• NIST fastställer ny standard för lättviktig kryptering för små enheter

    Nya standarder för lättviktig kryptering ska stärka cybersäkerheten i de allra minsta uppkopplade enheterna. Med algoritmer ur Ascon-familjen erbjuder NIST nu ett resurseffektivt skydd för allt från IoT-sensorer och RFID-taggar till medicinska implantat – teknologier som hittills ofta stått utan tillräcklig kryptering på grund av begränsad processorkraft.

    Skydd för IoT, RFID och medicinska implantat

    National Institute of Standards and Technology (NIST) har nu färdigställt en ny standard för lättviktig kryptering, särskilt utformad för att skydda små och resursbegränsade enheter mot cyberattacker. Standarden är publicerad som Ascon-Based Lightweight Cryptography Standards for Constrained Devices (NIST Special Publication 800-232).

    Den nya standarden ger en uppsättning verktyg för att säkra data som skapas och skickas av miljarder av små uppkopplade enheter, från smarta hushållsapparater och RFID-taggar till medicinska implantat. Alla dessa enheter har gemensamt att de ofta har mycket mindre beräkningskapacitet än vanliga datorer och mobiltelefoner, men ändå behöver tillgång till stark och modern säkerhet. Här blir lättviktig kryptering avgörande eftersom den är designad för att fungera på just sådana resursbegränsade plattformar.

    Behovet av lättviktig kryptering

    Traditionell kryptering, som används i datorer och servrar, är ofta för tung för små enheter som har låg strömförbrukning, begränsad batteritid och enkel hårdvara. IoT-enheter kan till exempel behöva arbeta i flera år på ett litet batteri, och därför måste krypteringen vara både säker och extremt effektiv.

    ”Vi uppmuntrar användningen av denna nya standard där resursbegränsningar tidigare har hindrat införandet av kryptering,” säger NIST-datavetaren Kerry McKay, som tillsammans med kollegan Meltem Sönmez Turan lett utvecklingen. ”Den kommer att gynna industrier som bygger allt från smarta hushållsprodukter och vägtullssystem till medicinska implantat. Gemensamt för dessa enheter är att de måste hushålla noggrant med energi, beräkningstid och minne – och vår nya standard är anpassad för just detta.”

    Ascon – kärnan i standarden

    Standarden bygger på Ascon-familjen av kryptografiska algoritmer, som valdes ut av NIST 2023 efter en omfattande internationell granskningsprocess. Ascon utvecklades ursprungligen 2014 av forskare vid Graz University of Technology i Österrike, Infineon Technologies och Radboud University i Nederländerna.

    Redan 2019 utsågs Ascon som det bästa alternativet för lättviktig kryptering i den välrenommerade CAESAR-tävlingen, ett globalt initiativ för att utvärdera och testa moderna krypteringsalgoritmer. Detta gav Ascon en stark legitimitet eftersom det visade att algoritmen klarat åratal av öppen och intensiv granskning från kryptografer världen över.

    Fyra varianter för olika behov

    Den nya standarden innehåller fyra Ascon-baserade varianter, som täcker två grundläggande kryptografiska funktioner: autentiserad kryptering och hashfunktioner.

    • ASCON-128 AEAD (Authenticated Encryption with Associated Data)
      Denna variant används när en enhet behöver både kryptera data och säkerställa att den inte har manipulerats. AEAD är särskilt viktigt i miljöer där data skickas trådlöst och riskerar att avlyssnas eller ändras.
      En annan fördel är att ASCON är enklare att implementera på ett sätt som motstår så kallade side-channel-attacker. Dessa attacker bygger på att angripare observerar exempelvis strömförbrukning, tidsåtgång eller elektromagnetisk strålning för att gissa sig till nycklar. Även om ingen algoritm helt kan förhindra denna attacktyp, gör ASCON:s design det betydligt lättare att bygga motståndskraftiga implementationer. Exempel på enheter som kan dra nytta av detta är RFID-taggar i betal- och identifieringssystem, medicinska implantat som pacemakers och insulinpumpar samt vägtulltranspondrar i bilar.
    • ASCON-Hash 256
      Detta är en hashfunktion som skapar en unik ”fingeravtryckskod” för data. Om minsta bit av originaldatan ändras, förändras också hashvärdet helt. Detta gör funktionen mycket användbar för att:
      • kontrollera att programvaruuppdateringar inte har manipulerats
      • verifiera dataintegritet vid kommunikation
      • skydda lösenord genom att lagra hashvärden i stället för klartext
      • stärka digitala signaturer.
        ASCON-Hash 256 erbjuder därmed ett lättviktigt alternativ till den mer resurskrävande SHA-3-familjen av hashfunktioner som NIST tidigare standardiserat.
    • ASCON-XOF 128 och ASCON-CXOF 128
      Dessa är flexibla hashfunktioner (XOF står för eXtendable Output Function) där användaren själv kan bestämma längden på hashvärdet. För små enheter kan kortare hashvärden spara både tid och energi.
      CXOF-varianten går ett steg längre och tillåter även att användaren lägger till en egen etikett eller ”domänseparation” i hashprocessen. Detta minskar risken för kollisioner där två enheter råkar producera samma hash för samma data, något som annars kan utnyttjas av angripare.

    Framåtblickande standard

    McKay betonar att standarden är utformad för omedelbar användning men också flexibel nog för framtida utbyggnad.

    ”Vi har tagit till oss av communityns feedback och försökt skapa en standard som både är enkel att implementera och framtidssäker,” säger hon. ”Vi planerar redan att överväga ytterligare funktioner som efterfrågats, exempelvis en särskild autentiseringskod för meddelanden (MAC). Detta kan bli nästa steg i utvecklingen.”

    Sammanfattning

    Med den nya Ascon-baserade standarden får industrin en krypteringslösning som kombinerar säkerhet, energieffektivitet och enkel implementering. Den är ett viktigt steg för att höja cybersäkerheten i en värld där miljarder små enheter redan är uppkopplade – och där antalet bara fortsätter att växa.

    Faktaruta: NIST Ascon – Lättviktig kryptering

    Standard: NIST SP 800-232 • Fokus: resurseffektivt skydd i små, begränsade enheter

    • Syfte: Skydda data i IoT, RFID och medicinska implantat där energi, tid och minne är begränsade.
    • Bas: Ascon-algoritmfamiljen (utvecklad 2014; vald av NIST efter flerstegsgranskning).
    • Historik i korthet: Erkänd i CAESAR (2019) för lättviktig kryptering; NIST-utval 2023; standard färdigställd därefter.
    • Kategorier: Autentiserad kryptering (AEAD) och hash/XOF.
    • Varianter: ASCON-128 AEAD • ASCON-Hash 256 • ASCON-XOF 128 • ASCON-CXOF 128.
    • Fördelar: Hög säkerhet med låg resursåtgång; enklare att implementera mot side-channel-attacker än många äldre alternativ.
    • Typiska användningar: Smarta hemprodukter, sensorer, vägtulltranspondrar, RFID-taggar, pacemakers/insulinpumpar.
    • Praktiska tips: Använd AEAD när både kryptering och integritet krävs; välj XOF/CXOF när flexibel hashlängd behövs.
  • Linux-kärnan 6.15 når slutet – användare uppmanas att uppgradera till 6.16

    Linux 6.15 får inga fler uppdateringar. Uppgraderingen till 6.16 rekommenderas starkt, men även denna version är kortlivad.

    Linux-kärnan 6.15, som lanserades den 25 maj 2025, är nu officiellt markerad som slut (EOL – End of Life). Det innebär att den inte längre får några säkerhetsfixar eller buggkorrigeringar. Den sista uppdateringen, version 6.15.11, släpptes idag av utvecklaren Greg Kroah-Hartman, som samtidigt uppmanar användare att gå vidare till Linux 6.16.

    Bland nyheterna i 6.15 fanns Rust-stöd för hrtimer och ARMv7, en ny setcpuid=-parameter för x86, förbättringar i sched_ext, utökade PMU-funktioner för Intel och AMD, stöd för nästlad virtualisering på ARM samt emulering av FEAT_PMUv3 på Apple Silicon.

    Den nyare versionen, Linux 6.16, lanserades den 28 juli 2025 och innehåller stöd för Intel Trusted Domain Extensions, Intel APX (Advanced Performance Extensions), USB-offload för ljudenheter, coredump-överföring via AF_UNIX-socket och en förbättrad, automatiserad metod för minnesallokering.

    Distributioner som openSUSE Tumbleweed och Arch Linux har redan lagt till 6.16 i sina förråd, och även PorteuX 2.2 samt Fedora Linux väntas följa efter inom kort.

    Samtidigt är 6.16, precis som sin föregångare, en kortlivad version som endast kommer att underhållas i några månader. För långsiktig stabilitet rekommenderas användare i stället att välja en LTS-utgåva, exempelvis Linux 6.12 LTS som är standard i Debian 13 “Trixie”, eller de längre underhållna versionerna 6.6 LTS och 6.1 LTS.

    Linux Kernel 6.15 — Fakta & nyheter
    Släppt: 25 maj 2025 • Gren: Ej LTS
    Nyheter i 6.15:
    • Rust-stöd för hrtimer och ARMv7.
    • Ny startparameter för x86: setcpuid=.
    • sched_ext: räkna och rapportera interna händelser.
    • Förbättrade PMU-funktioner för x86 (Intel & AMD).
    • Nästlad virtualisering: VGICv3-stöd på ARM.
    • Emulering av FEAT_PMUv3 på Apple Silicon.
    Status: EOL (End of Life) — uppgradera till Linux 6.16 eller välj en LTS-kärna (t.ex. 6.12/6.6/6.1) för långtidssupport.
  • Chromium får HDR-stöd på Linux – men NVIDIA-användare lämnas i ovisshet

    Chromium får nu officiellt HDR-stöd på Linux under Wayland. Uppdateringen innebär ett rejält lyft för videouppspelning med mer naturtrogna färger och bättre ljusstyrka – men för NVIDIA-användare kvarstår osäkerheten kring hårdvaruaccelererad avkodning.

    Chromium har nu officiellt fått HDR-stöd på Linux under Wayland, något som länge efterfrågats av användare som vill ha samma bildkvalitet som på Windows och macOS. Patchen, som nyligen slagits samman i projektet, gör att webbläsaren kan skicka HDR-metadata direkt till Wayland-kompositorn. Där sker tonmappningen så att bilden optimeras efter skärmens kapacitet.

    Det här innebär ett stort lyft för videouppspelning. Tidigare var färghanteringen i Chromium begränsad, vilket ofta ledde till att HDR-innehåll såg platt eller felaktigt ut. Nu får användare i miljöer som GNOME och KDE Plasma en betydligt mer levande och korrekt återgivning av HDR-video.

    Men framgången gäller inte alla. NVIDIA-användare riskerar att hamna på efterkälken. Chromium kan visserligen använda VA-API för hårdvaruaccelererad avkodning, vilket fungerar bra med Intel och AMD. Problemet är att NVIDIAs proprietära drivrutiner inte erbjuder fullständigt VA-API-stöd. I stället förlitar de sig på företagets egen teknik NVDEC.

