• GParted 1.8 är här – säkrare partitionering och färre krascher

    GParted, det välkända fria verktyget för att hantera hårddiskpartitioner i Linux, är nu tillbaka med version 1.8. Den nya utgåvan fokuserar på ökad stabilitet, säkrare filsystemskopiering och förbättrad hantering av FAT- och EFI-partitioner – viktiga förbättringar i ett verktyg där tillförlitlighet är avgörande.

    Efter ungefär ett års väntan är GParted 1.8 nu släppt. Den fria och öppna partitionshanteraren, som länge varit ett självklart verktyg för Linux-användare, får i den nya versionen en rad förbättringar som framför allt handlar om stabilitet, säkerhet och korrekt hantering av filsystem.

    Även om GParted kanske inte är ett program man tänker på till vardags, spelar det en avgörande roll när man installerar operativsystem, byter hårddisk eller räddar data. Därför är förbättringar ”under huven” ofta viktigare än nya funktioner – och just där fokuserar version 1.8.

    Färre krascher – ett stabilare verktyg

    Ett tydligt mål med GParted 1.8 har varit att eliminera kraschscenarier som funnits kvar länge. Bland annat har utvecklarna åtgärdat krascher som uppstod om ikonresurser saknades samt krascher i komponenten CommandStatus när GParted kompilerades utan optimering.

    Dessutom har långvariga låsningar kopplade till hantering av FAT-filsystem lösts. Särskilt problematiskt var situationer där en FAT-etikett råkade ha samma namn som en post i filsystemets rotkatalog, vilket kunde få programmet att frysa helt. Dessa problem är nu åtgärdade.

    Säkrare kopiering av filsystem

    När filsystem kopieras är det avgörande att inga gamla rester följer med. I GParted 1.8 raderas därför filsystemssignaturer innan varje kopieringsoperation genomförs. Det minskar risken för konflikter, kvarlämnad metadata och svårtolkade fel efteråt.

    Kopiera-och-klistra-funktionen har också förbättrats. GPT-partitioners typ-GUID bevaras nu korrekt och EFI System Partition behåller sin typ även när den kopieras till en ny partition. Programmet visar dessutom tydliga varningar om man försöker skapa logiska EFI-partitioner, något som kan orsaka startproblem på UEFI-system.

    Förbättrad korrekthet i gränsfall

    Flera ändringar riktar sig mot mer ovanliga men viktiga situationer. GParted inaktiverar inte längre 64-bitarsstöd på ext4-filsystem som är mindre än 16 tebibyte, vilket tidigare kunde ske felaktigt.

    Användargränssnittet uppdaterar nu etiketter korrekt även när flera åtgärder köas på samma partition, och detaljvyn i dialogrutan ”Applying pending operations” expanderar nu som förväntat. Även felrapporteringen vid problem med FAT-etiketter har förbättrats för att undvika missvisande meddelanden.

    Övriga förbättringar och putsning

    Utöver buggfixar innehåller version 1.8 flera mindre men genomtänkta förbättringar. Monteringspunkter skapas nu i en privat temporär arbetskatalog, vilket minskar risken för oönskade sidoeffekter. Kommandoutdata i åtgärdsdetaljer visas med fast bredd-typsnitt, vilket gör informationen lättare att läsa.

    Vid skapande av FAT16-, FAT32- och utökade partitioner på MSDOS-partitionstabeller sätts nu LBA-flaggan automatiskt. Dessutom har skärmbilder i GParteds manual uppdaterats, inklusive i översatta versioner.

    Ett moget verktyg som fortsätter förbättras

    FAKTARUTA: GParted 1.8
    • Vad? Fri partitionsredigerare för Linux (GUI).
    • Nyheter i 1.8 Fler kraschfixar, bättre FAT-hantering, säkrare kopiering.
    • Säkerhet vid kopiering Rensar filsystemssignaturer innan alla filsystem-kopior.
    • GPT/EFI Bevarar GPT-typ-GUID och behåller EFI System Partition-typ vid kopiering.
    • FAT Fixar långvariga hängningar vid etiketter och förbättrar felmeddelanden.
    • Små förbättringar Fastbreddstext i kommandoutdata, privata temporära mountpoints m.m.
    Tips: Ta alltid backup innan du ändrar partitioner.
  • Bygg en egen ringklocka med ntfy (HTTP, HTTPS och realtidsnotiser)

    Genom att sätta upp en lapp med en QR-kod på dörren kan en besökare enkelt skanna koden med sin mobil och göra dig uppmärksam på att någon vill komma in. Med hjälp av ntfy – en enkel och självhostad notifikationstjänst – kan detta knapptryck omedelbart ge både ljud och visuell signal. Genom att återanvända en gammal, uttjänt dator som ringklockskonsol får du full kontroll över när någon ringer på dörren. För den som föredrar en mer traditionell lösning går det dessutom att bygga en fysisk ringknapp, till exempel med en Raspberry Pi Pico. Resultatet är en modern, flexibel och helt egen ringklocka, byggd med öppna webbtekniker och utan beroende av proprietära molntjänster.

    ntfy är en enkel, öppen och självhostad publish–subscribe-tjänst som låter dig skicka notiser via vanliga HTTP-anrop. Ursprungligen är den tänkt för script, servrar och automation – men den lämpar sig utmärkt för fysiska projekt, till exempel en egen ringklocka.

    I den här artikeln visar vi hur man kan använda ntfy för att bygga en modern ringklocka där:

    • Besökaren trycker på en knapp på en webbsida (eller skannar en QR-kod)
    • Ett ringljud spelas lokalt i webbläsaren
    • En notis skickas via ntfy
    • En dator (t.ex. en gammal Ubuntu-laptop) lyssnar och visar tydligt att någon ringt, samt spelar upp ljud

    Allt bygger på öppna standarder: HTML, JavaScript, HTTPS och curl.

    Översikt: hur lösningen fungerar

    Arkitekturen ser ut så här:

    Besökare (mobil/webb)
       ↓ HTTPS
    Ringknapp (HTML + JS)
       ↓ HTTPS POST
    ntfy-server (publik)
       ↓ HTTPS stream
    Konsol (webbsida eller script)
    

    Viktiga principer:

    • ntfy körs självhostat
    • All extern trafik går via HTTPS
    • ntfy lyssnar endast lokalt (t.ex. på 127.0.0.1:8080)
    • En webbserver (Apache/Nginx) fungerar som reverse proxy

    Förutsättningar för att köra ntfy

    Innan du börjar är det viktigt att tänka på följande:

    1. Publik IP eller publik domän

    För att besökare ska kunna nå ringknappen och för att klienter ska kunna prenumerera krävs att ntfy är nåbar från internet.

    • Antingen: server med publik IP
    • Eller: VPS / server hos leverantör
    • Eller: portforwarding + dynamisk DNS (mindre stabilt)

    2. HTTPS är ett krav

    Moderna webbläsare kräver HTTPS för:

    • JavaScript fetch()
    • ljuduppspelning
    • push/notiser
    • EventSource (SSE)

    Rekommenderad lösning:
    Låt Apache eller Nginx hantera HTTPS med Let’s Encrypt, och proxy:a vidare till ntfy.

    3. Säkerhet

    • Använd långa, svårgissade topics
    • Exponera inte ntfy:s interna port (8080)
    • Kör ntfy bakom proxy (behind-proxy: true)

    Exempel: ntfy-konfiguration (server.yml)

    base-url: https://ntfy.exempel.se
    listen-http: 127.0.0.1:8080
    behind-proxy: true
    cache-file: /var/cache/ntfy/cache.db
    

    ntfy startas som systemtjänst och är endast åtkomlig lokalt – Apache tar hand om port 80/443.

    Ringknappen – webbsida för besökare

    Den här sidan:

    • spelar upp ett ringljud lokalt (ring.mp3)
    • skickar ett meddelande till ntfy
    • tillåter även att man skriver ett kort meddelande

    Placering

    /var/www/html/ring.html
    /var/www/html/sounds/ring.mp3
    

    Komplett kod: ring.html

    <!doctype html>
    <html lang="sv">
    <head>
      <meta charset="utf-8">
      <meta name="viewport" content="width=device-width, initial-scale=1">
      <title>Ring på</title>
      <style>
        body { font-family: system-ui, sans-serif; margin: 0; padding: 24px; }
        .box { max-width: 520px; margin: 0 auto; }
        .btn { width: 100%; font-size: 22px; padding: 16px; border: 0; border-radius: 16px; }
        textarea { width: 100%; min-height: 90px; }
        .note { margin-top: 12px; opacity: 0.85; }
      </style>
    </head>
    <body>
      <div class="box">
        <h1>Ring på dörren</h1>
    
        <button class="btn" id="ring">🔔 RING</button>
    
        <p>
          <textarea id="msg" placeholder="Skriv ett meddelande (valfritt)"></textarea>
          <button class="btn" id="send">✉️ SKICKA MEDDELANDE</button>
        </p>
    
        <div class="note" id="status"></div>
      </div>
    
      <audio id="ringSound" preload="auto">
        <source src="/sounds/ring.mp3" type="audio/mpeg">
      </audio>
    
      <script>
        const NTFY_URL = "https://ntfy.exempel.se/ringklocka-Ringer";
        const ringSound = document.getElementById("ringSound");
        const status = document.getElementById("status");
    
        function playSound() {
          ringSound.currentTime = 0;
          ringSound.play().catch(() => {});
        }
    
        async function send(msg, title) {
          const r = await fetch(NTFY_URL, {
            method: "POST",
            headers: { "Title": title, "Priority": "5" },
            body: msg
          });
          if (!r.ok) throw new Error();
        }
    
        document.getElementById("ring").onclick = async () => {
          playSound();
          try {
            await send("🔔 Någon ringde på!", "Ringklocka");
            status.textContent = "✅ Ringt!";
          } catch {
            status.textContent = "❌ Kunde inte ringa";
          }
        };
    
        document.getElementById("send").onclick = async () => {
          const text = document.getElementById("msg").value.trim();
          if (!text) return;
          try {
            await send("✉️ " + text, "Meddelande vid dörren");
            status.textContent = "✅ Skickat!";
          } catch {
            status.textContent = "❌ Kunde inte skicka";
          }
        };
      </script>
    </body>
    </html>
    

    Konsol: visa ringningar på en dator

    En gammal laptop med webläsare fungerar utmärkt som ringklockskonsol.

    Lyssna via terminal (script)

    curl -sN -H "Accept: application/json" \
      https://ntfy.exempel.se/ringklocka-Ringer/json \
    | jq -r 'select(.event=="message") | .message' \
    | while read -r msg; do
        notify-send "🔔 Det ringer" "$msg"
        paplay /usr/share/sounds/freedesktop/stereo/message-new-instant.oga
      done
    

    Detta ger:

    • popup-notis på skärmen
    • ljud varje gång någon ringer

    Scriptet kan köras som systemd user service för autostart.

    Webkonsol

    <!doctype html>
    <html lang="sv">
    <head>
      <meta charset="utf-8" />
      <meta name="viewport" content="width=device-width, initial-scale=1" />
      <title>Ringklocka-konsol</title>
      <style>
        body { font-family: system-ui, sans-serif; margin: 0; padding: 18px; }
        .wrap { max-width: 900px; margin: 0 auto; }
        .card { border: 1px solid #ddd; border-radius: 16px; padding: 16px; margin: 12px 0; }
        .big { font-size: 36px; font-weight: 800; }
        .muted { opacity: 0.7; }
        button { font-size: 16px; padding: 10px 14px; border-radius: 12px; border: 1px solid #bbb; background: #fff; }
        ul { margin: 0; padding-left: 18px; }
        li { margin: 6px 0; }
        .ok { color: #0a7; font-weight: 700; }
        .bad { color: #c00; font-weight: 700; }
      </style>
    </head>
    <body>
      <div class="wrap">
        <h1>🔔 Ringklocka-konsol</h1>
    
        <div class="card">
          <div class="muted">Status</div>
          <div id="status" class="bad">Inte ansluten</div>
    
          <div class="muted" style="margin-top:10px">
            Webbläsare kräver ofta ett klick för att ljud ska tillåtas.
          </div>
    
          <div style="margin-top:10px">
            <button id="enableSound">Aktivera ljud</button>
            <span id="soundState" class="muted">Ljud ej aktiverat</span>
          </div>
        </div>
    
        <div class="card">
          <div class="muted">Senaste</div>
          <div id="latest" class="big">—</div>
          <div id="latestTime" class="muted">—</div>
        </div>
    
        <div class="card">
          <div class="muted">Historik (senaste 20)</div>
          <ul id="log"></ul>
        </div>
      </div>
    
      <!-- Lägg ring.mp3 på /sounds/ring.mp3 -->
      <audio id="ringSound" preload="auto">
        <source src="/sounds/ring.mp3" type="audio/mpeg">
      </audio>
    
      <script>
        /* ========= KONFIGURATION ========= */
        const NTFY_BASE = "https://ntfy.example.org";   // ← ändra till din ntfy-domän
        const TOPIC = "ringklocka-Ringer";              // ← välj eget topic
        /* ================================= */
    
        const SSE_URL = `${NTFY_BASE}/${TOPIC}/sse`;
    
        const statusEl = document.getElementById("status");
        const latestEl = document.getElementById("latest");
        const latestTimeEl = document.getElementById("latestTime");
        const logEl = document.getElementById("log");
    
        const ringSound = document.getElementById("ringSound");
        let soundEnabled = false;
    
        function playRing() {
          if (!soundEnabled) return;
          ringSound.currentTime = 0;
          ringSound.play().catch(() => {});
        }
    
        function addLogLine(text, when) {
          const li = document.createElement("li");
          li.textContent = `${when} — ${text}`;
          logEl.insertBefore(li, logEl.firstChild);
          while (logEl.children.length > 20) logEl.removeChild(logEl.lastChild);
        }
    
        function setConnected(ok) {
          statusEl.textContent = ok ? "Ansluten ✅" : "Inte ansluten";
          statusEl.className = ok ? "ok" : "bad";
        }
    
        document.getElementById("enableSound").addEventListener("click", async () => {
          try {
            await ringSound.play();
            ringSound.pause();
            ringSound.currentTime = 0;
            soundEnabled = true;
            document.getElementById("soundState").textContent = "Ljud aktiverat ✅";
          } catch {
            document.getElementById("soundState").textContent = "Kunde inte aktivera ljud ❌";
          }
        });
    
        const es = new EventSource(SSE_URL);
    
        es.addEventListener("open", () => setConnected(true));
        es.addEventListener("error", () => setConnected(false));
    
        es.onmessage = (evt) => {
          try {
            const data = JSON.parse(evt.data);
            if (data.event !== "message") return;
    
            const msg = data.message || "(tomt)";
            const when = new Date((data.time || Date.now()/1000) * 1000);
            const whenStr = when.toLocaleString();
    
            latestEl.textContent = msg;
            latestTimeEl.textContent = whenStr;
            addLogLine(msg, whenStr);
            playRing();
          } catch (_) {}
        };
      </script>
    </body>
    </html>

    Fördelar med ntfy som ringklockelösning

    • ✔ Kräver inga appar (webb + curl räcker)
    • ✔ Öppen källkod
    • ✔ Körs på egen server
    • ✔ Fungerar med mobil, dator, Raspberry Pi
    • ✔ Lätt att bygga vidare (kamera, logg, relä, LED)

    Saker att tänka på i drift

    • Använd HTTPS överallt
    • Håll ntfy uppdaterad
    • Använd hemliga topic-namn
    • Begränsa exponering (lyssna lokalt)
    • Säkerhetskopiera cache/databas vid behov

    Avslutning

    Artikeln ovan ska ses som inspiration till vad man kan göra. Med hjälp av AI-tjänster, som till exempel ChatGPT, kan du experimentera och laborera fram kod som passar dig och dina behov. Framför allt visar den vad man kan göra med datorer som andra tycker är skrot.

