• Raspberry Pi OS får en ny generation – nu med Debian 13

    Raspberry Pi OS har fått sin största uppdatering på länge. Med bas i Debian 13 ”Trixie” introduceras ett nytt Kontrollcenter, en modernare skrivbordsmiljö och en rad tekniska förbättringar – allt för att ge både nybörjare och erfarna användare en smidigare upplevelse.

    Det välkända operativsystemet Raspberry Pi OS, som är standardvalet för alla Raspberry Pi-datorer, har fått en stor uppdatering. Den nya versionen bygger på Debian 13 ”Trixie” och bjuder på både nya funktioner, förbättringar i användargränssnittet och en rad tekniska uppdateringar under huven.

    Allt samlat i ett nytt Kontrollcenter

    En av de största nyheterna är ett nytt Kontrollcenter, som samlar inställningar som tidigare låg utspridda i separata program. Här finns nu allt från systeminställningar och utseende till mus, tangentbord, skärm och skrivare. Lösningen är plugin-baserad, vilket gör det enklare att både underhålla och bygga ut.

    Ny design för skrivbordet

    Användargränssnittet har fått en tydlig uppfräschning. Bland annat finns:

    • Ett nytt ikontema kallat PiXtrix
    • Två GTK-teman: ett ljust (PiXtrix) och ett mörkt (PiXonyx)
    • Nya bakgrundsbilder
    • Ett nytt systemtypsnitt: Nunito Sans Light

    Förändringar i panelen

    Panelen, som är central i Raspberry Pi:s skrivbordsmiljö, har också fått ett lyft. Den klassiska lxpanel har ersatts av en vidareutvecklad variant som kallas lxpanel-pi. Gamla, inkompatibla tillägg har tagits bort, men i gengäld finns nya funktioner:

    • En systemövervakare i aktivitetsfältet som varnar för låg ström och andra problem
    • En ny klocka som fungerar i både lxpanel-pi och wf-panel-pi
    • Ett nytt kommandoradsverktyg: lxpanelctl-pi

    Dessutom har menyerna setts över – länkarna till Raspberry Pi:s webbplats har försvunnit och ersatts med färdiga bokmärken i Chromium och Firefox. För nybörjare finns nu även en genväg till Raspberry Pi Beginner’s Guide.

    Böcker, språk och guider

    Den digitala bokhyllan Bookshelf har uppdaterats. Numera visas vissa nya titlar med ett hänglås och blir fria att läsa efter en tid, men användare kan även bidra ekonomiskt för att låsa upp dem tidigare.

    Vid installation tar systemet dessutom hänsyn till språk och region – guider och användarhandböcker översätts automatiskt om det finns tillgängligt.

    Nya och borttagna verktyg

    Bland övriga förändringar märks:

    • SenseHAT Emulatorn är tillbaka i Rekommenderad programvara
    • Nya tangentbordsverktyg: rpi-keyboard-config och rpi-keyboard-fw-update
    • Förbättrad tangentbordsnavigering i GTK-appar
    • labwc har uppdaterats till version 0.8.4
    • Paketet raspberrypi-ui-mods har ersatts med ett nytt metapaket: rpd-metas

    Samtidigt har några äldre verktyg försvunnit, bland annat Alacarte-menyn, Remote GPIO-alternativet och referensdokumentet Debian Reference.

    Uppdaterad webbläsare och ny kärna

    Både webbläsarna och kärnan har fått uppdateringar:

    • Chromium är nu version 140
    • Firefox har uppdaterats till version 142
    • Systemet kör på Linux-kärnan 6.12.47 med en uppdaterad Raspberry Pi-firmware

    Sammanfattning

    Med den här versionen markerar Raspberry Pi OS ett tydligt steg framåt. Ett mer samlat inställningssystem, en fräschare design och modernare verktyg gör att operativsystemet känns både mer tillgängligt för nybörjare och mer robust för erfarna användare. Tillsammans med den senaste Debian-basen och en långsiktig kärna står Raspberry Pi OS redo att fortsätta vara hjärtat i många projekt, från klassrum och hobbybyggen till mer avancerade utvecklingsmiljöer.