    Eftersom Chromium inte stöder NVDEC direkt, krävs översättningslager som libva-vdpau-driver eller nvidia-vaapi-driver för att få det att fungera. Dessa fungerar dock långt ifrån felfritt, särskilt i Wayland-miljöer. Resultatet är att HDR-uppspelning på NVIDIA fortfarande är en chansning.

    För Intel- och AMD-användare är bilden desto ljusare – här fungerar VA-API redan bra, vilket innebär att de kan dra full nytta av den nya HDR-funktionen.

    Trots NVIDIAs svagare stöd markerar den här uppdateringen en milstolpe. För första gången kan Linux-användare på Wayland räkna med ordentligt HDR-stöd i Chromium, en webbläsare som länge varit favorit bland open source-entusiaster. Med detta tar Linux ytterligare ett steg närmare de standarder för videouppspelning som länge varit självklara på andra plattformar.

    https://linuxiac.com/linux-gets-hdr-support-in-chromium-on-wayland

  • Thunderbird 142 lanserad – säkrare, snabbare och med nya funktioner

    Thunderbird 142 är här med stöd för visuella PDF-signaturer, förbättrad mapphantering och sju viktiga säkerhetsfixar – en uppdatering som både stärker funktionalitet och säkerhet för användarna.

    Mozilla har nu släppt version 142 av e-postklienten Thunderbird, och uppdateringen bjuder både på nya funktioner och viktiga säkerhetsfixar.

    Den mest uppmärksammade nyheten är stödet för att lägga till visuella signaturer i PDF-bilagor, något som gör det enklare att hantera signerade dokument direkt i klienten. Dessutom införs en efterfrågad funktion för att återställa mappordningen i sidopanelen samt möjlighet att kopiera hela mappar inom e-postkonton och lokala mappar.

    Användarupplevelsen har också fått en rad förbättringar. Bland annat tillkommer alternativen ”Kopiera meddelandelänk” och ”Kopiera nyhetslänk”, medan det äldre alternativet ”Kopiera meddelandeplats” har tagits bort.

    I vanlig ordning innehåller versionen ett stort antal buggfixar – bland annat för problem med notifieringsljud, kalendersynkronisering med Fastmail, sortering av diskussionsgrupper och visning av kontaktbilder i WebP-format. Prestandaproblem vid första uppstart har också åtgärdats, liksom flera fel som påverkat RSS-flöden och arkivering.

    Sist men inte minst har sju säkerhetshål täppts till, vilket gör Thunderbird 142 till en viktig uppdatering för alla användare. Programmet finns nu att ladda ner från den officiella webbplatsen.

    Faktaruta: Thunderbird

    Fri, öppen och plattformsoberoende e-postklient för GNU/Linux, macOS, Windows och Android.

    Historia

    • Startade som Mozilla Thunderbird på 2000-talet.
    • Korsplattform och helt öppen källkod.
    • Kalender och adressbok integrerades senare.
    • Thunderbird för Android växer ur K-9 Mail-projektet.

    Kärnfunktioner

    • IMAP/POP3, flera identiteter, enhetlig inkorg.
    • Sökning, filter, etiketter och mappar.
    • OpenPGP och S/MIME för kryptering och signering.
    • Kalender via CalDAV, adresser via CardDAV.
    • RSS och diskussionsgrupper (Usenet).

    Nytt i version 142

    • Visuella signaturer i PDF-bilagor.
    • Återställ mappordning i sidopanelen.
    • Kopiering av mappar inom konton och lokalt.
    • Nya menyval: ”Kopiera meddelandelänk” och ”Kopiera nyhetslänk”.
    • Många buggfixar och sju säkerhetshål patchade.

    Hämta

    Officiell webbplats

    $

  • LibreOffice 25.8 är här – snabbare, smartare och med stöd för PDF 2.0

    LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw.

    Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version. The Document Foundation presenterade i dag LibreOffice 25.8, som bjuder på både prestandalyft och nya funktioner för användare på Linux, macOS, Windows och Android.

    Prestanda och stabilitet i fokus
    En av de stora nyheterna är hastigheten: öppning av filer i Writer och Calc går nu upp till 30 procent snabbare. Samtidigt har minneshanteringen förbättrats, vilket gör att sviten fungerar smidigare i miljöer med virtuella skrivbord och tunna klienter. Dessutom märks en klart jämnare rullning i stora dokument.

    En annan milstolpe är stödet för PDF 2.0-export, som gör det möjligt att skapa moderna PDF-filer direkt från LibreOffice. Även orddelning och teckenmellanrum har byggts om från grunden för bättre läsbarhet.

    Nyheter för användarupplevelsen
    När man startar programmet möts man nu av en uppdaterad ”Vad är nytt”-dialog, där användaren direkt kan välja gränssnitt och färgtema. LibreOffice fortsätter alltså på sin linje att erbjuda ett flexibelt UI som kan anpassas efter tycke och smak.

    En annan nyhet är det nya Visningsläget (Viewer mode), där dokument öppnas skrivskyddade och alla redigeringsverktyg stängs av. Perfekt för den som bara vill läsa, inte redigera.

    Writer får en rad förbättringar
    Textredigeraren Writer är kanske den största vinnaren i version 25.8. Bland nyheterna finns:

    • Ny regel för hur sista rader på en sida ska hanteras – hyfeneras eller flyttas till nästa sida.
    • Nya inställningar för ordmellanrum och slutzoner för stycken, spalter och sidor.
    • Navigatorn visar nu ord- och teckenräkning för rubriker inklusive undernivåer.
    • Nytt kommando för att infoga styckebrytning före tabell.
    • Möjlighet att konvertera fält till ren text.
    • Förbättrad hantering av spårade ändringar med per-fönster-inspelning och möjlighet att återställa ändringar.
    • Ny funktion för att maskera bilder i Auto-Redact-dialogen.

    Calc blir mer lik Excel – men snabbare
    Kalkylbladsprogrammet Calc får också en rad nya funktioner. Bland de mest intressanta märks moderna formler som TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS och flera andra som gör avancerad databehandling enklare.

    Dessutom kan användaren nu:

    • Anpassa villkorsstyrd formatering.
    • Rensa filter med ett klick.
    • Slippa onödiga dialogrutor vid textimport.
    • Se till att diagram och andra OLE-objekt skalas proportionerligt.

    Impress och Draw blir mer kompatibla
    Presentationsprogrammet Impress förbättrar sin PPTX-kompatibilitet. Inbäddade typsnitt hanteras bättre och det går smidigare att exportera presentationer som PowerPoint-filer. Dessutom kan man nu justera hur många bilder som visas per rad i bildöversikten – direkt med Ctrl + mushjul.

    Även ritprogrammet Draw får en nyhet: synliga marginalgränser på sidorna (kan stängas av), samt möjligheten att kopiera mastersidor.

    Mer polerat gränssnitt
    Bland övriga förbättringar märks små men välkomna nyheter:

    • Matchning av diakritiska tecken i snabbsökning.
    • En knapp för att visa lösenord i inloggningsdialoger.
    • Möjlighet att lägga in hyperlänkar via snabbmenyn.

    Tillgänglighet och support
    LibreOffice 25.8 finns redan att ladda ned som färdiga paket för Debian-, Ubuntu- och Fedora-baserade distributioner, samt för Windows och macOS. Källkoden är som vanligt fri att hämta för den som vill bygga själv.

    Versionen kommer att underhållas fram till 12 juni 2026 och får totalt sju uppdateringar. Första buggrundan, LibreOffice 25.8.1, väntas i september.

    https://sv.libreoffice.org

    Faktaruta: LibreOffice
    Vad är LibreOffice?
    - En fri och öppen kontorssvit utvecklad av The Document Foundation.
    - Innehåller Writer (ordbehandling), Calc (kalkylblad), Impress (presentationer),
      Base (databaser), Draw (ritning) och Math (formler).
    - Finns för Linux, Windows och macOS; enklare varianter för Android.
    - Bygger på koden från OpenOffice.org efter brytningen 2010.
    
    Historik i korthet
    - 2010: The Document Foundation bildas, LibreOffice annonseras.
    - 2011: 3.3 – första stabila versionen.
    - 2015: 5.0 – stöd för HiDPI-skärmar.
    - 2018: 6.0 – bättre filkompatibilitet.
    - 2020: 7.0 – ODF 1.3.
    - 2025: 25.8 – aktuell stabil gren.
    
    Nytt i LibreOffice 25.8
    - Upp till 30 % snabbare öppning av filer i Writer och Calc.
    - Stöd för PDF 2.0-export.
    - Optimerad minneshantering (virtuella skrivbord & tunna klienter).
    - Visningsläge (Viewer mode) – skrivskyddad öppning med verktyg avstängda.
    - Förbättrad orddelning, teckenmellanrum och smidigare rullning i stora dokument.
    - Writer: ny regel för sista-rads-hyfen, slutzoner, min/önskad/max ordmellanrum,
      navigator med ord/teckenräkning, styckebrytning-före-tabell, konvertera fält
      till text, förbättrade spårade ändringar, bildmaskning i Auto-Redact m.m.
    - Calc: nya funktioner (t.ex. TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS), bättre
      villkorsstyrd formatering, ”Rensa Autofilter”, smidigare CSV-import,
      proportionell storleksändring av OLE-objekt.
    - Impress: bättre PPTX-kompatibilitet, stöd för inbäddade typsnitt, Ctrl+scroll
      för antal miniatyrer i bildöversikten, kopiera mastersidor.
    - Draw: visar sidmarginaler (kan stängas av), kopiera mastersidor.
    - Allmänt: fler ScriptForge-tjänster och bättre kompatibilitet med DOCX/XLSX/PPTX.
  • Linux på gamla datorer

    Allt fler väljer att damma av sina gamla datorer i stället för att köpa nytt. Med Linux kan även en maskin från 00-talet få nytt liv – men hur gammal är egentligen ”för gammal”? Svaret beror på vilken hårdvara du har och vad du vill använda datorn till.

    Så bra funkar Linux på gamla datorer

    Att återanvända en gammal dator kan vara ett smart sätt att förlänga dess livslängd – men vad menar vi egentligen med ”gammal”? Är det en fem år gammal laptop, en tio år gammal budgetmaskin eller kanske en femton år gammal premiumdator? Precis som tågresor kan skilja sig mellan hårda träbänkar och bekväma förstaklass-stolar, varierar även upplevelsen av datorer beroende på vilken klass av maskin vi pratar om.

    När det gäller prestanda är processorn fortfarande hjärtat i datorn. När Intel lanserade sin första Core i7 år 2008 satte den en ny standard för kraftfulla konsumentdatorer. Samtidigt fanns enklare alternativ som Intel Atom, främst avsedda för billiga netbooks – och skillnaden märks än i dag.

