Ubuntu 26.04 LTS första testet.
En äldre Lenovo Z50-70 med SSD och 8 GB RAM borde kanske vara på väg mot pension. Men med Ubuntu 26.04 LTS visar den sig fortfarande ha gott om liv kvar. Trots högre rekommenderade systemkrav, modern GNOME-miljö och övergången till Wayland flyter vardagsanvändningen oväntat bra – även när Firefox får strömma SVT:s Den stora älgvandringen utan lagg.

När en ny Ubuntu-version släpps hamnar den ofta först i en virtuell maskin. Det är det trygga sättet att prova nya funktioner, känna på skrivbordsmiljön och se vad som förändrats utan att riskera något på riktig hårdvara. Men med Ubuntu 26.04 LTS blev testet annorlunda.

Den här gången installerades systemet direkt på en Lenovo Z50-70 – en äldre laptop som knappast skulle dra in ens 200 kronor på Tradera. Resultatet blev betydligt mer positivt än väntat.

Högre krav – men inte hela sanningen

Inför Ubuntu 26.04 har det talats om skärpta hårdvarukrav. Ubuntu Desktop anges numera med 6 GB RAM för en bekväm användarupplevelse, jämfört med tidigare 4 GB. Men i praktiken handlar det om en rekommenderad nivå, inte en hård spärr.

Testmaskinen har 8 GB RAM, en SSD och ett äldre NVIDIA GeForce 840M-chip. Det är ingen modern dator, men heller inte en total katastrof ur Linux-perspektiv. Framför allt gör SSD-uppgraderingen stor skillnad.

Överraskande flyt i vardagsanvändning

Det mest intressanta med testet är inte att Ubuntu 26.04 startar. Det förväntar man sig. Det intressanta är att systemet faktiskt känns riktigt användbart.

Firefox startar utan dramatik. Webbsidor laddar normalt. När SVT:s eviga folkfavorit Den stora älgvandringen får rulla i webbläsaren sker det utan hack, frysningar eller irriterande lagg. För en maskin i den här åldersklassen är det ett gott betyg.

I btop ligger minnesanvändningen runt 2 GB, vilket lämnar gott om utrymme kvar av de installerade 8 GB. Vid videoströmning syns ungefär 50 procent CPU-användning, vilket visar att datorn arbetar, men utan att upplevelsen faller ihop.

Det är långt ifrån en prestandamaskin. Men det är heller inte en dator som känns färdig för återvinningen.

Wayland, GNOME 50 och ett farväl till X11

En av de större förändringarna i Ubuntu 26.04 LTS är att den gamla X11-eran i praktiken är över för standardskrivbordet. X11 har historiska rötter tillbaka till 1980-talet, och även om det har tjänat Linuxvärlden länge har Wayland nu tagit över som modern grund för skrivbordet.

För användaren märks det kanske inte alltid direkt. Det är snarare en sådan förändring som ligger under ytan: modernare grafikhantering, bättre säkerhetsmodell och ett steg bort från gammal teknisk skuld.

GNOME 50 känns också polerat. På den här Lenovon är animationer och fönsterhantering inte bländande snabba, men de är tillräckligt följsamma för att datorn ska kännas levande igen.

TPM 2.0 saknas – men det stoppar inte datorn

Lenovo Z50-70 saknar TPM 2.0, vilket innebär att man inte kan använda maskinens hårdvara för att lagra vissa kryptonycklar på samma sätt som på modernare datorer. Det är en begränsning, särskilt om man vill använda mer avancerad kryptering med hårdvarustöd.

Men till skillnad från Windows 11, där TPM 2.0 blivit ett välkänt hinder för äldre datorer, är det inte något som stoppar Ubuntu från att fungera som vanlig desktopmiljö. Det gör Ubuntu 26.04 intressant för just den typ av datorer som Windowsvärlden i praktiken börjat lämna bakom sig.

Inte för alla gamla datorer – men förvånansvärt många

Det här testet visar inte att Ubuntu 26.04 LTS är rätt val för precis all äldre hårdvara. Maskiner med väldigt lite RAM, långsamma mekaniska hårddiskar eller svagare grafik kan fortfarande må bättre av lättare alternativ.

För riktigt gamla datorer är exempelvis Debian, Xubuntu eller Lubuntu ofta mer rimliga val. Men för en äldre laptop med SSD och 8 GB RAM verkar Ubuntu 26.04 LTS vara fullt gångbart.

Och det är kanske den viktigaste slutsatsen: en dator som är nästan osäljbar kan fortfarande vara fullt användbar.

Det som stör: svenska språket

Allt är dock inte perfekt. Det största irritationsmomentet i testet är språkstödet. Trots att svenska väljs under installationen blir systemet inte helt svenskt direkt. Man behöver in i inställningarna efteråt och justera språkpaket, region och tangentbord för att få allt som man vill.

Det är inget stort tekniskt problem, men det är en onödig skavank. För en LTS-version borde språkvalet under installationen kännas mer färdigt när skrivbordet väl startar.

Slutsats: en utmärkt LTS även på äldre hårdvara

Ubuntu 26.04 LTS gör ett starkt intryck på Lenovo Z50-70. Trots högre rekommenderade minneskrav, modern GNOME-version och övergången till Wayland känns systemet oväntat smidigt på en äldre konsumentlaptop.

Med SSD och 8 GB RAM räcker hårdvaran längre än man kanske tror. Streaming fungerar. Webbsurf fungerar. Systemet känns modernt utan att vara tungt på ett sätt som gör datorn oanvändbar.

Det här är inte bara en ny Ubuntu-version. Det är också en påminnelse om varför Linux fortfarande är så värdefullt: det kan ge äldre datorer ett andra liv, långt efter att marknaden och andra operativsystem har räknat ut dem.
8 GB RAM, äldre dator, återbruk, datoråterbruk, Debian, firefox, gammal laptop, GNOME 50, hållbar IT, Lenovo Z50-70, Linux, Linux mint, Linux på äldre dator, Linuxdistribution, LTS, NVIDIA GeForce 840M, operativsystem, öppen källkod, SSD, TPM 2.0, Ubuntu, Ubuntu 26.04, Ubuntu 26.04 LTS, Wayland, Windows 11, x11
Tails varnar i tid – ny version ska förebygga uppstartsproblem
En ny version av det integritetsinriktade operativsystemet Tails ska hjälpa användare att undvika framtida uppstartsproblem. Genom att varna för föråldrade säkerhetscertifikat, som slutar gälla 2026, vill utvecklarna förebygga fel innan de uppstår.

En ny version av det integritetsfokuserade operativsystemet Tails har släppts. Med Tails 7.7 införs en funktion som varnar användare för ett problem som annars riskerar att slå till först när det är för sent – vid datorns uppstart.

Tails används av personer som vill surfa anonymt och skydda sin kommunikation. Systemet körs ofta från ett USB-minne och all internettrafik leds genom Tor-nätverket, vilket gör det svårt att spåra användaren.

Den största förändringen i version 7.7 rör så kallade Secure Boot-certifikat. Dessa används av datorer för att kontrollera att endast betrodd programvara startas. Många datorer använder fortfarande certifikat som utfärdades 2011, men dessa kommer att upphöra att gälla i juni 2026.

Microsoft började redan 2023 ersätta de gamla certifikaten, men långt ifrån alla system har uppdaterats. När certifikaten löper ut kan det leda till att datorer inte längre kan starta operativsystem som Tails.

För att förebygga detta inför Tails nu en varningsfunktion som meddelar användaren om äldre certifikat fortfarande används. Tanken är att problemet ska kunna åtgärdas i god tid innan det orsakar driftstörningar.

Utöver denna förändring innehåller uppdateringen även nya versioner av centrala program. Tor Browser uppdateras till version 15.0.10 och e-postklienten Thunderbird till version 140.9.1. Båda är viktiga komponenter för säker kommunikation och anonym surfning.

Även säkerheten i systemet har förstärkts. Bland annat har åtkomsten till systemkatalogen /root begränsats så att endast administratören kan läsa innehållet.

För befintliga användare är uppdateringen relativt enkel. De som kör Tails 7.0 eller senare kan uppgradera automatiskt utan att förlora data som sparats i så kallad Persistent Storage. Om uppgraderingen misslyckas rekommenderas en manuell installation.

Samtidigt uppmanas nya användare att vara uppmärksamma vid installation. Att installera Tails på ett USB-minne raderar all befintlig lagrad data på enheten.

Med den nya varningsfunktionen försöker Tails göra ett annars osynligt tekniskt problem mer konkret. I stället för att användare först märker av felet när datorn slutar fungera, får de nu en chans att agera i förväg. Det är en förändring som kan få stor betydelse, särskilt för dem som är beroende av ett fungerande och säkert system.

https://tails.net/

Teknisk fakta: Tails 7.7

Version: Tails 7.7

Fokus: Integritet, anonymitet och säker uppstart

Ny funktion: Varnar för äldre Secure Boot-certifikat

Riskdatum: Juni 2026

Tor Browser: 15.0.10

Thunderbird: 140.9.1

Säkerhetsändring: /root kan endast läsas av root-användaren
Anonymitet, cybersäkerhet, Integritet, Linux, Microsoft, operativsystem, öppen källkod, Persistent Storage, säkerhetscertifikat, Secure Boot, tails, Tails 7.7, thunderbird, Tor, Tor Browser, USB
Zorin OS 18.1: Linux blir enklare, lättare och mer kompatibelt
Zorin OS 18.1 vill göra Linux enklare för vanliga användare. Med bättre stöd för Windows-program, en ny Lite-version för äldre datorer och uppdaterad hårdvarukompatibilitet tar systemet ännu ett steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ till Windows.

Att byta från Windows till Linux har länge känts lockande för många, men också lite riskfyllt. Kommer mina program fungera? Är systemet svårt att använda? Och klarar det min gamla dator? Med Zorin OS 18.1 försöker utvecklarna ge ett tydligt svar: ja, det kan det.

Den nya versionen av operativsystemet bygger vidare på Zorin OS 18 och fokuserar på tre saker som är avgörande för vanliga användare: bättre stöd för appar, bättre stöd för hårdvara och bättre prestanda på äldre datorer. Resultatet är ett Linux-system som vill vara både tekniskt starkt och lätt att närma sig.

Ett Linux som försöker förstå vad användaren vill göra

En av de mest intressanta nyheterna i Zorin OS 18.1 är att systemet blivit bättre på att känna igen installationsfiler för Windows-program. När en användare försöker öppna en sådan fil kan systemet nu i många fler fall identifiera vilket program det gäller och föreslå en bättre väg: att installera en inbyggd Linux-version eller ett liknande alternativ i stället.

Det här är mer betydelsefullt än det först kan låta. För många som testar Linux är just programfrågan det största hindret. De är vana vid att ladda ner en .exe-fil och dubbelklicka. Om systemet då kan säga att programmet redan finns för Linux, eller föreslå ett närliggande alternativ, minskar tröskeln rejält.

Det handlar alltså inte bara om teknik, utan om användarpsykologi. Zorin försöker möta användaren i ett invant beteende och översätta det till Linuxvärlden. Det är ett smart sätt att göra övergången mindre dramatisk.

Ett skrivbord som blir mer flexibelt

På ytan innehåller Zorin OS 18.1 flera förbättringar av skrivbordsmiljön. Bland annat får användaren fler möjligheter att styra hur fönster placeras på skärmen genom så kallad avancerad fönsterkakling. Det kan låta tekniskt, men i praktiken handlar det om att lättare ordna flera öppna program sida vid sida.

Sådana funktioner blir allt viktigare i takt med att fler arbetar i flera fönster samtidigt: webbläsare, dokument, chatt och videomöten parallellt. Ett operativsystem som hjälper användaren att organisera detta effektivt sparar både tid och mental energi.

Dessutom har gränssnittet förbättrats för språk som skrivs från höger till vänster, och användaren får bättre kontroll över vilka ikoner som syns i panelens aktivitetsfält. Det är små förändringar, men de visar hur modern systemutveckling ofta handlar om att förfina detaljer som påverkar vardagsanvändningen.

LibreOffice och filformatens ständiga maktkamp

Zorin OS 18.1 uppdaterar också flera centrala program, däribland LibreOffice 26.2. Särskilt viktigt är förbättrad kompatibilitet med Microsoft Office och Microsoft 365-dokument.

Det här är ett klassiskt problem i datorvärlden: även om ett alternativt program är bra i sig, måste det också fungera tillsammans med de format som dominerar i skolor, företag och myndigheter. När kompatibiliteten blir bättre minskar den praktiska kostnaden för att välja ett öppnare system.

Det visar också hur teknikutveckling sällan bara handlar om rå prestanda. Ofta avgörs ett programs framgång av hur väl det passar in i de ekosystem människor redan använder.

En Lite-version för äldre datorer

Samtidigt lanseras Zorin OS 18.1 Lite, en lättviktsversion riktad mot äldre eller enklare datorer. Den bygger på skrivbordsmiljön Xfce 4.20, som är känd för att vara resurssnål.

Det är en viktig nyhet i en tid när mycket modern programvara ställer allt högre krav på hårdvara. Genom att erbjuda en lättare version kan äldre datorer få förlängt liv i stället för att kasseras. Det har både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Att kunna använda en dator några år längre betyder mindre elektronikavfall och lägre resursförbrukning.

Lite-versionen får dessutom förbättringar som ny filhanterare, stöd för fingeravtrycksläsare och uppdaterade teman. Det visar att lättviktig inte längre behöver betyda avskalad och tråkig, utan snarare effektiv och genomtänkt.

Ny kärna, bredare hårdvarustöd

Under ytan bygger Zorin OS 18.1 på Linux-kärnan 6.17. Kärnan är den centrala del av operativsystemet som sköter kontakten mellan mjukvara och hårdvara. När kärnan uppdateras förbättras ofta stödet för nya grafikkort, processorer, inmatningsenheter och specialfunktioner.

I den här versionen nämns bland annat bättre stöd för nya NVIDIA-grafikkort, Intel Xe3-grafik, AMD-baserade hybridlaptops, vissa Lenovo ThinkPad- och Samsung Galaxy Book-modeller, samt Apple-tillbehör som Magic Mouse 2 och Touch Bar på Intel-baserade MacBook Pro.

Det är lätt att förbise hur avgörande sådant stöd är. Ett operativsystem kan vara hur elegant som helst, men om inte styrplattan, grafiken eller nätverket fungerar direkt blir användarupplevelsen snabbt frustrerande. Bra hårdvarustöd är därför en av de mest konkreta formerna av teknisk tillgänglighet.

Spel och handhållna datorer blir en allt viktigare målgrupp

En annan tydlig signal i uppdateringen är stödet för spelrelaterad hårdvara, till exempel handhållna systemen ASUS ROG Ally, Lenovo Legion Go och OneXPlayer. Det visar hur Linuxvärlden förändrats.

För bara några år sedan sågs Linux främst som ett system för programmerare, servrar och teknikentusiaster. Nu blir spel, multimedia och vardagsanvändning allt viktigare. När operativsystem som Zorin OS förbättrar stödet för moderna spelmaskiner betyder det att Linux i högre grad försöker bli ett alternativ även för fritid och underhållning, inte bara arbete.

Teknikens riktning: mindre expertkrav, mer vägledning

Det mest intressanta med Zorin OS 18.1 är kanske inte någon enskild funktion, utan den övergripande idén bakom uppdateringen. Operativsystemet försöker inte bara vara kraftfullt – det försöker också vara pedagogiskt. Det guidar användaren, föreslår alternativ och minskar behovet av specialkunskap.

Det pekar mot en större trend inom modern teknik: de system som lyckas bäst är ofta inte de mest avancerade i absolut mening, utan de som bäst döljer komplexiteten utan att förlora kontrollen.

