• Firefox 148 ger användaren kontroll över AI

    I den nya versionen av Mozilla Firefox 148 tar Mozilla ett tydligt steg i AI-debatten. Istället för att smyga in artificiell intelligens som standard ger webbläsaren användaren full kontroll över vilka AI-funktioner som får användas – eller om de ska blockeras helt.

    En månad efter föregående version lanserar Mozilla en ny uppdatering av webbläsaren Mozilla Firefox. Version 148 introducerar en funktion som speglar en större teknisk och samhällelig diskussion: hur mycket kontroll ska användaren ha över artificiell intelligens i sina digitala verktyg?

    Den mest uppmärksammade nyheten är en helt ny panel i inställningarna kallad AI Controls. Här samlas alla AI-relaterade funktioner på ett och samma ställe, vilket gör dem enklare att överblicka och styra.

    AI är avstängt från början

    En central detalj är att AI-funktioner är blockerade som standard. Användaren möts av en tydlig knapp med möjligheten att blockera alla AI-förbättringar. Det innebär att varken nya eller befintliga AI-funktioner aktiveras utan aktivt samtycke.

    Detta skiljer sig från många andra teknikföretag som istället aktiverar AI automatiskt och låter användaren själv leta efter hur man stänger av den. Firefox 148 signalerar därmed en mer försiktig och användarcentrerad strategi.

    Lokala AI-modeller för bättre integritet

    En del av funktionerna bygger på så kallade lokala modeller. Små AI-modeller laddas ner till användarens dator och körs direkt där, istället för att skicka data till externa servrar.

    Exempel på sådana funktioner är:

    AI-genererad alt-text för bilder i den inbyggda PDF-läsaren
    Förslag på namn när man skapar flikgrupper
    Sammanfattade nyckelpunkter i länkförhandsvisningar

    Genom att bearbetningen sker lokalt minskar risken att känslig information delas med tredje part. Det är ett tekniskt val som kombinerar modern AI med ett starkt integritetsfokus.

    Integration med externa chattbotar

    Utöver lokala funktioner kan användaren även aktivera sidofältsintegrationer med externa AI-tjänster. Bland de tjänster som stöds finns lösningar från företag som Anthropic samt verktyg som ChatGPT, Microsoft Copilot, Google Gemini och Le Chat Mistral.

    Även här är principen densamma: inget aktiveras automatiskt. Användaren väljer själv om och vilka tjänster som ska användas.

    Förbättrad tillgänglighet i PDF-filer

    Firefox 148 innehåller också förbättrat stöd för skärmläsare när det gäller matematiska formler i PDF-dokument. För personer som är beroende av hjälpmedelsteknik innebär detta att matematiskt innehåll kan tolkas mer korrekt och begripligt.

    Det är en teknisk förbättring som kanske inte märks för alla, men som har stor betydelse för tillgängligheten.

    Uppdateringar för Android

    Android-versionen av webbläsaren har fått en omdesignad verktygsrad med modernare utseende och bättre möjligheter till anpassning. Dessutom har en ny funktion lagts till i snabbmenyn: Copy link text, vilket gör det enklare att kopiera själva länktexten istället för webbadressen.

    Nya säkerhetsverktyg för utvecklare

    För webbutvecklare innebär Firefox 148 stöd för Trusted Types API och Sanitizer API. Dessa tekniker hjälper till att motverka cross-site scripting-attacker, en av de vanligaste säkerhetsbrister som drabbar webbapplikationer.

    Genom att stödja dessa standarder bidrar webbläsaren till att göra framtidens webb mer motståndskraftig mot angrepp.

    Ett principiellt ställningstagande

    Firefox 148 är kanske inte en uppdatering som förändrar hur webben ser ut över en natt. Men den är principiellt intressant. I en tid då artificiell intelligens snabbt byggs in i nästan all mjukvara väljer Mozilla en modell där användaren står i centrum.

    AI erbjuds som ett verktyg, inte som en förutsättning. Och i en allt mer automatiserad digital värld kan just möjligheten att säga nej vara en av de mest betydelsefulla funktionerna.

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/148.0/linux-x86_64/sv-SE

    Teknisk faktaruta: Firefox 148
    Ny huvudfunktion
    AI Controls-panel i Inställningar för att hantera/blockera AI-funktioner.
    Standardläge
    AI-förbättringar blockerade som standard, kan aktiveras per funktion.
    On-device AI
    Vissa funktioner kan köra små lokala modeller för bättre integritet.
    Exempel på AI-funktioner
    • Alt-text för bilder i inbyggd PDF-visare
    • Förslag på namn för flikgrupper
    • Nyckelpunkter i länkförhandsvisningar
    • Sidofält med chattbot-integreringar
    Tillgänglighet
    Förbättrat skärmläsarstöd för matematiska formler i PDF.
    Android
    Ny verktygsrad + “Copy link text” i snabbmenyn.
    För utvecklare
    Stöd för Trusted Types API och Sanitizer API för bättre XSS-skydd.
  • Firefox får AI-nödbroms – total avstängning på väg

    Mozilla har tagit ett ovanligt tydligt ställningstagande i AI-debatten. Med en ny ”AI Kill Switch” i Firefox ger företaget användarna full kontroll över vilka – om några – AI-funktioner som ska finnas i webbläsaren, ett drag som markerar en kursändring efter växande kritik från trogna Firefox-användare.

    Mozilla har nu tagit ett tydligt steg för att möta kritik från användare som vill slippa AI-funktioner i webbläsaren. Med den senaste uppdateringen av Firefox Nightly har företaget infört en efterlängtad AI Kill Switch – ett centralt reglage som gör det möjligt att helt stänga av alla AI-baserade funktioner i Firefox. Funktionen väntas bli tillgänglig för alla användare i samband med lanseringen av Firefox 148 i februari 2026.

    Bakgrund: ökande AI-kritik från användare

    Redan i december 2025, när Mozilla presenterade sin nya vd, stod det klart att bolaget var medvetet om det växande missnöjet bland delar av Firefox användarbas. Under flera versioner hade webbläsaren fått allt fler AI-drivna funktioner, något som av vissa upplevdes som påtvingat och i strid med Firefox traditionella fokus på kontroll, integritet och öppenhet.

    Löftet från Mozilla var tydligt: användarna skulle få makten att helt stänga av AI.

    AI Controls – ett samlat reglage i inställningarna

    Den nya lösningen kallas AI Controls och har fått en egen sektion i Firefox inställningar. Där finns reglaget “Block AI Enhancements”, som vid aktivering stänger av både befintliga och framtida AI-funktioner.

    Enligt beskrivningen innebär detta att användaren inte längre får se AI-relaterade funktioner – och inte heller popup-meddelanden eller marknadsföring kring dem. Reglaget länkar även till en informationssida som förklarar skillnaden mellan traditionell maskininlärning och de nyare AI-funktionerna.

    Funktioner som stängs av

    När AI-förbättringar blockeras inaktiveras bland annat:

    • Automatiska översättningar
    • Bildbeskrivningar (alt-text) i PDF-visaren
    • Förslag på flikgrupper
    • Sammanfattningar och nyckelpunkter i länkförhandsvisningar
    • AI-baserade chattbotar i sidopanelen

    Även tillägg som bygger på Firefox inbyggda AI-funktioner påverkas och blockeras.

    Möjlighet till selektiv kontroll

    Trots namnet är AI Kill Switch inte ett allt-eller-inget-val. Efter att ha blockerat AI globalt kan användaren välja att återaktivera enskilda funktioner via On-Device AI-inställningarna. Det går även att begränsa AI-användningen utan att slå på huvudreglaget, samt att välja vilken – om någon – AI-chattbot som ska visas i sidofältet.

    Så testar du funktionen redan nu

    AI Controls är ännu inte aktiverat som standard i Nightly. För att testa krävs att inställningen
    browser.preferences.aiControls
    ändras från false till true via about:config.

    Firefox 148 – fler nyheter än AI

    Utöver AI-kontrollerna innehåller Firefox 148 flera tekniska förbättringar. Mozilla utlovar bättre stöd för skärmläsare, WebGPU i service workers, stöd för Sanitizer API för säkrare HTML-manipulation samt Trusted Types API, som ska minska risken för cross-site scripting-attacker.

    AI-nödbromsen är utan tvekan den mest uppmärksammade nyheten – men Firefox 148 ser ut att bli en viktig version även ur ett bredare säkerhets- och tillgänglighetsperspektiv.

    Läs mer på Firefox hemsida

    FAKTA
    Firefox 148: AI Kill Switch (AI Controls)
    Ny funktion: ”Block AI Enhancements” stänger av AI-funktioner och AI-popups i Firefox.
    Finns i: Firefox Nightly (kräver aktivering via about:config).
    Så aktiverar du i Nightly: Sätt browser.preferences.aiControls = true.
    Exempel på AI som blockeras: översättningar, alt-text i PDF-visaren, flikgruppsförslag, nyckelpunkter i länkförhandsvisningar, chattbotar i sidopanelen.
    Selektiv kontroll: AI kan senare slås på per funktion via On-Device AI-inställningarna.
    Planerad release: Firefox 148 (förväntad 24 februari 2026).
  • Vivaldi 7.8: När webbläsaren börjar tänka som du

    Vivaldi 7.8 gör webbläsaren snabbare i huvudet, inte bara i koden. Med drag-och-släpp-baserad Tab Tiling, smartare fästa flikar och ett mer flexibelt arbetssätt för e-post suddas gränsen ut mellan flikar och arbetsyta. Resultatet är en webbläsare som bättre följer hur människor faktiskt arbetar på webben – parallellt, fokuserat och på sina egna villkor.

    De flesta webbläsare är byggda kring en enkel idé: en flik i taget. Men hur vi faktiskt arbetar på webben har förändrats. Vi jämför, refererar, skriver, följer upp och övervakar – ofta samtidigt. Med Vivaldi 7.8 tar Vivaldi ett tydligt steg bort från det linjära fliktänket och närmar sig i stället hur människans uppmärksamhet faktiskt fungerar.

    Den stora nyheten är en genomgripande förbättring av Tab Tiling – funktionen som låter flera webbsidor visas sida vid sida i samma fönster. Den har funnits länge i Vivaldi, men har tidigare känts som något man aktiverar. I version 7.8 blir den något man bara gör.

    Dra. Släpp. Tänk vidare.

    I Vivaldi 7.8 skapar du en uppdelad vy genom att helt enkelt dra en flik rakt in i sidan du tittar på. När du hovrar över olika delar av fönstret visas visuella markeringar: vänster, höger, ovanför, under – eller i rutnät. Släpp fliken där det känns logiskt, och layouten skapas direkt.

    Ingen dialogruta. Inga inställningar. Ingen mental omställning.

    Det kan låta som en liten förändring, men i praktiken är det en stor sak. Gränssnittsforskning visar att varje avbrott i arbetsflödet – varje meny, varje extra val – har en kognitiv kostnad. När Vivaldi tar bort steget mellan tanke och handling känns webbläsaren plötsligt betydligt snabbare, även om datorn inte blivit det.

