• KDE Plasma 6.6 – En smartare, snabbare och mer sömlös Linux-upplevelse


    KDE Plasma 6.6 är på väg – och nästa stora version av det populära Linux-skrivbordet bjuder på en kombination av smartare funktioner och finputsad design. Med stöd för Wi-Fi via QR-kod, lägre minnesanvändning och bättre integration mellan appar på Wayland tar Plasma ännu ett steg mot en snabbare, mer elegant och användarvänlig upplevelse för alla Linux-användare.

    Avancerad teknik möter vardagsanvändning när nästa version av KDE Plasma gör entré.
    Den 17 februari 2026 väntas KDE-projektet lansera Plasma 6.6, och utvecklarna har redan gett oss en glimt av vad som väntar. Det handlar inte om en revolution – utan en evolution: hundratals små förbättringar som tillsammans gör din datorupplevelse både snabbare, snyggare och mer intuitiv.

    Skanna dig in på nätet – Wi-Fi via QR-kod

    Minns du hur tröttsamt det kan vara att skriva långa, krångliga Wi-Fi-lösenord? I Plasma 6.6 räcker det att skanna en QR-kod.
    I nätverkswidgeten finns nu en knapp som öppnar den lilla appen Qrca – och vips är du ansluten. Det här är särskilt praktiskt på caféer, kontor eller i delade hemnätverk där lösenord ofta byts.

    Denna funktion är ett steg mot en mer mobil-inspirerad datorupplevelse, där smidighet och säkerhet möts. Det är också en påminnelse om hur KDE-projektet hela tiden letar efter sätt att minska friktionen i vardagen.

    Mindre minne, mer fart

    Utvecklarna har tagit ett rejält grepp om prestandan. Plasma 6.6 använder över 100 MB mindre minne än tidigare versioner, tack vare en smartare hantering av bakgrundsbilder.
    När tapetfunktionen optimerades försvann visserligen stödet för kaklade bakgrunder – men det har man redan återinfört i form av ett nytt “Tiled”-plugin.

    För dig som kör KDE på äldre datorer betyder det här en märkbart lättare miljö, medan moderna maskiner får snabbare laddning och bättre flyt, särskilt på system med flera skärmar eller Wayland-grafikserver.

    Färg, form och känsla

    Plasma har alltid legat i framkant när det gäller design – och version 6.6 fortsätter förfina detaljerna.

    • Färgplockaren visar nu riktiga RGB-värden i stället för sådana som påverkats av nattläge eller färgprofiler.
    • GTK-appar (som inte tillhör KDE-ekosystemet) får en mer harmonisk look med extra verktygsrads-marginaler och tydligare linjer.
    • Systeminställningarna har fått en uppfräschning, där bland annat sidan för fjärrskrivbord nu visar fel direkt – du slipper leta i loggar.
    • Bluetooth-sidorna följer bättre KDE:s designriktlinjer och är enklare att använda när Bluetooth är avstängt.

    Tillsammans ger dessa små förändringar ett helhetsintryck som känns mer enhetligt och professionellt.

    Nya möjligheter med Wayland och säkerhet

    För de som använder Wayland – framtidens standard för Linux-grafik – finns fler förbättringar:
    drag-och-släpp mellan äldre XWayland-fönster och moderna appar fungerar nu smidigare.

    Dessutom har en ny USB-portal lagts till. Den gör det möjligt för sandboxade appar, till exempel Flatpaks, att få tillgång till USB-enheter på ett säkert sätt när det verkligen behövs. Det här är en viktig milstolpe för säkerhet och användarvänlighet i moderna Linux-system.

    Fler finjusteringar för vardagen

    • Antalet virtuella skrivbord ökar från 20 till 25.
    • Du kan öppna Systeminställningar med Meta + I – där Meta-tangenten oftast är Windows-tangenten på vanliga PC-tangentbord (eller ⌘ Command på Mac). Kombinationen känns alltså direkt bekant för Windows-användare som är vana att använda den för genvägar och startmenyn.
    • Slideshow-bakgrunder får knappar för “Markera alla” och “Avmarkera alla”.
    • Info-centret svarar nu även på sökordet dxdiag – perfekt för dig som kommer från Windows-världen.
    • HDR-skärmar får ett nytt kalibreringssteg som mäter maximal ljusstyrka för mer korrekta färger.

    En förfinad helhet

    KDE Plasma 6.6 är inte en version som skriker efter uppmärksamhet – den förtjänar den. Det är ett exempel på hur noggrant arbete med detaljer kan göra en redan utmärkt skrivbordsmiljö ännu bättre.

    QR-kod-anslutningar och minnesoptimeringar må stå i centrum, men den verkliga nyheten ligger i känslan: Plasma 6.6 är mognare, snabbare och mer sammanhängande än någonsin.

    Detta är KDE:s filosofi i ett nötskal – ständig förbättring, utan att kompromissa med friheten.

    KDE Plasma 6.6 — Fakta

    Version
    KDE Plasma 6.6
    Planerad release
    17 februari 2026
    Huvudnyheter
    • Wi-Fi via QR-kod (anslut utan att skriva lösenord)
    • −100 MB RAM genom smartare bakgrundsbildshantering
    • ”Tiled”-plugin för kaklade tapeter
    • Polerat Breeze/GTK-utseende & korrekta RGB-värden i färgplockaren
    • Wayland: smidigare drag-och-släpp mellan XWayland och native-appar
    • Ny USB-portal: säkrare USB-åtkomst för sandboxade appar (t.ex. Flatpak)
    • HDR: kalibrering av maximal helskärmsljusstyrka
    • Fler virtuella skrivbord: 25 (upp från 20)
    Snabbgenväg
    Öppna Systeminställningar med Meta + I. Meta = Windows-tangenten på PC (⌘ Command på Mac).
    För vem?
    Användare som vill ha ett snabbare, snyggare och mer konsekvent Linux-skrivbord.
  • MX Linux 25 “Infinity” RC1 – Nästa generation Debian-baserad distro tar form

    MX Linux är en användarvänlig, stabil och resurssnål Linuxdistribution som kombinerar Debians robusta grund med moderna verktyg och ett lättanvänt skrivbord.


    Projektet drivs gemensamt av antiX- och MX-communityn och är känt för att ge nytt liv åt äldre datorer utan att tumma på prestanda eller funktionalitet. Med en välbalanserad blandning av traditionell design och moderna funktioner har MX Linux länge legat i topp på Distrowatchs popularitetslista – och nu är nästa stora version på väg.

    MX Linux-teamet har nu släppt Release Candidate 1 (RC1) av sin kommande version MX Linux 25 “Infinity”, vilket markerar det sista stora teststeget innan den slutliga lanseringen. Denna version bygger på Debian 13 “Trixie”, men med MX Linux-teamets egna anpassningar, verktyg och användarvänliga förbättringar som gjort distributionen så populär bland både nybörjare och avancerade Linuxanvändare.

    Bättre kryptering och modernare systemhantering

    En av de viktigaste nyheterna i MX Linux 25 RC1 är införandet av systemd-cryptsetup i de systemd-baserade ISO-filerna. Denna förändring löser ett tidigare problem med krypterade /home-partitioner, vilket innebär en säkrare och mer tillförlitlig hantering av krypterad data vid uppstart.

    Samtidigt fortsätter MX Linux att erbjuda sysvinit-varianter för användare som föredrar det klassiska init-systemet framför systemd. Dessa är tydligt märkta i filnamnen och visar MX-projektets tydliga filosofi om valfrihet – användaren ska kunna välja den lösning som passar bäst.

    Kärnor och hårdvarustöd

    Precis som tidigare versioner levereras MX Linux 25 med den långsiktigt stödda Linux 6.12 LTS-kärnan i standardutgåvorna, medan AHS (Advanced Hardware Support)-utgåvorna använder en Liquorix-optimerad 6.15-kärna för nyare hårdvara. Detta gör distributionen lika väl lämpad för gamla datorer som för moderna system med senaste grafikkort och processorer.