Zorin OS 18.1 verkar därför vara mer än en vanlig versionsuppdatering. Det är ett exempel på hur Linux gradvis utvecklas från ett expertverktyg till ett mer allmänt, användarvänligt och hållbart alternativ. För den som är nyfiken på ett annat sätt att använda datorn kan det vara ett steg mot en framtid där fri programvara inte känns som ett kompromissval, utan som ett fullt rimligt förstahandsval.

https://zorin.com/os

Om Zorin OS i vår wiki

https://wiki.linux.se/Zorin_OS

Andra artiklar om Zorin OS
Faktaruta: Zorin OS 18.1

Version: Zorin OS 18.1

Nyhet: Första punktuppdateringen i Zorin OS 18-serien

Kärna: Linux 6.17

Kontorssvit: LibreOffice 26.2

Ny utgåva: Zorin OS 18.1 Lite

Lite-versionen bygger på: Xfce 4.20

Fokus: Bättre appstöd, bredare hårdvarustöd och förbättrad prestanda

Windows-appdetektion: Över 240 appar känns igen

Webbläsare: Brave förinstallerad som standard

Support till: Juni 2029
AMD, appkompatibilitet, Brave, fri programvara, hårdvarustöd, Intel Xe3, LibreOffice 26.2, Linux, Linux 6.17, Linux för äldre datorer, Linuxdistribution, NVIDIA, Open-source, operativsystem, öppen källkod, tekniknyheter, Windows alternativ, Xfce 4.20, zorin, Zorin OS, Zorin OS 18.1, Zorin OS Lite
Linux 7.1 avvecklar stöd för 486-, 486SX- och AMD Elan-processorer
I utvecklingsgrenen för Linux 7.1 har x86-koden uppdaterats så att stöd för processorfamiljerna M486, M486SX och AMD Elan tas bort. Ändringen innebär att kärnans lägsta praktiska målplattform för 32-bitars x86 höjs från 486-klass till 586-klass. För dagens användare får detta i stort sett inga praktiska konsekvenser, men tekniskt markerar beslutet ett tydligt steg i den långsamma avvecklingen av mycket gammal PC-hårdvara i Linuxkärnan.

Stöd för 486-klassen tas bort i x86-koden

Den aktuella förändringen ingår i en samlad uppdatering av Linuxkärnans x86-plattformskod. I denna uppdatering lyfts borttagandet av stöd för M486, M486SX och MELAN fram som den mest betydande ändringen, före mindre justeringar relaterade till DMI och AMD AGESA.

Rent tekniskt innebär detta att kärnans konfigurationssystem inte längre erbjuder 486 som giltigt processormål för generiska 32-bitars x86-byggen. I filen arch/x86/Kconfig.cpu har hjälptexten ändrats så att den lägsta breda kompatibilitetsnivån nu anges som 586 i stället för 486. Samtidigt har kommentarerna i samma del av koden uppdaterats för att klargöra att både 386- och 486-baserade system inte längre stöds. AMD Elan nämns också uttryckligen bland de äldre processorfamiljer som nu avvecklas.

Ändringen gäller inte bara text utan även faktisk konfigurationslogik

Det handlar inte enbart om språkliga eller dokumentationsmässiga justeringar. De separata konfigurationsalternativen för M486SX, M486 och MELAN har tagits bort ur kärnans Kconfig-struktur. Därmed försvinner också de specifika byggmål som tidigare gjorde det möjligt att anpassa kärnan för dessa processorer.

Detta är en principiellt viktig detalj. När ett processoralternativ tas bort ur konfigurationssystemet innebär det att kärnan inte längre betraktar denna hårdvaruklass som en aktivt stödd målplattform. I praktiken minskar därmed både testbarhet och möjlighet till formellt underhållet stöd för systemen i fråga.

Miniminivån höjs från CPU-familj 4 till 5

Förändringen påverkar också standardvärden och villkorsstyrd logik i den 32-bitars x86-koden. Den lägsta standardnivån för CPU-familj ändras från 4 till 5. Det betyder att baslinjen flyttas från 486-kompatibla processorer till 586-kompatibla processorer.

I samma arbete har relaterade beroenden och villkor rensats upp för att ta bort hänvisningar till de borttagna alternativen. Denna typ av uppstädning är tekniskt viktig eftersom äldre specialfall annars riskerar att leva kvar i koden och komplicera framtida underhåll, även efter att den egentliga funktionaliteten har tagits bort.

Begränsad praktisk betydelse för moderna system

Ur användarperspektiv är den direkta effekten liten. Moderna Linuxdistributioner har sedan länge förutsatt betydligt nyare hårdvara än 486-klassen. Stöd för denna typ av processorer har i praktiken redan varit irrelevant för de flesta vanliga installationer, både på klient- och serversidan.

Däremot har stödet haft ett symboliskt och teknikhistoriskt värde. Linuxkärnan har länge varit känd för att behålla kompatibilitet med mycket gammal hårdvara, ofta långt efter att annan systemmjukvara har övergett den. Att även 486-klassen nu försvinner visar att även ett projekt med stark tradition av bakåtkompatibilitet till slut måste ompröva nyttan av att bära vidare mycket gamla kodvägar.

Bakgrunden: långvarig diskussion om nyttan med 486-stöd

Frågan om att avveckla 486-stödet är inte ny. Linus Torvalds har tidigare offentligt ifrågasatt det praktiska värdet av att behålla denna del av x86-stödet. Resonemanget har i huvudsak varit att koden saknar reell användning i moderna sammanhang och därför inte längre motiverar det underhållsansvar den innebär.

I ett projekt av Linuxkärnans storlek är detta ett återkommande ingenjörsmässigt avvägningsproblem. Varje kvarvarande stöd för äldre hårdvara medför extra konfigurationsfall, fler beroenden, mer komplex logik och ett större behov av försiktighet vid ändringar i angränsande kod. När användningsvärdet blir tillräckligt lågt blir det tekniskt rationellt att ta bort stödet.

Samtidiga mindre ändringar i samma x86-uppdatering

Förutom borttagandet av 486-, 486SX- och AMD Elan-stöd innehåller samma x86-plattformsmerge även två mindre ändringar. Den ena gör det möjligt att skriva ut AGESA-strängen från en post med utökad DMI-information på AMD-baserade system. Den andra består av korrigeringar och generell upprensning i DMI-koden.

Dessa förändringar är tekniskt relevanta men har inte samma principiella tyngd som höjningen av minimikravet för x86-processorer.

Ett tydligt generationsskifte i kärnans x86-stöd

486-processorer tillhör den tidiga 1990-talets PC-generation. Exempel är modeller som Intel 486DX2, en processorfamilj utvecklad före genomslaget för USB, trådlösa nätverk, moderna flertrådade arbetslaster och den typ av grafiskt orienterade Linuxmiljöer som dominerar i dag.

Att Linuxkärnan under så lång tid har bevarat stöd för denna hårdvaruklass är i sig anmärkningsvärt. Att stödet nu tas bort innebär därför mer än enbart en teknisk förenkling. Det markerar också ett generationsskifte i kärnans syn på vad som ska betraktas som en rimlig lägstanivå inom x86-plattformen.

Slutsats

Avvecklingen av stöd för M486, M486SX och AMD Elan i Linux 7.1 är i praktiken en begränsad förändring, men tekniskt tydlig. Kärnans x86-stöd renodlas, minimikravet höjs och äldre specialfall tas bort ur både konfigurationssystem och beroendelogik. För moderna användare är effekten försumbar, men för kärnans arkitektur och historiska utveckling är detta ett tydligt avslut på ännu ett kapitel i Linux långa relation till den tidiga PC-eran.

Faktaruta

Linux 7.1: stöd för processorerna 486, 486SX och AMD Elan tas bort ur x86-koden.

Konsekvens: kärnans lägsta målplattform för 32-bitars x86 flyttas från 486-klass till 586-klass.

I praktiken: ändringen påverkar nästan inga moderna användare.

Symboliskt: Linux lämnar ännu en del av den tidiga PC-eran bakom sig.

Andra artiklar om Linux kernel
32-bitars x86, 486SX, 586, 80486, äldre hårdvara, AMD Elan, bakåtkompatibilitet, CPU-stöd, hårdvara, Intel 486, kernelutveckling, Linus Torvalds, Linux 7.1, linux kernel, Linux nyheter, Linux utveckling, Linux-kärnan, operativsystem, öppen källkod, PC-historia, processorer, retrodatorer, teknikhistoria, x86, x86-arkitektur
Fedora 44 försenas – varför några få buggar kan stoppa ett helt operativsystem
Fedora 44 har försenats efter att flera allvarliga fel upptäckts i systemets mest kritiska delar, som installation, grafik och krypterad uppstart. I stället för att hålla det planerade releasedatumet väljer utvecklarna att pausa lanseringen – ett beslut som visar hur avgörande kvalitetssäkring är när modern programvara ska fungera på många olika typer av hårdvara.

Det låter kanske dramatiskt: en ny version av Fedora Linux var planerad att släppas den 14 april, men lanseringen stoppades i sista stund. Orsaken? Några envisa fel i systemet – så kallade blocker bugs – som bedömdes vara så allvarliga att hela releasen måste skjutas upp, sannolikt till den 21 april.

Men varför kan några få buggar få ett helt operativsystem att vänta? Och vad säger det om hur modern programvara faktiskt byggs? Det här är en berättelse om kvalitetskontroll, teknikens komplexitet och varför förseningar ibland är ett tecken på att något fungerar precis som det ska.

Vad är Fedora – och varför spelar en ny release roll?

Fedora Linux är en av världens mest inflytelserika Linuxdistributioner. Den används både av entusiaster, utvecklare och som teknikplattform för innovationer som senare kan dyka upp i andra system. Fedora fungerar ofta som ett slags laboratorium för ny programvara: här introduceras nya skrivbordsmiljöer, uppdaterade utvecklarverktyg och modern systemteknik tidigt.

Version 44 skulle bland annat föra med sig GNOME 50 för Workstation, Plasma 6.6 för KDE-användare, Budgie 10.10 med Wayland-stöd, förbättringar i installationsverktyget Anaconda och flera uppdaterade programpaket för utvecklare och servermiljöer.

Det är alltså inte konstigt att många väntat på släppet.

När ett planerat datum inte räcker

I stora mjukvaruprojekt finns nästan alltid en målkalender. Fedora 44 hade en planerad lansering den 14 april. Men i praktiken är ett releasedatum inte en garanti – det är ett mål som bara gäller om systemet anses tillräckligt stabilt.

När Fedora-projektet kom fram till att flera allvarliga fel fortfarande var öppna, ställdes det planerade Go/No-Go-mötet i praktiken in. Beskedet från kvalitetsarbetet var tydligt: det fanns flera kvarstående blockerare, och inget tydde på att de kunde ignoreras eller ”viftas bort”.

Det är här begreppet final blocker bug blir centralt.

Vad är en blocker bug?

Alla buggar är inte lika viktiga. Vissa är irriterande men går att leva med, till exempel ett mindre grafiskt fel eller en ovanlig krasch i ett specialprogram. En blocker bug är däremot ett fel som anses så allvarligt att produkten inte bör släppas alls förrän det är löst.

Det handlar ofta om sådant som:
- att installationen kraschar
- att användaren inte kan konfigurera viktiga funktioner
- att systemet inte startar korrekt
- att grundläggande säkerhets- eller krypteringsfunktioner fallerar
Med andra ord: fel som förstör själva grundupplevelsen.

Vad var det som stoppade Fedora 44?

De accepterade blockerarna i Fedora 44 rör inte smådetaljer, utan just sådant som användaren möter allra först.

Ett av problemen gäller en Mesa-bugg som kan få den inledande systemkonfigurationen att krascha på datorer med NVIDIA-hårdvara. Mesa är en viktig del av grafikstacken i Linuxvärlden, och grafikproblem tidigt i uppstart eller installation kan göra systemet oanvändbart direkt för vissa användare.

De övriga accepterade blockerarna är kopplade till Plasma Setup, alltså installations- och förstagångsflödet för KDE-varianten av Fedora. Där påverkas bland annat tangentbordslayout och Wi-Fi-konfiguration – två saker som är avgörande när en användare ska komma igång med systemet.

Dessutom finns två föreslagna blockerare kopplade till kärnan, alltså Linux-kärnan själv. De handlar om svart skärm i samband med att användaren anger LUKS-lösenord, alltså lösenordet för krypterade diskar. Ett av fallen ska dessutom vara specifikt observerat på en ThinkPad X1 Carbon Gen 13.

Detta är ett bra exempel på hur svår modern systemutveckling är: problemen finns i gränssnittet mellan grafikdrivrutiner, kärnan, hårdvara, kryptering och installationsflöden. Ett fel i en sådan kedja kan räcka för att hela upplevelsen faller samman.

Varför just första uppstarten är så känslig

Ur ett tekniskt perspektiv är första uppstarten en av de mest kritiska faserna för ett operativsystem. Då ska många delar fungera samtidigt:
- grafiken ska starta korrekt
- tangentbord och språkval ska fungera
- nätverk ska kunna konfigureras
- krypterade system ska låsas upp
- användaren ska kunna slutföra grundinställningarna utan fel
Om något går sönder här spelar det nästan ingen roll hur bra resten av systemet är. Användaren kommer aldrig fram till de mer avancerade funktionerna.

Det är därför det är logiskt att Fedora väljer att vänta. En release är inte bara en teknisk leverans – den är ett första intryck.

Förseningen som kvalitetsstämpel

I teknikvärlden uppfattas förseningar ofta negativt. Men i projekt som Fedora kan en uppskjuten release också tolkas som ett sundhetstecken. Det visar att kvalitetsprocessen faktiskt har mandat att säga stopp.

Det är frestande att hålla ett datum, särskilt när användare, utvecklare och medier väntar. Men att släppa ett system med kända problem i installation, nätverk eller krypterad uppstart hade sannolikt kostat mer i förtroende än vad en veckas försening gör.

På så sätt fungerar blocker bugs som en sorts säkerhetsventil i utvecklingsprocessen. De påminner om att programvara inte bara är kod – det är också testning, prioritering och ansvar.

Vad väntar i Fedora 44 när den väl kommer?

Trots förseningen ser Fedora 44 ut att bli en stor uppdatering. Bland nyheterna märks:
- GNOME 50 i Workstation-versionen
- Plasma 6.6 för KDE-användare, med nytt installationsflöde och ny inloggningshantering
- Budgie 10.10 med stöd för Wayland
- förbättringar i Anaconda-installationsprogrammet
- bättre hantering av Live-media och förbättrat stöd för aarch64 på Windows on ARM-laptops
- uppdaterade utvecklarverktyg och paket, som MariaDB 11.8, Ansible 13, Helm 4 och Golang 1.26
- Nix i paketrepositorierna för utvecklare
Det visar hur bred en modern Linuxrelease är. Det handlar inte bara om ett nytt skrivbord eller några nya appar, utan om ett helt ekosystem av verktyg, drivrutiner, pakethantering och plattformsteknik.

En liten försening, en stor påminnelse

Fedora 44:s uppskjutna release är i grunden en påminnelse om hur skör och komplex digital infrastruktur kan vara. Det räcker inte att ”det mesta fungerar”. För ett operativsystem måste även de allra första minuterna – installationen, uppstarten, inloggningen, nätverket – vara robusta.

Därför är en försenad release ibland bättre än en punktlig.