    Fakta: Ringklocka byggd med ntfy
    Denna lösning visar hur ntfy, en självhostad HTTP-baserad pub/sub-tjänst, kan användas för att bygga en modern ringklocka med öppna webbtekniker. En besökare skannar en QR-kod eller trycker på en webbaserad knapp, vilket skickar en notis i realtid till valfria lyssnare.
    • Ringknapp (HTML och JavaScript) som spelar lokalt ljud och skickar notiser via HTTPS.
    • ntfy körs självhostat och tar emot HTTP-anrop samt strömmar händelser i realtid.
    • HTTPS hanteras via reverse proxy (Apache eller Nginx) med Let’s Encrypt.
    • Webbkonsol i HTML som lyssnar via Server-Sent Events och visar ringningar i realtid.
    • Scriptbaserad lyssning via curl och JSON för automation och vidare integration.
    Arkitekturmässigt lyssnar ntfy endast internt, till exempel på 127.0.0.1:8080. All extern kommunikation sker över HTTPS (port 443) via en reverse proxy.
    • Säkerhet: använd långa och svårgissade topic-namn samt exponera inte interna portar.
    • Drift: lösningen kräver publik IP eller publik domän och korrekt TLS-konfiguration.
    • Återbruk: äldre datorer med Linux lämpar sig väl som permanenta ringklockskonsoler.
    • Utbyggbarhet: lösningen kan kompletteras med fysisk knapp, kamera, loggning eller relä.
    Artikeln och exemplen ska ses som inspiration. Med hjälp av AI-tjänster, till exempel ChatGPT, kan du själv experimentera och laborera fram kod som passar just dig, din miljö och dina behov.
  • DAXFS – ett nytt Linux-filsystem som läser direkt ur minnet

    DAXFS är ett nytt experimentellt filsystem för Linux som vill göra något ovanligt: låta systemet läsa filer direkt ur delat fysiskt minne, utan omvägen via den traditionella lagringsstacken. Genom att bygga på Direct Access kan samma skrivskyddade data delas mellan flera kernelinstanser och till och med ligga kvar i minne som kommer från GPU:er, FPGA:er eller CXL-enheter. Idén kan minska både latens och RAM-förbrukning i allt från containermiljöer till framtida minnespooler och acceleratorbaserade system.

    Linuxvärlden har fått ett nytt, ovanligt tillskott. Kernelutvecklaren Cong Wang på företaget Multikernel har presenterat ett experimentellt filsystem med namnet DAXFS – ett filsystem som helt hoppar över den traditionella vägen via hårddiskar, block-I/O och sidcache, och istället läser data direkt ur fysiskt minne.

    Det kan låta som en detalj för specialister, men DAXFS pekar mot hur framtidens system kan dela data snabbare, snålare och smartare, särskilt i miljöer med containrar, acceleratorer och delat minne.

    Vad är DAX – och varför är det intressant?

    Namnet DAXFS kommer från DAX (Direct Access), en funktion i Linuxkärnan som gör det möjligt för program att komma åt lagringsmedia som om det vore vanligt RAM-minne. Istället för att läsa data i block, kopiera dem till sidcache och sedan vidare till programmet, kan DAX läsa direkt från minnesadressen.

    Resultatet blir lägre fördröjning, färre minneskopior och lägre RAM-förbrukning. DAX används redan i dag tillsammans med så kallat persistent memory, men DAXFS tar idén ännu längre.

    Hur skiljer sig DAXFS från RAMFS och TMPFS?

    Linux har länge haft minnesbaserade filsystem som RAMFS och TMPFS. De är snabba, men de använder fortfarande sidcache och allokerar minne separat för varje instans.

    DAXFS fungerar annorlunda. Det mappar sammanhängande fysiskt minne direkt till filsystemet, filinnehåll läses via direkta minnesläsningar och samma data kan delas mellan flera system utan att kopieras.

    Man kan likna det vid att flera datorer läser ur samma uppslagna bok, istället för att var och en gör sin egen kopia av sidorna.

    Delat minne från GPU:er, FPGA:er och CXL

    En av de mest intressanta egenskaperna är att DAXFS kan använda minne som inte nödvändigtvis sitter på CPU:n.

    Via Linux-gränssnittet dma-buf kan filsystemet exponera GPU-minne, FPGA-minne och CXL-anslutet minne. Allt detta kan presenteras som vanliga filer, utan att data kopieras.

    Det möjliggör zero-copy-åtkomst till stora, statiska dataset, effektiv delning mellan CPU och acceleratorer samt minskad belastning på systemets vanliga RAM. Åtkomsten är medvetet skrivskyddad, vilket förenklar designen och ökar säkerheten.

    Medvetet minimalistiskt

    DAXFS är inte tänkt att ersätta traditionella filsystem som ext4 eller XFS. I stället är det byggt för ett smalt användningsområde och är därför avsiktligt enkelt.

    Filsystemet är endast läsbart, använder ett självständigt image-format, saknar dynamisk minnesallokering, har ingen avancerad metadatahantering och innehåller ingen komplex enhetshantering.

    Denna enkelhet gör filsystemet lättare att förstå, granska och experimentera med.

    Vad kan man använda DAXFS till?

    DAXFS riktar sig till specifika men växande användningsområden.

    Inom container- och molnmiljöer kan samma container- eller Docker-basimage delas mellan flera Linuxkärnor. Genom att kombinera DAXFS med OverlayFS kan man få skrivbara containrar med minimal RAM-åtgång.

    I CXL-baserade system kan delat minne användas istället för långsamma nätverksöverföringar, där data läses direkt från en gemensam minnespool.

    För acceleratorer möjliggörs zero-copy-åtkomst till statiska AI-modeller och effektiv dataåtkomst i HPC- och AI-system.

    Experimentellt – men lovande

    Koden finns öppet tillgänglig på GitHub och utvecklaren betonar att DAXFS är ett experimentellt förslag. Om filsystemet någon gång inkluderas i Linuxkärnan avgörs av diskussioner och granskning i utvecklargemenskapen.

    Oavsett framtiden visar DAXFS hur Linux fortsätter att utforska nya sätt att hantera minne, lagring och delning av data i takt med modern hårdvara.

    Förklarade begrepp

    DAX (Direct Access)
    En Linux-teknik som gör det möjligt att läsa data direkt från minne utan att gå via sidcache eller block-I/O. Det minskar latens och minnesanvändning.

    Sidcache (Page Cache)
    En del av RAM-minnet där Linux lagrar nyligen lästa filer för att snabba upp framtida åtkomst. Effektivt, men kan leda till att samma data lagras flera gånger i minnet.

    Block-I/O
    Det traditionella sättet att läsa och skriva data i fasta block från lagringsenheter som hårddiskar och SSD:er.

    RAMFS och TMPFS
    Minnesbaserade filsystem i Linux. TMPFS kan begränsas i storlek och använda swap, medan RAMFS växer obegränsat och kan orsaka minnesbrist.

    dma-buf
    Ett Linux-API som gör det möjligt att dela minnesbuffertar mellan olika enheter, till exempel mellan GPU och CPU, utan kopiering.

    GPU (Graphics Processing Unit)
    En processor specialiserad på parallella beräkningar, ofta använd för grafik, AI och maskininlärning.

    FPGA (Field-Programmable Gate Array)
    En programmerbar hårdvarukomponent som kan anpassas för specifika beräkningar efter tillverkning.

    CXL (Compute Express Link)
    En modern anslutningsteknik som gör det möjligt att dela minne mellan CPU:er och externa enheter med låg latens.

    OverlayFS
    Ett Linux-filsystem som kombinerar ett skrivskyddat lager med ett skrivbart, ofta använt i containerteknik.

    Zero-copy
    En teknik där data inte kopieras mellan olika minnesområden, vilket sparar både tid och minne.

    FAKTA: DAXFS
    Vad är det? Ett experimentellt, läsbart Linux-filsystem byggt på Direct Access (DAX).
    Nyckelidé Filer mappas direkt mot sammanhängande fysiskt minne, vilket ger direkta minnesläsningar.
    Varför? Mindre RAM-överhead när många system/containrar annars hade duplicerat samma skrivskyddade data i minnet.
    Vad skiljer det från tmpfs? Tmpfs/ramfs använder sidcache och allokerar per instans; DAXFS pekar mot delat fysiskt minne.
    Stöd för acceleratorminne Kan använda device-backat minne (t.ex. GPU/FPGA/CXL) via dma-buf för skrivskyddad åtkomst.
    Designval Minimalistiskt: read-only image, ingen runtime-allokering, enkel metadata.
    Typiska use cases Delad container-basimage mellan kernelinstanser, DAXFS + OverlayFS för containrar, CXL-minnespoolning, zero-copy statiska data.

  • Gammal HP får nytt liv med Linux – perfekt som köks-TV

    En 14 år gammal HP Pavilion All-in-One som annars riskerade att hamna på elektronikskroten har fått nytt liv med Linux – och visat sig fungera utmärkt som både TV och vardagsdator.

    När de flesta teknikmedier fokuserar på recensioner av sprillans nya datorer väljer linux.se att gå åt motsatt håll. I stället för att jaga det senaste tittar vi på äldre hårdvara – och undersöker vad man faktiskt kan göra med den i dag. Den här gången har turen kommit till HP Pavilion 23 All-in-One, en allt-i-ett-dator med 23-tums skärm som lanserades runt 2012.

    Med sina cirka 14 år på nacken är det här en dator som i många hem sannolikt redan har gjort sitt – eller riskerar att hamna på elektronikskroten. Men frågan är: är den verkligen färdig?

    Fortfarande duglig hårdvara

    Exemplaret vi testade är inte uppgraderat med SSD, utan kör fortfarande med mekanisk hårddisk. Det märks i form av något längre laddningstider, men i övrigt är hårdvaran fortfarande fullt användbar. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-processor av tredje generationen och 8 GB RAM.

    När vi fick maskinen var Windows 10 installerat. Däremot är officiell uppgradering till Windows 11 inte möjlig, då processorn saknar stöd enligt Microsofts krav. För många användare innebär det i praktiken slutet på datorns livslängd – trots att den i övrigt fungerar utmärkt.

    Linux som räddningsplanka

    Lösningen blev Linux. Vi började med att installera Ubuntu 24.04 LTS, men efter systemuppdateringar uppstod problem med ljudet. Efter viss felsökning valde vi att gå vidare och installerade i stället Linux Mint 22.2 “Zara”, som visade sig fungera stabilt direkt.

    En av datorns mer oväntade styrkor är att den har pekskärm. Linux Mint är visserligen inte känt som världens bästa touch-operativsystem, men grundläggande pekanvändning fungerar tillräckligt bra för enklare uppgifter.

    Utmärkt som TV och informationsskärm

    Just där hittade vi också datorns kanske bästa användningsområde. Med SVT Play öppet i webbläsaren fungerar HP Pavilion 23 utmärkt som TV. Den 23 tum stora skärmen gör sig bra i köket eller i ett gemensamt utrymme, och uppspelning av strömmande video fungerar utan problem.

    Datorn verkar dessutom vara utrustad med ett inbyggt TV-kort, något som i dag – år 2026 – är mer eller mindre ointressant, då TV-tittande numera i stort sett helt sker via internet.

    Värd att rädda

    Slutsatsen är tydlig: springer man på en HP Pavilion 23 All-in-One bör man absolut rädda den. Med Linux installerat kan den leva vidare i flera år till – kanske som köks-TV, informationsskärm eller enkel surfstation.

    För den som vill gå ett steg längre finns även möjligheten att starta Firefox i kioskläge och låsa datorn till en specifik webbplats. Det kan vara en mycket bra lösning för personer som inte kan eller vill använda fjärrkontroll, men som utan problem klarar av pekskärm.

    I en tid där fungerande datorer alltför ofta slängs i onödan visar HP Pavilion 23 att gammal hårdvara fortfarande kan ha en självklar plats – bara man väljer rätt operativsystem.

    FAKTARUTA: HP 23-d117eo (Pavilion 23 All-in-One)
    Typ
    Allt-i-ett (AIO) med 23" skärm
    Lansering
    Runt 2012 (≈ 14 år gammal 2026)
    CPU (testexemplar)
    Intel® Core™ i5-3330S (3:e gen, Ivy Bridge)
    RAM (testexemplar)
    8 GB
    Lagring (testexemplar)
    Mekanisk hårddisk (ingen SSD i vårt exemplar)
    Skärm
    23" – bra storlek för kök/TV-läge
    Pekskärm
    Ja (touch fungerar även i Linux)
    Operativsystem (test)
    Linux Mint 22.2 “Zara” (efter ljudproblem i Ubuntu 24.04 LTS)
    Windows 11
    Ej officiellt stödd (p.g.a. äldre CPU-plattform)
    Passar bra som
    Köks-TV via SVT Play, surfstation, informationsskärm
    Bonus
    Kan köras i Firefox kioskläge för att låsa till en webbplats
    Tips: Byt till SSD för ett rejält lyft i respons (start, program, webbsurf).
  • Fem Linuxdistributioner som gör övergången från Windows enklare

    Att lämna Windows bakom sig behöver varken vara krångligt eller skrämmande. I takt med att fler användare ifrågasätter uppdateringskrav, licensmodeller och kontroll över den egna datorn växer intresset för Linux – ett flexibelt och kostnadsfritt alternativ. Men var börjar man i en värld med otaliga varianter? Här guidar vi dig genom några av de Linuxdistributioner som gör övergången enklare, tryggare och mer välbekant för den som vill ta steget utan att börja om från noll.

    Att byta operativsystem kan kännas som ett stort steg. För många datoranvändare är Windows det självklara valet – inte nödvändigtvis för att det är bäst, utan för att det alltid har funnits där. Men när frustration över påtvingade uppdateringar, licenser, prestandaproblem eller integritetsfrågor växer, börjar allt fler titta på alternativ. Ett av de mest etablerade – och samtidigt mest missförstådda – alternativen är Linux.

    Linux är nämligen inte ett enda operativsystem. Det är ett helt ekosystem av så kallade distributioner: olika varianter som bygger på samma tekniska grund, men med olika målgrupper, designidéer och filosofier. Just detta är både Linux största styrka och dess största hinder för nybörjare – valfriheten kan kännas överväldigande.

