• Bcachefs flyttar ut ur Linuxkärnan – blir DKMS-modul

    Linux-filsystemet Bcachefs hamnar åter i rampljuset. Efter att ha plockats bort från den kommande Linuxkärnan 6.17 flyttar filsystemet nu ut från kärnan och över till DKMS-moduler. För användare innebär förändringen stabilitet även vid uppdateringar, men för distributionerna väntar ett omfattande arbete med paketering och integration.

    Bcachefs – dramat fortsätter i Linux-kärnans egen såpopera.

    Det kontroversiella Linux-filsystemet Bcachefs tar ett nytt kliv i sin utveckling. Efter en infekterad konflikt mellan projektets skapare Kent Overstreet och Linus Torvalds har stödet för filsystemet plockats bort från den kommande Linuxkärnan 6.17. Nu meddelar Overstreet att Bcachefs i stället kommer att distribueras via DKMS – ett system som automatiskt ser till att externa kärnmoduler fortsätter fungera vid uppdateringar.

    Från kärnan till DKMS

    För användare betyder detta att Bcachefs inte längre följer med kärnan direkt. I stället byggs modulen om automatiskt med varje ny kärnversion, på samma sätt som exempelvis NVIDIA-drivrutiner, VirtualBox och ZFS. Det gör att filsystemet fortsätter fungera smidigt, utan att användarna behöver kompilera om något själva.

    I praktiken kommer de flesta inte märka någon större skillnad – DKMS-moduler kan inkluderas i initramfs på samma sätt som kärnmoduler, vilket gör att systemet startar som vanligt även om rotfilsystemet ligger på Bcachefs.

    Nya krav på distributionerna

    För distributionerna blir övergången desto mer betydelsefull. Paketflöden måste anpassas och testas för att säkerställa att allt fungerar vid uppdateringar.

    • Fedora har redan ett paket för Bcachefs-verktygen och väntas ligga relativt bra till.
    • openSUSE, som snabbt tog bort stödet i sin kommande 6.17-kärna, behöver nu lägga extra arbete på att integrera DKMS.
    • Debian har haft ett mer komplicerat förhållande – verktygspaketet blev övergivet och raderades, men är på väg tillbaka i experimental-grenen.
    • Arch Linux och NixOS samarbetar nära med upstream och har bidragit till att förbättra DKMS-stödet.

    En särskild utmaning är bcachefs-tools, användarverktygen som hittills inte varit lika kritiska eftersom kärnan själv stått för reservfunktioner. Med övergången till DKMS måste distributionerna vara betydligt mer aktiva med underhåll och uppdateringar.

    Stabilitet före allt

    Trots turbulensen betonar Overstreet att stabilitet och kvalitetssäkring står i centrum. Version 6.16 beskrivs som en solid utgåva – inga nya kritiska buggar har dykt upp, och de senaste fixarna har mest handlat om prestanda och testmiljöer snarare än användarproblem.

    Han efterlyser samtidigt fler testare och paketerare som kan bidra till att finslipa den nya modellen. Utvecklingen har varit intensiv, men nu när de värsta buggarna är avklarade finns mer utrymme att fokusera på distributionerna.

    Vad betyder det för användarna?

    För vanliga användare är beskedet lugnande: de flesta kommer att fortsätta köra version 6.16 även när Linux 6.17 når ut, vilket ger distributionerna tid att anpassa sig. På längre sikt förväntas DKMS göra Bcachefs mer flexibelt och lättare att underhålla över olika kärnor.

    Ett filsystem med potential

    Bakom allt drama finns ett filsystem med stora ambitioner. Bcachefs kombinerar prestanda och funktioner från moderna copy-on-write-filsystem som Btrfs och ZFS, men med enkelheten och hastigheten hos klassiker som ext4 och XFS.

    Att det nu försvinner ur standardkärnan uppfattas därför av många som en förlust för Linux-ekosystemet. Men hoppet lever kvar om att Overstreet och Torvalds en dag kan hitta tillbaka till ett samarbete – och att Bcachefs då får en självklar plats i kärnan igen.

    https://linuxiac.com/bcachefs-transitioning-to-dkms-packaging

  • openSUSE stoppar Bcachefs-stöd i Tumbleweed med Linux 6.17

    openSUSE tar bort stödet för filsystemet Bcachefs i Tumbleweed i samband med uppgraderingen till Linuxkärnan 6.17. Beslutet följer på Linus Torvalds besked att inte längre låta Bcachefs ingå i den officiella kärnan, vilket innebär att användare som vill fortsätta använda filsystemet får förlita sig på upstream eller egna lösningar.

    openSUSE har beslutat att stänga av stödet för filsystemet Bcachefs i Tumbleweed när distributionen uppgraderar till Linux 6.17, som väntas släppas i slutet av september eller början av oktober 2025. Även användare av openSUSE Slowroll kan på sikt komma att beröras.

