Linux fortsätter att dominera inom ”självhosting” och hemmalabb enligt årets internationella Self-Host Survey 2025. Med över 4 000 deltagare visar undersökningen att mer än fyra av fem självhostare väljer Linux som grund för sina system – ofta av integritetsskäl. Virtualiseringsplattformen Proxmox, hemautomationssystemet Home Assistant OS och Raspberry Pi OS hör till de mest populära lösningarna, medan Windows och BSD-baserade system endast används i begränsad omfattning. Resultaten ger en tydlig bild av hur tekniskt intresserade privatpersoner bygger sina egna servermiljöer och varför.
Linux regerar i hemmaservrar – resultat från Self-Host Survey 2025
Att bygga sin egen server hemma har gått från nördprojekt till ett genomtänkt sätt att skydda sin integritet och få kontroll över sin digitala data. I årets Self-Host User Survey 2025, genomförd av communityn selfh.st och publicerad av dess grundare Ethan Sholly, deltog 4 081 entusiaster från hela världen. Resultatet är tydligt: Linux dominerar självhostade system och hemmalabb.
Linux leder överlägset
Över 81 procent av alla som deltog i undersökningen använder Linux som plattform för sina hemmaservrar, oavsett om det handlar om fysiska datorer, virtualiserade miljöer eller containerbaserad infrastruktur.
Detta bekräftar även den globala serverbilden. Enligt Wikipedia driver Linux 63 procent av världens serverinfrastruktur. För självhostare är det inte bara teknikintresset som väger tungt – den vanligaste anledningen till att självhosta är integritet, där Linux är ett naturligt val tack vare öppenheten och kontrollen över systemet.
Mest använda operativsystem i hemmalabb 2025
Placering
Operativsystem
Andel
Kommentar
1
Linux (generellt)
81 %
Tydlig dominans
2
Proxmox (Debian-baserat)
45 %
Virtualiseringsplattform
3
Home Assistant OS
29 %
System för hemautomation
4
Raspberry Pi OS
24 %
Vanligt i enklare projekt
5
Windows Server
< 6 %
Begränsad användning
6
FreeBSD med flera
strax över 5 %
Stabil nisch
Samtliga tre toppsystem baseras på Linux.
Containerplattformar
Plattform
Användning
Docker
cirka 90 %
LXD
30 %
Podman
11 %
Docker är det mest använda containerverktyget och ses som standard inom självhosting. Det mest överraskande resultatet är att LXD hamnar på andra plats, vilket tyder på ett ökande intresse för mer avancerad container- och VM-hantering. Podman, som ofta lyfts fram som ett säkrare alternativ genom rootless-drift, har ännu inte fått lika stort genomslag.
Varför självhosta?
De vanligaste skälen som anges i undersökningen är:
Integritet och kontroll över data
Tekniskt intresse
Lägre kostnader och oberoende från molntjänster
Flexibilitet och möjlighet att skräddarsy system
Övriga intressanta resultat
Undersökningen inkluderar även uppgifter om:
Vanlig hårdvara i hemmalabb
Verktyg för virtualisering och orkestrering
Populära tjänster (till exempel mediaservrar, backup och smarta hem-lösningar)
Nätverks- och lagringspraxis
Så kan du själv komma igång med självhosting
Ett enkelt exempel på nyttan med självhosting är att lagra manualer till hushållsmaskiner lokalt. Många har stått vid tvättmaskinen och råkat aktivera barnlåset, för att sedan desperat försöka hitta rätt manual på internet. Om manualen i stället finns sparad på en lokal webbserver blir det snabbt och enkelt att lösa problemet.
Ett annat praktiskt exempel är att fotografera och ladda upp kvitton. Det väcker frågan: vill man verkligen att personlig information ska lagras i en extern app där man inte har kontroll över hur datan hanteras? Genom att lagra sådant på en egen server behåller man kontrollen över sin information.
För den som vill börja med självhosting är det klokt att starta i liten skala. En äldre stationär dator, utrustad med en större hårddisk, kan fungera utmärkt som en NAS. Installera exempelvis Ubuntu Server eller Debian som grund. Därefter kan du sätta upp Apache och PHP för att köra webbapplikationer som WordPress eller ett wiki-system, vilket är användbart för anteckningar och dokumentation i hushållet.
Om din internetleverantör tillhandahåller en publik IP-adress kan du aktivera port forwarding i din router. Detta möjliggör åtkomst till servern även utanför hemmet. När grunderna fungerar stabilt kan du stegvis lägga till fler tjänster, exempelvis backup-system, mediaserver eller hemautomation.
Slutsats
Linux har etablerat sig som ryggraden inom självhosting och hemmalabb, inte bara i datacenter. För många är självhosting idag ett sätt att uppnå digital självständighet. Verktyg som Proxmox, Docker och Raspberry Pi OS har gjort det enklare än någonsin att komma igång.
Även för den som inte planerar att drifta en egen server är undersökningen intressant, eftersom den ger en tydlig bild av vilka tekniker hemanvändare faktiskt satsar på.
Driva egna digitala tjänster hemma på en gammal dator
Grundkrav på datorn
• 64-bitars CPU (helst)
• Minst 4 GB RAM (8 GB rekommenderas för WordPress + databaser)
• SSD om möjligt för bättre prestanda
• Stabil internetuppkoppling + router där du kan vidarebefordra portar (port forwarding)
Nätverk & säkerhet
• Ställ in fast intern IP-adress på servern
• Vidarebefordra portar 80 (HTTP) i routern
• Installera brandvägg (t.ex. ufw) och öppna endast nödvändiga portar
• Skapa en vanlig användare, inaktivera lösenordsinloggning via SSH om möjligt (använd SSH-nycklar)
Operativsystem
• Installera en serverversion av Debian eller Ubuntu Server
• Välj endast nödvändiga paket vid installationen (SSH-server, inga onödiga skrivbordsmiljöer)
Databas för WordPress sudo mysql_secure_installation
Skapa databas + användare för WordPress med starkt lösenord.
WordPress-installation
• Ladda ner WordPress och packa upp i /var/www/html/ eller egen virtuell host
• Sätt rätt ägare: sudo chown -R www-data:www-data /var/www/html/
• Skapa wp-config.php med dina DB-uppgifter
• Kör webbinstallationen via webbläsaren (serverns IP / domän)
WP-CLI (rekommenderas)
Installera WP-CLI för att kunna administrera WordPress via terminal: curl -O https://raw.githubusercontent.com/wp-cli/builds/gh-pages/phar/wp-cli.phar php wp-cli.phar --info chmod +x wp-cli.phar sudo mv wp-cli.phar /usr/local/bin/wp
Exempel på kommandon: wp plugin update --all wp core update wp cache flush
Extern åtkomst & domän
• Peka en domän eller DNS-record (t.ex. via DynDNS) till din publika IP
• Testa åtkomst externt (mobil med 4G/5G) för att verifiera funktion
Övriga egna tjänster
På samma server kan du även köra:
• Nextcloud (egen “molnlagring”)
• Egna wikis (t.ex. MediaWiki, Wiki.js)
• Små egna API:er och PHP/Python-appar
via samma webbserver eller separata virtuella hosts.
Tips: Börja enkelt, håll systemet uppdaterat (sudo apt upgrade) och ta regelbundna säkerhetskopior.
WordPress går in i en ny epok där samarbete, AI och prestanda står i centrum. Med WordPress 6.9 läggs grunden genom snabbare och säkrare sajter, smartare redigeringsverktyg och inbyggda samarbetsfunktioner som Notes. Samtidigt tornar WordPress 7.0 upp sig vid horisonten – en uppdatering som lovar realtidsredigering, djupare AI-stöd, bättre mobilupplevelser och de första stegen mot inbyggt flerspråksstöd. Tillsammans markerar dessa versioner ett skifte från ”bara ett CMS” till en komplett, framtidssäkrad plattform för modernt webbskapande.
WordPress 6.9 och 7.0 – sammanfattning
WordPress befinner sig i en omvandlingsfas där plattformen går från att vara ett traditionellt CMS till ett mer samarbetsinriktat, intelligent och mobilt framtidssäkert verktyg. Version 6.9, lanserad i december 2025, har lagt grunden för detta genom att förbättra redigeringsupplevelsen, öka prestandan och förstärka säkerheten. Version 7.0, planerad till 2026, väntas bli ett av de mest revolutionerande släppen hittills med fokus på AI, realtidssamarbete och framtida flerspråkstöd.