    Linux som känns bekant

    Många som lämnar Windows vill inte behöva lära om allt från grunden. Därför är det ofta en fördel om skrivbordsmiljön känns igen – med startmeny, aktivitetsfält och ett tydligt arbetssätt.

    Linux Mint – trygghet före experiment

    Linux Mint har under många år byggt upp ett starkt rykte som en av de mest nybörjarvänliga Linuxdistributionerna. Fokus ligger på stabilitet, förutsägbarhet och praktisk användbarhet.

    Standardmiljön Cinnamon är medvetet utformad för att likna klassiska Windows-versioner. Panelen sitter längst ned, menyerna är logiskt strukturerade och det mesta fungerar direkt efter installation. För den som vill ”bara komma igång” utan överraskningar är detta ofta ett avgörande argument.

    Tekniskt bygger Linux Mint på långtidssupporterade versioner av Ubuntu, vilket ger god hårdvarukompatibilitet. Nätverkskort, skrivare och grafikkort fungerar i de flesta fall direkt – något som Windowsanvändare ofta tar för givet, men som historiskt inte alltid varit självklart i Linuxvärlden.

    Läs mer om Linux mint i vår wiki.

    Zorin OS – Linux med Windowskänsla

    Zorin OS har ett mycket tydligt mål: att göra övergången från Windows så enkel som möjligt. Här är likheten inte en bieffekt, utan en uttalad designprincip.

    Genom ett inbyggt layouts­ystem kan användaren välja skrivbordsuppsättningar som efterliknar Windows 10 eller Windows 11, både visuellt och funktionellt. Resultatet är ett system som känns förvånansvärt bekant redan från första starten.

    Zorin OS lägger också stor vikt vid helhetsintrycket. Färgscheman, ikoner och systemkomponenter är konsekvent utformade, vilket ger ett polerat och professionellt intryck. För användare som uppskattar visuell enhetlighet kan detta väga tungt. Precis som Linux Mint bygger Zorin OS på Ubuntu LTS, vilket ger tillgång till ett enormt programutbud och gott hårdvarustöd.

    Läs mer om Zorin OS i vår wiki

    Etablerade alternativ med nya perspektiv

    Alla som byter till Linux vill inte nödvändigtvis återskapa Windows. För många blir övergången istället ett tillfälle att prova något nytt – ett annat sätt att arbeta med sin dator.

    Pop!_OS – produktivitet i fokus

    Pop!_OS utvecklas av dator­tillverkaren System76 och bygger även den på Ubuntu. Det som särskiljer distributionen är dess egenutvecklade skrivbordsmiljö, COSMIC.

    Här handlar det mindre om att efterlikna Windows och mer om att optimera arbetsflödet. Funktioner som smarta arbetsytor, avancerad fönsterhantering och effektiv tangentbords­navigering gör systemet attraktivt för användare som värdesätter produktivitet och struktur.

    För den som är villig att anpassa sig till ett något annorlunda arbetssätt kan Pop!_OS upplevas som snabbare och mer genomtänkt än traditionella skrivbordsmiljöer – samtidigt som stabilitet och prestanda håller hög nivå.

    Den här distrubtioner är på 1.0, så den finns inte i vår wiki än.

    Ubuntu – referenspunkten i Linuxvärlden

    Ubuntu är för många nästan synonymt med Linux. Med en av världens största användarbaser och omfattande stöd från hårdvaru­tillverkare, utvecklare och molnleverantörer fungerar Ubuntu ofta som referenspunkt i Linuxvärlden.

    En central del av Ubuntus popularitet är dess LTS-versioner (Long-Term Support), som prioriterar stabilitet och säkerhetsuppdateringar under många år. För den som vill ha ett långsiktigt och förutsägbart system är detta en stor fördel.

    Skrivbordsmiljön är baserad på GNOME och skiljer sig tydligt från Windows. För vissa kan detta kännas ovant i början, men gränssnittet är konsekvent, modernt och relativt lätt att lära sig. Ubuntu passar därför bra för den som vill lära sig Linux ”som det är”, snarare än genom ett Windows-liknande filter.

    Läs mer om Ubuntu i vår wiki

    Debian – Linux i sin mest mångsidiga form

    Debian är en av Linuxvärldens äldsta och mest inflytelserika distributioner. Den kan liknas vid ett stridsflygplan av typen SAAB JAS 39 Gripen: inte specialiserad på en enda uppgift, men extremt flexibel och kapabel att ta många roller.

    Med standardinstallation kan Debian upplevas som återhållsam, men genom att installera skrivbordsmiljön KDE Plasma får man en upplevelse som påminner starkt om Windows – med startmeny, aktivitetsfält och ett traditionellt arbetssätt.

    En av Debians största styrkor är dess stöd för äldre hårdvara. Där många moderna system blir tröga eller helt obrukbara kan Debian fortsätta fungera stabilt i många år. Dessutom kan användaren själv välja mellan en mängd olika skrivbordsmiljöer och fönsterhanterare, vilket gör Debian till ett utmärkt val både för nybörjare och avancerade användare.

    Läs mer om Debian i vår Wiki.

    Slutsats: inget bästa val – bara rätt val

    Det är lätt att hitta listor som utlovar den bästa Linuxdistributionen. I praktiken är det en förenkling. Linux handlar i grunden om valfrihet, och det bästa valet beror alltid på användarens behov, vana och nyfikenhet.

    De fem distributioner som nämnts här är inga exotiska experiment. De är beprövade, välstödda och stabila – och just därför utmärkta startpunkter. Oavsett vilken du väljer kommer du snabbt att märka att Linux inte är ett enda system, utan en hel värld av möjligheter.

    Och kanske är det just där Linux verkliga styrka ligger: inte i att ersätta Windows rakt av, utan i att erbjuda något mer flexibelt, mer anpassningsbart – och i längden, mer personligt.

    FAKTA 5 Linuxdistributioner för en smidig Windows-övergång
    Linux Mint
    Känns bekant för Windowsanvändare (Cinnamon). Stabil, enkel att installera och “bara funkar” för vardagsbruk.
    Zorin OS
    Designad för att likna Windows 10/11. Polerad helhetskänsla och lätt start för den som vill ha något bekant direkt.
    Pop!_OS
    Fokus på produktivitet och arbetsflöde (smarta arbetsytor, effektiv fönsterhantering). Passar dig som vill jobba snabbt.
    Ubuntu
    “Standardvalet” för många. Stort community, bra hårdvarustöd och långtidssupport (LTS) för stabil drift.
    Debian
    Robust och flexibel grund som kan bli vad du vill. Med KDE kan den kännas Windows-lik, och den trivs även på äldre datorer.
    Tips: Vill du ha “Windows-känsla” direkt? Välj Mint eller Zorin. Vill du ha stabil bas och full kontroll? Debian. Vill du ha stort stöd och enkel väg in? Ubuntu.
  • Bortskänkes : HP Pavilion HDX 9300

    En ovanligt stor och tung klassiker söker nytt hem. HP Pavilion HDX 9300 med Linux (Debian 13) fungerar utmärkt som radio- eller musikdator och passar perfekt för garage, verkstad eller hobbyprojekt. Gratis mot avhämtning i västra Stockholm.

    Just detta exemplar klarar 1920 × 1080 pixlar (Full HD). Datorn är ursprungligen byggd för Windows Vista, men kör i dag Debian 13. Dett exemplar även ombyggd med SSD.

    Den klarar streaming från SVT Play, dock inte live-kanalströmning som tenderar att lagga. Maskinen har använts som radiodator i ett av mina projekt, men har nu ersatts av en annan dator.

    Passar utmärkt för dig som vill ha:

    • musikdator i garage eller verkstad
    • radiodator
    • experiment- eller återbruksdator

    Ljudet är förvånansvärt bra för sin ålder.

    Kort om modellen

    HP Pavilion HDX 9300 är en mycket stor så kallad desktop replacement-bärbar dator som lanserades runt 2007–2008. Den var tänkt att ersätta en stationär dator snarare än att vara portabel i praktiken.

    Översikt

    HDX 9300 tillhörde HP:s premiumsegment för underhållning och prestanda. Den var ovanligt stor för att vara en bärbar dator och riktade sig till användare som ville ha en stor skärm och kraftfull hårdvara i ett allt-i-ett-format.

    Typiska specifikationer (varierar mellan konfigurationer)

    • Skärm: cirka 20,1 tum, widescreen
    • Upplösning: normalt 1680 × 1050 (detta exemplar klarar 1920 × 1080)
    • Processor: Intel Core 2 Duo
    • Minne: upp till 4 GB DDR2
    • Grafik: dedikerat grafikkort, ofta NVIDIA GeForce 8800M GTS
    • Lagring: SATA-disk (ofta uppgraderad till SSD i dag)
    • Operativsystem: levererades ursprungligen med Windows Vista

    Anslutningar och funktioner

    • HDMI, VGA, USB, eSATA, FireWire, Ethernet
    • Inbyggda mediaknappar
    • Fingeravtrycksläsare på vissa modeller
    • Vissa varianter levererades med fjärrkontroll för mediacenter

    Fördelar

    • Mycket stor skärm för film, arbete och multitasking
    • Kraftfull för sin tid
    • Många portar jämfört med moderna bärbara datorer

    Nackdelar

    • Extremt tung och stor (cirka 7 kg)
    • Kort batteritid
    • Föråldrad prestanda med dagens mått

    Sammanfattning

    HP Pavilion HDX 9300 är i dag främst av intresse för entusiaster, samlare eller återbruk. Den lämpar sig bäst som stationär ersättare, musik- eller radiodator, eller som experimentmaskin för Linux.

    Hämtning:
    Kan hämtas vid en tunnelbanestation i västra Stockholm.
    Utlämning sker på söndagar.

    Använd formuläret om du är intresserad.

    Fakta: HP Pavilion HDX 9300
    Status
    Bortskänkes (hämtas i västra Stockholm, söndagar)
    Operativsystem
    Debian 13 (installerat)
    Skärm
    20,1" widescreen
    Upplösning
    1920 × 1080 (Full HD) på detta exemplar
    Streaming
    SVT Play fungerar; live-kanaler kan lagga
    Användning
    Har använts som radio-/musikdator i projekt
    Ljud
    Bra ljud för sin ålder
    Övrigt
    Stor och tung “desktop replacement” (ca 2007–2008)
    Tips: Perfekt som garage-/verkstadsdator, radiodator eller Linux-labb.
  • Amarok 3.3.2 släppt – fokus på användbarhet och stabilitet

    Amarok fortsätter att finslipas för musikälskare på Linux. Med version 3.3.2 bjuder den KDE-utvecklade musikspelaren på ett mer lättanvänt gränssnitt, bättre överblick i musiksamlingen och en lång rad buggfixar som gör vardagslyssningen både smidigare och stabilare.

    Den öppna musikspelaren Amarok har fått en ny uppdatering i form av version 3.3.2. Det är den andra buggfixutgåvan i 3.3-serien, som går under namnet ”Far Above the Clouds”, och den innehåller både synliga förbättringar för användaren och en lång rad korrigeringar i bakgrunden. Amarok utvecklas som fri programvara inom KDE community och är främst riktad till Linux-användare som vill ha en kraftfull musikspelare med avancerad samlingshantering.

    Mer information direkt i låtinformationen

    En av de mest märkbara nyheterna är att Amarok nu kan visa tidsstämpeln för när en låt lades till i musiksamlingen direkt i dialogen för låtens taggar. Tidigare var denna information endast tillgänglig via samlingssökningen, men visas nu direkt i låtinformationen, förutsatt att det använda ljudbakänden stöder funktionen. Det ger användaren bättre överblick över sin samling utan extra klick.

    Intuitivare beteende i samlingsbläddraren

    Samlingsbläddraren har justerats för att bättre motsvara vad många användare förväntar sig. Enkelklick används nu för att öppna objekt, medan dubbelklick lägger till dem i spellistan. Förändringen gör arbetet med stora musikbibliotek snabbare och mer konsekvent, särskilt för dem som ofta bläddrar mellan artister, album och låtar.

    Uppdaterad teknisk grund

    På den tekniska sidan har Amarok 3.3.2 nu ett beroende av KDE Frameworks 6.5. Det innebär att spelaren fortsätter att moderniseras och hålls i linje med den senaste utvecklingen inom KDE-ekosystemet, något som på sikt ger bättre integration, prestanda och underhållbarhet.

    Omfattande buggfixar

    Utöver användargränssnittet innehåller uppdateringen ett stort antal buggfixar. Bland annat har problem med Magnatune-samlingen rättats, både när det gäller uppdateringar och uppspelning. Spellistans layoutredigerare har förbättrats, systemnotiser hanteras stabilare och ett fel som kunde göra spelaren låst vid upprepade ändringar av ljudets mute-läge har åtgärdats.

    Även podcasts har fått uppmärksamhet, där sorteringen nu fungerar korrekt för vissa problematiska flöden. Dessutom har fel rättats som gjorde att strömmande URL:er inte alltid sparades korrekt i spellistefiler.

    Tillgänglighet

    Amarok 3.3.2 finns redan tillgänglig som källkod för den som vill bygga programmet själv. För de flesta användare kommer uppdateringen via paketförråd i respektive Linuxdistribution, och Flatpak-versionen på Flathub väntas uppdateras inom kort. Uppdateringen markerar ännu ett steg mot en mer stabil och användarvänlig Amarok-upplevelse.

    https://flathub.org/en/apps/org.kde.amarok

    FAKTARUTA: AMAROK 3.3.2
    • Typ: Öppen källkod – musikspelare för Linux (KDE)
    • Serie: 3.3 “Far Above the Clouds” (andra buggfixsläppet)
    • Ny detalj i låtinfo: “Tillagd i samlingen”-tidsstämpel syns i taggdialogen (om backend stöder)
    • Samlingsbläddrare: Enkelklick öppnar • Dubbelklick lägger till i spellistan
    • Tekniskt: Beror nu på KDE Frameworks 6.5
    • Buggfixar (urval): Magnatune, spellistlayout, systemnotiser, mute-låsning, podcast-sortering, sparande av stream-URL:er i spellistor
    • Tillgänglighet: Källkod nu • Paket i distributioner rullas ut • Flathub/Flatpak uppdateras normalt kort därefter
  • Photoshop går att köra på Linux under wine

    Adobe Creative Cloud har länge varit en av de största bromsklossarna för Linux på skrivbordet. Avsaknaden av officiellt stöd har gjort att många kreativa användare valt att stanna kvar på Windows eller macOS. Nu väcker dock ett nytt communitydrivet genombrott försiktigt hopp: en utvecklare hävdar sig ha löst centrala Wine-problem som länge stoppat Adobes installatörer – och visar att moderna versioner av Photoshop faktiskt kan installeras och köras på Linux.

    Att Adobe Creative Cloud inte fungerar på Linux har länge varit ett av de tyngsta argumenten mot att byta från Windows eller macOS. För många kreatörer är program som Photoshop helt enkelt oersättliga. Nu finns dock tecken på att detta hinder kanske inte är så orubbligt som man tidigare trott.

