• Winux: Linux som ser ut – och beter sig – som Windows

    Winux är en ny Linuxdistribution som väcker uppmärksamhet genom att inte bara inspireras av Windows – utan genom att nästan helt efterlikna det. Med ett skrivbord som är förvillande likt Windows 11 och ett tydligt fokus på igenkänning snarare än förnyelse vill Winux sänka tröskeln för användare som är nyfikna på Linux men ogärna lämnar det bekanta bakom sig. Frågan är bara om total imitation verkligen är rätt väg framåt för ett öppet operativsystem.

    Är total imitation en genväg till fri programvara, eller en återvändsgränd?

    Det sägs ofta att Linuxvärlden rör sig snabbt, men sällan överraskar. Ändå dyker det då och då upp projekt som lyckas väcka både nyfikenhet och debatt. Winux är ett sådant exempel – en Ubuntu-baserad Linuxdistribution som inte bara liknar Windows, utan medvetet försöker vara Windows i allt utom namnet.

    Idén är långt ifrån ny. Redan för omkring 20 år sedan försökte Lindows, som senare bytte namn till Linspire efter juridiskt tryck från Microsoft, locka Windows-användare genom att erbjuda en nästan identisk upplevelse, fast byggd på Linux. Winux plockar upp samma tråd, men i en tid då Linux är betydligt mer moget och tekniskt konkurrenskraftigt på skrivbordet.

    Inte subtilt – utan bokstavligt

    Många moderna Linuxdistributioner försöker vara en mjuk landningsbana för nya användare. Zorin OS är ett välkänt exempel. Där finns tydliga likheter med Windows, men fortfarande en egen Linuxidentitet.

    Winux väljer en helt annan väg. Här handlar det inte om inspiration utan om direkt imitation. Standard­skrivbordet efter installationen är så likt Microsoft Windows 11 att man lätt tror att man tittar på fel skärmdump. I själva verket är det KDE Plasma 5.27, kraftigt modifierat med teman, ikoner, paneler och beteenden som nästan exakt speglar Windows.

    Till och med inloggningsskärmen använder Windows-logotypen. Det är ett val som inte bara känns överdrivet, utan också väcker frågor om var gränsen går – både estetiskt och juridiskt.

    Vad är Winux egentligen?

    Winux är i grunden en Linuxdistribution med ett mycket tydligt mål: att göra övergången från Windows till Linux så friktionsfri som möjligt. Inga nya arbetsflöden, inga oväntade gränssnitt. Allt ska kännas bekant från första stund.

    Den aktuella stabila versionen, Winux 11.25.12, bygger på Ubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat) och använder Linuxkärnan 6.14. Det ger en stabil och modern grund, även om ytan ser allt annat än traditionellt Linuxaktig ut.

    Windowsprogram på Linux – på riktigt

    En central del av Winux är WinBoat, ett relativt nytt verktyg som kör ett komplett Windows-system i en container med hjälp av Docker och KVM. Windowsprogrammen visas sedan direkt på Linux­skrivbordet via RDP, som om de vore inbyggda applikationer.

    Tekniskt är detta imponerande, men det har ett pris. WinBoat kräver minst 32 GB diskutrymme, vilket gör Winux mindre lämpat för äldre datorer och små virtuella maskiner. Eftersom Docker installeras automatiskt blir systemet också mer resurskrävande och komplext än många andra Linuxdistributioner.

    Programval som säger mycket

    Standardmjukvaran i Winux avslöjar tydligt vilken målgrupp man siktar på. Förvald webbläsare är Microsoft Edge, och Google Chrome är också förinstallerat. Firefox, som annars är standard i många Linuxdistributioner, saknas märkligt nog från start, även om den enkelt kan installeras i efterhand.

    För kontorsarbete ingår ONLYOFFICE 9.2, media spelas upp med VLC 3.0.20 och e-post hanteras via Thunderbird ESR. Programhantering sker genom KDE:s Discover, och både Snap och Flatpak fungerar direkt efter installation.

    Gratis – men inte helt

    Precis som Zorin OS använder Winux en delvis kommersiell modell. Basversionen är gratis, men för ca 200 sek kan man låsa upp extra funktioner via det egna verktyget PowerTools.

    Bland dessa funktioner finns ett ännu mer Windows-likt skrivbord och kontrollpanel, ett integrerat Android-undersystem med grafikacceleration, grafisk OneDrive-klient i filhanteraren, Copilot- och ChatGPT-integration samt mer avancerade systemverktyg och extra skrivbordsförbättringar.

    Resultatet är en hybrid mellan fri programvara och kommersiell produkt, något som inte alla Linuxanvändare uppskattar men som kan vara attraktivt för nybörjare.

    Tung installation men stabil drift

    Installationen sker med Calamares, men tar ovanligt mycket diskutrymme i anspråk. En standardinstallation landar på cirka 18 GB, vilket är mycket i Linuxsammanhang. Som jämförelse ryms ett Debian-system med KDE på mindre än hälften av detta.

    I praktiken fungerar dock systemet stabilt och smidigt, mycket tack vare Ubuntu som underliggande plattform.

    Är imitation rätt väg?

    Winux delar användare i två läger. För vissa är den kompromisslösa Windows-likheten precis det som behövs för att våga ta steget till Linux. För andra känns det som att man missar hela poängen med fri och öppen programvara genom att klä den i någon annans kostym.

    Winux är knappast för alla. Men för distro­hoppare, nyfikna användare eller personer som verkligen saknar Windows-känslan kan det vara ett intressant experiment. Om distributionen kommer att få samma genomslag som Zorin OS återstår att se.

    En sak är dock säker: Linux fortsätter att överraska – ibland genom att se ut exakt som sin största konkurrent.

    https://winuxos.org

    Youtube film om Winux

    Fakta: Winux Linux
    Typ: Ubuntu-baserad Linuxdistribution som efterliknar Windows-upplevelsen
    Utseende: KDE Plasma 5.27, kraftigt temad för att likna Windows 11
    Version (enligt artikeln): Winux 11.25.12
    Bas: Ubuntu 24.04.3 LTS (“Noble Numbat”)
    Kärna (enligt artikeln): Linux 6.14
    Windows-appar: WinBoat (Windows i container via Docker + KVM, appar visas via RDP)
    Krav (WinBoat): minst 32 GB diskutrymme
    Pakethantering: KDE Discover + stöd för Snap och Flatpak
    Förinstallerat (urval): Microsoft Edge, Google Chrome, ONLYOFFICE, VLC, Thunderbird ESR
    Installation: Calamares, cirka 18 GB standardinstall (enligt artikeln)
    Pris/affärsmodell: gratis basversion + PowerTools-nyckel 19,99 USD för extra funktioner
  • Debian gör loong64 till officiellt stödd arkitektur i Debian 14

    När Debian officiellt gör loong64 till en fullt stödd arkitektur tas ett historiskt steg för både projektet och den kinesiska processorplattformen LoongArch. Efter mer än två års arbete i Debian Ports är loong64 nu på väg in i huvudutgåvan Debian 14 Forky, där den kommer att omfattas av samma byggsystem, säkerhetsuppdateringar och långsiktiga stöd som Debians övriga arkitekturer. Beslutet markerar inte bara teknisk mognad, utan också Debians fortsatta ambition att stödja öppna och alternativa hårdvaruplattformar på global nivå.

    Efter drygt två års arbete har Debian officiellt befordrat arkitekturen loong64 från Debian Ports till fullvärdig, stödd arkitektur. Om det återstående integrationsarbetet fortlöper enligt plan kommer loong64 att ingå i den kommande versionen Debian 14, med kodnamnet Forky.

    Beskedet offentliggjordes på e-postlistan debian-devel-announce. Med officiell status följer loong64 nu samma bygg-, release- och säkerhetsprocesser som Debians övriga huvudarkitekturer.

    Vad är loong64

    Loong64 är 64-bitarsvarianten av instruktionsuppsättningen LoongArch, som utvecklas av det kinesiska företaget Loongson. Arkitekturen är framtagen som ett alternativ till etablerade plattformar som x86 och ARM, med fokus på teknologisk självständighet.

    Genom Debians officiella stöd får LoongArch-baserade system tillgång till ett stort, väletablerat ekosystem av fri programvara.

    Så gick uppstarten till

    Arbetet med loong64 inleddes i Debian Ports, där nya och experimentella arkitekturer utvecklas. För att komma igång krävdes ett manuellt grundarbete. Totalt byggdes och importerades 112 paket, vilket var tillräckligt för att skapa en fungerande chroot-miljö och sätta den första automatiska byggservern, en så kallad buildd, i drift.

    Redan under sin första natt byggde och laddade denna enda buildd upp omkring 300 nya paket, ett tydligt tecken på att infrastrukturen fungerar väl.

    Vad händer härnäst

    Den pågående bootstrap-fasen, där hela Debians paketarkiv successivt byggs för den nya arkitekturen, beräknas ta ungefär en vecka. Tidsåtgången beror på om fler byggservrar kopplas in, vilket i så fall skulle öka byggtakten avsevärt.

    När arkivet nått tillräcklig täckning kommer loong64 att behandlas som vilken annan officiell Debian-arkitektur som helst. Det innebär deltagande i alla release-milstolpar, tillgång till officiell installerare samt långsiktigt säkerhets- och underhållsstöd under hela Debian 14:s livscykel.

    Varför detta är betydelsefullt

    Att loong64 nu får officiell status är viktigt både tekniskt och strategiskt. För Debian innebär det ökad arkitekturmångfald och en förstärkt roll som global och hårdvaruneutral Linux-distribution. För LoongArch-plattformen betyder det tillgång till tusentals färdigpaketerade program och ett stort internationellt utvecklar- och användarsamfund.

    Sammanfattning

    Befordran av loong64 från Debian Ports till officiellt stöd visar hur ett öppet projekt kan utveckla och integrera helt nya processorarkitekturer på produktionsnivå. Om allt går enligt plan blir Debian 14 Forky den första Debian-utgåvan där LoongArch får samma status som etablerade arkitekturer som x86, ARM och RISC-V.

    Faktaruta: LoongArch (loong64 i Debian)

    LoongArch är en RISC-instruktionsuppsättning (ISA) från Loongson. I Debian kallas 64-bitarsvarianten loong64 (motsvarar LA64) och är nu på väg in som officiellt stödd arkitektur i Debian 14.

    Fördelar

    • Fristående ISA (inte x86/ARM) som ger en alternativ CPU-plattform med egen utvecklingslinje.
    • Uppströms Linux-stöd (LoongArch kom in som ny arkitektur i Linux 5.19), vilket ger bättre långsiktighet än “out-of-tree”-patchar.
    • Stöd i verktygskedjan: GCC har LoongArch-stöd sedan 12.1, och Rust-plattformen för loongarch-linux anger Linux 5.19 som miniminivå.
    • Debian-stöd innebär automatiska byggbyggen (buildd), säkerhetsflöden och vanliga release-milstolpar.

    CPU:er som använder LoongArch (exempel)

    • Loongson 3A5000 (desktop/”general purpose”, LA464-kärnor).
    • Loongson 3C5000 (server, 16 LA464-kärnor).
    • Loongson 3A6000 (finns bl.a. som industrial-grade-variant, LA664-mikroarkitektur).
    • Nyare serverfamilj 3C6000/derivat har visats offentligt i medier (serverfokus, många kärnor).
    • Nyare “terminal/mobil/industri”-kretsar som 2K3000 och 3B6000M har nämnts av Loongson/press (inbyggt/edge/laptop-inriktning).

    Bra att känna till

    • LoongArch finns i flera varianter: LA32R, LA32S och LA64.
    • Program måste vara kompilerade för loong64/LA64 (binärkompatibilitet med x86/ARM finns inte).
    • Ekosystemet växer snabbt, men täckningen kan variera per distro och paket beroende på portningsstatus.

    Källor (urval): Debian-annonseringen om loong64 som officiell arkitektur, Linux-kärnans LoongArch-dokumentation (v5.19), GCC/nyhetsnotiser om LoongArch-stöd, samt Loongsons produktsidor för 3A5000/3C5000/3A6000 och press om 3C6000/2K3000/3B6000M.

  • Qubes OS 4.3: Ett stort steg framåt för säkerhetsmedvetna datoranvändare

    Qubes OS 4.3 markerar ett viktigt steg framåt för ett av världens mest säkerhetsinriktade operativsystem. Med uppdaterade systemkomponenter, nya standardmallar och förbättrad hantering av både hårdvara och virtuella miljöer fortsätter Qubes OS att utveckla sin unika modell där säkerhet byggs genom strikt isolering snarare än traditionella skyddsmekanismer.

    Qubes OS 4.3: Ett stort steg framåt för säkerhetsmedvetna datoranvändare

    I en tid där digitala hot blir allt mer sofistikerade lanseras Qubes OS 4.3, en ny version av det säkerhetsfokuserade operativsystemet som tar ett annorlunda grepp om datorsäkerhet. I stället för att försöka skydda ett enda stort system bygger Qubes OS på idén att isolera risker – varje program och arbetsuppgift körs i sin egen virtuella miljö, kallad en qube.

