• Plasma 6.5 tar form med finputsade aviseringar och temaändringar

    KDE:s kommande Plasma 6.5, som släpps den 21 oktober, bjuder på både synliga förbättringar och små detaljer som gör skrivbordet trevligare att använda. Mjukare volymkontroller, smartare aviseringar och mer finslipade teman är några av nyheterna som väntar.

    KDE:s nästa stora uppdatering, Plasma 6.5, släpps den 21 oktober och ser ut att bli en version fylld av både synliga förbättringar och små detaljer som gör vardagen smidigare.

    Bland de redan bekräftade nyheterna finns rundade hörn på fönster, automatisk växling mellan ljus- och mörkerläge samt nya, lättåtkomliga knappar för Bluetooth och Wi-Fi. Men utvecklarna bjuder också på flera andra finjusteringar.

    En av dem är att volymkontrollen blivit mer behaglig att använda. Ljudet som spelas upp när man höjer eller sänker volymen i Ocean-temat har gjorts mjukare och slipper nu det vassa ljud som kunde uppstå vid hög nivå. En liten förändring – men en som gör skillnad i vardagen.

    Dessutom visas en diskret avisering när en ny enhet kopplas in. Den som tycker att det blir för mycket kan enkelt stänga av funktionen.

    Även utseendet har putsats. GTK-temat Adwaita visas nu med sitt riktiga namn i systeminställningarna, widgetsarnas informationsrutor har fått en tydligare layout, och sidan för Flatpak-behörigheter har blivit mer tillgänglig.

    På det grafiska planet har oskärpeffekterna förbättrats så att fönster inte längre flimrar eller ser konstiga ut vid flytt och maximering. Temabyten går smidigare – appar anpassar sig direkt till det nya temat, även om Flatpak-appar fortfarande behöver lite mer arbete.

    Gamla irritationsmoment har också åtgärdats: appstartanimationen slutar som den ska när programmet är igång, systemfältet visar rätt ”ångra”-text när man tar bort en ikon, och det går åter att öppna sidan för virtuella skrivbord från sidbläddraren i X11. Till och med GNOME Terminal får rätt bakgrundsfärg när Breeze GTK används.

    Som alltid håller KDE-teamet koll på buggarna. Just nu finns fyra riktigt allvarliga problem kvar, medan antalet mindre men irriterande fel – de så kallade ”15-minutersbuggarna” – har ökat till 28.

    Med andra ord: Plasma 6.5 är på god väg att bli en uppdatering som både ser bättre ut och känns trevligare att använda.

    https://blogs.kde.org/2025/08/16/this-week-in-plasma-a-lot-of-polishing

    Källa

    https://linuxiac.com/plasma-6-5-takes-shape-with-improved-notifications-and-theme-tweaks

    Faktaruta: KDE Plasma 6.5

    Släppdatum: 21 oktober 2025

    Nya funktioner

    • Rundade nedre hörn på fönster
    • Automatisk växling mellan ljus och mörkt tema
    • Förfinade snabbknappar för Bluetooth och Wi-Fi
    • Mjukare ljud vid volymändringar (Ocean-temat)
    • Diskreta aviseringar vid anslutning av nya enheter
    • Förbättrade oskärpeffekter utan flimmer
    • Globala teman färgar om appar direkt (ej fullt för Flatpak ännu)
    • Fixad appstartanimation (slutar som den ska)
    • Förfinade systemwidgets och rätt ”ångra”-text vid borttagning

    Historik

    KDE Plasma är KDE-projektets skrivbordsmiljö för Linux och BSD. Den första Plasma-versionen (4.0) släpptes 2008, följt av Plasma 5-serien 2014. Plasma 6 introducerades 2024 med övergång till Qt 6 och Wayland som primär displayserver.

    Status

    Plasma 6.5 har i nuläget 4 kritiska buggar kvar och 28 så kallade ”15-minutersbuggar” som utvecklarna arbetar med att lösa innan slutversionen.

    Källa: KDE-projektet, utvecklarnas veckorapporter

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel.

    När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden, en blinkning till version 2.0\:s kodnamn “Boundless Beagle”. Den lilla detaljen sätter tonen för en distro som kombinerar lekfull estetik med genomtänkt funktionalitet.

    Byggt på Debian, finslipat för användarvänlighet

    RefreshOS 2.5 bygger på Debian 12 “Bookworm” och är tydligt troget sin grund. Här finns varken Snap eller Flatpak – APT är den enda paketförvaltaren.

    KDE Plasma är det självklara skrivbordet, i version 5.27.5, och kompletteras med ett urval av KDE:s egna applikationer. Till det läggs Brave-webbläsaren, LibreOffice, GIMP och extra drivrutinsstöd. Resultatet blir en helhet som känns både stabil och genomarbetad.