    Öppna länkar direkt i en uppdelad vy

    Nyheten stannar inte där. Nu går det också att öppna länkar direkt som en del av en befintlig uppdelad vy. I stället för att en länk tar över hela fönstret och tvingar dig att möblera om efteråt, kan nytt innehåll smidigt ”landa” bredvid det du redan jobbar med.

    För den som använder musgester går detta till och med att trigga utan menyer eller klick. Resultatet är att webbläsaren börjar kännas mindre som en rad sidor – och mer som en sammanhängande arbetsyta.

    Ett verktyg för parallellt tänkande

    Vivaldi beskriver själva Tab Tiling som ett sätt att ”tänka i parallell”, och det är en träffande formulering. Människor är dåliga på att växla kontext snabbt, men bra på att hålla flera saker i huvudet samtidigt – så länge de är synliga.

    Med Tab Tiling blir det naturligt att:

    • skriva eller forska med källor synliga bredvid texten
    • jämföra priser, specifikationer eller designförslag
    • följa liveuppdateringar medan annat arbete fortsätter

    Eftersom varje ruta i layouten fortfarande är en vanlig flik kan du dessutom kombinera tiling med andra Vivaldi-funktioner. Du kan till exempel låta vissa sidor uppdateras automatiskt med jämna mellanrum, medan resten av arbetsytan förblir exakt som den är.

    Flikar som beter sig som man förväntar sig

    Vivaldi 7.8 gör också något som låter självklart – men som få webbläsare faktiskt klarar av: fästa flikar kan nu låsas till en specifik domän.

    Det innebär att en fastnålad e-postflik alltid förblir e-post. Ett projektverktyg förblir ett projektverktyg. De slutar vara ”små vanliga flikar” och börjar fungera som verkliga verktyg.

    Det är en till synes enkel förändring, men den eliminerar ett av de vanligaste irritationsmomenten i långa webbsessioner: att något man tänkt vara stabilt plötsligt förvandlas till något helt annat.

    E-post som en del av webbläsaren – på riktigt

    Vivaldis inbyggda e-postklient får också ett rejält lyft. Tidigare var mail låst till ett enda fönster. I version 7.8 fungerar mail över flera fönster och Workspaces, och fästa mailflikar följer med överallt.

    I praktiken betyder det att e-post inte längre känns som en separat funktion eller ett sidoprojekt. Den blir ett verktyg som alltid finns där, oavsett hur du organiserar ditt arbete i webbläsaren.

    Installera Vivaldi 7.8 på Ubuntu 24.04

    Att installera Vivaldi på Ubuntu 24.04 är enkelt och följer samma modell som många andra moderna Linuxprogram. Det rekommenderade sättet är att använda Vivaldis officiella DEB-paket, vilket ger automatiska uppdateringar via Ubuntus pakethantering.

    1. Gå till Vivaldis officiella nedladdningssida och välj Vivaldi för Linux (DEB).
    2. Ladda ner paketet som passar ditt system (vanligtvis 64-bitars).
    3. Installera genom att dubbelklicka på den nedladdade .deb-filen och använda Ubuntu Software,
      eller via terminalen:sudo apt install ./vivaldi-stable_*.deb

    Under installationen läggs Vivaldis eget programförråd automatiskt till i systemet. Det innebär att framtida uppdateringar, inklusive säkerhetsfixar och nya versioner, levereras smidigt via vanliga systemuppdateringar.

    När installationen är klar hittar du Vivaldi i programmenyn, redo att användas direkt utan ytterligare konfiguration.

    Små förbättringar som formar helheten

    Utöver de stora nyheterna innehåller Vivaldi 7.8 en rad mindre, men viktiga förbättringar:

    • Daglig bakgrundsbild från Unsplash på startsidan, helt valfritt
    • Caret browsing som egen inställning för bättre tangentbordsnavigering och tillgänglighet
    • Omritad Windows-installer för smidigare installation
    • Ett mycket stort antal kraschfixar, möjliggjorda av förbättrad kraschrapportering

    Vivaldis QA-team beskriver det som ”två fulla hinkar med kraschfixar” och konstaterar torrt att de få krascher som eventuellt återstår lika gärna kan bero på kosmisk strålning eller grannens mikrovågsugn.

    En webbläsare med en tydlig filosofi

    Bakom alla funktioner finns en konsekvent idé: webbläsaren ska anpassa sig efter användaren – inte tvärtom. Vivaldi profilerar sig öppet mot övervakning, investerarstyrda designbeslut och lösningar där automatiserade system filtrerar vad du får se.

    I stället handlar Vivaldi 7.8 om kontroll, tempo och arbetsro. Om att ge användaren verktyg som känns naturliga när de väl finns där.

    När tanken ”jag vill se de här två sidorna samtidigt” uppstår – då är du redan där.

    https://vivaldi.com/sv/download

    FAKTARUTA: Vivaldi 7.8
    • Nyhet: Drag-and-drop Tab Tiling (dra flik → släpp i layout)
    • Workflow: Öppna länkar direkt som “tiled tab”
    • Flikar: Fästa flikar kan låsas till en domän
    • Mail: Fungerar i flera fönster + pinnade mailflikar över Workspaces
    • Extra: Daglig bild på startsidan (valfritt), bättre tillgänglighet, fler kraschfixar
  • Opera GX , webläsaren som är optimerad för gameing

    Den spelinriktade webbläsaren Opera GX är på väg till Linux – ett besked som säger mer än bara att ännu ett program byter plattform. När Opera nu bekräftar att en Linux-version är under aktiv utveckling speglar det både Linux ökande betydelse som spelplattform och en bredare förändring i hur kommersiell mjukvara ser på det öppna operativsystemet.

    Den spelinriktade webbläsaren Opera GX är på väg till Linux. Det bekräftade Opera Software nyligen via ett inlägg på X, där företaget konstaterade att utvecklingen av en Linux-version pågår aktivt. Hittills har Opera GX endast funnits för Windows och macOS, men det är alltså på väg att ändras.

    Vad är Opera GX och varför väcker den intresse?

    Opera GX är en Chromium-baserad webbläsare som utvecklats med gamers i fokus. Till skillnad från traditionella webbläsare innehåller den funktioner som gör det möjligt att begränsa hur mycket CPU, RAM och nätverk webbläsaren får använda, så att den inte konkurrerar med spel om systemresurser. Därtill kommer omfattande möjligheter att anpassa gränssnitt, färger, ljud och visuella effekter.

    Resultatet är en webbläsare som inte bara är ett verktyg för surfning, utan en del av själva spelmiljön.

    Linux som spelplattform – inte längre en nisch

    Att Opera GX nu utvecklas för Linux kan verka oväntat, men speglar egentligen en tydlig utveckling. Linux har under de senaste åren etablerat sig som en allt mer relevant plattform för spel. På Steam står Linux nu för över tre procent av användarna, och siffran fortsätter att stiga.

    Utvecklingen drivs bland annat av bättre grafikstöd, Vulkan, förbättrade drivrutiner och initiativ som Steam Deck. Samtidigt har moderna Linux-distributioner blivit betydligt mer lättillgängliga för vanliga användare. Ett konkret exempel är Zorin OS, utvecklat av Zorin Group, där version 18 på kort tid passerat två miljoner nedladdningar.

    För mjukvaruföretag innebär detta att Linux inte längre kan ignoreras.

    AI-funktioner – en möjlig konflikt

    Operas besked har också väckt diskussion i Linux-communityn, särskilt kring Opera GX:s inbyggda AI-funktioner. Webbläsaren innehåller bland annat en AI-assistent, kontextkänsliga svar, multimediaanalys samt röst- och textinteraktion.

    Här möts två olika filosofier. Många Linux-användare föredrar minimalistiska system, tydlig kontroll över vad som installeras och funktioner som aktiveras först efter uttryckligt val. Täta integrationer med AI och molntjänster ses ibland som onödigt tunga eller integritetskänsliga.

    Frågan blir därför om Opera GX kommer att erbjuda tillräcklig flexibilitet på Linux, till exempel genom att låta AI-funktioner vara helt valfria.

    Mer än en webbläsare

    Oavsett hur väl Opera GX tas emot på Linux är satsningen i sig betydelsefull. Den visar att Linux i allt högre grad betraktas som en fullvärdig plattform för spel, kreativt arbete och vardagsanvändning.

    Om Opera GX lyckas kombinera sitt spelinriktade koncept med Linux-användarnas förväntningar återstår att se. Men beslutet att över huvud taget utveckla en Linux-version säger redan mycket om hur landskapet för både webbläsare och operativsystem håller på att förändras.

    https://www.opera.com/gx

    Nyheten kom ifrån

    Linuxiac

    Och för den vill spela Digger ifrån 1983 i webläsare så kan man göra det på

    https://www.futrega.org/digger

    FAKTARUTA: OPERA GX
    TypChromium-baserad webbläsare med gamerfokus
    PlattformarWindows, macOS (Linux under utveckling enligt Opera)
    KärnidéMer kontroll över resurser och utseende medan du spelar
    KÄNnetecken
    • > CPU-/RAM-/nätverksbegränsare (för att webbläsaren inte ska sluka resurser)
    • > Omfattande UI-teman, färger och ljud
    • > Integreringar för spelstreaming och community
    • > Inbyggda AI-funktioner (kan ofta vara valfria beroende på upplägg)
    ATT TÄNKA PÅ (LINUX)

    Linux-användare brukar uppskatta “opt-in” och minimalism. Hur GX balanserar AI och integritet kan påverka mottagandet.

  • Firefox 147 släppt – fokus på prestanda, grafik och integritet

    Mozilla släpper Firefox 147 – en uppdatering som fokuserar på bättre grafikprestanda, starkare integritet och modernare webbstandarder. Med förbättrat stöd för WebGPU, effektivare videouppspelning, djupare Linux-integration och nya funktioner för både utvecklare och slutanvändare fortsätter Firefox att stärka sin position som ett öppet och integritetsvänligt alternativ på alla plattformar.

    Firefox 147 släppt – fokus på prestanda, grafik och integritet

    En månad efter version 146 har Mozilla lanserat Firefox 147, den senaste uppdateringen av den populära webbläsaren med öppen källkod. Versionen finns nu tillgänglig för nedladdning och innehåller en rad förbättringar inom grafik, säkerhet, webbstandarder och plattformsintegration.

    Utökad grafik- och videoprestanda

    En av de mest märkbara nyheterna är att WebGPU nu är aktiverat som standard på alla macOS-versioner som körs på Apple Silicon. Det ger bättre stöd för avancerad grafik och beräkningstunga webbapplikationer direkt i webbläsaren.

    På Linux- och Windows-system med stödda AMD-grafikkort har Firefox 147 dessutom fått zero-copy-uppspelning för hårdvaruavkodad video. Det minskar minnesanvändningen och förbättrar effektiviteten vid videouppspelning.