I WordPress 6.9 introducerades ”Notes” – blockbaserade kommentarer direkt i editorn. Detta gör det möjligt att lämna feedback på specifika avsnitt utan externa verktyg. Block kan nu även döljas från frontenden, vilket gör det enkelt att förbereda innehåll utan publik synlighet. Redigeringsläget förenklades för att underlätta enklare uppdateringar, samtidigt som avancerade inställningar finns kvar för designers. Nya block (t.ex. dragspelsblock och lästid) kompletteras av förbättrad drag-och-släpp-funktionalitet samt en global kommandopanel (Ctrl/Cmd + K) för snabbare arbetsflöden.
Prestandaoptimeringarna i 6.9 inkluderar effektivare skriptladdning, on-demand-blockstilar, bättre cache och snabbare sidgenerering via mallutmatningsbuffert. Säkerheten stärktes med modern lösenordshashning (bcrypt), högre PHP-krav (minst 7.4) och förbättrade hälsokontroller. Uppdateringar sker automatiskt för kritiska säkerhetspatchar.
För utvecklare tillkom bland annat Abilities API, som låter funktioner definieras maskinellt – viktigt inför AI-stöd i framtida versioner. Interactivity API förbättrades för att möjliggöra moderna funktioner som ”instant search” och snabb sidnavigering utan omladdning. HTML API erbjuder säkrare hantering av HTML, och Block Bindings har gjorts mer intuitivt för dynamiska kopplingar mellan block och datakällor.
Med WordPress 7.0 är tre områden särskilt betydelsefulla:
AI-integrering – AI som kan föreslå texter, rubriker, designförbättringar och till och med analysera innehåll. Förväntas bli frivilligt (opt-in).
Realtidssamarbete – flera användare kan redigera samma innehåll samtidigt, likt Google Docs. CRDT-teknik och WebRTC testas för synkronisering.
Mobiloptimerat admin-gränssnitt – hela backend görs responsiv, vilket möjliggör redigering direkt från mobilen utan begränsningar.
På sikt kommer grundläggande flerspråksstöd börja införas (fas 4 av Gutenberg-projektet), där innehåll ska kunna kopplas till flera språk utan externa plugins. Version 7.0 fokuserar främst på samarbete (fas 3), men flerspråksarbetet inleds parallellt.
Communityn är överlag positiv, särskilt kring samarbete, prestanda och redigeringsförbättringar. AI-funktioner ses som lovande, men vissa uttrycker oro kring integritet och risken att WordPress blir överkomplicerat. Många efterfrågar en balanserad utveckling som inte skrämmer bort mindre erfarna användare. Erfarenheterna från introduktionen av Gutenberg 2018 gör att försiktighet efterfrågas vid större UI-förändringar.
Konsekvenser för olika användare
Vanliga användare: Snabbare och säkrare sajter, enklare mobiladministration, bättre blockhantering och möjlighet till AI-stöd i framtiden.
Innehållsskapare/redaktörer: Notes, realtidssamarbete, automatiserade arbetsflöden, effektivare mallhantering och AI som idégenerator.
Utvecklare: Nya API:er (Abilities, HTML, Interactivity), större fokus på block och automation, samt behov av att anpassa lösningar för samarbetsfunktioner.
Slutsats: WordPress 6.9 ger stabilitet och kvalitetslyft, medan 7.0 väntas bli en katalysator för en ny era av intelligent, samarbetsdriven och mobilanpassad webbutveckling. Om implementeringen lyckas utan att tappa enkelhet blir WordPress fortsatt branschledande – men nu med helt nya möjligheter för både teamarbete och automatisering.
Den som håller på med hemsidor, där är webappen wordpress den populäraste appen. Men även andra webappar som är skrivna i PHP kan behöva testas. Med egen testmiljö för LAMP kan man testa sina projekt. Har man till exempel en dator som inte klarar Windows 11, kan den bli en utmärkt NAS och testmiljö för webbappar skrivna i PHP eller annat språk.
Har du en gammal dator som du vill ge nytt liv? Du kan förvandla den till en webbtjänande server genom att installera en LAMP-stack – en kombination av Linux, Apache, MySQL/MariaDB och PHP[1]. Linux utgör operativsystemet, Apache agerar webbserver som levererar webbsidor, MySQL eller MariaDB sköter databasen där data lagras, och PHP är scriptspråket som binder samman allt för att skapa dynamiska webbsidor. I den här guiden går vi igenom, steg för steg, hur du installerar och konfigurerar en LAMP-stack på en Debian- eller Ubuntu-baserad server i hemmet – exempelvis en äldre dator du har stående.
Målgruppen är nybörjare med viss teknisk erfarenhet. Vi håller därför en lättförståelig, populärvetenskaplig ton samtidigt som vi säkerställer att allting blir tekniskt korrekt. Guiden täcker allt från installation av Apache, MySQL/MariaDB och PHP, till hur du får systemet att fungera i ditt lokala nätverk (LAN), vidare till att installera och konfigurera WordPress (ett populärt innehållshanteringssystem) och hur du kan administrera WordPress via kommandoraden med WP-CLI. Vi avslutar med grundläggande säkerhetsaspekter – såsom brandvägg, lösenordshantering och varför du inte bör exponera din hemserver direkt mot internet.
Översikt av innehåll:
Förberedelser: Vad du behöver och hur du förbereder servern och nätverket innan installation.
Installation av LAMP: Stegvis installation av Apache, MySQL/MariaDB och PHP på Debian/Ubuntu.
Installation av WordPress: Hur du laddar ner och konfigurerar WordPress på din LAMP-server.
WP-CLI: Användning av WordPress Command Line Interface för att administrera din WordPress-sajt via terminalen.
Säkerhet: Grundläggande åtgärder för att säkra din hemmaserver och WordPress-installation.
Avslutande tips: Några sista råd kring underhåll och vidare förbättringar.
Låt oss börja med att säkerställa att allting är på plats för installationen!
Förberedelser
Innan vi ger oss in på installationen, behöver du förbereda följande:
En dator med Linux (Debian eller Ubuntu Server): Installera gärna den senaste LTS-versionen av Ubuntu Server eller en stabil Debian-release på datorn du vill använda som server. Se till att systemet är uppdaterat (sudo apt update && sudo apt upgrade) och att du har administratörsrättigheter (sudo) på ett användarkonto.
Nätverksanslutning: Serverdatorn bör vara ansluten till ditt lokala nätverk, helst via kabel för stabilitet. Notera serverns lokala IP-adress (t.ex. 192.168.x.y) – du kan hitta den genom kommandot hostname -I eller via din routers gränssnitt. För att förenkla åtkomst inom hemnätverket kan du överväga att ge servern en statisk IP-adress på LAN: enklaste sättet är ofta att reservera en IP i routerns DHCP-inställningar baserat på serverns MAC-adress. Då får servern alltid samma adress på hemnätet, vilket underlättar när du ska ansluta till den.
Grundläggande kommandoradskunskaper: Vi kommer att använda terminalen flitigt för installation och konfiguration. Du bör kunna köra enkla Linux-kommandon och redigera konfigurationsfiler med en textredigerare som nano eller vim. Om servern är huvudlös (ingen skärm) kan du ansluta via SSH från en annan dator i nätverket.
Internetuppkoppling: För att ladda ner uppdateringar och programvara (Apache, MySQL, PHP, WordPress etc.) behöver servern internetåtkomst under installationen.
När ovanstående är ordnat är du redo att börja sätta upp din LAMP-stack!
Installation av LAMP
En LAMP-stack består av tre huvudsakliga komponenter att installera (utöver Linux som redan körs på din server): webbservern Apache, databasen MySQL/MariaDB och scriptspråket PHP. Vi går igenom installationen av dessa steg för steg på en Debian/Ubuntu-baserad distribution.
Installera Apache (webbserver)
Uppdatera paketindex: Öppna terminalen på din server och kör först en uppdatering av paketlistan:
sudo apt update
Installera Apache: Därefter installerar du Apache2 med apt:
sudo apt install apache2
På Ubuntu/Debian startar Apache automatiskt efter installationen och ställs in att köra vid uppstart. För säkerhets skull kan du kontrollera Apache-status:
sudo systemctl status apache2
Tjänsten bör visas som aktiv (running). Apache levereras med en standardsida (”It works!”) som du nu kan testa. Öppna en webbläsare på en klientdator i samma nätverk och navigera till http://<serverns-IP-adress> – du bör se Apaches välkomstsida som bekräftar att webbservern körs[3].
Aktivera Apache i brandväggen: Ubuntu har en inbyggd brandvägg (ufw). Tillåt HTTP- och HTTPS-trafik i brandväggen så att webbförfrågningar kan nå Apache:
sudo ufw allow ’Apache Full’ sudo ufw enable
Kommandot ’Apache Full’ öppnar port 80 (HTTP) och 443 (HTTPS) i brandväggen[4]. (OBS: Om ufw inte är installerat på Debian kan du antingen installera det eller använda annan brandväggslösning; på ett hemnätverk bakom en router kan du även välja att initialt lita på NAT:en, men det är bra att ha en lokal brandvägg som extra skydd.)