    Vad ska man titta på?
    Den som vill återbruka en äldre dator bör framför allt granska fyra faktorer: CPU, mängden RAM-minne, lagringsenheten och den allmänna byggkvalitén. En SSD kan ofta ge nytt liv åt en långsam dator, även om processorn inte är den snabbaste.

    Val av Linux-distribution
    Vilken Linux-distribution som passar bäst beror på hårdvaran:

    • Modernare maskiner (med minst 4 GB RAM, en hyfsat snabb CPU och helst SSD) klarar ofta populära distributioner som Ubuntu eller Debian. Dessa har stora ekosystem, bra support och är välkända även för nybörjare.
    • Lite äldre datorer kan med fördel köra Debian med en lättare fönsterhanterare, för att hålla minnesanvändningen nere. På långsamma datorer kan varje megabyte göra skillnad.

    När är det inte värt besväret?
    Gamla 32-bitars datorer blir allt svårare att hålla vid liv. Visst finns det fortfarande Linux-varianter som erbjuder stöd, men antalet minskar stadigt. För den tekniskt nyfikne kan de fungera som experimentmaskiner – men för vardagsbruk bör man undvika dem.

    Linux är inte Windows
    En viktig sak att komma ihåg: Linux är inte Windows. Program som Photoshop eller Microsoft Office fungerar inte direkt. Det finns lösningar som Wine eller virtuella maskiner, men det är långt ifrån problemfritt.

    Samtidigt är frågan vad man faktiskt använder datorn till. Behoven har förändrats i takt med att fler program flyttat till molnet. För den som mest vill surfa, skicka e-post eller titta på strömmat innehåll som YouTube är Linux ett utmärkt alternativ.

    Däremot får den som är beroende av avancerad programvara som Photoshop eller AutoCAD räkna med kompromisser. Visst finns alternativ som GIMP och Krita, men de når inte upp till samma nivå – framför allt när det gäller ekosystem och kompatibilitet.

    Fakta: Linux på gamla datorer
    För nyare datorer (≥ 4 GB RAM, SSD, snabb CPU)
    - Ubuntu — lättanvänt, stort ekosystem
    - Debian — stabilt, flexibelt
    
    För lite äldre datorer (2–4 GB RAM, HDD, enklare CPU)
    - Xubuntu — XFCE, resurssnålt
    - Linux Mint XFCE — enkel övergång från Windows
    - Debian med XFCE eller LXDE — snålt på minne
    
    För riktigt gamla datorer (< 2 GB RAM)
    - AntiX — extremt lättviktigt
    - Puppy Linux — liten, snabb, start från USB/CD
    - Tiny Core Linux — minimalt, för entusiaster
    
    Undvik som nybörjare
    - 32-bitars datorer — stödet minskar stadigt
  • Zulip 11.0 – öppen källkodsutmanare till Slack och Discord

    En ny version av det öppna källkodsbaserade chattverktyget Zulip har släppts. Med version 11.0 stärker plattformen sin roll som alternativ till Slack och Discord – med fokus på struktur, kontroll och öppenhet.

    Numera behöver man inte kunna morsekod för att prata med andra på andra sidan jordklotet.

    Ägd kommunikation istället för molnberoende
    Medan Slack och Discord växer i popularitet finns en växande kritik: användarnas kommunikation lagras och kontrolleras av företagen bakom. Zulip erbjuder en annan väg. Plattformen är helt öppen källkod och låter organisationer välja mellan att använda den färdiga molntjänsten Zulip Cloud eller att köra en egen server.

    Det innebär att företag, skolor, forskargrupper och ideella organisationer kan ha full kontroll över sina data, något som blivit en allt viktigare fråga för många användare.

    Struktur med kanaler och ämnen
    Zulip skiljer sig från konkurrenterna genom sitt unika sätt att organisera samtal. Meddelanden placeras i kanaler, men varje kanal delas också in i ämnen. På så sätt kan flera diskussioner pågå parallellt utan att trådar drunknar i varandra.

    I en kanal för ”Utveckling” kan man till exempel samtidigt ha pågående samtal om ”Buggrapporter”, ”Designförslag” och ”Kodgranskning”. Det gör att Zulip lämpar sig både för snabb realtidskommunikation och för asynkrona samtal där deltagare ansluter när de har tid.

    Nya funktioner i version 11.0
    Lanseringen av Zulip 11.0 innebär flera efterfrågade förbättringar:

    • Meddelandepåminnelser för att komma tillbaka till viktiga diskussioner.
    • Kanaler utan ämnen, för enklare och mer informella samtal.
    • Möjlighet att organisera kanaler i mappar.
    • Förbättrad hantering av olästa meddelanden och notiser.
    • Stöd för end-to-end-kryptering av pushnotiser.
    • Förfinad design och uppdaterade översättningar på 25 språk.

    Dessutom har Zulip lanserat en helt ny mobilapp, byggd i Flutter, som ersätter den tidigare React Native-versionen. Den nya appen erbjuder en snabbare, smidigare och modernare upplevelse på både Android och iOS.

    Communitydrivet och globalt
    Zulip är inte bara ett programvaruprojekt, utan också ett community. Över 1 500 utvecklare har bidragit med kod, och projektet deltar för tionde året i rad i Google Summer of Code. Plattformen sponsrar även gratis hosting för mer än 2 000 open source-projekt, forskargrupper och ideella organisationer.

    Framtiden för Zulip
    Projektet planerar att fortsätta släppa två stora versioner per år. Nästa release, Zulip 12.0, väntas i början av 2026.

    För den som vill undvika att lämna över kontrollen av sin digitala kommunikation till stora bolag framstår Zulip som ett växande alternativ – en plattform där användaren själv kan välja mellan moln och egen server, och där struktur och öppenhet står i centrum.

    https://zulip.com

  • Linus Torvalds öppnar testfasen för Linux 6.17

    Två veckor efter lanseringen av Linux 6.16 är Linus Torvalds redo att ta nästa steg. Nu släpper han den första testversionen av Linux 6.17 – en uppdatering som lovar snabbare filsystem, bredare hårdvarustöd och förbättrad nätverkshantering. Den slutliga releasen väntas i slutet av september eller början av oktober.

    Linux-kärnan går in i en ny fas. Två veckor efter lanseringen av version 6.16 har Linus Torvalds nu gjort den första testversionen av Linux 6.17 tillgänglig för allmänheten.

    Det innebär att sammanslagningsfönstret är stängt och att utvecklarna framöver fokuserar på testning och finslipning. Precis som vanligt kommer nya Release Candidate-versioner (RC) att publiceras varje söndag fram till den färdiga utgåvan om ungefär två månader.

    – Fönstret för ändringar såg rätt friskt ut, summerar Linus Torvalds. Statistiken över patchar och commits ligger på en normal nivå, även om antalet ändringar som alltid är stort nog för att bara kunna sammanfattas på hög nivå.

    Nyheter i Linux 6.17

    Bland de mest intressanta förbättringarna finns:

    Bättre prestanda i Btrfs – filsystemet blir snabbare och mer effektivt.

    Stöd för Intels Wildcat Lake – nästa generations plattform får officiellt stöd.

    Arms BRBE-funktion – en ny processorutökning för spårning av exekvering.

    IPv6 force_forwarding – gör det möjligt att aktivera vidarebefordran per nätverksgränssnitt.

    Förbättrad EXT4 – blockallokeringen får ökad skalbarhet.

    AMD:s hårdvaruåterkoppling (HFI) – ett gränssnitt för bättre prestandahantering.

    Som alltid följer även uppdateringar av drivrutiner, dokumentation och förbättringar inom nätverk och filsystem.

    När släpps den färdiga versionen?

    Linux 6.17 förväntas bli färdig i slutet av september eller början av oktober 2025. Om allt flyter på med sju RC-versioner landar den slutliga releasen den 28 september. Om det krävs en åttonde, skjuts den fram till 5 oktober.

    Den som vill testa redan nu kan ladda ner källkoden från Linus Torvalds git-repo eller via kernel.org. Men kom ihåg – detta är en testversion och inget för produktionsmaskiner.

    Linux 6.17 i korthet

    Changelog (tekniskt) Vad det betyder för dig
    Filsystem
    – Förbättrad prestanda i Btrfs
    – Bättre skalbarhet i EXT4 blockallokering
    Snabbare filhantering, både för stora filer och många små filer.
    Hårdvarustöd
    – Stöd för Intel Wildcat Lake
    – Stöd för AMD HFI
    – Stöd för Arms BRBE
    Linux fungerar bättre på ny hårdvara.
    Smartare prestandahantering och energieffektivitet.
    Nätverk
    – Ny sysctl: IPv6 force_forwarding
    Mer flexibel nätverkskonfiguration, särskilt i avancerade miljöer.
    Övrigt
    – Uppdaterade drivrutiner
    – Förbättrad dokumentation
    – Förbättringar i nätverk & filsystem
    Stabilare system, bättre hårdvarustöd och en mer pålitlig upplevelse.
  • Firefox 142 finns nu att ladda ner – här är nyheterna

    Mozilla har släppt Firefox 142, den senaste versionen av sin webbläsare med öppen källkod. Uppdateringen bjuder på en flexibel undantagslista i ETP Strict-läget, smartare sökresultat i adressfältet och flera nya API:er för utvecklare.

    Mozilla har släppt Firefox 142, den senaste versionen av sin populära webbläsare med öppen källkod. Lanseringen sker officiellt den 19 augusti 2025, men redan nu går det att ladda ner både källkod och färdiga binärer för 64-bitars, 32-bitars och ARM64-system från Mozillas FTP-server.

    Flexibel undantagslista i ETP Strict
    En av de största nyheterna i Firefox 142 är en flexibel undantagslista i Enhanced Tracking Protection (ETP) Strict-läget. Den nya funktionen gör det möjligt att hantera webbplatser där spårningsskydd tidigare har brutit viktiga funktioner. Undantagen är uppdelade i två nivåer – basfunktioner och bekvämlighetsfunktioner – så att användaren kan få bättre kompatibilitet utan att ge avkall på integritetsskyddet.

    Förbättringar i gränssnittet
    Det går nu att ta bort tillägg från sidofältet genom att högerklicka på ikonen och välja ”Ta bort från sidofältet”. Mozilla har även förbättrat bläddringshastigheten i bokmärkesdialogen, så att den håller sig inom komponentytan, samt lagt till bättre dra-och-släpp-stöd för blob-bilder.

    Smartare sökresultat och Netmonitor
    Adressfältet får också en förbättring genom att sökresultat från historiken nu visas smartare, vilket minskar risken för dubletter. Utvecklarverktyget Netmonitor har uppdaterats så att det visar rubriker, cookies och parametrar även om en förfrågan inte är helt avslutad.

    Nyheter för utvecklare
    För webbutvecklare är Firefox 142 en särskilt spännande uppdatering. Den lägger till stöd för:

    • wllama-API – som låter utvecklare integrera lokala språkmodeller (LLM) direkt i tillägg.
    • URLPattern-API – ett standardiserat sätt att matcha och analysera URL:er.
    • Prioritized Task Scheduling-API – för att tilldela och hantera prioriteringar mellan olika uppgifter.
    • Selection.getComposedRanges() – som gör det möjligt att exakt hämta markerade textrader över shadow DOM-gränser.