    https://www.raspberrypi.com/software/operating-systems

    Raspberry Pi OS – Tekniska fakta

    • Bas: Debian 13 ”Trixie”
    • Kärna: Linux 6.12 LTS
    • Desktop: PIXEL (uppdaterad)
    • Panel: lxpanel-pi
    • Ikontema: PiXtrix
    • GTK-teman: PiXtrix (ljus), PiXonyx (mörk)
    • Systemtypsnitt: Nunito Sans Light
    • Webbläsare: Chromium 140, Firefox 142
    • Förinstallerade verktyg: Kontrollcenter, Bookshelf, SenseHAT Emulator
    • Firmware: 676efed1194de38975889a34276091da1f5aadd3
  • Mozilla sätter punkt för 32-bitars Linux i Firefox

    Mozilla har satt ett slutdatum för 32-bitars Linux i Firefox. I september 2026 försvinner stödet helt, när version 145 blir den första som inte längre levereras i 32-bitarsutförande. Beslutet markerar slutet på en lång epok där Firefox varit en av de sista stora webbläsarna att hålla liv i den åldrande arkitekturen – men också ett tydligt tecken på att Mozilla tvingas prioritera hårdare i en tid av ekonomiska och tekniska utmaningar.

    Mozilla har nu bekräftat det många länge anat: stödet för 32-bitars Linux i Firefox upphör i september 2026. Då släpps version 145 – den första utan 32-bitarsbyggen. Version 144 blir alltså den sista ordinarie utgåvan med stöd, medan den långsiktiga ESR-grenen 140 kommer att underhållas med säkerhetsuppdateringar fram till samma månad.

    Ett beslut med historik

    Firefox har under många år varit ett undantag bland de stora webbläsarna genom att fortsätta erbjuda 32-bitarsversioner för Linux. Långt efter att konkurrenter och de flesta operativsystem gått vidare har Mozilla hållit fast vid äldre hårdvara. Men enligt ingenjörerna Julien Cristau och Sylvestre Ledru är det inte längre hållbart: underhåll av 32-bitarsbyggen är både tidskrävande och tekniskt problematiskt.

    En arkitektur på utdöende

    Utvecklingen är knappast oväntad. De flesta stora Linux-distributioner har redan avvecklat 32-bitars som primär arkitektur, och processorer med 64-bitarsstöd har dominerat marknaden i nästan två decennier. I dag är det endast ett fåtal projekt som håller fanan högt – Debian fortsätter erbjuda i386-byggen (dock community-underhållna), Slackware stöder fortfarande 32-bitars, och små nischdistributioner som antiX, Devuan, Puppy och Bodhi Legacy ser till att även riktigt gammal hårdvara kan användas.

    Andrum för användarna

    För den som inte kan uppgradera omedelbart finns en tidsfrist. Firefox ESR 140 lever vidare i 32-bitarsformat till september 2026. Men därefter återstår egentligen bara en väg framåt: migrera till ett 64-bitars system för att fortsätta använda en modern och säker Firefox-version.

    Ett större sammanhang

    Beslutet är också en del av en större bild. Mozilla har på senare tid tvingats till flera strategiska förändringar – från nedläggningen av populära tjänster till licensjusteringar som gynnar annonsörer, och inte minst lanseringen av kontroversiella AI-funktioner. Mycket tyder på att bolaget står under press, både ekonomiskt och organisatoriskt.

    Att avsluta stödet för 32-bitars Linux handlar därför inte bara om teknik, utan också om resursprioriteringar. Genom att kapa en utdöende plattform frigörs utvecklingskraft till områden där framtiden finns. Frågan är bara om det räcker för att åter ge Firefox en starkare position i den hårt konkurrensutsatta webbläsarvärlden.

