The Document Foundation har släppt LibreOffice 26.2.7, den sjunde och sista underhållsuppdateringen i 26.2-serien. Versionen innehåller ett tjugotal felrättningar, förbättrad kompatibilitet med Microsoft Office, stöd för Web Query-filer i Calc och en uppdaterad Python-tolk. Samtidigt närmar sig slutet för versionsseriens underhåll.
LibreOffice 26.2.7 – sista uppdateringen innan versionsserien pensioneras
Den 3 november 2026 presenterade The Document Foundation LibreOffice 26.2.7. Uppdateringen kommer ungefär två månader efter version 26.2.6 och fokuserar på stabilitet, kompatibilitet och rättningar av problem som rapporterats av användare.
LibreOffice är en fri kontorssvit med öppen källkod som innehåller bland annat ordbehandlaren Writer, kalkylprogrammet Calc och presentationsprogrammet Impress. Programsviten finns för Linux, Windows och macOS och är ett alternativ till Microsoft Office.
Förbättrad kompatibilitet med Microsoft Word
En viktig del av uppdateringen gäller hanteringen av Microsofts DOCX-format.
Tidigare kunde hyperlänkar i automatiskt genererade innehållsförteckningar sluta fungera när dokument öppnades eller redigerades i LibreOffice Writer. Länkarna kunde börja fungera igen efter att innehållsförteckningen uppdaterats, men problemet kunde återkomma.
Ett annat fel berörde DOCX-dokument med datumväljare och databindningar. När sådana dokument öppnades, redigerades och sparades i LibreOffice kunde resultatet bli en fil som Microsoft Word inte längre kunde öppna korrekt.
Den här typen av problem brukar kallas round-trip-fel. Det innebär att ett dokument inte bevaras korrekt när det öppnas i ett program, sparas och sedan öppnas igen i det ursprungliga programmet.
Även exportfunktionen till PDF har förbättrats. Ett fel som gjorde att vissa namngivna hyperlänkar inte fungerade i exporterade PDF-dokument har korrigerats.
Calc får stöd för Web Query-filer
Kalkylprogrammet Calc har fått stöd för filer med ändelsen .iqy, även kallade Web Query-filer.
Formatet används bland annat av Microsoft Excel för att beskriva en webbaserad datakälla som kan läsas in i ett kalkylblad.
Stödet innebär förbättrade möjligheter att hantera arbetsflöden där kalkylblad hämtar information från externa webbkällor. Det är särskilt relevant i miljöer där Excel-dokument och tillhörande datafiler används tillsammans med LibreOffice.
Uppdaterad Python-tolk
LibreOffice innehåller en egen Python-miljö som bland annat används för makron och automatisering.
I version 26.2.7 har den medföljande Python-tolken uppdaterats till Python 3.12.16.
Utvecklarna har även åtgärdat problem kopplade till miljövariabeln PYTHONHOME. Dessa kunde uppstå efter en uppgradering eller när LibreOffice startades i vissa konfigurationer.
För användare som automatiserar dokumenthantering med Python innebär rättningarna en förbättrad driftsäkerhet.
Rättningar för macOS och Windows
Flera operativsystemspecifika problem har också åtgärdats.
På macOS 27 kunde LibreOffice krascha redan vid programstart. Felet orsakades av att operativsystemet kunde returnera trådidentifierare som överskred det maximala värdet för ett 32-bitars heltal utan tecken, UINT32_MAX.
Problemet har nu korrigerats.
På vissa Mac-datorer med Apple Silicon har dessutom ett fel rättats där det icke-brytande bindestrecket, Unicode U+2011, inte återgavs korrekt efter en uppdatering.
För Windowsanvändare har ett problem i Impress åtgärdats som gjorde att ljudfiler i presentationer inte spelades upp som förväntat.
Även andra fel har rättats, bland annat krascher vid avancerade sökningar i Writer och problem med bildproportioner och förankrade objekt.
Sista versionen i 26.2-serien
LibreOffice 26.2 lanserades den 4 februari 2026 och introducerade flera förbättringar i användargränssnittet och dokumenthanteringen.
Bland nyheterna fanns möjlighet att använda horisontella flikar i vissa dialogrutor, infoga hyperlänkar via snabbmenyn och kopiera skärmbilder av dialogrutor direkt till urklipp.
Version 26.2.7 blir nu den sista planerade underhållsutgåvan i serien.
Den 30 november 2026 upphör underhållet av LibreOffice 26.2. Därefter kommer serien inte längre att få ordinarie felrättningar.
The Document Foundation rekommenderar därför att användarna planerar en övergång till LibreOffice 26.8-serien före månadens slut, lämpligen efter den planerade utgåvan 26.8.3.
Installation på Linux
LibreOffice 26.2.7 finns tillgänglig för Linuxdistributioner som använder DEB- respektive RPM-paket.
