• KDE Plasma 6.6 – En smartare, snabbare och mer sömlös Linux-upplevelse


    KDE Plasma 6.6 är på väg – och nästa stora version av det populära Linux-skrivbordet bjuder på en kombination av smartare funktioner och finputsad design. Med stöd för Wi-Fi via QR-kod, lägre minnesanvändning och bättre integration mellan appar på Wayland tar Plasma ännu ett steg mot en snabbare, mer elegant och användarvänlig upplevelse för alla Linux-användare.

    Avancerad teknik möter vardagsanvändning när nästa version av KDE Plasma gör entré.
    Den 17 februari 2026 väntas KDE-projektet lansera Plasma 6.6, och utvecklarna har redan gett oss en glimt av vad som väntar. Det handlar inte om en revolution – utan en evolution: hundratals små förbättringar som tillsammans gör din datorupplevelse både snabbare, snyggare och mer intuitiv.

    Skanna dig in på nätet – Wi-Fi via QR-kod

    Minns du hur tröttsamt det kan vara att skriva långa, krångliga Wi-Fi-lösenord? I Plasma 6.6 räcker det att skanna en QR-kod.
    I nätverkswidgeten finns nu en knapp som öppnar den lilla appen Qrca – och vips är du ansluten. Det här är särskilt praktiskt på caféer, kontor eller i delade hemnätverk där lösenord ofta byts.

    Denna funktion är ett steg mot en mer mobil-inspirerad datorupplevelse, där smidighet och säkerhet möts. Det är också en påminnelse om hur KDE-projektet hela tiden letar efter sätt att minska friktionen i vardagen.

    Mindre minne, mer fart

    Utvecklarna har tagit ett rejält grepp om prestandan. Plasma 6.6 använder över 100 MB mindre minne än tidigare versioner, tack vare en smartare hantering av bakgrundsbilder.
    När tapetfunktionen optimerades försvann visserligen stödet för kaklade bakgrunder – men det har man redan återinfört i form av ett nytt “Tiled”-plugin.

    För dig som kör KDE på äldre datorer betyder det här en märkbart lättare miljö, medan moderna maskiner får snabbare laddning och bättre flyt, särskilt på system med flera skärmar eller Wayland-grafikserver.

    Färg, form och känsla

    Plasma har alltid legat i framkant när det gäller design – och version 6.6 fortsätter förfina detaljerna.

    • Färgplockaren visar nu riktiga RGB-värden i stället för sådana som påverkats av nattläge eller färgprofiler.
    • GTK-appar (som inte tillhör KDE-ekosystemet) får en mer harmonisk look med extra verktygsrads-marginaler och tydligare linjer.
    • Systeminställningarna har fått en uppfräschning, där bland annat sidan för fjärrskrivbord nu visar fel direkt – du slipper leta i loggar.
    • Bluetooth-sidorna följer bättre KDE:s designriktlinjer och är enklare att använda när Bluetooth är avstängt.

    Tillsammans ger dessa små förändringar ett helhetsintryck som känns mer enhetligt och professionellt.

    Nya möjligheter med Wayland och säkerhet

    För de som använder Wayland – framtidens standard för Linux-grafik – finns fler förbättringar:
    drag-och-släpp mellan äldre XWayland-fönster och moderna appar fungerar nu smidigare.

    Dessutom har en ny USB-portal lagts till. Den gör det möjligt för sandboxade appar, till exempel Flatpaks, att få tillgång till USB-enheter på ett säkert sätt när det verkligen behövs. Det här är en viktig milstolpe för säkerhet och användarvänlighet i moderna Linux-system.

    Fler finjusteringar för vardagen

    • Antalet virtuella skrivbord ökar från 20 till 25.
    • Du kan öppna Systeminställningar med Meta + I – där Meta-tangenten oftast är Windows-tangenten på vanliga PC-tangentbord (eller ⌘ Command på Mac). Kombinationen känns alltså direkt bekant för Windows-användare som är vana att använda den för genvägar och startmenyn.
    • Slideshow-bakgrunder får knappar för “Markera alla” och “Avmarkera alla”.
    • Info-centret svarar nu även på sökordet dxdiag – perfekt för dig som kommer från Windows-världen.
    • HDR-skärmar får ett nytt kalibreringssteg som mäter maximal ljusstyrka för mer korrekta färger.