    FAKTA: Firefox och 32-bitars Linux

    • Påverkade CPU-arkitekturer:
      – Intel 80386 (1985)
      – Intel 80486 (1989)
      – Pentium-serien (1993 →)
      – Pentium Pro / II / III
      – Pentium 4 och senare 32-bitars
      – Tidiga AMD K5/K6/K7 (Athlon) och 32-bitars Athlon XP

    • Stödet för 32-bitars Linux i Firefox upphör:
      – Sista version med stöd: Firefox 144 (2026)
      – ESR 140 får säkerhetsfixar till september 2026

    • 64-bitars eran började:
      – AMD Athlon 64 (2003) var första x86-64 CPU
      – Idag, 20+ år senare, är 64-bitars standard på alla moderna datorer

    Rekommendation:
    Migrera till ett 64-bitars OS och Firefox 64-bit för att fortsätta vara säker.

    https://linuxiac.com/mozilla-confirms-firefox-32-bit-linux-support-will-end-in-2026

  • Installera Google Chrome på Debian 13

    Google Chrome är världens mest använda webbläsare – snabb, kraftfull och med ett stort ekosystem av tillägg.
    För Debian 13-användare kan installationen verka lite krånglig vid första anblick, men lugn – det är enklare än du tror.

    Google Chrome är i dag världens mest använda webbläsare. Trots att Linuxvärlden är full av alternativ som Firefox, Vivaldi och Brave, väljer många användare att hålla fast vid Chrome – av vana, kompatibilitet eller helt enkelt för att det är bekvämt.

    För dig som kör Debian 13 “Trixie” finns det två enkla vägar till en fungerande Chrome-installation. Antingen laddar du ner paketet direkt från Google, eller så kopplar du in Googles eget programförråd och låter systemet sköta uppdateringarna automatiskt.

    Metod 1: Den snabba vägen med DEB-filen

    Det här är den klassiska ”ladda ner och klicka-installera”-lösningen som passar bra för nya Linuxanvändare.

    1. Besök den officiella nedladdningssidan för Chrome.
    2. Välj 64-bitars .deb och spara filen.
    3. Öppna en terminal och navigera till din nedladdningsmapp:
       cd ~/Hämtningar
    1. Installera paketet med:
       sudo dpkg -i google-chrome-stable_current_amd64.deb
    1. Om systemet klagar på saknade beroenden, kör:
       sudo apt -f install

    Nu finns Chrome i programmenyn. Du kan även starta det direkt från terminalen:

    google-chrome

    Metod 2: Den långsiktiga lösningen med Googles förråd

    För den som vill ha det lite mer robust – och slippa tänka på manuella uppdateringar – är Googles officiella förråd rätt väg att gå. När det väl är på plats får Chrome nya versioner tillsammans med systemets vanliga säkerhetsuppdateringar.

    1. Hämta och installera Googles nyckel:
       wget -q -O - https://dl.google.com/linux/linux_signing_key.pub | sudo gpg --dearmor -o /usr/share/keyrings/google-chrome.gpg
    1. Lägg till förrådet i APT:s källista:
       echo "deb [arch=amd64 signed-by=/usr/share/keyrings/google-chrome.gpg] http://dl.google.com/linux/chrome/deb/ stable main" | sudo tee /etc/apt/sources.list.d/google-chrome.list
    1. Uppdatera paketlistan och installera Chrome:
       sudo apt update
       sudo apt install google-chrome-stable

    Oavsett vilken metod du väljer har du en fullt fungerande Chrome-installation på Debian 13 på bara några minuter.

    Faktaruta

    Google Chrome – kort historik och varför den är så populär

    Historia (kort)

    • 2008: Förhandsversion för Windows med den snabba V8-motorn och sandlåda per flik.
    • 2009–2010: Versioner för macOS och Linux rullas ut.
    • 2012: Chrome till Android.
    • 2013: Google forkar WebKit till Blink inom det öppna Chromium-projektet.
    • Idag: Frekventa, inkrementella uppdateringar och brett plattformsstöd.

    Varför så populär?

