• openSUSE säger hej då till sitt gamla välkomstfönster

    Snart säger den gröna geckon hej på ett nytt sätt. Med opensuse-welcome-launcher samordnar openSUSE skrivbordens egna välkomstrundor i stället för att lita på autostart. Det ger en mer enhetlig introduktion – både vid första start och efter stora uppgraderingar – samtidigt som gammalt Qt5-bagage städas ut.

    Nästan alla som installerat en Linuxdistribution har mötts av ett litet välkomstfönster – en ruta som dyker upp direkt efter installationen och säger “Hej, här är några saker du kan göra nu”. För vissa är det praktiskt, för andra mest ett irritationsmoment.

    I openSUSE har det här fönstret länge varit den välkända “Ahoy, this is openSUSE”-rutan. Men nu är det snart historia.

    En ny start

    Utvecklarna har tagit fram opensuse-welcome-launcher, en ny lösning som fungerar som dirigent mellan olika välkomstprogram beroende på vilken skrivbordsmiljö du använder – GNOME eller KDE Plasma.

    Istället för att varje program startar på egen hand, bestämmer launchern vad som ska visas och när. Den kan också plocka fram välkomstfönstret inte bara vid första uppstarten, utan även efter större systemuppdateringar – så att användarna snabbt får koll på vad som är nytt.

    Förändringen sker i etapper

    För att inte riva plåstret direkt görs övergången stegvis:

    1. Till att börja med används fortfarande det gamla välkomstfönstret, men utan kryssrutan “visa vid nästa uppstart”.
    2. Sedan börjar launchern starta specialanpassade versioner av GNOME Tour och Plasma Welcome, med det gamla verktyget kvar som reserv.
    3. Till sist försvinner den gamla Qt5-baserade rutan helt, när man hittat en lösning för de skrivbordsmiljöer som saknar eget välkomstprogram.

    Mer än bara ett nytt fönster

    För openSUSE betyder det här inte bara ett nytt sätt att hälsa på användarna. Det är också ett steg mot att fasa ut det gamla Qt5-ramverket, som bara används av ett fåtal program i distributionen idag.

    Med andra ord: openSUSEs gröna gecko säger fortfarande “hej” – men snart i en modernare form, mer integrerad med skrivbordet och utan gammalt tekniskt bagage.

    Teknisk faktaruta

    openSUSE – Nytt i välkomstupplevelsen

    • Ny komponent: opensuse-welcome-launcher samordnar välkomstprogram.
    • Skrivbordsspecifikt: väljer gnome-tour (GNOME) eller plasma-welcome (KDE Plasma) per session.
    • Central styrning: timing och visning styrs av launchern i stället för varje apps autostart.
    • Efter uppdateringar: kan visa välkomstflöden även efter större systemuppgraderingar.
    • Fasvis migrering:
      • Fas 1 – launchern startar legacy openSUSE Welcome; valet ”visa vid nästa uppstart” tas bort.
      • Fas 2 – openSUSE‑anpassade gnome-tour / plasma-welcome; legacy kvar som fallback.
      • Fas 3 – avveckling av Qt5‑baserade välkomstappen; överenskommen fallback för sessioner utan egen greeter.
    • Test & utrullning: bättre koppling till openQA och mer kontrollerad rollout.
    • Mindre teknisk skuld: hjälper till att fasa ut kvarvarande Qt5-beroenden i distributionen.

    https://linuxiac.com/ahoy-this-is-opensuse

  • Plasma 6.5 tar form med finputsade aviseringar och temaändringar

    KDE:s kommande Plasma 6.5, som släpps den 21 oktober, bjuder på både synliga förbättringar och små detaljer som gör skrivbordet trevligare att använda. Mjukare volymkontroller, smartare aviseringar och mer finslipade teman är några av nyheterna som väntar.

    KDE:s nästa stora uppdatering, Plasma 6.5, släpps den 21 oktober och ser ut att bli en version fylld av både synliga förbättringar och små detaljer som gör vardagen smidigare.