    En communityutvecklare uppger sig ha löst flera långvariga kompatibilitetsproblem i Wine som tidigare gjort att Adobe Creative Cloud-installationen kraschat eller fastnat på Linux. Enligt utvecklaren går det nu att installera och köra både Photoshop 2021 och så sent som Photoshop 2025.

    Varför har Adobe varit så svårt på Linux?

    Adobe erbjuder inget officiellt Linux-stöd, vilket innebär att användare är beroende av Wine för att köra Windows-program. Problemet är att Adobes moderna installatörer bygger på äldre Windows-komponenter och Internet Explorer-liknande beteenden som Wine historiskt haft svårt att efterlikna exakt.

    Ironiskt nog har det alltså inte främst varit Photoshop som varit problemet, utan själva installationsprogrammet.

    Vad gör den nya patchen?

    Utvecklarens arbete publicerades som ett pull request mot Valves Wine-träd, som främst används för utvecklingen av Proton. Patchen fokuserar på två centrala komponenter:

    mshtml, som emulerar Internet Explorer
    msxml3, Microsofts XML-parser

    Förbättringarna innebär bland annat:

    • mer korrekt hantering av JavaScript och DOM-händelser
    • justerat COM-beteende för att bättre matcha Windows
    • mer tolerant XML-tolkning, så att felaktigt formaterad XML inte längre kraschar installatören

    Just XML-problemen har länge varit en känd orsak till att Adobe-installationer avbryts halvvägs i Wine.

    “Runs butter smooth”

    I ett inlägg på Reddit rapporterar utvecklaren att Photoshop 2021 körs mycket stabilt efter installation. Det enda kända problemet i nuläget är att dra-och-släpp inte fungerar korrekt, vilket misstänks vara relaterat till Wayland snarare än Wine i sig.

    Inlägget åtföljs av en kort video som visar en helt genomförd installation, något som tidigare varit mycket ovanligt.

    Varför stoppades patchen?

    Trots positiva omdömen från andra utvecklare, inklusive ett “LGTM” (Looks Good To Me), valde en Valve-maintainer att stänga pull requesten. Anledningen var processmässig snarare än teknisk.

    Patchen bör först granskas och accepteras uppströms av WineHQ innan Proton tar in den som bakport.

    Vad betyder detta för Linux-användare?

    I dagsläget är detta fortfarande ett experimentellt, communitydrivet arbete. Men betydelsen är ändå stor:

    • det finns nu konkret bevis för att moderna Adobe-program kan installeras på Linux
    • accepteras patchen uppströms kan den så småningom nå vanliga distributioner
    • tröskeln för kreativa yrkesanvändare att välja Linux kan minska avsevärt

    Ett försiktigt hopp

    Det här är inte ett officiellt genombrott, men det är ett tydligt tecken på att tekniska hinder kan övervinnas. Adobe lär inte porta Creative Cloud till Linux inom överskådlig tid, men om Wine når tillräcklig kompatibilitet kanske det till slut inte längre spelar någon roll.

    Skillnaden den här gången är enkel men avgörande: nu finns det fungerande kod.

    Developer Claims Photoshop Installers Now Work on Linux Using Wine

    FAKTARUTA
    Ämne: Adobe Creative Cloud / Photoshop på Linux via Wine
    Vad har hänt? En communityutvecklare påstår sig ha fixat installer-problem som tidigare stoppat Creative Cloud-era-installatörer i Wine.
    Teknisk kärna: Ändringar i Wine-komponenterna mshtml och msxml3 (bl.a. IE-lik DOM/JS/COM-beteende och mer tolerant XML-parsning).
    Påstått resultat: Photoshop 2021 rapporteras “butter smooth”. Drag-and-drop kan strula (möjligen Wayland-relaterat).
    Status: Pull request i Valves Wine/Proton-gren stängdes med hänvisning till att ändringarna bör skickas uppströms till Wine först.
    Varför viktigt? Om patchen accepteras uppströms kan den på sikt minska ett av de största hindren för kreatörer som vill byta till Linux.
    $ Slutsats: lovande – men ännu experimentellt.
  • Let’s Encrypt gör HTTPS möjligt direkt på IP-adresser

    När vi tänker på säker webbkommunikation förknippar vi nästan alltid HTTPS med domännamn. Men nu suddas den kopplingen ut. Let’s Encrypt har börjat utfärda publikt betrodda TLS-certifikat direkt för IP-adresser, vilket gör det möjligt att kryptera trafik utan DNS, utan domänregistrering och utan omvägar. För självhostare, testmiljöer och tillfälliga system innebär detta ett efterlängtat steg mot ett enklare och mer flexibelt internet.

    Under många år har krypterad webbtrafik – HTTPS – varit tätt knuten till domännamn. Vill du köra en säker webbserver har du i praktiken varit tvungen att äga och underhålla ett DNS-namn, även om tjänsten egentligen bara används via en ren IP-adress. Nu förändras detta i grunden.

    Från och med den 15 januari har Let’s Encrypt gjort TLS-certifikat för IP-adresser allmänt tillgängliga. Det innebär att både IPv4- och IPv6-adresser nu kan användas direkt för betrodda HTTPS-anslutningar, utan att något domännamn behövs.

    Varför är detta en stor nyhet?

    Publikt betrodda TLS-certifikat har historiskt nästan uteslutande varit kopplade till DNS-namn. Det har fungerat bra för traditionella webbplatser, men varit ett tydligt hinder för många andra användningsområden. Självhostade tjänster, hemmalabb, tillfälliga testservrar, IoT-enheter och system som bara exponeras kort tid på internet har ofta tvingats använda domäner helt i onödan, eller avstå från korrekt HTTPS.

    Med IP-baserade certifikat försvinner detta krav. Säker kryptering kan nu användas direkt på adressnivå, vilket förenklar både uppsättning och drift.

    Kortlivade certifikat som säkerhetsmodell

    Alla IP-adresscertifikat från Let’s Encrypt är obligatoriskt kortlivade och giltiga i 160 timmar, vilket motsvarar drygt sex dagar. Anledningen är att IP-adresser är mer flyktiga än domännamn. De kan byta ägare eller tilldelning betydligt oftare, och därför är tätare omvalidering nödvändig för att upprätthålla förtroendet.

    Samtidigt har Let’s Encrypt även gjort kortlivade certifikat för domännamn allmänt tillgängliga. Dessa är frivilliga och ersätter den tidigare standardlivslängden på 90 dagar med samma sexdagarsperiod.

    Mindre beroende av trasig revokering

    Traditionellt har revokering varit lösningen när ett certifikats privata nyckel komprometterats. I praktiken fungerar revokering dåligt, eftersom många klienter inte kontrollerar spärrlistor pålitligt. Resultatet blir att ett osäkert certifikat ofta fortsätter att accepteras tills det löper ut.

    Kortlivade certifikat angriper problemet på ett mer grundläggande sätt. Om en nyckel läcker blir skadefönstret automatiskt mycket kortare, utan att man behöver förlita sig på revokeringsmekanismer som ofta ignoreras.

    Så skaffar du ett IP-certifikat

    För att utfärda ett kortlivat certifikat för en IP-adress använder du en ACME-klient som stödjer den nya profilen, till exempel Certbot. Du anger din publika IPv4- eller IPv6-adress som identifierare, väljer certifikatprofilen shortlived och genomför validering via HTTP-01 eller TLS-ALPN-01. Klienten måste vara uppdaterad för att stödja denna funktion.

    Framtiden: ännu kortare certifikat

    Let’s Encrypt har även bekräftat sin långsiktiga plan att minska standardlivslängden för certifikat från 90 dagar till 45 dagar under de kommande åren. Målet är att driva hela ekosystemet mot fullt automatiserad certifikathantering och en säkerhetsmodell där komprometterade nycklar får så begränsad påverkan som möjligt.

    Ett stort lyft för självhostning

    För självhostare är IP-adresscertifikat en tydlig game-changer. Behovet av att registrera, konfigurera och underhålla domännamn för enkla eller tillfälliga tjänster försvinner. HTTPS blir något som alltid kan användas, även i små, experimentella eller kortlivade miljöer.

    Ett gemensamt finansierat arbete

    Utvecklingen av IP-baserade certifikat har möjliggjorts med stöd från bland andra Open Technology Fund och Sovereign Tech Agency, tillsammans med Let’s Encrypts sponsorer och donatorer.

    Kortlivade och IP-baserade certifikat är nu allmänt tillgängliga från Let’s Encrypt och markerar ett viktigt steg mot ett enklare, säkrare och mer flexibelt internet.

    https://letsencrypt.org/2026/01/15/6day-and-ip-general-availability

    ”`html
    FAKTARUTA: HTTPS, certifikat och vad nyheten betyder

    Vad är ett SSL-/TLS-certifikat?

    Ett SSL-certifikat (idag säger man oftast TLS-certifikat) är ett digitalt intyg som gör att anslutningen till en server blir krypterad. Det är därför du ser ett hänglås i webbläsaren när allt är säkert.

    • Utan certifikat: information kan skickas öppet.
    • Med certifikat: information skickas låst och skyddad.

    Vad är DNS?

    DNS är internets adressbok. Människor använder namn som example.com, men datorer använder IP-adresser som 192.0.2.1 eller 2001:db8::1. DNS översätter alltså namn till nummer.

    example.com → 192.0.2.1

    Vad är nytt med Let’s Encrypt?

    Nu kan man få HTTPS-certifikat direkt för en IP-adress. Det betyder att du kan ha säker HTTPS även om du inte vill (eller kan) använda ett domännamn.

    Tidigare
    https://minserver.example.com ✅
    https://192.0.2.1 ❌ (ofta)
    Nu
    https://192.0.2.1 ✅

    Väldigt lätt sammanfattning

    Förr behövde du nästan alltid ett namn (domän) för att få hänglåset. Nu kan du få hänglåset även på en ren sifferadress (IP). Det gör självhostning, hemmalabb och testservrar enklare att säkra.

    Obs: IP-certifikat är kortlivade (cirka 6 dagar). Det gör att de behöver förnyas ofta, men minskar också risken om en nyckel skulle läcka.

    ”`
  • GNOME 50: ett stort steg mot framtidens Linux-skrivbord

    GNOME 50 markerar början på ett av de största teknikskiftena i skrivbordsmiljöns historia. Med Wayland som enda grafikgrund, förbättrad hårdvaruhantering och tydligt fokus på framtidens arbetsflöden tar GNOME ett avgörande steg bort från äldre lösningar. Den nyligen släppta alfaversionen ger en första inblick i vad som väntar när den färdiga versionen lanseras våren 2026.

    GNOME 50: ett stort steg mot framtidens Linux-skrivbord

    Projektet GNOME har nu släppt den första alfaversionen av GNOME 50. Det är startskottet för en utvecklingscykel som kulminerar i den slutliga versionen den 18 mars 2026. Redan i detta tidiga skede blir det tydligt att GNOME 50 inte är en vanlig uppdatering, utan ett av de mest genomgripande teknikskiftena i projektets historia.

    Wayland tar helt över – X11 fasas ut

    Den största nyheten är att GNOME nu på allvar lämnar X11 bakom sig. I GNOME 50 tas X11-stödet bort i flera centrala komponenter, och skrivbordsmiljön blir i praktiken helt Wayland-baserad. Möjligheten att starta andra X11-skrivbord finns kvar via en per-användar-X-server, men GNOME självt går vidare utan den gamla grafikstacken.

    Bakgrunden är att X11 är svårt att säkra och begränsande för modern grafik. Wayland är enklare, säkrare och bättre anpassat för dagens krav som högupplösta skärmar, pekinmatning och flera grafikkort.

    Smartare inloggning och grafiska sessioner utan skärm

    GNOME 50 introducerar ett första steg mot att kunna spara och återställa skrivbordssessioner. Det betyder att öppna program och fönster i framtiden kan återställas efter omstart eller utloggning, något många användare länge efterfrågat.

    En annan nyhet är tjänsten gnome-headless-session@<användarnamn>.service. Den gör det betydligt enklare att starta grafiska sessioner utan fysisk skärm, till exempel vid fjärrskrivbord via RDP eller i servermiljöer.

    Inloggningshanteraren GDM får också stöd för det nya kernel-attributet boot_display, som ersätter det äldre boot_vga. Detta är särskilt viktigt för moderna AMD-grafikkort, som inte längre har traditionellt VGA-stöd.

    Mutter 50: starkare grafikmotor under huven

    Fönsterhanteraren Mutter har fått omfattande förbättringar. Bland nyheterna finns bättre hantering av kaklade skärmar, förbättrade Sticky Keys, inbyggt stöd för Xwayland-skalning och bättre prestanda vid användning av flera grafikkort. Stöd för nya färg- och pixel­format samt mer avancerade färginställningar via KMS gör att GNOME står bättre rustat för framtida skärmar och grafikarbetsflöden.

    Nautilus och Inställningar blir snabbare och tydligare

    Filhanteraren Nautilus (Filer) får flera användarvänliga förbättringar. Det går nu att kombinera flera filtypsfilter vid sökning, miniatyrbilder laddas effektivare och massomdöpning har fått en mer genomarbetad design. Minnesanvändningen har dessutom minskat, vilket märks särskilt i stora kataloger.

    GNOME Inställningar utvecklas vidare med bättre färgkalibrering, nya tillgänglighetsfunktioner och förbättrad översättning i skärminställningarna. I panelen för multitasking dyker också ett nytt reglage upp för spara och återställa sessioner.

    Webb, appar och spel får märkbara förbättringar

    Webbläsaren Epiphany (GNOME Web) har nu ett inbyggt val för att dölja cookie-banners, ett uppdaterat säkerhetsgränssnitt och ett mer logiskt placerat läsläge. Kalendern har förbättrats för skärmläsare och fått en omarbetad snabb­inmatning, medan Kartor har fått en ny layout med sidofält på datorer och bottenpanel på mobila enheter.

    Även mindre appar och spel utvecklas vidare. Sudoku får nya funktioner för att dela och spara spel, Quadrapassel har bättre stöd för handkontroller och Systemövervakaren visar information tydligare med lägre minnesförbrukning.

    Stabilitet, hårdvara och detaljer bakom kulisserna

    GNOME 50 innehåller också många förändringar som inte alltid syns direkt. Stödet för NVIDIA-hårdvara vid viloläge har förbättrats, ljussensorer hanteras smartare och delningstjänster kan nu startas oberoende av nätverksstatus. Till och med påminnelsen om donationer har justerats till lägre prioritet.

    När kan man testa GNOME 50?

    GNOME 50 alpha är nu tillgänglig för testning, men det är viktigt att komma ihåg att detta är en instabil förhandsversion. Betaversionen väntas i början av februari 2026 och Release Candidate i mars, inför den slutliga lanseringen den 18 mars.

    Den som vill prova redan nu kan ladda ner GNOME OS-installationsavbilden eller bygga systemet själv med hjälp av BuildStream-projektets officiella snapshot.