Användare av exempelvis Ubuntu och Debian kan installera LibreOffice via distributionens vanliga pakethanterare.
För att uppdatera installerade paket på Ubuntu eller Debian används:
sudo apt update
sudo apt upgrade
Vilken LibreOffice-version som installeras beror på vilka paket som finns tillgängliga i distributionens programförråd.
Det går även att kontrollera den installerade versionen från terminalen:
libreoffice --version
För Fedora och andra RPM-baserade distributioner som använder DNF kan uppdateringen göras med:
sudo dnf upgrade
Användare som installerat LibreOffice via distributionens officiella paketförråd bör normalt invänta att uppdateringen blir tillgänglig där.
Det är särskilt viktigt i system där distributionen själv underhåller en äldre LibreOffice-version med egna säkerhets- och stabilitetsrättningar.
LibreOffice 26.8 tar över
I samband med att 26.2-serien avslutas blir LibreOffice 26.8 den naturliga uppgraderingsvägen för användare som vill fortsätta få uppdateringar direkt från projektet.
Den senaste tillgängliga versionen i den nyare serien är för närvarande LibreOffice 26.8.2, som släpptes den 29 oktober 2026.
För verksamheter som använder LibreOffice i produktion är det lämpligt att kontrollera kompatibiliteten med befintliga dokument, mallar och makron innan en större versionsuppgradering genomförs.
LibreOffice fortsätter samtidigt att vara ett av de viktigaste fria alternativen till kommersiella kontorsprogram, med stöd för både öppna dokumentformat som ODF och Microsofts Office-format.
Uppgifterna om versionsnummer, publiceringsdatum och supportperiod har kontrollerats mot projektets officiella information. The Document Foundation Mailing List Archives+2
Mozilla har släppt Thunderbird 159, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången ligger fokus på förbättrad integration med Linux, enklare kalenderhantering och en lång rad bugg- och säkerhetsrättningar.
Mozilla har släppt Thunderbird 159, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången ligger fokus på förbättrad integration med Linux, enklare kalenderhantering och en lång rad bugg- och säkerhetsrättningar.
Den 27 oktober 2026 släpptes Thunderbird 159 för Linux, Windows och macOS. Programmet fortsätter därmed sin snabba utvecklingstakt med nya versioner ungefär varannan vecka.
Thunderbird har under många år varit ett uppskattat alternativ till exempelvis Microsoft Outlook. Programmet är kostnadsfritt, bygger på öppen källkod och kan hantera både e-post, kalendrar, adressböcker, nyhetsgrupper och RSS-flöden.
Den nya versionen innehåller framför allt förbättringar som gör programmet stabilare, säkrare och enklare att använda.
Linux får bättre stöd för systemfältet
En av de mest välkomna nyheterna för Linuxanvändare är det förbättrade stödet för Thunderbirds ikon i systemfältet.
Tidigare har informationen från ikonen varit begränsad, men med version 159 kan den nu indikera när det finns olästa meddelanden. När användaren håller muspekaren över ikonen visas dessutom antalet olästa meddelanden.
Det kanske inte låter som någon revolutionerande nyhet, men för den som använder Thunderbird som sitt huvudsakliga e-postprogram innebär det en praktisk förbättring.
Användaren behöver inte längre växla till programmets huvudfönster bara för att kontrollera om nya meddelanden väntar.
Funktionen är särskilt intressant på Linuxskrivbord där systemfält och statusikoner används för att hålla reda på program som körs i bakgrunden. Hur ikonen presenteras beror också på vilken skrivbordsmiljö som används.
Enklare integration med Microsofts kalendrar
Thunderbird 159 förbättrar även stödet för Microsoft Graph, den teknik som bland annat används för att komma åt information i Microsoft 365.
När ett nytt konto läggs till kan Thunderbird numera automatiskt identifiera tillgängliga kalendrar via Microsoft Graph.
Det innebär att användaren i mindre utsträckning behöver konfigurera kalenderanslutningar manuellt.
För företag och privatpersoner som använder Microsofts tjänster men föredrar Thunderbird som e-postklient är detta ytterligare ett steg mot bättre integration.
Mozilla har också rättat problem som kunde göra att Exchange- och Graph-konton inte fungerade korrekt om inställningarna för utgående e-postserver var ofullständiga.
Dessutom har ett problem med alltför många förfrågningar mot Microsoft Graph åtgärdats. Sådana förfrågningar kunde tidigare leda till att Microsoft begränsade anslutningen, vilket i sin tur fördröjde visningen av meddelanden.
Flera viktiga säkerhetsproblem åtgärdade
En stor del av arbetet med Thunderbird 159 har handlat om säkerhet.
E-post är fortfarande en av de vanligaste vägarna för bedrägerier, nätfiske och andra digitala attacker. Därför är det särskilt viktigt att e-postprogram hanterar avsändaradresser, bilagor och externa resurser korrekt.