    En förfinad helhet

    KDE Plasma 6.6 är inte en version som skriker efter uppmärksamhet – den förtjänar den. Det är ett exempel på hur noggrant arbete med detaljer kan göra en redan utmärkt skrivbordsmiljö ännu bättre.

    QR-kod-anslutningar och minnesoptimeringar må stå i centrum, men den verkliga nyheten ligger i känslan: Plasma 6.6 är mognare, snabbare och mer sammanhängande än någonsin.

    Detta är KDE:s filosofi i ett nötskal – ständig förbättring, utan att kompromissa med friheten.

    KDE Plasma 6.6 — Fakta

    Version
    KDE Plasma 6.6
    Planerad release
    17 februari 2026
    Huvudnyheter
    • Wi-Fi via QR-kod (anslut utan att skriva lösenord)
    • −100 MB RAM genom smartare bakgrundsbildshantering
    • ”Tiled”-plugin för kaklade tapeter
    • Polerat Breeze/GTK-utseende & korrekta RGB-värden i färgplockaren
    • Wayland: smidigare drag-och-släpp mellan XWayland och native-appar
    • Ny USB-portal: säkrare USB-åtkomst för sandboxade appar (t.ex. Flatpak)
    • HDR: kalibrering av maximal helskärmsljusstyrka
    • Fler virtuella skrivbord: 25 (upp från 20)
    Snabbgenväg
    Öppna Systeminställningar med Meta + I. Meta = Windows-tangenten på PC (⌘ Command på Mac).
    För vem?
    Användare som vill ha ett snabbare, snyggare och mer konsekvent Linux-skrivbord.
  • Kodi 21.3 – Skarpare HDR, fixade Blu-ray-problem och ny kraft under huven

    Kodi 21.3 tar den öppna mediespelaren till nästa nivå med förbättrad HDR-uppspelning, fixade Blu-ray-problem på Linux och snabbare bibliotekshantering. Efter nio månaders utveckling levererar teamet bakom Kodi en uppdatering som förfinar bild, ljud och användarupplevelse – och lägger grunden för nästa stora version, Kodi 22 “Piers”.

    Den öppna mediespelaren Kodi fortsätter att utvecklas – och den senaste versionen 21.3 bjuder på en rad förbättringar som både tekniskt intresserade och vanliga användare kommer att märka. Efter mer än nio månader sedan förra uppdateringen (21.2) levererar utvecklarna nu en version som förfinar HDR-uppspelning, löser långvariga Blu-ray-problem på Linux och gör gränssnittet snabbare och stabilare.

    HDR och video: skarpare bild och bättre färger

    Kodi 21.3 innebär ett stort lyft för videouppspelning, särskilt på plattformar med HDR-stöd. Xbox One-användare får nu inbyggt HDR-stöd, vilket ger djupare kontraster och mer naturtrogna färger vid filmvisning.
    På Linux har flera irriterande buggar med Blu-ray-uppspelning åtgärdats, och hanteringen av HDR10-light metadata – den information som styr ljusstyrka och färgbalans – är nu mycket mer stabil.

    Även undertext- och ljudhanteringen har förbättrats. Tidigare kunde återupptagning av Blu-ray-filmer orsaka att ljudet tappade synk eller att fel textspår valdes, men detta är nu löst. Kodi identifierar också språk på ett smartare sätt tack vare förbättrat stöd för ISO 639-1-språkkoder, vilket gör att fler flerspråkiga samlingar fungerar utan manuell justering.

    Snabbare bibliotek och bättre informationshantering

    För de som har stora filmsamlingar innebär version 21.3 märkbara prestandavinster.
    Videosamlingen skannas snabbare, och en bugg som gjorde att filer med flera avsnitt skrev över det första har korrigerats. Kodi hanterar nu ”Movie Versions” mer exakt, och informationsrutor för filmer och serier visar rätt metadata även för specialfall.