    För användare av äldre Intel-grafik (Ivy Bridge/Sandy Bridge) innehåller RC1 dessutom en lösning för ett GRUB-visningsproblem, något som tidigare kunnat orsaka svart skärm vid uppstart.

    Nya teman och modernare skrivbord

    Utseendet har också fått sig en rejäl uppdatering. RC1 inkluderar de nya teman mx-ease och mx-matcha, som först introducerades i betaversionen. Dessutom har Conky-övervakaren fått nya standardkonfigurationer och ett smartare sätt att anpassa klockvisningen mellan 12- och 24-timmarsformat, beroende på användarens språkliga inställningar – något som den gamla Conky Manager inte kunde hantera.

    Xfce 4.20-utgåvan har fått en uppdaterad Whisker-meny som nu använder det nya inställningsformatet, medan KDE Plasma 6.3.6-versionen har fått nya root actions och fler service-menyer i Dolphin-filhanteraren. Dessutom har det äldre strömsparverktyget TLP ersatts med power-profiles-daemon, vilket löser ett problem med KDE:s energihanteringswidget.

    I Fluxbox 1.3.7-utgåvan har utvecklarna gjort flera estetiska förbättringar, inklusive en justerad standardtoolbar, nya stilar och Audacious som ny standardmusikspelare i stället för DeaDBeeF. En bugg som tidigare hindrade installationsfönstret från att visas på skrivbordet har också åtgärdats.

    Förfinade MX-verktyg

    MX Linux är känt för sina egenutvecklade systemverktyg, och i RC1 har flera av dessa fått rejäla förbättringar:

    • mx-updater hanterar nu “automatiska” uppdateringar mer pålitligt.
    • live-usb-maker har fått ett fungerande “update”-läge.
    • live-kernel-updater filtrerar nu bort Memtest från kärnlistan.
    • Nvidia-installer (ddm-mx) har förbättrats med Wayland-stöd och en fallback-funktion för Nvidias utvecklararkiv.
    • Installationsprogrammet har fått flera viktiga fixar, särskilt kring den nya replacer-funktionen.
    • Många MX-verktyg, bland annat service-manager, har fått buggrättningar och uppstädning.
    • Även .bashrc-filen har justerats för ett mer enhetligt skalbeteende.

    För testare och entusiaster

    Eftersom detta är en Release Candidate uppmanas testare att ge återkoppling till MX Linux-teamet, särskilt kring installationsprogrammet och filsystemen EXT4 och Btrfs.
    Loggfiler för rapportering (t.ex. minstall.log, ddm.log, live-remaster.log och mxpi.log) kan skickas in via MX-forumets RC1-feedbacktråd. Det medföljande verktyget quick-system-info samlar dessutom loggarna automatiskt för enklare felsökning.

    Ladda ner och testa MX Linux 25 RC1

    MX Linux 25 RC1 finns nu för nedladdning med tre skrivbordsmiljöer:

    • Xfce 4.20
    • KDE Plasma 6.3.6
    • Fluxbox 1.3.7

    Varianter med både systemd och sysvinit finns tillgängliga, samt AHS-versioner för nyare hårdvara.
    Eftersom detta fortfarande är en förhandsversion rekommenderas den inte för produktionsmiljöer, men den är perfekt för testare och Linux-entusiaster som vill bidra till finslipningen inför den slutliga lanseringen.

    MX Linux 25: En evolution, inte en revolution

    MX Linux 25 RC1 visar att utvecklingsteamet fortsätter att förfina sin filosofi – stabilitet, valfrihet och prestanda utan att kompromissa med användarvänligheten.
    Med Debian 13 som grund, uppdaterade teman och en moderniserad verktygssvit är “Infinity” inte bara en ny version – det är ett steg framåt för ett av de mest respekterade Linux-projekten i världen.

    https://wiki.linux.se/index.php/MxLinux

    Fakta: MX Linux 25 “Infinity” RC1

    Baserad på Debian 13 “Trixie” • Förhandsversion (Release Candidate 1)
    • Status: Avsedd för testning – inte för produktionsbruk.
    • Skrivbord: Xfce 4.20, KDE Plasma 6.3.6, Fluxbox 1.3.7.
    • Init: systemd på alla utgåvor; sysvinit-varianter finns för Xfce, Xfce-AHS och Fluxbox.
    • Kärnor: Linux 6.12 LTS (standard), Liquorix 6.15 (AHS).
    • Säkerhet: systemd-cryptsetup på systemd-ISO:er (åtgärdar krypterad /home).
    • Grafik/Boot: Workaround för GRUB-visning på äldre Intel (Ivy/Sandy Bridge).
    • Teman & UI: Nya mx-ease och mx-matcha; Conky-profiler med 12/24h-stöd.
    • Verktyg: Förbättrad mx-updater (automatiska uppdateringar), live-usb-maker (update-läge), live-kernel-updater (filtrerar Memtest), installer-fixar (replacer).
    • Grafikdrivrutiner: Nvidia-installer (ddm-mx) – bättre Wayland-stöd + fallback för dev-repo.
    • Energihantering (KDE): TLP borttagen – ersatt av power-profiles-daemon.
    • Fluxbox: Audacious ersätter DeaDBeeF; justerad toolbar/stil; installer-bugg fixad.
    • Fokus för test: Installer med EXT4 och Btrfs (rapportera via forum, gärna med quick-system-info).
    Debian 13 RC1 Xfce/KDE/Fluxbox AHS systemd & sysvinit
  • GNOME 49.1: Snabbare, smidigare och lite smartare

    GNOME 49.1 är här – en punktrelease som gör större skillnad än siffrorna antyder. Med finputsningar i Mutter och GNOME Shell försvinner frysningar, fokusglapp och tröga fönsterdrag, samtidigt som inloggning, pekinteraktioner och tillgänglighet blir märkbart bättre. Kort sagt: 49 blir snabbare, smidigare och mer pålitligt i vardagen.

    En månad efter den stora 49-lanseringen är första buggfixsläppet här. GNOME 49.1 kanske inte låter glamoröst – men det är precis den typen av uppdatering som gör att skrivbordet känns kvickare, stabilare och mer förutsägbart i vardagen. Och det märks framför allt i två hjärtkomponenter: Mutter (fönsterhanteraren) och GNOME Shell (själva skrivbordet).

    Vad känns annorlunda?

    Mindre friktion i varje klick

    • Fönster som lyder: Mutter finputsar drag och storleksändringar, tätar fokusglapp och tar bättre hand om multi-touch på X11. Resultatet är färre “hoppsa-klick” och färre fönster som fastnar i märkliga lägen.
    • Shell som inte fryser: GNOME Shell tar bort en rad visuella/bruksglitchar, som frysningar när du drar reglagen i snabbinställningarna på pekskärm och små hack i sök-animationer i översikten. Även inloggningsskärmen och skärmdumps-UI:t får accessibility-fixar.

    Login som bara… loggar in

    • GDM 49.1 åtgärdar en låsning som kunde lämna GNOME Shell hängande vid inloggning och rättar till några kantfall kring användarlistor och Wayland-detektering. Tillsammans med Shell-fixarna betyder det: färre “svart skärm – vad händer?”-ögonblick.

    Finlir i inställningarna

    • GNOME Control Center 49.1 polerar paneler för utseende, nätverk och användare. Små men välkomna förbättringar i tillgänglighet och formulärfeedback gör det enklare att skriva rätt – och förstå när något blev fel.

    Under huven: grafik, inmatning och teman

    • GTK 4.20.2 backportar flera fixar: textskuggor renderas korrekt igen, Wayland-inmatning känns stramare och ett par krascher jämnas ut.
    • libadwaita 1.8.1 förbättrar pekstöd (t.ex. att välja i listor) och polishar komponenter som ComboRow/EntryRow, inklusive bättre beteende i höger-till-vänster-layouter.
    • gnome-remote-desktop 49.1 löser en långlivad bildkorruption på NVIDIA-GPU:er – en stor lättnad för den som fjärrstyr maskiner med dessa kort.