I den nya versionen har Mozilla bland annat rättat ett problem där e-postadresser med Unicode-tecken kunde användas för att dölja en annan svarsmottagare än den användaren förväntade sig.
Det har också funnits en brist i hanteringen av SMTP-adresser med radbrytningar. Under vissa omständigheter kunde dessa leda till att oavsiktliga SMTP-kommandon skickades till servern.
Även hanteringen av RSS-flöden och nyhetsartiklar har förbättrats för att förhindra att manipulerad information påverkar programmets funktion eller leder till oönskad hämtning av externt innehåll.
Mozilla har dessutom publicerat ett separat säkerhetsmeddelande om flera sårbarheter, däribland brister med hög allvarlighetsgrad.
För användaren är slutsatsen enkel: även om man inte märker någon större skillnad i programmets utseende är uppdateringen viktig ur säkerhetssynpunkt.
Mindre risk för att Thunderbird låser sig
Stabiliteten har också fått uppmärksamhet.
Ett tidigare problem kunde göra att Thunderbird slutade svara vid uppstart, framför allt när programmet försökte återställa öppna IMAP-meddelanden och PDF-flikar från föregående session.
Ett annat fel kunde orsaka mycket hög processorbelastning när programmets meddelandedatabas innehöll felaktiga uppgifter.
Mozilla har också åtgärdat ett problem där stora kalenderfiler i ICS-format kunde förbruka stora mängder arbetsminne och i värsta fall få programmet att frysa.
Det är kanske inte de mest uppseendeväckande förändringarna, men de kan ha stor betydelse för användare med omfattande e-postarkiv och många kalenderposter.
Bilagor och sökfunktioner fungerar bättre
Även flera vardagliga irritationsmoment har rättats.
Tidigare kunde bilagor försvinna när vissa felaktigt formaterade e-postmeddelanden vidarebefordrades. Det fanns också ett problem där MP4-videofiler kunde bli ofullständiga vid vidarebefordran.
Funktionen för att spara eller koppla loss samtliga bilagor har förbättrats, liksom hanteringen av bilder som ligger direkt inbäddade i ett e-postmeddelande.
Thunderbirds sökfunktion har också fått rättningar. Bland annat fungerar nu snabbkommandot / för snabbsökning utan att användaren först behöver aktivera sökfunktionen med Ctrl+F.
Dessutom visas mottagarna korrekt i fältet Till vid globala sökningar.
Ett något märkligare fel har också försvunnit: Thunderbird kunde tidigare skriva ut flera kopior av ett meddelande trots att användaren avbröt utskriftsdialogen.
Förbättringar för IMAP, POP3 och adressböcker
Mozilla har även arbetat med de äldre men fortfarande mycket använda e-postprotokollen IMAP och POP3.
Bland annat har problem med POP3-autentisering via NTLM åtgärdats. Ett annat fel gjorde att POP3-sessioner kunde fortsätta vara aktiva även efter att användaren avbrutit lösenordsdialogen.
För IMAP har problem med mappnamn och etiketter rättats. Dessa kunde tidigare orsaka att vissa mappar inte gick att öppna eller att etiketter avvisades av servern.
Även CardDAV, protokollet som används för synkronisering av adressböcker, har förbättrats. Fel i lösenordshanteringen kunde tidigare orsaka upprepade inloggningsförfrågningar efter omstart.
Kalendersynkronisering via CalDAV har också blivit stabilare, bland annat efter tillfälliga nätverksfel.
Thunderbird fortsätter vara ett intressant alternativ till Outlook
Thunderbird har en särskild ställning bland dagens e-postprogram.
Till skillnad från många kommersiella alternativ är programmet inte knutet till en enda leverantörs e-posttjänst. Det går exempelvis att använda med egna e-postservrar, traditionella IMAP-konton och olika molntjänster.
Samtidigt visar förbättringarna för Microsoft Graph och Exchange att utvecklarna vill göra Thunderbird mer användbart även i miljöer där Microsofts tjänster dominerar.
Version 159 innebär ingen dramatisk förändring av gränssnittet. I stället handlar det om sådant som ofta betyder mer i längden: bättre säkerhet, färre programfel och smidigare arbete.
För Linuxanvändare är dessutom det förbättrade stödet för systemfältets e-postindikator ett välkommet tillskott.
Här hämtar du Thunderbird 159
Thunderbird 159 finns tillgängligt för Linux, Windows och macOS.
Linuxanvändare kan antingen installera programmet via sin distributions pakethanterare, använda Flatpak eller hämta programmet direkt från Thunderbirds webbplats.
Vilken version som erbjuds via distributionsförråden beror på distributionen och dess uppdateringstakt.