    Systemkraven är relativt beskedliga: en dubbelkärnig 2 GHz-processor, 4 GB RAM och 20 GB lagringsutrymme.

    Installation: Bekant men långsam

    Installationen sker via Calamares, det välkända installationsverktyget som guidar dig steg för steg genom språk, tangentbord, partitioner och användarkonto. ISO-filen på 3 GB gör jobbet, men installationen tar lite längre tid än väntat – och när systemet väl är installerat får man stå ut med en något långsam uppstart.

    När du når inloggningsskärmen kan du välja mellan Wayland (standard) eller X11, men skillnaderna i prestanda är försumbara.

    En genomtänkt skrivbordsmiljö

    Skrivbordsmiljön är ren och tillgänglig. Längst ner på panelen återfinns Brave, filhanteraren Nemo och programhanteraren Discover, medan volym, nätverk, batteri och klocka placerats till höger.

    Menyn är ett av de mer intressanta inslagen. I stället för att bara lista programnamn, som ”Ark”, skrivs en kort beskrivning följt av namnet i parentes – ”Arkiveringsverktyg (Ark)”. Ett litet grepp som gör stor skillnad för nya användare.

    Prestanda i praktiken

    När det gäller vardagsanvändning levererar RefreshOS. Brave är snabb och stabil, både vid tung informationssökning och lättare sociala medier. Thunderbird fungerar klockrent för e-post, även om KDE\:s KMail redan finns förinstallerat.

    Det mest imponerande är dock systemets stabilitet. Testerna på både en Dell Inspiron 3521 visade på en distribution som hanterade flera program samtidigt utan att blinka.

    Programhanteraren Discover får också höga betyg. När testaren skulle installera VLC dök spelaren upp som första förslag – och installationen gick lika smidigt som på vilken modern distro som helst.

    Slutsats: Nästan prickfri

    RefreshOS 2.5 är en distribution som vågar hålla fast vid sitt Debian-arv, samtidigt som den paketerar det i en snygg och lättanvänd KDE-miljö.

    Den långsamma uppstarten är en svag punkt, men väl inne i systemet får användaren en snabb, stabil och genomtänkt Linuxmiljö. För nybörjare innebär menylayouten en välkommen hjälp, och för erfarna användare ger distributionen en ren och pålitlig Debian-upplevelse – utan onödiga extralager.

    Domslut: RefreshOS 2.5 är en av de mest tilltalande Debian-baserade KDE-distributionerna på länge. Ett bra val för både nybörjare och veteraner, särskilt för den som vill ha ett rent, stabilt och elegant Linuxsystem.

    Innehållet ovan bygger på FOSS Force , här nedan kommer Linux.se åsikt.

    Linux.se:s intryck av RefreshOS 2.5

    Vi har provkört RefreshOS 2.5 i en virtuell maskin på en Intel Core i9 med gott om minne och SSD-lagring. Det innebär förstås att testet inte ger hela bilden – framför allt inte för den målgrupp som ofta är mest intresserad av den här typen av distributioner: äldre datorer med mekaniska hårddiskar. Ett mer rättvist test kommer därför när vi kan köra systemet direkt på 10–15 år gammal hårdvara.

    En av de tydligare profileringarna i RefreshOS är valet av Brave som standardwebbläsare, i stället för Firefox som annars är vanligare i Linuxvärlden. När vi försökte strömma video från SVT Play fungerade det dock inte som förväntat. Om det beror på att Brave blockerar integritetskränkande spårning eller om det är ett resultat av mindre lyckad webbteknik från SVT:s sida låter vi vara osagt. Problemet försvann direkt när vi installerade och använde Firefox.

    Ljudet fungerade inte i vår VM-miljö vid strömning av innehåll, vilket gör det svårt att dra slutsatser om multimediastödet. Detta kommer vi att återkomma till när vi har testat systemet på fysisk hårdvara.

    Valet av KDE Plasma som skrivbordsmiljö gör att systemet påminner mycket om Windows, vilket kan vara en fördel för den som vill ha en välbekant användarupplevelse. Installationen gick dessutom smidigt – väljer man svenska språket så genomförs hela processen på svenska.

    LibreOffice ingår som standard, vilket gör RefreshOS till ett praktiskt alternativ för den som vill återanvända en äldre dator som skrivmaskin eller enkel kontorsmaskin, där allt är färdigt från start.

    Test direkt på hårdvara

    Vi testade den på en HP EliteBook 2540p med första generationens i7 och mekanisk hårddisk.

    Vi har tidigare testat Debian 13 och Ubuntu, och de har fungerat helt okej på den här gamla hårdvaran. RefreshOS 2.5 fungerade däremot inte med wifi direkt ur boxen på just den här hårdvaran, utan vi fick använda nätverkskabel. Vi startade en stream från SVT Play, och där flöt det på okej.