    Musikälskarnas glädje: CDDB tillbaka

    Musikdelen har också fått kärlek i denna uppdatering.
    Kodi kan återigen slå upp albuminformation via Gnudb.org:s CDDB-tjänst, vilket gör det enklare att automatiskt få in korrekta artist- och låtuppgifter vid import av CD-skivor.
    Dessutom har ett fel som gjorde att album inte hittades vid sökning på artistnamn rättats till. För Linux-användare är det också värt att notera att en ovanlig PipeWire-krasch nu är löst – en bugg som kunde slå till när ljudenheter kopplades in eller ur.

    PVR och kringutrustning: stabilare upplevelse

    Kodi används ofta som digital-TV-lösning via PVR (Personal Video Recorder). Denna version åtgärdar en krasch som kunde inträffa när man stoppade en PVR-ström via fjärrkontroll eller mobilapp.
    Samtidigt har stödet för kringutrustning breddats:

    • Turkiska tangentbordslayouter stöds nu på Linux.
    • CEC-adaptrar från Pulse-Eight fungerar bättre.
    • macOS-användare får rätt tolkning av vissa tangentkombinationer.

    För de som hanterar flera anslutna styrdon samtidigt har gränssnittet dessutom fått mjukare grafisk återkoppling vid val och ändringar.

    Tillägg, nätverk och säkerhet

    En märklig men viktig fix gäller hanteringen av tillägg (add-ons): Kodi kan nu korrekt uppdatera tillägg även efter extremt långa uppehåll – från 25 dagar till hela 68 år! Det betyder att även om du dammar av din gamla Kodi-installation långt in i framtiden, kommer tilläggen fortfarande att kunna uppdateras.

    På nätverkssidan har Kodi 21.3:

    • Infört stöd för HTTP Basic Authentication,
    • Lösts problem med avbrutna HTTP/2-överföringar,
    • Uppdaterat libnfs till version 6, och
    • Förnyat sin CA-certifikatdatabas till Mozillas juli 2025-version, vilket garanterar säkrare anslutningar mot nätresurser.

    Gränssnitt och användarupplevelse

    Användargränssnittet har blivit stabilare och mer responsivt.
    Tidigare kraschproblem orsakade av överlappande dialogrutor och vilolägen är nu borta, och touch-stöd för reglage (till exempel volym och tidslinje) har förbättrats, vilket gör Kodi smidigare på pekskärmar och surfplattor.

    Blicken mot framtiden – Kodi 22 “Piers”

    Nästa stora version, Kodi 22.0 “Piers”, är redan under utveckling och befinner sig i alfa-stadium. Där väntar ännu större nyheter:

    • Uppgradering till FFmpeg 8 för effektivare video- och ljudavkodning,
    • Stöd för HEIF/HEIC-bilder,
    • Förfinad hantering av undertexter och multispår,
    • Ny Weather Skinning API, och
    • Möjlighet att köra flera instanser av Kodi på Windows.

    Dessutom använder Kodi 22 Python 3.13.7 som inbyggd tolkningsmotor, och förbättrar HDR-rendering och textning på LG webOS.

    Till sist

    Kodi 21.3 är inte en revolution, men det är en genomtänkt och stabil uppdatering som slipar på detaljerna – från HDR och ljud till bibliotekshantering och säkerhet.
    Det är ännu ett steg mot att göra Kodi till det självklara navet i hemmets mediecenter, oavsett om du kör Linux, Windows, macOS eller en spelkonsol.