Program: Mozilla Thunderbird Version: 159.0 Lansering: Oktober 2026 Utvecklare: Mozilla / Thunderbird Licens: Öppen källkod (MPL 2.0) Plattformar: Linux, Windows, macOS Pris: Kostnadsfritt
[ NYHETER I VERSION 159 ]
✓ Bättre systemfältsikon i Linux
✓ Visar antal olästa e-postmeddelanden
✓ Automatisk identifiering av Graph-kalendrar
✓ Förbättrat stöd för Exchange och IMAP
✓ Säkerhetsförbättringar för SMTP och RSS
✓ Stabilare hantering av stora kalenderfiler
✓ Förbättrad hantering av bilagor
✓ Rättningar för POP3 och CalDAV
Linuxdistributionen Tails, som är utvecklad för att skydda användarnas identitet och integritet på internet, har fått en akut säkerhetsuppdatering. Bakgrunden är en allvarlig brist i det system som används för att kontrollera att krypterade webbplatser verkligen är vad de utger sig för att vara. I värsta fall skulle angripare kunna lura användare att besöka falska webbplatser, trots att anslutningen ser säker ut.
Den 23 oktober 2026 släpptes Tails 7.15.1, en extrainsatt uppdatering som ska skydda användarna mot komprometterade säkerhetscertifikat.
Problemet ligger inte i själva Linuxsystemet utan i en av internets grundläggande säkerhetsfunktioner: den teknik som används för att skapa förtroende mellan webbläsare och webbplatser.
Vad är Tails och varför används det?
Tails står för The Amnesic Incognito Live System och är en specialutvecklad Linuxdistribution med ett tydligt syfte: att göra det svårare att övervaka och spåra människor på internet.
Till skillnad från vanliga operativsystem körs Tails normalt direkt från ett USB-minne. Systemet är konstruerat för att minimera spåren som lämnas på datorn när den stängs av.
All internettrafik från systemets nätverksanslutna program ska dessutom gå genom anonymiseringsnätverket Tor.
Tor fungerar ungefär som att skicka ett brev genom flera mellanhänder. Varje mellanhand känner bara till en begränsad del av vägen, vilket gör det betydligt svårare att avgöra vem som ursprungligen skickade informationen.
Tails används bland annat av journalister, människorättsaktivister, visselblåsare och personer som vill skydda sin digitala integritet.
Men inte ens Tor kan skydda mot alla typer av angrepp.
När internets digitala legitimationer inte längre går att lita på
När du besöker en webbplats som använder HTTPS, exempelvis en internetbank, kontrollerar webbläsaren normalt ett digitalt certifikat.
Certifikatet fungerar ungefär som ett digitalt identitetskort. Det ska bekräfta att du verkligen kommunicerar med rätt webbplats och inte med någon som försöker utge sig för att vara den.
För att detta ska fungera finns särskilda organisationer, så kallade certifikatutfärdare (Certificate Authorities eller CA), som ansvarar för att utfärda och godkänna dessa digitala identitetshandlingar.
Det är här det allvarliga säkerhetsproblemet har uppstått.
Den 17 oktober upptäcktes att privata krypteringsnycklar kopplade till åtta mellanliggande certifikat från certifikatutfärdaren eMudhra hade komprometterats.
Orsaken var att nycklarna hade skapats med alldeles för svag slumpmässighet. Det innebar att de kunde återskapas av obehöriga.
Sex av certifikaten kunde användas för att utfärda HTTPS-certifikat.
En angripare som kan utnyttja dessa nycklar skulle därmed kunna skapa falska certifikat som ser fullt legitima ut.
Det är ungefär som om någon lyckas framställa en förfalskad legitimation som till och med myndigheternas kontrollsystem accepterar.
Därför är problemet särskilt känsligt för Tor
När en användare besöker en vanlig webbplats via Tor passerar trafiken genom flera reläer innan den når sin destination.
Det sista reläet kallas för en exitnod eller utgångsnod.
Denna nod fungerar som länken mellan Tornätverket och det vanliga internet.
Om någon kontrollerar en sådan utgångsnod kan personen i vissa situationer försöka manipulera trafiken. Normalt skyddar HTTPS mot att innehållet avläses eller förändras.
Men om angriparen samtidigt kan presentera ett falskt certifikat som webbläsaren accepterar kan HTTPS-skyddet kringgås genom en så kallad man-in-the-middle-attack.
En sådan attack skulle exempelvis kunna användas för att läsa känslig information, manipulera webbplatsens innehåll eller stjäla inloggningsuppgifter.
Samma typ av angrepp skulle också kunna genomföras av en internetleverantör som hanterar trafiken från en utgångsnod eller av en statlig aktör med kontroll över delar av nätverksinfrastrukturen.
Det är viktigt att understryka att Tails utvecklare inte känner till några fall där Tor-utgångsnoder faktiskt har utnyttjat just denna säkerhetsbrist. Risken är däremot tillräckligt allvarlig för att motivera en akut uppdatering.