    Tillgänglighet som märks mindre – för att fungera mer

    • Orca 49.3 vässar navigering i webb-innehåll, talhantering i GTK4-appar och minskar lagg vid stora flöden av tillgänglighetshändelser. Det är ett typiskt exempel på “många små fixar” som tillsammans ger ett lugnare tempo för användare med skärmläsare.

    Appar i takt med plattformen

    En rad nyckelmoduler följer med tåget – här är några höjdpunkter från listan:

    • Epiphany (49.1): adresseradsrads-beteende och Unicode-visning rättas; minneshantering putsas.
    • Nautilus (49.1): kraschfixar, bättre inklistring av stora bilder, tydligare markerade “klippta” filer.
    • GNOME Software (49.1): pålitligare sök efter tilläggspaket och säkrare uppdateringsnotiser.
    • VTE, GTK+ 3.24.51, pygobject m.fl.: stabilitets- och kompatibilitetsfixar.

    (Fullständig modulmatrisen i din distro visar även uppdateringar för bl.a. at-spi2-core, gdm, gjs, gtkmm, libnotify, localsearch, tinysparql, zenity – och vad som inte ändrats denna runda.)

    Vem bör uppgradera?

    Kort svar: alla på GNOME 49. Den här punktreleasen riktar in sig på precis de saker som påverkar din dagliga rytm: fönsterdrag, fokus, inloggning, pekinteraktioner, små grafikdetaljer och tillgänglighet. Om du redan kör 49.0 kommer 49.1 att kännas som att växla från grusväg till nysopad asfalt.

    När får jag den?

    Uppdateringen rullar ut “distributionsvis”. Rullande distributioner pushar normalt snabbast, medan stabila utgåvor brukar ta in 49.1 via ordinarie uppdateringsflöde de kommande veckorna. Håll utkik efter systemuppdateringar – och läs distons release-notiser om du kör NVIDIA och fjärrskrivbord eller använder skärmläsare.

    Små saker som gör stor skillnad

    GNOME 49.1 handlar inte om nya stora funktioner. Det handlar om att allt det du redan gör – startar, söker, klickar, drar, loggar in – ska kännas pålitligt och mjukt. En punktversion som gör att resten av din dag flyter bättre.


    Snabböversikt: viktiga komponenter som bumpats

    • Mutter 49.1 – fönsterdrag, fokus, multi-touch (X11), popuper & fullscreen-regler.
    • GNOME Shell 49.1 – frysningar i snabbinställningar (touch), sökanimationer, inloggning-a11y, notifikationer.
    • GDM 49.1 – inloggningslåsning fixad, robustare Wayland-detektering.
    • GTK 4.20.2 – textskuggor, Wayland-input, stabilitetsbackporter.
    • libadwaita 1.8.1 – bättre pekval och tillgänglighet i widgets.
    • Orca 49.3 – snabbare, tystare och mer exakt navigation/tal.
    • gnome-remote-desktop 49.1 – NVIDIA-korruptionsbugg fixad.

    Summa summarum: GNOME 49.1 är den där putsduken som gör 49:an klarare. Inget fyrverkeri – bara ett mer harmoniskt skrivbord. Uppdatera när den dyker upp i din distro.

    https://www.gnome.org

    GNOME 49.1 – Teknisk översikt

    Släppt: Oktober 2025 · Typ: Första buggfixrelease till GNOME 49 · Fokus: Stabilitet, prestanda, tillgänglighet

    Kärnkomponenter

    • Mutter 49.1 – stabilare flytt/storleksändring, fixar för fokus, multi-touch på X11, DND i X11, keyboard-driven resize, fullscreen-popup-regler, commit-timing-v1; robusthet mot felaktig geometri; läck- och kraschfixar.
    • GNOME Shell 49.1 – åtgärdar frysningar i snabbinställningar (touch), glitch i översiktssök, förbättrad a11y i login & skärmdump, bättre notifikationspolicy, uppdaterad keyboard-indikator och varningsdialoger.
    • GDM 49.1 – fix för inloggningslåsning, korrekt användarlistning, säkrare skydd mot felaktig radering, bättre migrering från initial setup, Wayland-detektering utan Xwayland-beroende.

    UI, Toolkit & Tema

    • GTK 4.20.2 – text-skuggor renderas korrekt; Wayland-input & caret-fixar; AtkHyperlink/AccessibleHypertext uppdaterat.
    • GTK+ 3.24.51 – trådsäker bildläsning, korrekt UTF-8 i titlar, stabilare GL-kontext; Wayland/X11/Windows-polish.
    • libadwaita 1.8.1 – bättre touch-val i ComboRow, Enter-aktivering i EntryRow, RTL-justeringar, headerbar-fixar (macOS).

    Tillgänglighet

    • Orca 49.3 – bättre webbnavigering, tal i GTK4-appar, mindre event-lagg, fixar för braille & cursor-routing.
    • at-spi2-core 2.58.1 – krasch vid registrering fixad, säkrare Python-hashning, macOS-byggfixar.

    System & tjänster

    • GNOME Control Center 49.1 – a11y i IP-fält, bättre felfeedback i användarpanelen, tidszonsdialog-behörigheter, ikon-skalning.
    • gnome-settings-daemon 49.1 – renare byggvägar; X-ext beroenden undviks när Wayland/Xwayland ej används.
    • gnome-session 49.1 – reapar barnprocesser korrekt (färre zombies), fixar option-parsing, robustare DBUS_SESSION_BUS_ADDRESS i icke-systemd.

    Appar & bibliotek

    • Epiphany 49.1 – adressfälts-dropdown, Unicode-visning och minnesöverföring fixade.
    • Nautilus 49.1 – kraschfixar, bättre inklistring av stora bilder, förbättrad kontrast; känd regression: sök i app-väljaren.
    • GNOME Software 49.1 – säkrare uppdateringsnotiser, bättre sök av extra paket.
    • gnome-remote-desktop 49.1 – fix för bildkorruption på NVIDIA-GPU:er.
    • Simple Scan 49.0.1, GNOME Music 49.1, Maps 49.2 – stabilitets- och översättningsuppdateringar.
    • libnotify 0.8.7 – Gio.AppLaunchContext-API, bättre snap-miljöhantering.
    • librest 0.10.2 – OAuth2-parsningsfixar, enhetlig header.
    • glycin 2.0.3 – säkrare sandbox, färgfixar för HEIC/AVIF, färre trådar, tidsgränser för laddare.

    Versionbump (urval)

    gjs1.86.0
    glibmm2.86.0
    gtkmm4.20.0
    gdk-pixbuf2.44.3
    pygobject3.54.3
    tinysparql3.10.1
    localsearch3.10.1
    zenity4.2.0

    Ej uppgraderat i 49.1 (urval)

    adwaita-fonts, adwaita-icon-theme, baobab, gnome-builder, gnome-desktop, gnome-text-editor, gnome-weather, gvfs, libsecret, librsvg, libhandy, pango, vala, xdg-desktop-portal-gnome m.fl.

    Utrullning

    Landar successivt i distros som redan erbjuder GNOME 49. Rolling-release får den först, stabila utgåvor under kommande veckor.

  • openSUSE säger hej då till sitt gamla välkomstfönster

    Snart säger den gröna geckon hej på ett nytt sätt. Med opensuse-welcome-launcher samordnar openSUSE skrivbordens egna välkomstrundor i stället för att lita på autostart. Det ger en mer enhetlig introduktion – både vid första start och efter stora uppgraderingar – samtidigt som gammalt Qt5-bagage städas ut.

    Nästan alla som installerat en Linuxdistribution har mötts av ett litet välkomstfönster – en ruta som dyker upp direkt efter installationen och säger “Hej, här är några saker du kan göra nu”. För vissa är det praktiskt, för andra mest ett irritationsmoment.

    I openSUSE har det här fönstret länge varit den välkända “Ahoy, this is openSUSE”-rutan. Men nu är det snart historia.

