• GNU Coreutils 9.10 – en stabilare grund för Linux

    GNU Coreutils 9.10 är en stabil uppdatering av de mest grundläggande verktygen i Linux, med fokus på att rätta allvarliga buggar, förbättra signalhantering och göra fil- och textkommandon både snabbare och mer förutsägbara. Utan att förändra hur användare arbetar till vardags stärker versionen den tekniska grund som nästan alla Linux-system vilar på.

    Nästan alla Linux-system, från små servrar till kraftfulla arbetsstationer, bygger på samma uppsättning grundläggande kommandon. Verktyg som ls, cp, mv, du och date används dagligen, ofta utan att man tänker på det. Dessa samlas i paketet GNU Coreutils, som i februari 2026 fick en ny stabil version: 9.10.

    Det är ingen revolutionerande version med nya kommandon, men däremot en mycket viktig uppdatering som förbättrar tillförlitlighet, prestanda och korrekt beteende i situationer där saker tidigare kunde gå fel.

    Allvarliga buggar från 9.9 är åtgärdade

    En av de viktigaste anledningarna till att uppgradera till Coreutils 9.10 är att flera regressioner från version 9.9 nu är fixade. Kommandona cp, mv och install kunde i sällsynta fall fastna i en oändlig loop när de kopierade så kallade sparse files, särskilt på ext4-filsystem när filerna ändrades samtidigt och hårdvaruavlastad kopiering inte användes.

    Sådana problem är ovanliga, men när de inträffar kan de låsa system, fylla loggar eller göra backup-jobb oanvändbara. I 9.10 är detta beteende helt eliminerat.

    Även kommandot date hade fått en bugg i 9.9 där vissa format kunde ge tom output och därmed orsaka fel. Det fungerar nu korrekt igen.

    Förbättrad signalhantering och säkrare processkontroll

    Kommandot timeout används ofta i skript för att förhindra att program kör för länge. Tidigare kunde det hända att timeout avslutades, men att det övervakade programmet fortsatte att köra i bakgrunden. I Coreutils 9.10 vidarebefordras nu alla avslutande signaler korrekt, vilket gör timeout betydligt säkrare att använda.

    Samtidigt respekteras ignorerade signaler på rätt sätt, till exempel i bakgrundsjobb i skalet. Relaterat till detta har även tail -f –pid blivit mer robust och avslutas inte längre oväntat av icke-terminerande signaler.

    Korrektare och mer portabelt beteende

    Flera klassiska verktyg har fått buggfixar som främst märks i mer avancerade eller långvariga användningsfall:

    • du och ls ändrar inte längre strängar som returneras av getenv, något som enligt POSIX inte är tillåtet
    • dd skriver inte längre över befintliga filer om trunkering misslyckas
    • fmt, numfmt, md5sum, sha*sum och b2sum har fått förbättrad felhantering och mer korrekt textbehandling

    Detta minskar risken för subtila fel i skript och förbättrar kompatibiliteten mellan olika Unix-liknande system.

    Bättre stöd för internationell text

    Kommandot paste är nu fullt medvetet om flerbytes­tecken, till exempel UTF-8. Det gäller även avgränsare. Det här är en viktig förbättring för användare som arbetar med icke-engelska språk, där ett tecken inte alltid motsvarar en byte.

    Nya funktioner och praktiska förbättringar

    Även om fokus ligger på stabilitet innehåller Coreutils 9.10 flera nyheter:

    • du har fått kortflaggan -A för –apparent-size, vilket förbättrar kompatibiliteten med FreeBSD
    • stat och tail känner nu igen filsystemstypen guest-memfd
    • tail har fått flaggan –debug för att visa hur follow-läget är implementerat
    • den så kallade multi-call-binären är cirka 3,2 procent mindre tack vare effektivare intern koddelning

    Dessutom har du blivit betydligt snabbare på vissa filsystem, till exempel Lustre, där stora kataloger nu hanteras upp till nio gånger snabbare.

    Tydligare dokumentation och bättre hjälptexter

    En synlig men ändå diskret förändring är att alla kommandon nu markerar sina flaggor tydligare i –help och manualsidor. Alternativen länkar direkt till den fullständiga online­dokumentationen på GNU:s webbplats, vilket gör det lättare att snabbt fördjupa sig vid behov.

    En uppdatering som märks genom att inget går fel

    Coreutils 9.10 är resultatet av 288 ändringar från tio utvecklare under tolv veckor. Det är en version som inte försöker imponera med nya kommandon, utan som istället stärker själva fundamentet i Linux.

    För de flesta användare betyder det här att systemet bara fortsätter fungera som vanligt – men med färre hörnfall, bättre prestanda och mindre risk för obehagliga överraskningar. Och just det är ofta det bästa betyget ett låg­nivå-paket kan få.

    Läs mer

    https://savannah.gnu.org/news/?id=10854

    Faktaruta: GNU Coreutils 9.10

    Typ: Stabil release

    Datum: 2026-02-04

    Om: Grundläggande GNU-verktyg (ls, cp, mv, du, date, tail m.fl.) för Linux och Unix-lika system

    Viktigast i 9.10:

    • Fixar regression i cp/mv/install som kunde orsaka oändlig loop vid kopiering av sparse files (SEEK_HOLE).
    • timeout vidarebefordrar nu alla terminerande signaler korrekt.
    • paste hanterar flerbytes-tecken och flerbytes-avgränsare korrekt.
    • Ny kortflagga du -A för –apparent-size.
    • tail har nytt –debug för att visa hur follow-läget implementeras.
    • Multi-call-binären är cirka 3,2% mindre.

    Tips: På många distar kommer uppdateringen via paketförråden. Alternativt kan källkod laddas ner från GNU:s FTP-servrar.

  • Wine 11 – ett stort steg framåt för Windows-program på Linux

    Wine 11 markerar ett av de största stegen framåt i projektets historia och befäster Wine som den ledande lösningen för att köra Windows-program på Linux och andra Unix-liknande system. Med färdigställd WoW64-arkitektur, tydliga prestandaförbättringar genom NTSync, utökat Vulkan-stöd och bättre integration med moderna skrivbordsmiljöer lägger version 11 grunden för snabbare, stabilare och mer framtidssäker Windows-kompatibilitet utan Windows.

    Wine 11.0 har nu släppts som den senaste stabila versionen av den fria och öppna kompatibilitetsplattformen som gör det möjligt att köra Windows-program och spel på Linux, macOS och andra Unix-liknande operativsystem. Versionen kommer ungefär ett år efter Wine 10 och är resultatet av ett intensivt utvecklingsår med över 6 300 ändringar och mer än 600 rättade fel.