    Bakgrunden: förändrad status i Linuxkärnan

    Med Linux 6.17 ändrade Linus Torvalds statusen för Bcachefs från ”stödd” till ”externt underhållen”. Anledningen är att Bcachefs-utvecklarna inte velat rätta sig efter kärnans etablerade rutiner för bugghantering och versionspolicy. Konsekvensen blir att inga fler ändringar för filsystemet accepteras i Linuxkärnans officiella kodbas.

    Eftersom openSUSE Tumbleweed alltid levererar den senaste kärnan innebär detta att Bcachefs inte längre kommer att vara tillgängligt i distributionen från och med version 6.17.

    SUSE uppmanar användare att följa upstream

    ”När Bcachefs inte längre underhålls av kärnans utvecklarteam måste vi stänga av det även hos oss,” säger Jiri Slaby från SUSE Labs. Han rekommenderar användare att följa projektets egna instruktioner för installation och drift. Det är också möjligt att skapa ett så kallat Kernel Module Package (KMP) för att själva lägga till stödet.

    openSUSE utvecklarna gör klart att de inte kommer att lägga resurser på att själva underhålla eller backporta Bcachefs-patchar. Om utvecklingen däremot återupptas inom Linuxkärnan är de öppna för att aktivera stödet igen.

    Användare avråds från att uppdatera

    För den som redan kör Bcachefs innebär förändringen att kernelserien 6.16 i Tumbleweed fortfarande fungerar som tidigare. Slowroll påverkas inte i nuläget. Användare som vill fortsätta med Bcachefs bör därför undvika att uppgradera till Linux 6.17 eller följa upstream-projektets vägledning för att köra filsystemet via en separat modul.

    Lansering väntas i september eller oktober

    Linux 6.17 väntas släppas den 28 september, men om en extra testversion behövs kan lanseringen skjutas upp till den 5 oktober.

    Faktaruta: Bcachefs i openSUSE (Tumbleweed/Slowroll)

    Vad händer?
    openSUSE avaktiverar Bcachefs-stöd i kernel 6.17 för Tumbleweed (och eventuellt Slowroll senare).

    Bakgrund
    I Linux 6.17 ändrades Bcachefs-status till ”externally maintained”. Det innebär att filsystemet inte längre underhålls i Linuxkärnans huvudträd och att nya Bcachefs-ändringar inte accepteras uppströms.

    Varför stängs det av i openSUSE?
    När upstream inte längre tar in Bcachefs-ändringar vill openSUSE undvika att bära eget, långsiktigt underhåll. Därför stängs funktionen av i deras 6.17-byggnader i stället för att backporta eller paketera specialpatchar.

    Vad betyder det för användare?

    • Kernel 6.16 i Tumbleweed påverkas inte – Bcachefs fungerar där som tidigare.
    • Uppgradering till kernel 6.17 tar bort inbyggt stöd för Bcachefs.
    • Vill du fortsätta använda Bcachefs kan du följa upstreams instruktioner och/eller bygga ett KMP (Kernel Module Package).

    openSUSEs hållning
    Inga downstream-patchar eller backportar planeras för Bcachefs från och med 6.17. Stöd kan återaktiveras om Bcachefs åter blir underhållet uppströms.

    Tips: Om du är beroende av Bcachefs – stanna på kernel 6.16 tills vidare.

  • openSUSE Leap 16 får två års support per utgåva

    openSUSE förlänger livscykeln för sina community-distributioner. Leap 15.6 får uppdateringar ända till april 2026, och med Leap 16 införs en ny modell där varje version stöds i två år – både för vanliga Leap och den oföränderliga servervarianten Leap Micro.

    openSUSE har presenterat förändringar som många användare har efterfrågat – längre supporttid för community-distributionerna.

    Leap 15, som släpptes redan i maj 2018, har fått en av de längsta livscyklerna i projektets historia. Den sista versionen, Leap 15.6, kommer att få uppdateringar fram till den 30 april 2026 – fyra månader längre än planerat. Det innebär att Leap 15 totalt har haft över 7,5 års support, betydligt mer än de 5 år som ofta är standard bland långtidssläpp.

    Anledningen till förlängningen är att ge en smidig övergång till nästa generations system. Leap 16.0 är planerad till oktober 2025, och för att behålla den vanliga sex månaders överlappningen mellan versionerna förlängdes därför Leap 15.6:s livscykel.