    En ny start

    Utvecklarna har tagit fram opensuse-welcome-launcher, en ny lösning som fungerar som dirigent mellan olika välkomstprogram beroende på vilken skrivbordsmiljö du använder – GNOME eller KDE Plasma.

    Istället för att varje program startar på egen hand, bestämmer launchern vad som ska visas och när. Den kan också plocka fram välkomstfönstret inte bara vid första uppstarten, utan även efter större systemuppdateringar – så att användarna snabbt får koll på vad som är nytt.

    Förändringen sker i etapper

    För att inte riva plåstret direkt görs övergången stegvis:

    1. Till att börja med används fortfarande det gamla välkomstfönstret, men utan kryssrutan “visa vid nästa uppstart”.
    2. Sedan börjar launchern starta specialanpassade versioner av GNOME Tour och Plasma Welcome, med det gamla verktyget kvar som reserv.
    3. Till sist försvinner den gamla Qt5-baserade rutan helt, när man hittat en lösning för de skrivbordsmiljöer som saknar eget välkomstprogram.

    Mer än bara ett nytt fönster

    För openSUSE betyder det här inte bara ett nytt sätt att hälsa på användarna. Det är också ett steg mot att fasa ut det gamla Qt5-ramverket, som bara används av ett fåtal program i distributionen idag.

    Med andra ord: openSUSEs gröna gecko säger fortfarande “hej” – men snart i en modernare form, mer integrerad med skrivbordet och utan gammalt tekniskt bagage.

    Teknisk faktaruta

    openSUSE – Nytt i välkomstupplevelsen

    • Ny komponent: opensuse-welcome-launcher samordnar välkomstprogram.
    • Skrivbordsspecifikt: väljer gnome-tour (GNOME) eller plasma-welcome (KDE Plasma) per session.
    • Central styrning: timing och visning styrs av launchern i stället för varje apps autostart.
    • Efter uppdateringar: kan visa välkomstflöden även efter större systemuppgraderingar.
    • Fasvis migrering:
      • Fas 1 – launchern startar legacy openSUSE Welcome; valet ”visa vid nästa uppstart” tas bort.
      • Fas 2 – openSUSE‑anpassade gnome-tour / plasma-welcome; legacy kvar som fallback.
      • Fas 3 – avveckling av Qt5‑baserade välkomstappen; överenskommen fallback för sessioner utan egen greeter.
    • Test & utrullning: bättre koppling till openQA och mer kontrollerad rollout.
    • Mindre teknisk skuld: hjälper till att fasa ut kvarvarande Qt5-beroenden i distributionen.

    https://linuxiac.com/ahoy-this-is-opensuse

  • Plasma 6.5 tar form med finputsade aviseringar och temaändringar

    KDE:s kommande Plasma 6.5, som släpps den 21 oktober, bjuder på både synliga förbättringar och små detaljer som gör skrivbordet trevligare att använda. Mjukare volymkontroller, smartare aviseringar och mer finslipade teman är några av nyheterna som väntar.

    KDE:s nästa stora uppdatering, Plasma 6.5, släpps den 21 oktober och ser ut att bli en version fylld av både synliga förbättringar och små detaljer som gör vardagen smidigare.

    Bland de redan bekräftade nyheterna finns rundade hörn på fönster, automatisk växling mellan ljus- och mörkerläge samt nya, lättåtkomliga knappar för Bluetooth och Wi-Fi. Men utvecklarna bjuder också på flera andra finjusteringar.

    En av dem är att volymkontrollen blivit mer behaglig att använda. Ljudet som spelas upp när man höjer eller sänker volymen i Ocean-temat har gjorts mjukare och slipper nu det vassa ljud som kunde uppstå vid hög nivå. En liten förändring – men en som gör skillnad i vardagen.

    Dessutom visas en diskret avisering när en ny enhet kopplas in. Den som tycker att det blir för mycket kan enkelt stänga av funktionen.

    Även utseendet har putsats. GTK-temat Adwaita visas nu med sitt riktiga namn i systeminställningarna, widgetsarnas informationsrutor har fått en tydligare layout, och sidan för Flatpak-behörigheter har blivit mer tillgänglig.

    På det grafiska planet har oskärpeffekterna förbättrats så att fönster inte längre flimrar eller ser konstiga ut vid flytt och maximering. Temabyten går smidigare – appar anpassar sig direkt till det nya temat, även om Flatpak-appar fortfarande behöver lite mer arbete.

    Gamla irritationsmoment har också åtgärdats: appstartanimationen slutar som den ska när programmet är igång, systemfältet visar rätt ”ångra”-text när man tar bort en ikon, och det går åter att öppna sidan för virtuella skrivbord från sidbläddraren i X11. Till och med GNOME Terminal får rätt bakgrundsfärg när Breeze GTK används.

    Som alltid håller KDE-teamet koll på buggarna. Just nu finns fyra riktigt allvarliga problem kvar, medan antalet mindre men irriterande fel – de så kallade ”15-minutersbuggarna” – har ökat till 28.

    Med andra ord: Plasma 6.5 är på god väg att bli en uppdatering som både ser bättre ut och känns trevligare att använda.

    https://blogs.kde.org/2025/08/16/this-week-in-plasma-a-lot-of-polishing

    Källa

    https://linuxiac.com/plasma-6-5-takes-shape-with-improved-notifications-and-theme-tweaks

    Faktaruta: KDE Plasma 6.5

    Släppdatum: 21 oktober 2025

    Nya funktioner

    • Rundade nedre hörn på fönster
    • Automatisk växling mellan ljus och mörkt tema
    • Förfinade snabbknappar för Bluetooth och Wi-Fi
    • Mjukare ljud vid volymändringar (Ocean-temat)
    • Diskreta aviseringar vid anslutning av nya enheter
    • Förbättrade oskärpeffekter utan flimmer
    • Globala teman färgar om appar direkt (ej fullt för Flatpak ännu)
    • Fixad appstartanimation (slutar som den ska)
    • Förfinade systemwidgets och rätt ”ångra”-text vid borttagning

    Historik

    KDE Plasma är KDE-projektets skrivbordsmiljö för Linux och BSD. Den första Plasma-versionen (4.0) släpptes 2008, följt av Plasma 5-serien 2014. Plasma 6 introducerades 2024 med övergång till Qt 6 och Wayland som primär displayserver.

    Status

    Plasma 6.5 har i nuläget 4 kritiska buggar kvar och 28 så kallade ”15-minutersbuggar” som utvecklarna arbetar med att lösa innan slutversionen.

    Källa: KDE-projektet, utvecklarnas veckorapporter

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop – två scenarier som ger helt olika perspektiv.

    Installation och första upplevelser

    För det första testet valde jag Debian 13 Netinstall, en ISO-fil på cirka 700 MB. Den är smidig att ladda ner, men kräver att det mesta av systemet hämtas via internet under installationen. För den som har begränsad uppkoppling, särskilt på landsbygden där 5G fortfarande är en dröm, är det bättre att välja en komplett ISO med fler paket inkluderade från början.

    Installationen i VMware gick snabbt och problemfritt. På min Intel i9 med 32 GB RAM var hela processen avklarad på några minuter. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte säger mycket om hur systemet känns på äldre datorer – här får VMware ett oförtjänt försprång genom att buffra resurser.

    Skrivbordsmiljöer: från Gnome till KDE Plasma

    Debian erbjuder flera skrivbordsmiljöer direkt vid installationen. Jag började med Gnome, men fann snabbt att Debians standardkonfiguration inte passade mina vanor. I Ubuntu är jag van vid att aktivitetsfältet ligger till vänster, medan Debian placerar det högst upp på skärmen. Resultatet? Mer musrörelser och mindre effektivitet.

    Lösningen blev att byta till KDE Plasma. Med sitt mer traditionella upplägg – menyn längst ner till vänster – kändes det som hemma, kanske på grund av mina år av Windows-användning. Plasma i Debian är både responsivt och anpassningsbart, vilket gör det lätt att forma miljön efter sina behov.