    Kodi 21.3 – Fakta

    Förfinad HDR, fixade Blu-ray-problem på Linux och stabilare uppspelning

    • Typ: Öppen källkod, mediaspelare
    • Release: 21.3 (efter ~9 månader från 21.2)
    • Video/HDR: HDR-stöd för Xbox One; bättre HDR10-hantering
    • Blu-ray (Linux): Fixad uppspelning, smidigare återupptag med ljud och undertexter i synk
    • Undertexter: Korrekt val via ISO 639-1-språkkoder
    • Bibliotek: Snabbare rescan; multi-episod-bugg fixad; förbättrad hantering av Movie Versions
    • Musik: CDDB via Gnudb.org tillbaka; bättre albumsökningar
    • Ljud: Fixad sällsynt PipeWire-krasch vid enhetsbyte
    • PVR: Stabilare, ingen krasch vid stopp via fjärr eller app
    • Kringutrustning: Turkiskt tangentbord (Linux), Pulse-Eight CEC-fixar, förbättrade macOS-bindningar
    • Gränssnitt: Färre krascher, bättre touch-stöd för reglage
    • Nätverk & säkerhet: HTTP Basic Auth, stabilare HTTP/2, libnfs v6, uppdaterade Mozilla-CA (juli 2025)
    • Tillägg: Uppdateringar fungerar även efter mycket lång inaktivitet
    • På gång (Kodi 22 “Piers”): FFmpeg 8, HEIF/HEIC-stöd, förbättrad textning & multi-track, Python 3.13.7, Weather Skinning API, multi-instans på Windows, bättre HDR & undertexter på LG webOS.
    Kodi 21.3 Linux HDR Blu-ray Open Source PVR PipeWire
  • Blender 5.0 Beta – en ny era för färg och form

    Blender 5.0 är här i betaversion – och det märks att något stort är på gång. Den fria 3D-programvaran får nu stöd för HDR och bred färgrymd, ett nytt system för volymrendering och mängder av förbättringar som gör arbetet snabbare, snyggare och mer realistiskt än någonsin. Med bättre färghantering, nya verktyg för kurvor och animation, samt ett enklare gränssnitt markerar Blender 5.0 början på en ny generation digitalt skapande.

    Det är något speciellt när ett verktyg som redan är älskat av miljontals kreatörer tar ett kliv framåt. Nu har Blender 5.0 nått betastadiet – och det märks direkt att mycket har hänt. Den här versionen handlar inte bara om nya funktioner, utan om att ta hela skapandeupplevelsen till en ny nivå.

    Färger som på riktigt

    För första gången får Blender stöd för HDR och bred färgrymd. Det betyder att färgerna inte längre är begränsade till det vanliga skärmutbudet – ljus blir starkare, skuggor djupare och nyanser mer levande. För den som jobbar med film, ljussättning eller realistisk rendering är skillnaden tydlig.
    På Linux krävs Wayland och att Vulkan är aktiverat för att allt ska fungera fullt ut, men för den som uppfyller kraven väntar en bildupplevelse som känns ny.

    Med stöd för moderna färgstandarder som Rec.2100 och ACES 2.0 samt en ny AgX HDR-visning har Blender blivit mer framtidssäkert än någonsin.

    Mer liv i rörelsen

    En av de mest praktiska nyheterna är verktyget Jump Time by Delta, som låter användaren hoppa framåt eller bakåt i tidslinjen med ett eget intervall. Det är en liten detalj som gör stor skillnad när man arbetar med animationer.

    Kurvverktygen har också fått en rejäl uppdatering. De hanterar nu den nya Curves-objekttypen bättre och kan visas som tredimensionella cylindrar i stället för platta band. Det gör att hår, rep eller trådar ser betydligt mer naturliga ut.

    Och för den som skulpterar människor finns en ny grundmodell – en komplett mänsklig basmesh som kan användas som startpunkt för realistiska figurer och skelett.

    Snabbare, smartare, snyggare

    Bakom kulisserna har mycket också förbättrats. Blender kan nu använda Zstd-komprimering, ett modernt system som sparar plats utan att tappa kvalitet. Den nya algoritmen för volymrendering, baserad på “null scattering”, gör att rök och dimma både ser bättre ut och beräknas snabbare.

    Dessutom har sex nya modifierare baserade på Geometry Nodes tillkommit. Det gör det enklare att bygga upp komplexa former och rörelser på ett procedurmässigt sätt – alltså mer med logik än med manuellt arbete.

    Ett smidigare gränssnitt

    Utvecklarna har också lagt mycket tid på att göra Blender mer behagligt att använda. Man kan nu dra och släppa poster i Shape Keys-listan, snäppa fast sidopaneler, och rensa bort arbetsytor direkt från en ny meny. Även penselinställningarna har fått en uppfräschning, och det går att ställa in färgöverlägg per kamera.