    Prestanda och synkronisering

    En av de mest betydelsefulla nyheterna i Wine 11 är stödet för NTSync, en ny mekanism för tråd- och objektsynkronisering som utnyttjar ett Linux-kärnmodul. När modulen finns tillgänglig, från och med Linux 6.14, kan Wine använda effektivare synkroniseringsprimitiver, vilket ger tydliga prestandaförbättringar i många moderna spel och applikationer.

    Stöd för att ändra trådprioriteter är nu implementerat på både Linux och macOS. På Linux är detta begränsat av systemets nice-inställningar, men ger ändå bättre kontroll för program som är känsliga för schemaläggning. Även synkroniseringsbarriärer i NTDLL är nu på plats.

    WoW64 – färdig arkitektur

    Den nya WoW64-arkitekturen, som introducerades experimentellt i Wine 9, betraktas nu som helt färdig och fullt stödd. Den har i praktiken funktionsparitet med den äldre lösningen, men med en modernare och mer framtidssäker design.

    16-bitars Windows-program stöds även i den nya WoW64-miljön. Samtidigt är rena 32-bitars Wine-prefix nu föråldrade. En enda wine-binär ersätter tidigare uppdelning i wine och wine64 och väljer automatiskt rätt körläge beroende på vilket program som startas.

    Grafik, Vulkan och Direct3D

    Wine 11 fortsätter att flytta tyngdpunkten mot Vulkan. Hårdvaruaccelererad H.264-avkodning via Direct3D 11 är nu implementerad med hjälp av Vulkan Video, förutsatt att Vulkan-renderaren används. Det finns även ett första stöd för Vulkan-baserad videodekodning i WineD3D.

    Stödet för äldre Direct3D-funktioner i Vulkan-renderaren har förbättrats, inklusive punktstorlekar, flat shading, alpha-test och flera äldre resursformat. Samtidigt är Vulkan-renderaren ännu inte helt i nivå med OpenGL-renderaren och är därför inte standardvalet i denna version.

    EGL används nu som standard för OpenGL-rendering på X11, medan GLX finns kvar som reservlösning. Detta förenklar grafikkedjan och förbättrar kompatibiliteten på sikt.

    Wayland och skrivbordsintegration

    Wayland-drivrutinen har tagit viktiga kliv framåt. Wine 11 introducerar urklippsstöd, stöd för inmatningsmetoder samt bättre hantering av formade och färgnycklade fönster. Prestandan i fönsterrelaterade funktioner har också förbättrats genom användning av delat minne mellan processer.

    Även X11-integrationen har förbättrats, med bättre samspel med fönsterhanterare och stöd för exklusivt helskärmsläge, något som särskilt gynnar äldre spel.

    Hårdvara, Bluetooth och inmatning

    Stödet för spelkontroller och annan kringutrustning har förbättrats avsevärt. Fler joysticks fungerar nu via hidraw-backend, force feedback är mer tillförlitligt och Windows.Gaming.Input-API:t har fått bättre täckning. En ny konfigurationsflik har lagts till i kontrollpanelen för handkontroller.

    Bluetooth-stödet har byggts ut med möjlighet att upptäcka enheter, grundläggande parkoppling samt initialt stöd för Bluetooth Low Energy-tjänster via Windows-API:erna, under förutsättning att systemet använder BlueZ på Linux.

    Multimedia, språk och ramverk

    På multimediaområdet har ljud- och videokedjor förbättrats, bland annat med bättre strömhantering i DirectSound och förbättrat stöd för olika videoformat och codecs. Typed Arrays stöds nu i JavaScript-motorn, vilket förbättrar kompatibiliteten med moderna webbaserade komponenter i Windows-program.

    Internationellt stöd har uppdaterats med nya språk och lokaler baserade på Unicode CLDR version 48, Unicode-standarden 17.0 samt tidszonsdata från IANA 2025a.

    Inom .NET, Mono och WinRT finns ny funktionalitet som gör att fler applikationer fungerar korrekt, inklusive stöd för WinRT-undantag och möjlighet att generera WinRT-metadata.

    Tillgänglighet och sammanfattning

    Wine 11 finns tillgängligt som källkod från WineHQ:s webbplats och kommer successivt att dyka upp i Linuxdistributionernas paketförråd. För den som använder Wine regelbundet innebär version 11 en tydlig förbättring i både prestanda, kompatibilitet och framtidssäkring.

    Med färdig WoW64-arkitektur, starkare Vulkan-integration och bättre stöd för moderna Linux-miljöer är Wine 11 ett av de mest betydelsefulla släppen i projektets historia.

    https://www.winehq.org

    Fakta: Wine 11
    Typ: Fri och öppen kompatibilitetslager för att köra Windows-appar och spel på Unix-liknande system
    Största nyheterna: NTSync-stöd, färdig WoW64-arkitektur, Vulkan H.264-avkodning, urklippsstöd i Wayland, tidigt Vulkan-videodecoderstöd i WineD3D
    Grafik: Förbättrat Direct3D/Vulkan-läge, EGL används som standard för OpenGL på X11
    Skrivbord: Förbättrad fönsterhantering, Wayland-drivrutinen får fler grundfunktioner (bl.a. urklipp)
    Hårdvara: Bättre stöd för kontroller/joysticks och utökningar i Bluetooth (inkl. tidigt BLE-stöd)
    Omfattning: Cirka 6 300 ändringar och 600+ buggfixar



  • När ett musklick blir en stridsfråga i Linuxvärlden

    Ett förslag från utvecklare kopplade till Mozilla och GNOME kan komma att ändra ett av de mest inarbetade beteendena i Unix- och Linuxvärlden: inklistring av text med musens mittenknapp. Det som för vissa ses som en modernisering uppfattas av andra som ett angrepp på en över 30 år gammal arbetsmetod som blivit djupt integrerad i hur systemen används.

    Vissa förändringsförslag i teknikvärlden väcker starkare reaktioner än väntat. Ett aktuellt exempel är en pågående diskussion inom Mozilla och GNOME som kan förändra hur mittenknappen på musen fungerar i Linux och andra Unix-liknande system.

    Mozilla föreslår att standardbeteendet i Firefox ska ändras så att ett klick med mittenknappen inte längre automatiskt klistrar in text. Skälet är att funktionen upplevs som förvirrande och leder till oavsiktliga inklistringar, särskilt för användare som inte känner till mekanismen.

    Samtidigt diskuteras ett närliggande förslag inom GNOME: en ändring av standardinställningen i GTK som styr om inklistring från primärmarkeringen är aktiverad. Även detta förslag är fortfarande under granskning.

    Vad är primärmarkering – och varför spelar den roll?

    I klassiska Unix-miljöer, med rötter i X Window System, finns två separata textmekanismer. När du markerar text hamnar den automatiskt i en särskild buffert, den så kallade primärmarkeringen, som klistras in med mittenknappen. Detta existerar parallellt med det vanliga urklippet som används via kopiera- och klistra in-kommandon.