Installera MySQL/MariaDB (databas)
Installera databasservern: Kör följande kommando för att installera MySQL-server (i Ubuntu 20.04+ installeras i själva verket ofta MariaDB, en community-version av MySQL, men för enkelhet kallar vi den MySQL):
sudo apt install mysql-server
Under installationen kan du bli ombedd att sätta ett root-lösenord för MySQL (detta beror på distributionens version – vissa moderna Ubuntu-versioner sätter ingen root-lösenord och använder sockets-autentisering). Oavsett vilket, kommer vi strax att säkra installationen.
Starta och kontrollera MySQL: Precis som med Apache, kontrollera att databasservern är igång:
sudo systemctl start mysql # startar tjänsten om den ej redan är igång sudo systemctl enable mysql # ser till att den startar vid boot sudo systemctl status mysql # visar status
MySQL/MariaDB bör nu köras.
Säkra databasinstallationen: MySQL kommer med ett praktiskt script för grundläggande säkerhetshärdning. Kör:
sudo mysql_secure_installation
Detta guide-program frågar en serie frågor för att säkra din databasserver. Du kommer bland annat kunna: sätta eller uppdatera root-lösenordet (om det inte redan är satt), ta bort anonyma användarkonton, förhindra root-inloggning via fjärranslutning samt ta bort testdatabasen[5]. Acceptera att ta bort/inaktivera osäkra inställningar genom att svara Yes på frågorna. Efter att skriptet kört färdigt har du en grundsäkert konfigurerad MySQL/MariaDB-instans – kom ihåg det root-lösenord du eventuellt angav.
Installera PHP (scriptspråk)
Installera PHP och nödvändiga moduler: Installera PHP samt tillhörande Apache- och databaskopplingar med:
sudo apt install php libapache2-mod-php php-mysql
Paketet libapache2-mod-php kopplar samman PHP med Apache (så att Apache kan tolka .php-filer), och php-mysql tillåter PHP att prata med MySQL/MariaDB[6]. Utöver dessa grundläggande paket kan det vara klokt att installera några vanliga PHP-tillägg som WordPress och dess plugins kan behöva, t.ex. cURL, GD, mbstring, XML m.fl. Du kan installera flera på en gång:
(Ovanstående inkluderar vanliga tillägg; du kan alltid installera fler senare om något plugin kräver det.) När PHP och tilläggen är installerade, ladda om Apache så att eventuella nya moduler tas i bruk:
sudo systemctl restart apache2
Testa PHP (valfritt): För att verifiera att PHP fungerar med Apache kan du skapa en testfil. Kör t.ex.:
echo ”<?php phpinfo(); ?>” | sudo tee /var/www/html/info.php
Navigera sedan i webbläsaren till http://<serverns-IP>/info.php. Om du ser en sida med PHP-information (PHP-version och konfigurationsdetaljer) så fungerar PHP som det ska. Kom ihåg att ta bort testfilen senare av säkerhetsskäl (sudo rm /var/www/html/info.php), då den avslöjar detaljer om din PHP-konfiguration.
Brandvägg och lokal nätverksåtkomst
Efter att Apache, MySQL och PHP är installerade och körs, har du i princip en fungerande LAMP-server. Några viktiga punkter för att få allt att fungera smidigt på hemnätverket:
Brandvägg och portar: Vi aktiverade UFW-brandväggen och öppnade för ”Apache Full” tidigare, vilket innebär att din server tar emot trafik på port 80 (HTTP) och 443 (HTTPS). I ett hemmanätverk bakom en router är servern som standard inte tillgänglig utifrån internet (såvida du inte särskilt öppnar/forwardar portar på din router). För intern åtkomst inom LAN räcker det att brandväggen tillåter trafiken. Kontrollera att du kan nå Apache från en annan dator i nätverket via serverns IP-adress (som vi testade med välkomstsidan).
Lokal DNS (valfritt): Det kan bli lite omständligt att komma ihåg IP-adressen. Om du vill kan du på dina klientdatorer uppdatera deras hosts-fil så att t.ex. ett smidigt namn (som ”minserver.local”) pekar på serverns IP – eller använd din routers ev. funktion för lokala värdnamn. Detta är dock extra lyx; IP-adressen duger bra för att fortsätta installationen.
Statisk IP: Som nämnt bland förberedelserna, se till att serverns IP inte ändras över tid. Det bästa är att ställa in att den alltid får samma IP. Du kan antingen konfigurera detta i själva serverns nätverksinställningar (statisk IP via Netplan/DHCP override) eller mycket enkelt via routerns webbgränssnitt genom att binda serverns MAC-adress till en fast IP i DHCP (den enklaste lösningen enligt många). Detta förhindrar att servern plötsligt får en ny adress (vilket annars kan hända efter omstarter) och att dina bokmärken/inställningar till servern skulle sluta fungera.
Nu har vi en grundläggande LAMP-stack i drift. Dags att lägga till WordPress för att få en komplett hemsida!
Installation av WordPress
WordPress är ett av världens mest populära verktyg för att bygga webbplatser och bloggar. Vi kommer nu att installera WordPress på vår nya LAMP-server. Processen omfattar att skapa en databas åt WordPress, hämta själva WordPress-programvaran och konfigurera den.
Skapa en MySQL-databas för WordPress
WordPress behöver en egen databas att lagra all sin information i (inlägg, användare, inställningar, etc.). Vi använder MySQL/MariaDB som vi installerade för detta. Följande steg utförs i MySQL:s shell:
Logga in i MySQL: Kör sudo mysql -u root -p på servern för att logga in i MySQL prompten som root (administratör). Ange root-lösenordet du satte tidigare (om inget lösenord sattes, kör bara sudo mysql utan -p).
Skapa databas: När du fått MySQLs prompt (mysql>), skapa en ny databas som WordPress ska använda. Du kan kalla den vad du vill – i exemplet nedan används wordpress:
CREATE DATABASE wordpress;
Detta skapar en databas som heter ”wordpress”[9]. (Om du vill använda ett annat namn går det bra, notera det då för kommande steg.)
Skapa användare: För bättre säkerhet är det rekommenderat att inte låta WordPress använda root-kontot till databasen, utan skapa en dedikerad databas-användare. Skapa t.ex. en användare wordpressuser med ett lösenord:
CREATE USER ’wordpressuser’@’localhost’ IDENTIFIED BY ’ditt_lösenord’;
Byt ut ’ditt_lösenord’ mot ett starkt lösenord du väljer för databasanvändaren (minst 12 tecken, gärna slumpmässigt). Med detta kommando skapas en ny MySQL-användare wordpressuser som endast kan logga in från localhost (det vill säga från servern själv).
Ge användaren rättigheter: Nu ger vi den nya användaren fullständig åtkomst till den nya databasen:
GRANT ALL PRIVILEGES ON wordpress.* TO ’wordpressuser’@’localhost’;
Detta ger wordpressuser fulla rättigheter (ALL PRIVILEGES) på alla tabeller i databasen ”wordpress”. Det innebär att WordPress kan skapa tabeller, läsa, skriva och ändra data i databasen som behövs.
Spara ändringarna och avsluta: Inom MySQL behöver man uppdatera rättighetsinställningarna med:
FLUSH PRIVILEGES; EXIT;
FLUSH PRIVILEGES ser till att MySQL laddar in de nya användarrättigheterna utan omstart, och EXIT lämnar MySQL-prompten. Vi har nu en databas (wordpress) och en användare (wordpressuser) med tillhörande lösenord klara för WordPress att använda
Ladda ner och installera WordPress-filerna
Med databasen på plats är nästa steg att hämta WordPress-programvaran och placera den i webbserverns katalog.
Ladda ner WordPress: Gå till en temporär mapp, t.ex. /tmp, och ladda ner senaste WordPress-release (på svenska eller engelska – vi tar den engelska standardversionen här). Kör på servern:
cd /tmp curl -O https://wordpress.org/latest.tar.gz
Detta hämtar arkivfilen latest.tar.gz från WordPress officiella webbplats[13], som innehåller alla WordPress-filer.
Extrahera filer: Extrahera arkivet:
tar xzvf latest.tar.gz
Det skapar en katalog som heter wordpress/ med WordPress-filerna.