    Temasystemet har genomgått en storstädning. Över 300 inställningar har försvunnit eller slagits ihop, vilket gör det lättare att skapa egna teman som faktiskt går att överblicka. Samtidigt har Blender fått en ny storyboard-mall för att planera animationer mer visuellt.

    En glimt av framtiden

    Att Blender 5.0 nu nått betastadiet betyder att det går att testa – helt gratis, precis som alltid. Men man bör komma ihåg att detta fortfarande är en förhandsversion. Den är inte tänkt för produktion, utan för att användare ska kunna prova, upptäcka fel och ge återkoppling.

    Den färdiga versionen väntas släppas den 5 november 2025. Då kan det mycket väl vara den största Blender-versionen hittills – en som förenar konst, teknik och kreativitet i ett verktyg som fortsätter växa tillsammans med sin community.

    https://builder.blender.org/download/daily

    Blender 5.0 – Tekniska fakta

    Utvecklare: Blender Foundation

    Licens: GNU General Public License (GPLv3)

    Programspråk: C, C++, Python

    Grafik-API: Vulkan (ny standard), OpenGL (äldre stöd)

    Operativsystem: Linux, Windows, macOS

    Ny färghantering: Rec.2100-PQ, Rec.2100-HLG, ACES 1.3/2.0, AgX HDR

    Rendering: Cycles, Eevee Next (real-time), Workbench

    Volymrendering: Null Scattering-algoritm (ny i 5.0)

    Filkomprimering: Zstd (Zstandard) – snabb förlustfri komprimering

    Geometrinoder: 6 nya Geometry Nodes-baserade modifierare

    Filformat: .blend, Alembic, USD, FBX, OBJ, STL, GLTF/GLB, Collada m.fl.

    Video & ljud: Inbyggd videoeditor, stöd för FFmpeg, MP4, AVI, MOV, WAV

    Renderfarmstöd: Blender Cloud / Flamenco

    Systemkrav (rekommenderat): 16 GB RAM, GPU med 4+ GB VRAM, 64-bitars CPU

    HDR-stöd på Linux: Kräver Wayland och Vulkan-backend

    Releaseplan: Slutlig version 5 november 2025

  • GNOME 49 “Brescia” lanserad

    GNOME-projektet har släppt version 49 av sin populära skrivbordsmiljö för GNU/Linux. Utgåvan, med kodnamnet ”Brescia”, bjuder på en rad nyheter – från förbättrade snabbinställningar och moderniserade appar till ökad tillgänglighet och bättre prestanda. GNOME 49 blir dessutom standard i kommande Fedora 43 och Ubuntu 25.10.

    GNOME 49 “Brescia” lanserad
    GNOME-projektet har nu presenterat GNOME 49 “Brescia”, den senaste stabila versionen av den välkända skrivbordsmiljön för GNU/Linux. Det rör sig om en stor uppdatering som innehåller en rad nya funktioner och förbättringar.

    Nya funktioner i systemet
    Bland nyheterna finns en smidig ”Stör ej”-knapp i snabbinställningarna, en tillgänglighetsmeny redan på inloggningsskärmen, förbättrad hantering av energiprofiler, HDR-reglage för ljusstyrka, stöd för passiv skärmdelning samt möjlighet att sätta tangentbordskartor asynkront.

    Även låsskärmen har blivit mer funktionell med kontroller för media, omstart och avstängning. GNOME Display Manager kan nu hantera dynamiska användare i hälsningsskärmen, och på system med flera bildskärmar finns individuella reglage för ljusstyrka.

    Nya appar och förändringar
    På programsidan har dokumentvisaren Evince ersatts av Papers och videospelaren Totem ersatts av Showtime. Fönsterhanteraren Mutter har fått stöd för VRR med smidigare musrörelser i högsta uppdateringsfrekvens, och användarna kan nu också få en påminnelse om att stötta projektet ekonomiskt.

    Förbättringar i Nautilus (Filer)
    Nautilus har fått flera förbättringar, bland annat ny ikon för färdiga åtgärder, sortering av monterade enheter efter namn, snabbkommando för att öppna katalogen i terminalen, transparens för dolda filer samt snabbare massomdöpning.