    Detta var ett medvetet designval som gjorde snabb textöverföring extremt effektiv, särskilt mellan terminaler, kodredigerare och andra verktyg där tempo och precision är viktigt.

    Muskelminne och arbetsflöden

    För många Linux- och Unix-användare är mittenklicks-inklistring inte en udda funktion utan ett inövat arbetssätt. Markera, klicka, klart. Inga menyer, inga kortkommandon. För utvecklare och systemadministratörer är detta ofta djupt rotat muskelminne.

    Att ändra standardbeteendet upplevs därför inte som en liten justering, utan som ett ingrepp i etablerade arbetsflöden som fungerat i årtionden.

    En teknisk fråga med kulturell laddning

    Primärmarkeringen har funnits i över 30 år och ses av många som en del av Unix- och Linux-systemens identitet. Kritiker menar att problemet inte är funktionen i sig, utan bristande kunskap om hur den fungerar, och att lösningen borde vara bättre information eller tydligare inställningar, inte att ta bort beteendet som standard.

    Det har också påpekats att funktionen redan går att stänga av för den som inte vill använda den.

    Läget just nu

    Förslagen från både Mozilla och GNOME är fortfarande öppna och inga beslut är fattade. Diskussionen pågår, och motståndet från användare och granskare visar att frågan rör mer än bara ett enskilt musklick.

    Det handlar om hur mycket man kan förändra utan att bryta med den tradition och de arbetssätt som gjort Unix-liknande system attraktiva från början.

    Läs mer här



  • GNU Wget 2.2.1 – ett litet verktyg med stor betydelse för internet

    GNU Wget har i över två decennier varit ett av internets mest pålitliga arbetsredskap i bakgrunden. Med version 2.2.1 fortsätter det klassiska kommandoradsverktyget att utvecklas genom förbättrad kompatibilitet, ökad säkerhet och bättre kontroll över filhämtning – förändringar som kanske är osynliga för många, men avgörande för hur stora delar av internet fungerar i praktiken.

    GNU Wget 2.2.1 – ett litet verktyg med stor betydelse för internet

    I dag släpptes GNU Wget 2.2.1, den senaste stabila versionen av ett av internets mest långlivade och användbara kommandoradsverktyg. För den oinvigde kan Wget verka som ett smalt nischprogram, men i praktiken är det en grundpelare för allt från systemadministration och forskning till arkivering av webbinnehåll.

    Vad är egentligen Wget?

    Wget är ett fritt och öppet program som används för att hämta filer via de vanligaste internetprotokollen: HTTP, HTTPS, FTP och FTPS. Till skillnad från webbläsare är Wget helt textbaserat och designat för att fungera utan mänsklig inblandning, vilket gör det idealiskt för skript, servrar och automatiserade arbetsflöden.

    Det är just denna osynliga roll som gjort Wget så viktigt. När webbplatser speglas, forskningsdata laddas ner i stora mängder eller programvara byggs automatiskt i bakgrunden, är det ofta Wget som står för själva överföringen.

    Nyheter som stärker kompatibilitet och kontroll

    Version 2.2.1 innehåller flera förbättringar som kanske inte låter dramatiska, men som har stor praktisk betydelse. En ny flagga, –show-progress, förbättrar bakåtkompatibiliteten med äldre versioner av wget och underlättar användning i befintliga skript. Flaggan –no-clobber kan nu förhindra att befintliga filer trunkeras, vilket minskar risken för oavsiktlig dataförlust.

    Dessutom kan användaren med –no-use-server-timestamps välja att använda lokala tidsstämplar i stället för serverns, något som är särskilt viktigt vid spegling och långsiktig arkivering.

    Bättre felmeddelanden och modernare nätverk

    Utöver nya flaggor har utvecklarna förbättrat de meddelanden som visas när URL:er inte följs, vilket gör felsökning enklare. Stöd för prefixet no_ i konfigurationsalternativ ger tydligare och mer konsekventa inställningar.

    Stöd för libnghttp2 har också lagts till, vilket möjliggör tester med HTTP/2. Även om detta främst är relevant för utvecklare och testmiljöer visar det att Wget fortsätter att anpassas till ett modernare internet. Ett annat tillskott är möjligheten att sätta exitstatus till 8 vid HTTP-svaret 403 (Forbidden), något som gör det lättare för automatiserade system att tolka åtkomstfel.

    Säkerhet och stabilitet i fokus

    En central del av version 2.2.1 är de många buggfixarna. Bland annat har flera buffertöverskridningar åtgärdats, inklusive problem som potentiellt kunnat utnyttjas på distans. Regressioner i omdirigeringar och speglingsfunktioner har rättats till, liksom problem med filöverskrivning och prioritering av speglar vid användning av metalink.

    Även detaljer som HTTP/1.1-svar, byggproblem med WolfSSL, dokumentationsexempel och interna länkar har förbättrats, vilket bidrar till en mer robust helhet.

    Ett verktyg som fortsätter att leva

    GNU Wget är mer än bara ett nedladdningsprogram. Det stöder proxyservrar och cookies, persistenta HTTP-anslutningar, bakgrundskörning, lokala fil­tidsstämplar och översatta meddelanden. Det fungerar på de flesta Unix-liknande operativsystem och är djupt integrerat i många tekniska miljöer som användare sällan tänker på.

    Med version 2.2.1 visar Wget att även små och till synes färdiga verktyg kan fortsätta att utvecklas. Förbättringarna är kanske diskreta, men tillsammans gör de internet lite säkrare, stabilare och mer förutsägbart bakom kulisserna.

    https://www.gnu.org/software/wget

    Faktaruta: GNU Wget 2.2.1
    Vad: Kommandoradsverktyg för att hämta filer via HTTP/HTTPS/FTP/FTPS
    Ny version: 2.2.1
    Nytt & viktigt:
    • –show-progress (bättre bakåtkompatibilitet)
    • –no-clobber (förhindrar truncering/överskrivning)
    • –no-use-server-timestamps (använd lokala tidsstämplar)
    • Förbättrade felmeddelanden om varför URL:er inte följs
    • Stöd för no_-prefix i konfigurationsval
    • HTTP/2-teststöd via libnghttp2
    • Exitstatus 8 vid HTTP 403
    Fixar: Flera buggar och säkerhetsproblem, bl.a. buffertöverskridningar samt metalink-relaterade problem
  • OpenBSD 7.8 – Ny version med flertrådad TCP/IP och stöd för Raspberry Pi 5

    OpenBSD 7.8 är här – och den säkra, minimalistiska BSD-favoriten tar ett stort kliv framåt. Med flertrådad TCP/IP-stack, stöd för Raspberry Pi 5 och förbättrad virtualisering fortsätter OpenBSD att leverera sitt signum: kompromisslös stabilitet, ren design och säkerhet på högsta nivå.