    Ett tydligt generationsskifte

    GNOME 50 är mer än en vanlig versionsuppdatering. Det är ett tydligt generationsskifte där gamla tekniska arv lämnas bakom, samtidigt som grunden läggs för ett säkrare, snabbare och mer modernt Linux-skrivbord. För användarna märks det i form av bättre flyt och stabilitet, men under ytan är det början på nästa stora kapitel i GNOME-projektets historia.

    https://discourse.gnome.org/t/gnome-50-alpha-released/33616

    GNOME 50 — Faktaruta
    Status: Alpha (förhandsversion)
    Planerad slutrelease: 18 mars 2026
    Största teknikskiftet: Wayland-only (X11 tas bort i flera kärnkomponenter)
    GDM: stöd för Linux-kärnans boot_display (ersätter boot_vga) för att hitta primär GPU
    Nyhet: tidigt stöd för spara/återställa session
    Headless: ny tjänst gnome-headless-session@<användare>.service (praktiskt för RDP)
    Mutter 50 alpha: bl.a. förbättringar för multi-GPU, Xwayland-skalning, färgformat och KMS-färgegenskaper
    Testa: GNOME OS-installationsavbild eller bygg via BuildStream-snapshot (obs: kan innehålla buggar)
  • Tails 7.4 – anonymt Linux-operativsystem släppt med beständiga språk- och formatinställningar

    Ondskan bakom Chat control även kallad Statsi 2.0 bli ledsen i ögat när du kör Tails

    Tails 7.4 – anonymt Linux-operativsystem släppt med beständiga språk- och formatinställningar

    I tider då onda politiska krafter inom EU vill skapa ett STASI 2.0 genom förslag som Chat Control, blir Tails en allt viktigare Linux-distribution.

    Tails är ett säkerhetsfokuserat, portabelt Linux-operativsystem som är utformat för att bevara användarens anonymitet och integritet. Systemet körs direkt från ett USB-minne eller DVD och lämnar inga spår på den dator som används. All internettrafik tvingas genom Tor-nätverket och stark kryptering används för filer och kommunikation, vilket gör Tails särskilt lämpat för journalister, visselblåsare, aktivister och andra som behöver skydd mot övervakning och censur.

    Denna utgåva levereras med Linux-kärnan 6.12.63 LTS från Debian 13 ”Trixie”-arkiven, Tor Browser 15.0.4 samt Mozilla Thunderbird 140.6.0.

    Tails 7.4 har släppts i dag som den fjärde mindre uppdateringen i Tails 7.x-serien av denna portabla Linux-distribution baserad på Debian GNU/Linux, utformad för att skydda användaren mot övervakning och censur.

    En månad efter Tails 7.3.1 introducerar Tails 7.4 en ny funktion som gör det möjligt att spara språk, tangentbordslayout och format från välkomstskärmen till USB-minnet och få dem automatiskt tillämpade när Tails startas om.

    ”Om du aktiverar detta alternativ sparas dina språk- och formatinställningar okrypterat på USB-minnet för att göra det enklare att skriva lösenfrasen till ditt beständiga lagringsutrymme (Persistent Storage),” uppger utvecklarna.

    Uppdaterad Tor Browser och Thunderbird

    Tails 7.4 uppdaterar standardwebbläsaren till Tor Browser 15.0.4, en större uppdatering baserad på Mozilla Firefox 140 ESR. Denna version introducerar bland annat stöd för vertikala flikar och flikgrupper, samt en ny enhetlig sökknapp i adressfältet.

    Samtidigt uppdateras standard-e-postklienten till Mozilla Thunderbird 140.6.0 och Linux-kärnan till version 6.12.63 LTS från Debian 13 ”Trixie”.

    BitTorrent-stöd tas bort

    I denna version tas stödet för BitTorrent-nedladdningar bort.

    ”I och med den pågående övergången från BitTorrent v1 till v2 kan de BitTorrent v1-filer som vi hittills har tillhandahållit bli en säkerhetsrisk. Vi anser inte att en uppgradering till BitTorrent v2 är värd den extra migrations- och underhållskostnaden för vårt team,” säger utvecklarna.

    Buggfixar och förbättringar

    Flera fel har åtgärdats i Tails 7.4, bland annat problem med att öppna .gpg-krypterade filer i Kleopatra via dubbelklick eller alternativet ”Öppna med Kleopatra”, en skrivbordskrasch som uppstod när VeraCrypt-volymer låstes upp med fel lösenord, samt inkonsekvent användning av 24-timmars tidsformat i toppfältet och på låsskärmen.

    Tillgänglighet och uppgradering

    Mer information finns i versionsanteckningarna för Tails 7.4. Versionen är tillgänglig för nedladdning redan nu från den officiella webbplatsen som ISO- och USB-avbilder för 64-bitars system. Automatiska uppgraderingar stöds från Tails 7.0, 7.1, 7.2 och 7.3.1, men det är även möjligt att genomföra en manuell uppgradering.

    https://tails.net/install/index.en.html

    $ facts –tails 7.4
    Release: Tails 7.4 (Tails 7.x, minor update)
    Bas: Debian GNU/Linux (paket från Debian 13 “Trixie”)
    Kernel: Linux 6.12.63 LTS
    Webbläsare: Tor Browser 15.0.4 (baserad på Firefox 140 ESR)
    E-post: Thunderbird 140.6.0
    Ny funktion
    Spara språk, tangentbordslayout och format från Welcome Screen till USB (sparas okrypterat för att underlätta upplåsning av Persistent Storage).
    Ändringar
    • BitTorrent-stöd borttaget (v1→v2-övergång bedömd som säkerhetsrisk/underhållskostnad).
    • Buggar fixade: öppning av .gpg-filer i Kleopatra, krasch vid fel VeraCrypt-lösenord, samt mer konsekvent 24-timmars klockformat.
    Uppgradering: automatiskt från 7.0 / 7.1 / 7.2 / 7.3.1 (eller manuellt).
  • Debian Linux på OpenWrt One

    En öppen router som kör Debian i stället för ett avskalat router-OS? Med Collabora-projektet openwrt-one-debian kan OpenWrt One förvandlas från nätverksapparat till en liten, strömsnål Linux-dator med apt, systemtjänster, utvecklingsverktyg och till och med containerstöd – tack vare routerns relativt kraftfulla hårdvara och möjlighet till NVMe-lagring.

    LM Ericssons fälttelefon M/37, även kallad fältapa, sitter en skylt med texten ”Fienden lyssnar”. I en tid då många ”nätverks produkter” levereras med sluten källkod från kommunistiska diktaturer som Kina, borde kanske även vanliga konsumentroutrar märkas med en liknande skylt. Eller så skaffar man hårdvara och bygger sin router själv.

    Debian Linux på en router – när nätverksprylen blir en riktig dator

    Att köra ett fullskaligt Linux-operativsystem på en router låter kanske som något för extrema entusiaster. Men tack vare ett nytt projekt från Collabora är detta nu fullt möjligt – och dessutom praktiskt – på den öppna routern OpenWrt One.

    Från router till miniserver

    Utvecklaren Sjoerd Simons har skapat projektet openwrt-one-debian, en uppsättning skript och verktyg som gör det möjligt att installera Debian GNU/Linux direkt på OpenWrt One.

    Projektet använder ett Rust-baserat installationsverktyg som installerar Debian på routerns NVMe-lagring. Resultatet är att enheten inte längre är begränsad till ett litet inbyggt system, utan i stället kan köra ett komplett Linux med:

    • Debians vanliga pakethantering
    • Fullt stöd för systemtjänster
    • Möjlighet att köra containrar
    • Utvecklingsverktyg och egna tjänster

    För utvecklare och avancerade användare innebär detta att OpenWrt One förvandlas från en ren nätverksapparat till en kompakt, generell Linux-dator.

    Varför Debian i stället för ett router-OS?

    De flesta routrar kör mycket begränsade operativsystem, optimerade för stabilitet och låg resursförbrukning snarare än flexibilitet. OpenWrt är redan ovanligt öppet, men Debian tar steget fullt ut.

    I stället för ett specialanpassat “embedded userspace” får användaren ett välbekant Linux-ekosystem med samma arbetsflöden som på servrar och stationära datorer. Det gör det enklare att installera programvara, utveckla egna lösningar och återanvända befintlig kunskap.

    Hårdvara som räcker till

    Att Debian fungerar bra på OpenWrt One beror på att hårdvaran är ovanligt kraftfull för att vara en router. Enheten bygger på MediaTek Filogic 820 och är utrustad med:

    • Dual-band Wi-Fi 6
    • 2,5 Gbit/s WAN och 1 Gbit/s LAN
    • 1 GB DDR4-minne
    • 256 MB NAND-flash och 16 MB NOR för återställning
    • M.2-plats för SSD (NVMe)
    • USB-C seriell konsol och USB 2.0
    • Stöd för Power over Ethernet

    Detta placerar OpenWrt One närmare en liten server eller enkortsdator än en traditionell hemrouter.

    En ovanligt öppen router

    OpenWrt One sticker även ut genom att vara helt öppen och väldokumenterad. I en marknad där många nätverksprodukter är låsta med stängda bootloaders och bristfällig dokumentation är detta ovanligt.

    Enligt Sjoerd Simons är just detta en av poängerna: hårdvaran är byggd för att kunna användas till mer än sitt ursprungliga syfte. Att köra ett allmänt Linux-system som Debian på den blir därför både möjligt och meningsfullt.

    För vem är detta?

    Projektet riktar sig främst till utvecklare, entusiaster och avancerade användare som vill tänja på gränserna för vad en router kan göra. Installationen kräver viss teknisk kunskap, men dokumentation och instruktioner finns tillgängliga på GitHub.

    För den som vågar prova väntar en strömsnål, kompakt Linux-maskin som kombinerar serverfunktioner med avancerade nätverksmöjligheter – ett tydligt exempel på hur gränsen mellan router och dator håller på att suddas ut.

    https://www.collabora.com/news-and-blog/news-and-events/openwrt-one-meets-debian.html

    https://openwrt.org/toh/openwrt/one

    Här kan man köpa OpenWRT One Hårdvara

    https://www.amazon.se/youyeetoo-Banana-OpenWrt-One-Motherboard/dp/B0DJW84RNL/

    FAKTA: OpenWrt

    OpenWrt är ett fritt och öppet Linux-baserat operativsystem för routrar och andra inbyggda enheter. Till skillnad från många tillverkares låsta firmware är OpenWrt byggt för att kunna uppdateras, anpassas och byggas ut.

    • Öppenhet & kontroll: källkod och byggsystem är öppna – du äger konfigurationen.
    • Modulärt tänk: installera bara det du behöver (paket, tjänster, drivrutiner).
    • Stabilitet över tid: säkerhetsfixar och uppgraderingar kan fortsätta även när tillverkaren slutar bry sig.
    • Nätverk först: fokus på robust routing, brandvägg, VLAN, QoS och finmaskig trafikstyrning.
    • Hackbarhet: en router kan bli allt från VPN-gateway och adblock/DNS till IoT-hubb eller liten server.
  • Opera GX , webläsaren som är optimerad för gameing

    Den spelinriktade webbläsaren Opera GX är på väg till Linux – ett besked som säger mer än bara att ännu ett program byter plattform. När Opera nu bekräftar att en Linux-version är under aktiv utveckling speglar det både Linux ökande betydelse som spelplattform och en bredare förändring i hur kommersiell mjukvara ser på det öppna operativsystemet.

    Den spelinriktade webbläsaren Opera GX är på väg till Linux. Det bekräftade Opera Software nyligen via ett inlägg på X, där företaget konstaterade att utvecklingen av en Linux-version pågår aktivt. Hittills har Opera GX endast funnits för Windows och macOS, men det är alltså på väg att ändras.

    Vad är Opera GX och varför väcker den intresse?

    Opera GX är en Chromium-baserad webbläsare som utvecklats med gamers i fokus. Till skillnad från traditionella webbläsare innehåller den funktioner som gör det möjligt att begränsa hur mycket CPU, RAM och nätverk webbläsaren får använda, så att den inte konkurrerar med spel om systemresurser. Därtill kommer omfattande möjligheter att anpassa gränssnitt, färger, ljud och visuella effekter.

    Resultatet är en webbläsare som inte bara är ett verktyg för surfning, utan en del av själva spelmiljön.

    Linux som spelplattform – inte längre en nisch

    Att Opera GX nu utvecklas för Linux kan verka oväntat, men speglar egentligen en tydlig utveckling. Linux har under de senaste åren etablerat sig som en allt mer relevant plattform för spel. På Steam står Linux nu för över tre procent av användarna, och siffran fortsätter att stiga.

    Utvecklingen drivs bland annat av bättre grafikstöd, Vulkan, förbättrade drivrutiner och initiativ som Steam Deck. Samtidigt har moderna Linux-distributioner blivit betydligt mer lättillgängliga för vanliga användare. Ett konkret exempel är Zorin OS, utvecklat av Zorin Group, där version 18 på kort tid passerat två miljoner nedladdningar.

    För mjukvaruföretag innebär detta att Linux inte längre kan ignoreras.

    AI-funktioner – en möjlig konflikt

    Operas besked har också väckt diskussion i Linux-communityn, särskilt kring Opera GX:s inbyggda AI-funktioner. Webbläsaren innehåller bland annat en AI-assistent, kontextkänsliga svar, multimediaanalys samt röst- och textinteraktion.

    Här möts två olika filosofier. Många Linux-användare föredrar minimalistiska system, tydlig kontroll över vad som installeras och funktioner som aktiveras först efter uttryckligt val. Täta integrationer med AI och molntjänster ses ibland som onödigt tunga eller integritetskänsliga.

    Frågan blir därför om Opera GX kommer att erbjuda tillräcklig flexibilitet på Linux, till exempel genom att låta AI-funktioner vara helt valfria.

    Mer än en webbläsare

    Oavsett hur väl Opera GX tas emot på Linux är satsningen i sig betydelsefull. Den visar att Linux i allt högre grad betraktas som en fullvärdig plattform för spel, kreativt arbete och vardagsanvändning.

    Om Opera GX lyckas kombinera sitt spelinriktade koncept med Linux-användarnas förväntningar återstår att se. Men beslutet att över huvud taget utveckla en Linux-version säger redan mycket om hur landskapet för både webbläsare och operativsystem håller på att förändras.

    https://www.opera.com/gx

    Nyheten kom ifrån

    Linuxiac

    Och för den vill spela Digger ifrån 1983 i webläsare så kan man göra det på

    https://www.futrega.org/digger

    FAKTARUTA: OPERA GX
    TypChromium-baserad webbläsare med gamerfokus
    PlattformarWindows, macOS (Linux under utveckling enligt Opera)
    KärnidéMer kontroll över resurser och utseende medan du spelar
    KÄNnetecken
    • > CPU-/RAM-/nätverksbegränsare (för att webbläsaren inte ska sluka resurser)
    • > Omfattande UI-teman, färger och ljud
    • > Integreringar för spelstreaming och community
    • > Inbyggda AI-funktioner (kan ofta vara valfria beroende på upplägg)
    ATT TÄNKA PÅ (LINUX)

    Linux-användare brukar uppskatta “opt-in” och minimalism. Hur GX balanserar AI och integritet kan påverka mottagandet.