Och kanske är det just där den populärvetenskapliga lärdomen finns: bakom varje ”uppdatering” vi klickar hem döljer sig ett enormt samspel mellan människor, kod och maskiner. När det samspelet inte riktigt håller ihop, då märks det direkt. Men när utvecklare vågar bromsa i tid, är det också ett tecken på att tekniken tas på allvar.

https://qa.fedoraproject.org/blockerbugs/milestone/44/final/buglist

Teknisk ruta: Fedora 44

Typ: Linuxdistribution med fokus på ny teknik och snabba uppdateringar

Status: Försenad release på grund av kvarvarande blocker bugs i kritiska systemdelar

Planerat släpp: Flyttat från 14 april till tidigast 21 april

Berörda problem: krascher i initial setup på NVIDIA-system, fel i Plasma Setup för tangentbord och Wi-Fi samt svarta skärmar vid LUKS-upplåsning

Skrivbordsmiljöer: GNOME 50, Plasma 6.6 och Budgie 10.10 med Wayland-stöd

Övriga nyheter: uppdaterad Anaconda-installation, förbättrad Live-media, bättre stöd för aarch64 på Windows on ARM samt nya paketversioner för utvecklare

Exempel på uppdaterade verktyg: MariaDB 11.8, Ansible 13, Helm 4 och Golang 1.26
Anaconda, blocker bugs, Budgie 10.10, buggar, fedora, Fedora 44, fedora linux, försening, GNOME 50, KDE Plasma 6.6, kvalitetssäkring, Linux, Linux-kärnan, LUKS, mjukvaruutveckling, NVIDIA, Open-source, operativsystem, red hat, release, Wayland
Linux 7.0 är här – men den stora nyheten är inte siffran
Linux 7.0 är här – men bakom det nya versionsnumret döljer sig ingen dramatisk omvälvning. I stället handlar det om en rad genomtänkta förbättringar som gör operativsystemet säkrare, snabbare och mer framtidssäkrat. Med stabilt stöd för Rust, nya säkerhetslösningar och smartare hantering av resurser fortsätter Linux att utvecklas i små men viktiga steg.

När Linux 7.0 nu har släppts är det lätt att tro att vi står inför ett dramatiskt teknikskifte. Men versionshoppet från 6.19 till 7.0 är framför allt en praktisk omnumrering, inte en revolution. Linus Torvalds beskriver releasen som stabil och relativt odramatisk, med fokus på många små förbättringar snarare än stora förändringar.

Det betyder dock inte att uppdateringen är ointressant. Tvärtom visar Linux 7.0 hur modern systemutveckling fungerar: genom kontinuerliga förbättringar som tillsammans gör systemet snabbare, säkrare och mer flexibelt.

Rust blir en etablerad del av kärnan

En av de mest uppmärksammade nyheterna är att programmeringsspråket Rust inte längre betraktas som experimentellt i Linuxkärnan.

Det innebär inte att C försvinner, men det markerar att Rust nu är ett accepterat verktyg för utvecklare. Fördelen är att Rust är designat för att undvika många vanliga minnesfel redan innan programmet körs. På sikt kan det leda till färre buggar och säkrare system.

Säkerhet i fokus – redo för framtidens hot

Linux 7.0 tar också steg mot framtidens cybersäkerhet. Stöd för post-kvantkryptografi införs genom ML-DSA-signaturer, samtidigt som äldre och osäkrare metoder som SHA-1 tas bort.

Det visar hur kärnan utvecklas i takt med nya hot – även sådana som ännu inte är fullt verklighet, som attacker från framtida kvantdatorer.

Bättre kontroll och isolering i systemet

Ett annat viktigt område är förbättrad kontroll i systemet. Den snabba I/O-mekanismen io_uring får bättre filtrering, vilket gör det lättare att begränsa vad program får göra i känsliga miljöer.

Dessutom introduceras nullfs, ett minimalistiskt filsystem som fungerar som en tom startpunkt innan det riktiga systemet laddas. Det gör uppstarten mer flexibel och renare, särskilt i container- och molnmiljöer.

Prestanda och lagring förbättras

Linux 7.0 innehåller flera förbättringar inom lagring och minneshantering. Swap-systemet förenklas och blir mer effektivt, och filsystem som XFS får nya funktioner för övervakning och självläkning.

Även andra filsystem förbättras, till exempel med bättre stöd för stora blockstorlekar och modern komprimering. Det handlar om små tekniska steg som tillsammans kan ge märkbara prestandavinster.

Smartare nätverk och modernare infrastruktur

På nätverkssidan aktiveras AccECN, en teknik som hjälper datorer att reagera tidigare på trängsel i nätverket. Det kan leda till stabilare och snabbare dataöverföringar.

Samtidigt fortsätter förbättringar inom virtualisering och molnstöd, vilket gör Linux ännu bättre anpassat för moderna IT-miljöer.

En evolution – inte en revolution

Det kanske viktigaste med Linux 7.0 är vad det representerar. Trots det nya versionsnumret handlar det inte om ett stort språng, utan om fortsatt evolution.

Linux utvecklas steg för steg: säkrare kod, bättre prestanda, renare arkitektur och fler verktyg för framtiden. Det är just denna stabila och metodiska utveckling som gjort Linux till ryggraden i allt från servrar till mobiltelefoner och superdatorer.

Kort sagt: Linux 7.0 ser kanske stort ut på ytan, men den verkliga styrkan ligger i de många små förbättringarna som driver tekniken framåt.

https://lore.kernel.org/lkml/CAHk-=wj2WqpPBwpAXo8bj_Hx-NxKMRVTVMUaQis7+Vm6XLRZiw@mail.gmail.com/T/#u

Teknisk fakta: Linux 7.0

Version: Linux Kernel 7.0

Typ av release: Versionsskifte från 6.19, främst en omnumrering

Viktig nyhet: Rust-stöd är inte längre markerat som experimentellt

Säkerhet: Stöd för ML-DSA post-kvant-signaturer, SHA-1 för modulsignering borttaget

Filsystem: Uppdateringar för Btrfs, EROFS, XFS och F2FS

Nätverk: AccECN aktiverat, CAKE får multiqueue-stöd

Virtualisering: Förbättringar i KVM och Hyper-V

Övrigt: NULLFS introduceras, förbättringar i minneshantering och swap

Andra artiklar om Linux Kernel
AccECN, Btrfs, cybersäkerhet, EROFS, F2FS, filsystem, Hyper-V, io\_uring, kernel, kernelutveckling, KVM, Linux, linux kernel, Linux Kernel 7.0, minneshantering, ML-DSA, nätverk, Open-source, operativsystem, öppen källkod, post-kvantkryptografi, prestanda, Rust, swap, systemprogrammering, tekniknyheter, Virtualisering, XFS
FreeBSD vill bli bättre på bärbara datorer – och nu får användarna hjälpa till
FreeBSD tar ett tydligt steg mot att bli ett mer användarvänligt operativsystem för bärbara datorer. Genom ett nytt offentligt testprogram vill projektet samla in anonymiserade data om hur väl olika laptopmodeller fungerar, samtidigt som satsningen markerar en större ambition: att göra FreeBSD till ett starkare alternativ även för vanligt skrivbordsbruk.

FreeBSD har länge haft ett rykte som ett stabilt och kraftfullt operativsystem för servrar. Men nu pågår en tydlig förändring. Genom ett nytt offentligt testprogram för bärbara datorer tar FreeBSD ett viktigt steg mot att också bli ett mer attraktivt alternativ för vardagligt skrivbordsbruk.

Kärnan i satsningen är enkel: användare uppmanas att testa FreeBSD på sina egna laptops och skicka in anonymiserade resultat. Dessa data ska sedan användas för att bygga upp en offentlig kompatibilitetsmatris där både användare och utvecklare kan se vilka modeller som fungerar bra, vilka funktioner som saknas och om viss extra konfigurering krävs.

Det här är betydligt mer än ett litet communityinitiativ. Testfasen är en del av FreeBSD Foundations större Laptop Support and Usability Project, en långsiktig och välfinansierad satsning för att förbättra hårdvarustöd och användarupplevelse på moderna bärbara datorer.

Från spridda forumtrådar till systematisk kunskap

För den som har velat köra FreeBSD på en laptop har informationen länge varit ojämn och svår att överblicka. Ofta har man fått förlita sig på forumtrådar, wiki-sidor och enskilda användares erfarenheter. Det nya testprogrammet försöker ersätta detta med något mycket mer strukturerat: en modell-för-modell-kartläggning av hur väl FreeBSD fungerar på olika datorer.

Testverktyget gör en automatisk genomgång av datorns hårdvara och loggar vilka funktioner som fungerar och vilka som inte gör det. Efteråt kan användaren själv lägga till kommentarer om sin upplevelse innan resultaten skickas in. Målet är att skapa ett slags gemensamt kunskapsarkiv där det snabbt går att få svar på frågor som:
- Vilken laptopmodell fungerar bäst med FreeBSD?
- Stöds trådlöst nätverk, ljud och Bluetooth?
- Fungerar vila och återupptagning som det ska?
- Krävs någon extra handpåläggning för att få systemet stabilt?
Detta gör projektet värdefullt både för nya användare som funderar på att installera FreeBSD och för utvecklare som vill se var insatser behövs mest.

En större satsning på användbarhet

Den offentliga testningen är bara en del av en mer omfattande strategi. Satsningen offentliggjordes redan i september 2024, då FreeBSD Foundation tillsammans med Quantum Leap Research avsatte 750 000 dollar för att stärka laptopstöd och allmän användbarhet i systemet.

Arbetet har fokuserat på flera av de områden som är mest avgörande för att ett operativsystem ska fungera bra på en modern bärbar dator: trådlöst nätverk, ljud, grafik, Bluetooth samt strömsnåla vilolägen och återupptagning. Det är just dessa detaljer som avgör om ett system känns redo för vardagsbruk eller fortfarande främst lämpar sig för tekniskt intresserade entusiaster.

Särskilt intressant är att FreeBSD Foundation uttryckligen kopplar bättre laptopstöd till bredare användning bland utvecklare och företag. Resonemanget är tydligt: om FreeBSD även ska vara relevant utanför serverhallen måste det fungera väl i människors dagliga arbetsmiljöer.

Framsteg under 2025 och 2026

Enligt projektets uppdateringar hade märkbara förbättringar redan gjorts under slutet av 2025. Stöd för Wi-Fi 4 och 5 lades till för viktig hårdvara, arbete med Wi-Fi 6 påbörjades, grafikstödet förbättrades och fler kretsuppsättningar från Intel, Realtek och Mediatek fick bättre kompatibilitet. Dessutom fick Framework Laptop – en dator som blivit populär bland teknikintresserade tack vare sin modulära design – särskild uppmärksamhet.

Under 2026 har arbetet fortsatt med fokus på grafikdrivrutiner, nätverk och förbättringar i installationsprogrammet. Inför FreeBSD 15.1, som planeras till juni 2026, väntas ytterligare ett viktigt steg för skrivbordsanvändare: KDE Plasma ska för första gången kunna väljas direkt i installationsprogrammet. Det kan verka som en detalj, men signalvärdet är stort. Ett sådant val visar att FreeBSD inte längre bara tänker på serveradministratörer, utan även på användare som vill ha ett komplett skrivbordssystem från start.

Så fungerar testningen

För den som vill delta är processen relativt enkel. Användaren installerar ett testverktyg som automatiskt undersöker datorns hårdvara och systemfunktioner. Resultaten sparas i en katalog i anonymiserad form. Den som vill kan sedan lägga till egna kommentarer i en fil innan allt skickas in som en så kallad pull request. Därefter behandlas rapporten och publiceras i kompatibilitetsmatrisen.

En viktig del av projektet är att inga personligt identifierbara uppgifter ska publiceras. Det gör att deltagande kan ske med låg tröskel samtidigt som projektet får tillgång till bred och verklighetsnära testdata.

Ett skifte i FreeBSD:s självbild

Det mest intressanta med initiativet är kanske inte testverktyget i sig, utan vad det säger om FreeBSD:s framtidsvision. Operativsystemet har länge setts som ett robust, tekniskt avancerat men ganska nischat alternativ, starkt förknippat med servrar och infrastruktur. Nu verkar projektet vilja bryta med den bilden.

Genom att investera i laptopstöd, användarvänlighet och en tydlig offentlig kompatibilitetsöversikt visar FreeBSD att man vill bli ett trovärdigt val även för den som använder sin dator till utveckling, studier eller vanligt skrivbordsarbete. Det handlar inte om att överge sina styrkor, utan om att bredda dem.

En viktig framtidsfråga

För fria operativsystem är hårdvarustöd ofta en avgörande faktor. Även ett tekniskt starkt system får svårt att växa om användarna inte vet vilka datorer som fungerar eller om grundläggande funktioner som trådlöst nätverk och viloläge är opålitliga. Därför är FreeBSD:s nya testprogram mer än bara en praktisk datainsamling. Det är också ett sätt att bygga förtroende.

Om satsningen lyckas kan den göra FreeBSD mer tillgängligt för nya grupper av användare, samtidigt som utvecklarna får bättre underlag för att prioritera rätt förbättringar. Det gör projektet till ett tydligt exempel på hur teknisk utveckling och användarmedverkan kan gå hand i hand.

FreeBSD:s nya offentliga laptoptestning är därför inte bara en ny funktion eller en tillfällig kampanj. Det är ett tecken på en större förändring: från ett system som främst förknippats med servrar till ett operativsystem som på allvar vill ta plats även på skrivbordet

Call for testing: introducing the Laptop Integration Testing project

Teknisk faktaruta: FreeBSDs laptopsatsning

Status: Offentlig testfas pågår

Syfte: Kartlägga laptopkompatibilitet och förbättra FreeBSD för vardagligt skrivbordsbruk

Metod: Användare kör ett automatiserat testverktyg och skickar in anonymiserade resultat

Insamlade data: Hårdvara, stöd för funktioner, eventuella problem, frivilliga användarkommentarer

Fokusområden: Wi-Fi, ljud, grafik, Bluetooth, vila och återupptagning

Finansiering: 750 000 dollar från FreeBSD Foundation och Quantum Leap Research

Mål: Skapa en publik kompatibilitetsmatris för olika laptopmodeller

Kommande version: FreeBSD 15.1 väntas i juni 2026

Nyhet i 15.1: KDE Plasma planeras bli valbart direkt i installationsprogrammet
Bluetooth, BSD, desktop usability, freebsd, FreeBSD 15.1, FreeBSD Foundation, Grafikdrivrutiner, hårdvarustöd, kde plasma, kompatibilitet, laptop compatibility, laptop testing, laptopstöd, Linux-alternativ, operativsystem, öppen källkod, skrivbordssystem, teknik, UNIX, Wi-Fi
Trisquel 12 – Linux för den som sätter frihet först
Med nya Trisquel 12.0 “Ecne” visar den helt fria Linuxdistributionen att det fortfarande finns operativsystem där principer väger tyngre än bekvämlighet. Byggd på Ubuntu 24.04 LTS riktar sig Trisquel till användare som vill ha full kontroll över sin programvara – även om det innebär färre proprietära lösningar och smalare hårdvarustöd.

I en tid när de flesta operativsystem bygger på en blandning av öppen och sluten programvara finns det fortfarande projekt som går i en annan riktning. Ett av de tydligaste exemplen är Trisquel, en Linuxdistribution som nu har släppt sin nya version: Trisquel 12.0 “Ecne”.

Men Trisquel är inte bara ännu en Linuxvariant. Det är ett system för användare som tycker att programvarufrihet är viktigare än bekvämlighet, maximal hårdvarukompatibilitet eller den senaste kommersiella tekniken.

Vad menas med “fri programvara”?

När man hör ordet “fri” tänker många direkt på pris. Men i Trisquels värld betyder fri något annat: att användaren ska ha kontroll över programvaran. Det handlar om rätten att använda, studera, ändra och dela programmen.