    Förbättrad integration i Linux-miljöer

    Firefox följer nu Freedesktop.orgs XDG Base Directory Specification, vilket innebär att konfigurationsfiler och användardata lagras enligt etablerade Linux-konventioner. Resultatet är bättre integration med skrivbordsmiljöer och systemverktyg.

    Användare av GNOME med fönsterhanteraren Mutter får dessutom skarpare rendering på skärmar med fraktionell skalning, eftersom Firefox nu matchar fönster- och renderingsytor mer exakt mot den fysiska pixelmatrisen.

    Starkare integritet och säkerhet

    På säkerhetssidan har Firefox 147 påbörjat övergången från Safe Browsing V4 till V5. Den nya lösningen använder i större utsträckning lokala listor, vilket minskar nätverkskommunikation och därmed förbättrar användarnas integritet, samtidigt som skyddet mot skadliga och nätfiske-webbplatser bibehålls.

    På Android är Site Isolation nu aktiverat som standard, vilket innebär att Firefox för Android når samma säkerhetsnivå som desktopversionen.

    Automatisk Bild-i-bild för bättre multitasking

    En ny användarvänlig funktion är automatisk Bild-i-bild. När funktionen är aktiverad öppnas ett Bild-i-bild-fönster automatiskt om en flik med pågående videouppspelning skickas till bakgrunden. Det gör det möjligt att fortsätta titta på video samtidigt som man arbetar i andra flikar. Inställningen hittas under alternativet för att fortsätta spela upp videor i Bild-i-bild vid flikbyte.

    Snabbare webb med modern komprimering

    Firefox 147 introducerar stöd för Compression Dictionaries enligt IETF RFC 9842. Tekniken gör det möjligt för webbplatser att återanvända gemensamma komprimeringsordlistor, vilket minskar datamängden som behöver överföras och ger snabbare sidladdning, särskilt på långsamma eller begränsade uppkopplingar.

    Dessutom stöder både CompressionStream och DecompressionStream nu Brotli-formatet.

    Nya CSS- och webbplattformfunktioner

    CSS-stödet har byggts ut med flera nyheter, bland annat ankarlokalisering, nya rotrelativa enheter som rcap, rch, rex och ric, samt stöd för counter-* och quotes i ::marker. Firefox stöder nu även CSS Module Scripts, vilket gör det möjligt att importera stilmallar direkt via JavaScript-moduler.

    På lagrings- och webbapplikationssidan tillkommer stöd för Storage-Access-Headers, som gör det möjligt för servrar att använda osegmenterade cookies efter tidigare användarsamtycke. Även module service workers stöds nu.

    Under huven har Unicode-biblioteket ICU uppdaterats till version 78, med stöd för Unicode 17 och nya språk- och regioninställningar.

    Buggrättningar och kompatibilitet

    Firefox 147 innehåller också ett antal riktade korrigeringar. Bland annat har problem med drag-och-släpp, flikmarkering i Windows, HTTP/3-kompatibilitet och språkanpassning åtgärdats. Webbläsaren använder nu Accept-Language-värden som bättre överensstämmer med andra större webbläsare.

    Tillgänglighet

    Firefox 147 kan laddas ner direkt från Mozillas servrar. Windows- och macOS-användare får uppdateringen automatiskt inom de närmaste dagarna, medan Linux-användare kan räkna med att den dyker upp i distributionernas paketförråd inom kort.

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/147.0/linux-x86_64/sv-SE/

    FAKTARUTA: Firefox 147
    • WebGPU: På som standard på macOS med Apple Silicon.
    • Video (AMD): Zero-copy för hårdvaruavkodad video på Linux/Windows (stödda AMD-GPU:er).
    • Linux: Stöd för XDG Base Directory Specification (bättre filplacering enligt standard).
    • GNOME/Mutter: Skarpare rendering vid fraktionell skalning.
    • Säkerhet: Påbörjad migration Safe Browsing V4 → V5 (mer lokalt, mindre nät-exponering).
    • Android: Site Isolation aktiverat som standard.
    • Bild-i-bild: Automatisk PiP vid flikbyte (inställning: “Keep playing videos…”).
    • Prestanda: Compression Dictionaries (RFC 9842) + Brotli i CompressionStream/DecompressionStream.
    • CSS: Anchor positioning, nya r*-enheter, ::marker-stöd, CSS Module Scripts.
  • Orion-webbläsaren kommer till Linux – ett nytt kapitel för ett integritetsfokuserat ekosystem

    I en tid då EU:s Chat Control – av kritiker kallat ”STASI 2.0” – väcker oro för ökad övervakning, kommer ett oväntat tillskott till Linuxvärlden: Orion Browser. Med WebKit i stället för Chromium, inbyggt integritetsskydd och låg resursförbrukning tar den nu sina första stapplande alfa-steg på Linux och kan på sikt bli ett efterlängtat alternativ i en allt mer Chromium-dominerad webbvärld.

    I en tid där integritetsfrågor står i centrum och där onda krafter inom EU driver på för Chat Control, av många kritiker beskrivet som ”STASI 2.0”, blir varje tekniskt initiativ som stärker användarens kontroll extra betydelsefullt. Mot den bakgrunden framstår nyheten om att Orion-webbläsaren nu tar steget till Linux som ett efterlängtat ljus i mörkret.

    Linuxvärlden har aldrig lidit brist på webbläsare, men det är sällsynt med nya projekt som på allvar utmanar rådande tekniska maktstrukturer. Orion gör just detta – och gör det dessutom med integritet som grundprincip.

    Ett oväntat men välkommet steg

    I ett tillkännagivande på X meddelade utvecklarna att Orion har inlett tidig alfa-testning av sin första inbyggda Linux-version. Därmed lämnar webbläsaren sin tidigare plattformsbegränsning till macOS och iOS och öppnar dörren för Linuxanvändare som söker ett alternativ till de etablerade webbläsarna.

    Även om tillkännagivandet kom oväntat, har responsen varit tydlig: intresset är stort, särskilt bland användare som värdesätter teknisk mångfald och minskat beroende av Googles ekosystem.

    Vad är Orion – och varför är den speciell?

    Orion är en webbläsare med tydligt fokus på integritet, prestanda och låg resursförbrukning. Den utvecklas av Kagi, företaget bakom den betalda och reklamfria sökmotorn Kagi Search.

    Till skillnad från majoriteten av dagens webbläsare bygger Orion inte på Chromium. I stället används WebKit – samma webbmotor som ligger till grund för Safari. Det innebär ett medvetet avståndstagande från Googles tekniska dominans och de spårningsmekanismer som ofta följer med Chromium-baserade lösningar.

    Orion levereras med inbyggd annons- och spårningsblockering, ett lättviktigt användargränssnitt och – åtminstone på macOS – stöd för WebExtensions.

    Linux-versionen: tidig, rå – men lovande

    Linux-versionen befinner sig fortfarande i ett mycket tidigt alfa-stadium. Den är inte tänkt för daglig användning, utan för att testa grundläggande funktionalitet och samla in feedback från användare.

    I nuläget innehåller bygget bland annat fönster- och flikhantering, grundläggande navigering, bokmärken och menyer samt enkel sessionshantering. Det är tillräckligt för att verifiera webbläsarens grundarkitektur – och enligt tidiga tester fungerar den förvånansvärt stabilt med tanke på hur tidigt projektet befinner sig.

    Samtidigt saknas flera funktioner som Orion-användare på macOS och iOS är vana vid. Tilläggsstöd är ännu inte implementerat, och någon synkronisering av profiler, bokmärken eller data finns inte i Linux-versionen.

    Ett WebKit-alternativ i en Chromium-dominerad värld

    Att Orion nu når Linux är intressant även ur ett större perspektiv. Nästan hela dagens webbläsarlandskap domineras av Chromium – från Chrome och Edge till Brave och Vivaldi. Orion är ett av få seriösa försök att erbjuda ett modernt WebKit-baserat alternativ även utanför Apples plattformar.

    På sikt kan detta bidra till ett mer varierat och motståndskraftigt webbekosystem, där flera webbmotorer faktiskt används i praktiken. I en tid där förslag som Chat Control / ”STASI 2.0” diskuteras allt mer öppet, blir teknisk mångfald och oberoende inte bara en teknisk fråga – utan en demokratisk sådan.

    När kan man testa själv?

    Utrullningen sker stegvis. Orion+-prenumeranter får först tillgång via e-post, därefter väntas nyhetsbrevsprenumeranter och medlemmar i OrionFeedback-forumet bjudas in. En bredare beta-fas planeras enligt utvecklarna att starta inom cirka en månad.

    Sammanfattning

    Orions intåg på Linux är fortfarande i sin linda, men signalvärdet är stort. En lättviktig, integritetsfokuserad WebKit-webbläsare som utmanar Chromium-dominansen är något många i Linuxvärlden länge saknat. Vägen till en stabil version är lång, men de första stegen pekar tydligt på ett projekt värt att följa – särskilt i en tid där rätten till privat kommunikation inte längre kan tas för given.

    https://orionbrowser.com

    FAKTARUTA: ORION BROWSER (LINUX)
    Vad? Integritetsfokuserad webbläsare med låg resursförbrukning.
    Utvecklas av: Kagi (bakom Kagi Search).
    Webbmotor: WebKit (inte Chromium).
    Profil: Prestanda + integritet, med inbyggd annons- och spårningsblockering (på etablerade plattformar).
    STATUS PÅ LINUX (TIDIG ALFA)
    • Fönster- och flikhantering
    • Grundläggande navigering
    • Bokmärken och menyer
    • Enkel sessionshantering
    SAKNAS ÄN SÅ LÄNGE
    • Tilläggsstöd (extensions)
    • Synk av profiler/bokmärken/data
    Tillgång: Stegvis utrullning: Orion+-prenumeranter först, därefter nyhetsbrevsprenumeranter/OrionFeedback, sedan bredare beta.
  • Brave gör reklamblockering både snabbare och smartare

    Med över 100 miljoner användare världen över har webbläsaren Brave blivit ett etablerat alternativ för den som vill surfa snabbare och mer privat. Nu har utvecklarna byggt om webbläsarens inbyggda reklamblockering från grunden – ett tekniskt lyft som kraftigt minskar minnesanvändningen och ger både bättre prestanda och längre batteritid, utan att användaren behöver göra någonting alls.

    Webbläsaren Brave, utvecklad av Brave Software, har på kort tid blivit populär bland användare som vill ha en snabbare och mer privat surfupplevelse. Med över 100 miljoner användare världen över tar Brave nu ett rejält tekniskt kliv framåt genom att bygga om hjärtat i sin inbyggda reklamblockering.

    Resultatet är en webbläsare som drar betydligt mindre minne, känns snabbare i vardagen och dessutom sparar batteri – särskilt märkbart på mobiltelefoner och äldre datorer.

    När mindre minne gör stor skillnad

    I den nya versionen använder Braves annonsblockerare upp till 75 procent mindre minne än tidigare. I praktiken innebär det att webbläsaren frigör runt 45 megabyte arbetsminne redan från start, oavsett om du surfar på dator, Android eller iPhone.