    Säkerhet genom isolering

    Grunden i Qubes OS är virtualisering. Webb­läsaren, e-postklienten, dokument du laddar ner och till och med USB-enheter hålls åtskilda i separata virtuella maskiner. Om något går fel i en qube påverkas inte resten av systemet. Det är ett tänkesätt som påminner om brandsäkra sektioner i ett fartyg – ett läckage ska inte sänka hela skeppet.

    Uppgraderad kärna: dom0 och Xen

    I version 4.3 har dom0, den mest privilegierade och känsliga delen av systemet, uppgraderats till Fedora 41. Dom0 ansvarar för att hantera fönster, inställningar och säkerhetspolicyer och körs medvetet utan nätverksåtkomst. Uppgraderingen innebär modernare verktyg och bättre långsiktig underhållbarhet.

    Även hypervisorn, den programvara som kör de virtuella maskinerna, har uppdaterats till Xen 4.19, vilket ger förbättringar i både säkerhet och stabilitet.

    Nya standardmallar – gamla lämnas bakom

    En av de största förändringarna i Qubes OS 4.3 är uppdateringen av systemets mallar (templates), som fungerar som grundsystem för qubes. Den förvalda Fedora-mallen har uppdaterats till Fedora 42, Debian-mallen till Debian 13 och de medföljande anonymitetsmallarna till Whonix 18. Samtidigt har stödet för äldre mallversioner tagits bort helt. Det förenklar underhållet och stärker säkerheten, men innebär också att användare behöver migrera från äldre qubes.

    Nya standardmallar – gamla lämnas bakom

    För användare som ofta öppnar okända filer eller besöker potentiellt riskabla webbplatser introducerar Qubes OS 4.3 förladdade engångs-qubes, så kallade disposable qubes. Dessa kortlivade miljöer startar snabbare och kräver mindre manuellt arbete, vilket gör det enklare att arbeta säkert även i stressade situationer.

    Tydligare kontroll över hårdvara

    Hanteringen av hårdvara har moderniserats genom ett nytt, identitetsbaserat system för enhetstilldelning, ofta kallat New Devices API. Det gör det tydligare vilken fysisk enhet som kopplas till vilken qube och minskar risken för misstag vid hantering av till exempel USB-minnen och nätverkskort.

    Windows-stöd gör comeback

    En efterlängtad nyhet är att Qubes Windows Tools har återinförts. Verktygen förbättrar integrationen när Windows körs i virtuella maskiner, bland annat när det gäller grafik, inmatning och samspel med resten av systemet. För användare som är beroende av Windowsprogram är detta ett viktigt tillskott.

    Uppgradering och kända begränsningar

    Qubes OS 4.3 finns tillgängligt som en ny installations-ISO. Användare av Qubes OS 4.2 kan uppgradera direkt via den dokumenterade uppgraderingsprocessen, medan de som redan kört en 4.3-förhandsversion endast behöver uppdatera systemet som vanligt. Projektet rekommenderar starkt att man tar en fullständig säkerhetskopia innan uppgradering. Det finns även en känd begränsning där mallar som återställs från säkerhetskopior skapade före Qubes OS 4.3 kan peka på äldre paketförråd och därför kräver manuell distributionsuppgradering. Nya installationer och direkta uppgraderingar från version 4.2 påverkas inte.

    Ett operativsystem för en osäkrare värld

    Med Qubes OS 4.3 fortsätter projektet att visa att datasäkerhet inte bara handlar om antivirusprogram och brandväggar, utan om arkitektur och grundläggande designval. För användare som är beredda att lära sig ett mer avancerat arbetssätt erbjuder Qubes OS ett av de mest genomtänkta skydden som finns för skrivbordssystem i dag.

    https://www.qubes-os.org

    Faktaruta: Qubes OS 4.3
    • Ny version: Qubes OS 4.3
    • Dom0: uppgraderad till Fedora 41
    • Hypervisor: Xen 4.19
    • Standardmallar (templates):
    Fedora 42 · Debian 13 · Whonix 18
    Äldre mallversioner stöds inte längre.
    • Nytt: förladdade disposable qubes (snabbare engångsmiljöer)
    • Enheter: moderniserad tilldelning via “New Devices API”
    • Windows: Qubes Windows Tools tillbaka med bättre integration
    • Tips vid uppgradering: ta full backup först.
    Känd grej: återställda templates från äldre backuper kan peka på gamla repos och kan kräva manuell dist-upgrade.



  • Linux Kernel 6.19rc1

    Linux-kärnan tar nästa steg framåt. Med den första testversionen av Linux 6.19 ute för allmän prövning inleds nu en ny utvecklingscykel där fokus ligger på stabilitet, modern hårdvara och framtidens teknikval. Bland nyheterna märks förbättrat stöd för grafik och ljud, tydliga framsteg för Rust i kärnan och en planerad slutlig release i början av februari 2026.

    Linux-världen rör sig i sin egen takt, men när Linus Torvalds själv trycker på startknappen för en ny kärnversion märks det direkt. Nu har Linux kernel 6.19 nått sin första viktiga milstolpe: Release Candidate 1 (rc1) är släppt och redo för testning.

    Det innebär att utvecklingen av nästa stora Linux-version nu är inne i sin mest intensiva fas.

    Vad är egentligen en “Release Candidate”?

    När Linux-kärnan utvecklas sker det i tydliga cykler. Först kommer en merge window – en period på ungefär två veckor då ny kod tillåts att slås samman i huvudgrenen. När den stängs släpps rc1, den första versionen som allmänheten kan testa.

    Från och med nu handlar det inte om att lägga till nya funktioner, utan om att testa, justera och stabilisera det som redan har kommit med. Om allt går enligt plan släpps runt sju eller åtta RC-versioner innan den slutliga versionen.

    För Linux 6.19 pekar det på en slutlig release i början av februari 2026.

    Ett ovanligt merge-fönster – och ett ovanligt rc1-släpp

    Linus Torvalds beskriver själv detta merge-fönster som lite speciellt. Många kärnutvecklare var på resande fot under den årliga Linux Maintainer Summit, och dessutom släpptes rc1 vid en något ovanlig tidpunkt – en söndagseftermiddag i Linus egen tidszon.

    Det fick till följd att vissa sena pull requests helt enkelt… missade tåget.

    “Teaching moment, or random capricious acts? You be the judge.”
    – Linus Torvalds, med sin typiska torra humor

    Budskapet är tydligt: Linux-utvecklingen är strikt tidsstyrd, och även världens mest inflytelserika open source-projekt gör inga undantag.

    Vad är nytt i Linux 6.19?

    Trots det något ovanliga upplägget ser den stora bilden “helt normal” ut, enligt Linus själv. Och innehållet är som vanligt omfattande.

    Förbättrat ljud- och grafikstöd

    Linux 6.19 bjuder på flera nyheter för modern hårdvara:

    • Ljudstöd för Intel Nova Lake S
    • En generisk SoundWire SCDA-drivrutin med regmap-stöd
    • DRM Color Pipeline API, ett viktigt steg för bättre färghantering i grafikstacken
    • Inledande stöd för Intel Xe3P-grafik
    • hwmon-stöd för AMD Steam Decks APU, vilket förbättrar temperatur- och sensormonitorering

    Kärnan finslipas

    Utöver drivrutiner innehåller Linux 6.19 många förbättringar “under huven”:

    • Nya objtool-funktioner för bättre analys av låg-nivå-kod
    • Ett nytt klp-build-skript som gör det enklare att skapa livepatch-moduler från vanliga patchfiler
    • Filsystem kan nu öka minsta writeback-chunk, vilket kan ge bättre prestanda vid diskintensiva arbetslaster
    • En ny Terminus 10×18 bitmap-konsolfont, framtagen för bättre läsbarhet på moderna högupplösta laptops

    Det är inga rubrikskapande funktioner för gemene användare – men exakt den typ av förbättringar som gör Linux stabilt, snabbt och långlivat.


    Rust i Linux – från experiment till verklighet

    En av de mest intressanta delarna av Linux 6.19 handlar inte om hårdvara, utan om programmeringsspråk.

    För första gången ser det ut som att Linux-kärnan kommer att innehålla fungerande drivrutiner skrivna helt i Rust.

    “The ‘mainly preparation and infrastructure’ phase is starting to become ‘actual driver and subsystems development’.”
    – Linus Torvalds

    Rust har länge lyfts fram som ett säkrare alternativ till C, särskilt när det gäller minneshantering. Att språket nu används för riktiga drivrutiner – inte bara experiment – markerar ett viktigt skifte i Linux-kärnans utveckling.

    Det betyder inte att C försvinner. Men det betyder att framtida Linux-kod kan bli robustare, säkrare och lättare att underhålla.

    En klassisk Linux-release – i bästa bemärkelse

    Som så ofta består ungefär hälften av alla ändringar i rc1 av drivrutiner: grafik, nätverk, media och ljud dominerar. Resten är spritt över arkitekturer, verktyg, dokumentation, schemaläggare, minneshantering och nätverksstacken.

    Med andra ord: inget revolutionerande – men väldigt mycket evolution.

    Linux 6.19 är ännu ett steg i den långsamma, metodiska utvecklingen av världens mest använda operativsystemskärna. Och nu börjar resan på allvar.

    Vad händer nu?

    • Testning av rc-versioner under hösten och vintern
    • Felrapporter från användare och distributioner
    • Slutlig release i början av februari 2026

    För de flesta användare märks Linux bäst när det inte märks alls. Och just därför är ett stabilt rc1-tecken ofta det bästa betyget en ny kernel kan få.

    https://kernel.org

    Fakta: Linux Kernel 6.19-rc1
    Status: Första Release Candidate (rc1) – testversion för tidig utvärdering.
    Varför rc1 är viktig: Merge-fönstret är stängt och fokus skiftar från nya funktioner till stabilitet, buggrättning och regressionsjakt inför slutlig release.
    Förväntad stabil release: Tidigt februari 2026 (beror på antal rc-släpp).
    Utvalda nyheter (ur rc1-omgången):
    • Förbättringar för ljud och grafik i flera delar av stacken
    • Tidigt stöd för nyare Intel-grafikgenerationer och uppdateringar i DRM-området
    • Sensor-/övervakningsstöd (hwmon) för AMD Steam Deck APU
    • Verktygs- och byggförbättringar, bland annat kring objtool och livepatch-flöden
    • Ny Terminus 10×18-konsolfont för bättre läsbarhet på moderna skärmar
    Rust i kärnan: 6.19 utvecklingscykel pekar mot fler drivrutiner och subsystemarbete i Rust, där fokus flyttas från infrastruktur till faktiska drivrutiner.
    För vem passar rc1? Utvecklare, distro-byggare och entusiaster som vill testa ny kärna och rapportera buggar. För produktion rekommenderas normalt stabil release.
  • Novemberuppdateringen av Raspberry Pi OS – nu med full HiDPI och förbättrat skrivbord

    November 2025 års uppdatering av Raspberry Pi OS innebär ett tydligt steg framåt för användarupplevelsen. Med fullt stöd för HiDPI-skalning, moderniserat skrivbordsutseende och uppdaterade systemkomponenter får operativsystemet en märkbar kvalitetslyft – särskilt för användare med högupplösta skärmar och nyare Raspberry Pi-modeller. Uppgraderingen är enkel att genomföra och kompletteras av en helt ny version av verktyget Raspberry Pi Imager, vilket förenklar installation vid nyinstallation.

    Raspberry Pi OS fortsätter att utvecklas och november 2025-uppdateringen innehåller flera förbättringar som gör systemet mer användarvänligt, särskilt vid användning med högupplösta skärmar. Efter övergången till Debian 13-basen förra månaden innebär denna uppdatering både grafiska och tekniska förbättringar.

    HiDPI-stöd direkt i inställningarna

    HiDPI-skalning kan nu ställas in direkt via panelen ”Skärmar”. Det gör det avsevärt enklare för användare med skärmar med hög pixeltäthet att justera upplösningsskalningen på ett korrekt sätt. Ikonerna i systempanelen, filhanteraren och flera program har även uppdaterats för att visas tydligare på högupplösta skärmar. Även uppgiftsväxlaren (task switcher) i Wayland visar nu programikoner.

    Förbättrat skrivbordsutseende

    Fönsterutseendet har anpassats bättre till fönsterhanteraren labwc, som samtidigt har uppdaterats till version 0.9.4. Openbox har också fått ändrad stil för att visuellt överensstämma med labwc, vilket ger ett mer sammanhållet skrivbord oberoende av vilket fönsterhanteringsläge som används. Volymreglage och kalenderfönster stängs numera när tillhörande ikon klickas. Kontrollcenter-dialoger visas inte längre i aktivitetsfältet, och externa enheter får nu korrekt ikonidentifiering.

    Uppdaterade program och systemkomponenter

    Webbläsarna har fått uppdaterade versioner: Chromium till version 142 och Firefox till version 145.0. Linuxkärnan bygger nu på version 6.12.47 LTS. Firmware har också uppdaterats.

    PulseAudio har tagits bort till förmån för PipeWire, vilket innebär att övergången till det modernare ljudsystemet fortsätter.

    Förbättrad programkompatibilitet

    Alacarte, menyredigeraren som tidigare tagits bort, har återinförts i systemavbildningen. Temastöd har tillförts för Qt6-baserade program, och beteendet vid typsnittsval har korrigerats i Qt5-applikationer. Portugisiska översättningar har uppdaterats som en del av det löpande internationella arbetet.