    Dessutom har Debuggern fått en ny inställning där utvecklare kan välja om overlayn ska visas när ett skript pausas.

    ESR-versionerna lanseras samtidigt
    Samtidigt med Firefox 142 kommer Mozilla även att lansera Firefox 140.2 ESR och Firefox 128.14 ESR för de användare som föredrar den utökade supportversionen.

  • Bazzite: Linuxdistributionen som vill bli spelarnas första val

    Linux för gamers har länge varit en kompromiss – tills nu. Med Bazzite vill en community-driven Fedora-distribution kombinera stabilitet, säkerhet och spelglädje i ett paket. Från Steam Deck till stationära datorer lockar den med färdiginstallerade verktyg, bättre prestanda än Windows i vissa tester och en vision om att bli spelarnas självklara val.

    När det talas om gaming på Linux hamnar diskussionen ofta på SteamOS och Proton. Men de senaste åren har ett nytt namn börjat dyka upp i forum, recensioner och bland Steam Deck-entusiaster: Bazzite. Distributionen, som är byggd ovanpå Fedora, vill vara mer än bara ett alternativ – den vill vara den självklara spelplattformen för både stationära datorer, hemmabiosystem och handhållna konsoler.

    Ett projekt fött ur communityn

    Bazzite är inte en produkt från en stor utvecklare eller ett kommersiellt företag, utan ett initiativ från Universal Blue-communityn. Det är en grupp entusiaster som tagit fasta på tanken om det ”oföränderliga operativsystemet” – en plattform där själva systemet levereras i ett skrivskyddat format och uppdateras atomärt. För användaren innebär det att varje uppdatering kan rullas tillbaka om något går fel, en försäkring som gör att man kan experimentera utan rädsla.

    Spelklara verktyg från start

    Där många Linux-distributioner lämnar åt användaren att själv installera och konfigurera spelklienter, går Bazzite längre. Här finns Steam, Lutris och Heroic Games Launcher förinstallerade. Nvidia-drivrutinerna är redan på plats, liksom stöd för handkontroller. För den som sitter med ett Steam Deck eller ASUS ROG Ally innebär det att man kan starta upp i ett specialanpassat Gaming Mode direkt efter installation.

    Dessutom är Bazzite kompatibelt med Windows-spel tack vare Proton och Wine, och öppnar dörren för spel från plattformar som Epic Games Store, GOG och Amazon Games. För den som vill sträcka sig utanför spelvärlden finns även Waydroid, som gör det möjligt att köra Android-appar i en container.

    Säkerhet på enterprise-nivå

    Samtidigt som Bazzite riktar sig till gamers, lyfter utvecklarna gärna fram säkerheten. Distributionen är utrustad med SELinux, Secure Boot-stöd och TPM-baserad kryptering – funktioner som annars främst återfinns i företagsmiljöer. Här kombineras alltså höga krav på datasäkerhet med ett lättillgängligt spelfokus.

    Från nisch till nyhet

    Sedan den första versionen släpptes i november 2023 har intresset växt snabbt. Tekniksajter som The Verge och PC Gamer har testat systemet på handhållna konsoler som ROG Ally X, och resultatet pekar på både bättre batteritid och jämnare prestanda än Windows i vissa scenarier. Andra lyfter fram att Bazzite känns som det SteamOS som Valve ännu inte levererat för PC-marknaden.

    En framtid i balans

    Men projektet står också inför utmaningar. Fedora, som Bazzite bygger på, diskuterar att slopa stöd för 32-bitars bibliotek. Skulle det beslutet gå igenom fullt ut kan det slå hårt mot Bazzite, då många spel fortfarande behöver dessa komponenter. Projektledaren Kyle Gospodnetich har varnat för att en sådan förändring skulle kunna ”döda” distributionen.

    Slutsats

    Bazzite befinner sig i ett intressant skede. Det är fortfarande ett community-drivet projekt, men har redan börjat vinna förtroende hos spelare som letar efter ett Linux-alternativ som bara fungerar. Kombinationen av modern teknik, färdiginstallerade spelklienter och hög säkerhet gör det till något mer än ännu en Fedora-spinoff. Frågan är om Bazzite kan växa från att vara en nischlösning för entusiaster till att bli ett självklart val för spelare i stort.

    https://bazzite.gg

    Forum tråd på Sweclocker där det diskuteras Bazzite :

    https://www.sweclockers.com/forum/trad/1743261-bazzite-traden-om-operativsystemet-for-folk-som-spelar

    Bazzite — immutable Linux för gaming

    • Typ: Fedora-baserad, rpm-ostree (atomiska uppdateringar/rollback)
    • Varianter: Desktop & Deck (bootar till Steam Gaming Mode; även Desktop-läge)
    • Spelverktyg: Steam, Lutris, Heroic; Proton/Wine; HDR/VRR; Gamescope m.m.
    • Drivrutiner: Nvidia-proprietära samt aktuellt Mesa (AMD/Intel)
    • Säkerhet: SELinux, Secure Boot, LUKS, TPM-upplåsning
    Versioner & stöd (urval)
    • 1.0 (nov 2023, Fedora 38): första släppet, gamingfokus för PC + Steam Deck.
    • 41-serien (Fedora 41): stöd för “de flesta x86_64-PC från senaste decenniet” samt handhållna som ASUS ROG Ally & Lenovo Legion Go.
    • 42-serien (Fedora 42): aktuell stabil gren. Senaste stabila build: 42.20250809 (aug 2025).
    Uppdateringar/rollback: Hämtas i bakgrunden; aktiveras vid omstart. Snabb återställning via rpm-ostree rollback eller rebase till tidigare build.

    Raid over Moscow — fakta

    • Utvecklare: Access Software (designer: Bruce Carver)
    • Första släpp: 1984 (Commodore 64)
    • Portningar 1985–86: Apple II, Atari 8-bit, BBC Micro, ZX Spectrum, Amstrad CPC
    • Senare konverteringar: Amiga (2020), Commodore Plus/4 (2022)
    • Genre/Läge: Action, single-player
    Senast uppdaterad: 17 aug 2025
  • CachyOS knuffar ner Linux Mint från förstaplatsen på DistroWatch

    Den Arch-baserade uppstickaren CachyOS har på kort tid seglat upp som en favorit bland Linuxanvändare. Nu toppar den DistroWatchs ranking – och knuffar ner Linux Mint från förstaplatsen – tack vare sitt starka fokus på prestanda och speloptimering.

    Den snabbväxande Linux-distributionen CachyOS har gått om Linux Mint och tagit över förstaplatsen på DistroWatchs ranking – en lista som, trots sina begränsningar, ofta ses som ett temperaturmått på vilka distributioner som väcker störst intresse.

    Rankingen baseras enbart på antalet sidvisningar och speglar därför inte det faktiska antalet användare. Men listan har länge varit en populär snackis i Linuxvärlden, och att en nykomling som CachyOS når toppen är ändå uppseendeväckande.

    Från nykomling till etta på två år

    CachyOS lanserades i slutet av 2022 och har på kort tid byggt upp en trogen användarbas, inte minst bland spelare. I slutet av förra året låg distributionen fortfarande på åttonde plats, men nu har intresset exploderat och placerat den högst på listan.

    Prestanda i fokus

    Distributionen är Arch-baserad och följer en rullande release-modell. Den levereras med KDE Plasma som standardskrivbord, en grafisk installerare och automatisk hårdvaruigenkänning – vilket gör den mer lättillgänglig än klassisk Arch.

    Det som framför allt lockar är de tekniska optimeringarna. CachyOS använder en egen kärna, trimmad för responsivitet med moderna schemaläggare som BORE och EEVDF. Programvaran kompileras dessutom med arkitekturanpassade flaggor och prestandaförbättringar som LTO, PGO och BOLT. För spelare innebär det ofta högre bildfrekvens och lägre latens jämfört med standard-Arch.

    En uppstickare att räkna med

    Att CachyOS nu passerar etablerade namn som Mint och MX Linux visar hur snabbt landskapet kan förändras. Även om DistroWatch inte speglar den faktiska marknadsandelen är listans symbolvärde stort.

    CachyOS framgång sänder en tydlig signal: prestandaoptimerade distributioner med fokus på spel och responsivitet är på stark frammarsch i Linuxvärlden.

    https://cachyos.org

    Källa till innehållet ovan : https://linuxiac.com/cachyos-topped-distrowatch-rankings/

  • Plasma 6.5 tar form med finputsade aviseringar och temaändringar

    KDE:s kommande Plasma 6.5, som släpps den 21 oktober, bjuder på både synliga förbättringar och små detaljer som gör skrivbordet trevligare att använda. Mjukare volymkontroller, smartare aviseringar och mer finslipade teman är några av nyheterna som väntar.

    KDE:s nästa stora uppdatering, Plasma 6.5, släpps den 21 oktober och ser ut att bli en version fylld av både synliga förbättringar och små detaljer som gör vardagen smidigare.

    Bland de redan bekräftade nyheterna finns rundade hörn på fönster, automatisk växling mellan ljus- och mörkerläge samt nya, lättåtkomliga knappar för Bluetooth och Wi-Fi. Men utvecklarna bjuder också på flera andra finjusteringar.

    En av dem är att volymkontrollen blivit mer behaglig att använda. Ljudet som spelas upp när man höjer eller sänker volymen i Ocean-temat har gjorts mjukare och slipper nu det vassa ljud som kunde uppstå vid hög nivå. En liten förändring – men en som gör skillnad i vardagen.

    Dessutom visas en diskret avisering när en ny enhet kopplas in. Den som tycker att det blir för mycket kan enkelt stänga av funktionen.

    Även utseendet har putsats. GTK-temat Adwaita visas nu med sitt riktiga namn i systeminställningarna, widgetsarnas informationsrutor har fått en tydligare layout, och sidan för Flatpak-behörigheter har blivit mer tillgänglig.

    På det grafiska planet har oskärpeffekterna förbättrats så att fönster inte längre flimrar eller ser konstiga ut vid flytt och maximering. Temabyten går smidigare – appar anpassar sig direkt till det nya temat, även om Flatpak-appar fortfarande behöver lite mer arbete.

    Gamla irritationsmoment har också åtgärdats: appstartanimationen slutar som den ska när programmet är igång, systemfältet visar rätt ”ångra”-text när man tar bort en ikon, och det går åter att öppna sidan för virtuella skrivbord från sidbläddraren i X11. Till och med GNOME Terminal får rätt bakgrundsfärg när Breeze GTK används.

    Som alltid håller KDE-teamet koll på buggarna. Just nu finns fyra riktigt allvarliga problem kvar, medan antalet mindre men irriterande fel – de så kallade ”15-minutersbuggarna” – har ökat till 28.