Det innebär också att Trisquel medvetet utesluter sådant som många andra Linuxdistributioner inkluderar, till exempel:
- proprietära drivrutiner
- stängd firmware
- andra icke-fria komponenter
Resultatet blir ett operativsystem som ligger mycket nära de ideal som förs fram av GNU-projektet, som också listar Trisquel som en av de fullt fria distributioner som rekommenderas.

Frihet har ett pris

Den här typen av kompromisslös filosofi ger dock konsekvenser. Eftersom Trisquel inte använder proprietära drivrutiner eller firmware kan vissa datorer, grafikkort, nätverkskort eller annan hårdvara fungera sämre — eller inte alls — jämfört med i mer vanliga Linuxsystem som Ubuntu eller Fedora.

Det gör att Trisquel inte är en distribution för alla. Den riktar sig snarare till användare som vill ha ett system där etiska principer kring digital frihet väger tyngre än att allt fungerar direkt från start.

Bygger på Ubuntu 24.04 LTS

Den nya versionen, Trisquel 12.0 Ecne, bygger på Ubuntu 24.04 LTS, vilket ger systemet en modern och stabil grund med långtidsstöd. LTS står för Long Term Support, alltså att versionen får säkerhetsuppdateringar under flera år.

För Trisquel 12 gäller stöd ända fram till 31 maj 2029. Det gör versionen särskilt intressant för användare som vill ha ett stabilt system under lång tid, exempelvis i skolor, föreningar, äldre datorer eller andra miljöer där man inte vill uppgradera ofta.

Flera varianter för olika behov

Trisquel 12 kommer inte i bara en version, utan i flera olika utgåvor anpassade för olika användare:

Trisquel

Standardversionen använder skrivbordsmiljön MATE 1.26.2. Den påminner om klassiska skrivbordsmiljöer och passar dem som vill ha ett bekant och traditionellt gränssnitt.

Triskel

Den här varianten använder KDE Plasma 5.27.12, som erbjuder fler möjligheter att anpassa utseende och funktioner i detalj.

Trisquel Mini

För äldre datorer eller resurssnåla system finns Trisquel Mini, som bygger på LXDE 0.99.2. Den är lättviktig och designad för att fungera bra även på enklare hårdvara.

Trisquel Sugar

Den pedagogiska versionen bygger på Sugar 0.121, en lärplattform med fokus på barn och utbildning. Den innehåller ett stort antal aktiviteter för lärande.

Netinstall

För avancerade användare finns också en Netinstall-bild, som gör det möjligt att bygga ett mer skräddarsytt system från grunden. Här finns bland annat GNOME 46 tillgängligt i installationssteget.

Brett stöd för olika arkitekturer

Trisquel 12 stöder flera processorarkitekturer:
- amd64 – vanliga 64-bitars Intel- och AMD-datorer
- ppc64el – 64-bitars Power-arkitektur
- arm64 – 64-bitars ARM
- armhf – 32-bitars ARM
Det visar att projektet inte bara riktar sig till traditionella stationära datorer, utan också till andra typer av system och plattformar.

Programvarorna som följer med

Trisquel 12 innehåller flera uppdaterade program:
- Abrowser 148 som standardwebbläsare
- Icedove 140 som e-postklient
- LibreOffice 24 som kontorspaket
Dessutom använder systemet Linux-libre, en version av Linuxkärnan där all icke-fri kod har tagits bort. Standardkärnan är 6.8.x, medan 6.17.x anges som så kallad Hardware Enablement Stack.

Det finns också uppdateringar via projektets backports-förråd, där nyare versioner av bland annat följande program ingår:
- Inkscape
- LibreOffice
- Tuba
- yt-dlp
Mer än bara versionsnummer

Bakom Trisquel 12 ligger också ett omfattande underhållsarbete. Projektet uppger att över 300 paket har modifierats för just denna version, tillsammans med flera buggfixar och andra förbättringar.

Det kanske inte låter lika spektakulärt som nya visuella funktioner, men det säger mycket om hur mycket arbete som krävs för att skapa ett helt fritt operativsystem. Att rensa bort icke-fria delar och samtidigt hålla systemet användbart och modernt är tekniskt krävande.

Varför spelar sådana här projekt roll?

För många användare är Trisquel förmodligen för nischat. Men även för den som aldrig tänker installera det fyller projektet en viktig funktion.

Det påminner om att teknik inte bara handlar om prestanda och funktioner, utan också om makt, kontroll och insyn. Vem bestämmer över datorn — användaren eller tillverkaren? Kan man granska koden? Kan man ändra systemet? Eller är man låst till vad ett företag tillåter?

Trisquel representerar en idé om att datorer ska vara verktyg som användaren faktiskt äger och förstår, inte svarta lådor styrda av stängd kod.

Ett operativsystem med tydlig ideologi

Trisquel 12.0 “Ecne” är därför mer än bara en ny Linuxrelease. Det är också ett exempel på hur teknik kan utvecklas utifrån en tydlig ideologisk övertygelse: att digital frihet är värd att försvara, även när det innebär kompromisser.

För användare som delar den synen erbjuder Trisquel ett modernt, långsiktigt underhållet och helt fritt alternativ i Linuxvärlden. För andra fungerar det kanske främst som en påminnelse om att våra tekniska val också är politiska och filosofiska.

https://trisquel.info/en/download
Teknisk fakta: Trisquel 12.0 “Ecne”
- Bas: Ubuntu 24.04 LTS
- Support: Till 31 maj 2029
- Kärna: Linux-libre 6.8.x
- HWE-kärna: 6.17.x
- Standardwebbläsare: Abrowser 148
- E-postklient: Icedove 140
- Kontorspaket: LibreOffice 24
- Skrivbordsmiljöer: MATE 1.26.2, KDE Plasma 5.27.12, LXDE 0.99.2
- Arkitekturer: amd64, ppc64el, arm64, armhf
- Övrigt: Över 300 modifierade paket
Abrowser, datorer, fri programvara, GNU, GNU FSDG, Icedove, kde plasma, libreoffice, Linux, Linux-libre, Linuxdistribution, LTS, LXDE, MATE, mjukvara, Open-source, operativsystem, teknik, Trisquel, Trisquel 12.0, Ubuntu 24.04 LTS
Frankrike satsar på Linux – ett steg mot digital självständighet
Frankrike tar ett historiskt steg mot digital självständighet genom att ersätta Windows med Linux i statliga datorer. Beslutet är en del av en bredare strategi för att minska beroendet av utländska teknikleverantörer och stärka kontrollen över landets digitala infrastruktur – med konkreta planer som ska tas fram av varje ministerium redan till hösten 2026.

Frankrike tar nu ett tydligt och strategiskt steg bort från proprietära operativsystem. Landets regering har meddelat att statliga arbetsdatorer successivt ska gå över från Windows till Linux – ett beslut som är en del av en större satsning på digital suveränitet.

Vad innebär beslutet?

Bakom initiativet står DINUM (Direction interministérielle du numérique), den myndighet som ansvarar för att samordna digital utveckling inom den franska staten.

I ett officiellt uttalande klargör DINUM att Linux ska ersätta Windows på arbetsstationer inom offentlig sektor. Men det handlar inte om en snabb eller centraliserad utrullning. Istället måste varje ministerium ta fram en egen handlingsplan senast hösten 2026.

Dessa planer ska inte bara omfatta operativsystem, utan även:
- Samarbetsverktyg
- Antiviruslösningar
- AI-system
- Databaser
- Virtualisering
- Nätverksutrustning
Det visar att förändringen är betydligt bredare än en enkel OS-uppgradering.

Varför Linux?

Beslutet är starkt kopplat till begreppet digital suveränitet – alltså ett lands förmåga att kontrollera sin egen digitala infrastruktur utan beroende av utländska aktörer.

Linux spelar här en central roll eftersom det är:
- Öppen källkod – koden kan granskas och modifieras
- Leverantörsoberoende – ingen enskild aktör kontrollerar systemet
- Flexibelt – kan anpassas efter specifika behov
Genom att minska beroendet av exempelvis Microsoft vill Frankrike stärka kontrollen över sina egna system och data.

Mer än bara teknik

Det här beslutet handlar inte enbart om IT – det är också ett politiskt ställningstagande.

Europa har länge diskuterat beroendet av stora teknikföretag utanför regionen, särskilt från USA. Frankrikes satsning kan ses som ett konkret försök att bryta detta beroende och samtidigt stimulera europeiska alternativ.

Liknande initiativ har tidigare genomförts i mindre skala, exempelvis i städer och regioner, men detta är en av de mest omfattande nationella satsningarna hittills.

Vad händer nu?

Även om riktningen är tydlig, återstår många praktiska frågor:
- Vilka Linuxdistributioner ska användas?
- Hur säkerställs kompatibilitet med befintliga system?
- Hur utbildas personalen?
Svar på dessa frågor väntas i de planer som varje ministerium ska lämna in under 2026.

En möjlig dominoeffekt?

Frankrikes beslut kan få konsekvenser långt utanför landets gränser. Om övergången lyckas kan det inspirera andra europeiska länder att följa efter.

Det skulle i så fall kunna innebära:
- Ökad användning av öppen källkod i offentlig sektor
- Stärkt europeisk IT-industri
- Minskad dominans från globala teknikjättar
Slutsats

Frankrikes satsning på Linux är inte bara en teknisk förändring – det är ett strategiskt vägval. Genom att prioritera öppen källkod och minska beroendet av externa leverantörer markerar landet en tydlig ambition: att ta kontroll över sin digitala framtid.

Hur framgångsrik denna omställning blir återstår att se, men en sak är klar – detta är ett av de mest betydelsefulla stegen mot digital självständighet i Europa på länge.

https://www.numerique.gouv.fr/sinformer/espace-presse/souverainete-numerique-reduction-dependances-extra-europeennes

Faktaruta: Frankrikes Linuxsatsning

Beslut: Frankrike vill ersätta Windows med Linux på statliga arbetsdatorer.

Ansvarig myndighet: DINUM, landets interministeriella digitaliseringsdirektorat.

Tidsplan: Varje ministerium ska ta fram en genomförandeplan senast hösten 2026.

Syfte: Stärka digital suveränitet och minska beroendet av utländska teknikleverantörer.

Omfattar även: Samarbetsverktyg, antivirus, AI, databaser, virtualisering och nätverksutrustning.

Linuxdistribution: Ännu inte officiellt fastställd.
cybersäkerhet, digital suveränitet, digitalisering, DINUM, Europa, Frankrike, IT-strategi, Linux, linux desktop, myndigheter, offentlig sektor, operativsystem, öppen källkod, teknikpolitik, Windows
Ventoy 1.1.11 – USB-verktyget som förändrar hur vi installerar operativsystem
Ventoy förändrar i grunden hur vi skapar och använder startbara USB-minnen. Genom att låta användaren kopiera flera operativsystem direkt till en och samma enhet – utan att behöva formatera om den – erbjuder verktyget en flexibel och tidseffektiv lösning för installation, felsökning och testning. Med den senaste uppdateringen, version 1.1.11, förbättras både stabiliteten och kontrollen ytterligare, samtidigt som projektet tar steg mot en framtid där operativsystem kan startas direkt över nätverk.

Ventoy är ett open source-verktyg som på kort tid blivit en favorit bland både tekniker och entusiaster. Idén är lika enkel som kraftfull: istället för att gång på gång formatera ett USB-minne för varje nytt operativsystem, kan du bara kopiera dina installationsfiler direkt – och starta dem utan krångel.

Det kan låta som en liten förbättring, men i praktiken förändrar det hela arbetsflödet kring installation, felsökning och testning av operativsystem.

Från engångsverktyg till flexibel verktygslåda

Traditionellt har skapandet av startbara USB-enheter varit en ganska rigid process. Varje gång du vill testa ett nytt system måste du skriva över hela USB-minnet. Ventoy bryter med detta genom att behandla USB-enheten som vanlig lagring.

Du kan exempelvis:
- Kopiera flera ISO-, WIM-, IMG-, VHD(x)- eller EFI-filer samtidigt
- Starta datorn från USB-enheten
- Välja vilket system du vill köra via en meny
Resultatet blir en slags “verktygslåda på USB”, där du kan ha flera operativsystem och verktyg redo samtidigt. Dessutom kan Ventoy även läsa och starta filer från lokala diskar, vilket ytterligare ökar flexibiliteten.

En lösning för nästan alla datorer

En av Ventoys stora styrkor är dess breda stöd för olika systemarkitekturer. Samma USB-enhet kan användas i en rad olika miljöer:
- x86 Legacy BIOS
- IA32 UEFI
- x86_64 UEFI
- ARM64 UEFI
- MIPS64EL UEFI
Det gör verktyget särskilt användbart i blandade miljöer – från äldre datorer till moderna system och specialplattformar.

Stöd för en hel värld av operativsystem

Ventoy fungerar med ett imponerande antal operativsystem och systemavbilder. Bland dessa finns:
- Windows och WinPE
- Linux-distributioner
- ChromeOS
- Unix-liknande system
- Virtualiseringsmiljöer som VMware och Xen
Det breda stödet gör att Ventoy inte bara är ett installationsverktyg, utan även ett kraftfullt verktyg för felsökning, recovery och experiment.

Ny version: stabilare och smartare

Den senaste versionen, 1.1.11, visar hur projektet fortsätter att mogna.

En viktig förbättring är att ett tidigare problem med visning vid start av Windows- och WinPE-avbilder i UEFI-läge nu har åtgärdats. För användare som arbetar med systeminstallationer innebär detta en mer stabil och pålitlig uppstart.

Samtidigt har den så kallade AutoInstall-funktionen blivit mer avancerad. Två nya inställningar –
VT_WINDOWS_DISK_NONVTOY_CLOSEST_XXX och VT_LINUX_DISK_NONVTOY_CLOSEST_XXX – gör det möjligt att mer exakt styra vilken disk som ska användas vid automatiserade installationer. Det är särskilt värdefullt i system med flera lagringsenheter, där fel val annars kan få stora konsekvenser.

Förbättringar för Linux och nya system

Linux-användare får också flera tekniska förbättringar:
- Installationsskriptet Ventoy2Disk.sh har optimerats
- porteus-hook.sh har uppdaterats
- Förbättrat stöd för T2SDE
- Ny kompatibilitet med KylinSecOS
Det visar att Ventoy inte bara riktar sig till vanliga desktop-användare, utan även till mer avancerade och specialiserade miljöer.

Nästa steg: installation över nätverk

Utvecklingen stannar inte vid USB-enheter. Projektet bakom Ventoy arbetar också med iVentoy, en lösning för att starta och installera operativsystem via nätverket (PXE).

Här försvinner behovet av fysiska USB-enheter helt. Istället kan datorer starta direkt från en server, vilket är särskilt användbart i större nätverk eller organisationer.

iVentoy stöder:
- Legacy BIOS
- IA32 UEFI
- x86_64 UEFI
- ARM64 UEFI
Och är kompatibelt med över 110 operativsystem, inklusive Windows, WinPE, Linux och olika virtualiseringsplattformar.

En liten idé med stor påverkan

Ventoy visar hur en relativt enkel idé – att slippa formatera om USB-minnen – kan få stor praktisk betydelse. Genom att göra installationsprocessen snabbare, mer flexibel och mindre felbenägen har verktyget blivit en självklar del av många teknikers vardag.