    Bland de redan bekräftade nyheterna finns rundade hörn på fönster, automatisk växling mellan ljus- och mörkerläge samt nya, lättåtkomliga knappar för Bluetooth och Wi-Fi. Men utvecklarna bjuder också på flera andra finjusteringar.

    En av dem är att volymkontrollen blivit mer behaglig att använda. Ljudet som spelas upp när man höjer eller sänker volymen i Ocean-temat har gjorts mjukare och slipper nu det vassa ljud som kunde uppstå vid hög nivå. En liten förändring – men en som gör skillnad i vardagen.

    Dessutom visas en diskret avisering när en ny enhet kopplas in. Den som tycker att det blir för mycket kan enkelt stänga av funktionen.

    Även utseendet har putsats. GTK-temat Adwaita visas nu med sitt riktiga namn i systeminställningarna, widgetsarnas informationsrutor har fått en tydligare layout, och sidan för Flatpak-behörigheter har blivit mer tillgänglig.

    På det grafiska planet har oskärpeffekterna förbättrats så att fönster inte längre flimrar eller ser konstiga ut vid flytt och maximering. Temabyten går smidigare – appar anpassar sig direkt till det nya temat, även om Flatpak-appar fortfarande behöver lite mer arbete.

    Gamla irritationsmoment har också åtgärdats: appstartanimationen slutar som den ska när programmet är igång, systemfältet visar rätt ”ångra”-text när man tar bort en ikon, och det går åter att öppna sidan för virtuella skrivbord från sidbläddraren i X11. Till och med GNOME Terminal får rätt bakgrundsfärg när Breeze GTK används.

    Som alltid håller KDE-teamet koll på buggarna. Just nu finns fyra riktigt allvarliga problem kvar, medan antalet mindre men irriterande fel – de så kallade ”15-minutersbuggarna” – har ökat till 28.

    Med andra ord: Plasma 6.5 är på god väg att bli en uppdatering som både ser bättre ut och känns trevligare att använda.

    https://blogs.kde.org/2025/08/16/this-week-in-plasma-a-lot-of-polishing

    Källa

    https://linuxiac.com/plasma-6-5-takes-shape-with-improved-notifications-and-theme-tweaks

    Faktaruta: KDE Plasma 6.5

    Släppdatum: 21 oktober 2025

    Nya funktioner

    • Rundade nedre hörn på fönster
    • Automatisk växling mellan ljus och mörkt tema
    • Förfinade snabbknappar för Bluetooth och Wi-Fi
    • Mjukare ljud vid volymändringar (Ocean-temat)
    • Diskreta aviseringar vid anslutning av nya enheter
    • Förbättrade oskärpeffekter utan flimmer
    • Globala teman färgar om appar direkt (ej fullt för Flatpak ännu)
    • Fixad appstartanimation (slutar som den ska)
    • Förfinade systemwidgets och rätt ”ångra”-text vid borttagning

    Historik

    KDE Plasma är KDE-projektets skrivbordsmiljö för Linux och BSD. Den första Plasma-versionen (4.0) släpptes 2008, följt av Plasma 5-serien 2014. Plasma 6 introducerades 2024 med övergång till Qt 6 och Wayland som primär displayserver.

    Status

    Plasma 6.5 har i nuläget 4 kritiska buggar kvar och 28 så kallade ”15-minutersbuggar” som utvecklarna arbetar med att lösa innan slutversionen.

    Källa: KDE-projektet, utvecklarnas veckorapporter

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop – två scenarier som ger helt olika perspektiv.

    Installation och första upplevelser

    För det första testet valde jag Debian 13 Netinstall, en ISO-fil på cirka 700 MB. Den är smidig att ladda ner, men kräver att det mesta av systemet hämtas via internet under installationen. För den som har begränsad uppkoppling, särskilt på landsbygden där 5G fortfarande är en dröm, är det bättre att välja en komplett ISO med fler paket inkluderade från början.