    Med andra ord: Plasma 6.5 är på god väg att bli en uppdatering som både ser bättre ut och känns trevligare att använda.

    https://blogs.kde.org/2025/08/16/this-week-in-plasma-a-lot-of-polishing

    Källa

    https://linuxiac.com/plasma-6-5-takes-shape-with-improved-notifications-and-theme-tweaks

    Faktaruta: KDE Plasma 6.5

    Släppdatum: 21 oktober 2025

    Nya funktioner

    • Rundade nedre hörn på fönster
    • Automatisk växling mellan ljus och mörkt tema
    • Förfinade snabbknappar för Bluetooth och Wi-Fi
    • Mjukare ljud vid volymändringar (Ocean-temat)
    • Diskreta aviseringar vid anslutning av nya enheter
    • Förbättrade oskärpeffekter utan flimmer
    • Globala teman färgar om appar direkt (ej fullt för Flatpak ännu)
    • Fixad appstartanimation (slutar som den ska)
    • Förfinade systemwidgets och rätt ”ångra”-text vid borttagning

    Historik

    KDE Plasma är KDE-projektets skrivbordsmiljö för Linux och BSD. Den första Plasma-versionen (4.0) släpptes 2008, följt av Plasma 5-serien 2014. Plasma 6 introducerades 2024 med övergång till Qt 6 och Wayland som primär displayserver.

    Status

    Plasma 6.5 har i nuläget 4 kritiska buggar kvar och 28 så kallade ”15-minutersbuggar” som utvecklarna arbetar med att lösa innan slutversionen.

    Källa: KDE-projektet, utvecklarnas veckorapporter

  • Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag

    Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag

    Den populära systemadministratörsdistributionen Grml är nu ute i en ny version, 2025.08, och släpps lagom till att Debian fyller 32 år.

    Bygger på Debian 13 och Linux 6.12 LTS
    Den nya versionen bygger på Debian 13 ”Trixie” och körs med den långtidssupportade Linux 6.12 LTS-kärnan, vilket innebär både modernare hårdvarustöd och nyare programvara än tidigare. Dessutom har man rättat till flera kända buggar från föregående utgåvor.

    Förbättrad språkhantering och enklare utveckling
    Bland nyheterna märks en ny signeringsnyckel för Grml:s egna programförråd, förbättrad språkhantering både vid uppstart och i verktyget grml-lang, samt att flera tidigare fristående paket nu slagits ihop för att förenkla utvecklingen.

    Nytt i byggsystemet grml-live
    Även grml-live, systemet som används för att bygga Grml-avbilder, har fått en rejäl uppdatering. Det stöder nu bland annat byggande av testversioner baserade på ”Debian Forky”, tangentbordsstöd för fler språk, nya funktioner för att hoppa över paket, samt stöd för så kallade reproducerbara ISO-filer – något som ökar transparensen och säkerheten.

    https://grml.org/download

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel.

    När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden, en blinkning till version 2.0\:s kodnamn “Boundless Beagle”. Den lilla detaljen sätter tonen för en distro som kombinerar lekfull estetik med genomtänkt funktionalitet.

    Byggt på Debian, finslipat för användarvänlighet

    RefreshOS 2.5 bygger på Debian 12 “Bookworm” och är tydligt troget sin grund. Här finns varken Snap eller Flatpak – APT är den enda paketförvaltaren.

    KDE Plasma är det självklara skrivbordet, i version 5.27.5, och kompletteras med ett urval av KDE:s egna applikationer. Till det läggs Brave-webbläsaren, LibreOffice, GIMP och extra drivrutinsstöd. Resultatet blir en helhet som känns både stabil och genomarbetad.

    Systemkraven är relativt beskedliga: en dubbelkärnig 2 GHz-processor, 4 GB RAM och 20 GB lagringsutrymme.

    Installation: Bekant men långsam

    Installationen sker via Calamares, det välkända installationsverktyget som guidar dig steg för steg genom språk, tangentbord, partitioner och användarkonto. ISO-filen på 3 GB gör jobbet, men installationen tar lite längre tid än väntat – och när systemet väl är installerat får man stå ut med en något långsam uppstart.

    När du når inloggningsskärmen kan du välja mellan Wayland (standard) eller X11, men skillnaderna i prestanda är försumbara.

    En genomtänkt skrivbordsmiljö

    Skrivbordsmiljön är ren och tillgänglig. Längst ner på panelen återfinns Brave, filhanteraren Nemo och programhanteraren Discover, medan volym, nätverk, batteri och klocka placerats till höger.

    Menyn är ett av de mer intressanta inslagen. I stället för att bara lista programnamn, som ”Ark”, skrivs en kort beskrivning följt av namnet i parentes – ”Arkiveringsverktyg (Ark)”. Ett litet grepp som gör stor skillnad för nya användare.

    Prestanda i praktiken

    När det gäller vardagsanvändning levererar RefreshOS. Brave är snabb och stabil, både vid tung informationssökning och lättare sociala medier. Thunderbird fungerar klockrent för e-post, även om KDE\:s KMail redan finns förinstallerat.

    Det mest imponerande är dock systemets stabilitet. Testerna på både en Dell Inspiron 3521 visade på en distribution som hanterade flera program samtidigt utan att blinka.

    Programhanteraren Discover får också höga betyg. När testaren skulle installera VLC dök spelaren upp som första förslag – och installationen gick lika smidigt som på vilken modern distro som helst.

    Slutsats: Nästan prickfri

    RefreshOS 2.5 är en distribution som vågar hålla fast vid sitt Debian-arv, samtidigt som den paketerar det i en snygg och lättanvänd KDE-miljö.

    Den långsamma uppstarten är en svag punkt, men väl inne i systemet får användaren en snabb, stabil och genomtänkt Linuxmiljö. För nybörjare innebär menylayouten en välkommen hjälp, och för erfarna användare ger distributionen en ren och pålitlig Debian-upplevelse – utan onödiga extralager.

    Domslut: RefreshOS 2.5 är en av de mest tilltalande Debian-baserade KDE-distributionerna på länge. Ett bra val för både nybörjare och veteraner, särskilt för den som vill ha ett rent, stabilt och elegant Linuxsystem.

    Innehållet ovan bygger på FOSS Force , här nedan kommer Linux.se åsikt.

    Linux.se:s intryck av RefreshOS 2.5

    Vi har provkört RefreshOS 2.5 i en virtuell maskin på en Intel Core i9 med gott om minne och SSD-lagring. Det innebär förstås att testet inte ger hela bilden – framför allt inte för den målgrupp som ofta är mest intresserad av den här typen av distributioner: äldre datorer med mekaniska hårddiskar. Ett mer rättvist test kommer därför när vi kan köra systemet direkt på 10–15 år gammal hårdvara.

    En av de tydligare profileringarna i RefreshOS är valet av Brave som standardwebbläsare, i stället för Firefox som annars är vanligare i Linuxvärlden. När vi försökte strömma video från SVT Play fungerade det dock inte som förväntat. Om det beror på att Brave blockerar integritetskränkande spårning eller om det är ett resultat av mindre lyckad webbteknik från SVT:s sida låter vi vara osagt. Problemet försvann direkt när vi installerade och använde Firefox.

    Ljudet fungerade inte i vår VM-miljö vid strömning av innehåll, vilket gör det svårt att dra slutsatser om multimediastödet. Detta kommer vi att återkomma till när vi har testat systemet på fysisk hårdvara.

    Valet av KDE Plasma som skrivbordsmiljö gör att systemet påminner mycket om Windows, vilket kan vara en fördel för den som vill ha en välbekant användarupplevelse. Installationen gick dessutom smidigt – väljer man svenska språket så genomförs hela processen på svenska.

    LibreOffice ingår som standard, vilket gör RefreshOS till ett praktiskt alternativ för den som vill återanvända en äldre dator som skrivmaskin eller enkel kontorsmaskin, där allt är färdigt från start.

    Test direkt på hårdvara

    Vi testade den på en HP EliteBook 2540p med första generationens i7 och mekanisk hårddisk.

    Vi har tidigare testat Debian 13 och Ubuntu, och de har fungerat helt okej på den här gamla hårdvaran. RefreshOS 2.5 fungerade däremot inte med wifi direkt ur boxen på just den här hårdvaran, utan vi fick använda nätverkskabel. Vi startade en stream från SVT Play, och där flöt det på okej.

    Vår slutsats: Kör hellre Debian 13 än RefreshOS 2.5. Det finns fler valmöjligheter att testa olika fönsterhanterare i Debian 13 än i RefreshOS 2.5, som är låst till KDE. Har man klen hårdvara kan man då välja en mer minnessnål fönsterhanterare.

    Distrubtionens hemsida : https://refreshos.org/index.html

    Innehållet ovan bygger på data ifrån

  • Go 1.25 – Nya funktioner, snabbare prestanda och experimentella tekniker

    Go är ett urgammalt strategibrädspel från Kina, spelat med svarta och vita stenar på ett rutnät. Målet är att omringa områden och fånga motståndarens stenar. Det har inget att göra med programmeringsspråket Go. Reglerna är enkla men spelet är djupt och komplext.I Go betyder atari att en sten eller grupp har bara en fri punkt kvar och riskerar att fångas nästa drag. Företaget Atari valde namnet för att det signalerar ett kritiskt och avgörande läge i spelet.

    Go-projektet har släppt version 1.25 av sitt programmeringsspråk, och uppdateringen är full av förbättringar inom både verktyg, kompilator, runtime och standardbibliotek. Som vanligt kommer versionen precis sex månader efter föregångaren, men den här gången introduceras flera spännande nyheter – inklusive två större experimentella funktioner.

    Ny experimentell Garbage Collector
    En av de mest intressanta nyheterna är en ny garbage collector som är optimerad för att hantera många små objekt mer effektivt. Tester visar att den kan minska minneshanteringskostnaden med 10–40 % i praktiska scenarier. Den är inte aktiverad som standard – utvecklare behöver slå på den själva och kan sedan lämna feedback till Go-teamet.

    Snabbare och mer flexibel JSON-hantering
    Den andra stora experimentella nyheten är paketet encoding/json/v2. Det är en uppdaterad JSON-implementation som lovar snabbare avkodning och fler konfigurationsmöjligheter. Även den här funktionen kräver att man aktivt väljer att använda den.

    Automatisk optimering i container-miljöer
    Go 1.25 gör att GOMAXPROCS nu automatiskt anpassar sig efter tillgängliga CPU-resurser i miljöer som Kubernetes. Tidigare krävdes manuell konfigurering för att uppnå detta.

    Förbättringar i kompilatorn

    • Snabbare allokering av slices.
    • DWARF5-debuginformation, vilket minskar storleken på binärer och påskyndar länkning, särskilt i större projekt.

    Förbättrade utvecklingsverktyg

    • Nya go vet-kontroller som fångar upp vanliga programmeringsfel.
    • Möjlighet att ignorera mappar direkt i go.mod.
    • go doc kan nu köra en lokal dokumentationsserver med flaggan -http.
    • Ett helt nytt paket – testing/synctest – gör det lättare att testa parallell kod utan risk för klassiska race condition-problem.