Webbplatser som använder särskilda .onion-adresser omfattas inte av just detta angrepp, eftersom de inte förlitar sig på samma förbindelse via en Tor-utgångsnod.
Mozilla reagerade snabbt
Mozilla, organisationen bakom Firefox, började blockera de drabbade certifikaten redan den 17 oktober.
Genom en central spärrlista kunde Mozilla hindra Firefox från att acceptera de komprometterade certifikaten utan att användarna först behövde installera en ny version av webbläsaren.
Även andra stora webbläsarleverantörer har vidtagit skyddsåtgärder.
Problemet är att inte alla program använder samma certifikathantering som Firefox. Vissa program förlitar sig i stället på operativsystemets egna listor över betrodda certifikat.
Därför räcker det inte alltid att bara uppdatera webbläsaren.
Vad innehåller Tails 7.15.1?
Den nya versionen innehåller två viktiga säkerhetsförändringar.
För det första uppdateras Tor Browser till version 15.0.26. Den innehåller skydd mot de komprometterade certifikaten och åtgärdar säkerhetsproblemet som identifieras med beteckningen CVE-2026-113470.
För det andra uppdateras systemets certifikathantering genom Debians paket ca-certificates.
Det innebär att även andra program i Tails får ett förbättrat skydd mot certifikat från eMudhra.
Det handlar alltså inte bara om att göra webbläsaren säkrare, utan om att stärka säkerheten i hela operativsystemet.
Användare uppmanas att uppdatera
Tails utvecklare rekommenderar att användarna snarast installerar version 7.15.1.
Den som redan kör Tails 7.0 eller senare kan genomföra en automatisk uppgradering. Denna ska också bevara innehållet i den permanenta lagringsfunktionen, Persistent Storage, där användaren kan välja att spara exempelvis dokument och inställningar.
Om den automatiska uppdateringen misslyckas finns möjlighet att uppgradera manuellt.
Det är dock viktigt att skilja mellan att uppgradera ett befintligt USB-minne och att installera om Tails från början. En nyinstallation kan radera innehållet i den permanenta lagringen.
Den senaste versionen finns på projektets officiella webbplats, tails.net.
En påminnelse om att säkerheten på internet bygger på förtroende
Händelsen visar att säker kommunikation inte bara handlar om stark kryptering.
Även den mest avancerade krypteringen blir problematisk om systemet som ska avgöra vem man kommunicerar med inte längre går att lita på.
HTTPS, Tor och moderna operativsystem är beroende av en hel kedja av tekniska säkerhetsfunktioner. Om en enda viktig länk i kedjan sviktar kan konsekvenserna bli omfattande.
För Tails användare är uppdateringen därför särskilt betydelsefull.
Tails 7.15.1 visar också varför säkerhetsuppdateringar är viktiga även när själva operativsystemet inte innehåller någon nyupptäckt programmeringsbugg. Ibland räcker det att förtroendet för en extern säkerhetsfunktion bryts för att stora delar av den digitala infrastrukturen ska behöva reagera.
Två kritiska säkerhetshål i PHP har utlöst ett akut säkerhetslarm. Sårbarheterna kan göra det möjligt för angripare att köra skadlig kod på webbservrar utan lösenord eller inloggning. Eftersom bristerna finns i själva PHP-motorn kan även välskötta webbplatser drabbas. PHP-utvecklarna har nu släppt säkerhetsuppdateringar och uppmanar alla serveradministratörer att uppdatera omedelbart.
Den 21 oktober 2026 gick PHP:s utvecklingsteam ut med en ovanligt skarp säkerhetsvarning. Två allvarliga sårbarheter har upptäckts i PHP, det programmeringsspråk som används bakom en stor del av världens webbplatser.
Bristerna har fått beteckningarna CVE-2026-109618 och CVE-2026-109619. Båda har tilldelats allvarlighetsgraden 9,2 av 10 enligt säkerhetsskalan CVSS 4.0, vilket placerar dem i den högsta riskkategorin.
Det allvarliga är att en angripare i vissa serverkonfigurationer kan utnyttja säkerhetshålen genom att skicka särskilt utformade förfrågningar till webbservern. Angriparen behöver varken känna till något lösenord eller ha ett användarkonto.
I värsta fall kan angriparen få servern att köra egen programkod. Säkerhetsbristerna har även fått smeknamnet php2shell, en anspelning på möjligheten att ta sig från en vanlig webbförfrågan till att köra kommandon på servern.
Vad är PHP och varför är säkerhetshålen så allvarliga?
PHP har funnits sedan 1990-talet och är fortfarande ett av internets mest använda programmeringsspråk för dynamiska webbplatser.
När någon exempelvis besöker en webbshop, loggar in på en webbplats eller skickar ett formulär används ofta PHP för att behandla informationen på servern.
Publiceringssystem som WordPress, Drupal och många andra webbapplikationer bygger helt eller delvis på PHP.