    Det kan låta som en liten detalj, men mindre minnesanvändning betyder att datorn eller mobilen får mer utrymme att arbeta med. Appar växlar snabbare, flikar svarar kvickare och batteriet räcker längre. För många användare märks förbättringen som ett allmänt “lugnare” och mer följsamt system.

    Ett osynligt maskinrum byggs om

    För att nå dit har Braves utvecklare gjort ett ovanligt djupt ingrepp i webbläsarens teknik. Annonsblockeraren är skriven i programmeringsspråket Rust, som är känt för att kombinera hög prestanda med god säkerhet.

    Den största förändringen handlar om hur listor med reklamregler lagras i minnet. Tidigare låg omkring 100 000 sådana regler utspridda i vanliga datastrukturer. Nu har de packats ihop i ett kompakt binärt format som kallas FlatBuffers. Det gör att webbläsaren kan läsa reglerna direkt, utan att först kopiera dem till arbetsminnet, ungefär som att bläddra i ett uppslagsverk istället för att skriva av hela boken varje gång.

    Många små förbättringar under ytan

    Utöver den stora ombyggnaden har Brave genomfört en rad mindre, men viktiga, finjusteringar. Webbläsaren använder färre tillfälliga minnesreservationer när annonsblockeraren startar, vilket gör att uppstarten går snabbare. Själva “igenkänningen” av reklam på webbsidor har också effektiviserats, så att blockeringen sker snabbare än tidigare.

    På datorer delar dessutom flera delar av annonsblockeraren på samma resurser istället för att ha egna kopior, vilket ytterligare minskar minnesåtgången. Tillsammans ger dessa förändringar en märkbar prestandavinst, trots att användaren inte behöver göra någonting alls.

    Därför är inbyggd reklamblockering effektivare

    Brave pekar på en viktig skillnad jämfört med traditionella annonsblockerare som installeras som tillägg. Eftersom Braves reklamblockering är inbyggd direkt i webbläsaren kan utvecklarna arbeta på en mycket djupare teknisk nivå. De är inte begränsade av de säkerhetsgränser som normalt omger webbläsartillägg.

    Det gör det möjligt att optimera hur data lagras, delas och används – något som i slutändan ger både bättre prestanda och lägre resursförbrukning.

    Teknik som märks i vardagen

    Braves senaste uppdatering är ett tydligt exempel på hur avancerad mjukvaruteknik kan ge praktiska vardagsfördelar. Genom att göra reklamblockeringen smartare och mer resurssnål har Brave lyckats förbättra surfupplevelsen utan att lägga till nya knappar, menyer eller inställningar.

    För användaren märks förändringen helt enkelt som en snabbare, tystare och mer uthållig webbläsare – även om det verkliga arbetet sker långt nere i det digitala maskinrummet.

    https://brave.com/privacy-updates/36-adblock-memory-reduction

    BRAVE // Adblock-engine: minneslyft

    Resultat: ~75% lägre minnesförbrukning (≈ 45 MB sparat som standard) i Brave v1.85.

    • Plattformar: Android · iOS · Desktop
    • Skalar upp: ännu större besparing med fler blockerlistor
    • Teknik: refaktor till FlatBuffers (zero-copy binär lagring)
    • Default-filter: ~100 000 filter flyttade från heap-strukturer (Vec/HashMap/structs)

    Övriga optimeringar (vissa i v1.86):

    • Minne: stack-allokerade vektorer → −19% allokeringar, ~15% snabbare byggtid
    • Matchning: tokenisering av vanliga regex-mönster → +13%
    • Delning: delade resurser mellan instanser → ~2 MB sparat (desktop)
    • Lagring: intern resurslagring → −30% minne

    $ Native adblock är inbyggt i webbläsaren och påverkas inte av Manifest V3.

  • Firefox inför en ”AI-avstängningsknapp” – full kontroll för användaren


    Mozilla har bekräftat att Firefox kommer att få en särskild avstängningsfunktion som helt kan stänga av alla AI-relaterade funktioner i webbläsaren. Beskedet kommer efter oro kring Mozillas planer på att utveckla Firefox till en ”modern AI-webbläsare” och syftar till att försäkra användarna om att kontroll och valfrihet även fortsättningsvis står i centrum.

    Mozilla har bekräftat att Firefox kommer att få en så kallad ”AI kill switch” – en funktion som låter användaren helt och hållet stänga av alla AI-relaterade funktioner i webbläsaren. Funktionen väntas lanseras under första kvartalet 2026 och markerar ett tydligt ställningstagande för användarkontroll i en tid då artificiell intelligens byggs in i allt fler digitala produkter.

    Bakgrunden: Firefox som ”AI-webbläsare”

    Diskussionen tog fart tidigare i veckan när Mozillas nytillträdde VD Anthony Enzor-DeMeo presenterade sin vision om att Firefox ska utvecklas till en ”modern AI browser”. Uttalandet väckte snabbt oro, särskilt bland långvariga Firefox-användare, Linux-communityn och integritetsmedvetna användare som valt Firefox just för dess fokus på öppen källkod och användarens självbestämmande.

    Mozilla var dock snabba med att förtydliga vad detta innebär – och kanske ännu viktigare: vad det inte innebär.

    En riktig avstängning – inte bara en inställning

    Firefox-utvecklaren Jake Archibald förklarade på Mastodon att Mozilla arbetar på en intern funktion som de kallar för en AI kill switch. Namnet är internt och kommer sannolikt att ersättas av något mer rumsrent, men ambitionen är glasklar.

    När funktionen är aktiverad ska alla AI-funktioner försvinna helt, aldrig visas i gränssnittet och inte aktiveras i framtiden.

    Detta är mer än bara att slå av en enskild funktion. Kill switch-läget ska fungera som ett globalt nej till AI i Firefox, oavsett om det handlar om sidofunktioner, knappar, assistenter eller framtida tillägg som Mozilla själva utvecklar.

    Alla AI-funktioner blir frivilliga

    Mozilla betonar också att alla AI-funktioner kommer att vara opt-in, alltså frivilliga från början. Inget ska aktiveras automatiskt.

    Samtidigt erkänner Mozilla att begreppet opt-in kan tolkas olika. Är en ny knapp i verktygsfältet opt-in, eller krävs ett aktivt val i inställningarna?

    Det är just här AI-avstängningsknappen kommer in. Den ska vara entydig och kompromisslös: är den på, finns ingen AI över huvud taget.

    VD:n: ”Firefox måste fungera för alla”

    Kort efter publiceringen bekräftade Mozilla officiellt planerna. På Reddit skrev Anthony Enzor-DeMeo att Firefox måste fungera för nästan alla på planeten – utvecklare, Linux-användare, studenter, föräldrar och personer som aldrig ändrar en standardinställning.

    Han slog samtidigt fast Mozillas kärnvärden och betonade att Firefox alltid kommer att vara byggd kring användarkontroll. Det inkluderar AI, och en riktig avstängningsfunktion kommer under första kvartalet 2026.

    Vad betyder detta i praktiken?

    För användaren innebär detta att Firefox försöker gå en balanserad väg. AI-funktioner ska finnas för dem som vill ha dem, men det ska också finnas en total avstängning för dem som inte vill. Ingen funktion ska tvingas på användaren, och valfrihet ska vara tydlig och konsekvent.

    I en tid då många webbläsare integrerar AI utan tydliga avstängningsmöjligheter sticker Mozilla ut genom att erbjuda ett ”allt eller inget”-val.

    Slutsats

    Firefox har i över 20 år varit ett alternativ för användare som värdesätter kontroll, transparens och öppenhet. Med den kommande AI-avstängningsknappen signalerar Mozilla att även framtidens Firefox ska kunna användas utan AI – om man så önskar.

  • Firefox 146 är här – stabilare grafik, smartare mobilfunktioner och tydliga lyft för Linux

    Mozilla fortsätter att vässa sin webbläsare, och med Firefox 146 bjuds användarna på tydligare grafik, ökad stabilitet och smartare funktioner på både dator och mobil. Den nya versionen innehåller allt från förbättrat Linux-stöd och säkrare grafikhantering på macOS till flexiblare filuppladdningar på Android och viktiga nyheter för webbutvecklare.

    Nästan en månad efter version 145 har Mozilla nu släppt Firefox 146, den senaste uppdateringen av sin öppna webbläsare. Versionen innehåller ett antal förbättringar under huven – men också synliga nyheter som märks i vardagsanvändningen, oavsett om du surfar på Linux, macOS, Windows eller Android.

    Linux får skarpare grafik med Wayland

    För Linuxanvändare som kör Firefox under Wayland kommer en efterlängtad förbättring: inbyggt stöd för fraktionerad skalning. Det innebär att Firefox nu bättre kan hantera skärmar med höga DPI-värden, där exempelvis 125 % eller 150 % förstoring behövs. Resultatet är skarpare text, bättre rendering och färre visuella kompromisser – särskilt viktigt på moderna laptops.

    macOS: Grafikproblem isoleras till separat process

    På macOS tar Firefox ett tydligt steg mot ökad stabilitet. Webbläsaren använder nu som standard en dedikerad GPU-process för tekniker som WebGPU, WebGL och WebRender. Om något går fel i grafikkoden kraschar inte längre hela webbläsaren. I stället startas GPU-processen om i bakgrunden, vilket gör att användaren kan fortsätta arbeta utan avbrott.

    Android blir smartare vid filuppladdningar

    På mobilsidan har Firefox för Android blivit mer flexibel. När ett webbformulär ber om en fil men inte anger vilka filtyper som accepteras, får användaren nu fler val. Förutom att välja en befintlig fil kan man ta ett foto eller spela in ljud direkt. Det förenklar användningen av webbtjänster som kräver snabba mediauppladdningar – till exempel formulär, ärenden eller sociala appar.

    Nya förslag i adressfältet – och Firefox Labs för alla

    Firefox 146 förändrar även hur webbläsaren ger förslag i adressfältet. Engelskspråkiga användare i Frankrike, Tyskland och Italien kan nu se relevanta förslag om helgdagar och viktiga datum – direkt medan de skriver.

    Samtidigt blir Firefox Labs tillgängligt för alla användare, oberoende av om man deltar i telemetri eller experiment. Labs ger tillgång till nya, experimentella funktioner och markerar en tydlig vilja från Mozilla att göra innovation mer öppen.

    Windows: Buggfixar – men också ett farväl till Direct2D

    På Windows har Mozilla åtgärdat ett irriterande fel som gjorde att flikar inte gick att klicka på när muspekaren låg längst upp på skärmen och Firefox var maximerat på vissa bildskärmar.

    Samtidigt försvinner stödet för Direct2D helt. Användare som fortfarande är beroende av denna grafikväg hänvisas till Firefox ESR 140.x eller senare, där stödet finns kvar under längre tid.