    Standardbiblioteket och säkerhet

    • Förbättrad prestanda i kryptografiska algoritmer.
    • Mer konsekvent hantering av ASN.1-data.
    • Nya funktioner för nätverks- och TLS-anslutningar.

    Plattformsförändringar

    • Äldre versioner av macOS stöds inte längre.
    • Go 1.25 är den sista versionen med stöd för 32-bitars Windows/ARM, som nu tas ur bruk.

    Tillgänglighet
    Go 1.25 kan laddas ned som färdiga binärfiler och installationspaket från den officiella nedladdningssidan. En fullständig lista över alla ändringar finns i Go 1.25 Release Notes, och fler blogginlägg från utvecklingsteamet väntas de närmaste veckorna.

    Exempel i språket go

    Ett enkelt program som skriver Hello, World! i terminalen:

    package main
    
    import "fmt"
    
    func main() {
        fmt.Println("Hello, World!")
    }
    

    Förklaring:

    • package main – anger att programmet är ett körbart program.
    • import "fmt" – tar in paketet fmt för utskrift.
    • func main() – huvudfunktionen som körs först.
    • fmt.Println(...) – skriver ut text med radbrytning.

    Kör programmet:

    go run hello.go

    Kompilera till en binärfil:

    go build -o hello hello.go
    ./hello

    Faktaruta: programmeringsspråket Go

    Översikt

    Go (även kallat Golang) är ett kompilerat, statiskt typat språk från Google med inbyggd stöd för samtidighet (goroutines och kanaler), snabb kompilering och enkel distribution som fristående binärer.

    Vad språket klarar

    • Högpresterande nätverks- och serverprogram med låg latens.
    • Massiv samtidighet via goroutines och chan utan trådbekymmer.
    • Snabb kompilering till statiska, portabla binärer (lätt att containerisera).
    • Inbyggd minnessäkerhet och garbage collection.
    • Stort standardbibliotek: nätverk, HTTP, kryptografi, testning m.m.
    • Förstklassiga verktyg: go build, go test, go fmt, go vet, moduler.

    Vanliga användningsområden

    • Moln- och mikrotjänster, REST/GraphQL-API:er.
    • Distribuerade system, nätverksservrar, proxyer och gateways.
    • DevOps- och plattformsverktyg (t.ex. Docker, delar av Kubernetes-ekosystemet).
    • Kommandoradsverktyg och automation.
    • Data- och meddelandeflöden (streaming), observability/telemetri.

    Kort historik

    • Startat på Google av Robert Griesemer, Rob Pike och Ken Thompson.
    • Offentligt presenterat 2009; version 1.0 släpptes 2012.
    • Designmål: enkelhet, snabbhet, effektiv samtidighet och stark verktygskedja.

    Styrkor & saker att känna till

    • Styrkor: enkel syntax, snabb kompilering, robust standardbibliotek, utmärkt samtidighetsmodell.
    • Observera: minimalistisk generik (finns), inga undantag (errors hanteras explicit), mindre fokus på OOP-arv; GUI och mycket tunga numeriska arbetsflöden görs ofta i andra ekosystem.

    Exempel (körbar binär i en fil): go build -o app .

  • VirtualBox 7.2: ARM-genombrott, snabbare grafik och ett ansiktslyft som märks

    VirtualBox, en av världens mest använda virtualiseringsplattformar med öppen källkod, har nått en ny milstolpe. Version 7.2 markerar slutet för 7.1-serien och inleder en ny era med funktioner som tidigare varit högt upp på användarnas önskelista – från full ARM-virtualisering till modernare grafikstöd och ett mer lättnavigerat gränssnitt.

    Windows på ARM – nu utan kompromisser

    Den största nyheten är utan tvekan stödet för ARM-baserade virtuella maskiner på Windows/ARM-värdar. Användare kan nu köra Windows 11/ARM-gäster med fullt stöd för 2D- och 3D-acceleration, samt delade mappar. Tidigare var detta område begränsat och ofta beroende av tredjepartslösningar – nu är det inbyggt och officiellt stödd.

    Apple Silicon får sin efterlängtade 3D-boost

    Mac-användare med Apple Silicon-processorer får nu experimentellt stöd för 3D-grafik via DXMT, vilket ersätter den tidigare DXVK-on-MoltenVK-metoden. Den gamla lösningen kritiserades länge för att vara långsam och instabil – nu utlovas ett stort lyft för grafiktunga arbetsflöden i virtuella miljöer.

    Linux-värdar blir snabbare på video

    Linux får sin beskärda del av uppgraderingar. När 3D-stöd är aktiverat kan video nu avkodas via hårdvaruacceleration, vilket ger märkbart mjukare uppspelning. VirtualBox 7.2 kommer också med stöd för Linux-kärnorna 6.16 och 6.17, vilket gör den redo för nästa generation av distributioner.

    Öppen NVMe och lagringssäkerhet

    På lagringssidan tas ett viktigt steg mot mer öppenhet. NVMe-kontrolleremuleringen – tidigare låst till det proprietära Extension Pack – flyttas nu till den fria basversionen. Ett kritiskt fel som kunde orsaka korruption av VMDK-diskar vid storleksändring har också rättats till.

    Gränssnittet: mindre klick, mer kontroll

    Verktyg som tidigare gömde sig i så kallade ”hamburgermenyer” har flyttats till synliga verktygsfält. Inställningssidorna har fått ett lyft och en ny funktion gör det möjligt att ange delade mappar som globala – en efterlängtad funktion för användare med många virtuella maskiner.

    Under huven: stabilitet och kompatibilitet

    Listan med fixar är lång: stabilare NAT-nätverk, färre ljudkrascher, förbättrade BIOS/UEFI-implementationer och bättre integration med bland annat Oracle Linux 10 och RHEL 10.

    En varning till ARM-användare

    Oracle flaggar för att sparade maskintillstånd från version 7.1 inte fungerar i 7.2 på ARM. Rekommendationen är att stänga av ARM-baserade virtuella maskiner helt innan uppgradering för att undvika problem.

    Finns att ladda ner nu

    VirtualBox 7.2 kan hämtas från projektets officiella webbplats. För den som vill ha hela funktionsutbudet rekommenderas att även installera senaste Extension Pack, som bland annat ger stöd för USB 2.0/3.0 och RDP-anslutningar.

    https://linuxiac.com/virtualbox-7-2-lands-with-arm-windows-virtualization

    VirtualBox – Fakta

    Historik

    • Lanserat av Innotek GmbH 2007.
    • Förvärvades av Sun Microsystems 2008 och av Oracle 2010.
    • Fri programvara (GPL) med vissa extrafunktioner i proprietärt Extension Pack.
    • Körs på Windows, Linux, macOS och Solaris som värdsystem.

    Värdar & Gäster

    • Värdar: Windows, Linux, macOS, Solaris.
    • Gäster: Windows, Linux, BSD, Solaris m.fl.
    • Stöd för både BIOS/Legacy och UEFI.

    Kärnfunktioner

    • Snapshots, kloning, export/import (OVA/OVF).
    • Guest Additions: delat urklipp, delade mappar, sömlös muspekare.
    • 2D/3D-grafikacceleration.
    • USB-pass-through, ljud, nätverk.

    Nätverk

    • NAT, NAT Network, Bryggat, Host-Only, Internt nät.
    • Portvidarebefordran och PXE-boot.

    Lagring

    • Format: VDI, VMDK, VHD.
    • NVMe-, SATA-, SCSI-, IDE-emulering.
    • Stöd för rådisk-access.

    Nyheter i 7.2

    • Full ARM-virtualisering på Windows/ARM, inkl. Windows 11/ARM-gäster.
    • Experimentellt 3D-stöd för Apple Silicon via DXMT.
    • Videoavkodningsacceleration i Linux vid aktiverad 3D.
    • Stöd för Linux-kärnor 6.16 och 6.17.
    • NVMe-kontroller i basversionen (öppen källkod).
    • Fix för VMDK-korruption vid diskstorleksändring.
    • Omarbetat gränssnitt med synliga verktygsfält.
    • Globala delade mappar och förbättrade inställningssidor.
    • Förbättrad stabilitet för nätverk, ljud och BIOS/UEFI.
  • Flameshot 13.0 gör storstilad comeback – tre år efter senaste uppdateringen

    Flameshot är ett kraftfullt, open source-verktyg för skärmdumpar med inbyggd redigering, annotering och delningsfunktioner, tillgängligt för Linux, Windows och macOS.

    Efter tre års tystnad är Flameshot tillbaka med en efterlängtad ny version. Flameshot 13.0 är den största uppdateringen på länge, helt portad till Qt6 och fylld med nya funktioner, förbättringar och viktiga buggfixar – men också några förändringar som bryter bakåtkompatibilitet.

    Imgur-uppladdaren avstängd som standard
    En av de mest uppmärksammade ändringarna är att Imgur-uppladdaren inte längre är aktiverad från start. Utvecklarna anger integritetsskäl och viljan att hålla programmet lättviktigt som huvudorsaker. Användare som fortfarande vill använda funktionen kan aktivera den vid kompilering. Planen är att på sikt flytta uppladdaren till ett separat pluginsystem.

    Stora funktionsnyheter

    • Interaktiv visning av skärmdumpsstorlek i realtid.
    • Säkrare pixeleringsverktyg som minskar risken att känslig information syns.
    • Möjlighet att rotera och ändra transparens på fästa bilder.
    • Förbättrat Wayland-stöd via en ny grim-baserad adapter.

    Plattformsförbättringar för macOS och Windows

    • På macOS finns nu native-stöd för aarch64, vilket gör att Rosetta inte längre behövs, samt urklippsstöd för JPEG-bilder.
    • Windows-användare får stöd för WebP-format, förbättrad kompatibilitet med mörkt läge och ett nytt kommandoradsgränssnitt.

    Förfinad användarupplevelse och tillgänglighet

    • Symmetrisk storleksändring med bibehållet bildförhållande.
    • Förbättrad tangentbordsnavigering.
    • Anpassningsbar bildkvalitet för skärmdumpar.
    • Testversion av KDE Connect-integration för smidigare delning mellan enheter.

    Kända problem och kommande lösningar
    Utvecklarna meddelar att utmaningar kvarstår vid användning av flera skärmar och vissa inneslutna applikationer på Ubuntu. För Flatpak-versionen finns en tillfällig kommandobaserad lösning på behörighetsproblem, och en permanent fix planeras till Flameshot 14.

    Tillgänglighet
    Flameshot 13.0 beta finns att ladda ner för Linux (DEB, Flatpak eller via distributionens pakethanterare), Windows och macOS. Källkod finns för den som vill kompilera själv. Snap-versionen riskerar att tas bort om problemen med inneslutning inte åtgärdas.