  • Forgejo 14.0 – Egen hostad lösning för kodsamarbete

    Forgejo är en fri och community-driven plattform för kodsamarbete som används för att lagra, granska och utveckla programvara tillsammans. Den bygger på Git, ett distribuerat versionshanteringssystem som gör det möjligt för utvecklare att spåra förändringar i källkod, arbeta parallellt och slå samman arbete på ett kontrollerat sätt. Med Forgejo får organisationer och individer ett självhämtat alternativ till kommersiella kodplattformar, där de själva har full kontroll över data, arbetsflöden och säkerhet, samtidigt som de drar nytta av moderna funktioner för ärendehantering, kodgranskning och automatisering.

    Forgejo 14.0 släpptes den 15 januari 2026 och är en tydlig milstolpe för den community-utvecklade, självhämtade Git-plattformen. Versionen fokuserar på att göra det dagliga arbetet smidigare för användare, samtidigt som den stärker tillförlitlighet och säkerhet för administratörer och driftansvariga. Resultatet är en mer robust och långsiktigt hållbar kodplattform, utan att ge avkall på projektets öppna och självständiga filosofi.

    Förbättrad sökning i ärenden och pull requests

    En av de mest märkbara förbättringarna i Forgejo 14.0 är den nya sökfunktionen för ärenden och pull requests. Direkt i sökfältet kan användaren nu använda enkla inline-filter för att begränsa resultat baserat på exempelvis status, vem som skapat ärendet eller hur resultaten ska sorteras. Det gör att man snabbare kan hitta rätt bland stora mängder diskussioner och kodgranskningar, utan att behöva växla mellan olika menyer eller avancerade sökdialoger. En inbyggd hjälptext i gränssnittet förklarar hur filtren används, vilket sänker tröskeln även för mindre erfarna användare.

    Ny webbredigerare för snabbare och mer tillgänglig redigering

    Den webbaserade filredigeraren har fått en genomgripande förändring. Den tidigare lösningen, baserad på Microsofts Monaco-editor, ersätts nu av CodeMirror. Bakgrunden till bytet är att Monaco visade sig vara onödigt tung för Forgejos vanligaste användningsfall, som ofta handlar om snabba ändringar i enstaka filer. Med CodeMirror förbättras laddningstider och prestanda märkbart, samtidigt som tillgänglighet och mobilanvändning fungerar bättre. För många användare innebär detta att webbredigering nu känns mer direkt och pålitlig, snarare än som ett undantag man helst undviker.

    Förfinat gränssnitt och fortsatt arbete utan JavaScript

    Forgejo 14.0 innehåller flera mindre men viktiga förbättringar i användargränssnittet. Förhandsvisning av CITATION-filer har blivit mer flexibel, med möjlighet att växla mellan CFF- och BibTeX-format direkt i vyn. Samtidigt fortsätter arbetet med att göra Forgejo fullt användbart även utan JavaScript. I den nya versionen går det att posta kommentarer och komma åt fler menyer även när JavaScript är avstängt. Detta stärker både tillgänglighet och robusthet, och gör Forgejo mer motståndskraftigt mot framtida förändringar i webbläsare och teknik.

    Kraftigt förbättrade Forgejo Actions

    Automatiseringssystemet Forgejo Actions har utvecklats rejält i version 14.0. Hanteringen av förtroende för workflows som kommer från pull requests har blivit tydligare och mer detaljerad. Projektägare kan nu enkelt välja om ett workflow ska godkännas en gång, alltid tillåtas eller helt nekas, och tidigare beslut kan återkallas. Det ger bättre kontroll över säkerheten i projekt där externa bidrag är vanliga.

    Samtidigt har synligheten i Actions-gränssnittet förbättrats. När ett jobb väntar på en specifik runner visas detta tydligt som ett väntande tillstånd, vilket gör det enklare att förstå varför en pipeline inte startar. Stöd för concurrency-grupper, dynamiska matriser och runs-on-definitioner som bestäms av tidigare jobb gör dessutom att mer avancerade och intelligenta workflows kan byggas, anpassade efter projektets faktiska behov.

    Förbättrad databasdrift och ökad stabilitet

    På driftsidan åtgärdar Forgejo 14.0 flera långvariga problem. Ett känt fel som kunde leda till att commit_status-tabellen fylldes med miljontals redundanta poster har nu rättats till. Ett nytt kommandoradsverktyg gör det möjligt att rensa bort dessa poster efter uppgradering, vilket i praktiken kan minska datamängden med över 97 procent. Databashanteringen har också förbättrats genom att deadlocks i stort sett eliminerats och genom att foreign keys införts för att förhindra inkonsekvent data vid uppgraderingar.

    Skärpt säkerhet och moderniserat CSRF-skydd

    Säkerheten har fått särskild uppmärksamhet i Forgejo 14.0. När Forgejo är konfigurerat att själv hantera SSH-åtkomst kontrolleras nu authorized_keys-filen redan vid uppstart. Om oväntade nycklar upptäcks vägrar tjänsten starta, vilket tvingar administratören att undersöka och åtgärda problemet innan systemet tas i drift. CSRF-skyddet har samtidigt skrivits om till en stateless-lösning baserad på webbläsarens fetch-metadata. Det innebär att användare kan ha flikar öppna under lång tid utan att riskera att formulär slutar fungera när de väl skickas.

    Sammanfattning och framtidsblick

    Forgejo 14.0 är en genomtänkt och mogen uppdatering som kombinerar förbättrad användarupplevelse med tydliga vinster för säkerhet och driftsäkerhet. För både utvecklare och administratörer innebär versionen ett mer pålitligt verktyg i vardagen. Nästa stora steg blir Forgejo 15.0 LTS, planerad till april, som väntas ge långtidssupport och ytterligare stabilitet för organisationer som satsar på Forgejo i produktion.

    https://forgejo.org/download

    Forgejo 14.0 – fakta
    Vad är Forgejo?
    Självhostad kodplattform (Git forge) för repo, ärenden, PR och CI.
    Vad är Git?
    Distribuerad versionshantering som spårar ändringar och möjliggör samarbete.
    Release
    15 januari 2026
    Största UI-nyheterna
    Inline-filter i Issue/PR-sök + webbredigerare byter från Monaco till CodeMirror.
    Bättre utan JavaScript
    Fler menyer och kommentarer fungerar även med JS avstängt.
    Actions
    Tydligare trust-kontroller, “waiting”-status, concurrency-grupper och dynamiska matriser.
    Drift & databas
    Fix för commit_status-bloat + CLI-rensning, färre deadlocks och bättre dataintegritet.
    Säkerhet
    Validerar authorized_keys vid start + stateless CSRF-skydd (fungerar bättre med långöppna flikar).



  • Wine 11 – ett stort steg framåt för Windows-program på Linux

    Wine 11 markerar ett av de största stegen framåt i projektets historia och befäster Wine som den ledande lösningen för att köra Windows-program på Linux och andra Unix-liknande system. Med färdigställd WoW64-arkitektur, tydliga prestandaförbättringar genom NTSync, utökat Vulkan-stöd och bättre integration med moderna skrivbordsmiljöer lägger version 11 grunden för snabbare, stabilare och mer framtidssäker Windows-kompatibilitet utan Windows.

    Wine 11.0 har nu släppts som den senaste stabila versionen av den fria och öppna kompatibilitetsplattformen som gör det möjligt att köra Windows-program och spel på Linux, macOS och andra Unix-liknande operativsystem. Versionen kommer ungefär ett år efter Wine 10 och är resultatet av ett intensivt utvecklingsår med över 6 300 ändringar och mer än 600 rättade fel.

    Prestanda och synkronisering

    En av de mest betydelsefulla nyheterna i Wine 11 är stödet för NTSync, en ny mekanism för tråd- och objektsynkronisering som utnyttjar ett Linux-kärnmodul. När modulen finns tillgänglig, från och med Linux 6.14, kan Wine använda effektivare synkroniseringsprimitiver, vilket ger tydliga prestandaförbättringar i många moderna spel och applikationer.

    Stöd för att ändra trådprioriteter är nu implementerat på både Linux och macOS. På Linux är detta begränsat av systemets nice-inställningar, men ger ändå bättre kontroll för program som är känsliga för schemaläggning. Även synkroniseringsbarriärer i NTDLL är nu på plats.

    WoW64 – färdig arkitektur

    Den nya WoW64-arkitekturen, som introducerades experimentellt i Wine 9, betraktas nu som helt färdig och fullt stödd. Den har i praktiken funktionsparitet med den äldre lösningen, men med en modernare och mer framtidssäker design.

    16-bitars Windows-program stöds även i den nya WoW64-miljön. Samtidigt är rena 32-bitars Wine-prefix nu föråldrade. En enda wine-binär ersätter tidigare uppdelning i wine och wine64 och väljer automatiskt rätt körläge beroende på vilket program som startas.

    Grafik, Vulkan och Direct3D

    Wine 11 fortsätter att flytta tyngdpunkten mot Vulkan. Hårdvaruaccelererad H.264-avkodning via Direct3D 11 är nu implementerad med hjälp av Vulkan Video, förutsatt att Vulkan-renderaren används. Det finns även ett första stöd för Vulkan-baserad videodekodning i WineD3D.

    Stödet för äldre Direct3D-funktioner i Vulkan-renderaren har förbättrats, inklusive punktstorlekar, flat shading, alpha-test och flera äldre resursformat. Samtidigt är Vulkan-renderaren ännu inte helt i nivå med OpenGL-renderaren och är därför inte standardvalet i denna version.

    EGL används nu som standard för OpenGL-rendering på X11, medan GLX finns kvar som reservlösning. Detta förenklar grafikkedjan och förbättrar kompatibiliteten på sikt.

    Wayland och skrivbordsintegration

    Wayland-drivrutinen har tagit viktiga kliv framåt. Wine 11 introducerar urklippsstöd, stöd för inmatningsmetoder samt bättre hantering av formade och färgnycklade fönster. Prestandan i fönsterrelaterade funktioner har också förbättrats genom användning av delat minne mellan processer.

    Även X11-integrationen har förbättrats, med bättre samspel med fönsterhanterare och stöd för exklusivt helskärmsläge, något som särskilt gynnar äldre spel.

    Hårdvara, Bluetooth och inmatning

    Stödet för spelkontroller och annan kringutrustning har förbättrats avsevärt. Fler joysticks fungerar nu via hidraw-backend, force feedback är mer tillförlitligt och Windows.Gaming.Input-API:t har fått bättre täckning. En ny konfigurationsflik har lagts till i kontrollpanelen för handkontroller.

    Bluetooth-stödet har byggts ut med möjlighet att upptäcka enheter, grundläggande parkoppling samt initialt stöd för Bluetooth Low Energy-tjänster via Windows-API:erna, under förutsättning att systemet använder BlueZ på Linux.

    Multimedia, språk och ramverk

    På multimediaområdet har ljud- och videokedjor förbättrats, bland annat med bättre strömhantering i DirectSound och förbättrat stöd för olika videoformat och codecs. Typed Arrays stöds nu i JavaScript-motorn, vilket förbättrar kompatibiliteten med moderna webbaserade komponenter i Windows-program.

    Internationellt stöd har uppdaterats med nya språk och lokaler baserade på Unicode CLDR version 48, Unicode-standarden 17.0 samt tidszonsdata från IANA 2025a.

    Inom .NET, Mono och WinRT finns ny funktionalitet som gör att fler applikationer fungerar korrekt, inklusive stöd för WinRT-undantag och möjlighet att generera WinRT-metadata.

    Tillgänglighet och sammanfattning

    Wine 11 finns tillgängligt som källkod från WineHQ:s webbplats och kommer successivt att dyka upp i Linuxdistributionernas paketförråd. För den som använder Wine regelbundet innebär version 11 en tydlig förbättring i både prestanda, kompatibilitet och framtidssäkring.

    Med färdig WoW64-arkitektur, starkare Vulkan-integration och bättre stöd för moderna Linux-miljöer är Wine 11 ett av de mest betydelsefulla släppen i projektets historia.

    https://www.winehq.org

    Fakta: Wine 11
    Typ: Fri och öppen kompatibilitetslager för att köra Windows-appar och spel på Unix-liknande system
    Största nyheterna: NTSync-stöd, färdig WoW64-arkitektur, Vulkan H.264-avkodning, urklippsstöd i Wayland, tidigt Vulkan-videodecoderstöd i WineD3D
    Grafik: Förbättrat Direct3D/Vulkan-läge, EGL används som standard för OpenGL på X11
    Skrivbord: Förbättrad fönsterhantering, Wayland-drivrutinen får fler grundfunktioner (bl.a. urklipp)
    Hårdvara: Bättre stöd för kontroller/joysticks och utökningar i Bluetooth (inkl. tidigt BLE-stöd)
    Omfattning: Cirka 6 300 ändringar och 600+ buggfixar



  • Linux Mint 22.3 ”zena” har släppts

    Linux Mint 22.3 ”Zena” är nu ute och bjuder på en stabil LTS-grund, ett tydligt uppdaterat Cinnamon-skrivbord och flera efterlängtade förbättringar i systemverktygen. Med lång supporttid, bättre Wayland-stöd och ett moderniserat användargränssnitt fortsätter Mint att vässa sin position som ett av de mest lättillgängliga Linux-alternativen för vardagsanvändare.

    Nu är Linux Mint 22.3 ”Zena” här – den senaste stabila versionen av det populära Linux-systemet. Utgåvan bygger på Ubuntu 24.04.3 LTS, levereras med Linux-kärna 6.14 och bjuder på en rejäl uppdatering av skrivbordsmiljön Cinnamon, tillsammans med flera förbättringar i systemets verktyg.

    Efter drygt tre veckors betatestning och omkring fyra månader efter föregående version, 22.2 ”Zara”, har Mint 22.3 nu officiellt gått från teststatus till godkänd stabil release. Installationsfilerna håller redan på att spridas till spegelservrar världen över, vilket innebär att de flesta användare kan ladda ner systemet direkt.

    Som LTS-baserad distribution får Linux Mint 22.3 uppdateringar och säkerhetsstöd ända fram till april 2029, vilket gör den särskilt attraktiv för användare som vill ha ett stabilt system över lång tid.

    Cinnamon 6.6 – den stora nyheten

    Den mest märkbara förändringen för användaren är Cinnamon 6.6, den senaste versionen av Mints egen skrivbordsmiljö. Här har programmenyn fått en tydlig ansiktslyftning med ett anpassningsbart sidofält där du själv kan välja vad som ska visas – till exempel användaravatar, platser, bokmärken och favoriter.

    Menyn är också mer flexibel än tidigare, med valfri placering av systemknappar och ett förbättrat sökfält. Dessutom används nu XApp Symbolic Icons, vilket ger enhetliga, stilrena och monokroma ikoner genom hela skrivbordet.