    Förbättringar i Epiphany (GNOME Web)
    Epiphany har fått en stor uppdatering av adressfältet, kioskläge, separat sökmotor i inkognitoläge, stöd för OpenSearch via autodetektering, bättre platsstöd och möjlighet att tysta flikfria sidor. Dessutom finns ett nytt gränssnitt för behörigheter, uppskattad lästid i läsläge, enklare hantering av sidopaneler, en knapp för att ta bort webbappar och förbättrat stöd för sandlådeappar.

    Förbättringar i GNOME Kalkylator
    GNOME Kalkylator kan nu hantera fler valutor och enheter, visa vilken vinkeltyp som används, innehåller en backspace-knapp och stöd för nya logiska operatorer. Den kan dessutom markera favoritvalutor, utföra permutationer och kombinationer, räkna med rötter och delare/multiplar, tolka sexagesimala värden, välja delar av tidigare uträkningar och upprepa senaste beräkningen.

    Förbättringar i Snapshot
    Snapshot har blivit bättre på videoinspelning med hårdvaruacceleration, nya gester, stöd för GTK:s YUV-format och H264/MP4 som standard.

    Andra viktiga nyheter
    Andra märkvärdiga nyheter inkluderar att GNOME Boxes numera avsätter 30 GB lagring för virtuella maskiner, GNOME Kalender visar månadnamn tydligare, GNOME Konsol fått helskärmsläge och Orca skärmläsare kan nu konfigureras direkt i inställningarna och har fått flera förbättringar för webbåtkomst och prestanda.

    Förbättringar i övriga appar
    GNOME Fjärrskrivbord har fått stöd för pekskärm och bättre NVIDIA-kompatibilitet, spelet Quadrapassel har portats till GTK4/libadwaita, GNOME Online Accounts kan nu autentisera Nextcloud via Webflow och GNOME Programvara startar snabbare med systemd.

    Tillgänglighet i distributioner
    GNOME 49 kommer att bli standard i Fedora Linux 43 och Ubuntu 25.10 (Questing Quokka), samt snabbt dyka upp i rullande distributioner.

    GNOME 49 “Brescia” — Fakta

    Släppt
    17 september 2025
    Typ
    Stabil huvudutgåva av GNOME-skrivbordet
    Blir standard i
    Fedora Linux 43, Ubuntu 25.10 (Questing Quokka)
    Kärnnyheter (system & skal)
    • Ny ”Stör ej”-växel i Snabbinställningar.
    • Ny Tillgänglighetsmeny på inloggningsskärmen.
    • Stöd för okända energiprofiler i Snabbinställningar.
    • HDR-ljusstyrka och per-skärm-reglage på multiskärm.
    • Stöd för passiva skärmsändningar (screencast).
    • Asynkrona tangentbordskartor (keyboard layouts).
    • Låsskärm: mediekontroller, omstart och avstängning.
    • GDM: dynamiska användare i greeter-sessioner.
    • Mutter: markörrörelser i max uppdateringsfrekvens med VRR.
    • Ny donationspåminnelse i notiser.
    Appändringar
    • Papers ersätter Evince (dokumentvisare).
    • Showtime ersätter Totem (videospelare).
    Nautilus (Filer)
    • Ny ikon för slutförda åtgärder.
    • Sortering av lokala monteringar efter enhetsnamn i sidopanelen.
    • Ctrl + . öppnar aktuell katalog i terminalen.
    • Transparens för dolda filer.
    • Snabbare massomdöpning.
    Epiphany (GNOME Web)
    • Omdesignat adressfält och kioskläge.
    • Separat sökmotor i inkognitoläge.
    • OpenSearch-XML med autodetektering.
    • Stöd för location portal och att av/återaktivera ljud på icke-flikad sida.
    • Ny behörighets-popover och läsläge med lästid.
    • Stäng sidopanel vid länk-klick i bokmärken.
    • Avinstallera webbapp via meny; förbättrat stöd för sandboxade appar.
    GNOME Kalkylator
    • Valutor: bl.a. Egyptiskt pund; enheter: brittisk pint/gallon.
    • Ny knapp för vinkelenhet; backspace.
    • Operatorer: NAND, NOR, XNOR.
    • Favoritvalutor & möjligheten att dölja valutor i autoförslag.
    • Kombinationer & permutationer; godtycklig rot; SGD/LCM (ggd/mgm).
    • In/ut för sexagesimala (DMS) värden; markera delar av historik; upprepa senaste operation.
    Snapshot (webbkamera)
    • Hårdvaruaccelererad videokodning.
    • Förbättrad gesterhantering.
    • Stöd för GTK:s inbyggda YUV där tillgängligt.
    • H.264/MP4 som standard när möjligt.
    Övriga förbättringar
    • Boxes: standarddisk för VM ökad från 20 GB till 30 GB.
    • Kalender: tydligare månadsnamn.
    • Konsol: helskärmsläge.
    • Orca: konfigurerbar i Inställningar; systemd user service; bättre hantering av webbens super-/subscript, snabbare “clickables”, “politeness”-nivåer och strukturell navigation i alla appar.
    • Fjärrskrivbord: touchstöd och bättre NVIDIA-stöd.
    • Quadrapassel portat till GTK4 + libadwaita.
    • Online Accounts: Webflow-auth för Nextcloud.
    • Programvara: systemd-baserad startup.
    Tillgänglighet
    Rullas ut i vanliga rullande distributioner kort efter release.
  • Chromium får HDR-stöd på Linux – men NVIDIA-användare lämnas i ovisshet