Med fortsatta förbättringar och satsningar som iVentoy pekar utvecklingen dessutom mot en framtid där installation av operativsystem blir ännu mer automatiserad – och kanske helt fri från fysiska medier.

https://www.ventoy.net/en/index.html

Teknisk faktaruta

Program: Ventoy 1.1.11

Funktion: Skapar startbara USB-enheter utan upprepad formatering

Filstöd: ISO / WIM / IMG / VHD / VHDX / EFI

Arkitekturer: Legacy BIOS, IA32 UEFI, x86_64 UEFI, ARM64 UEFI, MIPS64EL UEFI

Kompatibilitet: Windows, WinPE, Linux, ChromeOS, Unix, VMware, Xen

Viktiga nyheter: Fixad UEFI-visning för Windows/WinPE, utökad AutoInstall, Linux-förbättringar

Nya system: KylinSecOS, förbättrat stöd för T2SDE

Utökning: iVentoy för PXE-boot och nätverksinstallation
BIOS, bootbar, ISO, IT, iVentoy, Linux, Linux distribution, Multiboot, Open-source, operativsystem, PXE, Systemadministration, systeminstallation, teknik, tux, UEFI, USB, Ventoy, Windows, winpe
Ubuntu höjer ribban – därför kräver nästa version mer minne
Ubuntu 26.04 LTS höjer minimikravet för arbetsminne i skrivbordsversionen från 4 till 6 GB RAM. Förändringen speglar hur moderna operativsystem blivit mer avancerade, med tyngre skrivbordsmiljöer och högre krav på prestanda för att ge en smidig användarupplevelse.

När Ubuntu släpper sin nästa långtidsversion, Ubuntu 26.04 LTS (”Resolute Raccoon”), sker en liten men symboliskt viktig förändring: minimikravet på arbetsminne för skrivbordsversionen höjs från 4 GB till 6 GB.

Vid första anblick kan det låta som en obetydlig teknisk detalj. Men i praktiken säger det en hel del om hur moderna operativsystem utvecklas – och vad vi idag förväntar oss av en ”normal” datorupplevelse.

Vad betyder egentligen “minimikrav”?

Minimikrav handlar inte om vad som precis går att starta, utan vad som ger en användbar upplevelse.

Tidigare har Ubuntu Desktop officiellt kunnat köras på 4 GB RAM. I verkligheten har dock många användare märkt att systemet känns trögt vid vanlig användning, till exempel när man öppnar flera webbläsarflikar, kör kontorsprogram eller använder moderna webbappar.

Genom att höja gränsen till 6 GB signalerar Canonical att de vill sätta en mer realistisk standard, snarare än en teoretisk lägstanivå.

Den verkliga orsaken: tyngre skrivbordsmiljöer

En av de största förändringarna i Ubuntu 26.04 är övergången till GNOME 50.

GNOME har under flera år utvecklats mot att bli mer visuellt avancerat och funktionsrikt. Det handlar om smidigare animationer, bättre multitasking, mer integrerade systemfunktioner och förbättrad grafikhantering.

Allt detta kräver mer resurser, särskilt RAM. Det handlar inte om ineffektiv kod, utan om att dagens skrivbord fungerar mer som kompletta applikationsplattformar än enkla gränssnitt.

En oväntad jämförelse: Ubuntu vs Windows

Det kanske mest överraskande är att Ubuntu nu passerar Windows 11 i officiella RAM-krav.

Windows 10 (64-bit) kräver 2 GB RAM, Windows 11 kräver 4 GB, medan Ubuntu 26.04 Desktop alltså sätter gränsen vid 6 GB.

Detta betyder dock inte att Ubuntu är tyngre i praktiken. Microsofts krav är ofta satta mycket lågt för kompatibilitet, medan Ubuntu nu snarare anger vad som krävs för en smidig upplevelse.

Servervärlden påverkas inte

För serverversionen av Ubuntu gäller helt andra regler.

Ubuntu Server fortsätter att ha mycket låga krav, från omkring 1–1,5 GB RAM och så lite som 4–5 GB lagring. Här finns inget grafiskt gränssnitt som drar resurser, utan fokus ligger på effektivitet och skalbarhet.

Vad betyder det här för användare?

För de flesta är förändringen knappt märkbar. Nästan alla moderna datorer har idag minst 8 GB RAM.

Men för vissa grupper är det relevant, särskilt för användare med äldre datorer, återbruksprojekt eller lågkostnadsdatorer. I dessa fall kan lättare skrivbordsmiljöer som Xfce eller LXQt vara bättre alternativ än standardversionen av Ubuntu.

En större trend: mjukvara speglar hårdvaran

Det här beslutet är en del av en bredare utveckling inom teknikvärlden.

När hårdvaran blir kraftfullare anpassas mjukvaran för att utnyttja den. Resultatet blir bättre grafik, mer avancerade funktioner och högre krav på resurser.

Ubuntu 26.04 LTS visar tydligt att även Linuxvärlden följer samma trend.

Slutsats

Att Ubuntu höjer minimikravet till 6 GB RAM är inte ett tecken på att systemet blivit ineffektivt, utan att det blivit mer ambitiöst.

Det handlar om att leverera en modern skrivbordsupplevelse som motsvarar dagens förväntningar, snarare än gårdagens begränsningar.

https://ubuntu.com

Vår ubuntu sidan i wikin för dej som vill tanka ubuntu redan idag.

https://wiki.linux.se/Ubuntu

Faktaruta: Ubuntu 26.04 LTS

Version: Ubuntu 26.04 LTS

Kodnamn: Resolute Raccoon

Ny miniminivå för RAM: 6 GB för Desktop

Tidigare krav: 4 GB RAM i Ubuntu 24.04 LTS

Processor: 2 GHz dubbelkärnig eller bättre

Lagring: minst 25 GB ledigt utrymme

Serverversion: påverkas inte på samma sätt

Möjlig förklaring: högre krav för en modern skrivbordsupplevelse, bland annat med GNOME 50
Canonical, datorer, Edubuntu, GNOME 50, Linux, Linux distribution, Open-source, operativsystem, prestanda, RAM krav, systemkrav, teknik, Ubuntu, Ubuntu 26.04, ubuntu desktop, Ubuntu LTS, Ubuntu Server
KDE Plasma 6.7 – nästa steg för Linux-skrivbordet
KDE fortsätter att förfina Linux-skrivbordet med nästa stora uppdatering av KDE Plasma. Version 6.7 bjuder inte på en enskild revolutionerande nyhet, men väl en rad genomtänkta förbättringar – från smartare funktioner och modernare design till kraftfullare grafikstöd. Tillsammans gör de skrivbordet både mer lättanvänt och tekniskt avancerat.

Den 16 juni 2026 släpps nästa stora version av KDE:s skrivbordsmiljö, KDE Plasma 6.7. Redan i maj får nyfikna användare möjlighet att testa betaversioner, men vad innebär uppdateringen i praktiken?

Här är en populärvetenskaplig genomgång av de viktigaste nyheterna.

Ett smartare och mer flexibelt skrivbord

Plasma 6.7 introducerar flera funktioner som gör vardagsanvändningen smidigare och mer intuitiv.

En ny funktion gör det möjligt att skriva tecken som inte finns på det fysiska tangentbordet, vilket är särskilt användbart för språk, symboler och specialtecken. Samtidigt får panelen en enkel växlingsknapp för att snabbt byta mellan ljust och mörkt läge.

En annan nyhet är global “push-to-talk”, vilket gör att användare kan aktivera mikrofonen tillfälligt i exempelvis röstchattar eller möten. Dessutom tillkommer en helt ny applikation för att hantera utskriftsköer, vilket ger bättre kontroll över pågående utskrifter.

Förbättrad design och konsekvens

KDE fortsätter att förfina sitt visuella uttryck genom förbättringar i Breeze-temat.

Markeringar i program som filhanteraren Dolphin, dokumentvisaren Okular och e-postklienten KMail får en mer rundad och modern stil. Detta bidrar till ett mjukare och mer enhetligt gränssnitt.

Dessutom införs stöd för att installera egna ljudteman samt standardiserade bakgrundseffekter, som exempelvis suddighet (blur). Resultatet är ett mer sammanhängande och professionellt utseende över hela systemet.

Stora tekniska förbättringar i bakgrunden

Under ytan sker flera viktiga förändringar, framför allt i fönsterhanteraren KWin.

Bland nyheterna finns stöd för så kallad “multi-GPU swapchain” via Vulkan, vilket förbättrar prestanda på system med flera grafikkort. Även stöd för 3D LUT införs, vilket gör färghantering mer effektiv och kan minska belastningen på grafikhårdvaran.

Wayland-stödet förbättras ytterligare, bland annat genom bättre fraktionell skalning som minskar visuella glapp mellan element. Dessutom införs standardiserade protokoll för bakgrundseffekter, vilket öppnar för mer konsekventa visuella upplevelser mellan olika applikationer.

Smidigare arbetsflöden

Plasma 6.7 innehåller också en rad förbättringar som direkt påverkar hur användaren arbetar.

Det blir möjligt att sätta en global tangentbordsgenväg för att rensa notifieringshistoriken. Fönster i aktivitetsfältet kan sorteras, och det blir enklare att hantera fönsterlayout, inklusive att återställa fönster från “tiling”-lägen.

Systemövervakaren förbättras med bättre stöd för flera grafikkort, och systemfältet (system tray) kan nu anpassas ytterligare, exempelvis genom att ändra ordningen på objekt.

Även nätverks- och VPN-inställningar har uppdaterats, vilket gör det enklare att hantera anslutningar som OpenVPN och OpenConnect.

Stabilitet och kompatibilitet i fokus

Utöver nya funktioner satsar KDE stort på stabilitet och kompatibilitet.

Stödet för sandboxade applikationer, såsom Flatpak-program, förbättras när det gäller skärminspelning och fjärrskrivbord. Det blir också möjligt att exkludera vissa fönster från inspelning via permanenta regler.

Dessutom införs stöd för nätverksövervakning på FreeBSD, vilket visar att Plasma fortsätter bredda sitt stöd utanför traditionella Linux-miljöer.

Vad innebär detta för användaren?

KDE Plasma 6.7 är inte en dramatisk omvälvning, utan snarare en tydlig vidareutveckling.

Fokus ligger på att förbättra detaljerna: göra systemet snabbare, mer konsekvent och enklare att använda. Samtidigt stärks den tekniska grunden, särskilt genom förbättrat Wayland-stöd och modern grafikhantering.

Detta gör Plasma till ett fortsatt starkt alternativ för både vardagsanvändare och mer avancerade användare.

När kan man testa?

Den första betaversionen släpps den 14 maj 2026, följt av en andra beta den 28 maj. Den slutliga versionen planeras till den 16 juni 2026.

Plasma 6.7 bygger på KDE Frameworks 6.26 och Qt 6.10, vilket innebär att hela KDE-plattformen fortsätter sin snabba tekniska utveckling.

https://kde.org/sv
Fakta: KDE Plasma 6.7

KDE Plasma 6.7 är nästa stora version av KDE:s skrivbordsmiljö för Linux och andra Unix-liknande system.
- Släppdatum: 16 juni 2026
- Första beta: 14 maj 2026
- Andra beta: 28 maj 2026
- Bygger på KDE Frameworks 6.26
- Bygger på Qt 6.10
- Nytt stöd för bland annat förbättrad Wayland-skalning, push-to-talk och utskriftsköhantering
KDE, KDE Frameworks, kde plasma, KWin, Linux, linux desktop, Open-source, operativsystem, Plasma 6.7, Qt, skrivbordsmiljö, teknik, uppdatering, Wayland

Linux passerar 5 % på Steam – en milstolpe för spelvärlden

Linux har tagit ett historiskt kliv i spelvärlden. I Valves senaste statistik för Steam syns att Linux för första gången passerat 5 procent av användarna, samtidigt som flera distributioner visar tydliga uppgångar. Utvecklingen pekar på att Linux inte längre bara är ett alternativ för entusiaster, utan håller på att etablera sig som en verklig plattform för datorspel.

Linux har länge betraktats som ett nischsystem för entusiaster, utvecklare och servrar. Men något håller på att förändras – och förändringen går snabbare än många hade förutspått. I mars 2026 nådde Linux för första gången över 5 % av användarna på Valves spelplattform Steam. Det kan låta som en liten siffra, men i sammanhanget är det ett historiskt genombrott.

Från marginal till momentum

För bara några år sedan var Linux knappt synligt i Steams statistik. När systemet passerade 2 % i november 2024 sågs det som en stor framgång. Ett år senare hade andelen ökat till drygt 3 %.

Men utvecklingen har nu accelererat. I mars 2026 landade Linux på hela 5,33 %, vilket är en ökning med +3,10 procentenheter på bara en månad. Det är inte bara en ökning – det är ett språng.

Toppdistributionerna bland Linuxspelare på Steam

Siffrorna ger en inblick i vilka Linuxdistributioner som faktiskt används av spelare – och här syns en tydlig toppstrid. Arch Linux leder med 0,34 %, följt av Linux Mint 22.3 på 0,27 %. Ubuntu-varianter och äldre Mint-versioner finns också representerade, medan Manjaro placerar sig längre ned. Gemensamt för alla är att de ökar, vilket tyder på att Linux växer brett snarare än att en enskild distribution dominerar.

Samtidigt avslöjar statistiken något ännu mer intressant: de distributioner som listas här utgör bara en liten del av helheten.

Kategori	Andel	Förändring
Linux totalt	5,33 %	+3,10 %
Arch Linux 64-bit	0,34 %	+0,15 %
Linux Mint 22.3 64-bit	0,27 %	+0,13 %
Ubuntu Core 24 64-bit	0,14 %	+0,06 %
Linux Mint 22.2 64-bit	0,07 %	+0,02 %
Ubuntu 25.10 64-bit	0,06 %	+0,06 %
Manjaro Linux 64-bit	0,06 %	+0,06 %
Summa av visade distros	0,94 %	+0,48 %

Trots att detta är några av de mest välkända distributionerna står de tillsammans för mindre än 1 %. Det innebär att över 4 % av alla Steam-användare på Linux inte syns i denna lista – något som pekar mot dolda kategorier som exempelvis SteamOS eller andra mindre identifierade system.

Detaljerna bakom siffrorna

Trots att dessa är de mest synliga distributionerna är det tydligt att de tillsammans bara utgör en liten del av helheten – långt under 1 %.

Det innebär att merparten av Linux-användarna på Steam – över 4 % – inte syns tydligt i denna lista.

Var kommer resten ifrån?

Detta är kanske den mest fascinerande frågan i statistiken. Några möjliga förklaringar är:

Steam Deck och SteamOS
Valves egen spelkonsol använder en specialanpassad Linuxdistribution (baserad på Arch), som inte alltid redovisas separat.
Generiska eller okända distributioner
Vissa system kan rapporteras som “Other” eller grupperas ihop.
Mätmetod och klassificering
Steams hårdvaruundersökning bygger på frivilligt deltagande, vilket kan ge snedfördelningar.

Samtidiga förändringar i Windows

Samtidigt som Linux ökar sker stora förändringar på Windows-sidan:

Windows totalt: 92,33 % (–4,28 %)
Windows 11: 66,85 % (+10,57 %)
Windows 10: kraftig nedgång (nästan –15 %)

Det tyder på att många användare är mitt i en övergång – och att vissa i den processen väljer Linux istället.

Är Linux nu en riktig spelplattform?

Den klassiska frågan har länge varit: ”Kan man verkligen spela på Linux?”

Idag är svaret i allt större utsträckning: ja.

Med tekniker som Proton, bättre grafikstöd via Vulkan och ett växande bibliotek av kompatibla spel har Linux gått från experiment till ett seriöst alternativ.

Slutsats

Att Linux passerar 5 % på Steam är mer än bara en siffra. Det är ett tydligt tecken på en större förändring:

Linux växer snabbare än någonsin inom gaming
Proprietära plattformar tappar gradvis mark
Öppen källkod når nya användargrupper

Och kanske viktigast av allt:
Linux är inte längre ett “alternativ” för spel – det är en del av mainstream.