    Men det verkliga skiftet sker med Leap 16. Från och med denna version får varje utgåva 24 månaders community-stöd. Det betyder att Leap 16-serien, som förväntas fortsätta till version 16.6 hösten 2031, kommer att ha löpande uppdateringar tills Leap 17.1 lanseras två år senare.

    Även Leap Micro, den oföränderliga servervarianten, integreras i samma plan och får därmed samma tvååriga supportcykel.

    Samtidigt medger utvecklarna att den långa livstiden för Leap 15 gjorde vissa delar av systemet ålderstigna. Problemen har delvis lösts i Leap 15.6 och motsvarande SLES-version, bland annat genom modernare versioner av Ruby och Python.

    För att undvika en liknande situation framöver ska Leap 16 frångå den strikta “tic-toc”-modellen, där man varvat funktionssläpp med underhållsutgåvor. I stället får produktledningen större frihet att införa större ekosystemuppdateringar vid behov.

    Med dessa förändringar tar openSUSE ett tydligt steg mot mer långsiktiga och flexibla community-utgåvor – något som välkomnas av både desktop- och serveranvändare.

    https://www.opensuse.org

    Faktaruta: openSUSE Leap 16

    • GA: oktober/november 2025 (Release Candidate släppt)
    • Support: 24 månader per utgåva med överlapp mellan versioner. Leap Micro följer samma cykel
    • Grafikstack: Wayland som standard, Xorg kvar i begränsad omfattning
    • Init: SysV init borttaget
    • Installation: Agama – ny webbaserad installerare
    • Systemhantering: Cockpit ersätter traditionella YaST-verktyg för löpande administration
    • Kärnkomponenter (RC): Linux 6.12 LTS, KDE Plasma 6.3.x, GNOME 48, AppArmor 4.1
    • Pakethantering: Snabbare zypper och nya openSUSE-repon via Fastly CDN
    • Uppgradering: Förbättrade repo-byten under uppgradering. Leap 15.6 stöds till 30 april 2026
    Obs: Funktioner och versionsnummer från RC/beta kan ändras i GA.

    https://linuxiac.com/opensuse-leap-16-promises-24-months-of-community-support-per-release

  • Så kollar du hur hårddisken mår i Linux.

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens status, köra självtester och sätta upp automatiserad övervakning. Denna artikel förklarar tekniken bakom SMART och visar hur du i praktiken kan kontrollera hårddiskars och SSD:ers hälsa i olika Linux-distributioner.

    Vad är SMART?

    SMART står för Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology. Det är en standardiserad teknik som finns inbyggd i nästan alla hårddiskar (HDD) och SSD-enheter.

    Syftet är att övervaka diskens hälsa i realtid och varna innan fel leder till dataförlust. SMART gör detta genom att logga olika attribut (mätvärden) som visar hur disken mår.

    Exempel på viktiga attribut:

    • Reallocated Sector Count – Antal sektorer som markerats defekta och ersatts med reservsektorer. Ett ökande värde betyder att disken försämras.
    • Current Pending Sector Count – Antal sektorer som är osäkra och väntar på omallokering. En stark varningssignal.
    • Power-On Hours – Hur länge enheten har varit igång. Ger en bild av diskens ålder.
    • Temperature – Diskens arbetstemperatur. Hög temperatur förkortar livslängden.
    • Wear Leveling Count (SSD) – Mäter hur mycket av flashminnets livslängd som har förbrukats.

    SMART fungerar genom att disken själv registrerar dessa värden och rapporterar dem till operativsystemet via ATA/SATA eller NVMe-protokoll. Systemadministratören kan sedan läsa ut informationen med verktyg som smartctl.

    Praktisk guide: Kontrollera diskar med SMART i Linux

    1. Installera verktyget smartmontools

    Debian/Ubuntu

    sudo apt update
    sudo apt install smartmontools

    Red Hat / CentOS / Fedora

    sudo dnf install smartmontools

    (äldre system:)

    sudo yum install smartmontools

    Arch Linux / Manjaro

    sudo pacman -S smartmontools

    openSUSE

    sudo zypper install smartmontools

    2. Identifiera disken

    Lista anslutna enheter:

    lsblk

    eller

    sudo fdisk -l

    Notera diskens beteckning, t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, eller /dev/nvme0n1.


    3. Kontrollera SMART-stöd och status

    Visa information om enheten

    sudo smartctl -i /dev/sdX

    Snabb hälsokontroll

    sudo smartctl -H /dev/sdX
    • PASSED → Disken rapporterar inga kritiska fel.
    • FAILED → Disken är defekt, byt ut den.

    4. Läs ut detaljerad SMART-data

    sudo smartctl -A /dev/sdX

    Här får du fram attribut som:

    • Antal driftstimmar
    • Temperatur
    • Omallokerade sektorer
    • Pending-sektorer
    • SSD-slitagevärden

    5. Kör SMART-självtester

    SMART kan själv testa diskens hälsa genom interna tester.