Flytta WordPress till webbplatsens rot: Apache serverar som standard filer från /var/www/html/. Vi flyttar nu över WordPress-filerna dit. Om du inte har andra webbplatser på servern kan vi lägga WordPress direkt i html-mappen:
sudo cp -a /tmp/wordpress/. /var/www/html/
Flaggan -a (archive) ser till att kopiera alla filer och behålla rättigheter. Slutet /. ser till att dolda filer också följer med. Efter denna kopiering ligger nu WordPress PHP-filer i /var/www/html, samma ställe som Apaches ”It works”-indexsida låg. Du kan ta bort den gamla index.html (Apache välkomstsidan) från /var/www/html för att inte den ska visas i stället för WordPress: sudo rm /var/www/html/index.html.
Ägarskap och rättigheter: För att WordPress senare ska kunna ladda upp filer, ändra inställningar och uppdatera själv, behöver webbservern (Apache) ägarskap till filerna. Apache kör som användaren www-data på Ubuntu/Debian. Sätt nu ägare för alla WordPress-filer till www-data:
sudo chown -R www-data:www-data /var/www/html
Detta ger webbservern kontroll över filerna[15]. Som ytterligare säkerhetsåtgärd kan man sätta strikta filrättigheter: t.ex. 750 för kataloger och 640 för filer, vilket hindrar obehöriga användare på systemet från att läsa/köra filerna. Exempel:
sudo find /var/www/html/ -type d -exec chmod 750 {} \; sudo find /var/www/html/ -type f -exec chmod 640 {} \;
(Detta är en rekommenderad utgångspunkt; WordPress bör fungera med dessa rättigheter, men vissa plugin kan kräva justeringar senare. Grundprincipen är att www-data ska ha access, men ingen annan behöver det.)
Konfigurationsfil (wp-config.php): WordPress behöver en konfigurationsfil med databasuppgifterna. Normalt kan detta göras genom installationsguiden i webbläsaren (nästa steg) – WordPress försöker då spara inställningarna åt dig. Tack vare att vi satt rätt ägarskap på filerna kan WordPress skapa filen själv. Om det av någon anledning inte lyckas, kan du manuellt skapa den genom att kopiera wp-config-sample.php till wp-config.php:
…och fylla i databasinformationen (DB_NAME, DB_USER, DB_PASSWORD) för wordpress-databasen och wordpressuser-användaren vi skapade[16]. Samt passa på att lägga till unika salter/nycklar för säkerhet (WordPress hemliga nycklar) enligt instruktion i filen – dessa kan genereras från WordPress.org:s hemliga nyckeltjänst. Om du istället låter webbinstallationsguiden hantera detta kan du hoppa över manuellt skapande; vi beskriver det nedan.
Slutför installationen via webbläsaren
Nu är alla filer på plats och databasen redo. Det är dags att köra WordPress berömda “fem-minuters installation” via webbgränssnittet:
Öppna installationssidan: På en dator i ditt nätverk, öppna webbläsaren och gå till http://<serverns-IP-adress>/ (eller om du satte ett värdnamn, använd det). Eftersom vi lade WordPress i webbrotkatalogen bör adressen visa WordPress installationsguide. Du blir först ombedd att välja språk för installationen. Välj exempelvis Svenska om du vill ha WordPress på svenska, eller fortsätt med engelska – det går alltid att ändra språk senare. Klicka “Fortsätt/Continue”.
Databasuppgifter: WordPress kommer sedan fråga efter databasnamn, användarnamn och lösenord. Ange de uppgifter du skapade tidigare:
Databasnamn:wordpress (om du valde det namnet, annars ditt egna namn)
Användarnamn:wordpressuser
Lösenord: det lösenord du satte för wordpressuser-kontot.
Databasserver:localhost (WordPress kör på samma server som databasen).
Tabellprefix: wp_ är standard och duger bra om du inte har speciella skäl att ändra.
Skicka iväg uppgifterna. WordPress kopplar nu upp mot databasen. Om allt är rätt ifyllt får du en bekräftelse och kan fortsätta.
Skapa administratörskonto: Nästa steg i guiden ber om information för sajtens grundkonfiguration:
Webbplatstitel: Namnet på din webbplats (t.ex. “Min Blogg”).
Administratörsanvändare: Ett administratörslogin för WordPress. Välj inte “admin” som användarnamn – ta något unikt.
Lösenord: Ett starkt lösenord för administratören föreslås automatiskt. Du kan använda det eller skriva ett eget, men se till att det är starkt (WordPress varnar om det är för svagt)[19].
Din e-postadress: Ange en e-post dit WordPress kan skicka återställningslänkar och notiser.
Sökmotorsynlighet: Du kan välja att avmarkera “Tillåt sökmotorer indexera denna sida” ifall du inte vill att din hemsida ska dyka upp på Google ännu (praktiskt för en testsajt på hemnätet). Denna inställning kan ändras senare.
Klicka sedan på “Installera WordPress” (Install WordPress). WordPress kommer nu att konfigurera klart allt i databasen.
Installation klar – logga in: Om inga fel uppstod möts du av en sida som säger att WordPress har installerats, och du kan klicka på “Logga in” för att gå till inloggningssidan (eller gå direkt till http://<server-IP>/wp-admin/). Logga in med det admin-användarnamn och lösenord du valde. Du tas då till WordPress administratörspanel (dashboard), där du kan börja skapa inlägg, sidor, ändra utseende etc.
Grattis! Du har nu en egen WordPress-sajt som körs på din hemmaserver. Men innan vi börjar använda den på allvar, låt oss titta på hur man kan sköta WordPress via terminalen med WP-CLI, samt hur man säkrar upp installationen.
WP-CLI – WordPress via terminalen
Att administrera WordPress via webbläsarens wp-admin-gränssnitt fungerar fint för det mesta. Men det finns ett kraftfullt verktyg för dig som inte räds terminalen: WP-CLI (WordPress Command Line Interface). WP-CLI låter dig hantera WordPress-sajten med kommandon direkt i terminalen, vilket kan vara både snabbare och smidigare för många uppgifter. Du kan till exempel uppdatera WordPress-kärnan, installera eller uppdatera plugins och teman, hantera användare, skapa inlägg med mera – allt utan att behöva klicka runt i webbläsaren. Detta är särskilt användbart om du administrerar flera sajter eller bara föredrar att automatisera och skripta saker.
Installation av WP-CLI
WP-CLI är ett fristående PHP-baserat verktyg. Så här installerar du det på din Ubuntu/Debian-server:
Hämta WP-CLI: Ladda ner WP-CLI som en PHP-arkivfil (.phar) till din server:
Detta laddar ner filen wp-cli.phar till din nuvarande katalog.
Testkör WP-CLI: Du kan nu prova köra verktyget med:
php wp-cli.phar –info
Om WP-CLI är nedladdat korrekt ser du information om miljön (PHP-version m.m.).
Gör WP-CLI körbar globalt: För att slippa skriva php wp-cli.phar varje gång, gör vi filen körbar och flyttar den till en katalog i PATH (så att den kan köras som ett vanligt kommando). Till exempel:
Detta flyttar filen och döper kommandot till wp (du kan välja annat namn om du vill)[23]. Testa nu med wp –info – du bör få liknande utskrift som tidigare, vilket bekräftar att installationen lyckades.
(Notera: På vissa distributioner kan WP-CLI finnas i pakethanteraren, men den metoden är inte alltid uppdaterad. Den officiella och rekommenderade vägen är som ovan att använda Phar-filen.)
Exempel på vad du kan göra med WP-CLI
Nu när WP-CLI är installerat, här är några vanliga administrationsuppgifter du kan utföra med det:
Uppdatera WordPress-kärnan: Istället för att logga in i wp-admin och klicka på uppdatering, kör bara:
wp core update && wp core update-db
Detta laddar ner och installerar senaste WordPress-versionen och uppdaterar databasen vid behov – allt i en handvändning.
Uppdatera plugins: Du kan uppdatera alla dina tillägg med ett enda kommando:
wp plugin update –all
Då hämtas och uppdateras samtliga installerade insticksprogram till senaste version. (Du kan också uppdatera ett enskilt plugin med wp plugin update plugin-namn om du vill.)
Installera och aktivera ett plugin eller tema: För att installera ett nytt plugin, till exempel cache-pluginet WP Super Cache, kör:
wp plugin install wp-super-cache –activate
Detta söker upp pluginet på WordPress plugin-katalog, laddar ner det och aktiverar det direkt. Du kan göra samma sak för teman med wp theme install tema-namn –activate.
Hantera användare och inlägg: WP-CLI låter dig även skapa nya användare, resetta lösenord, generera nya inlägg, exportera databasen, med mera. T.ex. för att skapa en ny användare:
wp user create johndoe [email protected] –role=author –user_pass=”MittLösen123″
skulle skapa en författaranvändare åt ”John Doe” med angivet lösenord.