Normalt arbetar PHP i bakgrunden. Webbservern tar emot en förfrågan, PHP behandlar den och resultatet skickas tillbaka till besökarens webbläsare.
Problemet med de nyupptäckta säkerhetsbristerna är att felen ligger inne i själva PHP-motorn, inte i programkoden som webbplatsens utvecklare har skrivit.
Det innebär att även en välskött webbplats med uppdaterade tillägg och säkra lösenord kan vara sårbar om servern använder en osäker PHP-version.
Det behövs alltså inte någon sårbar WordPress-installation eller ett dåligt programmerat formulär för att ett angrepp ska vara möjligt.
När datorns minne blir en säkerhetsrisk
Den första sårbarheten, CVE-2026-109618, handlar om hur PHP hanterar situationer när programmets tillgängliga arbetsminne tar slut.
För att förstå problemet kan man föreställa sig en bibliotekarie som håller på att registrera nya böcker. Mitt under arbetet kommer en order om att omedelbart avbryta och städa undan allt material.
Men eftersom registreringen inte hann slutföras vet bibliotekarien inte längre vilka böcker som faktiskt är färdigbehandlade.
Något liknande kan inträffa i PHP.
När PHP får slut på tillåtet minne kan programmet avbryta en pågående operation. Problemet är att vissa interna datastrukturer då bara är delvis färdigställda.
När PHP därefter försöker städa upp efter den avbrutna operationen kan programmet använda felaktig information om minnet.
Detta kan i sin tur öppna möjligheten för en angripare att påverka programmets beteende och i vissa fall få egen kod att köras på servern.
Säkerhetsforskarna har visat att särskilt utformade HTTP-förfrågningar kan utlösa problemet.
Det anmärkningsvärda är att angreppet i vissa fall kan lyckas innan webbplatsens egen programkod över huvud taget har börjat köras.
Den andra sårbarheten – information som inte försvinner
Den andra bristen, CVE-2026-109619, är besläktad med den första men fungerar på ett annat sätt.
För att spara resurser återanvänder webbservrar ofta samma PHP-process för att behandla flera förfrågningar efter varandra.
Normalt ska information från en tidigare förfrågan rensas bort innan nästa behandlas.
Men forskarna har upptäckt situationer där PHP lämnar kvar interna referenser till minnesområden som redan har frigjorts.
Det är ungefär som att en anställd försöker hämta ett dokument ur ett arkivskåp som redan har tömts och sedan fyllts med helt andra handlingar.
I programmering kallas detta för use-after-free, alltså att ett program försöker använda minne efter att det har frigjorts.
Om en angripare lyckas påverka innehållet i dessa minnesområden kan resultatet bli att servern börjar utföra instruktioner som aldrig var avsedda att köras.
Det är en allvarlig säkerhetsbrist eftersom den kan ge möjlighet till fjärrkörning av kod, på engelska Remote Code Execution (RCE).
Problemet kan dessutom uppstå mellan två olika webbförfrågningar som behandlas av samma PHP-process. Det gör säkerhetsbristen särskilt besvärlig eftersom felaktigt minnestillstånd kan leva kvar efter att en tidigare förfrågan har avslutats.
Apache med mod_php särskilt utsatt
Enligt PHP:s eget säkerhetsmeddelande är risken särskilt stor på webbservrar som kör Apache tillsammans med modulen mod_php.
I denna konfiguration har säkerhetsforskare demonstrerat att en angripare kan utnyttja säkerhetsbristerna innan webbplatsens egen programkod ens börjar köras.
Det betyder att skydd som är inbyggda i exempelvis WordPress eller andra PHP-applikationer inte nödvändigtvis hjälper.
Även andra PHP-miljöer omfattas av säkerhetsvarningen. Det gäller bland annat PHP-FPM, som ofta används tillsammans med Apache eller Nginx, liksom php-cgi, FrankenPHP och LiteSpeed.
PHP-FPM är en vanlig lösning på moderna Linuxservrar. Där körs PHP som en separat tjänst som tar emot förfrågningar från webbservern.
Att en server använder någon av dessa tekniker betyder inte att den automatiskt har blivit angripen. Däremot kan den vara sårbar om den kör en PHP-version utan säkerhetsrättningarna.
Om ett angrepp lyckas kan angriparens kod köras med samma rättigheter som PHP-processen. Det innebär inte automatiskt fullständig administratörsbehörighet, men kan ändå ge tillgång till webbplatsens filer, konfigurationsuppgifter, databasinloggningar och annan känslig information.
Akuta säkerhetsuppdateringar har släppts
PHP-utvecklarna har publicerat fyra uppdaterade versioner där båda säkerhetshålen har åtgärdats.
PHP 8.5 uppdateras till version 8.5.12.
PHP 8.4 uppdateras till version 8.4.27.