    Kort test (ca 2 minuter):

    sudo smartctl -t short /dev/sdX

    Se resultatet:

    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX

    Långt test (kan ta flera timmar):

    sudo smartctl -t long /dev/sdX

    Se resultatet:

    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX

    6. Tolkning av resultat

    • Reallocated_Sector_Ct > 0 → Dålig disk, byt ut så snart som möjligt.
    • Current_Pending_Sector > 0 → Risk för dataförlust, byt disk.
    • Temperature > 55°C → För hög, kontrollera kylning.
    • Power_On_Hours > 40.000 h → Disken är gammal, ökad risk för fel.
    • PASSED men med varningar → SMART kan missa vissa fel, gör alltid backup.

    7. Löpande övervakning med smartd

    För servrar kan du köra smartd, en bakgrundstjänst som övervakar alla diskar och skickar varningar.

    Aktivera tjänsten:

    sudo systemctl enable smartd
    sudo systemctl start smartd

    Konfiguration:

    /etc/smartd.conf

    Här kan du ange e-postadress för automatiska varningar.

    Slutsats

    SMART är en inbyggd teknik för självdiagnostik i hårddiskar och SSD\:er. Med hjälp av smartmontools i Linux kan administratörer:

    • Kontrollera diskars hälsa.
    • Köra självtester.
    • Upptäcka problem i tid.
    • Få automatiska varningar via smartd.

    Det är en viktig del i förebyggande underhåll. Men kom ihåg:
    👉 SMART ersätter aldrig regelbundna säkerhetskopior.

    Lite exempel

    För ut denna log när jag skriver : smartctl /dev/sdc

    IDSizeValueDescription
    0x000a22Device-to-host register FISes sent due to a COMRESET
    0x000120Command failed due to ICRC error
    0x000320R_ERR response for device-to-host data FIS
    0x000420R_ERR response for host-to-device data FIS
    0x000620R_ERR response for device-to-host non-data FIS
    0x000720R_ERR response for host-to-device non-data FIS

    SATA Phy Event Counters (GP Log 0x11)

    Dessa värden loggas av SATA-fysiklagret (den elektriska/kommunikationsdelen av protokollet).
    De visar olika felhändelser eller specialfall vid kommunikation mellan disk och värddator.

    IDValueBeskrivningFörklaring
    0x000a2Device-to-host register FISes sent due to a COMRESETDisken har skickat Register FIS (Frame Information Structure) till värden p.g.a. en COMRESET (en återställningssignal i SATA-länken). Två gånger har länken återställts.
    0x00010Command failed due to ICRC errorInga kommandon har misslyckats på grund av ICRC (Interface Cyclic Redundancy Check) fel. Ett ICRC-fel innebär korrupt data mellan värd och disk.
    0x00030R_ERR response for device-to-host data FISInga R_ERR (error responses) inträffade vid dataöverföring från enheten till värden.
    0x00040R_ERR response for host-to-device data FISInga felrapporter från värden till enheten när data skickades åt det hållet.
    0x00060R_ERR response for device-to-host non-data FISInga fel vid icke-dataöverföringar från disken (t.ex. kontroll/kommandoramar).
    0x00070R_ERR response for host-to-device non-data FISInga fel vid icke-dataöverföringar från värden till disken.

    Tolkningar

    • Värden på 0 = inga fel, vilket är bra.
    • 0x000a = 2 betyder att SATA-länken har återställts två gånger.
      Det behöver inte vara ett problem, men om värdet ökar ofta kan det tyda på:
    • Dåliga kablar eller kontakter
    • Strömproblem
    • Buggar i kontroller/drivrutiner
    SMART – teknisk faktaruta

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är inbyggd i HDD/SSD och övervakar hälsan via interna sensorer och räknare. Enheten lagrar attribut i firmware och rapporterar dem till värddatorn. Tester körs internt i disken och resultat loggas för felsökning.


    Terminologi (SMART-attribut & status)
    • ATTRIBUTE / ID – Namn och numeriskt ID för mätvärdet.
    • VALUE / WORST / THRESH – Normaliserade värden (ofta 100→0 eller 200→0). FAIL inträffar när VALUE ≤ THRESH enligt tillverkarens gräns.
    • RAW_VALUE – Rå räknare (t.ex. antal sektorer, fel, grader °C).
    • TYPEPre-fail (tidig varning) eller Old_age (slitage/ålder).
    • STATUS (smartctl -H)PASSED / FAILED – snabb sammanfattning.
    • TesttyperShort (snabb ytkontroll), Long/Extended (hela ytan), Conveyance (transportskador, främst HDD), Selective (delmängd).
    • LoggarSelf-test log, Error log (senaste I/O-fel med LBA).
    Vanliga indikatorer
    • Reallocated_Sector_Ct > 0 → reservsektorer har tagits i bruk (slitage/problem på medier).
    • Current_Pending_Sector > 0 → osäkra sektorer som väntar på omallokering (hög risk).
    • UDMA_CRC_Error_Count > 0 → ofta kabel/kontaktproblem (SATA).
    • Temperature > ~55 °C → kylproblem, förkortad livslängd.
    • SSD-specifiktWear_Leveling_Count/Media_Wearout (SATA), Percentage Used (NVMe).