    Viktiga nyheter för webbutvecklare

    Utvecklare får också flera välkomna förbättringar:

    • Webbinspektören döljer nu oanvända anpassade CSS-variabler som standard, vilket minskar rörighet och ökar prestanda.
    • Stöd har lagts till för post-kvant-säkra nyckelutbyten i DTLS 1.3 för WebRTC – ett steg mot framtidssäker kryptering.
    • Komprimerade elliptiska kurvpunkter stöds i WebCrypto.
    • Den nya CSS-funktionen contrast-color() gör det enklare att välja läsbara färger automatiskt.
    • Regeln @scope gör det möjligt att begränsa stilar till specifika DOM-träd.
    • Den nya egenskapen text-decoration-inset ger bättre kontroll över placeringen av understrykningar och dekorativa linjer.

    Allt detta kompletteras med förbättrad renderingsprestanda tack vare uppdateringar i Skia, Mozillas grafikmotor.

    Tillgänglighet och uppdatering

    Firefox 146 finns redan nu att ladda ner direkt från Mozillas servrar.
    Windows- och macOS-användare får uppdateringen automatiskt inom de närmaste dagarna, medan Linuxanvändare kan räkna med att versionen dyker upp i distributionernas paketförråd inom kort.

    Sammanfattningsvis är Firefox 146 en stabil, tekniskt betydelsefull uppdatering som stärker webbläsaren både på skrivbordet och på mobilen – med extra mycket kärlek till Linux, framtidens kryptering och grafisk stabilitet.

    Om firefox i vår wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/Firefox

    För nerladdning och alla OS

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/146.0

    Firefox 146 – faktaruta

    Version: 146.0

    Plattformar: Linux, Windows, macOS, Android

    Höjdpunkter:

    • Wayland: inbyggt stöd för fraktionell skalning.
    • macOS: dedikerad GPU-process för ökad stabilitet.
    • Android: ta foto eller spela in ljud vid filuppladdning.
    • Nya adressfältsförslag och öppet Firefox Labs.
    • Windows: buggfixar och borttaget Direct2D-stöd.
    • Nya CSS-funktioner och förbättrad grafikprestanda.

  • Firefox 145 – Smartare, snyggare och mer privat än någonsin

    Mozilla fortsätter att förnya sin webbläsare med lanseringen av Firefox 145 – en version som kombinerar smartare funktioner, förbättrad design och starkare integritetsskydd. Nu kan användare skriva kommentarer direkt i PDF-filer, förhandsvisa flikgrupper, dela markerad text med länkar och söka i sin historik med hjälp av naturligt språk – allt med lokal, privat bearbetning.

    Mozilla har nu släppt version 145 av sin öppna webbläsare Firefox, bara en månad efter den förra uppdateringen. Den nya versionen bjuder på flera smarta funktioner som gör surfandet både enklare och mer effektivt — samtidigt som användarnas integritet fortsatt står i centrum.

    Skriv direkt i PDF-filer

    En av de mest synliga nyheterna är möjligheten att skriva kommentarer direkt i PDF-dokument. Användare kan nu lägga till, redigera och ta bort anteckningar, frågor eller påminnelser utan att behöva externa program. Ett praktiskt kommentarsfönster gör det lätt att hålla ordning på alla anteckningar — perfekt för studier, arbete eller korrekturläsning.

    Snabbare överblick med flikgruppsförhandsvisning

    Har du många flikar öppna? Med den nya funktionen flikgruppsförhandsvisning kan du hålla muspekaren över en grupps namn och direkt se vilka sidor som finns där. Det sparar tid och gör det enklare att hitta rätt flik i stora projekt.

    Dela text med precision

    En annan smart nyhet är Copy Link to Highlight. Med den kan du dela en specifik del av en webbsida — till exempel ett citat eller en mening — och när mottagaren öppnar länken markeras texten automatiskt. Perfekt för samarbete eller för att dela intressanta utdrag i sociala medier.

    Semantisk sökhistorik – smartare minne i webbläsaren

    Den mest banbrytande funktionen i Firefox 145 är den nya Semantiska sökhistoriken. Den låter dig söka i din surfhistorik med naturligt språk, till exempel genom att skriva ”den där Linux-artikeln om Varnish”. All bearbetning sker lokalt på datorn, vilket innebär att din sökhistorik aldrig lämnar din enhet. Det är ett steg mot smartare och mer privat webbsökning.

    Polerad design och enhetlig stil

    Firefox 145 kommer även med visuella förbättringar. Flikarna har nu mjukt rundade hörn för att passa bättre med vertikala flikar, och knappar samt textfält – inklusive adressfältet – har fått ett modernare och mer enhetligt utseende. Om inga tillägg är installerade visar tilläggsknappen nu tips och länkar till Firefox Add-ons Store, vilket gör det enklare att upptäcka nya anpassningsmöjligheter.

    För utvecklare: snabbare och säkrare webben

    På den tekniska sidan har Firefox 145 fått stöd för Atomics.waitAsync, vilket möjliggör effektivare synkronisering mellan trådar i JavaScript – en viktig förbättring för webbapplikationer som använder delat minne. Dessutom introduceras inledande stöd för Integrity-Policy-headern, som stärker säkerheten genom att försäkra att skript och resurser inte manipuleras.

    Bättre videostöd och typografi

    Firefox kan nu spela upp Matroska (.mkv)-videor med populära kodekar som AVC, HEVC, VP9 och AV1, samt ljudformat som AAC och Opus. Det innebär att fler öppna videoformat fungerar direkt i webbläsaren. Även webbutvecklare får nya verktyg — med stöd för CSS-egenskapen text-autospace, som automatiskt justerar avståndet mellan tecken i texter som blandar olika skrivsystem.

    Slutet för 32-bitars Linux

    Samtidigt markerar version 145 slutet för 32-bitars Linux. Mozilla uppmanar användare av äldre system att uppgradera till 64-bitarsversionen för att fortsätta få uppdateringar och säkerhetsfixar.

    Tillgänglighet

    Firefox 145 finns redan att ladda ner direkt från Mozilla, och användare på Windows och macOS får uppdateringen automatiskt inom några dagar. På Linux kommer versionen att dyka upp i pakethanterarna för de flesta rullande distributioner inom kort.

    För nerladdningslänkar och mer om firefox kollar i vår wiki på

    https://wiki.linux.se/index.php/Firefox

  • Tor Browser 15.0: Kod som civil olydnad i en Orwellsk tid

    I en tid då digital övervakning smyger in bakom ord som “säkerhet” och “barnskydd”, fortsätter Tor Browser att stå för det mest förbjudna av allt – rätten att vara ifred. Med version 15.0 tar anonymitetswebbläsaren ett stort kliv framåt: vertikala flikar, flikgrupper och nya säkerhetsfunktioner gör surfandet både smidigare och säkrare. Samtidigt blir uppdateringen en symbol för motståndet mot det som George Orwell varnade för i 1984 – ett samhälle där varje ord, varje tanke och varje klick kan övervakas.

    När webben blir allt mer profilerad och våra digitala fotspår sugs upp av annonsnätverk och myndigheter, fortsätter Tor Browser att vara den diskreta motkraften. Version 15.0, nu baserad på Firefox ESR 140, är mer än en teknisk uppdatering: den är ett ställningstagande. Nya gränssnittsfinesser och skärpta integritetsval samverkar till något som i praktiken fungerar som civil olydnad i kodform – särskilt i skuggan av EU:s diskussioner om “chat control”, idén att granska privata meddelanden för att upptäcka olagligt innehåll.

    I 1984 letar Winston Smith efter en vrå utan teleskärm för att tänka fritt. Tor 15.0 skapar en modern motsvarighet: en programvaru-vrå där privata tankar och sökningar får vara just privata.

    Överblick: Ett års integritetsarbete i ett svep

    Tor 15.0 är den första stabila versionen på ESR 140-bas och samlar ett års upstream-förbättringar från Firefox, plus Tors egna integritetsbyten och patchar. Utvecklarna har även gjort sin återkommande ESR-audit, där ett par hundra potentiella integritets- och säkerhetspåverkan i Firefox gåtts igenom och adresserats för att hålla Tor-profilen konsekvent.

    Nya verktyg för vardagen — utan att offra anonymitet

    Vertikala flikar

    Den mest påtagliga nyheten är vertikala flikar: öppna och pinnade flikar staplas i en sidopanel. Det frigör höjd, ger bättre överblick och gör stökiga “research-sessioner” mer hanterliga. Bokmärken nås också direkt från sidofältet.

    Flikgrupper

    Flikgrupper låter dig samla relaterade sidor i fällbara, färgkodade kluster – “jobb”, “källor”, “kontaktkanaler” – utan att tumma på Tor-principen: allt rensas när du stänger. Resultatet blir paradoxalt nog både mer produktivitet och mer integritet.

    Adressfältet, uppfräschat

    Tor ärver Firefox senaste adressfältförbättringar: en enhetlig sökknapp för att snabbt växla sökmotor, plus snabbåtkomst till bokmärken, öppna flikar och handlingar från samma meny. Det är den smidiga ytan ovanpå den hårda integritetskärnan.

    Wasm under förmyndare: NoScript tar rodret

    WebAssembly (Wasm) kan göra webbsidor lika kraftfulla som appar – men den kraften kan också missbrukas. Tidigare stängdes Wasm globalt av i Tors högre säkerhetslägen. I 15.0 flyttas kontrollen till NoScript, Tors medföljande säkerhetstillägg som redan styr JavaScript-beteende.

    • I Safer och Safest blockeras Wasm på vanliga webbplatser via NoScript.
    • Privilegierade sidor (t.ex. PDF-läsaren, som delvis använder Wasm i moderna Firefox) får fungera – utan att öppna dörren för webbens Wasm-attacker.

    Har du tidigare manuellt satt javascript.options.wasm=false i about:config? Tor rekommenderar att återgå till standard. Dels för att undvika PDF-problem, dels för att inte sticka ut i mängden (fingerprinting). Vill du verkligen köra utan Wasm – höj hellre säkerhetsläget.

    Android: Skärmlås för flikar – som att stänga teleskärmen

    På Android kommer en funktion som känns som en kodmässig blinkning till 1984: skärmlås för flikar. Aktivera den under Inställningar > Flikar, så låser Tor automatiskt sessionen när du lämnar appen. För att återöppna krävs fingeravtryck, ansikte eller kod.

    Det här är inte bara bekvämt – det är skydd mot nyfikna blickar när telefonen är upplåst, överlämnad eller bortlagd en minut för länge. Och precis som på datorn: allt rensas när du stänger Tor.

    Kompatibilitet: Ett kontrollerat farväl till äldre plattformar

    Version 15.0 blir den sista stora releasen för:

    • Android 5.0–7.0
    • x86-arkitektur på Android och Linux

    Skälet är både säkerhet och utvecklingspraktik. Från Tor 16.0 (planerad till mitten av nästa år) följer Tor Mozilla och fokuserar på modernare system. Under tiden fortsätter mindre uppdateringar med säkerhetsfixar för de berörda plattformarna tills 16.0 är här.

    Kända egenheter (på desktop) – och varför de är ok

    • Med vertikala flikar kan fönstret ibland ändra storlek vid uppstart.
    • Letterboxing (anti-fingerprint-tekniken som standardiserar fönsterstorlek) kan bli synlig p.g.a. fönstervariationer.