    Prestanda i VM

    Trots att den virtuella maskinen bara fick 2 GB RAM och 2 processorkärnor var prestandan överraskande bra. Att surfa i Firefox, redigera bilder i GIMP 3 och skriva i LibreOffice gick utan problem. Först vid mer resurskrävande uppgifter, som att streama SVT Play, märktes en viss tröghet.

    Test på äldre hårdvara

    För att få en mer rättvis bild installerade jag Debian 13 på en HP-laptop med första generationens Intel i7, 4 GB RAM och mekanisk hårddisk – BIOS daterat 2011. Installationen tog betydligt längre tid än i VM, drygt en timme, men gick i övrigt smidigt.

    Jag valde att installera alla tillgängliga fönsterhanterare för att kunna jämföra. Här stötte jag dock på en bugg: att byta mellan dem fungerade inte alltid som det skulle. Genom att växla till konsolläge och skapa en ny användare löste jag problemet.

    Plasma på Wayland vs. XFCE

    Första valet blev Plasma på Wayland, men prestandan var medioker – gränssnittet kändes segt och tungt. När jag istället loggade in med XFCE förändrades upplevelsen totalt. Systemet drog då endast runt 2 GB RAM och klarade att streama SVT utan märkbara fördröjningar. Även KDE fungerade, men hade längre laddningstider.

    Detta är en av Debians styrkor: möjligheten att själv välja skrivbordsmiljö och anpassa systemet efter hårdvaran. På äldre datorer är XFCE en klar vinnare.

    Hårddiskens betydelse

    Den mekaniska hårddisken var den största flaskhalsen i testet. För den som vill återbruka äldre datorer är det nästan alltid värt att byta till SSD – skillnaden i hastighet är dramatisk, särskilt vid start och programladdning.

    Slutsats

    Debian 13.0 är en imponerande uppdatering. Distributionen har blivit betydligt mer användarvänlig än förr, utan att tappa sin flexibilitet eller tekniska styrka. På modern hårdvara är den blixtsnabb, och med rätt skrivbordsmiljö fungerar den även utmärkt på äldre datorer.

    För nybörjare kan installationen av Netinstall-varianten kännas teknisk, men den som ger Debian en chans får ett system som kan skräddarsys från minimalistiskt till fullspäckat – och som är redo att tjäna i många år framöver.

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.

    En förändring med många ansikten

    Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:

    ”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”

    Flera problem – flera lösningar

    1. När skärmens meny inte räcker

    Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.

    2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt

    Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.

    Mutter kopplar ihop allt

    I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.

    Förändringen innebär att:

    • Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
    • Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.

    När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.

    Vad händer mer i Mutter 49?

    Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.

    Teknik och användarreaktioner

    En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:

    ”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereg­laget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”

    Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.

    Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME

    GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:

    1. Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
    2. Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
    3. Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
    4. Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.

    GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.

    
    FAKTARUTA: GNOME
    
    HISTORIA
    - GNOME står för "GNU Network Object Model Environment".
    - Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero.
    - Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens).
    - Version 1.0 släpptes 3 mars 1999.
    - GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt.
    - GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt.
    - GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering.
    - Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025.
    
    FUNKTIONER
    - Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.).
    - Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt.
    - Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl.
    - Integrerat programcenter via GNOME Software.
    - Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard).
    - Tilläggssystem via GNOME Extensions.
    
    TEKNIK
    - Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket.
    - Fönsterhantering via Mutter.
    - Inställningar lagras i dconf/gsettings.
    - Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi.
    - Multimedia via GStreamer.
    - Förberett stöd för nytt KMS backlight-API.
    
    GEMENSKAP OCH ORGANISATION
    - Drivs av GNOME Foundation.
    - Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare.
    - Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS.
    - Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE.
    
    FRAMTID OCH GNOME 49
    - Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter.
    - Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler.
    - Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland.
    - Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom.
    - Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API.
    
    MER INFORMATION
    - Webbplats: gnome.org
    - Källkod: gitlab.gnome.org
    - Dokumentation: help.gnome.org
    
    
  • FreeBSD 15 Gör Det Enklare Än Någonsin att Använda KDE Plasma på Skrivbordet

    FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer.

    I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar har systemet främst använts i servermiljöer eller av avancerade användare, mycket på grund av avsaknaden av ett smidigt skrivbordsalternativ.

    Men det förändras nu. I och med lanseringen av FreeBSD 15 kommer användare att kunna välja att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt under installationen, precis som i moderna Linuxdistributioner.

    Förenklad installation för alla användare

    Tidigare har den som velat använda FreeBSD som skrivbordssystem varit tvungen att manuellt installera grafikkortsdrivrutiner, aktivera inloggningshanterare, konfigurera D-Bus och installera själva skrivbordsmiljön via kommandoraden.

    Det nya installationsalternativet i FreeBSD 15 eliminerar detta hinder. Nu kan användaren enkelt välja KDE Plasma i installationsprogrammet – och få ett fullt fungerande skrivbord direkt efter första uppstarten.

    Det här gör FreeBSD betydligt mer attraktivt för nybörjare och användare som tidigare varit vana vid exempelvis Windows, macOS eller Linux.

    Varför KDE Plasma?

    Att valet föll på KDE Plasma är ingen tillfällighet. Det är en modern, kraftfull och flexibel skrivbordsmiljö med ett användargränssnitt som känns bekant för många. Plasma erbjuder:

    • Ett arbetsflöde likt Windows, vilket underlättar för nya användare.
    • Låg inlärningströskel tack vare sin intuitiva design.
    • Hög anpassningsgrad och god prestanda, även på svagare maskiner.
    • Aktiv utveckling och stöd för ny teknik som Wayland och moderna grafikdrivrutiner.

    Inledningsvis pratade FreeBSD-utvecklarna om att inkludera ett ”minimalt skrivbord”, vilket väckte viss oro. Men detta har reviderats, och istället satsar man på en mer komplett Plasma-miljö som är redo att användas direkt.

    Ett större initiativ för skrivbordsanvändning

    Det nya installationsalternativet är en del av ett bredare arbete inom FreeBSD-projektet kallat ”laptop initiative” – ett initiativ som syftar till att göra FreeBSD mer användbart på bärbara datorer och i vardagligt skrivbordsbruk.

    Förutom Plasma-integrationen fokuserar initiativet på:

    • Stöd för moderna Wi-Fi-standarder (inklusive Wi-Fi 6 / 802.11ax)
    • Förbättrad hantering av viloläge och strömsparfunktioner
    • Stabilisering av Wayland, som på sikt kan ersätta det äldre X11-systemet

    Wayland fungerar delvis redan i FreeBSD 14.3, men buggar och krascher återstår – särskilt vid användning tillsammans med Plasma. Samtidigt betraktas X11 i stort sett som ett ”underhållsläge”, vilket gör Wayland till det självklara framtidsvalet.

    Ett historiskt skifte för FreeBSD

    Det här är inte första gången FreeBSD flirtar med skrivbordsanvändning. Redan i början av 2000-talet fanns det försök att erbjuda enklare skrivbordsinstallationer, och den nedlagda varianten PC-BSD hade Plasma som standardmiljö.

    Andra BSD-projekt – som OpenBSD och NetBSD – har redan visat vägen genom att erbjuda fönsterhanterare eller skrivbordsmiljöer i sina installationsprogram.

    Men det nya Plasma-alternativet i FreeBSD 15 är den mest ambitiösa skrivbordssatsningen hittills från huvudprojektet.

    Många i communityn menar att FreeBSD länge haft potential att bli ett förstklassigt skrivbordssystem – och att det som saknats främst varit just ett användarvänligt sätt att installera och konfigurera det grafiska gränssnittet.

    Sammanfattning: En välkommen förändring

    Med FreeBSD 15 gör projektet ett viktigt vägval – man närmar sig vanliga användare på allvar. Genom att erbjuda ett kraftfullt, färdigkonfigurerat skrivbord redan vid installation sänks tröskeln för nya användare rejält.