    Vår slutsats: Kör hellre Debian 13 än RefreshOS 2.5. Det finns fler valmöjligheter att testa olika fönsterhanterare i Debian 13 än i RefreshOS 2.5, som är låst till KDE. Har man klen hårdvara kan man då välja en mer minnessnål fönsterhanterare.

    Distrubtionens hemsida : https://refreshos.org/index.html

    Innehållet ovan bygger på data ifrån

  • FreeBSD 15 Gör Det Enklare Än Någonsin att Använda KDE Plasma på Skrivbordet

    FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer.

    I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar har systemet främst använts i servermiljöer eller av avancerade användare, mycket på grund av avsaknaden av ett smidigt skrivbordsalternativ.

    Men det förändras nu. I och med lanseringen av FreeBSD 15 kommer användare att kunna välja att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt under installationen, precis som i moderna Linuxdistributioner.

    Förenklad installation för alla användare

    Tidigare har den som velat använda FreeBSD som skrivbordssystem varit tvungen att manuellt installera grafikkortsdrivrutiner, aktivera inloggningshanterare, konfigurera D-Bus och installera själva skrivbordsmiljön via kommandoraden.

    Det nya installationsalternativet i FreeBSD 15 eliminerar detta hinder. Nu kan användaren enkelt välja KDE Plasma i installationsprogrammet – och få ett fullt fungerande skrivbord direkt efter första uppstarten.

    Det här gör FreeBSD betydligt mer attraktivt för nybörjare och användare som tidigare varit vana vid exempelvis Windows, macOS eller Linux.

    Varför KDE Plasma?

    Att valet föll på KDE Plasma är ingen tillfällighet. Det är en modern, kraftfull och flexibel skrivbordsmiljö med ett användargränssnitt som känns bekant för många. Plasma erbjuder:

    • Ett arbetsflöde likt Windows, vilket underlättar för nya användare.
    • Låg inlärningströskel tack vare sin intuitiva design.
    • Hög anpassningsgrad och god prestanda, även på svagare maskiner.
    • Aktiv utveckling och stöd för ny teknik som Wayland och moderna grafikdrivrutiner.

    Inledningsvis pratade FreeBSD-utvecklarna om att inkludera ett ”minimalt skrivbord”, vilket väckte viss oro. Men detta har reviderats, och istället satsar man på en mer komplett Plasma-miljö som är redo att användas direkt.

    Ett större initiativ för skrivbordsanvändning

    Det nya installationsalternativet är en del av ett bredare arbete inom FreeBSD-projektet kallat ”laptop initiative” – ett initiativ som syftar till att göra FreeBSD mer användbart på bärbara datorer och i vardagligt skrivbordsbruk.

    Förutom Plasma-integrationen fokuserar initiativet på:

    • Stöd för moderna Wi-Fi-standarder (inklusive Wi-Fi 6 / 802.11ax)
    • Förbättrad hantering av viloläge och strömsparfunktioner
    • Stabilisering av Wayland, som på sikt kan ersätta det äldre X11-systemet

    Wayland fungerar delvis redan i FreeBSD 14.3, men buggar och krascher återstår – särskilt vid användning tillsammans med Plasma. Samtidigt betraktas X11 i stort sett som ett ”underhållsläge”, vilket gör Wayland till det självklara framtidsvalet.

    Ett historiskt skifte för FreeBSD

    Det här är inte första gången FreeBSD flirtar med skrivbordsanvändning. Redan i början av 2000-talet fanns det försök att erbjuda enklare skrivbordsinstallationer, och den nedlagda varianten PC-BSD hade Plasma som standardmiljö.

    Andra BSD-projekt – som OpenBSD och NetBSD – har redan visat vägen genom att erbjuda fönsterhanterare eller skrivbordsmiljöer i sina installationsprogram.

    Men det nya Plasma-alternativet i FreeBSD 15 är den mest ambitiösa skrivbordssatsningen hittills från huvudprojektet.

    Många i communityn menar att FreeBSD länge haft potential att bli ett förstklassigt skrivbordssystem – och att det som saknats främst varit just ett användarvänligt sätt att installera och konfigurera det grafiska gränssnittet.

    Sammanfattning: En välkommen förändring

    Med FreeBSD 15 gör projektet ett viktigt vägval – man närmar sig vanliga användare på allvar. Genom att erbjuda ett kraftfullt, färdigkonfigurerat skrivbord redan vid installation sänks tröskeln för nya användare rejält.