    Skyddet består ändå; upplevelsen finslipas i kommande fixar. På äldre Android kan tomma sidor efter uppdatering lösas genom att rensa app-cache.

    Tor vs. “chat control”: Frihet är att få vara privat

    “Chat control” låter tryggt i rubriker, men idén att förhandsgranska privata meddelanden skapar en ny normal där allt kan läsas. I 1984 är teleskärmen tvåvägs: den visar – och övervakar. Tor 15.0 är motsatsen: ett medvetet designbeslut att inte samla in, inte bevara och inte profilera.

    När Winston skriver: “Freedom is the freedom to say that two plus two make four.” kan vi lägga till en 2025-tolkning:
    Frihet är friheten att kommunicera utan att någon annan läser med.
    Tor 15.0 operationaliserar det på webben.

    Vad betyder det här i praktiken?

    • Produktivitet utan profilering: Vertikala flikar och flikgrupper gör tunga research-pass möjliga – utan spår.
    • Säker standard: NoScript styr Wasm på ett sätt som gynnar både funktion (PDF) och minimerar attackytan.
    • Mobil trygghet: Skärmlås på Android skyddar nuet – innan du hunnit stänga.
    • Hälsosam likriktning: Att hålla sig nära standardinställningarna minskar fingeravtryck och gör alla användare mer lika – en grundpelare i Tor-skyddet.

    Slutsats: Den tysta friheten

    Tor Browser 15.0 visar att användbarhet och integritet inte är motsatser. Tvärtom: bra verktyg gör det enklare att välja det svåra – att stå emot datainsamling, profilering och “godartad” övervakning.

    I en tid när allt fler vill koppla in teleskärmen i våra chattar, svarar Tor med kod som vägrar titta. Det är vardagligt och radikalt på samma gång – och kanske den mest effektiva frihetshandlingen vi har kvar online.

    Snabbstart för dig som vill uppgradera nu

    • Ladda ner Tor Browser 15.0 från den officiella nedladdningssidan.
    • Låt standard gälla: Undvik manuella about:config-ändringar som bryter likriktningen.
    • Android: Slå på Skärmlås för flikar under Inställningar > Flikar.
    • Behöver du äldre system? Du får säkerhetsfixar ett tag till – men planera för skiftet när 16.0 närmar sig.

    https://www.torproject.org/download

    Artikel i vår wiki som förklara mer om Tor browser

    https://wiki.linux.se/index.php/tor_browser

  • Firefox 144 är här – snabbare, smartare och säkrare än någonsin

    Mozilla har släppt Firefox 144 – en ny version av webbläsaren som fokuserar på säkerhet, stabilitet och små men betydelsefulla förbättringar. Bland nyheterna finns starkare kryptering för sparade lösenord, en smartare Picture-in-Picture-funktion och flera nya verktyg för webbutvecklare. Versionen finns nu tillgänglig för Windows, Linux och Android.

    Mozilla har nu släppt den färdiga versionen av Firefox 144, och även om det inte är en revolutionerande uppdatering, innehåller den flera förbättringar som gör webbläsaren både smidigare och säkrare. Den officiella lanseringen sker den 14 oktober 2025, men versionen finns redan tillgänglig för nedladdning för Windows, Linux och Android.

    Förbättrad Picture-in-Picture-funktion

    En av de mest märkbara nyheterna gäller Picture-in-Picture-läget, den lilla videoruta som kan ligga ovanpå andra fönster. I tidigare versioner pausades videon om man stängde fönstret, men nu går det att stänga utan att stoppa uppspelningen genom att hålla nere Shift och klicka på stängningsknappen, eller genom att trycka Shift + Esc. Det är en liten men praktisk förbättring för den som ofta multitaskar.

    Starkare kryptering i lösenordshanteraren

    Firefox 144 byter ut den gamla krypteringsmetoden 3DES-CBC mot den modernare och säkrare AES-256-CBC för sparade lösenord i Firefox Password Manager. Det stärker skyddet av användarens lokala lösenord på datorn. Mozilla påpekar att lösenord som synkas via Firefox Sync redan tidigare har haft starkare kryptering (AES-256-GCM) och alltså inte påverkas av förändringen.

    Förbättringar i Android-versionen

    Android-versionen får en ny översättningsbanner som visar status för översättningen av webbsidor. Mozilla har också tagit bort inställningen “Tillåt skärmdumpar i privat läge” för att skydda användarnas integritet vid privat surfning.

    Förfinad hantering på Windows

    I Windows-versionen har Mozilla förbättrat hur Firefox fungerar med virtuella skrivbord. När en länk öppnas från ett annat program kommer Firefox nu att använda ett fönster på det aktuella skrivbordet, eller skapa ett nytt, istället för att hoppa till ett annat skrivbord. Det ger en mer konsekvent och förutsägbar användarupplevelse.

    Nya funktioner för webbutvecklare

    Firefox 144 introducerar flera nyheter för utvecklare:

    • Stöd för Element.moveBefore API, som förenklar flytt av HTML-element i DOM-strukturen.
    • Stöd för View Transition API Level 1, som gör övergångar mellan sidor mjukare i webbappar.
    • Möjlighet att använda resizeMode i getUserMedia, vilket tillåter beskärning och nedskalning av videoströmmar.
    • Nya metoder getOrInsert och getOrInsertComputed för Map och WeakMap, som underlättar hanteringen av nyckel-värde-par.

    Utvecklare får också stöd för WebGPU GPUDevice.importExternalTexture på Windows, samt förbättrad prestanda i VideoEncoder via en ny batch-encoding-funktion i WebCodecs, vilket minskar fördröjning och ökar genomströmningen. Dessutom visar Inspektörverktyget nu en särskild markering för egna (custom) händelser, vilket gör felsökning enklare.

    Förfinad grafikhantering

    Firefox 144 kan nu tillämpa dithering när gradienter som linear-gradient, conic-gradient och radial-gradient renderas via hårdvaruacceleration med WebRender. Detta ger jämnare färgövergångar, särskilt på skärmar med begränsad färgåtergivning.

    Tillgänglighet och lansering

    Mozilla planerar att officiellt presentera Firefox 144 tillsammans med Firefox 140.4 och Firefox 115.29.0 ESR den 14 oktober 2025. Men redan nu går det att ladda ner versionen, inklusive källkod, från Mozillas nedladdningsservrar. Firefox 144 finns tillgänglig för 64-bitars, 32-bitars och ARM64-system.

    Sammanfattning

    Firefox 144 är ingen dramatisk omarbetning, men det är en genomtänkt uppdatering som förfinar webbläsarens användarupplevelse och stärker säkerheten. Med modernare kryptering, smartare hantering av videofunktioner och fler verktyg för utvecklare visar Mozilla att Firefox fortsätter att utvecklas som en snabb, säker och användarvänlig webbläsare som respekterar både integritet och öppen standard.

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/144.0/linux-x86_64/sv-SE

    Version144 (Stable)
    Lanseringsdatum14 oktober 2025
    RenderareQuantum + WebRender (HW-accelererad)
    SäkerhetLösenord lokalt: AES-256-CBC · Sync: AES-256-GCM
    Video/MediaPiP: Shift + Klick stänger utan paus · WebCodecs batch-encoding
    PlattformarWindows · macOS · Linux · Android (ARM64, x86_64)
    WebGPUGPUDevice.importExternalTexture (Windows)
    Utvecklar-APIView Transition L1 · Element.moveBefore · getUserMedia resizeMode · Map.getOrInsert*
  • Raspberry Pi OS får en ny generation – nu med Debian 13

    Raspberry Pi OS har fått sin största uppdatering på länge. Med bas i Debian 13 ”Trixie” introduceras ett nytt Kontrollcenter, en modernare skrivbordsmiljö och en rad tekniska förbättringar – allt för att ge både nybörjare och erfarna användare en smidigare upplevelse.

    Det välkända operativsystemet Raspberry Pi OS, som är standardvalet för alla Raspberry Pi-datorer, har fått en stor uppdatering. Den nya versionen bygger på Debian 13 ”Trixie” och bjuder på både nya funktioner, förbättringar i användargränssnittet och en rad tekniska uppdateringar under huven.

    Allt samlat i ett nytt Kontrollcenter

    En av de största nyheterna är ett nytt Kontrollcenter, som samlar inställningar som tidigare låg utspridda i separata program. Här finns nu allt från systeminställningar och utseende till mus, tangentbord, skärm och skrivare. Lösningen är plugin-baserad, vilket gör det enklare att både underhålla och bygga ut.

    Ny design för skrivbordet

    Användargränssnittet har fått en tydlig uppfräschning. Bland annat finns:

    • Ett nytt ikontema kallat PiXtrix
    • Två GTK-teman: ett ljust (PiXtrix) och ett mörkt (PiXonyx)
    • Nya bakgrundsbilder
    • Ett nytt systemtypsnitt: Nunito Sans Light

    Förändringar i panelen

    Panelen, som är central i Raspberry Pi:s skrivbordsmiljö, har också fått ett lyft. Den klassiska lxpanel har ersatts av en vidareutvecklad variant som kallas lxpanel-pi. Gamla, inkompatibla tillägg har tagits bort, men i gengäld finns nya funktioner:

    • En systemövervakare i aktivitetsfältet som varnar för låg ström och andra problem
    • En ny klocka som fungerar i både lxpanel-pi och wf-panel-pi
    • Ett nytt kommandoradsverktyg: lxpanelctl-pi

    Dessutom har menyerna setts över – länkarna till Raspberry Pi:s webbplats har försvunnit och ersatts med färdiga bokmärken i Chromium och Firefox. För nybörjare finns nu även en genväg till Raspberry Pi Beginner’s Guide.

    Böcker, språk och guider

    Den digitala bokhyllan Bookshelf har uppdaterats. Numera visas vissa nya titlar med ett hänglås och blir fria att läsa efter en tid, men användare kan även bidra ekonomiskt för att låsa upp dem tidigare.

    Vid installation tar systemet dessutom hänsyn till språk och region – guider och användarhandböcker översätts automatiskt om det finns tillgängligt.

    Nya och borttagna verktyg

    Bland övriga förändringar märks:

    • SenseHAT Emulatorn är tillbaka i Rekommenderad programvara
    • Nya tangentbordsverktyg: rpi-keyboard-config och rpi-keyboard-fw-update
    • Förbättrad tangentbordsnavigering i GTK-appar
    • labwc har uppdaterats till version 0.8.4
    • Paketet raspberrypi-ui-mods har ersatts med ett nytt metapaket: rpd-metas

    Samtidigt har några äldre verktyg försvunnit, bland annat Alacarte-menyn, Remote GPIO-alternativet och referensdokumentet Debian Reference.