    Uppgradering för befintliga användare

    För den som redan använder Raspberry Pi OS görs uppgraderingen genom att köra följande kommandon och därefter starta om systemet:

    sudo apt update
    sudo apt upgrade
    

    Efter omstart aktiveras den nya kärnan, firmware och skrivbordsförbättringarna.

    Ny version av Raspberry Pi Imager

    Samtidigt lanseras Raspberry Pi Imager 2.0, ett omdesignat verktyg för att skriva operativsystem till SD-kort. Verktyget är avsett att förenkla installationen vid nyinstallation.

    Stöd för flera modeller

    Uppdateringen fungerar på följande modeller: Raspberry Pi 3B, 3B+, 3A+, 4B, 400, 5, 500, 500+, CM3, CM3+, CM4, CM4S, CM5 samt Zero 2 W.

    Sammanfattning

    Novemberuppdateringen av Raspberry Pi OS innebär:

    • HiDPI-skalning kan ställas in direkt via systemets skärminställningar.
    • En mer enhetlig grafisk miljö med förbättrat skrivbordsutseende.
    • Uppdaterade versioner av Chromium, Firefox, labwc och Linuxkärnan.
    • PulseAudio är borttaget till förmån för PipeWire.
    • Återinförande av Alacarte samt förbättrat stöd för Qt6 och justerat typsnittsbeteende i Qt5.
    • Raspberry Pi Imager 2.0 förenklar installationen vid nyinstallation.

    Uppdateringen bidrar till ett mer framtidssäkert system, med förbättrad kompatibilitet och användbarhet på moderna skärmar.

    https://www.raspberrypi.com/software/operating-systems

    Vad är HiDPI är för något

    HiDPI (High Dots Per Inch) är en teknik som används för att förbättra skärpa och läsbarhet på högupplösta skärmar. Istället för att visa varje gränssnittselement med samma pixeldensitet som på en traditionell skärm, skalar systemet upp text, ikoner och grafik proportionerligt för att undvika att de blir små eller svårlästa. Resultatet blir ett mer detaljrikt och tydligt gränssnitt, där exempelvis typsnitt ser jämna ut och inte kantiga. Tekniken är särskilt viktig på 4K-skärmar och andra moderna paneler med hög pixeltäthet, där standardrendering annars kan göra användarupplevelsen ansträngande. Med rätt HiDPI-skalning kan man bibehålla både skärpa och korrekt storlek på alla visuella element.

    Raspberry Pi OS – teknisk översikt (november 2025)


    Bas: Debian 13 (punktrelease, november 2025)

    HiDPI och skrivbord:

    – HiDPI-skalning via Skärmar-panelen

    – Uppdaterade ikoner (panel, filhanterare, appar)

    – Wayland task switcher med programikoner

    – labwc 0.9.4, Openbox-stil anpassad till labwc

    Kärna och firmware:

    – Linuxkärna 6.12.47 LTS

    – Uppdaterad firmware

    Ljudsystem:

    – PulseAudio borttaget, PipeWire standard

    Webbläsare:

    – Chromium 142

    – Firefox 145.0

    Verktyg och kompatibilitet:

    – Alacarte menyeditor återinförd

    – Temastöd för Qt6-applikationer

    – Korrigerat typsnittsval i Qt5-appar

    Språk:

    – Uppdaterade portugisiska översättningar

    Stödda modeller (urval):

    – Pi 3B / 3B+ / 3A+

    – Pi 4B, 400, 5, 500, 500+

    – CM3 / CM3+ / CM4 / CM4S / CM5

    – Zero 2 W

    Uppgradering (befintlig installation):

    sudo apt update
    sudo apt upgrade
    sudo reboot
      

    Nyinstallation:

    – Använd Raspberry Pi Imager 2.0 för att skriva bilden till SD-kort

  • Zorin OS 18 nådde en miljon nedladdningar på bara en månad

    När Windows 10 slutade få säkerhetsuppdateringar i oktober 2025 ökade intresset markant för alternativa operativsystem. Ett av de tydligaste resultaten syntes i Zorin OS 18, som redan vid lanseringen nådde över en miljon nedladdningar på bara en månad. Med ett användargränssnitt som påminner om Windows och fokus på enkel övergång lockade systemet en majoritet av sina nedladdare från just tidigare Windows-användare.

    Zorin OS 18 fick en stark start vid lanseringen. Drygt en månad efter releasen hade operativsystemet laddats ner över en miljon gånger, vilket slog alla tidigare rekord för distributionen. Redan efter cirka 48 timmar registrerades 100 000 nedladdningar, vilket tydde på att många användare aktivt sökte alternativ till traditionella operativsystem.

    En stor del av användarna – hela 78 procent – kom från Windows-plattformen. Det sammanföll med att Windows 10 hade upphört att få säkerhetsuppdateringar i oktober 2025, vilket innebar att många började leta efter ett modernt, säkert och långsiktigt hållbart ersättningssystem. Zorin OS ansågs då särskilt attraktivt tack vare sitt Windows-lika gränssnitt och låga tröskel för nya Linuxanvändare.

    Varför valde så många Zorin OS?

    Zorin OS baserades på Ubuntu, vilket gav det stabilitet och bred programkompatibilitet. Samtidigt fokuserade utvecklarna på att skapa ett intuitivt och visuellt tilltalande skrivbord, vilket gjorde systemet enkelt att ta till sig även för personer utan tidigare erfarenhet av Linux. Dessutom kunde det installeras och köras på äldre hårdvara, vilket var attraktivt för dem som ville återanvända befintliga datorer istället för att köpa nya.

    Uppgradering från Zorin OS 17 till 18 visade sig problematisk

    I samband med att milstolpen med en miljon nedladdningar kommunicerades meddelades även att uppgraderingsvägen från Zorin OS 17 till 18 öppnats för testning. Den visade sig dock inte vara redo för användning. Flera tester visade att uppgraderingen verkade genomföras korrekt, men efter omstart fastnade systemet vid inloggningsskärmen och kunde inte starta fullt ut.

    Därför rekommenderades det vid den tidpunkten att inte genomföra uppgraderingen från Zorin OS 17, utan istället göra en ren installation av version 18 tills processen hade stabiliserats.

    Öppen statistik gav tydligare bild av Linuxanvändningen

    Till skillnad från många andra Linuxdistributioner valde Zorin-teamet att publicera sina nedladdningssiffror. Det gav en tydligare bild av spridningen och väckte diskussioner om huruvida fler distributioner borde redovisa liknande data. Resultaten visade att Linux alltmer betraktades som ett seriöst alternativ för skrivbordsanvändare, särskilt i samband med övergången från Windows.

    Slutsats

    Lanseringen av Zorin OS 18 visade att Linux kunde vara både lättanvänt och tekniskt moget. Intresset ökade tydligt i samband med att Windows 10:s säkerhetsstöd hade upphört i oktober 2025, vilket motiverade många att byta operativsystem.

    Zorin OS 18 bedömdes vara ett av de mest lovande alternativen för att återbruka äldre datorer. När uppgraderingsprocessen senare förbättrades möjliggjordes även en smidig övergång för befintliga användare.

    Om Zorin OS I vår wiki : https://wiki.linux.se/index.php/Zorin

    Zorina blogg : https://blog.zorin.com/2025/11/18/test-the-upgrade-from-zorin-os-17-to-18-and-celebrating-1-million-downloads-of-zorin-os-18/

    Cred till : https://linuxiac.com/zorin-os-18-hits-1-million-downloads-in-just-one-month/

    Fakta om Zorin OS

    Typ: Linuxdistribution baserad på Ubuntu
    Målgrupp: Migrerande Windows-användare
    Gränssnitt: Anpassningsbart (Windows-likt, macOS-likt eller klassiskt GNOME)
    Fördelar: Enkel installation, stabilt, bra för äldre datorer
    Paketkällor: Ubuntu/Debian (.deb), stöd för Flatpak (standard)
    Användningsområden: Hemdatorer, skolor, kontor och återbruk av PC

    ▲ Rekommenderas särskilt efter att Windows 10 slutade få säkerhetsuppdateringar i oktober 2025.

  • Fedora 43 – framtiden är Wayland, DNF5 och modernare än någonsin

    Fedora 43 markerar en ny era för Linux-användare. Med Wayland som enda grafiska miljö, den nya DNF5-pakethanteraren, och ett uppdaterat utvecklarpaket med GCC 15.2, glibc 2.42 och Python 3.14, är Fedora 43 både snabbare, modernare och mer framtidssäker än någonsin. Den här versionen tar farväl av X11 efter nästan fyra decennier och introducerar samtidigt ett fräschare gränssnitt, bättre prestanda och en helt ny installationsupplevelse.

    Den populära Linux-distributionen Fedora är tillbaka med sin 43:e version – och det är inte vilken uppdatering som helst. Den här utgåvan markerar slutet på en epok och början på en ny. Fedora 43 har landat med Wayland som enda grafiska standard, en ny generations paketmotor (DNF5), samt de allra senaste verktygen för utvecklare och entusiaster.

    Med Linux-kärnan 6.17 i ryggen och ett helt batteri uppdaterade programvaror visar Fedora återigen varför den betraktas som en av de mest framåtblickande distributionerna på Linux-scenen.

    Farväl X11 – Fedora går helt över till Wayland

    En av de mest symboliska förändringarna i Fedora 43 är att X11 nu är helt borttaget från systemet. Det klassiska fönstersystemet som hängt med sedan 1980-talet har alltså gjort sitt – Fedora tar nu det slutgiltiga steget till Wayland, den moderna och säkrare efterföljaren.

    För användaren innebär detta mjukare animationer, renare rendering och mindre skärmflimmer tack vare trippelbuffring. Wayland hanterar dessutom hybridgrafik betydligt bättre – exempelvis system med Intel Xe, NVIDIA Optimus eller Hybrid Mode.

    Det här steget avslutar en nästan tio år lång övergångsperiod, och markerar en milstolpe inte bara för Fedora, utan för hela Linux-ekosystemet.

    Nya fonter, ny känsla

    Fedora 43 byter även till COLRv1 Noto Color Emoji, ett nytt emoji-teckensnitt i vektorformat. Till skillnad från de gamla bitmap-baserade versionerna kan dessa skalas snyggt i alla upplösningar utan att bli suddiga – perfekt för högupplösta skärmar och moderna gränssnitt.

    GNOME 49 och Peas 2.0 – en fräschare skrivbordsmiljö

    Fedora Workstation 43 levereras med GNOME 49, den senaste versionen av det klassiska Fedora-skrivbordet. Här finns mängder av små förbättringar i användargränssnittet och prestandan, samt stöd för Peas 2.0, GNOMEs uppdaterade plugin-motor som används av flera kärnapplikationer.

    KDE Plasma 6.4.5 – en annan värld av flexibilitet

    För de som föredrar Fedora KDE bjuder version 43 på Plasma 6.4.5, tillsammans med Frameworks 6.8 och KDE Gear 25.08.2. Resultatet är ett snabbt, elegant och mycket anpassningsbart skrivbord.

    Några höjdpunkter:

    • Nya app-lanseringsetiketter – nyinstallerade program markeras med en grön “New!”-etikett.
    • Flexibla rutnätslayouter – varje virtuell skrivbordsyta kan få sin egen fönsterlayout.
    • Nydesignad Spectacle – KDE:s skärmdumpsverktyg har fått en modern och strömlinjeformad design.
    • HDR-justeringar och färghantering – möjlighet att finjustera färger och ljusstyrka via en HDR-guide.
    • Tillgänglighetsförbättringar – styr muspekaren med numeriska tangentbordet eller zooma med tre fingrar.
    • Smarta notifieringar – helskärmsappar tystar notiser automatiskt, som sedan sammanfattas efteråt.

    Dessutom använder Fedora KDE nu den nya webbaserade Anaconda-installern, som ger ett modernt och mer användarvänligt installationsflöde.

    Under huven: nya motorer för utvecklare

    Fedora 43:s inre består av några av de mest kraftfulla och uppdaterade komponenterna i Linuxvärlden:

    • GCC 15.2, glibc 2.42 och binutils 2.45
    • RPM 6.0 med förbättrad signaturverifiering och snabbare paketindexering
    • LLVM 21, Golang 1.25 och Perl 5.42
    • Python 3.14, Java 25 (OpenJDK 25), Ruby on Rails 8.0, PostgreSQL 18, och MySQL 8.4

    Det är alltså en version fullmatad med moderna utvecklingsverktyg för nästan varje programmeringsspråk och miljö.

    DNF5 och snabbare installationer

    Ett av de mest tekniskt betydelsefulla skiftena i Fedora 43 är införandet av DNF5 som standard för pakethantering under installationen. Den ersätter DNF4 och lovar snabbare, mer modulär och mer effektiv beroendehantering.

    Tillsammans med Anaconda WebUI – Fedora:s nya webbaserade installationsgränssnitt – blir installationen både enklare och snyggare än någonsin.

    Fler förbättringar: snabbare uppstart och högre säkerhet

    Fedora 43 introducerar Zstd-komprimerade initrd-avbilder, vilket minskar uppstartstiden.
    Systemet använder nu även Debuginfod IMA-verifiering som standard, vilket stärker systemets integritet.
    Verktyget lastlog2 ersätter den äldre lastlog-funktionen för effektivare inloggningsloggar.