    OpenBSD 7.8 – Ny version med flertrådad TCP/IP och stöd för Raspberry Pi 5

    OpenBSD, operativsystemet med säkerhet som grundfilosofi, har nu nått version 7.8 – sex månader efter 7.7. Den nya versionen förfinar inte bara systemets välkända stabilitet, utan introducerar också flera betydelsefulla tekniska nyheter: flertrådad TCP/IP och officiellt stöd för Raspberry Pi 5.

    Ett tryggt men inte alltid enkelt BSD

    OpenBSD är känt för sin kompromisslösa säkerhetsmodell, tydliga filosofi och minimalistiska design – men också för en installation som kräver lite tålamod. Operativsystemet är inte riktat till nybörjare, och den som vill experimentera bör helst använda en separat dator snarare än att försöka dual-boota.

    Med version 7.8 finns dock ett nytt och prisvärt sätt att prova: officiellt stöd för Raspberry Pi 5. Det innebär att vem som helst med en Pi 5 kan installera ett komplett BSD-system – förutsatt att man är redo att ansluta en seriell kabel.

    “Added support for Raspberry Pi 5 (with console on serial port).”

    Stödet fungerar via seriell port (RS-232), vilket kräver anslutning via GPIO-pinnarna. Det finns RS-232-HAT-kort för ändamålet, och vissa USB-till-RS-232-adaptrar kan fungera, men det är ingen garanti.

    Än så länge finns några begränsningar:

    • Uppstart via PCIe-lagringskort fungerar inte på grund av saknat U-Boot-stöd.
    • Wi-Fi på Raspberry Pi 5 Model B ”d0” fungerar inte.
    • Den aktiva fläkten fungerar inte förrän pwm-drivrutinerna är färdigställda.

    Trots dessa begränsningar markerar stödet för Pi 5 en viktig milstolpe: OpenBSD blir tillgängligt på fler ARM64-plattformar än någonsin tidigare, inklusive Apple Silicon Macs, Snapdragon Elite X-laptops och förbättrad strömhantering för ARM64-enheter.

    Nyhet: Flertrådad TCP/IP

    En av de mest intressanta nyheterna i OpenBSD 7.8 är att TCP/IP-stacken nu är flertrådad.
    Det innebär att nätverksdelen av operativsystemet kan utnyttja flera CPU-kärnor samtidigt – upp till åtta stycken – där varje anslutning hanteras av en egen kärna.

    Detta är en betydande förändring för OpenBSD, som traditionellt prioriterat enkelhet och säkerhet framför rå prestanda. Nu börjar man öppna upp för bättre skalbarhet på moderna flerkärniga system, särskilt vid IPv6-trafik där beräkningsbehovet är större.

    Virtualisering med AMD SEV

    OpenBSD 7.8 innehåller även inbyggt stöd för AMD:s Secure Encrypted Virtualization (SEV). Denna teknik låter varje virtuell maskin kryptera sitt eget minne, vilket stärker isoleringen mellan gäster i en hypervisor-miljö.

    Stödet omfattar både OpenBSD:s inbyggda hypervisor (VMM/VMD) och drift som gäst-OS under Linux KVM. Det betyder att OpenBSD nu både kan skapa och köra SEV-krypterade virtuella maskiner – en viktig förbättring för säkerhetsfokuserade servermiljöer.

    Tmux får extra kärlek

    Terminalmultiplexern tmux har länge varit en favorit bland systemadministratörer, och OpenBSD har haft stöd för det länge.
    Version 7.8 lyfter tmux till nästa nivå med 16 nya funktioner och buggfixar – inga revolutioner, men välkomna förbättringar för den som lever i terminalfönster dagligen.

    Smidig uppgradering till 7.8

    En av OpenBSD:s styrkor är den tydliga och tillförlitliga uppgraderingsprocessen.
    Systemet uppdateras alltid stegvis – en version i taget – vilket minimerar risken för problem.

    Den rekommenderade proceduren är enkel:

    1. Kör syspatch för att installera säkerhetsuppdateringar.
    2. Kör pkg_add -u för att uppdatera alla installerade paket.
    3. Kör fw_update för eventuell ny firmware.
    4. Kör sysupgrade för att uppgradera hela systemet.

    Vid uppgradering från 7.7 startar systemet automatiskt om utan att fråga – lite oväntat, men effektivt. Efteråt går det snabbt att komma igång igen, och alla program – inklusive Firefox och GNOME-komponenter – uppdateras utan problem.

    Till skillnad från vissa andra BSD-system har OpenBSD-uppgraderingar visat sig vara pålitliga. FreeBSD och NetBSD har historiskt haft mer problem med sina in-place-uppdateringar.

    Enkelhet framför allt

    OpenBSD 7.8 har fortfarande inget Bluetooth-stöd – och det är ett medvetet beslut. Många i OpenBSD-gemenskapen ser Bluetooth som en onödig risk, och systemets renhet prioriteras framför trådlös bekvämlighet.

    Trots sin återhållsamhet uppskattas OpenBSD alltmer för sin tydlighet och konsekvens. Där FreeBSD och NetBSD ibland känns som barocka konstruktioner, känns OpenBSD snarare modernistiskt: enkelt, robust och noggrant avvägt.

    9front släpper sin egen “Release”

    Samtidigt med OpenBSD 7.8 har även 9front-projektet, en vidareutveckling av Plan 9, släppt en ny version – kallad Release.
    Namnet är ingen slump: med sin typiskt skämtsamma ton låter 9front-utvecklarna oss nu läsa ett “Release release announcement”.

    Den här gången hann 9front till och med släppa sin version elva dagar före OpenBSD 7.8 – och båda projekten delar konstverk av samma illustratör.

    Slutsats

    OpenBSD 7.8 är ingen revolution, men en välpolerad evolution.
    Med stöd för Raspberry Pi 5, flertrådad nätverksstack, SEV-kryptering och förbättrat tmux-stöd fortsätter systemet att leverera stabilitet, säkerhet och precision.

    För användare som värdesätter kvalitet framför bekvämlighet, och som inte räds ett textbaserat gränssnitt, är OpenBSD 7.8 ett av de mest pålitliga operativsystemen som finns idag.

    https://ftp.lysator.liu.se/pub/OpenBSD

    Om OpenBSD i vår wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/OpenBSD

    Fakta: OpenBSD

    Licens: Främst ISC-licens (mycket tillåtande BSD-familj). Vissa komponenter använder andra BSD-liknande licenser. Projektets grafik (t.ex. maskoten “Puffy”) kan ha egna villkor.

    Vad är OpenBSD? Ett komplett Unix-likt operativsystem (kärna + basverktyg) med fokus på korrekthet, säker standardkonfiguration och kodgranskning.