Övrigt: Det finns kommando för i princip allt i WordPress: wp search-replace för att göra sök-och-ersätt i databasen (nyttigt vid t.ex. domänbyte), wp option update för att ändra inställningar, wp post list för att lista inlägg, osv. Du kan se alla tillgängliga kommandon med:
wp help
eller wp <subcommand> –help för detaljer om ett specifikt kommando.
Som du märker kan WP-CLI kraftigt förenkla underhållet. Det är helt frivilligt att använda – allt detta kan göras via det grafiska gränssnittet också – men för den tekniskt nyfikne är det ett utmärkt verktyg som sparar tid och ger mer kontroll.
(Säkerhetstips: När du använder WP-CLI på en produktionssajt som är åtkomlig från internet, tänk på att kommandon som uppdaterar saker sker direkt. Det är klokt att ta backup innan större uppdateringar, även om WP-CLI i sig inte är farligt.)*
Säkerhet
Nu har vi en fungerande WordPress-server i ditt hemnätverk. Innan vi nöjt lutar oss tillbaka är det viktigt att titta på grundläggande säkerhet. Att köra en server innebär ansvar att skydda den från obehörig åtkomst och attacker. Här är några viktiga säkerhetsaspekter och tips:
Brandvägg och åtkomstbegränsning: Vi har redan aktiverat UFW-brandväggen och öppnat nödvändiga portar för webbservern internt. För en hemmaserver som inte ska nås från internet räcker detta. Exponera inte din server mot internet i onödan. Om du inte absolut behöver fjärråtkomst utifrån, låt bli att öppna portforwarding på din router för port 80/443. En hemserver utan rätt skydd kan snabbt bli utsatt för intrångsförsök. I diskussioner på nätet avråder erfarna användare starkt från att ha en server direkt exponerad mot internet utan brandvägg – om din server inte har en avancerad brandväggskonfiguration, koppla bort den från direkt internet. Håll den bakom din router/NAT där den är skyddad. (Om du måste ge åtkomst utifrån, överväg att sätta upp en VPN, använda en reverse proxy-tjänst som Cloudflare Tunnel, eller åtminstone se till att HTTPS/SSL är använt och att du har extra autentisering.)
Starka lösenord överallt: Använd starka, unika lösenord för alla konton – det inkluderar MySQL-databasens användare, WordPress admin-konto, samt Linux-användare (särskilt om SSH är åtkomligt). Undvik enkla eller vanliga lösenord. WordPress gav en styrkeindikator för admin-lösenordet; följ den rekommendationen. Byt gärna ut standardanvändarnamnet “admin” till något annat för WordPress admin-kontot, ifall du råkat välja det.
Håll systemet uppdaterat: En av de viktigaste säkerhetsåtgärderna är att kontinuerligt uppdatera din programvara. Se till att din Ubuntu/Debian får säkerhetsuppdateringar (du kan köra sudo apt update && sudo apt upgrade manuellt regelbundet, eller aktivera automatiska säkerhetsuppdateringar). Detsamma gäller för WordPress och dess tillägg/teman – föråldrade plugins med kända sårbarheter är en vanlig angreppsvektor. Använd antingen WP-CLI eller WordPress inbyggda uppdateringsfunktion för att hålla allt up-to-date. Ett tips är att i WordPress-inställningarna aktivera automatiska uppdateringar för mindre release-versioner och plugins vid behov.
Säkerhet i WordPress: Överväg att installera ett säkerhetsplugin i WordPress som ytterligare skyddslager. Populära alternativ är t.ex. Wordfence eller Sucuri som kan skanna efter malware och blockera misstänkt trafik. Dessa kan hjälpa att upptäcka och stoppa attacker mot din sajt. Se också till att endast behövliga plugins är installerade och radera de du inte använder (färre plugins minskar potentiella sårbarheter).
Begränsa exponering på nätverket: Eftersom detta är en hemmaserver för internt bruk, se till att den endast är nåbar där det behövs. Du kan till exempel ställa in UFW-regler som begränsar port 80/443 så att de bara kan nås från din lokala subnät (t.ex. sudo ufw allow from 192.168.0.0/24 to any port 80 om ditt LAN är 192.168.0.x). Då blockeras även eventuell åtkomst från utanför nätverket. Om du har SSH igång, överväg att byta SSH-port från 22 till något annat, och använd nyckelbaserad inloggning för att förhindra lösenordsgissning.
SSL/TLS för webb: Även om sajten bara körs på LAN kan det vara bra att sätta upp HTTPS om du någon gång exponerar den. På internet skulle vi absolut rekommendera att skaffa ett Let’s Encrypt-certifikat för din domän (om du har en), eller åtminstone ett självsignerat certifikat för kryptering på LAN. HTTPS krypterar trafiken så att ingen utomstående kan avlyssna lösenord eller data som skickas.
Regelbundna backuper: Ta för vana att säkerhetskopiera din WordPress-databas och eventuella uppladdade filer. Eftersom detta är på en egen server kan du skripta en mysqldump av databasen då och då, eller använda ett WordPress-backupplugin. Spara backuperna på en annan enhet. Detta skyddar dig ifall något går fel (t.ex. en uppgradering som strular till det, hårddiskfel, eller om du råkar radera något av misstag).
Sammanfattningsvis handlar säkerhet om lager-på-lager: brandvägg, begränsad åtkomst, starka lösenord, uppdateringar och säkerhetskopior. Genom att följa dessa råd skyddar du din hemmaserver mot de vanligaste riskerna och kan tryggt experimentera vidare. Tänk på: om du någon gång öppnar servern mot internet, var extra noggrann med alla ovanstående punkter – internet är fullt av bottar som skannar efter sårbara servrar.
Avslutande tips
Du har nu en fullt fungerande LAMP-server med WordPress i ditt hemnätverk! Här är några avslutande tips för att ta ditt projekt vidare och hålla allting snurrande:
Lär känna WordPress och fortsätt anpassa: Logga in på WordPress och utforska dess adminpanel. Byt till ett tema du gillar, skapa några sidor/inlägg och prova installera något nytt plugin. Det finns massor av gratis teman och plugins att utforska för nästan alla behov. Kom dock ihåg att inte installera för många onödiga plugin – håll det till det du verkligen använder, både för prestanda och säkerhet.
Prestanda på hemservern: En äldre dator kan ha begränsad prestanda. Om du märker att sajten är långsam, fundera på att installera ett cache-plugin (t.ex. WP Super Cache vi nämnde) för att snabba upp sidladdningar genom att servera statiska sidor. Se också till att onödiga tjänster inte körs på servern och konsumerar resurser. För enstaka användare i ett LAN är dock prestandakravet oftast lågt.
Utforska fler möjligheter: Nu när din server är igång, kanske du vill köra fler tjänster på den? Du kan exempelvis sätta upp phpMyAdmin för enklare databashantering via webben (om än WP-CLI och MySQL-shell räcker långt), eller installera andra webbapplikationer vid sidan av WordPress (kom ihåg att då konfigurera Apache virtuella värdar för flera sajter). Din LAMP-server kan vara värd för flera projekt samtidigt. Varje sajt kan få sin egen databas och egen katalog under /var/www.
Underhåll är nyckeln: Som med alla system är regelbundet underhåll viktigt. Håll ett öga på uppdateringar både för servern och WordPress. Städa bort sådant du inte behöver. Och framför allt, fortsätt lära dig! Om något problem uppstår, konsultera loggfilerna (Apache loggar finns i /var/log/apache2/ och WordPress fel loggas ofta via PHP). Communityn för både WordPress och Linux är stor – det finns forum och guider för det mesta. Minns att nyckeln till en framgångsrik webbplats inte bara är själva uppsättningen, utan dessfortlöpande underhåll och förbättring[33]. Med andra ord, fortsätt pyssla om din server även efter att den är satt i drift.
Vi hoppas denna guide hjälpt dig komma igång med att installera LAMP-stack och WordPress på din hemmadator. Lycka till med ditt webbprojektexperiment och ha kul på vägen! Skulle något krångla, finns det många resurser online – och glöm inte att backup är din bästa vän när du experimenterar. Happy hosting!
Förklaring av vad de olika delkomponenterna gör
Apache: En populär webbserverprogramvara som körs på servern för att leverera webbsidor till besökarnas webbläsare. Apache tar emot förfrågningar från webbläsare och svarar med innehållet (t.ex. din WordPress-sida). I LAMP-stacken utgör Apache “webbserver”-delen.
Brandvägg: Ett säkerhetssystem som skyddar nätverk och datorer mot intrång genom att kontrollera vilken trafik som tillåts passerar. En brandvägg kan konfigureras att bara släppa igenom viss trafik (t.ex. webbtrafik på port 80/443 till din WordPress-server) och blockera obehöriga anslutningar.