    Uppdaterad webbläsare och ny kärna

    Både webbläsarna och kärnan har fått uppdateringar:

    • Chromium är nu version 140
    • Firefox har uppdaterats till version 142
    • Systemet kör på Linux-kärnan 6.12.47 med en uppdaterad Raspberry Pi-firmware

    Sammanfattning

    Med den här versionen markerar Raspberry Pi OS ett tydligt steg framåt. Ett mer samlat inställningssystem, en fräschare design och modernare verktyg gör att operativsystemet känns både mer tillgängligt för nybörjare och mer robust för erfarna användare. Tillsammans med den senaste Debian-basen och en långsiktig kärna står Raspberry Pi OS redo att fortsätta vara hjärtat i många projekt, från klassrum och hobbybyggen till mer avancerade utvecklingsmiljöer.

    https://www.raspberrypi.com/software/operating-systems

    Raspberry Pi OS – Tekniska fakta

    • Bas: Debian 13 ”Trixie”
    • Kärna: Linux 6.12 LTS
    • Desktop: PIXEL (uppdaterad)
    • Panel: lxpanel-pi
    • Ikontema: PiXtrix
    • GTK-teman: PiXtrix (ljus), PiXonyx (mörk)
    • Systemtypsnitt: Nunito Sans Light
    • Webbläsare: Chromium 140, Firefox 142
    • Förinstallerade verktyg: Kontrollcenter, Bookshelf, SenseHAT Emulator
    • Firmware: 676efed1194de38975889a34276091da1f5aadd3
  • Mozilla sätter punkt för 32-bitars Linux i Firefox

    Mozilla har satt ett slutdatum för 32-bitars Linux i Firefox. I september 2026 försvinner stödet helt, när version 145 blir den första som inte längre levereras i 32-bitarsutförande. Beslutet markerar slutet på en lång epok där Firefox varit en av de sista stora webbläsarna att hålla liv i den åldrande arkitekturen – men också ett tydligt tecken på att Mozilla tvingas prioritera hårdare i en tid av ekonomiska och tekniska utmaningar.

    Mozilla har nu bekräftat det många länge anat: stödet för 32-bitars Linux i Firefox upphör i september 2026. Då släpps version 145 – den första utan 32-bitarsbyggen. Version 144 blir alltså den sista ordinarie utgåvan med stöd, medan den långsiktiga ESR-grenen 140 kommer att underhållas med säkerhetsuppdateringar fram till samma månad.

    Ett beslut med historik

    Firefox har under många år varit ett undantag bland de stora webbläsarna genom att fortsätta erbjuda 32-bitarsversioner för Linux. Långt efter att konkurrenter och de flesta operativsystem gått vidare har Mozilla hållit fast vid äldre hårdvara. Men enligt ingenjörerna Julien Cristau och Sylvestre Ledru är det inte längre hållbart: underhåll av 32-bitarsbyggen är både tidskrävande och tekniskt problematiskt.

    En arkitektur på utdöende

    Utvecklingen är knappast oväntad. De flesta stora Linux-distributioner har redan avvecklat 32-bitars som primär arkitektur, och processorer med 64-bitarsstöd har dominerat marknaden i nästan två decennier. I dag är det endast ett fåtal projekt som håller fanan högt – Debian fortsätter erbjuda i386-byggen (dock community-underhållna), Slackware stöder fortfarande 32-bitars, och små nischdistributioner som antiX, Devuan, Puppy och Bodhi Legacy ser till att även riktigt gammal hårdvara kan användas.

    Andrum för användarna

    För den som inte kan uppgradera omedelbart finns en tidsfrist. Firefox ESR 140 lever vidare i 32-bitarsformat till september 2026. Men därefter återstår egentligen bara en väg framåt: migrera till ett 64-bitars system för att fortsätta använda en modern och säker Firefox-version.

    Ett större sammanhang

    Beslutet är också en del av en större bild. Mozilla har på senare tid tvingats till flera strategiska förändringar – från nedläggningen av populära tjänster till licensjusteringar som gynnar annonsörer, och inte minst lanseringen av kontroversiella AI-funktioner. Mycket tyder på att bolaget står under press, både ekonomiskt och organisatoriskt.

    Att avsluta stödet för 32-bitars Linux handlar därför inte bara om teknik, utan också om resursprioriteringar. Genom att kapa en utdöende plattform frigörs utvecklingskraft till områden där framtiden finns. Frågan är bara om det räcker för att åter ge Firefox en starkare position i den hårt konkurrensutsatta webbläsarvärlden.

    FAKTA: Firefox och 32-bitars Linux

    • Påverkade CPU-arkitekturer:
      – Intel 80386 (1985)
      – Intel 80486 (1989)
      – Pentium-serien (1993 →)
      – Pentium Pro / II / III
      – Pentium 4 och senare 32-bitars
      – Tidiga AMD K5/K6/K7 (Athlon) och 32-bitars Athlon XP

    • Stödet för 32-bitars Linux i Firefox upphör:
      – Sista version med stöd: Firefox 144 (2026)
      – ESR 140 får säkerhetsfixar till september 2026

    • 64-bitars eran började:
      – AMD Athlon 64 (2003) var första x86-64 CPU
      – Idag, 20+ år senare, är 64-bitars standard på alla moderna datorer

    Rekommendation:
    Migrera till ett 64-bitars OS och Firefox 64-bit för att fortsätta vara säker.

    https://linuxiac.com/mozilla-confirms-firefox-32-bit-linux-support-will-end-in-2026

  • Installera Google Chrome på Debian 13

    Google Chrome är världens mest använda webbläsare – snabb, kraftfull och med ett stort ekosystem av tillägg.
    För Debian 13-användare kan installationen verka lite krånglig vid första anblick, men lugn – det är enklare än du tror.

    Google Chrome är i dag världens mest använda webbläsare. Trots att Linuxvärlden är full av alternativ som Firefox, Vivaldi och Brave, väljer många användare att hålla fast vid Chrome – av vana, kompatibilitet eller helt enkelt för att det är bekvämt.

    För dig som kör Debian 13 “Trixie” finns det två enkla vägar till en fungerande Chrome-installation. Antingen laddar du ner paketet direkt från Google, eller så kopplar du in Googles eget programförråd och låter systemet sköta uppdateringarna automatiskt.

    Metod 1: Den snabba vägen med DEB-filen

    Det här är den klassiska ”ladda ner och klicka-installera”-lösningen som passar bra för nya Linuxanvändare.

    1. Besök den officiella nedladdningssidan för Chrome.
    2. Välj 64-bitars .deb och spara filen.
    3. Öppna en terminal och navigera till din nedladdningsmapp:
       cd ~/Hämtningar
    1. Installera paketet med:
       sudo dpkg -i google-chrome-stable_current_amd64.deb
    1. Om systemet klagar på saknade beroenden, kör:
       sudo apt -f install

    Nu finns Chrome i programmenyn. Du kan även starta det direkt från terminalen:

    google-chrome

    Metod 2: Den långsiktiga lösningen med Googles förråd

    För den som vill ha det lite mer robust – och slippa tänka på manuella uppdateringar – är Googles officiella förråd rätt väg att gå. När det väl är på plats får Chrome nya versioner tillsammans med systemets vanliga säkerhetsuppdateringar.

    1. Hämta och installera Googles nyckel:
       wget -q -O - https://dl.google.com/linux/linux_signing_key.pub | sudo gpg --dearmor -o /usr/share/keyrings/google-chrome.gpg
    1. Lägg till förrådet i APT:s källista:
       echo "deb [arch=amd64 signed-by=/usr/share/keyrings/google-chrome.gpg] http://dl.google.com/linux/chrome/deb/ stable main" | sudo tee /etc/apt/sources.list.d/google-chrome.list
    1. Uppdatera paketlistan och installera Chrome:
       sudo apt update
       sudo apt install google-chrome-stable

    Oavsett vilken metod du väljer har du en fullt fungerande Chrome-installation på Debian 13 på bara några minuter.

    Faktaruta

    Google Chrome – kort historik och varför den är så populär

    Historia (kort)

    • 2008: Förhandsversion för Windows med den snabba V8-motorn och sandlåda per flik.
    • 2009–2010: Versioner för macOS och Linux rullas ut.
    • 2012: Chrome till Android.
    • 2013: Google forkar WebKit till Blink inom det öppna Chromium-projektet.
    • Idag: Frekventa, inkrementella uppdateringar och brett plattformsstöd.

    Varför så populär?

    • Hastighet: V8 (JIT), effektiv flik-/processmodell och smart förladdning.
    • Säkerhet: Sandlådor, Site Isolation, Safe Browsing och täta uppdateringar.
    • Kompatibilitet: Stort stöd för moderna webbstandarder – många sajter testas primärt mot Chrome.
    • Tillägg & dev-verktyg: Stort ekosystem i Chrome Web Store och kraftfulla DevTools.
    • Synk mellan enheter: Bokmärken, lösenord och historik via Google-konto.
    • Enkelt gränssnitt: Fokuserar på innehållet, minimalt lull-lull.

    Tips: På Linux får du smidigaste uppdateringarna genom att lägga till Googles officiella förråd och installera via apt.

  • Chromium får HDR-stöd på Linux – men NVIDIA-användare lämnas i ovisshet

    Chromium får nu officiellt HDR-stöd på Linux under Wayland. Uppdateringen innebär ett rejält lyft för videouppspelning med mer naturtrogna färger och bättre ljusstyrka – men för NVIDIA-användare kvarstår osäkerheten kring hårdvaruaccelererad avkodning.

    Chromium har nu officiellt fått HDR-stöd på Linux under Wayland, något som länge efterfrågats av användare som vill ha samma bildkvalitet som på Windows och macOS. Patchen, som nyligen slagits samman i projektet, gör att webbläsaren kan skicka HDR-metadata direkt till Wayland-kompositorn. Där sker tonmappningen så att bilden optimeras efter skärmens kapacitet.

    Det här innebär ett stort lyft för videouppspelning. Tidigare var färghanteringen i Chromium begränsad, vilket ofta ledde till att HDR-innehåll såg platt eller felaktigt ut. Nu får användare i miljöer som GNOME och KDE Plasma en betydligt mer levande och korrekt återgivning av HDR-video.

    Men framgången gäller inte alla. NVIDIA-användare riskerar att hamna på efterkälken. Chromium kan visserligen använda VA-API för hårdvaruaccelererad avkodning, vilket fungerar bra med Intel och AMD. Problemet är att NVIDIAs proprietära drivrutiner inte erbjuder fullständigt VA-API-stöd. I stället förlitar de sig på företagets egen teknik NVDEC.

    Eftersom Chromium inte stöder NVDEC direkt, krävs översättningslager som libva-vdpau-driver eller nvidia-vaapi-driver för att få det att fungera. Dessa fungerar dock långt ifrån felfritt, särskilt i Wayland-miljöer. Resultatet är att HDR-uppspelning på NVIDIA fortfarande är en chansning.

    För Intel- och AMD-användare är bilden desto ljusare – här fungerar VA-API redan bra, vilket innebär att de kan dra full nytta av den nya HDR-funktionen.