Frågan nu är inte om Linux kan växa vidare, utan hur snabbt det kommer att göra det.

https://store.steampowered.com/hwsurvey/?platform=combined

  
    Teknisk fakta
  
      Plattform
      Steam Hardware & Software Survey
    
      Period
      Mars 2026
    
      Linux totalt
      5,33 % (+3,10 procentenheter)
    
      Windows totalt
      92,33 % (-4,28 procentenheter)
    
      macOS totalt
      2,35 %
    
      Största Linuxdistro
      Arch Linux 64-bit – 0,34 %
    
      Kommentar
      Linux passerar för första gången 5 %-nivån i Steams statistik.

arch linux, gaming på Linux, Linux, linux gaming, Linux mint, Manjaro, Open-source, operativsystem, PC gaming, Proton, spelplattform, spelutveckling, statistik, Steam, steam deck, steam survey, teknik, Ubuntu, Valve, windows vs linux

Ubuntu 26.04 LTS Beta – nästa generations Linux tar form
Ubuntu 26.04 LTS Beta ger en tidig inblick i nästa stora steg för världens mest använda Linuxdistribution. Med Linux 7.0, GNOME 50, Mesa 26.0 och övergången till en ren Wayland-miljö satsar Canonical på modern grafik, bättre säkerhet och starkare stöd för både spel, AI och professionella arbetsflöden.

Canonical har nu släppt en betaversion av nästa stora långtidssupporterade Linuxdistribution: Ubuntu 26.04 LTS. Den färdiga versionen väntas den 23 april 2026, men redan nu går det att få en tydlig bild av vart Linuxvärlden är på väg.

Den här versionen, med kodnamnet Resolute Raccoon, markerar ett tekniskt kliv framåt – både när det gäller prestanda, grafik och säkerhet.

Ett nytt hjärta: Linux 7.0

Kärnan i operativsystemet är den kommande Linux 7.0, som fungerar som systemets motor. Linuxkärnan ansvarar för allt från hårdvarukommunikation till processhantering.

I version 7.0 ligger fokus på bättre stöd för ny hårdvara, effektivare resursanvändning och förbättrad säkerhet. Det betyder att både nya och äldre datorer kan dra nytta av bättre prestanda och stabilitet.

Grafiken får ett lyft – särskilt för spel

Ubuntu 26.04 levereras med Mesa 26.0, en viktig komponent för grafikrendering i Linux.

Detta innebär förbättrad spelprestanda, bättre stöd för moderna grafikkort och stabilare grafik i både spel och skrivbordsmiljö. För Linux-användare som spelar spel eller arbetar med grafik är detta en tydlig förbättring.

GNOME 50 – slutet för X11

Den grafiska skrivbordsmiljön är GNOME 50, och här sker en av de största förändringarna: stöd för det gamla fönstersystemet X11 har tagits bort.

Istället gäller nu Wayland som standard och enda alternativ, medan äldre X11-program fortfarande kan köras via kompatibilitetslagret XWayland.

Det här är ett stort steg i Linuxvärldens modernisering. Wayland ger bättre säkerhet, smidigare grafik och färre tekniska begränsningar.

Nya funktioner: säkerhet och automatisering

Trots att detta är en LTS-version, där stabilitet är prioriterat, introduceras flera viktiga nyheter.

Hårdvarubaserad kryptering via TPM ger ökad säkerhet direkt på systemnivå. Automatiserad installation med Landscape gör det enklare för organisationer att rulla ut system i större skala.

Dessutom finns inbyggt stöd för GPU-beräkningar genom NVIDIA CUDA och AMD ROCm, vilket gör Ubuntu mer attraktivt för AI, maskininlärning och tung databehandling.

Lång support – upp till 10 år

Som en LTS-version får Ubuntu 26.04 fem års standardstöd fram till 2031, och upp till tio år med Ubuntu Pro.

Det gör systemet särskilt intressant för företag, servrar och utbildningsmiljöer där långsiktig stabilitet är avgörande.

Viktigt att veta om betaversionen

Betaversionen är främst till för testning och kan innehålla buggar, prestandaproblem och ofärdiga funktioner.

Därför bör den inte installeras på en produktionsdator där stabil drift är viktig.

Sammanfattning

Ubuntu 26.04 LTS visar tydligt vart Linux är på väg: bort från äldre teknik som X11, mot modern grafik via Wayland och med ett starkare fokus på säkerhet och högpresterande beräkningar.

Med en ny kärna, förbättrad grafik och lång supporttid kan detta bli en av de viktigaste Ubuntu-versionerna på många år.

https://releases.ubuntu.com/26.04

Läs mer om Ubuntu i vår wiki

https://wiki.linux.se/Ubuntu

Faktaruta: Ubuntu 26.04 LTS Beta

Version: Ubuntu 26.04 LTS Beta

Kodnamn: Resolute Raccoon

Kärna: Linux 7.0

Skrivbordsmiljö: GNOME 50

Grafikstack: Mesa 26.0

Displayserver: Wayland

X11-stöd: Endast via XWayland för äldre program

Nya funktioner: TPM-baserad kryptering, automatiserad installation med Landscape, stöd för NVIDIA CUDA och AMD ROCm

Slutlig utgåva: 23 april 2026

RC-version: 16 april 2026

Supporttid: 5 år, upp till 10 år med Ubuntu Pro
ai linux, Canonical, GNOME 50, gpu computing, Linux 7.0, linux desktop, Linux distribution, Linux nyheter, mesa 26, Open-source, operativsystem, Ubuntu, Ubuntu 26.04 LTS, Ubuntu Beta, Ubuntu LTS, Wayland, XWayland
Tails 7.6 gör det enklare att kringgå censur
Tails 7.6 gör anonym surfning enklare än någonsin genom att automatiskt kringgå censur och samtidigt förbättra användarvänligheten – ett viktigt steg för fri och privat internetåtkomst världen över.

Den integritetsfokuserade Linux-distributionen Tails har fått en ny uppdatering som gör det betydligt lättare att ansluta till det anonyma nätverket Tor – även i miljöer där det är blockerat.

Den stora nyheten i version 7.6 är automatiskt stöd för så kallade Tor-bryggor, en teknik som gör det möjligt att dölja att man använder Tor och därmed ta sig förbi censur.

Automatisk anslutning trots blockeringar

I många länder och organisationer försöker man aktivt blockera Tor-trafik. Tidigare har det krävt teknisk kunskap att manuellt konfigurera alternativa anslutningar.

Med Tails 7.6 sker detta nu automatiskt:
- Systemet upptäcker om Tor är blockerat
- Det erbjuder att hämta fungerande bryggor
- Bryggorna anpassas efter användarens region
Tekniken bakom detta kommer från The Tor Project och bygger bland annat på deras Moat-API. Dessutom används metoden domain fronting, som maskerar trafiken så att den ser ut som vanlig webbkommunikation.

Detta gör det betydligt svårare för censurfilter att identifiera och stoppa Tor-användning.

Ny lösenordshanterare integrerad i systemet

En annan viktig förändring är att standardverktyget för lösenord har bytts ut.

Tidigare använde Tails KeePassXC, men nu ersätts det av GNOME Secrets.

Bytet innebär flera förbättringar:
- Bättre integration med skrivbordsmiljön
- Återställt stöd för hjälpmedel, som skärmtangentbord
- Kompatibilitet med befintliga lösenordsdatabaser
Användare som behöver mer avancerade funktioner kan fortfarande installera KeePassXC manuellt.

Uppdaterade program och bättre stöd för ny hårdvara

Version 7.6 innehåller även uppdateringar av centrala program:
- Tor Browser till version 15.0.8
- Mozilla Thunderbird till version 140.8
- Electrum till version 4.7
Samtidigt har firmware uppdaterats för att förbättra kompatibiliteten med modern hårdvara, särskilt när det gäller grafik och trådlösa nätverk.

Felsökningar och stabilitet

Flera mindre men viktiga problem har också åtgärdats, bland annat:
- Fel i översättningar vid språk- och tangentbordsval
- En trasig informationsknapp i Thunderbird
- Problem med automatiska uppdateringar i vissa språkversioner
Detta bidrar till en mer stabil och konsekvent användarupplevelse.

Enklare uppgraderingar utan dataförlust

Sedan tidigare versioner stödjer Tails automatiska uppgraderingar, och detta gäller även för 7.6.
- Användarens Persistent Storage bevaras vid uppdatering
- Manuell uppgradering finns som alternativ vid problem
Ett steg mot mer tillgänglig anonymitet

Tails 7.6 visar tydligt att fokus inte bara ligger på säkerhet, utan även på användarvänlighet. Genom att automatisera tekniskt avancerade funktioner som Tor-bryggor blir anonym kommunikation tillgänglig för fler.

Samtidigt gör förbättrad integration och stabilitet att systemet fungerar bättre i vardagen – oavsett om användaren är tekniskt avancerad eller nybörjare.

https://tails.net

Fakta: Tails 7.6

Version: 7.6

Största nyheten: Automatiskt stöd för Tor-bryggor för att kringgå censur

Ny lösenordshanterare: GNOME Secrets ersätter KeePassXC som standard

Tor Browser: 15.0.8

Thunderbird: 140.8

Electrum: 4.7

Fördel: Enklare anonym anslutning på nätverk där Tor blockeras

Uppgradering: Automatisk uppdatering stöds från Tails 7.0 med Persistent Storage bevarad
Anonymitet, Censur, cybersäkerhet, Electrum, GNOME Secrets, Integritet, KeePassXC, Linux, Open-source, operativsystem, tails, thunderbird, Tor, Tor Browser, Tor-bryggor
Mindre GRUB – säkrare start? Canonical vill strama åt Secure Boot i Ubuntu 26.10

Canonical planerar en omfattande förändring av hur Ubuntu startar i framtiden. Genom att kraftigt begränsa funktionerna i GRUB vid Secure Boot vill företaget minska säkerhetsrisker – men förslaget kan samtidigt tvinga många användare att ändra hur deras system är uppbyggda.

Vad handlar det om?

Företaget Canonical, som utvecklar Ubuntu, planerar förändringar i hur system startar med Secure Boot i version 26.10.

Kärnan i förslaget är att skapa en nedbantad version av GRUB för system som använder Secure Boot.

Denna variant skulle ta bort stöd för flera avancerade funktioner, bland annat LUKS, LVM, ZFS och Btrfs, samt delar av RAID och vissa filformat.

I stället ska system starta från en enklare lösning, oftast en vanlig ext4-partition för /boot.

Varför vill man göra detta?

Bakgrunden är säkerhet. GRUB körs innan operativsystemet startar och har därför mycket hög behörighet.

För att kunna starta systemet måste GRUB kunna läsa olika filsystem, tolka diskformat och hantera konfigurationer. Varje sådan funktion innebär mer kod, och mer kod innebär fler potentiella sårbarheter.

Genom att minska mängden funktioner vill Canonical:

minska attackytan
göra säkerhetsgranskning enklare
förbättra tillförlitligheten i Secure Boot-kedjan

Det är ett exempel på principen att enklare system ofta är lättare att säkra.

Vad är Secure Boot?

Secure Boot är en funktion i modern firmware som ser till att endast signerad kod får köras vid uppstart.

Processen fungerar ungefär så här:

först verifierar firmware bootloadern
sedan verifierar bootloadern operativsystemets kärna
därefter startar systemet

Om något i kedjan inte är betrott stoppas uppstarten.

Problemet är att GRUB i dag är ganska komplext, vilket gör det till en möjlig angreppspunkt.

Vad blir konsekvenserna?

För många användare kan förändringen få stora praktiska effekter.

System som använder kryptering med LUKS eller volymhantering med LVM kommer inte längre fungera tillsammans med Secure Boot i standardutförande.

Även användare av ZFS och Btrfs påverkas, eftersom dessa filsystem tas bort ur den signerade GRUB-versionen.

Uppgraderingar kan stoppas

Canonical har också meddelat att system som använder dessa funktioner inte kommer kunna uppgraderas till Ubuntu 26.10 via vanliga verktyg.

Istället måste användaren:

ändra sin partitionering
installera om systemet
eller stänga av Secure Boot

Det innebär ett tydligt brott mot dagens förväntningar om smidiga uppgraderingar.

Servermiljöer påverkas mest

I många serverinstallationer är det vanligt att kombinera kryptering, LVM och RAID.

Det betyder att förändringen inte bara är en teknisk detalj, utan kan kräva omdesign av hela system.

För organisationer med etablerade infrastrukturer kan detta bli både tidskrävande och kostsamt.

En konflikt mellan säkerhet och flexibilitet

Det här illustrerar en klassisk avvägning inom IT.

Ett enklare system är lättare att säkra, men också mindre flexibelt.

Canonical prioriterar tydligt säkerheten i bootkedjan, medan många användare värderar möjligheten att bygga avancerade lagringslösningar.

Även utseendet förenklas

Förslaget innebär också att stöd för bildformat som PNG och JPEG tas bort i den signerade GRUB-versionen.

Det gör att teman med bakgrundsbilder och ikoner inte längre fungerar i Secure Boot-läge.

Det är en liten förändring i praktiken, men visar tydligt ambitionen att ta bort allt som inte är absolut nödvändigt.

Vad händer nu?

Förslaget gäller Ubuntu 26.10 och är ännu inte slutgiltigt beslutat.

Diskussionen i communityn är intensiv, och det är möjligt att Canonical justerar planen innan den genomförs.

Slutsats

Canonical försöker minska komplexiteten i en av de mest kritiska delarna av systemstarten.

Det kan leda till bättre säkerhet, men också till att vissa funktioner och arbetssätt försvinner.

Frågan som återstår är hur mycket flexibilitet användarna är beredda att offra för en säkrare uppstart.

https://discourse.ubuntu.com/t/streamlining-secure-boot-for-26-10/79069

Faktaruta: GRUB och Secure Boot i Ubuntu 26.10

Vad föreslås?
Canonical vill minska funktionerna i den signerade GRUB-versionen som används med Secure Boot.

Vad kan tas bort?
Stöd för LUKS, LVM, ZFS, Btrfs, delar av md-raid samt PNG- och JPEG-bilder i GRUB-teman.

Varför?
Syftet är att minska attackytan i den känsliga uppstartsprocessen före att operativsystemet har laddats.

Vilka påverkas?
Användare och administratörer som har system med kryptering, avancerad lagring eller särskilda boot-konfigurationer.

Praktisk följd
Vissa system kan behöva en separat ext4-partition för /boot för att fortsatt fungera med Secure Boot.

Risk för användare
Berörda installationer kan få svårt att uppgradera till Ubuntu 26.10 utan omkonfigurering.

Status
Förslaget är ännu inte slutgiltigt beslutat och diskussionen pågår.

bootloader, Btrfs, Canonical, cybersäkerhet, filsystem, grub, Linux, LUKS, LVM, operativsystem, Secure Boot, server, Ubuntu, zfs
EndeavourOS Titan – snabbare installation och smartare hårdvarustöd
Den Arch Linux-baserade distributionen EndeavourOS har fått en ny version med kodnamnet Titan. Uppdateringen introducerar Linux-kärnan 6.19, KDE Plasma 6.6 och förbättrad hårdvarudetektering för grafikkort och virtuella maskiner. Med nya verktyg för GPU-drivrutiner och en smidigare installationsprocess fortsätter distributionen att göra Arch-ekosystemet mer tillgängligt för fler användare.

Den Arch Linux-baserade distributionen EndeavourOS har fått en ny stabil version kallad Titan. Uppdateringen bygger på den moderna Linux-kärnan 6.19 och levereras med skrivbordsmiljön KDE Plasma 6.6. För användare innebär detta både bättre hårdvarustöd och en mer strömlinjeformad installationsprocess.

EndeavourOS har länge varit ett populärt alternativ för dem som vill använda Arch Linux utan att behöva installera allt manuellt från början. Distributionen ger en relativt ren Arch-upplevelse, men med ett grafiskt installationsprogram och ett antal praktiska verktyg som gör systemet enklare att komma igång med.