Debian: En Linux-distribution (operativsystem) som främst används för servrar och infrastruktur. Debian är känt för stabilitet och öppen källkod. I det här sammanhanget kan Debian vara serverns operativsystem där du installerar LAMP-komponenterna och WordPress.
IP-adress: En unik sifferkombination som identifierar en enhet (dator, server m.m.) i ett nätverk[4]. Genom att använda serverns IP-adress kan andra datorer i hemmanätverket hitta fram till din WordPress-server och visa webbsidan.
LAMP: Akronym för Linux, Apache, MySQL, PHP[5]. Det är en paketlösning (s.k. tech stack) där Linux är operativsystemet, Apache är webbservern, MySQL är databashanteraren och PHP är programmeringsspråket. En LAMP-stack innehåller alltså allt som behövs för att driva en WordPress-webbplats på en lokal server.
LAN (Local Area Network): Ett lokalt nätverk som består av enheter inom ett begränsat område (t.ex. i hemmet). I ett hemmanätverk (LAN) är din WordPress-server ansluten till samma router som dina andra enheter, vilket gör att de kan kommunicera direkt med servern inom det lokala nätet.
Linux: Ett operativsystem med öppen källkod som är vanligt på servrar. Linux är grunden i LAMP-stacken (L:et står för Linux) och utgör serverns OS. Både Debian och Ubuntu är Linux-varianter; en av dem körs på serverdatorn för att du ska kunna installera Apache, MySQL, PHP och WordPress.
MySQL/MariaDB: Detta är databashanteringssystem som används för att lagra och hämta all information som hör till din webbplats – till exempel inlägg, användarkonton och inställningar. WordPress är byggt för att arbeta med databaser av den här typen. På moderna Linux-servrar installeras ofta MariaDB som ett alternativ till MySQL; de fungerar i princip likadant och är fullt kompatibla med WordPress. I en LAMP-stack utgör MySQL eller MariaDB den komponent som ansvarar för själva datalagringen.
PHP: Ett skriptspråk på serversidan som används för att skapa dynamiska webbsidor[9]. WordPress är skrivet i PHP, vilket innebär att PHP-kod körs på servern för att generera HTML-sidorna. När en användare besöker din WordPress-sida så tolkar PHP koden och bygger ihop sidan som sedan skickas till användarens webbläsare.
Port: Inom datanätverk avser en port ett nummer som fungerar som en kanal eller “adress” för en viss typ av trafik[10]. Till exempel använder webbtrafik vanligtvis port 80 för HTTP och port 443 för HTTPS. För att din WordPress-server ska vara åtkomlig i nätverket behöver rätt port öppnas (t.ex. port 80 så att hemsidan kan nås, och port 22 för SSH-fjärrinloggning), ofta i samarbete med brandväggen.
Root-användare: Det högsta administratörskontot i ett Linux-system (kallas även superuser) som har obegränsade rättigheter[11]. Root-användaren kan installera program, ändra systeminställningar och utföra alla kommandon. Av säkerhetsskäl loggar man vanligtvis inte in direkt som root; istället använder man ett normalt användarkonto och sudo-kommandot för att tillfälligt få root-behörighet vid administration av servern.
SSH (Secure Shell): Ett protokoll som används för att ansluta säkert till en annan dator över nätverket[12]. Via SSH kan du öppna en terminal till din server och köra kommandon på distans som om du satt vid den. I vårt sammanhang används SSH för att fjärrstyra Debian/Ubuntu-servern i hemmanätverket – till exempel för att installera paket eller hantera WordPress via kommandoraden.
Ubuntu: En av de mest populära Linux-distributionerna för datoranvändare, baserad på Debian[13]. Ubuntu finns i versioner för servrar och är känt för att vara användarvänligt. I det här sammanhanget kan Ubuntu (Server-edition) användas som operativsystem på din hemmaserver innan du installerar LAMP-paketet och WordPress.
WordPress: Ett mycket populärt publiceringsverktyg (Content Management System, CMS) för webben[14]. Med WordPress kan man enkelt skapa och hantera en hemsida eller blogg via ett webbgränssnitt. I vår situation installerar du WordPress på LAMP-servern i hemmanätverket, vilket låter dig driva en egen lokal webbplats och administrera innehållet genom WordPress kontrollpanel.
WP-CLI:WordPress Command Line Interface, ett verktyg som låter dig hantera WordPress-webbplatsen via kommandoraden[15]. Med WP-CLI kan du sköta många administrationsuppgifter direkt i terminalen – till exempel installera eller uppdatera WordPress, lägga till användare, hantera teman och insticksprogram – utan att behöva använda WordPress grafiska webbgränssnitt.
Detta projekt använder en klassisk LAMP-stack:
– Linux (Ubuntu/Debian)
– Apache som webbserver
– MySQL eller MariaDB som databas
– PHP som serversidespråk
WordPress installeras direkt i /var/www/html och kopplas till en dedikerad databas.
WP-CLI gör det möjligt att administrera sajten via terminalen.
Servern är endast tillgänglig inom hemnätverket (LAN) via statisk IP-adress.
Portar 80 (HTTP) och 443 (HTTPS) tillåts lokalt via ufw.
Perfekt för testning av egna webbappar, teman och plugins utan att publicera dem online.
Linux.se bygger just nu upp en svensk Linux-dokumentation. Med hjälp av AI och ideellt engagemang har redan hundratals manualsidor översatts, och målet är inget mindre än att täcka in hela Unix- och Linux-världen på svenska.
Linux.se nöjer sig inte med att rapportera om öppen källkod. Redaktionen har tagit sig an en större uppgift: att översätta Unix- och Linux-manualsidor till svenska.
Arbetet görs när tid och ork finns – ofta med hjälp av AI. Målet är tydligt: att göra den tekniska dokumentationen mer tillgänglig för svenska användare.
Småfel och formatproblem
Resan har inte varit enkel. De första översättningarna var fyllda av småfel. Att anpassa manualsidorna från HTML till MediaWiki har också varit en stor utmaning. I backspegeln konstaterar redaktionen att WordPress kanske hade varit ett smidigare val.
474 sidor hittills
Trots svårigheterna har projektet vuxit snabbt. I dag finns runt 474 översatta sidor. Vissa kommer behöva göras om i takt med att AI-verktygen blir bättre.
Layouten har också förbättrats. Bland annat har flaggor flyttats in i tabeller, vilket gör manualerna lättare att läsa.
Fokus på sektion 1 och 8
Målet är att översätta alla Linux-manualer. I första hand satsar man på användarkommandon (sektion 1) och systemadministrationskommandon (sektion 8).
Bland de 100 vanligaste Linux-kommandona är nu de flesta översatta. Några återstår – framför allt på grund av sin omfattning.
En resurs för linux användare
Arbetet fortsätter i lugn takt, några sidor om dagen när tid och lust tillåter.
På sikt kan projektet bli en ovärderlig resurs för svensktalande Linux-användare – och ett exempel på hur ideellt engagemang och ny teknik kan gå hand i hand för att stärka det öppna ekosystemet.
Att bygga en hemsida har aldrig varit enklare – men valet av plattform kan avgöra om du faktiskt äger din webb eller inte. Slutna system som Wix lockar med enkelhet men innebär risk för inlåsning, medan öppna alternativ som WordPress, Joomla, Drupal och Ghost ger dig kontrollen över din data och friheten att växa. Frågan är: vilken väg väljer du?
Att välja fel plattform för sin hemsida kan snabbt bli en påminnelse om en tid då vi bara hade ett enda telefonbolag i Sverige – Televerket. Monopol innebar dåligt utbud, usel service och höga priser. Samma risk finns idag när man låser in sig i slutna webbplattformar: friheten försvinner och kunden blir beroende av en enda leverantör.
Att bygga en hemsida har aldrig varit enklare – men valet av plattform kan avgöra om du faktiskt äger din webb eller inte. Slutna system som Wix lockar med enkelhet men innebär risk för inlåsning, medan öppna alternativ som WordPress, Joomla, Drupal och Ghost ger dig kontrollen över din data och friheten att växa. Frågan är: vilken väg väljer du?
När man väljer plattform för sin hemsida glömmer många den kanske viktigaste frågan: ägarens frihet. Att bygga sin webbplats på en sluten plattform som Wix kan kännas smidigt till en början – allt finns på plats, det är lätt att komma igång och kräver minimalt tekniskt kunnande.
Men faran är inlåsningen. Eftersom koden inte är öppen går det inte att ta med sig sajten om man vill byta leverantör. Flytten blir ofta krånglig, eller rent av omöjlig, vilket binder både företag och privatpersoner till en enda aktör.