    Dessutom har flera föråldrade komponenter, som python-nose och YASM, rensats bort för att hålla systemet rent och modernt.

    Fedora Kinoite – automatiska uppdateringar som standard

    Den oföränderliga KDE-versionen Fedora Kinoite har fått ett stort användarvänligt lyft: automatiska uppdateringar är nu aktiverade som standard. Användaren kan förstås justera frekvensen eller stänga av funktionen helt via systeminställningarna.

    Sammanfattning – Fedora 43 sätter standarden för framtiden

    Fedora 43 är inte bara ännu en uppdatering – det är ett teknologiskt generationsskifte.
    Med Wayland som enda grafiska miljö, DNF5 som ny pakethanterare, och ett berg av moderna verktyg visar Fedora varför den fortsätter vara ledstjärnan för innovation inom Linux.

    För den som vill testa framtidens Linux redan idag finns Fedora 43 ISO att ladda ner från projektets webbplats.

    https://wiki.linux.se/index.php/Fedora#43

    Fedora 43 – Fakta
    • KernelLinux 6.17
    • Skrivbord (GNOME)GNOME 49 – Wayland-only
    • EmojiCOLRv1 Noto Color Emoji
    • KDE-utgåvanPlasma 6.4.5 • Frameworks 6.8 • KDE Gear 25.08.2
    • InstallerareAnaconda WebUI (ny) • DNF5 som backend
    • PakethanteringRPM 6.0 (bättre verifiering & prestanda)
    • GNU ToolchainGCC 15.2 • binutils 2.45 • glibc 2.42 • GDB 17.1
    • UtvecklarstackLLVM 21 • Python 3.14 • Golang 1.25 • Perl 5.42
    • PlatformerOpenJDK 25 • Ruby on Rails 8.0 • PostgreSQL 18 • MySQL 8.4
    • Boot & säkerhetinitrd med Zstd • Debuginfod IMA-verifiering • lastlog2
    • StädningarTar bort python-nose och YASM
    • ImmutableFedora Kinoite – automatiska uppdateringar på

    Notis: Fedora 43 fullbordar övergången till Wayland – X11-paketen har tagits bort.

  • Tails 7.1 – anonymitet med ny offline-startsida och uppdaterad Tor Browser

    Den nya versionen Tails 7.1 stärker anonymiteten på nätet ytterligare. Med en ny offline-startsida i Tor Browser, uppdaterade säkerhetsverktyg och förbättrad systemhantering fortsätter Tails att vara det självklara valet för användare som vill surfa, kommunicera och arbeta helt utan digitala spår.

    Ny version av anonymitetsfokuserade Linux-systemet med förbättrad integritet och modernare komponenter

    Introduktion

    Den 26 oktober 2025 släpptes Tails 7.1, den första mindre uppdateringen i den nya 7.x-serien av det välkända anonymitetsorienterade operativsystemet Tails (The Amnesic Incognito Live System).
    Tails är baserat på Debian GNU/Linux och utvecklat för att skydda användare mot övervakning, censur och spårning genom att all internettrafik leds via Tor-nätverket.

    Nyheter i Tails 7.1

    Den mest märkbara förändringen i Tails 7.1 är att startsidan i Tor Browser nu är en offline-sida i stället för att automatiskt ladda Tails webbplats.
    Detta minskar mängden nätverkstrafik som skickas direkt vid start och stärker därmed anonymiteten.

    En annan förbättring gäller Authentication Required-dialogen, som nu kan öppna appar som root även om inget lösenord satts i välkomstskärmen.
    Det gör det enklare att utföra administrativa uppgifter även i lösenordslöst läge.

    Uppdaterade komponenter

    Tails 7.1 innehåller flera uppdateringar av kärnprogram:

    • Tor Browser: 14.5.8
    • Tor-klient: 0.4.8.19
    • Mozilla Thunderbird: 140.3.0

    Dessutom:

    • Paketet ifupdown har tagits bort (ersätts av NetworkManager).
    • Meddelandet “Your connection to Tor is not being managed by Tor Browser” visas inte längre i nya flikar.

    Systemkrav och uppgraderingar

    Tails 7.1 kräver nu minst 3 GB RAM för att fungera smidigt (tidigare 2 GB).
    Om datorn har mindre minne visas en varning vid start.

    Uppgraderingen från Tails 7.0 → 7.1 sker automatiskt via den inbyggda uppdateringsfunktionen.
    Alternativt kan man ladda ner ISO- eller USB-avbilden direkt från tails.net.

    Bakgrund – Tails 7.0

    Tails 7.0, som släpptes 18 september 2025, var en stor uppdatering baserad på Debian 13 ”Trixie” och Linux 6.12 LTS.
    Den introducerade GNOME 48 som standardmiljö och flera visuella och funktionella förändringar:

    • GNOME Console ersatte den gamla terminalen
    • GNOME Loupe blev standardbildvisare
    • Root Terminal bytte namn till Root Console
    • Kleopatra togs bort från Favoriter-menyn
    • Den föråldrade Network Connection-inställningen togs bort från välkomstskärmen

    Nedladdning och tillgänglighet

    Tails 7.1 finns tillgänglig som ISO och USB-avbild för 64-bitars datorer.
    Systemet är ett live-OS – det körs direkt från USB och lämnar inga spår på hårddisken.
    Automatiska uppdateringar stöds direkt från version 7.0.

    https://tails.net/install/index.en.html

    Slutord

    Tails 7.1 är en mindre men viktig uppdatering som förfinar både säkerheten och användarupplevelsen.
    Genom att införa en offline-startsida i Tor Browser och uppdatera flera kärnkomponenter stärker Tails sin roll som ett av de mest tillförlitliga systemen för anonymt och säkert surfande.

    För användare som prioriterar sekretess, säkerhet och spårfrihet är Tails 7.1 ett självklart val 2025 och framåt.

    Om Tails i wiki.linux.se

    https://wiki.linux.se/index.php/tails

  • OpenBSD 7.8 – Ny version med flertrådad TCP/IP och stöd för Raspberry Pi 5

    OpenBSD 7.8 är här – och den säkra, minimalistiska BSD-favoriten tar ett stort kliv framåt. Med flertrådad TCP/IP-stack, stöd för Raspberry Pi 5 och förbättrad virtualisering fortsätter OpenBSD att leverera sitt signum: kompromisslös stabilitet, ren design och säkerhet på högsta nivå.

    OpenBSD 7.8 – Ny version med flertrådad TCP/IP och stöd för Raspberry Pi 5

    OpenBSD, operativsystemet med säkerhet som grundfilosofi, har nu nått version 7.8 – sex månader efter 7.7. Den nya versionen förfinar inte bara systemets välkända stabilitet, utan introducerar också flera betydelsefulla tekniska nyheter: flertrådad TCP/IP och officiellt stöd för Raspberry Pi 5.

    Ett tryggt men inte alltid enkelt BSD

    OpenBSD är känt för sin kompromisslösa säkerhetsmodell, tydliga filosofi och minimalistiska design – men också för en installation som kräver lite tålamod. Operativsystemet är inte riktat till nybörjare, och den som vill experimentera bör helst använda en separat dator snarare än att försöka dual-boota.

    Med version 7.8 finns dock ett nytt och prisvärt sätt att prova: officiellt stöd för Raspberry Pi 5. Det innebär att vem som helst med en Pi 5 kan installera ett komplett BSD-system – förutsatt att man är redo att ansluta en seriell kabel.

    “Added support for Raspberry Pi 5 (with console on serial port).”

    Stödet fungerar via seriell port (RS-232), vilket kräver anslutning via GPIO-pinnarna. Det finns RS-232-HAT-kort för ändamålet, och vissa USB-till-RS-232-adaptrar kan fungera, men det är ingen garanti.

    Än så länge finns några begränsningar:

    • Uppstart via PCIe-lagringskort fungerar inte på grund av saknat U-Boot-stöd.
    • Wi-Fi på Raspberry Pi 5 Model B ”d0” fungerar inte.
    • Den aktiva fläkten fungerar inte förrän pwm-drivrutinerna är färdigställda.

    Trots dessa begränsningar markerar stödet för Pi 5 en viktig milstolpe: OpenBSD blir tillgängligt på fler ARM64-plattformar än någonsin tidigare, inklusive Apple Silicon Macs, Snapdragon Elite X-laptops och förbättrad strömhantering för ARM64-enheter.

    Nyhet: Flertrådad TCP/IP

    En av de mest intressanta nyheterna i OpenBSD 7.8 är att TCP/IP-stacken nu är flertrådad.
    Det innebär att nätverksdelen av operativsystemet kan utnyttja flera CPU-kärnor samtidigt – upp till åtta stycken – där varje anslutning hanteras av en egen kärna.

    Detta är en betydande förändring för OpenBSD, som traditionellt prioriterat enkelhet och säkerhet framför rå prestanda. Nu börjar man öppna upp för bättre skalbarhet på moderna flerkärniga system, särskilt vid IPv6-trafik där beräkningsbehovet är större.

    Virtualisering med AMD SEV

    OpenBSD 7.8 innehåller även inbyggt stöd för AMD:s Secure Encrypted Virtualization (SEV). Denna teknik låter varje virtuell maskin kryptera sitt eget minne, vilket stärker isoleringen mellan gäster i en hypervisor-miljö.

    Stödet omfattar både OpenBSD:s inbyggda hypervisor (VMM/VMD) och drift som gäst-OS under Linux KVM. Det betyder att OpenBSD nu både kan skapa och köra SEV-krypterade virtuella maskiner – en viktig förbättring för säkerhetsfokuserade servermiljöer.

    Tmux får extra kärlek

    Terminalmultiplexern tmux har länge varit en favorit bland systemadministratörer, och OpenBSD har haft stöd för det länge.
    Version 7.8 lyfter tmux till nästa nivå med 16 nya funktioner och buggfixar – inga revolutioner, men välkomna förbättringar för den som lever i terminalfönster dagligen.

    Smidig uppgradering till 7.8

    En av OpenBSD:s styrkor är den tydliga och tillförlitliga uppgraderingsprocessen.
    Systemet uppdateras alltid stegvis – en version i taget – vilket minimerar risken för problem.

    Den rekommenderade proceduren är enkel:

    1. Kör syspatch för att installera säkerhetsuppdateringar.
    2. Kör pkg_add -u för att uppdatera alla installerade paket.
    3. Kör fw_update för eventuell ny firmware.
    4. Kör sysupgrade för att uppgradera hela systemet.

    Vid uppgradering från 7.7 startar systemet automatiskt om utan att fråga – lite oväntat, men effektivt. Efteråt går det snabbt att komma igång igen, och alla program – inklusive Firefox och GNOME-komponenter – uppdateras utan problem.

    Till skillnad från vissa andra BSD-system har OpenBSD-uppgraderingar visat sig vara pålitliga. FreeBSD och NetBSD har historiskt haft mer problem med sina in-place-uppdateringar.

    Enkelhet framför allt

    OpenBSD 7.8 har fortfarande inget Bluetooth-stöd – och det är ett medvetet beslut. Många i OpenBSD-gemenskapen ser Bluetooth som en onödig risk, och systemets renhet prioriteras framför trådlös bekvämlighet.

    Trots sin återhållsamhet uppskattas OpenBSD alltmer för sin tydlighet och konsekvens. Där FreeBSD och NetBSD ibland känns som barocka konstruktioner, känns OpenBSD snarare modernistiskt: enkelt, robust och noggrant avvägt.

    9front släpper sin egen “Release”

    Samtidigt med OpenBSD 7.8 har även 9front-projektet, en vidareutveckling av Plan 9, släppt en ny version – kallad Release.
    Namnet är ingen slump: med sin typiskt skämtsamma ton låter 9front-utvecklarna oss nu läsa ett “Release release announcement”.

    Den här gången hann 9front till och med släppa sin version elva dagar före OpenBSD 7.8 – och båda projekten delar konstverk av samma illustratör.

    Slutsats

    OpenBSD 7.8 är ingen revolution, men en välpolerad evolution.
    Med stöd för Raspberry Pi 5, flertrådad nätverksstack, SEV-kryptering och förbättrat tmux-stöd fortsätter systemet att leverera stabilitet, säkerhet och precision.

    För användare som värdesätter kvalitet framför bekvämlighet, och som inte räds ett textbaserat gränssnitt, är OpenBSD 7.8 ett av de mest pålitliga operativsystemen som finns idag.

    https://ftp.lysator.liu.se/pub/OpenBSD

    Om OpenBSD i vår wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/OpenBSD

    Fakta: OpenBSD

    Licens: Främst ISC-licens (mycket tillåtande BSD-familj). Vissa komponenter använder andra BSD-liknande licenser. Projektets grafik (t.ex. maskoten “Puffy”) kan ha egna villkor.

    Vad är OpenBSD? Ett komplett Unix-likt operativsystem (kärna + basverktyg) med fokus på korrekthet, säker standardkonfiguration och kodgranskning.