    För den som tidigare tvekat att ge FreeBSD en chans på den egna datorn är det nu läge att tänka om. FreeBSD 15 är på väg att bli den mest tillgängliga och skrivbordsvänliga versionen hittills.

    https://github.com/FreeBSDFoundation/proj-laptop/blob/main/monthly-updates/2025-06.md

    https://ostechnix.com/freebsd-15-kde-plasma-desktop-install-option

    FreeBSD 15 – Faktaöversikt

    Utgivning: FreeBSD 15.0 RELEASE – planerad 2 dec 2025
    Supporttid: 4 år (stable branch t.o.m. dec 2029)
    Processorstöd: amd64, aarch64 (Tier 1); armv7, riscv64 (Tier 2)
    32-bit: Inga ISO-filer längre, men compat32-stöd finns
    Stora nyheter:
    – KDE Plasma-skrivbord kan installeras direkt vid installation
    – Förbättrat Wi-Fi- och laptopsupport
    – Wayland-stöd under utveckling

    Historik:
    FreeBSD har sina rötter i 4.4BSD och släpptes första gången 1993.
    Känd för stabilitet, säkerhet och avancerade funktioner som Jails & ZFS.

    Används av: Netflix, Sony PlayStation, Juniper, NetApp m.fl.

    (Terminalstil – uppdaterad augusti 2025)
  • Återbruka en gammal dator som webb-styrd internetradio

    Kortversion: I stället för att spela upp internetradio i din egen enhet låter du en gammal dator stå för ljudet – och styr den från valfri webbläsare på samma nätverk. Perfekt för uttjänta kontors-PC som redan har en okej högtalare eller är kopplade till en stereo.
    Det var länge sedan man körde fordon på ånga – varför ta emot radio via gamla FM-sändare när du kan streama över internet, helt utan brus?

    Jag har i en rad tidigare artiklar på linux.se skrivit om hur man kan återbruka sin gamla dator som internetradio. Ett av dessa projekt har utmynnat i https://radio.televinken.org, där man kan välja mellan olika radiostationer som sedan spelas upp i den egna enhetens högtalare. Den lösningen fungerar på allt från macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS osv.

    Det här projektet fungerar lite annorlunda: man använder en dator som själva högtalaren, men styr den via webben. Har du till exempel en uttjänt dator som ändå har bra högtalare – eller kanske har du kopplat den till ett par schyssta högtalare – kan du, med det här skriptet, styra vad som spelas upp via din telefon, surfplatta, dator eller annan enhet med webbläsare.

    Det här går utmärkt att göra med datorer som annars skulle slängas på elektronikåtervinningen.

    En viktig aspekt: Kör inte denna dator direkt på internet. Ha den i stället på ditt lokala nätverk (LAN) bakom en router, eller helst en brandvägg.

    Så här gör du:

    1. Du behöver en fungerande dator med 64-bitars CPU – ungefär från 2007 eller senare. PC eller Mac spelar ingen roll.
    2. Du kan i stort sett välja vilken Linuxdistribution du vill, men linux.se har testat med Debian 12 och KDE Plasma. Har du en äldre dator med mindre RAM och enklare CPU, kan du till exempel använda XFCE i stället för KDE. Teoretiskt kan det även fungera på en textbaserad Linuxinstallation, men guiden är inte anpassad för det, eftersom man då kan behöva installera extra paket som normalt inte ingår i en ren serverinstallation av Linux.
    3. Börja med att skapa ett Debian-installations-USB. Installera Debian på datorn. Se till att datorn inte innehåller någon viktig information – allt på hårddisken raderas vid installationen.
    4. När Debian är installerat, logga in som root.
    5. Kör kommandot:
      apt install apache2 php mpv
    6. Redigera sudo-behörigheter genom att skriva:
      visudo
      Lägg till följande rad under:
      # User privilege specification
      root ALL=(ALL:ALL) ALL
    7. Lägg till:
      www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill
      Det här gör att användaren www-data (webbservern) får köra programmen mpv, kill och pkill utan lösenord. Det är också en av anledningarna till att den här maskinen inte bör vara direktkopplad till internet.
    8. Ta reda på datorns IP-adress genom att skriva ip a eller ifconfig.
      Gå sedan till en annan enhet och skriv in din radiodators IP-adress, till exempel:
      http://192.168.1.2
      Du bör nu se Debians testsida för Apache – grattis, din webbserver fungerar!
    9. Gå till katalogen /var/www/html och lägg där in skriptet som finns för nedladdning i denna artikel. Spara PHP-filen i den sökvägen.
    10. Gå nu till din radiodators IP från en annan enhet – om allt fungerar bör du få upp en webbaserad radiokontroll i monokrom grön stil.

    Scriptet kan laddas ner
    https://www.linux.se//download/radio.php.gz

    🇺🇸 Click here for English version
    In several previous articles on linux.se, we’ve covered how to repurpose old computers as internet radios. One of those projects resulted in https://radio.televinken.org, where you can choose from a variety of radio stations that then play through the speakers of your own device. This works on macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS, etc.