    Bättre inmatning och Wayland-stöd

    Cinnamon 6.6 tar även ett stort steg framåt när det gäller Wayland-kompatibilitet. Tangentbordslayouter och inmatningsmetoder har moderniserats så att både klassiska XKB-layouter och IBus-metoder kan visas och växlas sömlöst.

    Skärmtangentbordet har dessutom skrivits om helt från grunden direkt i Cinnamon. Resultatet är både snyggare grafik och bättre användbarhet, inklusive smidigare byte mellan olika inmatningsmetoder.

    Förbättringar i filhantering och skrivbordet

    Filhanteraren Nemo har fått flera praktiska förbättringar. Det går nu att pausa och återuppta filkopieringar, och sökfunktionen har utökats med stöd för reguljära uttryck. En ny mallhanterare har också integrerats direkt i högerklicksmenyerna.

    På skrivbordet märks även små men välkomna förbättringar, som notifieringsindikatorer per program i panelen och ett enkelt nattljusläge som minskar blått ljus. Fönsterhanteraren har finslipats ytterligare för Wayland, med bland annat stöd för aktiva hörn även i helskärmsläge och mer flexibelt Alt+Tab-beteende.

    Starkare systemverktyg

    Även bakom kulisserna har Linux Mint 22.3 fått kärlek. Säkerhetskopieringsverktyget Timeshift kan nu pausa och återuppta snapshot-körningar, och filöverföringsappen Warpinator har fått stöd för IPv6 samt möjligheten att skicka textmeddelanden under pågående överföringar.

    Dessutom introduceras ett helt omarbetat systeminformationsverktyg som samlar hårdvaru- och drivrutinsinformation på ett ställe, samt ett nytt systemadministrationsprogram där man kan konfigurera mer avancerade inställningar, till exempel startladdaren.

    Ladda ner eller uppgradera

    Linux Mint 22.3 finns tillgänglig i utgåvorna Cinnamon, MATE och Xfce. Installationsfilerna hittas på Mints spegelservrar under katalogen stable/22.3/.

    För dig som redan kör Linux Mint 22.2 ”Zara” är uppgraderingen enkel: uppdatera Uppdateringshanteraren, välj ”Uppgradera till Linux Mint 22.3 Zena” i Redigera-menyn och följ instruktionerna. Uppgraderingen fungerar smidigt och utan större problem i praktiken.

    Det officiella tillkännagivandet väntas inom kort – men redan nu är Linux Mint 22.3 redo för daglig användning.

    https://linuxmint.com

    I vår wiki finns nerladdningslänkar till 22.3 i olika smaker, beronde på vilken fönsterhantare man föredra.

    https://wiki.linux.se/index.php/MiNT#Linux_Mint_22

    $ faktaruta

    Linux Mint 22.3 “Zena” – i korthet

    • Bas: Ubuntu 24.04.3 LTS
    • Kärna: Linux 6.14
    • Support: uppdateringar till april 2029 (LTS-cykel)
    • Skrivbord: Cinnamon 6.6
    • Ny programmeny: omdesign + anpassningsbart sidofält
    • Ikoner: XApp Symbolic Icons (enhetliga, monokroma)
    • Wayland: moderniserad inmatning + bättre kompatibilitet
    • Nemo: pausa/återuppta filjobb + regex-sök + mallar i snabbmenyn
    • Verktyg: Timeshift pausa/återuppta; Warpinator får IPv6 + textmeddelanden
    • ISO-utgåvor: Cinnamon, MATE, Xfce (katalog: stable/22.3/)
    • Uppgradering: via Uppdateringshanteraren → Redigera → “Uppgradera till Linux Mint 22.3 Zena”



  • UNRaid får stöd för hårddisk boot.

    Unraid går in i 2026 med stora ambitioner. Efter ett omvälvande 2025, där Unraid 7-serien lade grunden för en mer modern och flexibel plattform, siktar utvecklarna nu på att ta bort flera av systemets historiska begränsningar. Med planerat stöd för intern boot, mer avancerade lagringskonfigurationer, ett starkare öppet API och ökad transparens i utvecklingsarbetet vill Unraid befästa sin roll som ett av de mest mångsidiga och användarstyrda server-operativsystemen för både hemlabb och mer krävande miljöer.

    Vad är Unraid?

    Unraid är ett Linux-baserat operativsystem som är byggt för att fungera som en flexibel allt-i-ett-plattform för nätverkslagring (NAS), virtualisering och applikationsdrift. Det används främst i hemmaservrar och hemlabb, men har med tiden blivit tillräckligt moget för mer avancerade prosumer- och semi-enterprise-miljöer.

    Det som särskiljer Unraid från traditionella NAS-system är hur lagring hanteras. I stället för klassisk RAID, där alla diskar binds samman i ett strikt och ofta oflexibelt arrangemang, använder Unraid en modell där varje disk har ett eget filsystem. Paritetsdiskar används för dataskydd, men varje datadisk kan läsas individuellt även utanför Unraid. Det gör det möjligt att blanda diskar av olika storlek och prestanda, expandera lagringen stegvis och minska risken för total dataförlust vid hårdvarufel.

    Utöver lagring fungerar Unraid som en komplett serverplattform. Via ett webbaserat gränssnitt kan användaren:

    • köra Docker-containrar för tjänster som medieservrar, molnlagring, backup och webbapplikationer
    • skapa och hantera virtuella maskiner med KVM, exempelvis Windows- eller Linux-system
    • konfigurera nätverk, användare, delningar och säkerhet utan att arbeta direkt i terminalen

    Historiskt har Unraid alltid startats från ett USB-minne, som även fungerat som licensbärare. Detta har gjort installationen enkel och portabel, men har samtidigt varit en svag punkt när det gäller långsiktig driftsäkerhet. Just därför är stödet för intern boot, som nu planeras, en av de största förändringarna i plattformens historia.

    Med åren har Unraid utvecklats från ett nischat lagringssystem till ett samlat server-OS där lagring, virtualisering och applikationer samexisterar i ett och samma gränssnitt. Det är denna helhet som ligger till grund för både de stora förändringarna under 2025 och de ambitiösa planerna för 2026.

    Unraid blickar framåt mot 2026

    Unraid har presenterat sina utvecklingsprioriteringar för 2026 med tydligt fokus på flexibilitet, stabilitet och ökad transparens. Den mest uppmärksammade nyheten är stödet för intern boot, men planen sträcker sig betydligt längre än så.

    Intern boot – slutet på USB-beroendet

    Målet är att göra det möjligt att starta Unraid från annan flash-lagring än USB, exempelvis SATA- eller NVMe-baserade enheter. Detta ger modernare installationsalternativ, minskar risken för driftstopp orsakade av USB-fel och gör Unraid mer lämpat för avancerade installationer där hög tillförlitlighet är ett krav.

    Flera arrayer för mer avancerad lagring

    Unraid planerar även stöd för flera arrayer. I dag är systemet i huvudsak uppbyggt kring en enda array, men framtida versioner ska kunna hantera flera separata lagringsuppsättningar. Det öppnar för mer komplexa scenarier, exempelvis att kombinera olika disktyper, prestandaprofiler och skyddsnivåer i samma system.

    Fortsatt satsning på öppet API

    Utvecklingen av Unraids öppna API fortsätter under 2026. Fokus ligger på djupare integrationer, bättre verktyg och större möjligheter för communityn att bygga egna lösningar ovanpå plattformen. API:t ses som en central byggsten för framtida funktioner och ett mer levande ekosystem.

    Förfining av WebGUI

    Det webbaserade administrationsgränssnittet kommer att fortsätta förbättras stegvis. Unraid betonar prestanda, tydlighet och daglig användbarhet snarare än en total omdesign. Målet är ett modernare och mer lättanvänt gränssnitt utan att bryta befintliga arbetsflöden.

    Offentlig bugg- och funktionsspårning

    En ny offentlig bugg- och feature-tracker ska ge användare bättre insyn i kända problem, planerade förbättringar och utvecklingsstatus. Det innebär ökad transparens och tydligare kommunikation mellan utvecklingsteamet och användarna.

    2025 – året som lade grunden

    2025 beskrivs som ett omvälvande år för Unraid. Med lanseringen av Unraid 7-serien togs flera avgörande steg mot en mer modern och flexibel plattform.

    Unraid 7.0 – ett tekniskt genombrott

    Version 7.0 introducerade fullt integrerat ZFS-stöd, vilket gjorde det möjligt att bygga system helt utan den traditionella Unraid-arrayen. Användare kunde nu skapa rena NVMe-lösningar, speglade pooler och andra högpresterande konfigurationer. Samtidigt tillkom funktioner som snapshots och kloning av virtuella maskiner, inbyggd filhanterare i webbgränssnittet samt integrerat stöd för säker fjärråtkomst via Tailscale.

    Unraid 7.1 – bredare användningsområden

    7.1-serien fokuserade på praktiska förbättringar och nya scenarier. Trådlöst nätverk, import av befintliga ZFS-pooler och ökad stabilitet för nätverk och virtuella maskiner gjorde Unraid mer användbart i både enkla och avancerade miljöer.

    Unraid 7.2 – API och mobilanvändning

    Med 7.2 togs stora kliv inom användarupplevelse och integration. Webbgränssnittet blev fullt responsivt och mobilanpassat, RAIDZ-expansion infördes och API-funktionerna utökades kraftigt.

    Mot 2026 och vidare

    När Unraid nu går in i 2026 är inriktningen tydlig: lyssna på användarna, bygga långsiktigt och leverera förbättringar som stärker både stabilitet och flexibilitet. Med intern boot, flera arrayer, ett starkare API, ett mer polerat webbgränssnitt och ökad öppenhet kring utvecklingen positionerar sig Unraid för nästa fas i sin utveckling – utan att tappa den kontroll och frihet som gjort plattformen populär från början.

    https://unraid.net

    FAKTARUTA: Unraid – nuläge och framtid

    Unraid är ett Linux-baserat NAS- och serveroperativsystem som kombinerar flexibel lagring med Docker-containrar och virtuella maskiner, allt hanterat via ett webbaserat gränssnitt.
    Licens: Kommersiell, proprietär programvara. Unraid är inte open source och kräver betald licens per server (USB- eller kontobaserad licensmodell).
    2026 – planerade prioriteringar
    • Intern boot: möjlighet att starta från annan flash-lagring än USB (t.ex. SATA/NVMe)
    • Flera arrayer: stöd för mer avancerade och parallella lagringskonfigurationer
    • Öppet API: vidareutveckling för djupare integrationer och community-drivna verktyg
    • WebGUI: stegvis modernisering med fokus på prestanda och användbarhet
    • Publik bugg- och feature-tracker för ökad transparens
    2025 – viktiga milstolpar
    • 7.0: fullt integrerat ZFS-stöd, VM-snapshots och kloning, filhanterare i WebGUI, Tailscale-integration
    • 7.1: förbättrad stabilitet, trådlöst nätverk och ZFS-import
    • 7.2: mobilanpassat WebGUI, utökat API och stöd för RAIDZ-expansion


  • Thunderbird 147 – en klassiker som fortsätter att utvecklas

    Thunderbird 147 är här – och även om nyheterna inte skriker efter uppmärksamhet handlar uppdateringen om något minst lika viktigt: stabilitet, tydlighet och vardagsnytta. Med bättre överblick i mapparna, färre krascher och en rad förbättringar under huven fortsätter Mozillas e-postklient att utvecklas i lugn takt, med fokus på användare som vill ha kontroll över sin kommunikation.

    E-postklienten Mozilla Thunderbird har fått en ny stabil version. Thunderbird 147 släpptes samtidigt som Firefox 147 och visar tydligt att projektet fortfarande utvecklas aktivt. Trots att Thunderbird ofta beskrivs som ett ”klassiskt” program får användarna nu flera förbättringar som märks i vardagen – särskilt för dem med stora e-postarkiv och många konton.

    Bättre överblick i mapparna

    En av de mest uppskattade nyheterna är möjligheten att visa fullständig mappsökväg i mappanelen när man använder kompakta vyer. Det gör det enklare att orientera sig i konton med djupa mappstrukturer och många undermappar.

    Thunderbird 147 introducerar också en ny inställning, mail.useLocalizedFolderNames, som låter användaren styra om särskilda mappar som Inkorg, Skickat och Arkiv ska visas med lokaliserade namn eller inte. Detta är särskilt användbart i flerspråkiga miljöer eller i organisationer där man vill behålla en konsekvent mappstruktur.

    Färre buggar och stabilare vardagsanvändning

    En stor del av arbetet i den här versionen har lagts på att åtgärda problem som länge irriterat användare. Bland annat har utvecklarna förbättrat hanteringen av:

    – komprimering av flera mappar samtidigt
    – manuell sortering av undermappar
    – arkivmappar i samlade vyer
    – mappar med mycket långa namn eller djupa hierarkier
    – virtuella mappar och sparade sökningar under IMAP

    Resultatet är ett program som upplevs både stabilare och mer förutsägbart i daglig användning.

    Förbättrad sökning och säkrare e-post

    Sökfunktionen i Thunderbird har fått flera justeringar som gör den mer träffsäker, både när man söker efter meddelanden och när man letar inställningar i programmet. Hanteringen av OpenPGP-signerade mejl har också förbättrats, särskilt vid öppning av signerade .eml-filer.

    För avancerade användare har även vissa kommandoradsfunktioner blivit mer tillförlitliga, vilket underlättar automatisering och integration i större arbetsflöden.

    Kraschfixar och Exchange-förbättringar

    Thunderbird 147 åtgärdar flera allvarligare fel som tidigare kunnat leda till krascher. Det gäller bland annat problem vid Exchange-konton (EWS), tillfällen då alla meddelanden markeras som lästa, samt fel vid tömning av papperskorgen på Exchange-servrar.

    Även SMTP-hanteringen har förbättrats, vilket löser ett problem där programmet kunde låsa sig när många mejl köades för utskick samtidigt.

    Ett moget projekt med framtiden för sig

    Utöver tekniska förbättringar innehåller Thunderbird 147 även visuella och användarrelaterade justeringar samt flera säkerhetsfixar. Sammantaget är detta en uppdatering som kanske inte revolutionerar e-post, men som tydligt visar att Thunderbird fortsätter att finslipas och moderniseras.