    För den som tidigare tvekat att ge FreeBSD en chans på den egna datorn är det nu läge att tänka om. FreeBSD 15 är på väg att bli den mest tillgängliga och skrivbordsvänliga versionen hittills.

    https://github.com/FreeBSDFoundation/proj-laptop/blob/main/monthly-updates/2025-06.md

    https://ostechnix.com/freebsd-15-kde-plasma-desktop-install-option

    FreeBSD 15 – Faktaöversikt

    Utgivning: FreeBSD 15.0 RELEASE – planerad 2 dec 2025
    Supporttid: 4 år (stable branch t.o.m. dec 2029)
    Processorstöd: amd64, aarch64 (Tier 1); armv7, riscv64 (Tier 2)
    32-bit: Inga ISO-filer längre, men compat32-stöd finns
    Stora nyheter:
    – KDE Plasma-skrivbord kan installeras direkt vid installation
    – Förbättrat Wi-Fi- och laptopsupport
    – Wayland-stöd under utveckling

    Historik:
    FreeBSD har sina rötter i 4.4BSD och släpptes första gången 1993.
    Känd för stabilitet, säkerhet och avancerade funktioner som Jails & ZFS.

    Används av: Netflix, Sony PlayStation, Juniper, NetApp m.fl.

    (Terminalstil – uppdaterad augusti 2025)
  • Debian 13 “Trixie” skeppas med KDE Plasma 6.3.6 – trots deadline i sista minuten

    Debian‑logotyp

    Debian 13 släpps om

    ‑‑ laddar ‑‑

    Plasma 6.3.6 lyckades hoppa in i Debians testgren bara ett dygn före den fullständiga frysen. Resultatet? Det är denna punktversion som blir standardskrivbord i den kommande stabila Debian 13‑utgåvan.

    Från 6.3.5 till 6.3.6 på ett ögonblick

    I juni räknade man med Plasma 6.3.5, men när KDE‑utvecklarna överraskande släppte en sjätte – och sista – patch av 6.3‑serien blev det svårt att motivera en äldre release. Att inte ta med en redan tillgänglig, mer buggrättad version stred mot Debians kvalitetskrav, så paketet godkändes i absolut sista stund.

    Vad följer med?

    • KDE Plasma: 6.3.6
    • KDE Gear: 25.04.2
    • KDE Frameworks: 6.13

    Frysen börjar nu

    Från och med i morgon råder fullständig frys. Inga nya paket accepteras utan explicit klartecken från Release‑teamet. Därefter återstår två veckor av finslipning inför planerat släpp den 9 augusti.

    Varför inte Plasma 6.4?

    KDE har redan gått vidare till 6.4‑serien – version 6.4.3 kom häromdagen – men Debian prioriterar som alltid robust stabilitet framför senaste nytt.

    Håll ögonen öppna: om planerna ändras rapporterar vi direkt.

    KDE Plasma 6.3.6

    Släppt: 8 juli 2025
    Typ: Sista underhålls‑/buggfixversionen av 6.3‑grenen

    Teknisk bas
    • Qt 6‑ramverket
    • Wayland som standard (X11 finns kvar som fallback)

    Huvudnyheter i 6.3‑serien

    • Förfinad fraktionsskalning och förbättrad Night Light‑precision.
    • Över­arbetad ritplatta‑panel med fler profiler och tryckinställningar.
    • Touchpaden stängs av när extern mus ansluts.
    • Bluetooth‑dialogen “Para enhet” är alltid synlig.
    • Slump­genererade lösenord för hotspots.
    • Digital Clock‑widgeten visar alla händelser vid fullbokade dagar.

    Fixar & förfiningar i 6.3.6

    • Night Light‑logik och batteri‑widgeten optimerade.
    • KWin‑effekten “Slide Back” samt flera KRunner‑buggar rättade.
    • Discover visar korrekta kategorier och bevarar snabbtangenter.

    Versionshistorik

    1. 6.3.0 – 11 feb 2025: första 6.3‑släppet.
    2. 6.3.1 – 6.3.5 – mar–jun 2025: månatliga buggfixar.
    3. 6.3.6 – 8 jul 2025: sista patch innan Plasma 6.4‑grenen.
    https://linuxiac.com/debian-13-to-ship-with-kde-plasma-6-3-6-desktop-environment
  • Debian 13 kommer med KDE Plasma 6.3.5 – ny modern standardmiljö

    Debian 13, med kodnamnet Trixie, börjar närma sig sin slutliga form, och nu är det bekräftat att systemet kommer att levereras med KDE Plasma 6.3.5 som standardmiljö. Den nya versionen av Plasma har nu tagit plats i Debian Testing, som i vanlig ordning är den sista anhalten innan en Debian-version blir stabil och officiellt släpps.

    Det här innebär att användare får tillgång till den allra sista versionen i Plasma 6.3-serien, samt KDE Gear 25.04.2 – en uppsättning KDE-appar byggda ovanpå Qt 6.8.2.

    Sedan den 17 maj befinner sig Trixie i så kallad ”hard freeze”, vilket betyder att inga större ändringar längre görs – fokus ligger nu på att rätta buggar och se till att systemet är helt stabilt innan lansering.

    Från Plasma 5 till 6 – ett rejält kliv framåt

    Den nya skrivbordsmiljön i Debian 13 är ett stort steg jämfört med nuvarande Debian 12 “Bookworm”, som fortfarande använder Plasma 5.27. Med Plasma 6 får användarna ett modernare och mer optimerat skrivbord med bättre stöd för ny teknik.

    Här är några av de största nyheterna i Plasma 6.3.5:

    • Wayland som standard: Plasma använder nu Wayland som visningsserver, vilket är snabbare och säkrare än den äldre X11-lösningen.
    • Byggt på Qt 6: Grunden har flyttats till Qt 6, vilket ger bättre prestanda och framtidssäker kodbas.
    • Ny design och förbättrade detaljer: Gränssnittet är mer enhetligt, med snyggare övergångar, tydligare kontrast och mindre visuellt brus.
    • Fönsterhantering med kakel: Inbyggt stöd för automatiskt ”tiling” av fönster gör multitasking enklare.
    • Bättre tillgänglighet: Förbättringar för skärmläsare, tangentbordsnavigation och inmatning från pekplatta.
    • Effektivare resursanvändning: Lägre minnesförbrukning och bättre batteritid vid längre användning.

    När kommer den färdiga versionen av Debian 13?

    Debian är känt för att inte sätta fasta releasedatum. Istället följer projektet sitt beprövade motto:
    ”Det är klart när det är klart.”

    Det innebär att man prioriterar stabilitet och kvalitet framför tidsscheman – något som länge varit en del av Debians identitet.

    Men med tanke på att Trixie nu är inne i den sista fasen och att stora paket som KDE Plasma 6.3.5 redan är på plats, pekar allt på att Debian 13 kommer att släppas under nästa månad. Med andra ord: väntan är snart över.

    https://linuxiac.com/kde-plasma-6-3-5-set-to-debut-with-debian-13

    Fakta: KDE Plasma 6.3.5 och Debian 13 ”Trixie”

    Debian 13: Kommande stabil version av Debian GNU/Linux med kodnamnet ”Trixie”. Just nu i så kallad ”hard freeze”, vilket innebär att inga större ändringar längre införs.

    Lansering: Förväntas släppas under juli 2025, beroende på när alla kritiska buggar är lösta.

    Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.3.5 är den sista versionen i Plasma 6.3-serien och har nu flyttats till Debian Testing (blivande Debian 13).

    KDE Gear-version: 25.04.2 – uppsättning KDE-program för Plasma-skrivbordet.

    Qt-version: Plasma 6.3.5 är byggd ovanpå Qt 6.8.2.