    Kompatibilitet
    • HDD (SATA/PATA/SAS) – Ja, stöds brett via smartctl (SAS ofta med HBA-pass-through).
    • SSD (SATA) – Ja, SMART-attribut för slitage, omallokering, temperatur m.m.
    • NVMe-SSD – Ja, via NVMe SMART/Health-logg. smartctl och nvme-cli kan läsa dessa.
    • USB-kabinett/dockorBeror på brygga. Kräver SAT-pass-through; prova smartctl -d sat /dev/sdX. Vissa adaptrar exponerar inte SMART alls.
    • Virtualisering – kräver enhets-/controller-pass-through för tillförlitliga värden.
    Snabbkommandon (Linux)
    # Identifiera enhet
    lsblk    # t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, /dev/nvme0n1
    
    # HDD/SSD (SATA)
    sudo smartctl -iH -A /dev/sdX       # info + hälsa + attribut
    sudo smartctl -t short  /dev/sdX    # kort test
    sudo smartctl -t long   /dev/sdX    # långt test
    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX  # testlogg
    
    # NVMe-SSD
    sudo smartctl -a /dev/nvme0         # SMART/Health från controllern
    sudo nvme smart-log /dev/nvme0      # alternativ via nvme-cli
      
    Begränsningar och råd
    • SMART är statistiskt/heuristiskt – plötsliga fel kan ske utan förvarning. Ha alltid backup.
    • Tolkning varierar mellan tillverkare; jämför trender över tid snarare än enstaka värden.
    • Kombinera med yttester (t.ex. badblocks) vid osäkerhet.
  • openSUSE säger hej då till sitt gamla välkomstfönster

    Snart säger den gröna geckon hej på ett nytt sätt. Med opensuse-welcome-launcher samordnar openSUSE skrivbordens egna välkomstrundor i stället för att lita på autostart. Det ger en mer enhetlig introduktion – både vid första start och efter stora uppgraderingar – samtidigt som gammalt Qt5-bagage städas ut.

    Nästan alla som installerat en Linuxdistribution har mötts av ett litet välkomstfönster – en ruta som dyker upp direkt efter installationen och säger “Hej, här är några saker du kan göra nu”. För vissa är det praktiskt, för andra mest ett irritationsmoment.

    I openSUSE har det här fönstret länge varit den välkända “Ahoy, this is openSUSE”-rutan. Men nu är det snart historia.

    En ny start

    Utvecklarna har tagit fram opensuse-welcome-launcher, en ny lösning som fungerar som dirigent mellan olika välkomstprogram beroende på vilken skrivbordsmiljö du använder – GNOME eller KDE Plasma.

    Istället för att varje program startar på egen hand, bestämmer launchern vad som ska visas och när. Den kan också plocka fram välkomstfönstret inte bara vid första uppstarten, utan även efter större systemuppdateringar – så att användarna snabbt får koll på vad som är nytt.

    Förändringen sker i etapper

    För att inte riva plåstret direkt görs övergången stegvis:

    1. Till att börja med används fortfarande det gamla välkomstfönstret, men utan kryssrutan “visa vid nästa uppstart”.
    2. Sedan börjar launchern starta specialanpassade versioner av GNOME Tour och Plasma Welcome, med det gamla verktyget kvar som reserv.
    3. Till sist försvinner den gamla Qt5-baserade rutan helt, när man hittat en lösning för de skrivbordsmiljöer som saknar eget välkomstprogram.

    Mer än bara ett nytt fönster

    För openSUSE betyder det här inte bara ett nytt sätt att hälsa på användarna. Det är också ett steg mot att fasa ut det gamla Qt5-ramverket, som bara används av ett fåtal program i distributionen idag.

    Med andra ord: openSUSEs gröna gecko säger fortfarande “hej” – men snart i en modernare form, mer integrerad med skrivbordet och utan gammalt tekniskt bagage.