PHP 8.3 uppdateras till version 8.3.36.
PHP 8.2 uppdateras till version 8.2.35.
PHP 8.1 och tidigare får inte längre ordinarie säkerhetsuppdateringar från PHP-projektet.
Vissa Linuxdistributioner och leverantörer med långtidsstöd tillhandahåller dock egna säkerhetsrättningar för äldre versioner.
PHP 8.2 närmar sig dessutom slutet på sin officiella livscykel. Den 31 december 2026 upphör projektets säkerhetsstöd för denna versionsserie.
Debian och Arch Linux agerar snabbt
Flera stora Linuxdistributioner har redan reagerat på säkerhetsvarningen.
Debian har publicerat säkerhetsmeddelandet DSA-6574-1 och släppt rättade paket för Debian 13, med kodnamnet Trixie.
Den säkerhetsrättade paketversionen är 8.4.27-1~deb13u1.
Även Debian 12, Bookworm, har fått en uppdatering genom sitt säkerhetsförråd. Där används PHP 8.2 och den rättade paketversionen är 8.2.35-1~deb12u1.
Arch Linux har samtidigt gått ut med en uttrycklig uppmaning till alla som driver publika PHP-webbplatser att omedelbart uppdatera sina installationer.
För Arch Linux gäller PHP 8.5.12 eller senare. Användare av paketet php-legacy behöver version 8.3.36 eller senare.
Även AlmaLinux arbetar med säkerhetsrättningarna. Projektet har beslutat att förbereda uppdaterade paket utan att invänta motsvarande uppdateringar från Red Hat och CentOS Stream.
Enligt AlmaLinux planeras de rättade paketen först till testförråden och därefter till de ordinarie paketförråden när kontrollerna är färdiga.
För andra Linuxdistributioner gäller det att kontrollera respektive leverantörs säkerhetsmeddelanden och paketförråd.
Vad behöver den som driver en webbserver göra?
Det viktigaste är att kontrollera vilken PHP-version som används och installera tillgängliga säkerhetsuppdateringar.
På Debian- och Ubuntubaserade system kan man börja med kommandot php -v för att kontrollera PHP-versionen i terminalen.
Administratören bör därefter uppdatera PHP-paketen genom distributionens ordinarie pakethanterare.
På Debian och Ubuntu används normalt apt. Kommandot sudo apt update uppdaterar informationen om tillgängliga paket, medan sudo apt upgrade installerar tillgängliga uppdateringar.
Det är viktigt att komma ihåg att versionen som visas med php -v inte nödvändigtvis är densamma som används av webbservern. PHP-FPM och andra servermiljöer kan använda en annan installerad version.
Linuxdistributioner kan dessutom ha säkerhetsrättningar som har lagts tillbaka i äldre paketversioner. Därför bör man kontrollera distributionens säkerhetsmeddelanden och paketinformation, inte enbart PHP:s versionsnummer.
Efter uppdateringen behöver berörda PHP-processer och webbtjänster startas om så att den rättade programkoden verkligen börjar användas.
Den som driver en WordPress-webbplats bör också känna till att det inte räcker att uppdatera WordPress, teman och tillägg. Själva PHP-miljön på servern måste vara säkerhetsuppdaterad.
Den som använder ett webbhotell och saknar möjlighet att själv uppdatera PHP bör kontakta leverantören och fråga om säkerhetsbristerna har åtgärdats.
Finns det något tillfälligt skydd?
PHP-utvecklarna har publicerat flera rekommendationer som kan minska risken om en server inte kan uppdateras omedelbart.
Exempelvis kan vissa angreppsvägar begränsas genom att justera PHP:s minnesinställningar, begränsa storleken på inkommande förfrågningar och stänga av funktionen session.upload_progress.enabled.
Men utvecklarna understryker att dessa åtgärder inte erbjuder ett fullständigt skydd. Vissa av ändringarna kan dessutom påverka hur applikationer fungerar eller hur servern hanterar resursbrist.
Den enda kompletta lösningen är att installera en säkerhetsrättad PHP-version.
Ett säkerhetsproblem som berör stora delar av internet
Det som gör dessa två PHP-sårbarheter särskilt oroande är att de inte förutsätter att någon har gjort ett misstag när en webbplats programmerades.
Säkerhetsbristerna finns i den programvara som behandlar webbplatsens förfrågningar, på en nivå där vanliga applikationer inte alltid har möjlighet att ingripa.
Detta visar hur viktigt det är att hålla även den underliggande servermiljön uppdaterad.
En webbplats kan ha säkra lösenord, välskriven programkod och alla sina tillägg uppdaterade, men ändå vara sårbar på grund av ett fel i själva PHP-motorn.
För den som ansvarar för en Linuxserver med PHP är rekommendationen därför tydlig: kontrollera säkerhetsuppdateringarna och installera rättningarna så snart som möjligt.