    █ Fakta: Flameshot 13.0 [Ändringslogg]

    Version: 13.0 (beta)

    Ramverk: Qt6

    Fokus: Stabilitet, nya verktyg, prestanda

    Ändring: Imgur-uppladdare avstängd som standard

    Plattformar: Linux, Windows, macOS

    Wayland: Ny grim-baserad adapter

    Licens: OSS

    Status: Aktiv utveckling


    Nyheter & förbättringar

    • Interaktiv visning av skärmdumpsstorlek
    • Säkrare pixeleringsverktyg (minskar risk för läckor)
    • Rotation & transparens för fästa bilder
    • Förbättrat mörkt läge (Windows), WebP-stöd, CLI
    • macOS aarch64-native (ingen Rosetta), urklipp stödjer JPEG
    • Symmetrisk storleksändring, bättre tangentbordsnavigering
    • Anpassningsbar bildkvalitet, KDE Connect-test för delning

    Kända begränsningar

    • Flerskärmssetup & vissa inneslutna appar (Ubuntu) kan strula
    • Tillfällig Flatpak-workaround för behörigheter tills v14
    • Snap kan utgå om inte confinement-problem löses
    Snabbkommandon & tips
    # Exempel: starta och markera område
    $ flameshot gui
    # Spara direkt till fil
    $ flameshot full –path ~/Bilder
    # Justera kvalitet (0–100)
    $ flameshot gui –quality 90
    Klart för test · Läs ändringsloggen
    https://linuxiac.com/flameshot-13-0-revives-the-beloved-linux-screenshot-tool
  • SparkyLinux 8.0 “Seven Sisters” – Nu baserad på Debian 13 “Trixie”

    SparkyLinux har släppt version 8.0, kodnamn “Seven Sisters”, som är en av de första Linuxdistributionerna byggda på den färska Debian 13.0 “Trixie”. Utgåvan innehåller omfattande uppdateringar, förbättrad hårdvarustöd och nya funktioner som gör både installation och användning smidigare.

    Namnet “Seven Sisters” syftar på den välkända stjärnhopen Plejaderna (Messier 45) i Oxens stjärnbild, cirka 444 ljusår bort.

    Viktiga nyheter i SparkyLinux 8.0

    • Alla paket uppdaterade till Debian 13.0 “Trixie”-nivå (status 13 augusti 2025).
    • Stöd för flera skrivbordsmiljöer:
    • KDE Plasma 6.3.6
    • Xfce 4.20
    • LXQt 2.1.0
    • MATE 1.26
    • MinimalGUI med Openbox 3.6.1
    • MinimalCLI utan grafiskt gränssnitt
    • Linuxkärnor:
    • Standard: 6.12.41 LTS
    • Alternativ: 6.16.0 och 6.6.99 LTS via repo
    • Uppdaterade standardprogram:
    • Mozilla Firefox 128.13 ESR (141.0.3 i Sparky-repo)
    • Mozilla Thunderbird 128.13 ESR
    • LibreOffice 25.2.3
    • GIMP nu inkluderad i alla ISO-utgåvor

    Nya funktioner och förbättringar

    • sparky-package-tool (spt) – nytt terminalverktyg för enkel pakethantering.
    • CLI-installatören kan nu kryptera /home-partitionen och utföra automatisk hel­diskpartitionering.
    • MinimalGUI/Openbox använder nu Thunar istället för PCManFM som filhanterare.
    • Sparky APTus AppCenter uppdaterat och rensat på paket som tagits bort ur Debian “Trixie”.
    • Utökat kärnstöd för att säkerställa bästa möjliga hårdvarukompatibilitet.

    Kända begränsningar

    • Diskkryptering via Calamares-installationsprogrammet fungerar inte som det ska.
    • Äldre KDE Plasma 6-teman från externa källor är inte kompatibla.

    Övrig information

    • Raspberry Pi-versioner släpps vid ett senare tillfälle.
    • i686/x86-ISO-filer har utgått, men paket för i386 finns kvar i Sparky-repo.
    • Användare av SparkyLinux 7.x kan uppgradera via den officiella guiden:
      wiki.sparkylinux.org/doku.php/upgrade_7_to_8
    • Testing-användare kan uppdatera som vanligt – nya repos aktiveras inom kort.
  • Proxmox VE 9.0 – Ny era för virtualisering med Debian 13 och förbättrad mobilhantering

    Proxmox har släppt Virtual Environment 9.0, den senaste versionen av sin kraftfulla, fria och öppna plattform för virtualisering – redan installerad på över 1,6 miljoner värdar världen över. Uppdateringen kommer bara fyra månader efter version 8.4 och levererar en rad efterlängtade förbättringar.

    Den nya versionen bygger på kommande Debian 13 “Trixie”, vilket ger modernare paket, utökad enhetskompatibilitet och ytterligare säkerhetshärdning. Som standard används nu Linux-kärnan 6.14, och flera centrala komponenter har fått större uppgraderingar:

    • ZFS 2.3.3 – möjliggör tillägg av enheter till befintliga RAIDZ-pooler med minimal driftstörning
    • QEMU 10.0.2 – för bättre prestanda och kompatibilitet
    • LXC 6.0.4 – förbättrad containerhantering
    • Ceph Squid 19.2.3 – stabilare och snabbare lagringskluster

    Nyhet: Snapshots på LVM – även i delad lagring

    En av de mest efterlängtade funktionerna är här: snapshots för virtuella maskiner på thick-provisioned LVM-delad lagring, inklusive iSCSI och Fibre Channel-SAN. Proxmox använder en smart volymkedjemodell, där en underordnad volym enbart sparar skillnader från sin föräldersnapshot.

    Samma teknik fungerar nu även för Directory, NFS och CIFS, vilket ger ett enhetligt, leverantörsoberoende sätt att hantera snapshots – utan att behöva förlita sig på klustrade filsystem eller proprietära lösningar.

    Nätverk: SDN Fabrics och smartare routing

    Proxmox introducerar nu SDN Fabrics för att förenkla designen av avancerade nätverkstopologier, som exempelvis tvålagers spine-leaf-arkitekturer med multipath och automatisk NIC-failover.

    SDN-stacken stöder nu även dynamisk routing via OpenFabric och OSPF, vilket underlättar implementation av EVPN-underlay eller full-mesh Ceph-nätverk.

    High Availability med mer precision

    HA-kluster har fått Resource Affinity Rules, vilket gör det möjligt att finjustera hur arbetsbelastningar placeras. Du kan till exempel låta en databas och dess applikationsserver köras på samma nod för lägsta möjliga latens – eller sprida redundanta tjänster över flera noder för maximal driftsäkerhet.

    Helt ny mobilupplevelse

    Det mobila gränssnittet är helt omarbetat med Rust-baserade Yew och det nya Proxmox widget toolkit. Nu kan du snabbt få en överblick över tjänster, starta och stoppa virtuella maskiner och göra grundläggande konfigurationer – direkt från mobilen, oavsett webbläsare.

    Proxmox VE 9.0 kan laddas ner från den officiella webbplatsen. ISO-filen innehåller alla funktioner och är redo för installation på bare-metal-servrar. För befintliga användare som vill uppgradera från version 8.4 finns en detaljerad uppgraderingsguide i den officiella dokumentationen.

    https://www.proxmox.com/en/downloads

    Proxmox Virtual Environment – Fakta

    Beskrivning:
    Proxmox Virtual Environment (VE) är en fri och öppen plattform för virtualisering, baserad på Debian GNU/Linux. Den kombinerar KVM för full virtualisering och LXC för containerbaserad virtualisering, med ett webbgränssnitt för enkel hantering av virtuella maskiner, containers, lagring och nätverk.

    Historia:
    • Första versionen lanserades 2008 av det österrikiska företaget Proxmox Server Solutions GmbH.
    • Bygger på Debian som bas, med anpassade kärnor och optimeringar för virtualisering.
    • Har vuxit till över 1,6 miljoner installationer globalt.

    Huvudfunktioner och teknik:
    • KVM – Kernel-based Virtual Machine (virtualisering med hårdvaruacceleration).
    • LXC – Linux Containers (lättviktscontainers som delar kärna men isolerar processer och resurser).
    • ZFS – Zettabyte File System (avancerat filsystem med inbyggd volymhantering, snapshots och dataskydd).
    • Ceph – Distribuerat lagringssystem för objekt-, block- och filåtkomst.
    • LVM – Logical Volume Manager (flexibel partitionering och volymhantering).
    • iSCSI – Internet Small Computer System Interface (blocklagring över nätverk).
    • NFS – Network File System (delning av filer över nätverk, främst för Unix/Linux).
    • CIFS – Common Internet File System (fildelning över nätverk, används bl.a. av Windows/Samba).
    • SDN – Software Defined Networking (nätverk styrt via programvara, mer flexibelt än traditionell hårdvarukonfiguration).
    • OSPF – Open Shortest Path First (dynamiskt routingprotokoll för IP-nätverk).
    • EVPN – Ethernet VPN (Layer 2/3 VPN för nätverksvirtualisering och datacenteranslutningar).

    Senaste version (9.0) – Nyheter:
    • Baserad på Debian 13 “Trixie” med Linux-kärnan 6.14.
    • Snapshots för LVM, även på delad lagring (iSCSI, Fibre Channel).
    • SDN Fabrics med stöd för OpenFabric och OSPF.
    • Förbättrad HA-hantering med Resource Affinity Rules.
    • Omarbetat mobilt gränssnitt byggt på Rust (Yew).

    Officiell webbplats: proxmox.com

    https://linuxiac.com/proxmox-ve-9-0-launches-with-debian-13-under-the-hood

  • PorteuX 2.2 är här

    PorteuX 2.2 är här
    Den portabla Slackware-baserade Linuxdistributionen PorteuX har uppdaterats till version 2.2. Den bygger på Linux-kärnan 6.16 och innehåller en Xorg-förbättring som gör tear-free (vsync) tillgänglig för alla grafikkort via modesetting-drivrutinen.

    Optimerad kärnkonfiguration
    Kärnans konfigurationsfil har setts över. Stöd för äldre hårdvara har tagits bort och SquashFS har fått flerkärnig dekomprimering aktiverad, vilket kräver cirka 100 MB mer minne men ger bättre prestanda.

    Förbättrade bygginställningar och nya paket
    Byggflaggorna har optimerats och LTO har aktiverats där det är möjligt. Bland nya paket finns btrfs i grundsystemet, libxcvt, wlr-randr, wlrctl och wayland-utils i grafikdelen, samt appen Papers i GNOME-versionen.

    Allmänna förbättringar och buggfixar
    Modulavaktiveringen är snabbare med -f-flaggan, ikonerna har förfinats, Labwc har fått bättre standardinställningar och Xfce under Wayland har fått fler och rättade kortkommandon. Xfce-kompositorns vsync är nu xpresent som standard för att undvika problem med NVIDIA och Mesa 25.1. Problem med låsskärm och långsam videouppspelning i Nouveau-drivrutinen är också åtgärdade.

    Förändringar i skrivbordsmiljöerna
    I KDE Plasma har KRunner fått stöd för beräkningar och väderwidgeten har reparerats. Evince har tagits bort från GNOME-versionen och KVM laddas inte längre automatiskt vid uppstart.