Motargumentet mot WordPress och de andra öppna alternativen brukar ofta vara: ”Men Wix är enklare.” Och visst, så kan det kännas. Men sanningen är att de flesta webbhotell idag erbjuder färdiga installationer av WordPress, Joomla och Drupal med bara några knapptryck.
För den som vill starta en hemsida på minimal budget är WordPress ofta det bästa valet. Det finns ett enormt utbud av färdiga teman, och framför allt – gott om kompetens att hyra in om man behöver hjälp. Man behöver alltså inte låsa fast sig i en sluten lösning som Wix för att komma igång.
Det allra viktigaste när man skaffar en hemsida är kontroll. Som kund ska man alltid kunna ladda ner sin egen data, utan fördröjningar eller hinder. Det är en frihet man riskerar att förlora med slutna plattformar – men som öppen källkod alltid garanterar.
WordPress – folkets favorit
WordPress har blivit symbolen för öppen källkod på webben. Plattformen är världens mest använda CMS, men den har också sina skuggor. Med sitt enorma ekosystem av teman och tillägg krävs det mycket arbete för att hålla allt kompatibelt och säkert. WordPress har gjort sig känt för säkerhetsproblem – framför allt genom tredjepartsmoduler. Och sätter man upp en installation med svagt lösenord, kan man räkna med att spambotar försöker ta över på bara några dagar.
Samtidigt finns en unik fördel: WordPress kan köras nästan var som helst. Från en Raspberry Pi Zero för ett par hundralappar till stora serverkluster. Det gör det till ett flexibelt alternativ, både för hobbyprojekt och för professionella webbplatser.
Joomla – balans mellan enkelhet och kontroll
Joomla är ett av de stora namnen inom öppen källkod för webbpublicering. Precis som WordPress är det ett CMS – ett innehållshanteringssystem – men med en lite annan filosofi. Där WordPress länge har satsat på enkelhet och bloggvänlighet, har Joomla från början riktat in sig mot flexibilitet och kontroll.
Med Joomla får du en verktygslåda för att bygga allt från föreningssajter till stora organisationsportaler. Det finns teman som styr utseendet, tillägg som breddar funktionerna och ett administrationsgränssnitt där redaktörer kan hantera innehåll, menyer och användare.
Det som särskilt lockar många är möjligheten att arbeta med avancerade behörigheter och flerspråkiga sajter direkt ur lådan. Nackdelen är att det kräver mer teknisk förståelse än WordPress. Resultatet blir ett system som inte alltid är nybörjarvänligt – men som ger stabilitet och kontroll.
Drupal – kraftpaketet för de stora
Drupal är kanske den mest kraftfulla veteranen i öppen källkods-världen när det gäller webbpublicering. Systemet är känt för sin robusthet och flexibilitet – men också för sin brantare inlärningskurva.
Med Drupal får du ett modulärt system där nästan allt kan anpassas. Det används av universitet, myndigheter och globala organisationer som behöver hantera stora mängder innehåll, flera språk och komplexa behörigheter. Arkitekturen bygger på att allt är uppdelat i små delar som kan kombineras efter behov.
Men det finns en hake. Drupal kräver oftare utvecklare i kulisserna. Det är inte lika lätt att ”bara komma igång” som med WordPress eller Joomla. I gengäld får man ett CMS som kan växa nästan obegränsat och som står stadigt även när kraven på säkerhet, skalbarhet och anpassning blir riktigt höga.
Ghost – snabbhet och fokus på innehåll
Ghost är det unga uppstickar-CMS:et som vill göra en sak riktigt bra – blogg och publicering. Till skillnad från Joomla och Drupal, som kan svälla till hela portaler med komplexa behörigheter och moduler, har Ghost en minimalistisk kärna.
Byggt på Node.js i stället för PHP är det snabbt, modernt och optimerat för skrivande. Redigeraren är ren och fokuserad, med stöd för Markdown och inbyggda verktyg för nyhetsbrev, medlemskap och prenumerationer. Där WordPress kan kännas som en schweizisk armékniv full av plugins, är Ghost mer som en vass penna: rakt på sak.
Målgruppen är tydlig – bloggare, journalister, kreatörer och små redaktioner som vill ha en plattform som kombinerar publicering, e-postutskick och affärsmodeller i samma paket.
Nackdelen är att Ghost är mindre brett än Joomla och Drupal. Vill du bygga en myndighetsportal eller en avancerad föreningshemsida är det inte rätt val. Men för renodlad innehållsproduktion är det svårt att hitta något mer fokuserat.
Jämförelsetabell
CMS
Styrkor
Svagheter
Typiska användare
Teknik
WordPress
Enormt ekosystem, lätt att komma igång, plugins för nästan allt
Kan bli tungt och sårbart, känd för säkerhetsproblem i tredjepartsmoduler
Bloggare, småföretag, webbshoppar
PHP, MySQL
Joomla
Inbyggt stöd för flerspråk, flexibla behörigheter, mer struktur än WP
Mindre ekosystem, kräver mer teknisk förståelse än WP
Föreningar, organisationer, mellanstora sajter
PHP, MySQL
Drupal
Extremt flexibelt, säkert, bra för stora sajter
Hög inlärningströskel, ofta utvecklarberoende
Universitet, myndigheter, stora organisationer
PHP, MariaDB/PostgreSQL
Ghost
Snabbt, modernt, fokuserat på blogg & nyhetsbrev, inbyggt medlemskap
Begränsat ekosystem, mindre allsidigt
Journalister, kreatörer, små redaktioner
Node.js, SQLite/MySQL
Faktaruta · Öppna CMS
Bakgrund, licens och länk till respektive plattform.
WordPressGPL – startade som bloggverktyg, idag världens mest använda CMS med enormt ekosystem.
Hemsida: wordpress.org
JoomlaGPL – känt för struktur, flerspråkighet och avancerade behörigheter direkt ur lådan.
Hemsida: joomla.org
DrupalGPL – robust, modulärt och skalbart. Vanligt hos universitet, myndigheter och organisationer.
Hemsida: drupal.org
GhostMIT – modernt och snabbt CMS byggt på Node.js, fokuserat på blogg, nyhetsbrev och medlemskap.
Hemsida: ghost.org
Tips: välj öppen källkod – då äger du alltid din data
Digital VT05 var DEC:s första fristående CRT-terminal och en teknisk pionjär vid lanseringen 1970. Med sin futuristiska design, direkt cursorstyrning och möjlighet att visa digital text på en videobild […]
Denna terminal markade ett viktigt steg i datorhistorien. När DEC lanserade VT50 och senare VT52 i mitten av 1970-talet gick man från långsamma mekaniska skrivarterminaler till snabba, tysta och […]
Silent 700 från Texas Instruments markerade ett teknikhistoriskt genombrott – en portabel och nästintill ljudlös dataterminal som gjorde det möjligt att kommunicera med fjärrdatorer långt innan bärbara datorer existerade. […]
När Apple lanserade IIGS 1986 var det mer än en uppdatering – det var ett försök att ge den klassiska Apple II en ny framtid. Med 16-bitars teknik, färggrafik […]
När Texas Instruments lanserade TI-2500 Datamath 1972 förändrades allt. För första gången kunde man ersätta den klassiska räknestickan med en elektronisk kalkylator som fick plats i handen. Med sin […]
När HP lanserade HP-35 år 1972 revolutionerades vetenskapliga beräkningar. För första gången kunde forskare, ingenjörer och studenter utföra avancerad matematik direkt ur fickan – utan räknesticka eller stor skrivbordsdator. […]
Sony Ericsson J100 var mobiltelefonen som tog enkelhet till sin spets. När den lanserades 2006 var den ett avskalat alternativ i en tid då mobiler snabbt blev mer avancerade. […]
Sony Ericsson Z200 lanserades 2003 som en mobiltelefon där form gick före funktion. I stället för att konkurrera med teknik satsade den på färgglad design, utbytbara skal och enkel […]
När Dragon 32 lanserades 1982 sågs den som en lovande utmanare i den snabbt växande hemdatormarknaden. Med robust konstruktion och en kraftfull 8-bitars processor riktade den sig till både […]
ABC 80 blev på kort tid en ikon i svensk datorhistoria. När den lanserades 1978 markerade den starten på persondatorns genombrott i Sverige – utvecklad av svenska ingenjörer, byggd […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Discover how Canonical's expansion of Ubuntu Pro coverage now offers 15 years of LTS support, enhancing stability and security for your systems. The post Canonical Expands Ubuntu Pro Coverage, Bringing LTS Support to 15 Years appeared first on Linux Today.