    Skillnad mot Linux: Linux är i grunden en kärna som oftast kombineras med GNU-användarland till en distribution (t.ex. Debian, Fedora). OpenBSD levereras som ett integrerat bas-OS från ett och samma projekt, med enhetliga beslut, egen pakethantering och återkommande släpp var ~6 månader.

    • Säkerhetsmodell: aggressiva standarder (t.ex. pf-brandvägg, pledge/unveil), kontinuerliga kodrevisioner.
    • Konsekvens: samma team ansvarar för hela basen – mindre fragmentering.
    • Filosofi: enkelhet och korrekthet prioriteras framför “flest funktioner”.

    Varför vissa föredrar OpenBSD: förutsägbara uppgraderingar, tydlig dokumentation (man-sidor), säkra standardinställningar, stabil nätverksstack och verktyg som pf och tmux i basen.

    Stödda plattformar (exempel): amd64 (x86-64), arm64 (t.ex. Raspberry Pi 5, vissa Apple Silicon-lägen), riscv64, i386 (äldre x86), armv7 (32-bitars ARM), powerpc-varianter m.fl. Stöd varierar mellan modeller och generationer.

    Tips: kör bas-uppdateringar med syspatch, paket med pkg_add -u och systemuppgradering med sysupgrade.

  • Zorin OS 18: Linuxdistributionen som fångade Windows-användarna

    När Microsoft satte punkt för Windows 10 tog Zorin OS chansen. På bara två dygn laddades den Ubuntu-baserade Linuxdistributionen ner över 100 000 gånger – och mer än 70 procent av användarna kom direkt från Windows. En oväntad framgång som visar att allt fler nu vågar lämna Microsofts värld för ett öppnare alternativ.

    När Microsoft drog ur kontakten för Windows 10 den 14 oktober, fanns det ett nytt system som stod redo att ta emot de övergivna användarna. Samma dag släpptes Zorin OS 18 – och bara 48 timmar senare hade över 100 000 personer laddat ner det. En siffra som till och med fick Zorin-teamet själva att tappa hakan.

    Men det mest anmärkningsvärda är inte antalet nedladdningar.
    Det är vilka som laddade ner: mer än 70 procent kom från Windows.

    Det är ett tecken på att något håller på att hända i datorvärlden – något som för bara några år sedan hade setts som science fiction: vanliga Windows-användare börjar i allt större utsträckning vända blicken mot Linux.

    Från underdog till användarfavorit

    Zorin OS har länge varit ett namn som cirkulerat i skuggan av de stora Linux-distributionerna som Ubuntu och Mint. Men de senaste åren har den irländska distributionen seglat upp som ett av de mest användarvänliga alternativen för nybörjare – inte minst tack vare sitt snygga, välpolerade gränssnitt som påminner om Windows.

    För den som tar steget från Microsofts värld känns Zorin OS familjär utan att vara en kopia. Startmenyn ligger där man förväntar sig, fönsterhanteringen känns bekant, och ändå finns den där mjuka känslan av frihet som Linuxanvändare brukar tala om.

    Zorin OS är, helt enkelt, designad för att inte kännas främmande.

    Rätt plats, rätt tid – och rätt budskap

    Lanseringen av version 18 kom inte vid en slumpmässig tidpunkt. Att släppa ett nytt operativsystem just den dag Microsoft avslutade stödet för Windows 10 var nästan poetiskt planerat.

    “Windows users, Zorin OS is ready to welcome you,” skrev utvecklarna i samband med lanseringen.

    Och responsen talade för sig själv: över 100 000 nedladdningar på två dygn, vilket gör det till Zorin-projektets största lansering någonsin. I sociala medier firade utvecklarna milstolpen – men antydde också att nedladdningskurvan fortfarande pekar uppåt.

    Windows 10:s fall – Linux stora chans

    När Microsoft satte stopp för Windows 10 var det inte bara en teknisk förändring – det var en psykologisk. Miljontals användare stod inför valet att antingen köpa nya datorer med Windows 11, eller att hitta ett alternativ.

    För många som suttit på äldre datorer, eller som ogillar Windows 11:s krav och reklamfyllda gränssnitt, har Linux plötsligt framstått som ett rimligt val.

    Och Zorin OS 18 har lyckats paketera Linux på ett sätt som känns välkomnande snarare än avskräckande.

    Är det äntligen året för Linux på skrivbordet?

    Den frågan har ställts otaliga gånger. Varje gång en ny Linux-version lanseras med bättre stöd för drivrutiner, snyggare gränssnitt eller enklare installation, väcks hoppet på nytt.

    Men även om “året för Linux på skrivbordet” kanske aldrig kommer i traditionell mening, så kan man ändå ana en förändring i användarnas attityder.

    Linux behöver inte längre vara för entusiaster eller utvecklare – det kan vara för vem som helst som vill ha kontroll, stabilitet och integritet.

    Ett uppvaknande för hela Linuxvärlden

    Zorins framgång är inte bara en seger för ett enskilt projekt, utan ett tecken på att Linux som helhet har mognat. Det handlar inte längre om att imponera med terminalkommandon eller konfigurationsfiler – utan om att skapa en smidig, elegant upplevelse.

    Och kanske är det just där som framtiden ligger: inte i att försöka konkurrera med Windows på dess egna villkor, utan i att visa hur bra det kan bli när man inte gör det.

    Zorin OS 18 är beviset på att det finns ett sug efter alternativ – efter något nytt, men ändå bekant. När över 100 000 användare på två dygn bestämmer sig för att prova något annat än Windows, är det inte bara en tillfällig trend.

    Det är ett tecken på en tyst revolution, en rörelse mot frihet, kontroll och teknik på användarens villkor.

    Och kanske, bara kanske, är det så Linux vinner i längden – inte med buller och bång, utan genom att helt enkelt vara det bättre valet.

    https://ftp.lysator.liu.se/pub/zorinos/isos/18

    eller

    https://ftpmirror2.infania.net/mirror/zorinos/isos/18

    Linux.se:s åsikt om Zorin 18

    Eftersom Zorin OS 18 inte ville fungera under VMware är det svårt att skaffa sig en uppfattning om denna distribution. De stora distributionerna som Ubuntu, Debian och Fedora fungerar däremot i VMware. Men har man en dator över – varför inte prova? Se bara till att göra en backup på maskinen först.

    Faktaruta: Zorin OS 18

    Bas: Ubuntu 24.04 LTS (24.04.3)

    Kärna: Linux 6.14

    Utgivningsdatum: 14 oktober 2025

    Stödtid (LTS): till april 2029

    Arkitektur: 64-bit (AMD64/x86_64)

    Skrivbordsmiljö: GNOME 46 (Core/Pro/Education) / XFCE 4.18 (Lite-editioner)

    Ljudsystem: PipeWire med WirePlumber

    Displayserver: Wayland som standard (fallback till X11)

    Fönsterhantering: Mutter / GNOME Shell

    Paketformat: DEB (Apt) + Flatpak förinstallerat

    Installationsmedia: USB 4 GB (minimum 16 GB för Pro-utgåvor)


    Skillnaden mellan Core och Pro

    Zorin OS Core är den kostnadsfria standardversionen som innehåller hela den moderna GNOME-baserade skrivbordsmiljön, alla grundläggande verktyg samt stöd för Flatpak och Snap. Zorin OS Pro är den kommersiella utgåvan som erbjuder extra skrivbordslayouter (som macOS- och Windows 11-stil), fler förinstallerade appar för kreativt och professionellt arbete, exklusiva bakgrunder, samt tillgång till direkt support från utvecklarna. Funktionellt är systemkärnan densamma – skillnaden ligger i design, verktyg och tillgång till premiuminnehåll.


    Systemkrav per utgåva

    Core

    • CPU: 1 GHz dual-core Intel/AMD (64-bit)
    • RAM: 2 GB
    • Lagring: 15 GB
    • Skärm: 1024 × 768

    Pro

    • CPU: 1 GHz dual-core Intel/AMD (64-bit)
    • RAM: 2 GB
    • Lagring: 40 GB
    • Skärm: 1024 × 768

    Education

    • CPU: 1 GHz dual-core Intel/AMD (64-bit)
    • RAM: 2 GB
    • Lagring: 32 GB
    • Skärm: 1024 × 768

    Lite

    • CPU: 1 GHz single-core Intel/AMD (64-bit)
    • RAM: 1 GB
    • Lagring: 10 GB
    • Skärm: 800 × 600

    Pro Lite

    • CPU: 1 GHz single-core Intel/AMD (64-bit)
    • RAM: 1 GB
    • Lagring: 40 GB
    • Skärm: 800 × 600

    Education Lite

    • CPU: 1 GHz single-core Intel/AMD (64-bit)
    • RAM: 1 GB
    • Lagring: 24 GB
    • Skärm: 800 × 600
  • Farväl Windows 10 –Hej, linux , dags att återta den digitala friheten

    När Microsoft nu lägger locket på för Windows 10 lämnas miljontals användare utan säkerhetsuppdateringar. Många tror att den enda vägen framåt är Windows 11 – men det finns andra alternativ. I en tid då digital suveränitet blir allt viktigare kan det vara dags att ta tillbaka kontrollen över sina egna datorer.


    I dag slutar Microsoft att stödja Windows 10 med säkerhetsuppdateringar.
    Men det finns alternativ – du behöver inte slänga din dator bara för att den inte stöder Windows 11.

    När Microsoft nu avslutar stödet för Windows 10 står många inför frågan: måste vi verkligen gå över till Windows 11?
    I en tid då allt fler talar om digital suveränitet kräver Microsoft att användare skapar ett konto hos dem bara för att kunna använda deras operativsystem. Samtidigt växer beroendet av molntjänster från jättar som Microsoft och Google – men vad händer egentligen med vår personliga data där?

    Vi vet att information används till allt från AI-träning till riktad marknadsföring. Om en AI tränas på fakturor, mejl och dokument som lagras i molnet – vem garanterar då att uppgifterna inte utnyttjas för kommersiella syften?

    Utvecklingen påminner om bilbranschen: köper du en modern Volvo EX90, fylld med datorer och elektronik, är du beroende av auktoriserade tekniker. Den gamla Volvo 240:n kunde däremot lagas av vilken bymekaniker som helst. Samma sak håller nu på att hända med våra datorer – från verktyg vi själva kontrollerar till låsta system vi bara får använda på tillverkarens villkor.

    Men vad använder de flesta egentligen sin dator till i dag?
    Att betala räkningar, läsa e-post och skriva några brev. För sådant krävs varken Windows 11 eller Apples senaste system.

    Ett lättviktigt Linux-system, som Ubuntu eller Mint, fungerar utmärkt även på äldre datorer – utan tvångskonton, reklam eller dolda spionfunktioner.

    Kanske är det nu vi ska säga farväl, inte bara till Windows 10, utan också till idén om att våra datorer måste kontrolleras av någon annan än oss själva.
    Kanske är det dags att säga hej till Linux.

    Fakta: Windows 10 — slutet på en era

    Lansering:
    29 juli 2015
    End of Life:
    14 oktober 2025

    Efter nästan tio år upphör Microsoft helt med säkerhetsuppdateringar och buggfixar för Windows 10. Systemet fungerar fortsatt, men blir gradvis mer sårbart för nya hot.

    Företag kan köpa Extended Security Updates (ESU) under en begränsad tid, men det är en tillfällig och kostsam lösning. För privatpersoner är stödet slut.

    Minnesnotis: Windows 10 gav många stabil drift — men också oväntade omstarter, envisa uppdateringar och den klassiska blåskärmen. När epoken nu avslutas kan det vara läge att prova ett friare alternativ.
    Tips: Lättviktiga Linux-distributioner som Ubuntu eller Mint fungerar utmärkt på äldre datorer.

  • Svar till herr G.

    Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029.

    Herr G har en Lenovo IdeaCentre AI03 med Windows 11, men föredrar att arbeta i Linux Mint, som han främst använder för kreativt skrivande och e-post. Han tycker att Windows fungerar dåligt för hans behov och vill därför hitta en stabil och enkel Linux-lösning. Rekommendationen han fått är Linux Mint 21.3, men han är osäker eftersom han inte är van vid att felsöka Linux. Han planerar att installera Linux Mint på en extern 1 TB-hårddisk och köra systemet som alternativ bootning (dual boot), men undrar om det finns ett bättre upplägg för bootningen eller en annan version av Mint som passar honom bättre.

    Linux.se Svara

    Oavsett om du väljer Ubuntu eller Linux Mint finns det stora gemenskaper på nätet där man kan få hjälp. Med AI:s intåg kan man numera dessutom ofta få utmärkt support den vägen.

    Du kan starta Linux från en extern disk – använd helst en SSD (till exempel Samsung T7, som är en bra produkt) och gärna via USB-C, annars kan det bli mycket långsamt.

    Ett annat alternativ är att du letar reda på en äldre laptop som inte klarar Windows 11 – det finns gott om sådana just nu till lågt pris. Kör sedan en testinstallation av Linux på den och se hur det fungerar.

    Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029.

  • Andrew Tanenbaum, skaparen av MINIX, intervjuas på Nerdearla – gratis att följa online

    Andrew Tanenbaum, skaparen av MINIX och inspirationskälla till Linux, intervjuas live på årets Nerdearla i Buenos Aires. För oss i Sverige går det att följa gratis via livestream – direkt från datorn, på engelska, lördagen den 27 september klockan 15.