    Tillgänglighet
    PorteuX 2.2 finns för nedladdning i varianter för Slackware Stable och Current med skrivbordsmiljöerna KDE Plasma 6.4.2, GNOME 48.3, Xfce 4.20, Cinnamon 6.4.10, MATE 1.28.2, LXQt 2.2 och LXDE 0.11.1.

    https://github.com/porteux/porteux/releases/tag/v2.2

    PorteuX 2.2 – Fakta

    Ursprung: PorteuX är en portabel Linuxdistribution baserad på Slackware, inspirerad av Slax och Porteus, framtagen för att vara snabb, lätt och modulär.

    Historik:
    – Projektet utvecklades som en modern variant av Porteus.
    – Tidigare versioner hade enklare funktioner och äldre kärnor.
    – Version 2.2 släpptes i augusti 2025, två månader efter 2.1.

    Nyheter i 2.2:
    – Linux-kärna 6.16
    – Xorg-patch som ger tear-free (vsync) i modesetting-drivrutinen
    – Optimerad kärnkonfiguration och förbättrade byggflaggor (LTO)
    – Stöd för btrfs i grundsystemet
    – Nya paket: libxcvt, wlr-randr, wlrctl, wayland-utils, Papers
    – Förbättringar i Labwc, Xfce Wayland och KDE Plasma

    Funktioner:
    – Modulbaserat system – aktivera/deaktivera funktioner vid behov
    – Kan köras direkt från USB utan installation
    – Flera skrivbordsmiljöer: KDE Plasma, GNOME, Xfce, Cinnamon, MATE, LXQt, LXDE
    – Snabb uppstart och låg resursförbrukning

    Målgrupp: Användare som vill ha ett portabelt, snabbt Linux – perfekt för felsökning, demonstrationer och äldre hårdvara.

    Mer info: Projektets GitHub

    Källa : https://9to5linux.com/slackware-based-porteux-2-2-distro-is-out-with-linux-kernel-6-16-and-gnome-48-3

Författare: admin

  • NIST fastställer ny standard för lättviktig kryptering för små enheter

    Nya standarder för lättviktig kryptering ska stärka cybersäkerheten i de allra minsta uppkopplade enheterna. Med algoritmer ur Ascon-familjen erbjuder NIST nu ett resurseffektivt skydd för allt från IoT-sensorer och RFID-taggar till medicinska implantat – teknologier som hittills ofta stått utan tillräcklig kryptering på grund av begränsad processorkraft. Skydd för IoT, RFID och medicinska implantat National…

  • Linux-kärnan 6.15 når slutet – användare uppmanas att uppgradera till 6.16

    Linux 6.15 får inga fler uppdateringar. Uppgraderingen till 6.16 rekommenderas starkt, men även denna version är kortlivad. Linux-kärnan 6.15, som lanserades den 25 maj 2025, är nu officiellt markerad som slut (EOL – End of Life). Det innebär att den inte längre får några säkerhetsfixar eller buggkorrigeringar. Den sista uppdateringen, version 6.15.11, släpptes idag av…

  • Chromium får HDR-stöd på Linux – men NVIDIA-användare lämnas i ovisshet

    Chromium får nu officiellt HDR-stöd på Linux under Wayland. Uppdateringen innebär ett rejält lyft för videouppspelning med mer naturtrogna färger och bättre ljusstyrka – men för NVIDIA-användare kvarstår osäkerheten kring hårdvaruaccelererad avkodning. Chromium har nu officiellt fått HDR-stöd på Linux under Wayland, något som länge efterfrågats av användare som vill ha samma bildkvalitet som på…

  • Thunderbird 142 lanserad – säkrare, snabbare och med nya funktioner

    Thunderbird 142 är här med stöd för visuella PDF-signaturer, förbättrad mapphantering och sju viktiga säkerhetsfixar – en uppdatering som både stärker funktionalitet och säkerhet för användarna. Mozilla har nu släppt version 142 av e-postklienten Thunderbird, och uppdateringen bjuder både på nya funktioner och viktiga säkerhetsfixar. Den mest uppmärksammade nyheten är stödet för att lägga till…

  • LibreOffice 25.8 är här – snabbare, smartare och med stöd för PDF 2.0

    LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw. Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version.…

  • Linux på gamla datorer

    Allt fler väljer att damma av sina gamla datorer i stället för att köpa nytt. Med Linux kan även en maskin från 00-talet få nytt liv – men hur gammal är egentligen ”för gammal”? Svaret beror på vilken hårdvara du har och vad du vill använda datorn till. Så bra funkar Linux på gamla datorer…

  • Zulip 11.0 – öppen källkodsutmanare till Slack och Discord

    En ny version av det öppna källkodsbaserade chattverktyget Zulip har släppts. Med version 11.0 stärker plattformen sin roll som alternativ till Slack och Discord – med fokus på struktur, kontroll och öppenhet. Ägd kommunikation istället för molnberoendeMedan Slack och Discord växer i popularitet finns en växande kritik: användarnas kommunikation lagras och kontrolleras av företagen bakom.…

  • Linus Torvalds öppnar testfasen för Linux 6.17

    Två veckor efter lanseringen av Linux 6.16 är Linus Torvalds redo att ta nästa steg. Nu släpper han den första testversionen av Linux 6.17 – en uppdatering som lovar snabbare filsystem, bredare hårdvarustöd och förbättrad nätverkshantering. Den slutliga releasen väntas i slutet av september eller början av oktober. Linux-kärnan går in i en ny fas.…

  • Firefox 142 finns nu att ladda ner – här är nyheterna

    Mozilla har släppt Firefox 142, den senaste versionen av sin webbläsare med öppen källkod. Uppdateringen bjuder på en flexibel undantagslista i ETP Strict-läget, smartare sökresultat i adressfältet och flera nya API:er för utvecklare. Mozilla har släppt Firefox 142, den senaste versionen av sin populära webbläsare med öppen källkod. Lanseringen sker officiellt den 19 augusti 2025,…

  • Bazzite: Linuxdistributionen som vill bli spelarnas första val

    Linux för gamers har länge varit en kompromiss – tills nu. Med Bazzite vill en community-driven Fedora-distribution kombinera stabilitet, säkerhet och spelglädje i ett paket. Från Steam Deck till stationära datorer lockar den med färdiginstallerade verktyg, bättre prestanda än Windows i vissa tester och en vision om att bli spelarnas självklara val. När det talas…

  • CachyOS knuffar ner Linux Mint från förstaplatsen på DistroWatch

    Den Arch-baserade uppstickaren CachyOS har på kort tid seglat upp som en favorit bland Linuxanvändare. Nu toppar den DistroWatchs ranking – och knuffar ner Linux Mint från förstaplatsen – tack vare sitt starka fokus på prestanda och speloptimering. Den snabbväxande Linux-distributionen CachyOS har gått om Linux Mint och tagit över förstaplatsen på DistroWatchs ranking –…

  • Plasma 6.5 tar form med finputsade aviseringar och temaändringar

    KDE:s kommande Plasma 6.5, som släpps den 21 oktober, bjuder på både synliga förbättringar och små detaljer som gör skrivbordet trevligare att använda. Mjukare volymkontroller, smartare aviseringar och mer finslipade teman är några av nyheterna som väntar. KDE:s nästa stora uppdatering, Plasma 6.5, släpps den 21 oktober och ser ut att bli en version fylld…

  • Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag

    Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag Den populära systemadministratörsdistributionen Grml är nu ute i en ny version, 2025.08, och släpps lagom till att Debian fyller 32 år. Bygger på Debian 13 och Linux 6.12 LTSDen nya versionen bygger på Debian 13 ”Trixie” och körs med den långtidssupportade Linux 6.12 LTS-kärnan, vilket innebär både modernare…

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel. När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden,…

  • Go 1.25 – Nya funktioner, snabbare prestanda och experimentella tekniker

    Go-projektet har släppt version 1.25 av sitt programmeringsspråk, och uppdateringen är full av förbättringar inom både verktyg, kompilator, runtime och standardbibliotek. Som vanligt kommer versionen precis sex månader efter föregångaren, men den här gången introduceras flera spännande nyheter – inklusive två större experimentella funktioner. Ny experimentell Garbage CollectorEn av de mest intressanta nyheterna är en…

  • VirtualBox 7.2: ARM-genombrott, snabbare grafik och ett ansiktslyft som märks

    VirtualBox, en av världens mest använda virtualiseringsplattformar med öppen källkod, har nått en ny milstolpe. Version 7.2 markerar slutet för 7.1-serien och inleder en ny era med funktioner som tidigare varit högt upp på användarnas önskelista – från full ARM-virtualisering till modernare grafikstöd och ett mer lättnavigerat gränssnitt. Windows på ARM – nu utan kompromisser…

  • Flameshot 13.0 gör storstilad comeback – tre år efter senaste uppdateringen

    Flameshot är ett kraftfullt, open source-verktyg för skärmdumpar med inbyggd redigering, annotering och delningsfunktioner, tillgängligt för Linux, Windows och macOS. Efter tre års tystnad är Flameshot tillbaka med en efterlängtad ny version. Flameshot 13.0 är den största uppdateringen på länge, helt portad till Qt6 och fylld med nya funktioner, förbättringar och viktiga buggfixar – men…

  • SparkyLinux 8.0 “Seven Sisters” – Nu baserad på Debian 13 “Trixie”

    SparkyLinux har släppt version 8.0, kodnamn “Seven Sisters”, som är en av de första Linuxdistributionerna byggda på den färska Debian 13.0 “Trixie”. Utgåvan innehåller omfattande uppdateringar, förbättrad hårdvarustöd och nya funktioner som gör både installation och användning smidigare. Namnet “Seven Sisters” syftar på den välkända stjärnhopen Plejaderna (Messier 45) i Oxens stjärnbild, cirka 444 ljusår…

  • Proxmox VE 9.0 – Ny era för virtualisering med Debian 13 och förbättrad mobilhantering

    Proxmox har släppt Virtual Environment 9.0, den senaste versionen av sin kraftfulla, fria och öppna plattform för virtualisering – redan installerad på över 1,6 miljoner värdar världen över. Uppdateringen kommer bara fyra månader efter version 8.4 och levererar en rad efterlängtade förbättringar. Den nya versionen bygger på kommande Debian 13 “Trixie”, vilket ger modernare paket,…

  • PorteuX 2.2 är här

    PorteuX 2.2 är härDen portabla Slackware-baserade Linuxdistributionen PorteuX har uppdaterats till version 2.2. Den bygger på Linux-kärnan 6.16 och innehåller en Xorg-förbättring som gör tear-free (vsync) tillgänglig för alla grafikkort via modesetting-drivrutinen. Optimerad kärnkonfigurationKärnans konfigurationsfil har setts över. Stöd för äldre hårdvara har tagits bort och SquashFS har fått flerkärnig dekomprimering aktiverad, vilket kräver cirka…