    Trots NVIDIAs svagare stöd markerar den här uppdateringen en milstolpe. För första gången kan Linux-användare på Wayland räkna med ordentligt HDR-stöd i Chromium, en webbläsare som länge varit favorit bland open source-entusiaster. Med detta tar Linux ytterligare ett steg närmare de standarder för videouppspelning som länge varit självklara på andra plattformar.

    https://linuxiac.com/linux-gets-hdr-support-in-chromium-on-wayland

  • Firefox 142 finns nu att ladda ner – här är nyheterna

    Mozilla har släppt Firefox 142, den senaste versionen av sin webbläsare med öppen källkod. Uppdateringen bjuder på en flexibel undantagslista i ETP Strict-läget, smartare sökresultat i adressfältet och flera nya API:er för utvecklare.

    Mozilla har släppt Firefox 142, den senaste versionen av sin populära webbläsare med öppen källkod. Lanseringen sker officiellt den 19 augusti 2025, men redan nu går det att ladda ner både källkod och färdiga binärer för 64-bitars, 32-bitars och ARM64-system från Mozillas FTP-server.

    Flexibel undantagslista i ETP Strict
    En av de största nyheterna i Firefox 142 är en flexibel undantagslista i Enhanced Tracking Protection (ETP) Strict-läget. Den nya funktionen gör det möjligt att hantera webbplatser där spårningsskydd tidigare har brutit viktiga funktioner. Undantagen är uppdelade i två nivåer – basfunktioner och bekvämlighetsfunktioner – så att användaren kan få bättre kompatibilitet utan att ge avkall på integritetsskyddet.

    Förbättringar i gränssnittet
    Det går nu att ta bort tillägg från sidofältet genom att högerklicka på ikonen och välja ”Ta bort från sidofältet”. Mozilla har även förbättrat bläddringshastigheten i bokmärkesdialogen, så att den håller sig inom komponentytan, samt lagt till bättre dra-och-släpp-stöd för blob-bilder.

    Smartare sökresultat och Netmonitor
    Adressfältet får också en förbättring genom att sökresultat från historiken nu visas smartare, vilket minskar risken för dubletter. Utvecklarverktyget Netmonitor har uppdaterats så att det visar rubriker, cookies och parametrar även om en förfrågan inte är helt avslutad.

    Nyheter för utvecklare
    För webbutvecklare är Firefox 142 en särskilt spännande uppdatering. Den lägger till stöd för:

    • wllama-API – som låter utvecklare integrera lokala språkmodeller (LLM) direkt i tillägg.
    • URLPattern-API – ett standardiserat sätt att matcha och analysera URL:er.
    • Prioritized Task Scheduling-API – för att tilldela och hantera prioriteringar mellan olika uppgifter.
    • Selection.getComposedRanges() – som gör det möjligt att exakt hämta markerade textrader över shadow DOM-gränser.

    Dessutom har Debuggern fått en ny inställning där utvecklare kan välja om overlayn ska visas när ett skript pausas.

    ESR-versionerna lanseras samtidigt
    Samtidigt med Firefox 142 kommer Mozilla även att lansera Firefox 140.2 ESR och Firefox 128.14 ESR för de användare som föredrar den utökade supportversionen.

Etikett: Webbläsare

  • Firefox 148 ger användaren kontroll över AI

    I den nya versionen av Mozilla Firefox 148 tar Mozilla ett tydligt steg i AI-debatten. Istället för att smyga in artificiell intelligens som standard ger webbläsaren användaren full kontroll över vilka AI-funktioner som får användas – eller om de ska blockeras helt. En månad efter föregående version lanserar Mozilla en ny uppdatering av webbläsaren Mozilla…

  • Firefox får AI-nödbroms – total avstängning på väg

    Mozilla har tagit ett ovanligt tydligt ställningstagande i AI-debatten. Med en ny ”AI Kill Switch” i Firefox ger företaget användarna full kontroll över vilka – om några – AI-funktioner som ska finnas i webbläsaren, ett drag som markerar en kursändring efter växande kritik från trogna Firefox-användare. Mozilla har nu tagit ett tydligt steg för att…

  • Vivaldi 7.8: När webbläsaren börjar tänka som du

    Vivaldi 7.8 gör webbläsaren snabbare i huvudet, inte bara i koden. Med drag-och-släpp-baserad Tab Tiling, smartare fästa flikar och ett mer flexibelt arbetssätt för e-post suddas gränsen ut mellan flikar och arbetsyta. Resultatet är en webbläsare som bättre följer hur människor faktiskt arbetar på webben – parallellt, fokuserat och på sina egna villkor. De flesta…

  • Opera GX , webläsaren som är optimerad för gameing

    Den spelinriktade webbläsaren Opera GX är på väg till Linux – ett besked som säger mer än bara att ännu ett program byter plattform. När Opera nu bekräftar att en Linux-version är under aktiv utveckling speglar det både Linux ökande betydelse som spelplattform och en bredare förändring i hur kommersiell mjukvara ser på det öppna…

  • Firefox 147 släppt – fokus på prestanda, grafik och integritet

    Mozilla släpper Firefox 147 – en uppdatering som fokuserar på bättre grafikprestanda, starkare integritet och modernare webbstandarder. Med förbättrat stöd för WebGPU, effektivare videouppspelning, djupare Linux-integration och nya funktioner för både utvecklare och slutanvändare fortsätter Firefox att stärka sin position som ett öppet och integritetsvänligt alternativ på alla plattformar. Firefox 147 släppt – fokus på…

  • Orion-webbläsaren kommer till Linux – ett nytt kapitel för ett integritetsfokuserat ekosystem

    I en tid då EU:s Chat Control – av kritiker kallat ”STASI 2.0” – väcker oro för ökad övervakning, kommer ett oväntat tillskott till Linuxvärlden: Orion Browser. Med WebKit i stället för Chromium, inbyggt integritetsskydd och låg resursförbrukning tar den nu sina första stapplande alfa-steg på Linux och kan på sikt bli ett efterlängtat alternativ…

  • Brave gör reklamblockering både snabbare och smartare

    Med över 100 miljoner användare världen över har webbläsaren Brave blivit ett etablerat alternativ för den som vill surfa snabbare och mer privat. Nu har utvecklarna byggt om webbläsarens inbyggda reklamblockering från grunden – ett tekniskt lyft som kraftigt minskar minnesanvändningen och ger både bättre prestanda och längre batteritid, utan att användaren behöver göra någonting…

  • Firefox inför en ”AI-avstängningsknapp” – full kontroll för användaren

    Mozilla har bekräftat att Firefox kommer att få en särskild avstängningsfunktion som helt kan stänga av alla AI-relaterade funktioner i webbläsaren. Beskedet kommer efter oro kring Mozillas planer på att utveckla Firefox till en ”modern AI-webbläsare” och syftar till att försäkra användarna om att kontroll och valfrihet även fortsättningsvis står i centrum. Mozilla har bekräftat…

  • Firefox 146 är här – stabilare grafik, smartare mobilfunktioner och tydliga lyft för Linux

    Mozilla fortsätter att vässa sin webbläsare, och med Firefox 146 bjuds användarna på tydligare grafik, ökad stabilitet och smartare funktioner på både dator och mobil. Den nya versionen innehåller allt från förbättrat Linux-stöd och säkrare grafikhantering på macOS till flexiblare filuppladdningar på Android och viktiga nyheter för webbutvecklare. Nästan en månad efter version 145 har…

  • Firefox 145 – Smartare, snyggare och mer privat än någonsin

    Mozilla fortsätter att förnya sin webbläsare med lanseringen av Firefox 145 – en version som kombinerar smartare funktioner, förbättrad design och starkare integritetsskydd. Nu kan användare skriva kommentarer direkt i PDF-filer, förhandsvisa flikgrupper, dela markerad text med länkar och söka i sin historik med hjälp av naturligt språk – allt med lokal, privat bearbetning. Mozilla…

  • Tor Browser 15.0: Kod som civil olydnad i en Orwellsk tid

    I en tid då digital övervakning smyger in bakom ord som “säkerhet” och “barnskydd”, fortsätter Tor Browser att stå för det mest förbjudna av allt – rätten att vara ifred. Med version 15.0 tar anonymitetswebbläsaren ett stort kliv framåt: vertikala flikar, flikgrupper och nya säkerhetsfunktioner gör surfandet både smidigare och säkrare. Samtidigt blir uppdateringen en…

  • Firefox 144 är här – snabbare, smartare och säkrare än någonsin

    Mozilla har släppt Firefox 144 – en ny version av webbläsaren som fokuserar på säkerhet, stabilitet och små men betydelsefulla förbättringar. Bland nyheterna finns starkare kryptering för sparade lösenord, en smartare Picture-in-Picture-funktion och flera nya verktyg för webbutvecklare. Versionen finns nu tillgänglig för Windows, Linux och Android. Mozilla har nu släppt den färdiga versionen av…

  • Raspberry Pi OS får en ny generation – nu med Debian 13

    Raspberry Pi OS har fått sin största uppdatering på länge. Med bas i Debian 13 ”Trixie” introduceras ett nytt Kontrollcenter, en modernare skrivbordsmiljö och en rad tekniska förbättringar – allt för att ge både nybörjare och erfarna användare en smidigare upplevelse. Det välkända operativsystemet Raspberry Pi OS, som är standardvalet för alla Raspberry Pi-datorer, har…

  • Mozilla sätter punkt för 32-bitars Linux i Firefox

    Mozilla har satt ett slutdatum för 32-bitars Linux i Firefox. I september 2026 försvinner stödet helt, när version 145 blir den första som inte längre levereras i 32-bitarsutförande. Beslutet markerar slutet på en lång epok där Firefox varit en av de sista stora webbläsarna att hålla liv i den åldrande arkitekturen – men också ett…

  • Installera Google Chrome på Debian 13

    Google Chrome är världens mest använda webbläsare – snabb, kraftfull och med ett stort ekosystem av tillägg.För Debian 13-användare kan installationen verka lite krånglig vid första anblick, men lugn – det är enklare än du tror. Google Chrome är i dag världens mest använda webbläsare. Trots att Linuxvärlden är full av alternativ som Firefox, Vivaldi…

  • Chromium får HDR-stöd på Linux – men NVIDIA-användare lämnas i ovisshet

    Chromium får nu officiellt HDR-stöd på Linux under Wayland. Uppdateringen innebär ett rejält lyft för videouppspelning med mer naturtrogna färger och bättre ljusstyrka – men för NVIDIA-användare kvarstår osäkerheten kring hårdvaruaccelererad avkodning. Chromium har nu officiellt fått HDR-stöd på Linux under Wayland, något som länge efterfrågats av användare som vill ha samma bildkvalitet som på…

  • Firefox 142 finns nu att ladda ner – här är nyheterna

    Mozilla har släppt Firefox 142, den senaste versionen av sin webbläsare med öppen källkod. Uppdateringen bjuder på en flexibel undantagslista i ETP Strict-läget, smartare sökresultat i adressfältet och flera nya API:er för utvecklare. Mozilla har släppt Firefox 142, den senaste versionen av sin populära webbläsare med öppen källkod. Lanseringen sker officiellt den 19 augusti 2025,…