    This project works a bit differently: the computer acts as the speaker, but you control it via the web. So if you have an old machine with decent speakers — or you’ve hooked it up to good external speakers — you can control what’s playing via your phone, tablet, laptop or any browser-equipped device.

    This is a great use for computers that would otherwise end up at the electronics recycling center.

    One important note: do not connect this machine directly to the internet. Keep it on your local network (LAN), preferably behind a firewall or router.

    Here’s how to do it:

    You’ll need a working computer with a 64-bit CPU — roughly from 2007 or later. It doesn’t matter if it’s a PC or Mac. In theory it could also work on a text-only Linux installation, but this guide assumes a graphical environment because minimal server installs may lack required packages.

    You can use almost any Linux distribution, but we tested with Debian 12 and KDE Plasma. For older computers with less RAM and slower CPUs, XFCE is a better alternative to KDE. Again, text-only installs might work but are not covered here.

    First, create a Debian installation USB and install Debian on the old computer. Be sure the disk contains nothing important — the installation will erase everything.

    Once Debian is installed, log in as root and run:
    apt install apache2 php mpv

    Then configure sudo access:
    visudo

    Under the section:
    # User privilege specification
    root ALL=(ALL:ALL) ALL


    Add this line:
    www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill

    This gives the web server permission to run those programs without a password — one of several reasons why this machine should not be exposed to the internet.

    Next, find the machine’s IP address by running ip a or ifconfig.

    Then, from another device, enter the IP in your browser, e.g.:
    http://192.168.1.2

    You should now see Debian’s Apache test page — your web server is working!

    Go to /var/www/html and place the script from this article there. Save the PHP file in that directory.

    Then visit your radio computer’s IP from another device — if all is working, you’ll get a web-based radio controller in a monospaced green style.

    Download the script from:
    https://www.linux.se//download/radio.php.gz

    If you have suggestions or improvements, feel free to contact us via the form on the website.

    Om du har förslag på förbättringar är Ni välkommen att kommunicera med oss via kontaktfunktionen som finns på hemsidan.

    LAN Radio Controller (PHP/JS) Funktioner: • Internetradio med stationer hämtade från stations.json • Start/stopp av MPV-spelare utan sidomladdning via AJAX • Visning av datum på svenska inklusive veckodag, datum och veckonummer • Analog och digital klocka – växla mellan dem i gränssnittet • Station väljs från dropdown, stoppknapp för att avsluta uppspelning • Sidomeny med alternativ: växla klockstorlek, nytt fönster, klockläge • MPV styrs via socket (/tmp/mpvsocket) och PID hanteras för stabilitet • Design i terminalstil med grönt på svart och monospace-typsnitt
  • Debian 13 “Trixie” skeppas med KDE Plasma 6.3.6 – trots deadline i sista minuten

    Debian‑logotyp

    Debian 13 släpps om

    ‑‑ laddar ‑‑

    Plasma 6.3.6 lyckades hoppa in i Debians testgren bara ett dygn före den fullständiga frysen. Resultatet? Det är denna punktversion som blir standardskrivbord i den kommande stabila Debian 13‑utgåvan.

    Från 6.3.5 till 6.3.6 på ett ögonblick

    I juni räknade man med Plasma 6.3.5, men när KDE‑utvecklarna överraskande släppte en sjätte – och sista – patch av 6.3‑serien blev det svårt att motivera en äldre release. Att inte ta med en redan tillgänglig, mer buggrättad version stred mot Debians kvalitetskrav, så paketet godkändes i absolut sista stund.

    Vad följer med?

    • KDE Plasma: 6.3.6
    • KDE Gear: 25.04.2
    • KDE Frameworks: 6.13

    Frysen börjar nu

    Från och med i morgon råder fullständig frys. Inga nya paket accepteras utan explicit klartecken från Release‑teamet. Därefter återstår två veckor av finslipning inför planerat släpp den 9 augusti.

    Varför inte Plasma 6.4?

    KDE har redan gått vidare till 6.4‑serien – version 6.4.3 kom häromdagen – men Debian prioriterar som alltid robust stabilitet framför senaste nytt.

    Håll ögonen öppna: om planerna ändras rapporterar vi direkt.

    KDE Plasma 6.3.6

    Släppt: 8 juli 2025
    Typ: Sista underhålls‑/buggfixversionen av 6.3‑grenen

    Teknisk bas
    • Qt 6‑ramverket
    • Wayland som standard (X11 finns kvar som fallback)

    Huvudnyheter i 6.3‑serien

    • Förfinad fraktionsskalning och förbättrad Night Light‑precision.
    • Över­arbetad ritplatta‑panel med fler profiler och tryckinställningar.
    • Touchpaden stängs av när extern mus ansluts.
    • Bluetooth‑dialogen “Para enhet” är alltid synlig.
    • Slump­genererade lösenord för hotspots.
    • Digital Clock‑widgeten visar alla händelser vid fullbokade dagar.