    MINIX är ett namn som de flesta Linuxintresserade stöter på när de gräver i historien. Operativsystemet, skapat av Andrew Tanenbaum 1987, blev inte bara en pedagogisk plattform utan också den gnista som inspirerade Linus Torvalds att börja bygga Linux. På sätt och vis kan man säga att om Torvalds är Linux pappa, så är Tanenbaum dess farfar.

    Senare i september kommer Tanenbaum, numera 81 år och professor emeritus vid Vrije Universiteit i Amsterdam, att intervjuas på scen under den stora open source-konferensen Nerdearla i Buenos Aires. För oss i Sverige är det kanske för långt bort för ett spontant besök – men det gör inget, för intervjun livestreamas gratis.

    Gratis och på engelska

    Nerdearla är i grunden en spanskspråkig konferens, men just intervjun med Tanenbaum hålls på engelska. Precis som hela konferensen är även sändningen fri att följa online. Det enda som krävs är en registrering.

    Intervjun inleder konferensen lördagen den 27 september klockan 10 lokal tid i Buenos Aires. Det motsvarar klockan 15 svensk tid – en perfekt eftermiddagsstart för den som vill höra en av datorvärldens mest inflytelserika personer berätta om sitt arbete och sin syn på öppen källkod.

    Nerdearla växer i världen

    Nerdearla startade i Argentina men har vuxit till ett av Latinamerikas största evenemang inom öppen källkod. På senare tid har det även hållits i Mexiko och i november tar man steget till Europa med en konferens i Madrid.

    Tidigare har arrangören lyckats få stora namn på scen, bland annat WordPress-grundaren Matt Mullenweg. I Buenos Aires är det Nicolás Wolovick, professor i datavetenskap vid Universidad Nacional de Córdoba och ansvarig för universitetets superdatorcenter, som håller i samtalet med Tanenbaum.

    Varför är Tanenbaum viktig?

    För oss Linuxanvändare är det svårt att överskatta hans roll. När han utvecklade MINIX var målet att ge studenter en fri och pedagogisk Unix-klon, som kunde köras på vanliga hemdatorer. Det blev startskottet för Linus Torvalds, som via en mailinglista för MINIX-användare presenterade sitt eget hobbyprojekt – Linux. Resten är, som man säger, historia.

    Intervjun kommer att inleda konferensen lördagen den 27 september klockan 15 svensk tid. Även om livestreamen är gratis måste du registrera dig.

    Faktaruta: MINIX


    • Skapare: Andrew S. Tanenbaum
    • Första version: 1987
    • Typ: Unix-liknande operativsystem med mikrokärna
    • Syfte: Undervisning och forskning i operativsystem
    • Känd påverkan: Inspirerade Linus Torvalds att starta Linux (1991)
    • Licens (MINIX 3): BSD-liknande
    • Plattformar: Ursprungligen x86; används ofta i undervisning och som forskningsplattform
    • Arkitektur: Drivrutiner och tjänster körs i användarrymden för högre robusthet

    Tips: MINIX 3 fokuserar på tillförlitlighet och självläkning av systemtjänster – en kontrast mot monolitiska kärnor.

  • Tails 7.0 – anonymt Linuxsystem blir snabbare och enklare

    Det anonymitetsfokuserade operativsystemet Tails är nu ute i version 7.0. Med snabbare start, nya standardappar och en modernare användarupplevelse tar systemet ytterligare steg för att göra digitalt självskydd mer tillgängligt för alla.

    År 2026 kan bli ett nytt 1984 – kanske med kommunister i en svensk regering.

    Ett steg framåt för anonymitet på nätet
    Det portabla operativsystemet Tails har nu släppts i version 7.0. Systemet är särskilt utvecklat för att skydda användare mot övervakning och censur, och bygger på den senaste utgåvan av Debian Linux.

    Snabbare start och smidigare användning
    En av de största nyheterna är att Tails numera startar betydligt snabbare än tidigare. Däremot krävs lite mer minne i datorn – minst 3 GB – för att systemet ska fungera utan problem.

    Nya appar i fokus
    Tails 7.0 kommer med en ny standardterminal och en ny bildvisare, vilket gör arbetsmiljön modernare och enklare att använda. Även flera andra förinstallerade program har uppdaterats till sina senaste versioner, som webbläsare, e-postklient och verktyg för bild- och ljudredigering.

    Rensat och förnyat
    För att hålla systemet smidigt har utvecklarna tagit bort vissa äldre funktioner och menyer. Fokus ligger på att göra upplevelsen mer renodlad och lättillgänglig, särskilt för nya användare.

    En hyllning till en viktig medarbetare
    Den här versionen är också tillägnad minnet av Lunar, en uppskattad utvecklare och aktivist inom fri programvara som bidrog starkt till både Tails och andra öppna projekt.

    Tillgängligt nu
    Tails 7.0 finns att ladda ner gratis från projektets officiella webbplats. Det går att installera på USB-minne och använda på vilken dator som helst, utan att lämna spår efter sig.

    ▶ Tails 7.0 • Teknisk fakta_

    Version & datum
    Tails 7.0 (släppt 18 september 2025)
    Bas
    Debian 13 “Trixie” (stabil)
    Kernel
    Linux 6.12.43 (LTS-serie)
    Skrivbord
    GNOME 48 (“Bengaluru”)
    Nya standardappar
    GNOME Console (terminal), GNOME Loupe (bildvisare). “Root Terminal” bytt namn till Root Console.
    Prestanda
    Snabbare uppstart: ~10–15 s snabbare på de flesta datorer genom byte av bildkomprimering från xz till zstd (bilden ~10% större). Lågkvalitativa USB-minnen kan starta ~20 s långsammare.
    Minimikrav RAM
    3 GB (tidigare 2 GB). Varning visas om kravet inte uppfylls.
    Uppdaterade komponenter
    Tor 0.4.8.17 Tor Browser 14.5.7 Thunderbird 128.14 ESR OnionShare 2.6.3 KeePassXC 2.7.10 Kleopatra 24.12 GIMP 3.0.4 Inkscape 1.4 Audacity 3.7.3 Electrum 4.5.8 Text Editor 48.3 Document Scanner 46.0 Inkscape hoppar över onboarding i Tails.
    GNOME-förändringar
    Omgjorda inställningar (tillgänglighet, ljud, mus/tangentbord), överamplifiering, alltid synliga rullningslister, förbättrad skärmläsare, dynamisk arbetsyteindikator, batterihälsa-option i ströminställningar.
    Borttaget
    “Places”-menyn; Kleopatra ur Favoriter; paket: unar, aircrack-ng, sq, Power Statistics; föråldrat “Network Connection”-alternativ.
    Hårdvarustöd
    Förbättrat stöd för nyare grafik och Wi-Fi med kernel 6.12.43.
    Uppgradering
    Automatiska uppgraderingar endast från 7.0~rc1/rc2 → 7.0. Övriga installationer: manuell uppgradering.
    Nedladdning
    ISO/USB-avbilder för 64-bitars system via den officiella webbplatsen.
    Dedikation
    Versionen är tillägnad minnet av Lunar (1982–2024).

    Tips: För bäst uppstartstid – använd ett USB-minne av god kvalitet. _

  • Fedora Linux 43 Beta: framtidens Linux är här – men bara på prov

    Fedora 43 är här i beta och ger en kittlande försmak av nästa generations Linux. Med en helt ny kärna, modernare skrivbord och smartare pakethantering tar Fedora ännu ett steg mot framtiden – men den våghalsige bör testa den på en reservdator.

    Fedora-projektet har nu släppt betaversionen av Fedora Linux 43, och det är mycket som är nytt och spännande för alla som gillar att testa den senaste tekniken.

    Ny kärna och fräschare skrivbordsmiljöer
    Under huven hittar vi den kommande Linux 6.17-kärnan, vilket betyder bättre stöd för ny hårdvara och en hel del optimeringar. På skrivbordet bjuds vi på GNOME 49 i Fedora Workstation och KDE Plasma 6.4 för KDE-fansen – båda fyllda med nya funktioner och förbättringar.

    Enklare installation och mer moderna standarder
    Den klassiska Fedora-installationen har fått ett lyft tack vare den nya Anaconda WebUI, som nu blir standard i fler varianter av Fedora. Dessutom körs GNOME-skrivbordet enbart på Wayland, vilket markerar slutet för X11 i standardläget. Även små saker får kärlek: emojier visas snyggare tack vare stöd för COLRv1-teckensnitt, och utvecklare kan prova det nya språket Hare.

    Pakethantering och uppdateringar blir smartare
    Fedora 43 gör DNF 5 till standard i installern, vilket betyder snabbare och mer pålitliga paketinstallationer. För användare av Fedora Kinoite aktiveras automatiska uppdateringar som standard, och systemet startar snabbare tack vare en zstd-komprimerad initrd. Fedora introducerar även Packit-automation för enklare paketsläpp.

    Massiva uppdateringar för utvecklare
    Som alltid med Fedora får utvecklare en rejäl uppdatering av verktygskedjan: GCC 15.2, Glibc 2.42, LLVM 21, Python 3.14, PostgreSQL 18, Ruby on Rails 8.0, MySQL 8.4 och mycket mer finns redan med i betan.

    När släpps det skarpt?
    Den färdiga versionen av Fedora Linux 43 väntas i slutet av oktober eller början av november 2025. Fram tills dess kan du ladda ner betaversionen som ISO eller torrent – men kom ihåg att det här är en förhandsversion. Perfekt att testa i en virtuell maskin eller på en reservdator, men inget för ditt huvudsakliga arbetsredskap.

    https://dl.fedoraproject.org/pub/fedora/linux/releases/test/43_Beta

    Fedora Linux 43 — Fakta (Beta)
    • Status Beta (förhandsversion; ej för produktion)
    • Kärna Linux 6.17 (kommande serie)
    • Skrivbord GNOME 49 (Workstation), KDE Plasma 6.4 (KDE-utgåvan)
    • Installer/Session Anaconda WebUI som standard i fler Spins; GNOME kör Wayland-endast
    • Grafik/Emoji Stöd för COLRv1 i Noto Color Emoji (bättre färgemoji)
    • Språk/Runtime Stöd för Hare-språket (experimentellt)
    • Pakethantering DNF 5 som standard i Anaconda för RPM-installationer
    • Automatisering Packit-onboarding för nya paket; Fedora Kinoite har auto-uppdateringar aktiverade
    • Uppstart/Prestanda zstd-komprimerad initrd som standard (snabbare boot)
    • Utvecklingsverktyg GCC 15.2; GNU Binutils 2.45; GNU C Library (glibc) 2.42; GDB 17.1; LLVM 21; Golang 1.25; Perl 5.42; RPM 6.0; Python 3.14; PostgreSQL 18; Ruby on Rails 8.0; Dovecot 2.4; MySQL 8.4; Tomcat 10.1
    • Tillgänglighet ISO-avbilder och torrentfiler för nedladdning (beta)
    • Planerad skarp release Slutet av oktober till början av november 2025
    • Varning Installera inte på produktionssystem. Testa i VM eller på reservdator.
    Tips: Håll utkik efter kända fel i releasenoterna och uppgradera ofta under betaperioden.
  • Linux fyller 34 år – från hobbyprojekt till världens motor

    Den 25 augusti 1991 skrev den unge finske studenten Linus Torvalds ett kort inlägg på diskussionsgruppen comp.os.minix (usernet). Han berättade att han höll på att bygga ett fritt operativsystem – ”bara som en hobby”. Ingen kunde då ana att detta lilla projekt skulle växa till ett av världens mest inflytelserika tekniska fenomen: Linux. I dag, 34 år senare, finns Linux överallt – från mobiltelefoner och superdatorer till satelliter och rymdstationer.

    Är det party, så är det party – det finns ingen morgondag.

    Den 25 augusti 1991 skrev den då 21-årige Linus Torvalds, student i Helsingfors, ett inlägg på en diskussionsgrupp där han berättade att han arbetade på ett nytt operativsystem. Han beskrev det som ett fritt system för 386/486-datorer – ”bara en hobby, inte stort och professionellt som GNU”.

    Det som började som ett litet experiment har sedan dess vuxit till att bli ett av världens viktigaste tekniska fundament. I dag, 34 år senare, driver Linux allt från mobiltelefoner, smarta prylar och TV-apparater till superdatorer, aktiebörser och den internationella rymdstationen.

    Hello everybody out there using minix –
    I’m doing a (free) operating system (just a hobby, won’t be big and professional like gnu) for 386(486) AT clones. This has been brewing since april, and is starting to get ready. I’d like any feedback on things people like/dislike in minix, as my OS resembles it somewhat (same physical layout of the file-system (due to practical reasons) among other things).

    I’ve currently ported bash(1.08) and gcc(1.40), and things seem to work. This implies that I’ll get something practical within a few months, and I’d like to know what features most people would want. Any suggestions are welcome, but I won’t promise I’ll implement them 🙂

    Linus

    PS. Yes – it’s free of any minix code, and it has a multi-threaded fs. It is NOT portable (uses 386 task switching etc), and it probably never will support anything other than AT-harddisks, as that’s all I have :-(.