    Installationen i VMware gick snabbt och problemfritt. På min Intel i9 med 32 GB RAM var hela processen avklarad på några minuter. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte säger mycket om hur systemet känns på äldre datorer – här får VMware ett oförtjänt försprång genom att buffra resurser.

    Skrivbordsmiljöer: från Gnome till KDE Plasma

    Debian erbjuder flera skrivbordsmiljöer direkt vid installationen. Jag började med Gnome, men fann snabbt att Debians standardkonfiguration inte passade mina vanor. I Ubuntu är jag van vid att aktivitetsfältet ligger till vänster, medan Debian placerar det högst upp på skärmen. Resultatet? Mer musrörelser och mindre effektivitet.

    Lösningen blev att byta till KDE Plasma. Med sitt mer traditionella upplägg – menyn längst ner till vänster – kändes det som hemma, kanske på grund av mina år av Windows-användning. Plasma i Debian är både responsivt och anpassningsbart, vilket gör det lätt att forma miljön efter sina behov.

    Prestanda i VM

    Trots att den virtuella maskinen bara fick 2 GB RAM och 2 processorkärnor var prestandan överraskande bra. Att surfa i Firefox, redigera bilder i GIMP 3 och skriva i LibreOffice gick utan problem. Först vid mer resurskrävande uppgifter, som att streama SVT Play, märktes en viss tröghet.

    Test på äldre hårdvara

    För att få en mer rättvis bild installerade jag Debian 13 på en HP-laptop med första generationens Intel i7, 4 GB RAM och mekanisk hårddisk – BIOS daterat 2011. Installationen tog betydligt längre tid än i VM, drygt en timme, men gick i övrigt smidigt.

    Jag valde att installera alla tillgängliga fönsterhanterare för att kunna jämföra. Här stötte jag dock på en bugg: att byta mellan dem fungerade inte alltid som det skulle. Genom att växla till konsolläge och skapa en ny användare löste jag problemet.

    Plasma på Wayland vs. XFCE

    Första valet blev Plasma på Wayland, men prestandan var medioker – gränssnittet kändes segt och tungt. När jag istället loggade in med XFCE förändrades upplevelsen totalt. Systemet drog då endast runt 2 GB RAM och klarade att streama SVT utan märkbara fördröjningar. Även KDE fungerade, men hade längre laddningstider.

    Detta är en av Debians styrkor: möjligheten att själv välja skrivbordsmiljö och anpassa systemet efter hårdvaran. På äldre datorer är XFCE en klar vinnare.

    Hårddiskens betydelse

    Den mekaniska hårddisken var den största flaskhalsen i testet. För den som vill återbruka äldre datorer är det nästan alltid värt att byta till SSD – skillnaden i hastighet är dramatisk, särskilt vid start och programladdning.

    Slutsats

    Debian 13.0 är en imponerande uppdatering. Distributionen har blivit betydligt mer användarvänlig än förr, utan att tappa sin flexibilitet eller tekniska styrka. På modern hårdvara är den blixtsnabb, och med rätt skrivbordsmiljö fungerar den även utmärkt på äldre datorer.

    För nybörjare kan installationen av Netinstall-varianten kännas teknisk, men den som ger Debian en chans får ett system som kan skräddarsys från minimalistiskt till fullspäckat – och som är redo att tjäna i många år framöver.

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.

    En förändring med många ansikten

    Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:

    ”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”

    Flera problem – flera lösningar

    1. När skärmens meny inte räcker

    Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.

    2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt

    Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.

    Mutter kopplar ihop allt

    I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.

    Förändringen innebär att:

    • Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
    • Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.

    När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.

    Vad händer mer i Mutter 49?

    Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.

    Teknik och användarreaktioner

    En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:

    ”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereg­laget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”

    Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.

    Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME

    GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:

    1. Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
    2. Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
    3. Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
    4. Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.

    GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.

    
    FAKTARUTA: GNOME
    
    HISTORIA
    - GNOME står för "GNU Network Object Model Environment".
    - Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero.
    - Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens).
    - Version 1.0 släpptes 3 mars 1999.
    - GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt.
    - GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt.
    - GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering.
    - Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025.
    
    FUNKTIONER
    - Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.).
    - Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt.
    - Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl.
    - Integrerat programcenter via GNOME Software.
    - Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard).
    - Tilläggssystem via GNOME Extensions.
    
    TEKNIK
    - Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket.
    - Fönsterhantering via Mutter.
    - Inställningar lagras i dconf/gsettings.
    - Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi.
    - Multimedia via GStreamer.
    - Förberett stöd för nytt KMS backlight-API.
    
    GEMENSKAP OCH ORGANISATION
    - Drivs av GNOME Foundation.
    - Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare.
    - Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS.
    - Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE.
    
    FRAMTID OCH GNOME 49
    - Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter.
    - Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler.
    - Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland.
    - Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom.
    - Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API.
    
    MER INFORMATION
    - Webbplats: gnome.org
    - Källkod: gitlab.gnome.org
    - Dokumentation: help.gnome.org
    
    
  • FreeBSD 15 Gör Det Enklare Än Någonsin att Använda KDE Plasma på Skrivbordet

    FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer.

    I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar har systemet främst använts i servermiljöer eller av avancerade användare, mycket på grund av avsaknaden av ett smidigt skrivbordsalternativ.

    Men det förändras nu. I och med lanseringen av FreeBSD 15 kommer användare att kunna välja att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt under installationen, precis som i moderna Linuxdistributioner.

    Förenklad installation för alla användare

    Tidigare har den som velat använda FreeBSD som skrivbordssystem varit tvungen att manuellt installera grafikkortsdrivrutiner, aktivera inloggningshanterare, konfigurera D-Bus och installera själva skrivbordsmiljön via kommandoraden.

    Det nya installationsalternativet i FreeBSD 15 eliminerar detta hinder. Nu kan användaren enkelt välja KDE Plasma i installationsprogrammet – och få ett fullt fungerande skrivbord direkt efter första uppstarten.

    Det här gör FreeBSD betydligt mer attraktivt för nybörjare och användare som tidigare varit vana vid exempelvis Windows, macOS eller Linux.

    Varför KDE Plasma?

    Att valet föll på KDE Plasma är ingen tillfällighet. Det är en modern, kraftfull och flexibel skrivbordsmiljö med ett användargränssnitt som känns bekant för många. Plasma erbjuder:

    • Ett arbetsflöde likt Windows, vilket underlättar för nya användare.
    • Låg inlärningströskel tack vare sin intuitiva design.
    • Hög anpassningsgrad och god prestanda, även på svagare maskiner.
    • Aktiv utveckling och stöd för ny teknik som Wayland och moderna grafikdrivrutiner.

    Inledningsvis pratade FreeBSD-utvecklarna om att inkludera ett ”minimalt skrivbord”, vilket väckte viss oro. Men detta har reviderats, och istället satsar man på en mer komplett Plasma-miljö som är redo att användas direkt.

    Ett större initiativ för skrivbordsanvändning

    Det nya installationsalternativet är en del av ett bredare arbete inom FreeBSD-projektet kallat ”laptop initiative” – ett initiativ som syftar till att göra FreeBSD mer användbart på bärbara datorer och i vardagligt skrivbordsbruk.

    Förutom Plasma-integrationen fokuserar initiativet på:

    • Stöd för moderna Wi-Fi-standarder (inklusive Wi-Fi 6 / 802.11ax)
    • Förbättrad hantering av viloläge och strömsparfunktioner
    • Stabilisering av Wayland, som på sikt kan ersätta det äldre X11-systemet

    Wayland fungerar delvis redan i FreeBSD 14.3, men buggar och krascher återstår – särskilt vid användning tillsammans med Plasma. Samtidigt betraktas X11 i stort sett som ett ”underhållsläge”, vilket gör Wayland till det självklara framtidsvalet.