    Fixar & förfiningar i 6.3.6

    • Night Light‑logik och batteri‑widgeten optimerade.
    • KWin‑effekten “Slide Back” samt flera KRunner‑buggar rättade.
    • Discover visar korrekta kategorier och bevarar snabbtangenter.

    Versionshistorik

    1. 6.3.0 – 11 feb 2025: första 6.3‑släppet.
    2. 6.3.1 – 6.3.5 – mar–jun 2025: månatliga buggfixar.
    3. 6.3.6 – 8 jul 2025: sista patch innan Plasma 6.4‑grenen.
  • Debian 13 kommer med KDE Plasma 6.3.5 – ny modern standardmiljö

    Debian 13, med kodnamnet Trixie, börjar närma sig sin slutliga form, och nu är det bekräftat att systemet kommer att levereras med KDE Plasma 6.3.5 som standardmiljö. Den nya versionen av Plasma har nu tagit plats i Debian Testing, som i vanlig ordning är den sista anhalten innan en Debian-version blir stabil och officiellt släpps.

    Det här innebär att användare får tillgång till den allra sista versionen i Plasma 6.3-serien, samt KDE Gear 25.04.2 – en uppsättning KDE-appar byggda ovanpå Qt 6.8.2.

    Sedan den 17 maj befinner sig Trixie i så kallad ”hard freeze”, vilket betyder att inga större ändringar längre görs – fokus ligger nu på att rätta buggar och se till att systemet är helt stabilt innan lansering.

    Från Plasma 5 till 6 – ett rejält kliv framåt

    Den nya skrivbordsmiljön i Debian 13 är ett stort steg jämfört med nuvarande Debian 12 “Bookworm”, som fortfarande använder Plasma 5.27. Med Plasma 6 får användarna ett modernare och mer optimerat skrivbord med bättre stöd för ny teknik.

    Här är några av de största nyheterna i Plasma 6.3.5:

    • Wayland som standard: Plasma använder nu Wayland som visningsserver, vilket är snabbare och säkrare än den äldre X11-lösningen.
    • Byggt på Qt 6: Grunden har flyttats till Qt 6, vilket ger bättre prestanda och framtidssäker kodbas.
    • Ny design och förbättrade detaljer: Gränssnittet är mer enhetligt, med snyggare övergångar, tydligare kontrast och mindre visuellt brus.
    • Fönsterhantering med kakel: Inbyggt stöd för automatiskt ”tiling” av fönster gör multitasking enklare.
    • Bättre tillgänglighet: Förbättringar för skärmläsare, tangentbordsnavigation och inmatning från pekplatta.
    • Effektivare resursanvändning: Lägre minnesförbrukning och bättre batteritid vid längre användning.

    När kommer den färdiga versionen av Debian 13?

    Debian är känt för att inte sätta fasta releasedatum. Istället följer projektet sitt beprövade motto:
    ”Det är klart när det är klart.”

    Det innebär att man prioriterar stabilitet och kvalitet framför tidsscheman – något som länge varit en del av Debians identitet.

    Men med tanke på att Trixie nu är inne i den sista fasen och att stora paket som KDE Plasma 6.3.5 redan är på plats, pekar allt på att Debian 13 kommer att släppas under nästa månad. Med andra ord: väntan är snart över.

    https://linuxiac.com/kde-plasma-6-3-5-set-to-debut-with-debian-13

    Fakta: KDE Plasma 6.3.5 och Debian 13 ”Trixie”

    Debian 13: Kommande stabil version av Debian GNU/Linux med kodnamnet ”Trixie”. Just nu i så kallad ”hard freeze”, vilket innebär att inga större ändringar längre införs.

    Lansering: Förväntas släppas under juli 2025, beroende på när alla kritiska buggar är lösta.

    Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.3.5 är den sista versionen i Plasma 6.3-serien och har nu flyttats till Debian Testing (blivande Debian 13).

    KDE Gear-version: 25.04.2 – uppsättning KDE-program för Plasma-skrivbordet.

    Qt-version: Plasma 6.3.5 är byggd ovanpå Qt 6.8.2.

    Största nyheterna i Plasma 6.3.5:

    • Wayland används som standard istället för X11
    • Baserad på moderna Qt 6 för bättre prestanda och framtidssäkerhet
    • Förbättrad design: jämnare animationer, mindre störningar och tydligare kontraster
    • Inbyggt stöd för fönster-tiling (fönsterdelning)
    • Bättre tillgänglighet: förbättrad skärmläsarstöd och inmatning
    • Lägre resursanvändning och bättre batteritid

    Bakåtkompatibilitet: Plasma 6.3.5 ersätter Plasma 5.27, som användes i Debian 12 ”Bookworm”.