    Skillnad mot Linux: Linux är i grunden en kärna som oftast kombineras med GNU-användarland till en distribution (t.ex. Debian, Fedora). OpenBSD levereras som ett integrerat bas-OS från ett och samma projekt, med enhetliga beslut, egen pakethantering och återkommande släpp var ~6 månader.

    • Säkerhetsmodell: aggressiva standarder (t.ex. pf-brandvägg, pledge/unveil), kontinuerliga kodrevisioner.
    • Konsekvens: samma team ansvarar för hela basen – mindre fragmentering.
    • Filosofi: enkelhet och korrekthet prioriteras framför “flest funktioner”.

    Varför vissa föredrar OpenBSD: förutsägbara uppgraderingar, tydlig dokumentation (man-sidor), säkra standardinställningar, stabil nätverksstack och verktyg som pf och tmux i basen.

    Stödda plattformar (exempel): amd64 (x86-64), arm64 (t.ex. Raspberry Pi 5, vissa Apple Silicon-lägen), riscv64, i386 (äldre x86), armv7 (32-bitars ARM), powerpc-varianter m.fl. Stöd varierar mellan modeller och generationer.

    Tips: kör bas-uppdateringar med syspatch, paket med pkg_add -u och systemuppgradering med sysupgrade.

  • Andrew Tanenbaum, skaparen av MINIX, intervjuas på Nerdearla – gratis att följa online

    Andrew Tanenbaum, skaparen av MINIX och inspirationskälla till Linux, intervjuas live på årets Nerdearla i Buenos Aires. För oss i Sverige går det att följa gratis via livestream – direkt från datorn, på engelska, lördagen den 27 september klockan 15.

    MINIX är ett namn som de flesta Linuxintresserade stöter på när de gräver i historien. Operativsystemet, skapat av Andrew Tanenbaum 1987, blev inte bara en pedagogisk plattform utan också den gnista som inspirerade Linus Torvalds att börja bygga Linux. På sätt och vis kan man säga att om Torvalds är Linux pappa, så är Tanenbaum dess farfar.

    Senare i september kommer Tanenbaum, numera 81 år och professor emeritus vid Vrije Universiteit i Amsterdam, att intervjuas på scen under den stora open source-konferensen Nerdearla i Buenos Aires. För oss i Sverige är det kanske för långt bort för ett spontant besök – men det gör inget, för intervjun livestreamas gratis.

    Gratis och på engelska

    Nerdearla är i grunden en spanskspråkig konferens, men just intervjun med Tanenbaum hålls på engelska. Precis som hela konferensen är även sändningen fri att följa online. Det enda som krävs är en registrering.

    Intervjun inleder konferensen lördagen den 27 september klockan 10 lokal tid i Buenos Aires. Det motsvarar klockan 15 svensk tid – en perfekt eftermiddagsstart för den som vill höra en av datorvärldens mest inflytelserika personer berätta om sitt arbete och sin syn på öppen källkod.

    Nerdearla växer i världen

    Nerdearla startade i Argentina men har vuxit till ett av Latinamerikas största evenemang inom öppen källkod. På senare tid har det även hållits i Mexiko och i november tar man steget till Europa med en konferens i Madrid.

    Tidigare har arrangören lyckats få stora namn på scen, bland annat WordPress-grundaren Matt Mullenweg. I Buenos Aires är det Nicolás Wolovick, professor i datavetenskap vid Universidad Nacional de Córdoba och ansvarig för universitetets superdatorcenter, som håller i samtalet med Tanenbaum.

    Varför är Tanenbaum viktig?

    För oss Linuxanvändare är det svårt att överskatta hans roll. När han utvecklade MINIX var målet att ge studenter en fri och pedagogisk Unix-klon, som kunde köras på vanliga hemdatorer. Det blev startskottet för Linus Torvalds, som via en mailinglista för MINIX-användare presenterade sitt eget hobbyprojekt – Linux. Resten är, som man säger, historia.

    Intervjun kommer att inleda konferensen lördagen den 27 september klockan 15 svensk tid. Även om livestreamen är gratis måste du registrera dig.

    Faktaruta: MINIX


    • Skapare: Andrew S. Tanenbaum
    • Första version: 1987
    • Typ: Unix-liknande operativsystem med mikrokärna
    • Syfte: Undervisning och forskning i operativsystem
    • Känd påverkan: Inspirerade Linus Torvalds att starta Linux (1991)
    • Licens (MINIX 3): BSD-liknande
    • Plattformar: Ursprungligen x86; används ofta i undervisning och som forskningsplattform
    • Arkitektur: Drivrutiner och tjänster körs i användarrymden för högre robusthet

    Tips: MINIX 3 fokuserar på tillförlitlighet och självläkning av systemtjänster – en kontrast mot monolitiska kärnor.

  • Från 70-tal till 2025 – klassiska Linuxkommandon får nya muskler

    När vi startar datorn och skriver ls för att lista filer, eller cp för att kopiera något, tänker de flesta inte på det. Men bakom dessa små kommandon ligger en mjukvaruskatt med rötter tillbaka till 1970-talets Unix. Den heter GNU coreutils, och nu har den fått en ny stor uppdatering – version 9.8.

    En osynlig ryggrad i datorvärlden

    Coreutils är ett paket med de mest grundläggande verktygen i Linux och andra Unixliknande system. Det är program som hjälper oss att läsa textfiler, räkna ord, jämföra innehåll, sortera, hålla reda på datum eller visa hur många processorer datorn har. I princip varje gång du öppnar terminalen är det coreutils som gör jobbet i bakgrunden.

    Och nu – över 40 år efter att de första varianterna såg dagens ljus – fortsätter utvecklingen.

    Nya språk för säkerhet och enkelhet

    I den nya versionen är det särskilt två förbättringar som sticker ut.
    För det första kan verktyget cksum nu använda den moderna SHA3-algoritmen för att skapa säkra kontrollsummor. Kontrollsummor används för att försäkra sig om att en fil är intakt och inte manipulerad, och SHA3 är det senaste inom kryptografisk standardisering.

    För det andra får kodningsverktyget basenc stöd för Base58 – en metod att representera data utan de tecken som ofta misstas för varandra, som nollan och bokstaven O. Perfekt i en tid då vi allt oftare scannar QR-koder och hanterar kryptovalutaadresser.

    Smartare hantering av dagens datorer

    Dagens datorer ser annorlunda ut än på 80-talet, och coreutils hänger med. Kommandot nproc, som visar hur många processorer som finns att tillgå, tar nu hänsyn till cgroup v2 – en teknik som används i moderna Linuxsystem för att begränsa resurser i containrar. Det betyder att program i en container får en mer realistisk bild av vad de faktiskt får använda.