    Klicka här för svensk översättning
    Hej alla där ute som använder Minix –
    Jag håller på att göra ett (fritt) operativsystem (bara en hobby, kommer inte att bli stort och professionellt som GNU) för 386(486) AT-kloner. Det har varit under utveckling sedan april, och börjar bli redo. Jag skulle gärna vilja ha feedback på vad folk gillar/inte gillar i Minix, eftersom mitt OS liknar det något (samma fysiska layout på filsystemet (av praktiska skäl) bland annat).
    
    Jag har för närvarande portat bash(1.08) och gcc(1.40), och saker verkar fungera. Detta innebär att jag kommer att få något praktiskt inom ett par månader, och jag skulle vilja veta vilka funktioner de flesta vill ha. Alla förslag är välkomna, men jag lovar inte att jag kommer att implementera dem 🙂
    
    Linus
    
    PS. Ja – det är helt fritt från Minix-kod, och det har ett flertrådat filsystem. Det är INTE portabelt (använder 386-task switching osv.), och det kommer förmodligen aldrig att stödja något annat än AT-hårddiskar, eftersom det är allt jag har :-(.
      

    Från hobby till globalt fenomen

    Torvalds kunde knappast ana att hans lilla sidoprojekt skulle förändra världen. Linux har blivit navet i den digitala infrastrukturen. Android-telefoner, servrar på nätet, routers i hemmet, börshandel, bilsystem och till och med rymdfarkoster – alla använder Linux på ett eller annat sätt.

    Superdatorlistan toppas helt av Linuxmaskiner, och systemet är en självklar del i forskning, teknik och vardag.

    ▌ Fakta: Linux-kärnan

    • Första versionen: 1991 (Linus Torvalds)
    • Språk: C med inslag av assembler
    • Licens: GPLv2 (fri och öppen källkod)
    • Utveckling: globalt samarbete med tusentals bidragsgivare
    • Utgivningstakt: nya stabila versioner ungefär var 2–3:e månad

    Betydelse i det moderna samhället

    • Internet: Stommen i majoriteten av världens webbservrar.
    • Superdatorer: Dominerar de snabbaste beräkningsklustren.
    • Mobil: Android bygger på Linux-kärnan.
    • Inbyggda system: Routrar, TV-apparater, bilar, medicinsk utrustning m.m.
    • Moln & finans: Vanligt i banker, börser och datacenter/plattformar.
    • Rymden: Används i satelliter och rymdstationer.

    Kort sagt: Linux-kärnan är hjärtat i den digitala infrastrukturen – från fickan till rymden.

  • Så skapar du en startbar Linux USB med Rufus

    Att prova Linux behöver inte vara svårt. Med ett par enkla steg kan du förvandla en vanlig USB-sticka till en startbar installationsenhet. Allt som krävs är en nedladdad ISO-fil och det lilla verktyget Rufus – resten handlar om att veta hur du får datorn att faktiskt boota från stickan.

    För att ladda ner Linux https://www.linux.se/ladda-hem-linux/ , och följ det olika länkarna.

    Att testa eller installera Linux kräver ofta en startbar USB-sticka. Med hjälp av det lilla Windowsprogrammet Rufus kan du enkelt göra om en nedladdad ISO-fil till en fungerande installationssticka. Här går vi igenom processen steg för steg – från nedladdning till att ändra startordningen i datorns BIOS/UEFI.

    Steg 1: Ladda ner ISO-filen

    1. Besök den Linux wiki sidan för den Linuxdistribution du vill använda, till exempel:
    2. Ladda ner den version (ISO-fil) som passar din dator. Ofta finns alternativ för både 64-bitars och specialutgåvor.

    Steg 2: Installera Rufus

    1. Gå till rufus.ie och ladda ner programmet.
    2. Rufus är portabelt – det betyder att du inte behöver installera något. Dubbelklicka bara på filen du laddat ner för att starta programmet.

    Steg 3: Förbered USB-stickan

    1. Sätt in en USB-sticka (helst minst 8 GB).
    2. Kom ihåg att allt innehåll raderas, så säkerhetskopiera filer om det behövs.

    Steg 4: Skapa den startbara USB:n

    1. Öppna Rufus.
    2. Välj din USB-sticka i listan under Enhet.
    3. Klicka på Välj bredvid Startval och leta upp din ISO-fil.
    4. Rufus ställer oftast in rätt alternativ automatiskt (t.ex. GPT/UEFI eller MBR/BIOS). Är du osäker – låt standardinställningarna vara.
    5. Klicka på Starta.
    6. Bekräfta att stickan får raderas och vänta tills statusfältet visar Klar.

    Nu har du en fungerande Linux-USB!

    Steg 5: Ändra startordningen i BIOS/UEFI

    För att datorn ska starta från USB-stickan behöver du tala om det för BIOS/UEFI. Så här gör du:

    1. Starta om datorn.
    2. Tryck på rätt tangent för att öppna BIOS/UEFI eller Boot-menyn. Vanliga alternativ är:
      • Del eller F2 (för att gå in i BIOS/UEFI-menyn)
      • F10, F12 eller Esc (för att öppna en tillfällig Boot-meny)
      • HP Datorer har ESC, så får man fram en menu där man kan ändra bootordningen , annars bruka F12 vara vanligt för att ändra boot ordningen.
    3. I BIOS/UEFI: Leta upp menyn som heter Boot, Boot Order eller Boot Priority.
    4. Flytta upp USB-enheten överst i listan.
    5. Spara ändringarna och starta om.

    Tips: Om din dator har ett särskilt Boot Menu-läge (t.ex. via F12) kan du välja USB-stickan direkt utan att ändra inställningarna permanent.

    Steg 6: Starta Linux

    Om allt gick rätt kommer datorn nu att boota från din USB-sticka och ladda Linux-installationsprogrammet eller en ”live”-miljö där du kan prova systemet direkt.

    Faktaruta: Gör USB-sticka med Rufus
    1. Ladda ner Linux-ISO (t.ex. Ubuntu, Mint, Fedora).
    2. Ladda ner & starta Rufus (portabelt).
    3. Sätt i USB (minst 8 GB) – all data raderas.
    4. Välj Enhet (din USB) och klicka Välj för ISO.
    5. Låt standard (GPT/UEFI eller MBR/BIOS) stå kvar om osäker.
    6. Klicka Starta → vänta till Klar.
    7. Boota från USB (ändra boot-ordning vid behov).
    Boot-tangenter: Del, F2, F10, F12, Esc (varierar mellan modeller).
  • Linus Torvalds öppnar testfasen för Linux 6.17

    Två veckor efter lanseringen av Linux 6.16 är Linus Torvalds redo att ta nästa steg. Nu släpper han den första testversionen av Linux 6.17 – en uppdatering som lovar snabbare filsystem, bredare hårdvarustöd och förbättrad nätverkshantering. Den slutliga releasen väntas i slutet av september eller början av oktober.

    Linux-kärnan går in i en ny fas. Två veckor efter lanseringen av version 6.16 har Linus Torvalds nu gjort den första testversionen av Linux 6.17 tillgänglig för allmänheten.

    Det innebär att sammanslagningsfönstret är stängt och att utvecklarna framöver fokuserar på testning och finslipning. Precis som vanligt kommer nya Release Candidate-versioner (RC) att publiceras varje söndag fram till den färdiga utgåvan om ungefär två månader.

    – Fönstret för ändringar såg rätt friskt ut, summerar Linus Torvalds. Statistiken över patchar och commits ligger på en normal nivå, även om antalet ändringar som alltid är stort nog för att bara kunna sammanfattas på hög nivå.

    Nyheter i Linux 6.17

    Bland de mest intressanta förbättringarna finns:

    Bättre prestanda i Btrfs – filsystemet blir snabbare och mer effektivt.

    Stöd för Intels Wildcat Lake – nästa generations plattform får officiellt stöd.

    Arms BRBE-funktion – en ny processorutökning för spårning av exekvering.

    IPv6 force_forwarding – gör det möjligt att aktivera vidarebefordran per nätverksgränssnitt.

    Förbättrad EXT4 – blockallokeringen får ökad skalbarhet.

    AMD:s hårdvaruåterkoppling (HFI) – ett gränssnitt för bättre prestandahantering.

    Som alltid följer även uppdateringar av drivrutiner, dokumentation och förbättringar inom nätverk och filsystem.

    När släpps den färdiga versionen?

    Linux 6.17 förväntas bli färdig i slutet av september eller början av oktober 2025. Om allt flyter på med sju RC-versioner landar den slutliga releasen den 28 september. Om det krävs en åttonde, skjuts den fram till 5 oktober.

    Den som vill testa redan nu kan ladda ner källkoden från Linus Torvalds git-repo eller via kernel.org. Men kom ihåg – detta är en testversion och inget för produktionsmaskiner.

    Linux 6.17 i korthet

    Changelog (tekniskt) Vad det betyder för dig
    Filsystem
    – Förbättrad prestanda i Btrfs
    – Bättre skalbarhet i EXT4 blockallokering
    Snabbare filhantering, både för stora filer och många små filer.
    Hårdvarustöd
    – Stöd för Intel Wildcat Lake
    – Stöd för AMD HFI
    – Stöd för Arms BRBE
    Linux fungerar bättre på ny hårdvara.
    Smartare prestandahantering och energieffektivitet.
    Nätverk
    – Ny sysctl: IPv6 force_forwarding
    Mer flexibel nätverkskonfiguration, särskilt i avancerade miljöer.
    Övrigt
    – Uppdaterade drivrutiner
    – Förbättrad dokumentation
    – Förbättringar i nätverk & filsystem
    Stabilare system, bättre hårdvarustöd och en mer pålitlig upplevelse.
  • Linux Mint 22.2 “Zara” – Beta ute nu med nya funktioner och förbättrat hårdvarustöd

    Linux Mint-teamet har idag offentliggjort betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara”, som nu finns att ladda ner för allmän testning via projektets officiella nedladdningsspeglar.
    Denna version är avsedd för testare och entusiaster – den är ännu inte rekommenderad för produktionssystem.

    Höjdpunkter i Linux Mint 22.2
    Den nya utgåvan kommer med flera betydande nyheter och finjusteringar som höjer både användarupplevelse och kompatibilitet:

    • HWE-kärna (Hardware Enablement) – baserad på samma hårdvarustöd som i Ubuntu 24.04.3 LTS. Detta ger bättre stöd för nyare datorer, komponenter och drivrutiner.
    • Fingeravtrycksautentisering – introduceras i alla upplagor via det nya verktyget Fingwit, vilket gör inloggning och auktorisering snabbare och säkrare.
    • Stöd för accentfärger – ger användarna fler möjligheter att anpassa utseendet.
    • Förbättrad libAdwaita-kompatibilitet – vilket ökar stöd och konsistens för moderna GTK-applikationer.
    • Temauppdateringar – mer polerat och modernt gränssnitt.
    • Wayland-optimeringar för Cinnamon – förbättrad hantering av tangentbordslayouter och inmatningsmetoder i Wayland-sessionen som först introducerades i Linux Mint 21.3.

    Tillgängliga skrivbordsmiljöer
    Precis som tidigare finns Linux Mint i tre huvudutgåvor:

    • Cinnamon 6.4.10 – flaggskeppsmiljön med modern och flexibel design.
    • Xfce 4.18 – lättviktig och resurssnål, perfekt för äldre datorer.
    • MATE 1.26 – klassisk och stabil för användare som föredrar ett traditionellt skrivbord.

    Teknisk grund
    Linux Mint 22.2 bygger på Ubuntu 24.04.3 LTS (Noble Numbat) och levereras med Linux-kärnan 6.14.
    Detta är ett steg upp från Linux Mint 22.1 “Xia”, som använde kärnan 6.8, och innebär förbättrat stöd för senaste hårdvaran, inklusive nya CPU- och GPU-generationer.

    Som en LTS-version (Long Term Support) kommer Linux Mint 22.2 att få säkerhetsuppdateringar fram till år 2029.

    Den officiella slutversionen förväntas tillkännages i början av nästa vecka, efter att beta-ISO:erna nu har godkänts.

    Framtiden – LMDE 7 “Gigi”
    Efter lanseringen av den färdiga versionen av Linux Mint 22.2 kommer utvecklarna att rikta fokus mot LMDE 7 (Linux Mint Debian Edition) med kodnamnet “Gigi”.

    Nyheterna i LMDE 7:

    • Alla förbättringar från Linux Mint 22.2.
    • Baseras på Debian 13 istället för Ubuntu.
    • OEM-installationer stöds för första gången i LMDE-serien.

    Lanseringen planeras preliminärt till september 2025.

    Gemenskap och moderering
    Linux Mint-projektet meddelar också att man har behövt skärpa modereringen av kommentarer i sin blogg.
    Anledningen är ökade mängder kommersiellt spam och behovet av att hålla diskussionerna sakliga, respektfulla och på ämnet.

    Projektets riktlinjer är tydliga: alla är välkomna, men ideologiska och splittrande diskussioner hör inte hemma i forumet. Målet är att värna gemenskapen och fokusera på att utveckla Linux Mint som projekt.

    Ladda ner Linux Mint 22.2 Beta
    Betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara” finns nu för nedladdning via de officiella speglarna:
    https://www.linuxmint.com/download.php

    ⚠️ Observera: Detta är en testversion och kan innehålla buggar – använd den inte på system där stabilitet är avgörande.