    Chromium får nu officiellt HDR-stöd på Linux under Wayland. Uppdateringen innebär ett rejält lyft för videouppspelning med mer naturtrogna färger och bättre ljusstyrka – men för NVIDIA-användare kvarstår osäkerheten kring hårdvaruaccelererad avkodning.

    Chromium har nu officiellt fått HDR-stöd på Linux under Wayland, något som länge efterfrågats av användare som vill ha samma bildkvalitet som på Windows och macOS. Patchen, som nyligen slagits samman i projektet, gör att webbläsaren kan skicka HDR-metadata direkt till Wayland-kompositorn. Där sker tonmappningen så att bilden optimeras efter skärmens kapacitet.

    Det här innebär ett stort lyft för videouppspelning. Tidigare var färghanteringen i Chromium begränsad, vilket ofta ledde till att HDR-innehåll såg platt eller felaktigt ut. Nu får användare i miljöer som GNOME och KDE Plasma en betydligt mer levande och korrekt återgivning av HDR-video.

    Men framgången gäller inte alla. NVIDIA-användare riskerar att hamna på efterkälken. Chromium kan visserligen använda VA-API för hårdvaruaccelererad avkodning, vilket fungerar bra med Intel och AMD. Problemet är att NVIDIAs proprietära drivrutiner inte erbjuder fullständigt VA-API-stöd. I stället förlitar de sig på företagets egen teknik NVDEC.

    Eftersom Chromium inte stöder NVDEC direkt, krävs översättningslager som libva-vdpau-driver eller nvidia-vaapi-driver för att få det att fungera. Dessa fungerar dock långt ifrån felfritt, särskilt i Wayland-miljöer. Resultatet är att HDR-uppspelning på NVIDIA fortfarande är en chansning.

    För Intel- och AMD-användare är bilden desto ljusare – här fungerar VA-API redan bra, vilket innebär att de kan dra full nytta av den nya HDR-funktionen.

    Trots NVIDIAs svagare stöd markerar den här uppdateringen en milstolpe. För första gången kan Linux-användare på Wayland räkna med ordentligt HDR-stöd i Chromium, en webbläsare som länge varit favorit bland open source-entusiaster. Med detta tar Linux ytterligare ett steg närmare de standarder för videouppspelning som länge varit självklara på andra plattformar.

    https://linuxiac.com/linux-gets-hdr-support-in-chromium-on-wayland

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.

    En förändring med många ansikten

    Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:

    ”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”

    Flera problem – flera lösningar

    1. När skärmens meny inte räcker

    Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.

    2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt

    Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.

    Mutter kopplar ihop allt

    I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.