    Teknisk faktaruta

    openSUSE – Nytt i välkomstupplevelsen

    • Ny komponent: opensuse-welcome-launcher samordnar välkomstprogram.
    • Skrivbordsspecifikt: väljer gnome-tour (GNOME) eller plasma-welcome (KDE Plasma) per session.
    • Central styrning: timing och visning styrs av launchern i stället för varje apps autostart.
    • Efter uppdateringar: kan visa välkomstflöden även efter större systemuppgraderingar.
    • Fasvis migrering:
      • Fas 1 – launchern startar legacy openSUSE Welcome; valet ”visa vid nästa uppstart” tas bort.
      • Fas 2 – openSUSE‑anpassade gnome-tour / plasma-welcome; legacy kvar som fallback.
      • Fas 3 – avveckling av Qt5‑baserade välkomstappen; överenskommen fallback för sessioner utan egen greeter.
    • Test & utrullning: bättre koppling till openQA och mer kontrollerad rollout.
    • Mindre teknisk skuld: hjälper till att fasa ut kvarvarande Qt5-beroenden i distributionen.

    https://linuxiac.com/ahoy-this-is-opensuse

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.

    En förändring med många ansikten

    Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:

    ”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”

    Flera problem – flera lösningar

    1. När skärmens meny inte räcker

    Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.

    2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt

    Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.

    Mutter kopplar ihop allt

    I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.

    Förändringen innebär att:

    • Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
    • Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.

    När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.

    Vad händer mer i Mutter 49?

    Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.

    Teknik och användarreaktioner

    En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:

    ”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereg­laget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”

    Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.

    Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME

    GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:

    1. Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
    2. Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
    3. Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
    4. Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.

    GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.

    
    FAKTARUTA: GNOME
    
    HISTORIA
    - GNOME står för "GNU Network Object Model Environment".
    - Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero.
    - Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens).
    - Version 1.0 släpptes 3 mars 1999.
    - GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt.
    - GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt.
    - GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering.
    - Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025.
    
    FUNKTIONER
    - Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.).
    - Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt.
    - Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl.
    - Integrerat programcenter via GNOME Software.
    - Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard).
    - Tilläggssystem via GNOME Extensions.
    
    TEKNIK
    - Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket.
    - Fönsterhantering via Mutter.
    - Inställningar lagras i dconf/gsettings.
    - Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi.
    - Multimedia via GStreamer.
    - Förberett stöd för nytt KMS backlight-API.
    
    GEMENSKAP OCH ORGANISATION
    - Drivs av GNOME Foundation.
    - Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare.
    - Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS.
    - Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE.
    
    FRAMTID OCH GNOME 49
    - Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter.
    - Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler.
    - Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland.
    - Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom.
    - Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API.
    
    MER INFORMATION
    - Webbplats: gnome.org
    - Källkod: gitlab.gnome.org
    - Dokumentation: help.gnome.org
    
    
  • openSUSE Leap Micro 6.0: Den senaste versionen för container- och virtualiseringsbaserade arbetslaster

    openSUSE Leap är en populär och stabil Linux-distribution som erbjuder en pålitlig plattform för både stationära och servermiljöer. Den är baserad på samma kodbas som SUSE Linux Enterprise och är särskilt omtyckt för sin säkerhet och omfattande support för företag. Nu har openSUSE-projektet släppt den senaste versionen av sin smidigare och mer strömlinjeformade variant, openSUSE Leap Micro 6.0, som är optimerad för container- och virtualiseringsmiljöer.

    Vad är openSUSE Leap Micro?

    Leap Micro är en minimal version av openSUSE Leap som är designad för moderna containeriserade och virtualiserade arbetslaster. Den är byggd för att vara lätt, säker och underhållsvänlig, och har snabbt blivit ett val för utvecklare och företag som söker en Linux-lösning för moln- och edge-applikationer. Den senaste versionen, Leap Micro 6.0, introducerar en rad nya funktioner och förbättringar som underlättar installation, konfiguration och hantering.

    Nyheter i openSUSE Leap Micro 6.0

    Med openSUSE Leap Micro 6.0 ersätts den traditionella installationsprocessen med en ny självinstallationsbild. Denna självinstallationsbild skriver en förkonfigurerad bild direkt till disken och förstorar rotpartitionen automatiskt. Användare kan använda flera verktyg, som combustion, ignition, eller jeos-firstboot-wizard, för att genomföra den initiala konfigurationen av systemet. Den nya installationsbilden finns även tillgänglig som en offline ”Paketbild” som fungerar som ett lagringspaket på en DVD, vilket gör distributionen ännu mer flexibel.

    Leap Micro 6.0 erbjuder även förbättrad säkerhet med en fullständigt krypterad disken bild (FDE) och nya VMware- och RealTime-bilder. En annan stor nyhet är att cloud-init numera är förinstallerat, vilket gör Leap Micro 6.0 kompatibel med molnplattformar som Google Cloud Platform (GCP), Azure och Amazon Web Services (AWS).