    Största nyheterna i Plasma 6.3.5:

    • Wayland används som standard istället för X11
    • Baserad på moderna Qt 6 för bättre prestanda och framtidssäkerhet
    • Förbättrad design: jämnare animationer, mindre störningar och tydligare kontraster
    • Inbyggt stöd för fönster-tiling (fönsterdelning)
    • Bättre tillgänglighet: förbättrad skärmläsarstöd och inmatning
    • Lägre resursanvändning och bättre batteritid

    Bakåtkompatibilitet: Plasma 6.3.5 ersätter Plasma 5.27, som användes i Debian 12 ”Bookworm”.

    Status: Plasma 6.3.5 anses stabil och produktionsklar, men Debian testar fortsatt för att säkerställa maximal stabilitet inför lansering.

  • MX Linux 23.4 släppt med ny Linux-kärna och förbättrad hårdvarustöd

    MX Linux är en lättviktig och användarvänlig Linux-distribution baserad på Debian. Den har snabbt blivit populär på grund av sin stabilitet, enkelhet och kraftfulla funktioner. Distributionen riktar sig både till nybörjare och erfarna användare som söker en pålitlig plattform för dagligt bruk. Med en välbalanserad blandning av moderna funktioner och stabila programvarupaket är MX Linux ett av de mest omtyckta Linux-alternativen.

    Ny version av MX Linux – 23.4 ”Libretto”

    Den fjärde uppdateringen av MX Linux 23 ”Libretto” har nu släppts, och denna version är baserad på Debian GNU/Linux 12.7 ”Bookworm”. MX Linux 23.4 fortsätter att bygga vidare på sin stabila grund och introducerar ett antal viktiga förbättringar, både under huven och i användarupplevelsen. För användare som redan har MX Linux installerat, erbjuder den nya versionen ett enklare sätt att uppdatera systemet utan att behöva ladda ner hela ISO-filen.

    Baserad på Debian 12.7 och Linux-kärna 6.10

    Den nya MX Linux-versionen använder nu Debian GNU/Linux 12.7 som bas, vilket innebär att de flesta programvarupaket har uppdaterats till nyare versioner. Den långsiktiga stödkärnan (LTS) Linux 6.1 finns fortfarande kvar för de flesta användare, men för dem som har moderna eller problematiska hårdvarukonfigurationer erbjuder MX Linux 23.4 en Advanced Hardware Support (AHS)-version med den nyare Linux 6.10.10-kärnan. Denna kärna, tillgänglig i Liquorix-variant, är designad för att förbättra systemets responsivitet och ge bättre prestanda.

    Viktiga uppdateringar och förbättringar

    Förutom den nya kärnan, introducerar MX Linux 23.4 ett antal förbättringar. Xfce 4.18-paketen har uppdaterats för en bättre skrivbordsmiljö, och Fluxbox-utgåvan inkluderar nu ett schemaläggningsverktyg för cron installerat som standard. En ny funktion för att visa en ikon i systemfältet när en USB-enhet sätts i har också lagts till i verktyget MX-USB-Unmounter. Dessutom har LUKS2-kryptering blivit standard för MX-Live-USB-Maker, vilket ger ett säkrare sätt att skapa live USB-enheter.

    Förbättrat paketverktyg och KDE-stöd

    MX Packageinstaller har uppdaterats för att ge användarna en bättre översikt över installerade paket, och nu finns stöd för att visa program i flikarna Aktiverade, Test och Backports. En användbar funktion har lagts till för att filtrera Flatpak-appar från Flathub, vilket gör det lättare att hitta verifierade applikationer.

    För användare av KDE-utgåvan introduceras ett uppdaterat pipewire-setup-mx-verktyg, som gör PipeWire och WirePlumber-start mer tillförlitlig. Dessutom har MX Tweak-verktyget en ny funktion för att aktivera eller inaktivera Plasma Discover’s autostart av systemfältets uppdateringsnotifierare, vilket ger användarna mer kontroll över systemets beteende.

    Raspberry Pi-stöd

    För dem som använder MX Linux på Raspberry Pi har även denna utgåva fått förbättringar. De senaste paketen från både MX Linux och Raspberry Pi OS-förråden har inkluderats, vilket gör Raspberry Pi-versionen ännu mer robust och funktionell.

    Uppgradering för befintliga användare

    Användare som redan kör MX Linux 23 ”Libretto” behöver inte ladda ner hela den nya ISO-versionen. Istället kan de enkelt uppdatera sina system genom att köra kommandot sudo apt update && sudo apt full-upgrade i terminalen, eller genom att använda ett grafiskt verktyg som Synaptic Package Manager.

    Med dessa nya förbättringar fortsätter MX Linux att vara en stabil och kraftfull Linux-distribution för både nybörjare och avancerade användare.

    https://mxlinux.org/blog/mx-23-4-libretto-now-available

    Innehåller ovan bygger delvis på data ifrån

  • Nyheterna i OpenBSD 7.5

    OpenBSD är ett UNIX-liknande operativsystem känd för sin säkerhetsfokus. Det är öppen källkod och utvecklas av ett globalt volontärteam. Operativsystemet inkluderar en rad säkerhetsfunktioner som adresserar minneskorruption och säkerhetsluckor proaktivt. OpenBSD används ofta i servrar och säkerhetskritiska system.

    OpenBSD 7.5 har nu officiellt släppts, och fortsätter att erbjuda ett säkert och fritt UNIX-baserat operativsystem som betonar säkerhet, mångsidighet och korrekthet.

    Från början en avknoppning från NetBSD, har OpenBSD vuxit till att bli ett betydelsefullt operativsystem med fokus på en säker databehandlingsmiljö.

    Här är några av de mest betydelsefulla uppdateringarna i OpenBSD 7.5:
    Den nya versionen introducerar möjligheten att kryptera rotpartitionen under installationsprocessen, vilket förstärker skyddet av känslig data. Pinsyscalls, ett nytt systemanrop, tillåter mer detaljerad kontroll över systemanrop, vilket bidrar till ökad systemintegritet och minskade säkerhetsrisker.

    För att ytterligare säkra systemet har stödet för indirekta systemanrop via funktionen syscall tagits bort. Denna åtgärd, tillsammans med pinsyscalls, förbättrar säkerheten genom att begränsa tillgången till systemanrop och förhindra potentiella attacker.

    På hårdvarusidan, specifikt för ARM64-system, inkluderar nu OpenBSD stöd för pekareautentisering (PAC) och identifiering av målbranch (BTI), vilket skyddar mot attacker som korrumperar minnet. Stödet för IPv6 på ppp-nätverksgränssnitt utökas också, vilket förbättrar anslutningsmöjligheter och kompatibilitet.

    OpenBSD 7.5 har också förbättrat paketfiltreringen i pf-brandväggen, vilket ger bättre prestanda på flerkärniga system och ökad insyn i nätverkstrafiken. Netstat-verktyget har uppdaterats för att visa mer detaljerad statistik om effektiviteten i ruttcache, vilket ger användarna värdefulla insikter för att optimera nätverksprestanda och säkerhetsinställningar.

    Virtualiseringsstacken i VMM-hypervisorn har uppgraderats med flertrådstöd och förbättrad stabilitet på Intel VMX-baserade system, vilket förbättrar både tillförlitligheten och prestandan i virtualiserade miljöer.

    Vidare har OpenBSD 7.5 utökat sitt stöd för hårdvara och introducerat nya drivrutiner, vilket säkerställer bättre kompatibilitet med ett brett urval av enheter, från Apples bildkontroller till Qualcomms trådlösa chips.

    Användarna kan nu njuta av en uppdaterad skrivbordsmiljö med KDE Plasma 5.27, som erbjuder förbättrad användarupplevelse och de senaste funktionerna från KDE:s ekosystem.

    Slutligen har viktiga programvarukomponenter som LibreSSL och OpenSSH fått uppdateringar för att garantera de senaste säkerhetsförbättringarna och prestandaoptimeringarna. Det omfattande biblioteket av tredjepartsapplikationer har också uppdaterats, vilket ger tillgång till de senaste versionerna av populära programvarupaket.