    Förändringen innebär att:

    • Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
    • Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.

    När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.

    Vad händer mer i Mutter 49?

    Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.

    Teknik och användarreaktioner

    En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:

    ”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereg­laget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”

    Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.

    Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME

    GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:

    1. Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
    2. Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
    3. Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
    4. Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.

    GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.

    
    FAKTARUTA: GNOME
    
    HISTORIA
    - GNOME står för "GNU Network Object Model Environment".
    - Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero.
    - Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens).
    - Version 1.0 släpptes 3 mars 1999.
    - GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt.
    - GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt.
    - GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering.
    - Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025.
    
    FUNKTIONER
    - Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.).
    - Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt.
    - Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl.
    - Integrerat programcenter via GNOME Software.
    - Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard).
    - Tilläggssystem via GNOME Extensions.
    
    TEKNIK
    - Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket.
    - Fönsterhantering via Mutter.
    - Inställningar lagras i dconf/gsettings.
    - Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi.
    - Multimedia via GStreamer.
    - Förberett stöd för nytt KMS backlight-API.
    
    GEMENSKAP OCH ORGANISATION
    - Drivs av GNOME Foundation.
    - Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare.
    - Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS.
    - Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE.
    
    FRAMTID OCH GNOME 49
    - Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter.
    - Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler.
    - Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland.
    - Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom.
    - Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API.
    
    MER INFORMATION
    - Webbplats: gnome.org
    - Källkod: gitlab.gnome.org
    - Dokumentation: help.gnome.org
    
    

Etikett: HDR

  • KDE Plasma 6.6 – En smartare, snabbare och mer sömlös Linux-upplevelse

    KDE Plasma 6.6 är på väg – och nästa stora version av det populära Linux-skrivbordet bjuder på en kombination av smartare funktioner och finputsad design. Med stöd för Wi-Fi via QR-kod, lägre minnesanvändning och bättre integration mellan appar på Wayland tar Plasma ännu ett steg mot en snabbare, mer elegant och användarvänlig upplevelse för alla…

  • Kodi 21.3 – Skarpare HDR, fixade Blu-ray-problem och ny kraft under huven

    Kodi 21.3 tar den öppna mediespelaren till nästa nivå med förbättrad HDR-uppspelning, fixade Blu-ray-problem på Linux och snabbare bibliotekshantering. Efter nio månaders utveckling levererar teamet bakom Kodi en uppdatering som förfinar bild, ljud och användarupplevelse – och lägger grunden för nästa stora version, Kodi 22 “Piers”. Den öppna mediespelaren Kodi fortsätter att utvecklas – och…

  • Blender 5.0 Beta – en ny era för färg och form

    Blender 5.0 är här i betaversion – och det märks att något stort är på gång. Den fria 3D-programvaran får nu stöd för HDR och bred färgrymd, ett nytt system för volymrendering och mängder av förbättringar som gör arbetet snabbare, snyggare och mer realistiskt än någonsin. Med bättre färghantering, nya verktyg för kurvor och animation,…

  • GNOME 49 “Brescia” lanserad

    GNOME-projektet har släppt version 49 av sin populära skrivbordsmiljö för GNU/Linux. Utgåvan, med kodnamnet ”Brescia”, bjuder på en rad nyheter – från förbättrade snabbinställningar och moderniserade appar till ökad tillgänglighet och bättre prestanda. GNOME 49 blir dessutom standard i kommande Fedora 43 och Ubuntu 25.10. GNOME 49 “Brescia” lanseradGNOME-projektet har nu presenterat GNOME 49 “Brescia”,…

  • Chromium får HDR-stöd på Linux – men NVIDIA-användare lämnas i ovisshet

    Chromium får nu officiellt HDR-stöd på Linux under Wayland. Uppdateringen innebär ett rejält lyft för videouppspelning med mer naturtrogna färger och bättre ljusstyrka – men för NVIDIA-användare kvarstår osäkerheten kring hårdvaruaccelererad avkodning. Chromium har nu officiellt fått HDR-stöd på Linux under Wayland, något som länge efterfrågats av användare som vill ha samma bildkvalitet som på…

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar. En förändring med många ansikten Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är…