    Även stty, som styr inställningar för terminalen, kan nu sätta godtyckliga överföringshastigheter på vissa system. Och textverktyget fold har blivit medvetet om att världen består av fler tecken än bara ASCII – till exempel emojis och asiatiska tecken – och radbryter dem på rätt sätt.

    Fixar under huven

    Det kanske inte märks direkt för vanliga användare, men version 9.8 rättar också till en lång rad buggar. Till exempel fungerar nu cp --sparse=always bättre när det gäller att spara diskutrymme, tail riskerar inte längre att skriva ut extra rader i vissa situationer, och od (ett program för att visa filer i olika nummerformat) har blivit stabilare.

    För den som arbetar med stora tal har verktyget factor fått en rejäl hastighetsökning, och seq, som används för att generera talföljder, hanterar nu mycket stora startvärden med högre precision.

    Ett internationellt samarbete

    Bakom kulisserna är coreutils ett samarbete mellan utvecklare världen över. Den senaste versionen bygger på 348 kodändringar från åtta olika personer, varav veteranerna Paul Eggert och Padraig Brady står för merparten. Det visar att även de mest grundläggande programmen i datorvärlden behöver ständig omvårdnad – och att arbetet ofta sker i det tysta.

    Fortsatt relevant

    Att ett verktygspaket som skapades i Unix miljö på 1970-talet fortfarande utvecklas aktivt år 2025 är i sig en historia. Det påminner oss om att digital infrastruktur inte alltid handlar om de mest uppmärksammade apparna eller sociala nätverken. Ofta är det små, diskreta verktyg – kommandon på några få bokstäver – som får hela det moderna IT-samhället att fungera.

    För den nyfikne finns den nya versionen att ladda ner på GNU:s hemsida:
    https://gnu.org/s/coreutils/

    https://linuxiac.com/gnu-coreutils-9-8-released-with-sha3-support

  • Linux.se bygger upp svensk Linux-dokumentation – en sida i taget

    Linux.se bygger just nu upp en svensk Linux-dokumentation. Med hjälp av AI och ideellt engagemang har redan hundratals manualsidor översatts, och målet är inget mindre än att täcka in hela Unix- och Linux-världen på svenska.

    Linux.se nöjer sig inte med att rapportera om öppen källkod. Redaktionen har tagit sig an en större uppgift: att översätta Unix- och Linux-manualsidor till svenska.

    Arbetet görs när tid och ork finns – ofta med hjälp av AI. Målet är tydligt: att göra den tekniska dokumentationen mer tillgänglig för svenska användare.

    Småfel och formatproblem

    Resan har inte varit enkel. De första översättningarna var fyllda av småfel. Att anpassa manualsidorna från HTML till MediaWiki har också varit en stor utmaning. I backspegeln konstaterar redaktionen att WordPress kanske hade varit ett smidigare val.

    474 sidor hittills

    Trots svårigheterna har projektet vuxit snabbt. I dag finns runt 474 översatta sidor. Vissa kommer behöva göras om i takt med att AI-verktygen blir bättre.

    Layouten har också förbättrats. Bland annat har flaggor flyttats in i tabeller, vilket gör manualerna lättare att läsa.

    Fokus på sektion 1 och 8

    Målet är att översätta alla Linux-manualer. I första hand satsar man på användarkommandon (sektion 1) och systemadministrationskommandon (sektion 8).

    Bland de 100 vanligaste Linux-kommandona är nu de flesta översatta. Några återstår – framför allt på grund av sin omfattning.

    En resurs för linux användare

    Arbetet fortsätter i lugn takt, några sidor om dagen när tid och lust tillåter.

    På sikt kan projektet bli en ovärderlig resurs för svensktalande Linux-användare – och ett exempel på hur ideellt engagemang och ny teknik kan gå hand i hand för att stärka det öppna ekosystemet.

    https://wiki.linux.se/index.php/100_Linux_kommando

    Faktaruta: Linux manualsidor – sektioner
    • 1 Användarkommandon
    • 2 Systemanrop
    • 3 Biblioteksanrop (C-bibliotek)
    • 4 Specialfiler (enheter) och drivrutiner
    • 5 Filformat och konventioner
    • 6 Spel och skärmsläckare
    • 7 Övriga ämnen, makropaket och konventioner
    • 8 Systemadministrationskommandon
    • 9 Kärnrutiner (ej standardiserad)
    Tillägg som kan förekomma:
    n ”New/nya” sidor • l Lokala sidor
    1p, 3p POSIX-varianter • 1x, 3x X11-relaterat
    linux.se:~$
  • FreeBSD 15 Gör Det Enklare Än Någonsin att Använda KDE Plasma på Skrivbordet

    FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer.

    I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar har systemet främst använts i servermiljöer eller av avancerade användare, mycket på grund av avsaknaden av ett smidigt skrivbordsalternativ.

    Men det förändras nu. I och med lanseringen av FreeBSD 15 kommer användare att kunna välja att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt under installationen, precis som i moderna Linuxdistributioner.

    Förenklad installation för alla användare

    Tidigare har den som velat använda FreeBSD som skrivbordssystem varit tvungen att manuellt installera grafikkortsdrivrutiner, aktivera inloggningshanterare, konfigurera D-Bus och installera själva skrivbordsmiljön via kommandoraden.

    Det nya installationsalternativet i FreeBSD 15 eliminerar detta hinder. Nu kan användaren enkelt välja KDE Plasma i installationsprogrammet – och få ett fullt fungerande skrivbord direkt efter första uppstarten.

    Det här gör FreeBSD betydligt mer attraktivt för nybörjare och användare som tidigare varit vana vid exempelvis Windows, macOS eller Linux.

    Varför KDE Plasma?

    Att valet föll på KDE Plasma är ingen tillfällighet. Det är en modern, kraftfull och flexibel skrivbordsmiljö med ett användargränssnitt som känns bekant för många. Plasma erbjuder:

    • Ett arbetsflöde likt Windows, vilket underlättar för nya användare.
    • Låg inlärningströskel tack vare sin intuitiva design.
    • Hög anpassningsgrad och god prestanda, även på svagare maskiner.
    • Aktiv utveckling och stöd för ny teknik som Wayland och moderna grafikdrivrutiner.

    Inledningsvis pratade FreeBSD-utvecklarna om att inkludera ett ”minimalt skrivbord”, vilket väckte viss oro. Men detta har reviderats, och istället satsar man på en mer komplett Plasma-miljö som är redo att användas direkt.

    Ett större initiativ för skrivbordsanvändning

    Det nya installationsalternativet är en del av ett bredare arbete inom FreeBSD-projektet kallat ”laptop initiative” – ett initiativ som syftar till att göra FreeBSD mer användbart på bärbara datorer och i vardagligt skrivbordsbruk.