    Källa

  • Tails 7.0 – stor uppdatering på gång, testversion nu tillgänglig

    Tails-projektet har nu gjort den första Release Candidate-versionen av Tails 7.0 tillgänglig för allmänheten. Det rör sig om en betydande uppdatering av det portabla och sekretessinriktade operativsystemet som bygger på Debian GNU/Linux och är utvecklat för att skydda användare mot både övervakning och censur.

    Tails 7.0 baseras på den kommande Debian 13 ”Trixie” och använder den långsiktigt underhållna Linux 6.12 LTS-kärnan. Som standard kommer systemet med skrivbordsmiljön GNOME 48, där två nya standardappar gör entré: terminalprogrammet GNOME Console och bildvisaren GNOME Loupe.

    Bland förändringarna finns flera städåtgärder:

    Det gamla alternativet Network Connection försvinner från välkomstskärmen.

    Kleopatra-appen tas bort från menyn Favoriter.

    Vissa program som tidigare fanns med i live-ISO:n plockas bort, bland annat unar, aircrack-ng och sq.

    Många program har uppdaterats till nyare versioner, inklusive Tor 0.4.8.17, Mozilla Thunderbird 128.13 ESR, OnionShare 2.6.3, Kleopatra 24.12, KeePassXC 2.7.10, GIMP 3.0.4, Inkscape 1.4, Audacity 3.7.3 och Electrum 4.5.8. Även Tails egna verktyg har förbättrats och fått nya versioner.

    Utvecklarna har dessutom åtgärdat en rad buggar, bland annat ett irriterande problem i tidigare versioner där vissa språk inte fick korrekt tangentbordslayout.

    Release Candidate-versionen kan laddas ner nu från Tails officiella webbplats, både som ISO- och USB-avbild. I och med den här versionen höjs systemkravet från 2 GB till minst 3 GB RAM för en smidig användarupplevelse. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta är en testversion och inte rekommenderas för produktionsbruk.

    Den slutgiltiga versionen av Tails 7.0 planeras att släppas 16 oktober 2026. Användare av nuvarande versioner kommer att kunna uppgradera manuellt, men automatiska uppdateringar kommer ännu inte att vara möjliga.

    https://tails.net/news/test_7.0-rc1

    Faktaruta: Tails OS

    Fullständigt namn: The Amnesic Incognito Live System

    Första versionen: 23 juni 2009

    Nuvarande stabil version: 6.x (nästa: 7.0, baserad på Debian 13 “Trixie”)

    Utvecklare: The Tails Project (ideell organisation)

    Licens: Fri och öppen källkod (GPL m.fl.)

    Webbplats: https://tails.net


    Syfte och funktion

    • Körs som ett portabelt operativsystem från USB-minne eller DVD.
    • Lämnar inga spår på datorn efter avstängning (”amnesic” design).
    • All internettrafik går via Tor-nätverket för anonymitet.
    • Förhindrar spårning och censur.
    • Krypteringsstöd för filer, e-post och meddelanden.

    Inbyggda verktyg

    • Webbläsare: Tor Browser
    • E-post: Mozilla Thunderbird + Enigmail
    • Lösenordshanterare: KeePassXC
    • Säker filöverföring: OnionShare
    • Kryptering och signering: GnuPG, Kleopatra
    • Bild- och ljudredigering: GIMP, Audacity

    Historik

    Tails bygger på Debian GNU/Linux och utvecklades som en efterföljare till projektet Incognito. Det används av journalister, visselblåsare, aktivister och privatpersoner världen över. Operativsystemet blev känt genom att Edward Snowden använde det vid sina avslöjanden 2013.

    Krav

    • USB-minne (minst 8 GB) eller DVD
    • 3 GB RAM (från version 7.0)
    • x86-64-kompatibel processor

Etikett: operativsystem

  • Winux: Linux som ser ut – och beter sig – som Windows

    Winux är en ny Linuxdistribution som väcker uppmärksamhet genom att inte bara inspireras av Windows – utan genom att nästan helt efterlikna det. Med ett skrivbord som är förvillande likt Windows 11 och ett tydligt fokus på igenkänning snarare än förnyelse vill Winux sänka tröskeln för användare som är nyfikna på Linux men ogärna lämnar…

  • Debian gör loong64 till officiellt stödd arkitektur i Debian 14

    När Debian officiellt gör loong64 till en fullt stödd arkitektur tas ett historiskt steg för både projektet och den kinesiska processorplattformen LoongArch. Efter mer än två års arbete i Debian Ports är loong64 nu på väg in i huvudutgåvan Debian 14 Forky, där den kommer att omfattas av samma byggsystem, säkerhetsuppdateringar och långsiktiga stöd som…

  • Qubes OS 4.3: Ett stort steg framåt för säkerhetsmedvetna datoranvändare

    Qubes OS 4.3 markerar ett viktigt steg framåt för ett av världens mest säkerhetsinriktade operativsystem. Med uppdaterade systemkomponenter, nya standardmallar och förbättrad hantering av både hårdvara och virtuella miljöer fortsätter Qubes OS att utveckla sin unika modell där säkerhet byggs genom strikt isolering snarare än traditionella skyddsmekanismer. Qubes OS 4.3: Ett stort steg framåt för…

  • Linux Kernel 6.19rc1

    Linux-kärnan tar nästa steg framåt. Med den första testversionen av Linux 6.19 ute för allmän prövning inleds nu en ny utvecklingscykel där fokus ligger på stabilitet, modern hårdvara och framtidens teknikval. Bland nyheterna märks förbättrat stöd för grafik och ljud, tydliga framsteg för Rust i kärnan och en planerad slutlig release i början av februari…

  • Novemberuppdateringen av Raspberry Pi OS – nu med full HiDPI och förbättrat skrivbord

    November 2025 års uppdatering av Raspberry Pi OS innebär ett tydligt steg framåt för användarupplevelsen. Med fullt stöd för HiDPI-skalning, moderniserat skrivbordsutseende och uppdaterade systemkomponenter får operativsystemet en märkbar kvalitetslyft – särskilt för användare med högupplösta skärmar och nyare Raspberry Pi-modeller. Uppgraderingen är enkel att genomföra och kompletteras av en helt ny version av verktyget…

  • Zorin OS 18 nådde en miljon nedladdningar på bara en månad

    När Windows 10 slutade få säkerhetsuppdateringar i oktober 2025 ökade intresset markant för alternativa operativsystem. Ett av de tydligaste resultaten syntes i Zorin OS 18, som redan vid lanseringen nådde över en miljon nedladdningar på bara en månad. Med ett användargränssnitt som påminner om Windows och fokus på enkel övergång lockade systemet en majoritet av…

  • Fedora 43 – framtiden är Wayland, DNF5 och modernare än någonsin

    Fedora 43 markerar en ny era för Linux-användare. Med Wayland som enda grafiska miljö, den nya DNF5-pakethanteraren, och ett uppdaterat utvecklarpaket med GCC 15.2, glibc 2.42 och Python 3.14, är Fedora 43 både snabbare, modernare och mer framtidssäker än någonsin. Den här versionen tar farväl av X11 efter nästan fyra decennier och introducerar samtidigt ett…

  • Tails 7.1 – anonymitet med ny offline-startsida och uppdaterad Tor Browser

    Den nya versionen Tails 7.1 stärker anonymiteten på nätet ytterligare. Med en ny offline-startsida i Tor Browser, uppdaterade säkerhetsverktyg och förbättrad systemhantering fortsätter Tails att vara det självklara valet för användare som vill surfa, kommunicera och arbeta helt utan digitala spår. Ny version av anonymitetsfokuserade Linux-systemet med förbättrad integritet och modernare komponenter Introduktion Den 26…

  • OpenBSD 7.8 – Ny version med flertrådad TCP/IP och stöd för Raspberry Pi 5

    OpenBSD 7.8 är här – och den säkra, minimalistiska BSD-favoriten tar ett stort kliv framåt. Med flertrådad TCP/IP-stack, stöd för Raspberry Pi 5 och förbättrad virtualisering fortsätter OpenBSD att leverera sitt signum: kompromisslös stabilitet, ren design och säkerhet på högsta nivå. OpenBSD 7.8 – Ny version med flertrådad TCP/IP och stöd för Raspberry Pi 5…

  • Zorin OS 18: Linuxdistributionen som fångade Windows-användarna

    När Microsoft satte punkt för Windows 10 tog Zorin OS chansen. På bara två dygn laddades den Ubuntu-baserade Linuxdistributionen ner över 100 000 gånger – och mer än 70 procent av användarna kom direkt från Windows. En oväntad framgång som visar att allt fler nu vågar lämna Microsofts värld för ett öppnare alternativ. När Microsoft…

  • Farväl Windows 10 –Hej, linux , dags att återta den digitala friheten

    När Microsoft nu lägger locket på för Windows 10 lämnas miljontals användare utan säkerhetsuppdateringar. Många tror att den enda vägen framåt är Windows 11 – men det finns andra alternativ. I en tid då digital suveränitet blir allt viktigare kan det vara dags att ta tillbaka kontrollen över sina egna datorer. I dag slutar Microsoft…

  • Svar till herr G.

    Många föredrar Linux Mint eftersom den har ett gränssnitt som påminner om Windows, men Ubuntu är också en utmärkt distribution. Ubuntu liknar inte Windows, men är lättanvänt. Fördelen med version 24.04 LTS är att den har support till 2029. Herr G har en Lenovo IdeaCentre AI03 med Windows 11, men föredrar att arbeta i Linux…

  • Andrew Tanenbaum, skaparen av MINIX, intervjuas på Nerdearla – gratis att följa online

    Andrew Tanenbaum, skaparen av MINIX och inspirationskälla till Linux, intervjuas live på årets Nerdearla i Buenos Aires. För oss i Sverige går det att följa gratis via livestream – direkt från datorn, på engelska, lördagen den 27 september klockan 15. MINIX är ett namn som de flesta Linuxintresserade stöter på när de gräver i historien.…

  • Tails 7.0 – anonymt Linuxsystem blir snabbare och enklare

    Det anonymitetsfokuserade operativsystemet Tails är nu ute i version 7.0. Med snabbare start, nya standardappar och en modernare användarupplevelse tar systemet ytterligare steg för att göra digitalt självskydd mer tillgängligt för alla. Ett steg framåt för anonymitet på nätetDet portabla operativsystemet Tails har nu släppts i version 7.0. Systemet är särskilt utvecklat för att skydda…

  • Fedora Linux 43 Beta: framtidens Linux är här – men bara på prov

    Fedora 43 är här i beta och ger en kittlande försmak av nästa generations Linux. Med en helt ny kärna, modernare skrivbord och smartare pakethantering tar Fedora ännu ett steg mot framtiden – men den våghalsige bör testa den på en reservdator. Fedora-projektet har nu släppt betaversionen av Fedora Linux 43, och det är mycket…

  • Linux fyller 34 år – från hobbyprojekt till världens motor

    Den 25 augusti 1991 skrev den unge finske studenten Linus Torvalds ett kort inlägg på diskussionsgruppen comp.os.minix (usernet). Han berättade att han höll på att bygga ett fritt operativsystem – ”bara som en hobby”. Ingen kunde då ana att detta lilla projekt skulle växa till ett av världens mest inflytelserika tekniska fenomen: Linux. I dag,…

  • Så skapar du en startbar Linux USB med Rufus

    Att prova Linux behöver inte vara svårt. Med ett par enkla steg kan du förvandla en vanlig USB-sticka till en startbar installationsenhet. Allt som krävs är en nedladdad ISO-fil och det lilla verktyget Rufus – resten handlar om att veta hur du får datorn att faktiskt boota från stickan. För att ladda ner Linux https://www.linux.se/ladda-hem-linux/…

  • Linus Torvalds öppnar testfasen för Linux 6.17

    Två veckor efter lanseringen av Linux 6.16 är Linus Torvalds redo att ta nästa steg. Nu släpper han den första testversionen av Linux 6.17 – en uppdatering som lovar snabbare filsystem, bredare hårdvarustöd och förbättrad nätverkshantering. Den slutliga releasen väntas i slutet av september eller början av oktober. Linux-kärnan går in i en ny fas.…

  • Linux Mint 22.2 “Zara” – Beta ute nu med nya funktioner och förbättrat hårdvarustöd

    Linux Mint-teamet har idag offentliggjort betaversionen av Linux Mint 22.2 “Zara”, som nu finns att ladda ner för allmän testning via projektets officiella nedladdningsspeglar.Denna version är avsedd för testare och entusiaster – den är ännu inte rekommenderad för produktionssystem. Höjdpunkter i Linux Mint 22.2Den nya utgåvan kommer med flera betydande nyheter och finjusteringar som höjer…

  • Tails 7.0 – stor uppdatering på gång, testversion nu tillgänglig

    Tails-projektet har nu gjort den första Release Candidate-versionen av Tails 7.0 tillgänglig för allmänheten. Det rör sig om en betydande uppdatering av det portabla och sekretessinriktade operativsystemet som bygger på Debian GNU/Linux och är utvecklat för att skydda användare mot både övervakning och censur. Tails 7.0 baseras på den kommande Debian 13 ”Trixie” och använder…