    • Hastighet: V8 (JIT), effektiv flik-/processmodell och smart förladdning.
    • Säkerhet: Sandlådor, Site Isolation, Safe Browsing och täta uppdateringar.
    • Kompatibilitet: Stort stöd för moderna webbstandarder – många sajter testas primärt mot Chrome.
    • Tillägg & dev-verktyg: Stort ekosystem i Chrome Web Store och kraftfulla DevTools.
    • Synk mellan enheter: Bokmärken, lösenord och historik via Google-konto.
    • Enkelt gränssnitt: Fokuserar på innehållet, minimalt lull-lull.

    Tips: På Linux får du smidigaste uppdateringarna genom att lägga till Googles officiella förråd och installera via apt.

  • Chromium får HDR-stöd på Linux – men NVIDIA-användare lämnas i ovisshet

    Chromium får nu officiellt HDR-stöd på Linux under Wayland. Uppdateringen innebär ett rejält lyft för videouppspelning med mer naturtrogna färger och bättre ljusstyrka – men för NVIDIA-användare kvarstår osäkerheten kring hårdvaruaccelererad avkodning.

    Chromium har nu officiellt fått HDR-stöd på Linux under Wayland, något som länge efterfrågats av användare som vill ha samma bildkvalitet som på Windows och macOS. Patchen, som nyligen slagits samman i projektet, gör att webbläsaren kan skicka HDR-metadata direkt till Wayland-kompositorn. Där sker tonmappningen så att bilden optimeras efter skärmens kapacitet.

    Det här innebär ett stort lyft för videouppspelning. Tidigare var färghanteringen i Chromium begränsad, vilket ofta ledde till att HDR-innehåll såg platt eller felaktigt ut. Nu får användare i miljöer som GNOME och KDE Plasma en betydligt mer levande och korrekt återgivning av HDR-video.

    Men framgången gäller inte alla. NVIDIA-användare riskerar att hamna på efterkälken. Chromium kan visserligen använda VA-API för hårdvaruaccelererad avkodning, vilket fungerar bra med Intel och AMD. Problemet är att NVIDIAs proprietära drivrutiner inte erbjuder fullständigt VA-API-stöd. I stället förlitar de sig på företagets egen teknik NVDEC.

    Eftersom Chromium inte stöder NVDEC direkt, krävs översättningslager som libva-vdpau-driver eller nvidia-vaapi-driver för att få det att fungera. Dessa fungerar dock långt ifrån felfritt, särskilt i Wayland-miljöer. Resultatet är att HDR-uppspelning på NVIDIA fortfarande är en chansning.

    För Intel- och AMD-användare är bilden desto ljusare – här fungerar VA-API redan bra, vilket innebär att de kan dra full nytta av den nya HDR-funktionen.

    Trots NVIDIAs svagare stöd markerar den här uppdateringen en milstolpe. För första gången kan Linux-användare på Wayland räkna med ordentligt HDR-stöd i Chromium, en webbläsare som länge varit favorit bland open source-entusiaster. Med detta tar Linux ytterligare ett steg närmare de standarder för videouppspelning som länge varit självklara på andra plattformar.

    https://linuxiac.com/linux-gets-hdr-support-in-chromium-on-wayland

  • Firefox 142 finns nu att ladda ner – här är nyheterna

    Mozilla har släppt Firefox 142, den senaste versionen av sin webbläsare med öppen källkod. Uppdateringen bjuder på en flexibel undantagslista i ETP Strict-läget, smartare sökresultat i adressfältet och flera nya API:er för utvecklare.

    Mozilla har släppt Firefox 142, den senaste versionen av sin populära webbläsare med öppen källkod. Lanseringen sker officiellt den 19 augusti 2025, men redan nu går det att ladda ner både källkod och färdiga binärer för 64-bitars, 32-bitars och ARM64-system från Mozillas FTP-server.

    Flexibel undantagslista i ETP Strict
    En av de största nyheterna i Firefox 142 är en flexibel undantagslista i Enhanced Tracking Protection (ETP) Strict-läget. Den nya funktionen gör det möjligt att hantera webbplatser där spårningsskydd tidigare har brutit viktiga funktioner. Undantagen är uppdelade i två nivåer – basfunktioner och bekvämlighetsfunktioner – så att användaren kan få bättre kompatibilitet utan att ge avkall på integritetsskyddet.