    Förändringar i lagringshanteringen

    För den som ansvarar för uppdateringar och underhåll har openSUSE Leap Micro 6.0 gjort flera förändringar. Tidigare har uppdateringar distribuerats via repo-sle-update-lagret i Leap Micro 5.x-serien, men detta lager har nu tagits bort. Istället levereras alla uppdateringar via repo-main-lagret, vilket förenklar uppdateringsprocessen och centraliserar underhållsarbetet.

    För nya installationer har Leap Micro 6.0 nu openSUSE-repos förinstallerade, vilket möjliggör snabbare underhåll av lagerdefinitioner genom paketuppdateringar. Detta görs genom en lokal RIS (Repository Index Service)-implementation som gör det enkelt att hålla systemet uppdaterat.

    Produktkomponering och uppdaterade verktyg

    Leap Micro 6.0 introducerar det nya verktyget product-composer, som ersätter den gamla produktbyggaren. Detta gör det möjligt för openSUSE:s underhållsteam att dra nytta av den förbättrade underhållsprocessen för SUSE Linux Enterprise Micro 6.0. Det inkluderar också en ny version av GRUB2-starthanteraren som följer Boot Loader Specification (BLS), vilket ökar kompatibiliteten och prestandan på moderna maskiner.

    Tillgänglighet

    openSUSE Leap Micro 6.0 finns nu för nedladdning i flera format, vilket gör det lättillgängligt för en mängd olika användningsområden. Det erbjuds som självinstallationsbild, förkonfigurerad bild (raw), krypterad disken bild (raw), förkonfigurerad bild (qcow), VMware-bild och paketbild, och stödjer både 64-bitars och AArch64 (ARM64)-system.

    Genom den senaste uppdateringen bekräftar openSUSE Leap Micro sin roll som en kraftfull och flexibel plattform för modern IT-infrastruktur, särskilt inom områden som edge-computing, containerhantering och molnbaserade lösningar.

    https://get.opensuse.org/leapmicro/6.0

    Innehåller ovan bygger på data ifrån

  • OpenSuSE Leap 15.4 Beta

    OpenLinux 15.4 Beta är släppt

    openSUSE är ett fritt och öppet källkodsoperativsystem baserat på Linux. Det är utvecklat av gemenskapen runt openSUSE-projektet samt med stöd från SUSE Linux GmbH, vilket är ett företag som tillhandahåller kommersiella versioner av SUSE Linux. openSUSE är känt för sin stabilitet, säkerhet och användarvänlighet och är avsett för både persondatorer och servrar. Det finns i två huvudsakliga utgåvor: openSUSE Leap och openSUSE Tumbleweed.

    • openSUSE Leap är den mer stabila versionen, som riktar sig till användare som föredrar en mer förutsägbar och stabil miljö. Leap-versioner baseras på källkoden från SUSE Linux Enterprise (SLE), vilket ger dem en solid grund. De släpps i stora versioner och får regelbundna uppdateringar för säkerhet och stabilitet.
    • openSUSE Tumbleweed är en rullande utgåva, vilket betyder att den ständigt uppdateras med de senaste programvarupaketen och teknologierna. Detta gör Tumbleweed idealisk för utvecklare, Linux-entusiaster och användare som vill ha det senaste inom programvara utan att behöva vänta på nästa stora utgåva.

    openSUSE är även känd för sitt användarvänliga installationsprogram, YaST (Yet another Setup Tool), som gör det lätt att installera och konfigurera systemet. YaST är ett kraftfullt administrationsverktyg som ger användarna möjlighet att hantera systemkonfiguration, programinstallation och systemuppdateringar på ett enkelt sätt.

    openSUSE-projektet erbjuder också ett omfattande utbud av programvara genom sina förvar (repositories), vilket gör det lätt för användarna att installera och underhålla programvara. Gemenskapen runt openSUSE är aktiv och välkomnande, och erbjuder omfattande dokumentation och support genom olika kanaler såsom forum, mailinglistor och IRC-chattar.

    Projektet förespråkar användningen av öppen källkod och arbetar aktivt för att främja fri och öppen programvara inom alla områden av datoranvändning.

    OpenSUSE 15.4 Leap

    OpenSUSE Leap 15.6 Beta är nu tillgänglig för nedladdning och testning. Projektet uppmanar användarna att uppgradera från befintliga Leap 15.5-system eller testa beta-versionen för att identifiera och rapportera problem. Detta är särskilt viktigt eftersom openSUSE Leap 15.6 är byggt på SUSE Linux Enterprise 15 Service Pack 6 och fokuserar på stabilitet samt erbjuder full kompatibilitet med den företagsinriktade Linux-distributionen.