Ny kärna och uppdaterad KDE-miljö

I Titan-versionen används Linux-kärnan 6.19, vilket ger stöd för nyare hårdvara och förbättrad prestanda. Den grafiska miljön bygger på KDE Plasma 6.6.2, tillsammans med KDE Frameworks 6.23 och programsviten KDE Gear 25.12.3.

Den här kombinationen innebär bland annat:
- bättre energieffektivitet
- förbättrad grafikhantering
- modernare systembibliotek
- uppdaterade KDE-program
Resultatet är en mer stabil och responsiv skrivbordsmiljö.

Smartare grafikdetektering

En av de största nyheterna i Titan är förbättrad hårdvarudetektering för grafikkort och virtuella maskiner. Systemet kan nu automatiskt identifiera olika GPU-typer och installera rätt drivrutiner.

Samtidigt introduceras ett nytt verktyg:

eos-hwtool

Med detta verktyg kan användare enkelt installera eller ta bort grafikdrivrutiner efter behov. Det är särskilt användbart för personer som växlar mellan olika grafikkort eller experimenterar med olika drivrutiner.

Dessutom laddas GPU-drivrutiner tidigare i startprocessen, vilket kan förbättra systemets stabilitet och grafiska prestanda.

Större installationsfil – men bättre upplevelse

Installationsfilen (ISO-avbilden) har blivit något större jämfört med tidigare versioner.
- tidigare storlek: cirka 3 GB
- Titan: cirka 3,4 GB
Enligt utvecklarna beror ökningen på nya funktioner som gör installationen smidigare, inte på att systemet blivit tyngre eller mer resurskrävande.

Uppdaterad grafikstack och installerare

Under huven innehåller Titan flera viktiga tekniska uppdateringar.

Bland annat ingår:
- Mesa 26.0.1 för Intel- och AMD-grafik
- NVIDIA-drivrutin 590.48.01
- en nyare version av Calamares, distributionsinstallationsprogrammet
Calamares ansvarar för själva installationsprocessen och uppdateringen ger ett mer stabilt och användarvänligt installationsflöde.

Nya och uppdaterade program

Titan levereras också med uppdaterade versioner av flera välkända open source-program:
- Firefox 148 – webbläsare med nya AI-funktioner
- MPV 0.41.0 – avancerad videospelare
- Vim 9.2 – kraftfull textredigerare
- GParted 1.8 – verktyg för diskpartitionering
Dessutom installeras nu fler grafikrelaterade paket automatiskt, inklusive Vulkan-drivrutiner och komponenter för hårdvaruaccelererad videodekodning.

Rolling release – inga ominstallationer behövs

EndeavourOS följer Arch Linux modell med rolling release. Det betyder att systemet installeras en gång och sedan hålls uppdaterat kontinuerligt via vanliga systemuppdateringar.

Befintliga användare behöver därför inte installera Titan på nytt. Det räcker att uppdatera systemet med kommandot:
```
sudo pacman -Syu
```
Ett Arch-system som blivit ännu enklare

Med förbättrad hårdvarudetektering, ett nytt verktyg för GPU-drivrutiner och uppdaterade systemkomponenter fortsätter EndeavourOS att utvecklas mot sitt mål: att göra Arch Linux mer tillgängligt utan att kompromissa med flexibiliteten.

Titan-versionen är ytterligare ett steg i den riktningen – ett modernt Linuxsystem som kombinerar kraft, enkel installation och kontinuerliga uppdateringar.

https://endeavouros.com/

Fakta: EndeavourOS Titan

Distribution: EndeavourOS

Version: Titan

Bas: Arch Linux

Kärna: Linux 6.19

Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.6.2

Grafikstöd: Automatisk detektering av GPU och virtuella maskiner

Nytt verktyg: eos-hwtool för installation och borttagning av GPU-drivrutiner

Grafikstack: Mesa 26.0.1 och NVIDIA 590.48.01

Installerare: Uppdaterad Calamares

Övrigt: Vulkan-drivrutiner och stöd för hårdvaruaccelererad videodekodning installeras automatiskt

Uppdatering för befintliga användare: sudo pacman -Syu
arch linux, Calamares, EndeavourOS, EndeavourOS Titan, firefox, GParted, GPU-drivrutiner, kde plasma, KDE Plasma 6.6, Linux, Linux 6.19, Linuxdistribution, linuxnyheter, Mesa, mpv, NVIDIA, Open-source, operativsystem, Rolling release, Vim, Vulkan
Linux From Scratch 13.0 släppt – bygg ditt eget Linux från grunden
Linux From Scratch har släppt version 13.0 av sin välkända guide för att bygga ett komplett Linux-system från källkod. Den nya utgåvan innebär flera viktiga förändringar, bland annat att projektet nu helt överger SysVinit och enbart erbjuder en systemd-baserad version, samtidigt som ett stort antal centrala komponenter har uppdaterats.

Linuxvärlden domineras i dag av färdiga distributioner som Ubuntu, Fedora och Debian. Men det finns också ett projekt som tar ett helt annat grepp: Linux From Scratch (LFS). I stället för att installera ett färdigt system får användaren här instruktioner för att själv bygga upp hela operativsystemet från grunden.

LFS är egentligen inte en distribution utan en bok och ett projekt som steg för steg visar hur man laddar ner, kompilerar och installerar alla delar som behövs för ett fungerande Linux-system. Resultatet blir ett minimalt men fullt fungerande system där användaren själv har kontroll över varje komponent.

Nu endast systemd

En av de största förändringarna i LFS 13.0 är att projektet nu helt överger den klassiska init-lösningen SysVinit. Tidigare versioner av guiden fanns i två varianter: en med SysVinit och en med systemd.

I den nya versionen finns endast systemd-utgåvan kvar.

Beslutet motiveras främst av underhållsskäl. Allt fler moderna program förutsätter systemd eller använder funktioner som är tätt integrerade med systemet. Genom att fokusera på en enda init-lösning hoppas utvecklarna kunna hålla dokumentationen enklare och mer aktuell.

Uppdaterade kärnkomponenter

LFS 13.0 innehåller också flera uppdateringar av centrala systemkomponenter. Bland de viktigaste finns:
- binutils 2.46
- glibc 2.42
- Linux-kärnan 6.18.10 LTS
Totalt har 36 paket uppdaterats jämfört med föregående stabila version. Det innebär att instruktionerna i boken nu speglar en modern Linux-miljö och gör det möjligt att bygga ett system baserat på aktuella verktyg och bibliotek.

Över 100 ändringar i boken

Sedan den senaste stabila utgåvan har utvecklarna gjort över 100 ändringar i LFS-boken. En stor del av arbetet har handlat om säkerhetsuppdateringar.

Bland de program som fått säkerhetsrelaterade uppdateringar finns:
- glibc
- coreutils
- expat
- Perl
- Python
- systemd
- xz
- Vim
Det gör att den nya versionen inte bara är modernare utan också bättre rustad ur säkerhetssynpunkt.

Beyond Linux From Scratch kompletterar systemet

Samtidigt som LFS 13.0 släpptes publicerades även Beyond Linux From Scratch (BLFS) 13.0. Medan LFS beskriver hur man bygger ett grundläggande Linux-system, går BLFS betydligt längre.

BLFS innehåller instruktioner för hur man installerar hundratals extra program och bibliotek, bland annat skrivbordsmiljöer som GNOME, KDE Plasma, XFCE och LXQt, samt vanliga program som webbläsare, e-postklienter och kontorsprogram.

Tillsammans gör LFS och BLFS det möjligt att steg för steg bygga upp ett komplett Linux-system – från kärnan till ett fullt grafiskt skrivbord.

Ett projekt för den nyfikne

Linux From Scratch är inte tänkt för nybörjare som bara vill installera ett operativsystem snabbt. I stället riktar det sig till entusiaster, utvecklare och studenter som vill förstå hur Linux verkligen fungerar bakom kulisserna.

Genom att själv kompilera varje komponent – från kompilatorn till systembiblioteken – får man en unik inblick i hur ett modernt operativsystem byggs upp.

För många fungerar LFS därför både som ett utbildningsprojekt och en experimentplattform där man kan lära sig mer om Linux än vad en vanlig distribution normalt visar.

https://linuxfromscratch.org/blfs/view/13.0-systemd

Fakta: Linux From Scratch 13.0

Typ: Bok och projekt för att bygga Linux från källkod

Ny version: LFS 13.0

Init-system: Endast systemd

Tidigare stöd: SysVinit har tagits bort

Viktiga komponenter: binutils 2.46, glibc 2.42, Linux 6.18.10 LTS

Antal uppdaterade paket: 36

Komplettering: BLFS 13.0 ger stöd för bland annat GNOME, KDE Plasma, XFCE och LXQt
Binutils, BLFS, glibc, Gnome, kde plasma, kompilering, LFS, Linux, Linux distributioner, Linux From Scratch, Linux utveckling, Linux-kärnan, LXQt, Open-source, operativsystem, systemd, xfce
GNU Hurd tar steget in i 64-bitarsvärlden
GNU Hurd har tagit ett historiskt steg in i 64-bitarsvärlden. Efter över tre decennier som ett experimentellt 32-bitarsprojekt kan den alternativa GNU-kärnan nu köras nativt på modern x86_64-hårdvara – tack vare integrationen i GNU Guix. Det innebär inte att Hurd ersätter Linux, men det gör projektet tekniskt relevant igen och öppnar dörren för en ny generation utvecklare och forskare.

Efter mer än tre decennier av utveckling har GNU Hurd fått inbyggt stöd för x86_64-arkitekturen. Det innebär att systemet nu kan köras nativt på modern 64-bitars hårdvara. Stödet levereras via GNU Guix, som både är en avancerad pakethanterare och ett komplett operativsystem.

Detta markerar första gången Hurd officiellt lämnar sin 32-bitarsbegränsning bakom sig.

Vad är GNU Hurd?

Hurd är tänkt att vara kärnan i det operativsystem som utvecklas av GNU Project. Projektet startade redan på 1980-talet med målet att skapa ett helt fritt operativsystem. När Linux dök upp i början av 1990-talet blev det snabbt den praktiska kärnan i GNU/Linux-systemen, medan Hurd fortsatte som ett mer experimentellt alternativ.

Till skillnad från Linux bygger Hurd på en mikrokärnearkitektur baserad på GNU Mach. I en sådan design är själva kärnan minimal. Funktioner som filsystem, nätverk och enhetsdrivrutiner körs som separata servrar i användarrymden och kommunicerar genom meddelanden.

Tanken är att detta ska ge större flexibilitet, bättre modularitet och potentiellt högre säkerhet. I praktiken har det också inneburit tekniska utmaningar som gjort utvecklingen långsam.

Varför är 64-bitarsstöd så betydelsefullt?

Under lång tid var Hurd begränsat till 32-bitars x86-system. Det innebar att:
- Minne var begränsat till maximalt 4 GB adresserbart utrymme
- Modern hårdvara inte kunde utnyttjas fullt ut
- Projektets praktiska användbarhet minskade
Med x86_64-stöd kan Hurd nu använda betydligt större minnesutrymmen och köras direkt på dagens processorer utan kompatibilitetslager. Det gör systemet mer relevant för forskning och utveckling.

Det betyder dock inte att Hurd plötsligt blir ett alternativ till etablerade system. Snarare handlar det om att ta bort en teknisk spärr som länge hållit projektet tillbaka.

GNU Guix och den nya generationens systembygge

Det är genom Guix som 64-bitarsversionen nu görs tillgänglig. Guix är både en pakethanterare som kan installeras ovanpå andra Linux-system och en fullständig distribution kallad Guix System.

En central idé är att hela systemet definieras deklarativt som kod. Det innebär att:
- Uppdateringar sker atomiskt
- Tidigare systemtillstånd kan återställas
- System kan reproduceras exakt på flera maskiner
I den senaste versionen har projektet lagt till över 12 000 nya paket och genomfört tiotusentals uppdateringar. Centrala verktyg och kompilatorer har moderniserats, och systemhanteringen har förbättrats med nya tjänster och säkerhetsfunktioner.

Samtidigt fortsätter arbetet med att minimera beroendet av förkompilerad kod, vilket är en viktig del av projektets ambition att bygga systemet helt från källkod.

Experimentellt – men inte irrelevant

Trots framstegen är GNU Hurd fortfarande experimentellt. Hårdvarustödet är begränsat och stabiliteten når inte upp till nivåerna hos mer etablerade kärnor. Det är inte avsett för produktionsmiljöer.

Men 64-bitarsstödet gör systemet mer tillgängligt för:
- Operativsystemforskning
- Säkerhetsstudier
- Arkitekturexperiment
- Fri programvaruutveckling
Det blir nu möjligt att testa och utveckla Hurd på vanlig modern utrustning i stället för att förlita sig på äldre 32-bitarsmaskiner.

En symbol för uthållighet

Att Hurd nu tar klivet in i 64-bitarsvärlden är mer än en teknisk uppdatering. Det är ett tecken på långsiktig envishet inom fri programvaruvärld. I en bransch där många projekt försvinner efter några år har Hurd fortsatt att utvecklas i över 30 år.

Det återstår att se vilken roll systemet kommer att spela i framtiden. Men med stöd för modern arkitektur har GNU Hurd tagit ett steg från historisk kuriositet till ett återigen relevant forskningsprojekt.

https://guix.gnu.org/blog/2026/the-64-bit-hurd

Faktaruta: GNU Hurd 64-bit via Guix

Kort sagt: GNU Hurd har nu nativt x86_64-stöd som kan testas via GNU Guix/Guix System.

Vad är Hurd? En experimentell GNU-kärna byggd ovanpå mikrokärnan GNU Mach, där flera systemtjänster körs som separata servrar i användarrymden.

Varför 64-bit spelar roll: Modern hårdvara och större minnesadressrymd (praktiskt för utveckling, test och forskning).

Hur får man tag på det? Guix tillhandahåller systemavbildningar/verktyg för installation eller test.

Viktigt: Hurd är fortfarande experimentellt och inte ett produktionsalternativ till Linux.
64-bit, Emacs, fri programvara, GCC, Gnome, GNU, GNU Guix, GNU Hurd, GNU Mach, GNU Shepherd, Guix System, kde plasma, Linux, Linux-kärnan, Linux-libre, LLVM, mikrokärna, operativsystem, öppen källkod, systemarkitektur, Wayland, x86_64
elementary OS 8.1.1 – små förbättringar med stor effekt
Den senaste uppdateringen av elementary OS är här – och även om version 8.1.1 inte bjuder på några dramatiska förändringar, markerar den ett tydligt steg framåt. Med modernare Linuxkärna, förbättrat hårdvarustöd och en rad finjusteringar i gränssnittet fortsätter systemet att kombinera teknisk stabilitet med genomarbetad design.

Två månader efter version 8.1 har elementary OS 8.1.1 släppts. Uppdateringen bygger vidare på Ubuntu 24.04 LTS och använder den senaste Hardware Enablement-stacken, vilket innebär modernare drivrutiner och bättre stöd för ny hårdvara.

Det är ingen dramatisk omgörning av systemet – utan snarare en genomtänkt förfining av både design och teknik.

En mer informativ och responsiv Dock

Docken, som är central i elementary OS arbetsflöde, har blivit smartare. Verktygstips visar nu kortkommandon för de första nio fästa apparna, vilket gör det enklare att arbeta effektivt med tangentbordet.

Arbetsytor har fått animerad tryckeffekt och kan expandera när man drar fönster i multitasking-vyn. Dessutom går det nu att avinstallera appar eller öppna dem i AppCenter direkt via högerklicksmenyn.

Det är små detaljer – men tillsammans gör de systemet mer intuitivt.