    Förbättringar i gränssnittet
    Det går nu att ta bort tillägg från sidofältet genom att högerklicka på ikonen och välja ”Ta bort från sidofältet”. Mozilla har även förbättrat bläddringshastigheten i bokmärkesdialogen, så att den håller sig inom komponentytan, samt lagt till bättre dra-och-släpp-stöd för blob-bilder.

    Smartare sökresultat och Netmonitor
    Adressfältet får också en förbättring genom att sökresultat från historiken nu visas smartare, vilket minskar risken för dubletter. Utvecklarverktyget Netmonitor har uppdaterats så att det visar rubriker, cookies och parametrar även om en förfrågan inte är helt avslutad.

    Nyheter för utvecklare
    För webbutvecklare är Firefox 142 en särskilt spännande uppdatering. Den lägger till stöd för:

    • wllama-API – som låter utvecklare integrera lokala språkmodeller (LLM) direkt i tillägg.
    • URLPattern-API – ett standardiserat sätt att matcha och analysera URL:er.
    • Prioritized Task Scheduling-API – för att tilldela och hantera prioriteringar mellan olika uppgifter.
    • Selection.getComposedRanges() – som gör det möjligt att exakt hämta markerade textrader över shadow DOM-gränser.

    Dessutom har Debuggern fått en ny inställning där utvecklare kan välja om overlayn ska visas när ett skript pausas.

    ESR-versionerna lanseras samtidigt
    Samtidigt med Firefox 142 kommer Mozilla även att lansera Firefox 140.2 ESR och Firefox 128.14 ESR för de användare som föredrar den utökade supportversionen.

Etikett: Webbläsare

  • Raspberry Pi OS får en ny generation – nu med Debian 13

    Raspberry Pi OS har fått sin största uppdatering på länge. Med bas i Debian 13 ”Trixie” introduceras ett nytt Kontrollcenter, en modernare skrivbordsmiljö och en rad tekniska förbättringar – allt för att ge både nybörjare och erfarna användare en smidigare upplevelse. Det välkända operativsystemet Raspberry Pi OS, som är standardvalet för alla Raspberry Pi-datorer, har…

  • Mozilla sätter punkt för 32-bitars Linux i Firefox

    Mozilla har satt ett slutdatum för 32-bitars Linux i Firefox. I september 2026 försvinner stödet helt, när version 145 blir den första som inte längre levereras i 32-bitarsutförande. Beslutet markerar slutet på en lång epok där Firefox varit en av de sista stora webbläsarna att hålla liv i den åldrande arkitekturen – men också ett…

  • Installera Google Chrome på Debian 13

    Google Chrome är världens mest använda webbläsare – snabb, kraftfull och med ett stort ekosystem av tillägg.För Debian 13-användare kan installationen verka lite krånglig vid första anblick, men lugn – det är enklare än du tror. Google Chrome är i dag världens mest använda webbläsare. Trots att Linuxvärlden är full av alternativ som Firefox, Vivaldi…

  • Chromium får HDR-stöd på Linux – men NVIDIA-användare lämnas i ovisshet

    Chromium får nu officiellt HDR-stöd på Linux under Wayland. Uppdateringen innebär ett rejält lyft för videouppspelning med mer naturtrogna färger och bättre ljusstyrka – men för NVIDIA-användare kvarstår osäkerheten kring hårdvaruaccelererad avkodning. Chromium har nu officiellt fått HDR-stöd på Linux under Wayland, något som länge efterfrågats av användare som vill ha samma bildkvalitet som på…

  • Firefox 142 finns nu att ladda ner – här är nyheterna

    Mozilla har släppt Firefox 142, den senaste versionen av sin webbläsare med öppen källkod. Uppdateringen bjuder på en flexibel undantagslista i ETP Strict-läget, smartare sökresultat i adressfältet och flera nya API:er för utvecklare. Mozilla har släppt Firefox 142, den senaste versionen av sin populära webbläsare med öppen källkod. Lanseringen sker officiellt den 19 augusti 2025,…