    Den nya versionen inkluderar Linux Kernel 6.4, vilket förväntas erbjuda förbättrat stöd för nyare hårdvara och mjukvara. Andra viktiga uppdateringar inkluderar glibc 2.38, systemd 254, och snabbare uppstartstider med dracut 059+. För containerhantering har Podman uppdaterats till version 4.8, och det finns även nya versioner av andra verktyg för virtualisering och containeranvändning.

    Betydande uppdateringar har gjorts inom KDE-miljön med Qt som uppdaterats till 5.15.12+kde147 och KDE Frameworks till 5.114.0. GNOME-användare kommer att uppskatta uppdateringen till GNOME 45, som erbjuder en förbättrad användarupplevelse. Ljudhanteringen förbättras också med uppdateringar till PulseAudio och PipeWire.

    Säkerhetspaket har uppdaterats, med OpenSSL 3.1.4 som ny standard och uppdateringar av relaterade bibliotek. Leap 15.6 innehåller även viktiga uppdateringar för telekommunikationsprogramvara och stöd för nya versioner av DPDK och Open vSwitch.

    Användare och utvecklare uppmuntras att ladda ner, testa och ge feedback på Leap 15.6 Beta för att hjälpa till att identifiera och lösa eventuella problem före den slutliga utgåvan, som är planerad till mitten av juni. Gemenskapens ansträngningar genom tester, bugg rapporter och feedback är avgörande för en framgångsrik lansering av openSUSE Leap 15.6.

    För att hämta beta versionen

    https://get.opensuse.org/leap/15.6/

    OpenSUSE i vår wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/OpenSUSE

Etikett: opensuse

  • Bcachefs flyttar ut ur Linuxkärnan – blir DKMS-modul

    Linux-filsystemet Bcachefs hamnar åter i rampljuset. Efter att ha plockats bort från den kommande Linuxkärnan 6.17 flyttar filsystemet nu ut från kärnan och över till DKMS-moduler. För användare innebär förändringen stabilitet även vid uppdateringar, men för distributionerna väntar ett omfattande arbete med paketering och integration. Det kontroversiella Linux-filsystemet Bcachefs tar ett nytt kliv i sin…

  • openSUSE stoppar Bcachefs-stöd i Tumbleweed med Linux 6.17

    openSUSE tar bort stödet för filsystemet Bcachefs i Tumbleweed i samband med uppgraderingen till Linuxkärnan 6.17. Beslutet följer på Linus Torvalds besked att inte längre låta Bcachefs ingå i den officiella kärnan, vilket innebär att användare som vill fortsätta använda filsystemet får förlita sig på upstream eller egna lösningar. openSUSE har beslutat att stänga av…

  • openSUSE Leap 16 får två års support per utgåva

    openSUSE förlänger livscykeln för sina community-distributioner. Leap 15.6 får uppdateringar ända till april 2026, och med Leap 16 införs en ny modell där varje version stöds i två år – både för vanliga Leap och den oföränderliga servervarianten Leap Micro. openSUSE har presenterat förändringar som många användare har efterfrågat – längre supporttid för community-distributionerna. Leap…

  • Så kollar du hur hårddisken mår i Linux.

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens…

  • openSUSE säger hej då till sitt gamla välkomstfönster

    Snart säger den gröna geckon hej på ett nytt sätt. Med opensuse-welcome-launcher samordnar openSUSE skrivbordens egna välkomstrundor i stället för att lita på autostart. Det ger en mer enhetlig introduktion – både vid första start och efter stora uppgraderingar – samtidigt som gammalt Qt5-bagage städas ut. Nästan alla som installerat en Linuxdistribution har mötts av…

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar. En förändring med många ansikten Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är…

  • openSUSE Leap Micro 6.0: Den senaste versionen för container- och virtualiseringsbaserade arbetslaster

    openSUSE Leap är en populär och stabil Linux-distribution som erbjuder en pålitlig plattform för både stationära och servermiljöer. Den är baserad på samma kodbas som SUSE Linux Enterprise och är särskilt omtyckt för sin säkerhet och omfattande support för företag. Nu har openSUSE-projektet släppt den senaste versionen av sin smidigare och mer strömlinjeformade variant, openSUSE…

  • OpenSuSE Leap 15.4 Beta

    openSUSE är ett fritt och öppet källkodsoperativsystem baserat på Linux. Det är utvecklat av gemenskapen runt openSUSE-projektet samt med stöd från SUSE Linux GmbH, vilket är ett företag som tillhandahåller kommersiella versioner av SUSE Linux. openSUSE är känt för sin stabilitet, säkerhet och användarvänlighet och är avsett för både persondatorer och servrar. Det finns i…