AppCenter synkar bättre

Programbutiken AppCenter håller nu sina uppdateringsmarkeringar synkroniserade även om appar uppdateras via terminalen eller andra verktyg.

Responsen vid avbrutna installationer är snabbare och användaren får en notis om en app avinstalleras medan AppCenter är stängt. Resultatet är en mer konsekvent och pålitlig upplevelse.

Mjukare fönsterhantering

Fönsterhanteraren har uppdaterats för bättre stabilitet och visuell mjukhet. Systemdialoger – som lösenordsrutor – använder nu suddig bakgrundseffekt tillsammans med nedtoning. Det ger tydligare fokus på det viktiga innehållet.

Hot corners är dessutom tillfälligt avstängda när dialogrutor visas, vilket minskar risken för oavsiktliga rörelser i gränssnittet.

Bredare hårdvarustöd

Inställningarna har fått flera praktiska förbättringar:
- Val av standardprogram för PDF-filer
- Stöd för pointing stick-enheter som ThinkPad TrackPoint
- Ny drag lock-funktion för pekplattor
- “Wacom” har bytt namn till “Pen & Drawing” för att inkludera fler ritplattor
Det visar en tydlig ambition att stödja fler typer av arbetsredskap och arbetsstilar.

Färre störmoment

Systemet har också fått en rad korrigeringar och justeringar:
- Förbättrat skärmläsarstöd
- Borttagna onödiga drivrutinsnotiser
- Mer tillförlitlig Bluetooth-hantering
- Fixar för fönsterväxling och tangentbordsgenvägar
- Stabilare animationer vid omordning av arbetsytor
Automatiska uppdateringar är nu aktiverade som standard och påträngande Wi-Fi-notiser har tagits bort. Samtidigt har startikoner för Multitasking-vyn och Systeminställningar tagits bort från Docken för ett renare intryck.

Modernare kärna under huven

Bakom kulisserna används den senaste Ubuntu LTS Hardware Enablement-stacken med Linuxkärna 6.17.

Det innebär:
- Uppdaterade grafikdrivrutiner för Intel
- Förbättrad energihantering för AMD-system med hybridgrafik
- Bättre spelprestanda
- Utökat stöd för ARM-enheter
För användaren märks det som bättre kompatibilitet och stabilare drift på nyare datorer.

En uppdatering som förfinar helheten

elementary OS 8.1.1 är inte en revolution – det är en förädling. Genom att kombinera förbättrad prestanda, bredare hårdvarustöd och små men genomtänkta gränssnittsförändringar stärker systemet sin position som ett av de mest designfokuserade Linux-alternativen.

Uppdateringen finns tillgänglig som “betala vad du vill”-nedladdning via projektets webbplats, med lokalanpassade versioner och torrent-alternativ.

https://elementary.io

Tekniska fakta

Version

elementary OS 8.1.1

Bas

Ubuntu 24.04 LTS (24.04.4 LTS enligt release-basen)

Kärna

Linux 6.17 (via Ubuntu LTS HWE-stack)

Hårdvarufokus

Uppdaterade Intel-grafikdrivrutiner, bättre strömhantering för AMD hybrid-GPU, bredare ARM-stöd

Nytt i gränssnittet

Förbättrad Dock, stabilare multitasking, blur i systemdialoger, fler standardval

Inställningar

Standard-PDF-visare, stöd för TrackPoint, drag lock för pekplatta, “Pen & Drawing”

Distribution

Pay-what-you-can, lokalanpassade avbilder och torrent-alternativ
AMD hybridgrafik, AppCenter, ARM-stöd, Dock, elementary OS, elementary OS 8.1.1, HWE, Intel grafik, Linux, Linux 6.17, Linuxdistribution, multitasking, Open-source, operativsystem, Ubuntu 24.04 LTS

annons

Trasig dator?

Startar inte datorn? Kom till Datorservice på Orrspelsvägen 13 i Bromma.

Vi reparerar och uppgraderar datorer.
Vi hjälper dig att byta dator.
Vi reparerar bärbara datorer som inte fungerar.
Vi tar fram lösningar som gör att du kan köra gamla program på din nya dator.
Får du inte din Raspberry Pi att fungera?
Vi reparerar allt från IBM PC 5150 till moderna datorer.
Vi hjälper dig med digitala enheter i hemmet.

Datorservice

Nybörjarguide till Linux

Skapa egna QR-koder

IBM Simon – smartmobilen som kom 13 år före iPhone
Långt innan Apple lanserade iPhone och Android blev världens vanligaste mobilplattform försökte IBM förena telefonen med datorn. Resultatet blev IBM Simon – en halvkilostung apparat med pekskärm, e-post, fax, […]
AMD EPYC 7302 – sexton kärnor byggda för servrar och tunga arbetsstationer
AMD EPYC 7302 är en kraftfull serverprocessor med 16 kärnor och 32 trådar, utvecklad för virtualisering, databaser och andra krävande arbetsuppgifter. Med Zen 2-arkitektur, 128 MB L3-cache, åttakanaligt DDR4-minne […]
LaserDisc – den jättelika filmskivan som visade vägen mot DVD
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 – en arbetsdator från tiden före Windows 11
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Dubbelåtta Kameran Gevaert Automatic – en mekanisk filmkamera från 8 mm-filmens storhetstid
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
IBM ThinkPad 701 – den lilla datorn som vecklade ut sina vingar
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
Från stordator till Atari ST – historien om BASIC och GFA BASIC
BASIC skapades på 1960-talet för att göra programmering tillgänglig för vanliga studenter och blev senare det självklara språket i miljontals hemdatorer. På Atari ST fördes arvet vidare av GFA […]
Commodore DOS – operativsystemet som bodde i diskettstationen
När Commodore 64 läste en diskett var det inte bara datorn som arbetade. Diskettstationen hade nämligen en egen processor, ett eget minne och ett eget operativsystem. Commodore DOS gjorde […]
HP EliteBook x360 1040 G7 – en lyxig företagsdator med lång batteritid
HP EliteBook x360 1040 G7 var en påkostad företagsdator som kombinerade elegant design, lång batteritid och flera avancerade säkerhetsfunktioner. Med sitt tunna metallchassi, sin vikbara pekskärm och sin höga […]
Skool Daze – spelet som gjorde skolan till ett öppet kaos
När Skool Daze släpptes 1984 till ZX Spectrum var det något helt annat än de flesta spel på marknaden. I stället för rymdstrider och monster fick spelaren uppleva en […]

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

Asahi Linux Gets Closer to Full M3 Support on Apple Silicon Macs
Discover how Asahi Linux is advancing towards complete M3 support for Apple Silicon Macs, enhancing performance and compatibility for users. The post Asahi Linux Gets Closer to Full M3 Support on Apple Silicon Macs appeared first on Linux Today.
Canonical Confirms Ubuntu Fixes for DirtyClone Linux Kernel Flaw
Canonical has confirmed the release of fixes for the DirtyClone Linux kernel flaw in Ubuntu, ensuring enhanced security and system stability for users. The post Canonical Confirms Ubuntu Fixes for DirtyClone Linux Kernel Flaw appeared first on Linux Today.
Set Up a Local Caching DNS Resolver with Unbound on Rocky Linux 10
Discover how to set up a local caching DNS resolver using Unbound on Rocky Linux 10. Enhance your network's performance and reliability today. The post Set Up a Local Caching DNS Resolver with Unbound on Rocky Linux 10 appeared first on Linux Today.
VirtualBox 7.2.12 Fixes Linux Host Kernel Panic
Learn about the critical fixes in VirtualBox 7.2.12 that address Linux host kernel panic, improving reliability and user satisfaction in virtual setups. The post VirtualBox 7.2.12 Fixes Linux Host Kernel Panic appeared first on Linux Today.
COSMIC Desktop 1.2 Released with File Manager Fixes and More Polish
Discover the latest updates in COSMIC Desktop 1.2, featuring essential file manager fixes and enhanced polish for a smoother user experience. The post COSMIC Desktop 1.2 Released with File Manager Fixes and More Polish appeared first on Linux Today.
KDE Plasma 6.7.2 Lands with More KWin, Wayland, and AMD GPU Fixes
Discover the latest updates in KDE Plasma 6.7.2, featuring enhanced KWin, improved Wayland support, and crucial AMD GPU fixes for a smoother experience. The post KDE Plasma 6.7.2 Lands with More KWin, Wayland, and AMD GPU Fixes appeared first on Linux Today.
How to Configure WireGuard VPN on Debian 13 for Secure Remote Access
Learn to set up WireGuard VPN on Debian 13 for secure remote access. Our comprehensive guide ensures a smooth configuration process for optimal protection. The post How to Configure WireGuard VPN on Debian 13 for Secure Remote Access appeared first on Linux Today.
Keycloak vs ZITADEL for Self Hosted IAM
Discover the differences between Keycloak and ZITADEL for self-hosted Identity and Access Management. Make an informed choice for your IAM needs. The post Keycloak vs ZITADEL for Self Hosted IAM appeared first on Linux Today.
Minisforum MKB i83 Wireless Mechanical Keyboard Review
Explore the Minisforum MKB i83 Wireless Mechanical Keyboard through our in-depth review. Learn about its design, functionality, and user experience. The post Minisforum MKB i83 Wireless Mechanical Keyboard Review appeared first on Linux Today.
ParrotOS 7.3 Released with Linux 7.0, Optimized Builds, and Official Vagrant Boxes
Discover ParrotOS 7.3, featuring Linux 7.0, optimized builds, and official Vagrant boxes. Upgrade your security and development environment today. The post ParrotOS 7.3 Released with Linux 7.0, Optimized Builds, and Official Vagrant Boxes appeared first on Linux Today.

ANNONS

Starta inte datorn?
Hjälp att byta datorn?
Trasig laptop
Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

Debugpoint

Frame: The First Linux X Server Written Entirely in Assembly Language
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
Weston 16.0 Released: Key New Features
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
GNOME OS is Getting a ‘Test Center’ – Making Experimental Software Testing Actually Usable
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian 12.15 and 13.6 Released: Bookworm Enters LTS with Support Until 2028
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released: Key Features
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
COSMIC 1.1.0 Desktop Environment Released: Big Update with Tons of New Features
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6: High Dynamic Range Preview, External Monitor & More
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
10 Things to do After Installing Fedora 44 (Workstation)
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
Upgrade to Fedora 44 from Fedora 43 Workstation (GUI and CLI)
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
Future of AI in Ubuntu: Thoughtful Integration via Snap
Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]

Annons

Datorservice

Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.

Bromma Datorservice

Linuxiac.com

Wireshark 4.6.8 Packet Analyzer Released with Bug Fixes and Protocol Updates
Wireshark 4.6.8 arrives as the latest stable maintenance release, delivering fixes and refinements across the popular packet analysis tool.
GNOME Shares Its Vision for the Future of GNOME Shell
GNOME designers outline long-term ideas for GNOME Shell, including editable Quick Settings, improved search, Mosaic tiling, and a transparent panel.
Mojo 1.0 Programming Language Officially Released
Modular releases Mojo 1.0, delivering a stable foundation, Python-style lambdas, improved LSP support, and stronger memory-safety diagnostics.
Bottles 66 Released with UMU Integration, Adaptive Launch
Bottles 66 is out with UMU integration, ProtoSoda by default, Adaptive Launch for Soda, experimental cpak packaging, and several Linux gaming fixes.
Manjaro 26.1 Essentially Goes Final with Linux Kernel 7.1 and Plasma 6.7
Manjaro’s latest stable update effectively brings the 26.1 “Bian-May” release to its final state, with Linux 7.1, Plasma 6.7, and major package updates.
OpenAI Launches Official ChatGPT Desktop App for Linux in Preview
OpenAI has released its official ChatGPT desktop app for Linux in preview, bringing ChatGPT, Work, and Codex together in one native experience.
QEMU 11.1 Adds RISC-V Big-Endian Support, ARM Nested Virtualization
QEMU 11.1 is out with RISC-V big-endian target support, ARM nested virtualization improvements, new PowerPC defaults, and multiple security fixes.
NVIDIA’s Nemotron 3.5 Lightning AI Model Lands on Ubuntu via Snap
Ubuntu users can now run NVIDIA’s Nemotron 3.5 Lightning model through Canonical’s newly released inference Snap.
Flatpak 1.18.1 Fixes Sandbox Escape and Root Privilege Escalation Flaws
Flatpak 1.18.1 is out with security fixes addressing a sandbox escape, local root privilege escalation, path traversal issues, and arbitrary file writes.
OpenSSH 10.5 Fixes Security Flaws as Project Responds to AI-Assisted Bug Discovery
OpenSSH 10.5 ships with several security fixes, as developers say growing AI-assisted vulnerability research is prompting more frequent releases.

Klockradio

Datorhjälp

Linuxifiera din dator
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Installera Debian, Ubuntu eller Mint på din dator
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Digital fixare Stockholm
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
Datorhjälp nära till hands för boende vid Karlaplan
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
Datorhjälp hemma i Bergshamra – personligt stöd när tekniken krånglar
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
Datorhjälp hemma i Hässelby Strand – personligt stöd när tekniken krånglar
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
Datorhjälp hemma i Högdalen – personligt stöd när tekniken krånglar
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
Datorhjälp på plats för boende i Rågsved
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
Datorhjälp hemma i Vårberg – personligt stöd när tekniken krånglar
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
Datorhjälp nära till hands för boende i Norsborg för halva priset efter RUT avdraget
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]

OKIT.SE

Asus X551MA
En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
Acer Aspire 5741G
Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
ASUS S551LN
ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
Asus K53TK
ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
Acer Aspire 5742
Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
Acer Aspire 7750Z , 17,3″
Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
TOSHIBA SATELLITE C850-1DW
Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Kingston SSD och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i3-processor, 4 GB arbetsminne och flera praktiska anslutningar passar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar […]
LENOVO ideapad 330, 17,3″
Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en traditionell bärbar vardagsdator med en Intel Pentium-processor, 8 GB arbetsminne och en hårddisk på 1 TB. Datorn kör Ubuntu 24.04 LTS och passar för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning, filmuppspelning och enklare tekniska uppgifter. Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en bärbar dator som kombinerar en stor bildskärm med en traditionell hårdvarukonstruktion. Den […]
Acer Aspire F5-521
Acer Aspire F5-521 är en äldre bärbar dator som fortfarande fungerar bra för enklare vardagsuppgifter. Med fyrkärnig AMD-processor, 4 GB arbetsminne, integrerad Radeon-grafik och en SSD på 128 GB passar den för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning och multimedia. Datorn kör Ubuntu Linux, vilket ger den goda möjligheter att fortsätta användas som vardagsdator, reservdator eller återbruksdator. […]
Dell System XPS L502X
Dell XPS L502X är en äldre bärbar prestandadator som fortfarande har mycket att erbjuda. Med en fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne, separat Nvidia-grafik och Debian Linux klarar den fortfarande kontorsarbete, webbsurfning, multimedia och enklare tekniska uppgifter. Med en SSD kan datorn dessutom få ett tydligt prestandalyft och fortsätta vara användbar i många år. […]

Teknisk fakta: Tails 7.7

Faktaruta: Zorin OS 18.1

Teknisk ruta: Fedora 44

Teknisk fakta: Linux 7.0

Teknisk faktaruta: FreeBSDs laptopsatsning

Teknisk fakta: Trisquel 12.0 “Ecne”

Faktaruta: Frankrikes Linuxsatsning

Faktaruta: Ubuntu 26.04 LTS

Fakta: KDE Plasma 6.7

Teknisk fakta

Faktaruta: Ubuntu 26.04 LTS Beta

Fakta: Tails 7.6

Faktaruta: GRUB och Secure Boot i Ubuntu 26.10