    Här är en kort sammanfattning av några viktiga uppdaterade program och paket i denna version:

    • Asterisk, Audacity, CMake, Chromium, FFmpeg, Firefox
    • GCC, GHC, GNOME, Go, JDK, Krita
    • LLVM/Clang, LibreOffice, Lua, MariaDB, Mono
    • Mutt, NeoMutt, Node.js, OCaml, OpenLDAP
    • PHP, PostgreSQL, Python, Qt, R, Ruby
    • Rust, SQLite, Shotcut, Sudo, Suricata
    • Tcl/Tk, TeX Live, Thunderbird, Vim, Neovim, Xfce

    https://www.openbsd.org/faq/faq4.html#Download

    OpenBSD sidan i vår Wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/OpenBSD

    Fakta: OpenBSD 7.5

    Översikt: OpenBSD är ett UNIX-liknande, fritt och öppet operativsystem som utvecklas av ett globalt volontärteam. Fokus ligger på säkerhet, korrekthet och enkelhet. Vanligt i servrar och säkerhetskritiska miljöer.

    Säkerhetsnyheter i 7.5:

    • Krypterad rotpartition direkt i installationen för starkare dataskydd.
    • pinsyscalls: finmaskig kontroll av systemanrop.
    • Borttaget stöd för indirekta systemanrop via syscall() för att minska angreppsytan.

    Arkitektur & nätverk:

    • ARM64: stöd för PAC (Pointer Authentication) och BTI (Branch Target Identification) mot minneskorruptionsattacker.
    • IPv6 på ppp-gränssnitt utökat för bättre uppkoppling.
    • pf-brandväggen: förbättrad paketfiltrering för flerkärniga system.
    • netstat: mer detaljerad statistik för ruttcache/effektivitet.

    Virtualisering:

    • VMM-hypervisorn: flertrådstöd och stabilitetsförbättringar på Intel VMX-baserade system.

    Hårdvarustöd: utökade drivrutiner och bättre kompatibilitet (bl.a. Apple-displaykontroller, Qualcomm-Wi-Fi m.m.).

    Skrivbord & användarmiljö: KDE Plasma 5.27 tillgängligt för uppdaterad arbetsmiljö.

    Kärnkomponenter uppdaterade: LibreSSL, OpenSSH – senaste säkerhetsfixar och prestandaförbättringar.

    Större paketuppdateringar (urval): Firefox, Chromium, FFmpeg, GCC/Clang/LLVM, Go, JDK, Python, PHP, PostgreSQL, MariaDB, SQLite, Rust, Qt, GNOME, KDE, Xfce, Audacity, Krita, LibreOffice, TeX Live, Thunderbird, Vim/Neovim, Suricata, Node.js, OCaml, Mono, Asterisk, CMake, Mutt/NeoMutt, OpenLDAP, Shotcut, Sudo m.fl.

    Tips: Basuppdateringar via syspatch, paket via pkg_add -u.

Etikett: skrivbordsmiljö

  • KDE Plasma 6.6 – En smartare, snabbare och mer sömlös Linux-upplevelse

    KDE Plasma 6.6 är på väg – och nästa stora version av det populära Linux-skrivbordet bjuder på en kombination av smartare funktioner och finputsad design. Med stöd för Wi-Fi via QR-kod, lägre minnesanvändning och bättre integration mellan appar på Wayland tar Plasma ännu ett steg mot en snabbare, mer elegant och användarvänlig upplevelse för alla…

  • MX Linux 25 “Infinity” RC1 – Nästa generation Debian-baserad distro tar form

    MX Linux är en användarvänlig, stabil och resurssnål Linuxdistribution som kombinerar Debians robusta grund med moderna verktyg och ett lättanvänt skrivbord. Projektet drivs gemensamt av antiX- och MX-communityn och är känt för att ge nytt liv åt äldre datorer utan att tumma på prestanda eller funktionalitet. Med en välbalanserad blandning av traditionell design och moderna…

  • GNOME 49.1: Snabbare, smidigare och lite smartare

    GNOME 49.1 är här – en punktrelease som gör större skillnad än siffrorna antyder. Med finputsningar i Mutter och GNOME Shell försvinner frysningar, fokusglapp och tröga fönsterdrag, samtidigt som inloggning, pekinteraktioner och tillgänglighet blir märkbart bättre. Kort sagt: 49 blir snabbare, smidigare och mer pålitligt i vardagen. En månad efter den stora 49-lanseringen är första…

  • openSUSE säger hej då till sitt gamla välkomstfönster

    Snart säger den gröna geckon hej på ett nytt sätt. Med opensuse-welcome-launcher samordnar openSUSE skrivbordens egna välkomstrundor i stället för att lita på autostart. Det ger en mer enhetlig introduktion – både vid första start och efter stora uppgraderingar – samtidigt som gammalt Qt5-bagage städas ut. Nästan alla som installerat en Linuxdistribution har mötts av…

  • Plasma 6.5 tar form med finputsade aviseringar och temaändringar

    KDE:s kommande Plasma 6.5, som släpps den 21 oktober, bjuder på både synliga förbättringar och små detaljer som gör skrivbordet trevligare att använda. Mjukare volymkontroller, smartare aviseringar och mer finslipade teman är några av nyheterna som väntar. KDE:s nästa stora uppdatering, Plasma 6.5, släpps den 21 oktober och ser ut att bli en version fylld…

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop…

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar. En förändring med många ansikten Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är…

  • FreeBSD 15 Gör Det Enklare Än Någonsin att Använda KDE Plasma på Skrivbordet

    FreeBSD tar ett stort steg mot att bli ett mer tillgängligt alternativ för vanliga användare. Med version 15 blir det nu möjligt att installera KDE Plasma-skrivbordet direkt från installationsprogrammet – utan krångliga efterhandskonfigurationer. I många år har FreeBSD varit känt som ett stabilt, flexibelt och kraftfullt operativsystem med djupa rötter i Unix-världen. Trots dessa fördelar…

  • Debian 13 “Trixie” skeppas med KDE Plasma 6.3.6 – trots deadline i sista minuten

    Debian 13 släpps om ‑‑ laddar ‑‑ Plasma 6.3.6 lyckades hoppa in i Debians testgren bara ett dygn före den fullständiga frysen. Resultatet? Det är denna punktversion som blir standardskrivbord i den kommande stabila Debian 13‑utgåvan. Från 6.3.5 till 6.3.6 på ett ögonblick I juni räknade man med Plasma 6.3.5, men när KDE‑utvecklarna överraskande släppte en sjätte – och…

  • Debian 13 kommer med KDE Plasma 6.3.5 – ny modern standardmiljö

    Debian 13, med kodnamnet Trixie, börjar närma sig sin slutliga form, och nu är det bekräftat att systemet kommer att levereras med KDE Plasma 6.3.5 som standardmiljö. Den nya versionen av Plasma har nu tagit plats i Debian Testing, som i vanlig ordning är den sista anhalten innan en Debian-version blir stabil och officiellt släpps.…

  • MX Linux 23.4 släppt med ny Linux-kärna och förbättrad hårdvarustöd

    MX Linux är en lättviktig och användarvänlig Linux-distribution baserad på Debian. Den har snabbt blivit populär på grund av sin stabilitet, enkelhet och kraftfulla funktioner. Distributionen riktar sig både till nybörjare och erfarna användare som söker en pålitlig plattform för dagligt bruk. Med en välbalanserad blandning av moderna funktioner och stabila programvarupaket är MX Linux…

  • Nyheterna i OpenBSD 7.5

    OpenBSD 7.5 har nu officiellt släppts, och fortsätter att erbjuda ett säkert och fritt UNIX-baserat operativsystem som betonar säkerhet, mångsidighet och korrekthet. Från början en avknoppning från NetBSD, har OpenBSD vuxit till att bli ett betydelsefullt operativsystem med fokus på en säker databehandlingsmiljö. Här är några av de mest betydelsefulla uppdateringarna i OpenBSD 7.5:Den nya…