    Status: Plasma 6.3.5 anses stabil och produktionsklar, men Debian testar fortsatt för att säkerställa maximal stabilitet inför lansering.

  • 10 bra distrbutioner för dej som vill återbruka hårdvara som är m/ä.

    I en tid när tekniken ständigt utvecklas kan det vara svårt att hålla äldre datorer uppdaterade och funktionella. Men rädslan för att hårdvara blir oanvändbar är inte längre befogad, tack vare många lätta Linux-distributioner som kan blåsa nytt liv i gamla system. Här presenterar vi tio Linux-distributioner som är idealiska för datorer som börjar kännas ålderstigna, specifikt för sådana som är omkring fem år gamla.

    Om du har en äldre premiumdator med första eller andra generationens i7-processorer, kan du faktiskt köra vanlig Ubuntu eller liknade. Lättviktsdistributioner är dock ett utmärkt val om du har enklare hårdvara, som datorer med lite minne och CPU:er som Celeron, Pentium Gold och Silver.

    Linux Lite: En användarvänlig ingångspunkt

    Linux Lite är skapat för att ge en smidig övergång från äldre Windows-system till Linux. Detta är en distro som erbjuder en enkel och funktionell skrivbordsmiljö baserad på Xfce och Ubuntu, vilket gör den perfekt för användare med mindre kraftfull hårdvara. Med aktiva uppdateringar och stöd för 32-bitars system, är Linux Lite ett utmärkt val för dem som vill ha en bekant men uppdaterad användarupplevelse.

    Linux Lite

    Puppy Linux: Flexibilitet och effektivitet

    Puppy Linux är unikt eftersom det inte kräver en permanent installation på hårddisken. Istället körs systemet direkt från RAM, vilket gör att du kan köra din dator även om du tar bort det startbara mediet. Puppy Linux är kompatibelt med Ubuntu LTS och är ett utmärkt val för riktigt gamla datorer eller netbooks med minimalt RAM.

    Funktioner:

    • Baserad på Ubuntu LTS-versionen
    • Kan köras på lågpresterande netbooks
    • Fungerar direkt från RAM även efter att det startbara mediet har tagits bort
    • Unik pakethanterare – Puppy Package Manager
    • Drivs av JWM

    Puppy Linux

    BunsenLabs Linux: Efterträdaren till Crunchbang

    BunsenLabs erbjuder en strömlinjeformad Linux-upplevelse baserad på Debian med en OpenBox-fönsterhanterare. Det är en särskilt snabb och stabil distro som även inkluderar en 32-bitars version, vilket gör den lämplig för äldre och resurssnåla system.

    Funktionsöversikt:

    • Baserad på Debian Stable-grenen
    • Openbox fönsterhanterare med tint2-panel, conky och jgmeny
    • Tillhandahåller en 32-bitarsinstallerare
    • Hjälp och support finns tillgänglig via officiella forum

    BunsenLabs Linux:

    Lubuntu: En modernare lättviktare

    Som en officiell variant av Ubuntu, använder Lubuntu LxQt-skrivbordsmiljön för att erbjuda en lätt men modern användarupplevelse. Lubuntu är kanske inte den allra lättaste distron, men dess förmåga att balansera funktionalitet och systemkrav gör den till ett pålitligt val för äldre datorer.

    Lubuntu

    Absolute Linux: Kraftfull enkelhet

    Absolute Linux bygger på Slackware och erbjuder en systemd-fri miljö, vilket är idealiskt för användare som föredrar enklare och mer traditionella Linux-upplevelser. Med IceWM som skrivbordsmiljö och en samling viktiga applikationer direkt från start, är Absolute ett kraftfullt alternativ för dem med äldre teknik.

    Funktionsöversikt:

    • Baserad på Slackware
    • Systemd-fri
    • Paketerar nödvändig mjukvara
    • Drivs av IceWM och pakethanteraren Slapt-get

    Absolute Linux

    antiX Linux: Den flexibla veteranen

    antiX, baserat på den stabila grenen av Debian, använder IceWM och Fluxbox för att skapa en mångsidig och snabb användarupplevelse. Det är helt systemd-fritt och erbjuder olika installationer för olika behov, inklusive en 32-bitars version.

    Funktioner:

    • Baserad på Debian stable
    • Tillhandahåller en 32-bitarsinstallerare
    • Systemd-fri
    • Drivs av IceWM och andra fönsterhanterarvarianter

    antiX Linux

    LXLE: Lubuntu med en twist

    LXLE är baserat på Lubuntu men använder LXDE istället för LxQt, vilket ger en ännu lättare miljö för användare med mycket begränsad hårdvara. Det är en perfekt lösning för att återuppliva datorer som inte längre kan hantera nyare operativsystem.