    Ett historiskt skifte för FreeBSD

    Det här är inte första gången FreeBSD flirtar med skrivbordsanvändning. Redan i början av 2000-talet fanns det försök att erbjuda enklare skrivbordsinstallationer, och den nedlagda varianten PC-BSD hade Plasma som standardmiljö.

    Andra BSD-projekt – som OpenBSD och NetBSD – har redan visat vägen genom att erbjuda fönsterhanterare eller skrivbordsmiljöer i sina installationsprogram.

    Men det nya Plasma-alternativet i FreeBSD 15 är den mest ambitiösa skrivbordssatsningen hittills från huvudprojektet.

    Många i communityn menar att FreeBSD länge haft potential att bli ett förstklassigt skrivbordssystem – och att det som saknats främst varit just ett användarvänligt sätt att installera och konfigurera det grafiska gränssnittet.

    Sammanfattning: En välkommen förändring

    Med FreeBSD 15 gör projektet ett viktigt vägval – man närmar sig vanliga användare på allvar. Genom att erbjuda ett kraftfullt, färdigkonfigurerat skrivbord redan vid installation sänks tröskeln för nya användare rejält.

    För den som tidigare tvekat att ge FreeBSD en chans på den egna datorn är det nu läge att tänka om. FreeBSD 15 är på väg att bli den mest tillgängliga och skrivbordsvänliga versionen hittills.

    https://github.com/FreeBSDFoundation/proj-laptop/blob/main/monthly-updates/2025-06.md

    https://ostechnix.com/freebsd-15-kde-plasma-desktop-install-option

    FreeBSD 15 – Faktaöversikt

    Utgivning: FreeBSD 15.0 RELEASE – planerad 2 dec 2025
    Supporttid: 4 år (stable branch t.o.m. dec 2029)
    Processorstöd: amd64, aarch64 (Tier 1); armv7, riscv64 (Tier 2)
    32-bit: Inga ISO-filer längre, men compat32-stöd finns
    Stora nyheter:
    – KDE Plasma-skrivbord kan installeras direkt vid installation
    – Förbättrat Wi-Fi- och laptopsupport
    – Wayland-stöd under utveckling

    Historik:
    FreeBSD har sina rötter i 4.4BSD och släpptes första gången 1993.
    Känd för stabilitet, säkerhet och avancerade funktioner som Jails & ZFS.

    Används av: Netflix, Sony PlayStation, Juniper, NetApp m.fl.

    (Terminalstil – uppdaterad augusti 2025)

Etikett: skrivbordsmiljö

  • openSUSE säger hej då till sitt gamla välkomstfönster

    Snart säger den gröna geckon hej på ett nytt sätt. Med opensuse-welcome-launcher samordnar openSUSE skrivbordens egna välkomstrundor i stället för att lita på autostart. Det ger en mer enhetlig introduktion – både vid första start och efter stora uppgraderingar – samtidigt som gammalt Qt5-bagage städas ut. Nästan alla som installerat en Linuxdistribution har mötts av…

  • Plasma 6.5 tar form med finputsade aviseringar och temaändringar

    KDE:s kommande Plasma 6.5, som släpps den 21 oktober, bjuder på både synliga förbättringar och små detaljer som gör skrivbordet trevligare att använda. Mjukare volymkontroller, smartare aviseringar och mer finslipade teman är några av nyheterna som väntar. KDE:s nästa stora uppdatering, Plasma 6.5, släpps den 21 oktober och ser ut att bli en version fylld…

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop…

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar. En förändring med många ansikten Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är…

  • FreeBSD 15 Gör Det Enklare Än Någonsin att Använda KDE Plasma på Skrivbordet

    FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer. I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar…