visionen.

    Global gemenskap och framtidsfrågor

    Temat för dagen var inte bara stora projekt, utan också gemenskap. Lokala grupper under namnet LibreLocal berättade om sina erfarenheter från olika delar av världen – vad som fungerar, vilka utmaningar de möter och hur fri programvara kan stärka lokala samhällen.

    Dagen avslutades med ett panelsamtal med representanter från Electronic Frontier Foundation (EFF), F-Droid, Sugar Labs och FSF själva. Samtalen kretsade kring integritet, mobil frihet och vikten av fri programvara i utbildning.

    FSF:s programansvariga Miriam Bastian sammanfattade känslan:

    ”Vi är oerhört tacksamma för det arbete som otaliga utvecklare och aktivister lagt ner under fyrtio år. Utan deras insatser skulle vi inte vara här idag.”

    Om Free Software Foundation

    FSF grundades 1985 av Richard Stallman för att främja datoranvändares rätt att använda, studera, modifiera och dela programvara. Organisationen är mest känd som huvudkraften bakom GNU-projektet, vars programvara utgör en central del av Linux-system.

    Med fyrtio år bakom sig och nya satsningar i horisonten står FSF inför en fortsatt kamp: att försvara användarnas frihet i en tid där tekniken blir allt mer osynlig, men samtidigt allt mer styrande över våra liv.

  • Tails 7.0 – anonymt Linuxsystem blir snabbare och enklare

    Det anonymitetsfokuserade operativsystemet Tails är nu ute i version 7.0. Med snabbare start, nya standardappar och en modernare användarupplevelse tar systemet ytterligare steg för att göra digitalt självskydd mer tillgängligt för alla.

    År 2026 kan bli ett nytt 1984 – kanske med kommunister i en svensk regering.

    Ett steg framåt för anonymitet på nätet
    Det portabla operativsystemet Tails har nu släppts i version 7.0. Systemet är särskilt utvecklat för att skydda användare mot övervakning och censur, och bygger på den senaste utgåvan av Debian Linux.

    Snabbare start och smidigare användning
    En av de största nyheterna är att Tails numera startar betydligt snabbare än tidigare. Däremot krävs lite mer minne i datorn – minst 3 GB – för att systemet ska fungera utan problem.

    Nya appar i fokus
    Tails 7.0 kommer med en ny standardterminal och en ny bildvisare, vilket gör arbetsmiljön modernare och enklare att använda. Även flera andra förinstallerade program har uppdaterats till sina senaste versioner, som webbläsare, e-postklient och verktyg för bild- och ljudredigering.

    Rensat och förnyat
    För att hålla systemet smidigt har utvecklarna tagit bort vissa äldre funktioner och menyer. Fokus ligger på att göra upplevelsen mer renodlad och lättillgänglig, särskilt för nya användare.

    En hyllning till en viktig medarbetare
    Den här versionen är också tillägnad minnet av Lunar, en uppskattad utvecklare och aktivist inom fri programvara som bidrog starkt till både Tails och andra öppna projekt.

    Tillgängligt nu
    Tails 7.0 finns att ladda ner gratis från projektets officiella webbplats. Det går att installera på USB-minne och använda på vilken dator som helst, utan att lämna spår efter sig.

    ▶ Tails 7.0 • Teknisk fakta_

    Version & datum
    Tails 7.0 (släppt 18 september 2025)
    Bas
    Debian 13 “Trixie” (stabil)
    Kernel
    Linux 6.12.43 (LTS-serie)
    Skrivbord
    GNOME 48 (“Bengaluru”)
    Nya standardappar
    GNOME Console (terminal), GNOME Loupe (bildvisare). “Root Terminal” bytt namn till Root Console.
    Prestanda
    Snabbare uppstart: ~10–15 s snabbare på de flesta datorer genom byte av bildkomprimering från xz till zstd (bilden ~10% större). Lågkvalitativa USB-minnen kan starta ~20 s långsammare.
    Minimikrav RAM
    3 GB (tidigare 2 GB). Varning visas om kravet inte uppfylls.
    Uppdaterade komponenter
    Tor 0.4.8.17 Tor Browser 14.5.7 Thunderbird 128.14 ESR OnionShare 2.6.3 KeePassXC 2.7.10 Kleopatra 24.12 GIMP 3.0.4 Inkscape 1.4 Audacity 3.7.3 Electrum 4.5.8 Text Editor 48.3 Document Scanner 46.0 Inkscape hoppar över onboarding i Tails.
    GNOME-förändringar
    Omgjorda inställningar (tillgänglighet, ljud, mus/tangentbord), överamplifiering, alltid synliga rullningslister, förbättrad skärmläsare, dynamisk arbetsyteindikator, batterihälsa-option i ströminställningar.
    Borttaget
    “Places”-menyn; Kleopatra ur Favoriter; paket: unar, aircrack-ng, sq, Power Statistics; föråldrat “Network Connection”-alternativ.
    Hårdvarustöd
    Förbättrat stöd för nyare grafik och Wi-Fi med kernel 6.12.43.
    Uppgradering
    Automatiska uppgraderingar endast från 7.0~rc1/rc2 → 7.0. Övriga installationer: manuell uppgradering.
    Nedladdning
    ISO/USB-avbilder för 64-bitars system via den officiella webbplatsen.
    Dedikation
    Versionen är tillägnad minnet av Lunar (1982–2024).

    Tips: För bäst uppstartstid – använd ett USB-minne av god kvalitet. _

  • Tails 7.0 – stor uppdatering på gång, testversion nu tillgänglig

    Tails-projektet har nu gjort den första Release Candidate-versionen av Tails 7.0 tillgänglig för allmänheten. Det rör sig om en betydande uppdatering av det portabla och sekretessinriktade operativsystemet som bygger på Debian GNU/Linux och är utvecklat för att skydda användare mot både övervakning och censur.

    Tails 7.0 baseras på den kommande Debian 13 ”Trixie” och använder den långsiktigt underhållna Linux 6.12 LTS-kärnan. Som standard kommer systemet med skrivbordsmiljön GNOME 48, där två nya standardappar gör entré: terminalprogrammet GNOME Console och bildvisaren GNOME Loupe.

    Bland förändringarna finns flera städåtgärder:

    Det gamla alternativet Network Connection försvinner från välkomstskärmen.

    Kleopatra-appen tas bort från menyn Favoriter.

    Vissa program som tidigare fanns med i live-ISO:n plockas bort, bland annat unar, aircrack-ng och sq.

    Många program har uppdaterats till nyare versioner, inklusive Tor 0.4.8.17, Mozilla Thunderbird 128.13 ESR, OnionShare 2.6.3, Kleopatra 24.12, KeePassXC 2.7.10, GIMP 3.0.4, Inkscape 1.4, Audacity 3.7.3 och Electrum 4.5.8. Även Tails egna verktyg har förbättrats och fått nya versioner.

    Utvecklarna har dessutom åtgärdat en rad buggar, bland annat ett irriterande problem i tidigare versioner där vissa språk inte fick korrekt tangentbordslayout.

    Release Candidate-versionen kan laddas ner nu från Tails officiella webbplats, både som ISO- och USB-avbild. I och med den här versionen höjs systemkravet från 2 GB till minst 3 GB RAM för en smidig användarupplevelse. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta är en testversion och inte rekommenderas för produktionsbruk.

    Den slutgiltiga versionen av Tails 7.0 planeras att släppas 16 oktober 2026. Användare av nuvarande versioner kommer att kunna uppgradera manuellt, men automatiska uppdateringar kommer ännu inte att vara möjliga.

    https://tails.net/news/test_7.0-rc1

    Faktaruta: Tails OS

    Fullständigt namn: The Amnesic Incognito Live System

    Första versionen: 23 juni 2009

    Nuvarande stabil version: 6.x (nästa: 7.0, baserad på Debian 13 “Trixie”)

    Utvecklare: The Tails Project (ideell organisation)

    Licens: Fri och öppen källkod (GPL m.fl.)

    Webbplats: https://tails.net


    Syfte och funktion

    • Körs som ett portabelt operativsystem från USB-minne eller DVD.
    • Lämnar inga spår på datorn efter avstängning (”amnesic” design).
    • All internettrafik går via Tor-nätverket för anonymitet.
    • Förhindrar spårning och censur.
    • Krypteringsstöd för filer, e-post och meddelanden.

    Inbyggda verktyg

    • Webbläsare: Tor Browser
    • E-post: Mozilla Thunderbird + Enigmail
    • Lösenordshanterare: KeePassXC
    • Säker filöverföring: OnionShare
    • Kryptering och signering: GnuPG, Kleopatra
    • Bild- och ljudredigering: GIMP, Audacity

    Historik

    Tails bygger på Debian GNU/Linux och utvecklades som en efterföljare till projektet Incognito. Det används av journalister, visselblåsare, aktivister och privatpersoner världen över. Operativsystemet blev känt genom att Edward Snowden använde det vid sina avslöjanden 2013.

    Krav

    • USB-minne (minst 8 GB) eller DVD
    • 3 GB RAM (från version 7.0)
    • x86-64-kompatibel processor
  • Bygg din egen diskförstörare med webbgränssnitt – praktisk tillämpning och utvärdering

    Tux och en svensk tiger raderar hårddiskar, så att inte lede fi kan se innehållet.

    Tidigare denna månad presenterade vi ett inlägg om hur man återbrukar en uttjänt dator och förvandlar den till en dedikerad diskförstörare med webbgränssnitt. Artikeln beskrev en lösning där en gammal maskin utrustas med ett skriptbaserat webbgränssnitt för att hantera radering av hårddiskar lokalt och fjärrstyrt. För mer information om hur systemet byggs upp – se den ursprungliga artikeln.

    Bakgrund och syfte

    Under många år har jag samlat på mig ett stort antal hårddiskar, främst mekaniska (HDD), både egna och från andra. Av integritetsskäl har jag aldrig vågat lämna dem till återvinning utan att först säkerställa att datainnehållet är oåterkalleligt raderat. Många av diskarna innehåller potentiellt känslig information, och eftersom jag åtagit mig ansvaret att hantera även andras lagringsmedia professionellt, är datadestruktion med hög säkerhet ett absolut krav.

    Erfarenheter från drift

    Under de senaste veckorna har jag använt det webbaserade diskförstörare-systemet i praktiken. Det har fungerat stabilt och är användarvänligt, med tydlig återkoppling via gränssnittet. En stor fördel är att raderingsförloppet kan övervakas i realtid via webbläsaren, vilket gör det enklare att logga förlopp, bekräfta färdigställd radering och felsöka vid behov.

    Identifierade begränsningar

    Den nuvarande implementationen i webbappen har dock en begränsning: den hanterar endast en hårddisk åt gången. I situationer där man vill sanera flera diskar parallellt – t.ex. i en batchprocess – är detta en flaskhals. Om man istället kör raderingen via terminal (SSH) och använder shred direkt mot flera enheter i bakgrunden (t.ex. via screen eller tmux), kan man utnyttja maskinens resurser bättre och köra flera shred-processer samtidigt.

    Exempel på parallell radering via SSH:

    sudo shred -vzn 3 /dev/sdX &
    sudo shred -vzn 3 /dev/sdY &
    sudo shred -vzn 3 /dev/sdZ &
    
    Svensk manaulsida till shred

    Här raderas tre diskar parallellt med 3 överskrivningar och nollfyllning på slutet.

    Slutsats och nästa steg

    Trots begränsningen med sekventiell radering fungerar webbappen som ett robust och lättanvänt gränssnitt för manuell diskhantering. I nästa iteration planeras stöd för köhantering av flera diskar och eventuell integration med udev-regler för automatisk identifiering av nya enheter. Även loggning och export av raderingsrapporter i text- eller JSON-format övervägs.

    Lede fi bli ledsen i ögat när en Svensk tiger.

Etikett: Integritet

  • Forgejo 13.0: Nu med modereringsverktyg och globalt krav på tvåfaktorsinloggning

    Den fria Git-plattformen Forgejo har nått version 13.0, och med det kommer en rad förbättringar som stärker både säkerheten och användarupplevelsen. Den nya versionen introducerar inbyggda verktyg för moderering, globalt krav på tvåfaktorsinloggning och flera smarta uppdateringar för utvecklare och administratörer. Forgejo fortsätter därmed att befästa sin roll som ett öppet och självständigt alternativ till…

  • Farväl Windows 10 –Hej, linux , dags att återta den digitala friheten

    När Microsoft nu lägger locket på för Windows 10 lämnas miljontals användare utan säkerhetsuppdateringar. Många tror att den enda vägen framåt är Windows 11 – men det finns andra alternativ. I en tid då digital suveränitet blir allt viktigare kan det vara dags att ta tillbaka kontrollen över sina egna datorer. I dag slutar Microsoft…

  • Fri programvara i fyrtio år – FSF firar jubileum med öppen telefon plattform.

    Den 4 oktober 2025 firade Free Software Foundation fyrtio år i Boston med både historisk återblick och framtidsbesked. Under dagen presenterades Ian Kelling som ny president och FSF lanserade LibrePhone, ett projekt som siktar på full mjukvarufrihet i mobilen – från firmware till operativsystem. Tillsammans med röster från veteraner och aktivister markerade jubileet en ny…

  • Tails 7.0 – anonymt Linuxsystem blir snabbare och enklare

    Det anonymitetsfokuserade operativsystemet Tails är nu ute i version 7.0. Med snabbare start, nya standardappar och en modernare användarupplevelse tar systemet ytterligare steg för att göra digitalt självskydd mer tillgängligt för alla. Ett steg framåt för anonymitet på nätetDet portabla operativsystemet Tails har nu släppts i version 7.0. Systemet är särskilt utvecklat för att skydda…

  • Tails 7.0 – stor uppdatering på gång, testversion nu tillgänglig

    Tails-projektet har nu gjort den första Release Candidate-versionen av Tails 7.0 tillgänglig för allmänheten. Det rör sig om en betydande uppdatering av det portabla och sekretessinriktade operativsystemet som bygger på Debian GNU/Linux och är utvecklat för att skydda användare mot både övervakning och censur. Tails 7.0 baseras på den kommande Debian 13 ”Trixie” och använder…

  • Bygg din egen diskförstörare med webbgränssnitt – praktisk tillämpning och utvärdering

    Tidigare denna månad presenterade vi ett inlägg om hur man återbrukar en uttjänt dator och förvandlar den till en dedikerad diskförstörare med webbgränssnitt. Artikeln beskrev en lösning där en gammal maskin utrustas med ett skriptbaserat webbgränssnitt för att hantera radering av hårddiskar lokalt och fjärrstyrt. För mer information om hur systemet byggs upp – se…