    För användare som vill ha en fri, öppen och funktionsrik e-postklient är Thunderbird 147 ännu ett bevis på att projektet är både levande och relevant.

    https://www.thunderbird.net/en-US/thunderbird/all

    Thunderbird 147 – faktaruta
    Typ
    E-postklient (fri och öppen källkod), multiplattform
    Ingår också
    Chatt, adressbok, kalender och nyhets-/flödesfunktioner
    Viktig nyhet
    “Show Full Path” i mappanelen för kompakta vyer (bättre överblick)
    Ny inställning
    mail.useLocalizedFolderNames – växla lokalisering av särskilda mappnamn
    Förbättringar
    Stabilare mapphantering (djupa hierarkier, långa namn, arkiv/virtuella mappar), förbättrad sökning och bättre hantering av signerade .eml (OpenPGP)
    Fixar
    Krasch- och prestandafixar (bl.a. Exchange/EWS), SMTP-häng vid köade utskick, samt diverse UX-justeringar
    Säkerhet
    Innehåller även flera säkerhetsfixar
    Var hämtas?
    Officiell nedladdning: binär för 64-bitars samt källkod (release notes har full changelog)



  • Firefox 147 släppt – fokus på prestanda, grafik och integritet

    Mozilla släpper Firefox 147 – en uppdatering som fokuserar på bättre grafikprestanda, starkare integritet och modernare webbstandarder. Med förbättrat stöd för WebGPU, effektivare videouppspelning, djupare Linux-integration och nya funktioner för både utvecklare och slutanvändare fortsätter Firefox att stärka sin position som ett öppet och integritetsvänligt alternativ på alla plattformar.

    Firefox 147 släppt – fokus på prestanda, grafik och integritet

    En månad efter version 146 har Mozilla lanserat Firefox 147, den senaste uppdateringen av den populära webbläsaren med öppen källkod. Versionen finns nu tillgänglig för nedladdning och innehåller en rad förbättringar inom grafik, säkerhet, webbstandarder och plattformsintegration.

    Utökad grafik- och videoprestanda

    En av de mest märkbara nyheterna är att WebGPU nu är aktiverat som standard på alla macOS-versioner som körs på Apple Silicon. Det ger bättre stöd för avancerad grafik och beräkningstunga webbapplikationer direkt i webbläsaren.

    På Linux- och Windows-system med stödda AMD-grafikkort har Firefox 147 dessutom fått zero-copy-uppspelning för hårdvaruavkodad video. Det minskar minnesanvändningen och förbättrar effektiviteten vid videouppspelning.

    Förbättrad integration i Linux-miljöer

    Firefox följer nu Freedesktop.orgs XDG Base Directory Specification, vilket innebär att konfigurationsfiler och användardata lagras enligt etablerade Linux-konventioner. Resultatet är bättre integration med skrivbordsmiljöer och systemverktyg.

    Användare av GNOME med fönsterhanteraren Mutter får dessutom skarpare rendering på skärmar med fraktionell skalning, eftersom Firefox nu matchar fönster- och renderingsytor mer exakt mot den fysiska pixelmatrisen.

    Starkare integritet och säkerhet

    På säkerhetssidan har Firefox 147 påbörjat övergången från Safe Browsing V4 till V5. Den nya lösningen använder i större utsträckning lokala listor, vilket minskar nätverkskommunikation och därmed förbättrar användarnas integritet, samtidigt som skyddet mot skadliga och nätfiske-webbplatser bibehålls.

    På Android är Site Isolation nu aktiverat som standard, vilket innebär att Firefox för Android når samma säkerhetsnivå som desktopversionen.

    Automatisk Bild-i-bild för bättre multitasking

    En ny användarvänlig funktion är automatisk Bild-i-bild. När funktionen är aktiverad öppnas ett Bild-i-bild-fönster automatiskt om en flik med pågående videouppspelning skickas till bakgrunden. Det gör det möjligt att fortsätta titta på video samtidigt som man arbetar i andra flikar. Inställningen hittas under alternativet för att fortsätta spela upp videor i Bild-i-bild vid flikbyte.

    Snabbare webb med modern komprimering

    Firefox 147 introducerar stöd för Compression Dictionaries enligt IETF RFC 9842. Tekniken gör det möjligt för webbplatser att återanvända gemensamma komprimeringsordlistor, vilket minskar datamängden som behöver överföras och ger snabbare sidladdning, särskilt på långsamma eller begränsade uppkopplingar.

    Dessutom stöder både CompressionStream och DecompressionStream nu Brotli-formatet.

    Nya CSS- och webbplattformfunktioner

    CSS-stödet har byggts ut med flera nyheter, bland annat ankarlokalisering, nya rotrelativa enheter som rcap, rch, rex och ric, samt stöd för counter-* och quotes i ::marker. Firefox stöder nu även CSS Module Scripts, vilket gör det möjligt att importera stilmallar direkt via JavaScript-moduler.

    På lagrings- och webbapplikationssidan tillkommer stöd för Storage-Access-Headers, som gör det möjligt för servrar att använda osegmenterade cookies efter tidigare användarsamtycke. Även module service workers stöds nu.

    Under huven har Unicode-biblioteket ICU uppdaterats till version 78, med stöd för Unicode 17 och nya språk- och regioninställningar.

    Buggrättningar och kompatibilitet

    Firefox 147 innehåller också ett antal riktade korrigeringar. Bland annat har problem med drag-och-släpp, flikmarkering i Windows, HTTP/3-kompatibilitet och språkanpassning åtgärdats. Webbläsaren använder nu Accept-Language-värden som bättre överensstämmer med andra större webbläsare.

    Tillgänglighet

    Firefox 147 kan laddas ner direkt från Mozillas servrar. Windows- och macOS-användare får uppdateringen automatiskt inom de närmaste dagarna, medan Linux-användare kan räkna med att den dyker upp i distributionernas paketförråd inom kort.

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/147.0/linux-x86_64/sv-SE/

    FAKTARUTA: Firefox 147
    • WebGPU: På som standard på macOS med Apple Silicon.
    • Video (AMD): Zero-copy för hårdvaruavkodad video på Linux/Windows (stödda AMD-GPU:er).
    • Linux: Stöd för XDG Base Directory Specification (bättre filplacering enligt standard).
    • GNOME/Mutter: Skarpare rendering vid fraktionell skalning.
    • Säkerhet: Påbörjad migration Safe Browsing V4 → V5 (mer lokalt, mindre nät-exponering).
    • Android: Site Isolation aktiverat som standard.
    • Bild-i-bild: Automatisk PiP vid flikbyte (inställning: “Keep playing videos…”).
    • Prestanda: Compression Dictionaries (RFC 9842) + Brotli i CompressionStream/DecompressionStream.
    • CSS: Anchor positioning, nya r*-enheter, ::marker-stöd, CSS Module Scripts.

Författare: admin

  • GParted 1.8 är här – säkrare partitionering och färre krascher

    GParted, det välkända fria verktyget för att hantera hårddiskpartitioner i Linux, är nu tillbaka med version 1.8. Den nya utgåvan fokuserar på ökad stabilitet, säkrare filsystemskopiering och förbättrad hantering av FAT- och EFI-partitioner – viktiga förbättringar i ett verktyg där tillförlitlighet är avgörande. Efter ungefär ett års väntan är GParted 1.8 nu släppt. Den fria…

  • Bygg en egen ringklocka med ntfy (HTTP, HTTPS och realtidsnotiser)

    Genom att sätta upp en lapp med en QR-kod på dörren kan en besökare enkelt skanna koden med sin mobil och göra dig uppmärksam på att någon vill komma in. Med hjälp av ntfy – en enkel och självhostad notifikationstjänst – kan detta knapptryck omedelbart ge både ljud och visuell signal. Genom att återanvända en…

  • DAXFS – ett nytt Linux-filsystem som läser direkt ur minnet

    DAXFS är ett nytt experimentellt filsystem för Linux som vill göra något ovanligt: låta systemet läsa filer direkt ur delat fysiskt minne, utan omvägen via den traditionella lagringsstacken. Genom att bygga på Direct Access kan samma skrivskyddade data delas mellan flera kernelinstanser och till och med ligga kvar i minne som kommer från GPU:er, FPGA:er…

  • Gammal HP får nytt liv med Linux – perfekt som köks-TV

    En 14 år gammal HP Pavilion All-in-One som annars riskerade att hamna på elektronikskroten har fått nytt liv med Linux – och visat sig fungera utmärkt som både TV och vardagsdator. När de flesta teknikmedier fokuserar på recensioner av sprillans nya datorer väljer linux.se att gå åt motsatt håll. I stället för att jaga det…

  • Fem Linuxdistributioner som gör övergången från Windows enklare

    Att lämna Windows bakom sig behöver varken vara krångligt eller skrämmande. I takt med att fler användare ifrågasätter uppdateringskrav, licensmodeller och kontroll över den egna datorn växer intresset för Linux – ett flexibelt och kostnadsfritt alternativ. Men var börjar man i en värld med otaliga varianter? Här guidar vi dig genom några av de Linuxdistributioner…

  • Bortskänkes : HP Pavilion HDX 9300

    En ovanligt stor och tung klassiker söker nytt hem. HP Pavilion HDX 9300 med Linux (Debian 13) fungerar utmärkt som radio- eller musikdator och passar perfekt för garage, verkstad eller hobbyprojekt. Gratis mot avhämtning i västra Stockholm. Just detta exemplar klarar 1920 × 1080 pixlar (Full HD). Datorn är ursprungligen byggd för Windows Vista, men…

  • Amarok 3.3.2 släppt – fokus på användbarhet och stabilitet

    Amarok fortsätter att finslipas för musikälskare på Linux. Med version 3.3.2 bjuder den KDE-utvecklade musikspelaren på ett mer lättanvänt gränssnitt, bättre överblick i musiksamlingen och en lång rad buggfixar som gör vardagslyssningen både smidigare och stabilare. Den öppna musikspelaren Amarok har fått en ny uppdatering i form av version 3.3.2. Det är den andra buggfixutgåvan…

  • Photoshop går att köra på Linux under wine

    Adobe Creative Cloud har länge varit en av de största bromsklossarna för Linux på skrivbordet. Avsaknaden av officiellt stöd har gjort att många kreativa användare valt att stanna kvar på Windows eller macOS. Nu väcker dock ett nytt communitydrivet genombrott försiktigt hopp: en utvecklare hävdar sig ha löst centrala Wine-problem som länge stoppat Adobes installatörer…

  • Let’s Encrypt gör HTTPS möjligt direkt på IP-adresser

    När vi tänker på säker webbkommunikation förknippar vi nästan alltid HTTPS med domännamn. Men nu suddas den kopplingen ut. Let’s Encrypt har börjat utfärda publikt betrodda TLS-certifikat direkt för IP-adresser, vilket gör det möjligt att kryptera trafik utan DNS, utan domänregistrering och utan omvägar. För självhostare, testmiljöer och tillfälliga system innebär detta ett efterlängtat steg…

  • GNOME 50: ett stort steg mot framtidens Linux-skrivbord

    GNOME 50 markerar början på ett av de största teknikskiftena i skrivbordsmiljöns historia. Med Wayland som enda grafikgrund, förbättrad hårdvaruhantering och tydligt fokus på framtidens arbetsflöden tar GNOME ett avgörande steg bort från äldre lösningar. Den nyligen släppta alfaversionen ger en första inblick i vad som väntar när den färdiga versionen lanseras våren 2026. GNOME…

  • Tails 7.4 – anonymt Linux-operativsystem släppt med beständiga språk- och formatinställningar

    Tails 7.4 – anonymt Linux-operativsystem släppt med beständiga språk- och formatinställningar I tider då onda politiska krafter inom EU vill skapa ett STASI 2.0 genom förslag som Chat Control, blir Tails en allt viktigare Linux-distribution. Tails är ett säkerhetsfokuserat, portabelt Linux-operativsystem som är utformat för att bevara användarens anonymitet och integritet. Systemet körs direkt från…

  • Debian Linux på OpenWrt One

    En öppen router som kör Debian i stället för ett avskalat router-OS? Med Collabora-projektet openwrt-one-debian kan OpenWrt One förvandlas från nätverksapparat till en liten, strömsnål Linux-dator med apt, systemtjänster, utvecklingsverktyg och till och med containerstöd – tack vare routerns relativt kraftfulla hårdvara och möjlighet till NVMe-lagring. Debian Linux på en router – när nätverksprylen blir…

  • Opera GX , webläsaren som är optimerad för gameing

    Den spelinriktade webbläsaren Opera GX är på väg till Linux – ett besked som säger mer än bara att ännu ett program byter plattform. När Opera nu bekräftar att en Linux-version är under aktiv utveckling speglar det både Linux ökande betydelse som spelplattform och en bredare förändring i hur kommersiell mjukvara ser på det öppna…

  • Forgejo 14.0 – Egen hostad lösning för kodsamarbete

    Forgejo är en fri och community-driven plattform för kodsamarbete som används för att lagra, granska och utveckla programvara tillsammans. Den bygger på Git, ett distribuerat versionshanteringssystem som gör det möjligt för utvecklare att spåra förändringar i källkod, arbeta parallellt och slå samman arbete på ett kontrollerat sätt. Med Forgejo får organisationer och individer ett självhämtat…

  • Wine 11 – ett stort steg framåt för Windows-program på Linux

    Wine 11 markerar ett av de största stegen framåt i projektets historia och befäster Wine som den ledande lösningen för att köra Windows-program på Linux och andra Unix-liknande system. Med färdigställd WoW64-arkitektur, tydliga prestandaförbättringar genom NTSync, utökat Vulkan-stöd och bättre integration med moderna skrivbordsmiljöer lägger version 11 grunden för snabbare, stabilare och mer framtidssäker Windows-kompatibilitet…

  • Linux Mint 22.3 ”zena” har släppts

    Linux Mint 22.3 ”Zena” är nu ute och bjuder på en stabil LTS-grund, ett tydligt uppdaterat Cinnamon-skrivbord och flera efterlängtade förbättringar i systemverktygen. Med lång supporttid, bättre Wayland-stöd och ett moderniserat användargränssnitt fortsätter Mint att vässa sin position som ett av de mest lättillgängliga Linux-alternativen för vardagsanvändare. Nu är Linux Mint 22.3 ”Zena” här –…

  • UNRaid får stöd för hårddisk boot.

    Unraid går in i 2026 med stora ambitioner. Efter ett omvälvande 2025, där Unraid 7-serien lade grunden för en mer modern och flexibel plattform, siktar utvecklarna nu på att ta bort flera av systemets historiska begränsningar. Med planerat stöd för intern boot, mer avancerade lagringskonfigurationer, ett starkare öppet API och ökad transparens i utvecklingsarbetet vill…

  • Thunderbird 147 – en klassiker som fortsätter att utvecklas

    Thunderbird 147 är här – och även om nyheterna inte skriker efter uppmärksamhet handlar uppdateringen om något minst lika viktigt: stabilitet, tydlighet och vardagsnytta. Med bättre överblick i mapparna, färre krascher och en rad förbättringar under huven fortsätter Mozillas e-postklient att utvecklas i lugn takt, med fokus på användare som vill ha kontroll över sin…

  • Firefox 147 släppt – fokus på prestanda, grafik och integritet

    Mozilla släpper Firefox 147 – en uppdatering som fokuserar på bättre grafikprestanda, starkare integritet och modernare webbstandarder. Med förbättrat stöd för WebGPU, effektivare videouppspelning, djupare Linux-integration och nya funktioner för både utvecklare och slutanvändare fortsätter Firefox att stärka sin position som ett öppet och integritetsvänligt alternativ på alla plattformar. Firefox 147 släppt – fokus på…