    LXLE

    Porteus Linux: Idealisk för kärlek till KDE

    Porteus är en annan Slackware-baserad distro som erbjuder den äldre KDE 4.0+-skrivbordsmiljön. Med sin minimala installationsstorlek och möjlighet att köras helt från ett USB eller annat startbart medium, är Porteus perfekt för användare som föredrar KDE:s klassiska utseende.

    Porteus Linux

    Q4OS: Återupplivar föråldrade Windows-system

    Q4OS är designad specifikt för att återuppliva datorer som en gång körde Windows XP eller Windows 7. Med en 32-bitars installer, Windows-installer och Trinity Desktop-miljöer, är Q4OS ett bra val för de som vill ha en distro som känns bekant men är kraftfullare än deras föråldrade operativsystem.

    Q4OS

    MX Linux: En mångsidig medelviktare

    Trots att det är på gränsen till att klassas som en lättviktare, erbjuder MX Linux baserat på Debian en utmärkt balans av funktionalitet och effektivitet, speciellt i dess KDE Plasma-version. Med egna applikationer och en robust pakethanterare, står MX Linux ut som ett starkt alternativ för de som söker en rikare Linux-upplevelse.

    Sammanfattningsvis, dessa tio distributioner visar att Linux-communityt ständigt strävar efter att inkludera så många användare som möjligt, oavsett ålder på deras hårdvara. Med dessa alternativ kan du enkelt blåsa nytt liv i ditt gamla system och njuta av en modern, säker och stabil datorupplevelse.

    MX Linux

    Om vi tittar noggrant på de lätta Linux-distributioner som vi har presenterat, kan vi se att många av dem är baserade på Debian Linux, som ofta kallas för ”det universella operativsystemet”. Moderna skrivbordsmiljöer inom Linux, såsom GNOME 40+ och KDE Plasma, som använder Systemd som init-system, fungerar inte längre med äldre hårdvara. Teknologiska framsteg innebär också ökad mjukvarukomplexitet, vilket kräver kraftfullare system.

    Artikel ovan är baserad på data ifrån

Etikett: KDE

  • Plasma 6.5 tar form med finputsade aviseringar och temaändringar

    KDE:s kommande Plasma 6.5, som släpps den 21 oktober, bjuder på både synliga förbättringar och små detaljer som gör skrivbordet trevligare att använda. Mjukare volymkontroller, smartare aviseringar och mer finslipade teman är några av nyheterna som väntar. KDE:s nästa stora uppdatering, Plasma 6.5, släpps den 21 oktober och ser ut att bli en version fylld…

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel. När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden,…

  • FreeBSD 15 Gör Det Enklare Än Någonsin att Använda KDE Plasma på Skrivbordet

    FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer. I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar…

  • Återbruka en gammal dator som webb-styrd internetradio

    Kortversion: I stället för att spela upp internetradio i din egen enhet låter du en gammal dator stå för ljudet – och styr den från valfri webbläsare på samma nätverk. Perfekt för uttjänta kontors-PC som redan har en okej högtalare eller är kopplade till en stereo. Jag har i en rad tidigare artiklar på linux.se…

  • Debian 13 “Trixie” skeppas med KDE Plasma 6.3.6 – trots deadline i sista minuten

    Debian 13 släpps om ‑‑ laddar ‑‑ Plasma 6.3.6 lyckades hoppa in i Debians testgren bara ett dygn före den fullständiga frysen. Resultatet? Det är denna punktversion som blir standardskrivbord i den kommande stabila Debian 13‑utgåvan. Från 6.3.5 till 6.3.6 på ett ögonblick I juni räknade man med Plasma 6.3.5, men när KDE‑utvecklarna överraskande släppte en sjätte – och…

  • Debian 13 kommer med KDE Plasma 6.3.5 – ny modern standardmiljö

    Debian 13, med kodnamnet Trixie, börjar närma sig sin slutliga form, och nu är det bekräftat att systemet kommer att levereras med KDE Plasma 6.3.5 som standardmiljö. Den nya versionen av Plasma har nu tagit plats i Debian Testing, som i vanlig ordning är den sista anhalten innan en Debian-version blir stabil och officiellt släpps.…

  • 10 bra distrbutioner för dej som vill återbruka hårdvara som är m/ä.

    I en tid när tekniken ständigt utvecklas kan det vara svårt att hålla äldre datorer uppdaterade och funktionella. Men rädslan för att hårdvara blir oanvändbar är inte längre befogad, tack vare många lätta Linux-distributioner som kan blåsa nytt liv i gamla system. Här presenterar vi tio Linux-distributioner som är idealiska för datorer som börjar kännas…