    Förutom Plasma-integrationen fokuserar initiativet på:

    • Stöd för moderna Wi-Fi-standarder (inklusive Wi-Fi 6 / 802.11ax)
    • Förbättrad hantering av viloläge och strömsparfunktioner
    • Stabilisering av Wayland, som på sikt kan ersätta det äldre X11-systemet

    Wayland fungerar delvis redan i FreeBSD 14.3, men buggar och krascher återstår – särskilt vid användning tillsammans med Plasma. Samtidigt betraktas X11 i stort sett som ett ”underhållsläge”, vilket gör Wayland till det självklara framtidsvalet.

    Ett historiskt skifte för FreeBSD

    Det här är inte första gången FreeBSD flirtar med skrivbordsanvändning. Redan i början av 2000-talet fanns det försök att erbjuda enklare skrivbordsinstallationer, och den nedlagda varianten PC-BSD hade Plasma som standardmiljö.

    Andra BSD-projekt – som OpenBSD och NetBSD – har redan visat vägen genom att erbjuda fönsterhanterare eller skrivbordsmiljöer i sina installationsprogram.

    Men det nya Plasma-alternativet i FreeBSD 15 är den mest ambitiösa skrivbordssatsningen hittills från huvudprojektet.

    Många i communityn menar att FreeBSD länge haft potential att bli ett förstklassigt skrivbordssystem – och att det som saknats främst varit just ett användarvänligt sätt att installera och konfigurera det grafiska gränssnittet.

    Sammanfattning: En välkommen förändring

    Med FreeBSD 15 gör projektet ett viktigt vägval – man närmar sig vanliga användare på allvar. Genom att erbjuda ett kraftfullt, färdigkonfigurerat skrivbord redan vid installation sänks tröskeln för nya användare rejält.

    För den som tidigare tvekat att ge FreeBSD en chans på den egna datorn är det nu läge att tänka om. FreeBSD 15 är på väg att bli den mest tillgängliga och skrivbordsvänliga versionen hittills.

    https://github.com/FreeBSDFoundation/proj-laptop/blob/main/monthly-updates/2025-06.md

    https://ostechnix.com/freebsd-15-kde-plasma-desktop-install-option

    FreeBSD 15 – Faktaöversikt

    Utgivning: FreeBSD 15.0 RELEASE – planerad 2 dec 2025
    Supporttid: 4 år (stable branch t.o.m. dec 2029)
    Processorstöd: amd64, aarch64 (Tier 1); armv7, riscv64 (Tier 2)
    32-bit: Inga ISO-filer längre, men compat32-stöd finns
    Stora nyheter:
    – KDE Plasma-skrivbord kan installeras direkt vid installation
    – Förbättrat Wi-Fi- och laptopsupport
    – Wayland-stöd under utveckling

    Historik:
    FreeBSD har sina rötter i 4.4BSD och släpptes första gången 1993.
    Känd för stabilitet, säkerhet och avancerade funktioner som Jails & ZFS.

    Används av: Netflix, Sony PlayStation, Juniper, NetApp m.fl.

    (Terminalstil – uppdaterad augusti 2025)
  • Nyheterna i OpenBSD 7.5

    OpenBSD är ett UNIX-liknande operativsystem känd för sin säkerhetsfokus. Det är öppen källkod och utvecklas av ett globalt volontärteam. Operativsystemet inkluderar en rad säkerhetsfunktioner som adresserar minneskorruption och säkerhetsluckor proaktivt. OpenBSD används ofta i servrar och säkerhetskritiska system.

    OpenBSD 7.5 har nu officiellt släppts, och fortsätter att erbjuda ett säkert och fritt UNIX-baserat operativsystem som betonar säkerhet, mångsidighet och korrekthet.

    Från början en avknoppning från NetBSD, har OpenBSD vuxit till att bli ett betydelsefullt operativsystem med fokus på en säker databehandlingsmiljö.

    Här är några av de mest betydelsefulla uppdateringarna i OpenBSD 7.5:
    Den nya versionen introducerar möjligheten att kryptera rotpartitionen under installationsprocessen, vilket förstärker skyddet av känslig data. Pinsyscalls, ett nytt systemanrop, tillåter mer detaljerad kontroll över systemanrop, vilket bidrar till ökad systemintegritet och minskade säkerhetsrisker.

    För att ytterligare säkra systemet har stödet för indirekta systemanrop via funktionen syscall tagits bort. Denna åtgärd, tillsammans med pinsyscalls, förbättrar säkerheten genom att begränsa tillgången till systemanrop och förhindra potentiella attacker.

    På hårdvarusidan, specifikt för ARM64-system, inkluderar nu OpenBSD stöd för pekareautentisering (PAC) och identifiering av målbranch (BTI), vilket skyddar mot attacker som korrumperar minnet. Stödet för IPv6 på ppp-nätverksgränssnitt utökas också, vilket förbättrar anslutningsmöjligheter och kompatibilitet.

    OpenBSD 7.5 har också förbättrat paketfiltreringen i pf-brandväggen, vilket ger bättre prestanda på flerkärniga system och ökad insyn i nätverkstrafiken. Netstat-verktyget har uppdaterats för att visa mer detaljerad statistik om effektiviteten i ruttcache, vilket ger användarna värdefulla insikter för att optimera nätverksprestanda och säkerhetsinställningar.

    Virtualiseringsstacken i VMM-hypervisorn har uppgraderats med flertrådstöd och förbättrad stabilitet på Intel VMX-baserade system, vilket förbättrar både tillförlitligheten och prestandan i virtualiserade miljöer.

    Vidare har OpenBSD 7.5 utökat sitt stöd för hårdvara och introducerat nya drivrutiner, vilket säkerställer bättre kompatibilitet med ett brett urval av enheter, från Apples bildkontroller till Qualcomms trådlösa chips.

    Användarna kan nu njuta av en uppdaterad skrivbordsmiljö med KDE Plasma 5.27, som erbjuder förbättrad användarupplevelse och de senaste funktionerna från KDE:s ekosystem.

    Slutligen har viktiga programvarukomponenter som LibreSSL och OpenSSH fått uppdateringar för att garantera de senaste säkerhetsförbättringarna och prestandaoptimeringarna. Det omfattande biblioteket av tredjepartsapplikationer har också uppdaterats, vilket ger tillgång till de senaste versionerna av populära programvarupaket.

    Här är en kort sammanfattning av några viktiga uppdaterade program och paket i denna version:

    • Asterisk, Audacity, CMake, Chromium, FFmpeg, Firefox
    • GCC, GHC, GNOME, Go, JDK, Krita
    • LLVM/Clang, LibreOffice, Lua, MariaDB, Mono
    • Mutt, NeoMutt, Node.js, OCaml, OpenLDAP
    • PHP, PostgreSQL, Python, Qt, R, Ruby
    • Rust, SQLite, Shotcut, Sudo, Suricata
    • Tcl/Tk, TeX Live, Thunderbird, Vim, Neovim, Xfce

    https://www.openbsd.org/faq/faq4.html#Download

    OpenBSD sidan i vår Wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/OpenBSD

    Fakta: OpenBSD 7.5

    Översikt: OpenBSD är ett UNIX-liknande, fritt och öppet operativsystem som utvecklas av ett globalt volontärteam. Fokus ligger på säkerhet, korrekthet och enkelhet. Vanligt i servrar och säkerhetskritiska miljöer.