Discover the latest LibreOffice 25.8.3 release, featuring 70 bug fixes across Writer, Calc, and Impress for enhanced performance and stability. The post LibreOffice 25.8.3 Released with 70 Bug Fixes Across Writer, Calc, and Impress appeared first on Linux Today.
Discover the 12 best free and open source WebDAV servers to enhance your file management. Explore features, benefits, and installation tips for each option. The post 12 Best Free and Open Source WebDAV Servers appeared first on Linux Today.
Discover the new Vivaldi Browser 7.7 featuring a unified start page and smarter tab syncing for a seamless browsing experience. Upgrade your web navigation today! The post Vivaldi Browser 7.7 Arrives With Unified Start Page and Smarter Tab Syncing appeared first on Linux Today.
Transform your Linux distribution into a smart TV with our easy-to-follow guide. Enjoy streaming, gaming, and more on your big screen today! The post Turn Your Linux Distribution In To A Smart TV appeared first on Linux Today.
Discover the latest Tails 7.2 release featuring Tor Browser 15.0 and Linux Kernel 6.12. Enhance your privacy and security with these powerful updates. The post Tails 7.2 Released with Tor Browser 15.0 and Linux Kernel 6.12 LTS appeared first on Linux Today.
Discover Sprout, the open-source bootloader designed for unparalleled speed and security. Enhance your system's performance with our innovative solutions. The post Sprout: Open-source Bootloader Built for Speed and Security appeared first on Linux Today.
Learn how to set up a local APT repository server on Ubuntu 24.04 with our step-by-step guide. Streamline package management and enhance system efficiency. The post How to Setup Local APT Repository Server on Ubuntu 24.04 appeared first on Linux Today.
Discover the latest features of Red Hat RHEL 10.1, including innovative offline AI guidance to enhance your enterprise solutions and streamline operations. The post Red Hat Releases RHEL 10.1 with Offline AI Guidance appeared first on Linux Today.
Discover the new Miracle-WM 0.8 update, featuring enhanced accessibility options and smoother animations for a more user-friendly experience. The post Miracle-WM 0.8 Adds Accessibility Features and Smoother Animations appeared first on Linux Today.
GNOME 49.2 is now available as the second point release to the latest GNOME 49 desktop environment series with various bug fixes and improvements. The post GNOME 49.2 Released with Improved Handling of Tiled Monitors and Sticky Keys appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
The upcoming KDE Plasma 6.8 desktop environment will drop the Plasma X11 session and fully adopt the Plasma Wayland session. The post KDE Plasma 6.8 Desktop Environment to Drop the X11 Session and Go Wayland-Only appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
Rocky Linux 10.1 Linux distribution is now available for download as a free alternative to Red Hat Enterprise Linux 10.1. Here’s what’s new! The post Rocky Linux 10.1 Arrives with Soft Reboots, XFS Enhancements, and More appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
Ultramarine 43 Linux distribution is now available for download based on Fedora Linux 43 and featuring Pinebook Pro support. Here’s what else is new! The post Fedora-Based Ultramarine 43 Is Now Available with Pinebook Pro Support appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
AlmaLinux OS 10.1 distribution is now available for download as a free alternative to Red Hat Enterprise Linux 10.1. Here’s what’s new! The post AlmaLinux OS 10.1 Officially Released with Support for the Btrfs File System appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
Raspberry Pi OS 2025-11-24 is now available for download with support for setting HiDPI scaling, updated Labwc Wayland compositor, and other changes. Here's what's new! The post New Raspberry Pi OS Release Supports Setting HiDPI Scaling, Updates Labwc appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
Raspberry Pi Imager 2.0 is now available for download with a new wizard UI, device detection, accessibility improvements, and more. Here's what's new! The post Raspberry Pi Imager 2.0 Released with Revamped UI and Device Detection appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
KeePassXC 2.7.11 open-source password manager is now available for download with various new features, improvements, and many bug fixes. Here's what's new! The post KeePassXC 2.7.11 Open-Source Password Manager Released with New Features appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
9to5Linux Weekly Roundup for November 23rd, 2025, brings news about Blender 5.0, Debian Libre, PHP 8.5, GIMP 3.2 Release Candidate, AlmaLinux OS 9.7, VKD3D-Proton 3.0, Finnix 251, Budgie 10.10 Developer Preview, and more. The post 9to5Linux Weekly Roundup: November 23rd, 2025 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed […]
Calibre 8.15 open-source e-book management software is now available for download with various new features and bug fixes. Here's what's new! The post Calibre 8.15 Open-Source E-Book Manager Improves the Comments Editor appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 43 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 43 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 43 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 43 version. Fedora 43 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 49 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. You can read our full… […]
We outline the list of new features of Xubuntu 25.10 release and additional updates for this version. Xubuntu 25.10: Core New Features Kernel and core updates Xubutnu 25.10 is based on the Ubuntu 25.10 Questing Quokka release. It is powered by Linux Kernel 6.17. This Kernel offers latest hardware and software updates. Linux kernel 6.17… […]
We round up the best new features of the Ubuntu 25.10 (“Questing Quokka”) release. Ubuntu 25.10, released on October 9, 2025 (supported until July 2026 for 9 months), is the final interim release before the next long term version of Ubuntu 26.04 LTS. This release prioritizes modernization through Rust-based components for improved security and new… […]
We round up the best new feature set of Fedora 43 workstation release (upcoming). Fedora 43 release is packed with enhancements and core updates. The release is currently going thru beta phase and the release is expected within few days. This page highlights key system-wide and self-contained changes that make Fedora 43 a release to… […]
Here’s a quick rundown of the best new features of the latest GNOME 49 desktop environment. GNOME 49, code named “Brescia” is released a while back on September 19, 2025. This release mostly focusses on the software stack updates, concentrated on the native applications and core updates. While it is not that of a fancy… […]
Here are the steps you need to upgrade your Fedora 41 workstation edition to Fedora 42. Fedora 42 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 48 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop, new Cosmic Spin and more. You may… […]
Here’s how you can upgrade to Debian 13 “Trixie” from Debian 12 “Bookworm”. Debian 13 “Trixie” is released on August 9, 2025 with many new features and updates. If you are running Debian 12 “bookworm”, you can plan to upgrade your desktop or server now. However, it is recommended that you wait until the first… […]
Here’s a quick tutorial on how you can connect your Ubuntu or Fedora Linux from macOS. Accessing your Linux machine (like Ubuntu or Fedora) from a Mac can be incredibly useful for development, server management, or just seamless productivity. While tools like SSH or VNC exist, using Remote Desktop Protocol (RDP) provides a full graphical… […]
A roundup of the key features of the latest Debian 13 release. After almost two years of development, Debian 13 “Trixie” is now available to download and upgrade from Debian 12. This critical release brings few major updates including latest packages across modules, Linux Kernel 6.12 LTS, modern desktop environments and more. Trixie will be… […]
Linux fortsätter att dominera inom ”självhosting” och hemmalabb enligt årets internationella Self-Host Survey 2025. Med över 4 000 deltagare visar undersökningen att mer än fyra av fem självhostare väljer Linux som grund för sina system – ofta av integritetsskäl. Virtualiseringsplattformen Proxmox, hemautomationssystemet Home Assistant OS och Raspberry Pi OS hör till de mest populära lösningarna,…
WordPress går in i en ny epok där samarbete, AI och prestanda står i centrum. Med WordPress 6.9 läggs grunden genom snabbare och säkrare sajter, smartare redigeringsverktyg och inbyggda samarbetsfunktioner som Notes. Samtidigt tornar WordPress 7.0 upp sig vid horisonten – en uppdatering som lovar realtidsredigering, djupare AI-stöd, bättre mobilupplevelser och de första stegen mot…
Den som håller på med hemsidor, där är webappen wordpress den populäraste appen. Men även andra webappar som är skrivna i PHP kan behöva testas. Med egen testmiljö för LAMP kan man testa sina projekt. Har man till exempel en dator som inte klarar Windows 11, kan den bli en utmärkt NAS och testmiljö för…
Linux.se bygger just nu upp en svensk Linux-dokumentation. Med hjälp av AI och ideellt engagemang har redan hundratals manualsidor översatts, och målet är inget mindre än att täcka in hela Unix- och Linux-världen på svenska. Linux.se nöjer sig inte med att rapportera om öppen källkod. Redaktionen har tagit sig an en större uppgift: att översätta…
Att bygga en hemsida har aldrig varit enklare – men valet av plattform kan avgöra om du faktiskt äger din webb eller inte. Slutna system som Wix lockar med enkelhet men innebär risk för inlåsning, medan öppna alternativ som WordPress, Joomla, Drupal och Ghost ger dig kontrollen över din data och friheten att växa. Frågan…