    Säkerhetsnyheter i 7.5:

    • Krypterad rotpartition direkt i installationen för starkare dataskydd.
    • pinsyscalls: finmaskig kontroll av systemanrop.
    • Borttaget stöd för indirekta systemanrop via syscall() för att minska angreppsytan.

    Arkitektur & nätverk:

    • ARM64: stöd för PAC (Pointer Authentication) och BTI (Branch Target Identification) mot minneskorruptionsattacker.
    • IPv6 på ppp-gränssnitt utökat för bättre uppkoppling.
    • pf-brandväggen: förbättrad paketfiltrering för flerkärniga system.
    • netstat: mer detaljerad statistik för ruttcache/effektivitet.

    Virtualisering:

    • VMM-hypervisorn: flertrådstöd och stabilitetsförbättringar på Intel VMX-baserade system.

    Hårdvarustöd: utökade drivrutiner och bättre kompatibilitet (bl.a. Apple-displaykontroller, Qualcomm-Wi-Fi m.m.).

    Skrivbord & användarmiljö: KDE Plasma 5.27 tillgängligt för uppdaterad arbetsmiljö.

    Kärnkomponenter uppdaterade: LibreSSL, OpenSSH – senaste säkerhetsfixar och prestandaförbättringar.

    Större paketuppdateringar (urval): Firefox, Chromium, FFmpeg, GCC/Clang/LLVM, Go, JDK, Python, PHP, PostgreSQL, MariaDB, SQLite, Rust, Qt, GNOME, KDE, Xfce, Audacity, Krita, LibreOffice, TeX Live, Thunderbird, Vim/Neovim, Suricata, Node.js, OCaml, Mono, Asterisk, CMake, Mutt/NeoMutt, OpenLDAP, Shotcut, Sudo m.fl.

    Tips: Basuppdateringar via syspatch, paket via pkg_add -u.

Etikett: UNIX

  • GNU Coreutils 9.10 – en stabilare grund för Linux

    GNU Coreutils 9.10 är en stabil uppdatering av de mest grundläggande verktygen i Linux, med fokus på att rätta allvarliga buggar, förbättra signalhantering och göra fil- och textkommandon både snabbare och mer förutsägbara. Utan att förändra hur användare arbetar till vardags stärker versionen den tekniska grund som nästan alla Linux-system vilar på. Nästan alla Linux-system,…

  • Wine 11 – ett stort steg framåt för Windows-program på Linux

    Wine 11 markerar ett av de största stegen framåt i projektets historia och befäster Wine som den ledande lösningen för att köra Windows-program på Linux och andra Unix-liknande system. Med färdigställd WoW64-arkitektur, tydliga prestandaförbättringar genom NTSync, utökat Vulkan-stöd och bättre integration med moderna skrivbordsmiljöer lägger version 11 grunden för snabbare, stabilare och mer framtidssäker Windows-kompatibilitet…

  • När ett musklick blir en stridsfråga i Linuxvärlden

    Ett förslag från utvecklare kopplade till Mozilla och GNOME kan komma att ändra ett av de mest inarbetade beteendena i Unix- och Linuxvärlden: inklistring av text med musens mittenknapp. Det som för vissa ses som en modernisering uppfattas av andra som ett angrepp på en över 30 år gammal arbetsmetod som blivit djupt integrerad i…

  • GNU Wget 2.2.1 – ett litet verktyg med stor betydelse för internet

    GNU Wget har i över två decennier varit ett av internets mest pålitliga arbetsredskap i bakgrunden. Med version 2.2.1 fortsätter det klassiska kommandoradsverktyget att utvecklas genom förbättrad kompatibilitet, ökad säkerhet och bättre kontroll över filhämtning – förändringar som kanske är osynliga för många, men avgörande för hur stora delar av internet fungerar i praktiken. GNU…

  • OpenBSD 7.8 – Ny version med flertrådad TCP/IP och stöd för Raspberry Pi 5

    OpenBSD 7.8 är här – och den säkra, minimalistiska BSD-favoriten tar ett stort kliv framåt. Med flertrådad TCP/IP-stack, stöd för Raspberry Pi 5 och förbättrad virtualisering fortsätter OpenBSD att leverera sitt signum: kompromisslös stabilitet, ren design och säkerhet på högsta nivå. OpenBSD 7.8 – Ny version med flertrådad TCP/IP och stöd för Raspberry Pi 5…

  • Andrew Tanenbaum, skaparen av MINIX, intervjuas på Nerdearla – gratis att följa online

    Andrew Tanenbaum, skaparen av MINIX och inspirationskälla till Linux, intervjuas live på årets Nerdearla i Buenos Aires. För oss i Sverige går det att följa gratis via livestream – direkt från datorn, på engelska, lördagen den 27 september klockan 15. MINIX är ett namn som de flesta Linuxintresserade stöter på när de gräver i historien.…

  • Från 70-tal till 2025 – klassiska Linuxkommandon får nya muskler

    När vi startar datorn och skriver ls för att lista filer, eller cp för att kopiera något, tänker de flesta inte på det. Men bakom dessa små kommandon ligger en mjukvaruskatt med rötter tillbaka till 1970-talets Unix. Den heter GNU coreutils, och nu har den fått en ny stor uppdatering – version 9.8. En osynlig…

  • Linux.se bygger upp svensk Linux-dokumentation – en sida i taget

    Linux.se bygger just nu upp en svensk Linux-dokumentation. Med hjälp av AI och ideellt engagemang har redan hundratals manualsidor översatts, och målet är inget mindre än att täcka in hela Unix- och Linux-världen på svenska. Linux.se nöjer sig inte med att rapportera om öppen källkod. Redaktionen har tagit sig an en större uppgift: att översätta…

  • FreeBSD 15 Gör Det Enklare Än Någonsin att Använda KDE Plasma på Skrivbordet

    FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer. I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar…

  • Nyheterna i OpenBSD 7.5

    OpenBSD 7.5 har nu officiellt släppts, och fortsätter att erbjuda ett säkert och fritt UNIX-baserat operativsystem som betonar säkerhet, mångsidighet och korrekthet. Från början en avknoppning från NetBSD, har OpenBSD vuxit till att bli ett betydelsefullt operativsystem med fokus på en säker databehandlingsmiljö. Här är några av de mest betydelsefulla uppdateringarna i OpenBSD 7.5:Den nya…