Webbservrar som behandlar PHP-förfrågningar
och saknar säkerhetsrättningarna.
Högst risk har Apache med mod_php.
Angrepp kan i vissa fall ske utan
autentisering.
REKOMMENDERAD ÅTGÄRD:
[1] Kontrollera installerad PHP-version
[2] Installera säkerhetsuppdateringar
[3] Starta om berörda PHP-tjänster
[4] Verifiera att rättningen är aktiv
Med tiden samlar datorn på sig mängder av filer som vi sällan behöver. Webbläsare sparar tillfälliga data, program lämnar efter sig loggfiler och operativsystemet behåller rester från gamla installationer. BleachBit är ett verktyg som hjälper till att rensa bort sådant digitalt skräp. Nu har version 6.0.6 släppts, med snabbare filradering, stöd för fler program och flera viktiga förbättringar för Linux.
Den 17 oktober 2026 presenterades BleachBit 6.0.6, en ny version av det fria städprogrammet som finns för Linux, Windows och macOS.
BleachBit är ett program med öppen källkod som påminner om det välkända Windowsprogrammet CCleaner. Skillnaden är att BleachBit är fri programvara och dessutom fungerar på flera operativsystem.
Den senaste versionen innehåller inga revolutionerande förändringar av användargränssnittet. I stället har utvecklarna koncentrerat sig på något som märks i praktiken: att göra programmet snabbare, mer tillförlitligt och bättre på att hitta onödiga filer.
Varför behöver en dator städas?
När du besöker en webbplats sparar webbläsaren ofta bilder, skript och andra filer lokalt på datorn.
Detta kallas cachelagring och har ett viktigt syfte. Nästa gång du besöker samma webbplats behöver inte all information hämtas på nytt från internet.
Men med tiden kan sådana filer bli gamla eller överflödiga.
Även andra program använder tillfälliga filer. Bildredigeringsprogram kan lagra förhandsvisningar, utvecklingsverktyg skapar arbetsfiler och operativsystemet samlar på sig loggar och felsökningsinformation.
Ibland handlar det om några megabyte, ibland om flera gigabyte.
BleachBit undersöker olika platser på datorn där sådan information brukar finnas och erbjuder användaren möjlighet att radera den.
Programmet kan också ta bort vissa spår av datoranvändning, exempelvis webbhistorik och cookies.
Det är dock viktigt att skilja mellan städning och säkerhet. Att radera tillfälliga filer kan frigöra diskutrymme, men gör inte automatiskt datorn snabbare eller användaren anonym på internet.
Betydligt snabbare filradering
En av de största förbättringarna i BleachBit 6.0.6 gäller hastigheten.
Utvecklarna har gått igenom hur programmet startar, söker efter filer och genomför raderingar.
Tidigare kunde BleachBit läsa in flera programkomponenter redan vid uppstart, även om de inte behövdes.
Nu används i större utsträckning en teknik som kallas lazy loading, vilket innebär att delar av programmet inte laddas förrän de faktiskt behövs.
Det gör att programmet kan starta snabbare och använda sina resurser effektivare.
Även sökningen efter onödiga filer har förbättrats.
En särskilt intressant förändring gäller funktionen för att skriva över filer före radering.
Tidigare arbetade BleachBit med datablock på 4 KiB, alltså 4 096 byte. I den nya versionen används i stället block på 512 KiB.
Det innebär att programmet behandlar 128 gånger större datamängder per block.
Genom att arbeta med större block kan antalet skrivoperationer minska, vilket förbättrar effektiviteten vid överskrivning av filer.
Det betyder däremot inte att raderingen automatiskt blir 128 gånger snabbare. Den verkliga hastigheten beror bland annat på hårddiskens prestanda och vilket filsystem som används.
Kan BleachBit verkligen radera filer permanent?
BleachBit har funktioner för att skriva över filer i syfte att försvåra återställning.
På traditionella mekaniska hårddiskar kan överskrivning vara ett sätt att minska möjligheten att återskapa raderad information.
På moderna SSD-enheter är situationen mer komplicerad.
SSD-diskar använder teknik som fördelar skrivningarna över olika minnesceller. Det innebär att en överskrivning inte nödvändigtvis träffar samma fysiska lagringsplats där informationen tidigare fanns.
Även moderna filsystem kan göra att gamla dataversioner finns kvar i andra delar av lagringsmediet.
BleachBits överskrivningsfunktion ska därför inte betraktas som en garanti för säker radering av känslig information på SSD-diskar.
För sådan radering behövs metoder som är anpassade för lagringsenheten, exempelvis enhetens inbyggda Secure Erase-funktion eller korrekt hanterad heldiskkryptering.
Bättre stöd för webbläsare
Webbläsare är bland de program som skapar mest tillfälliga data.
BleachBit 6.0.6 har därför fått förbättrade funktioner för att städa efter flera olika webbläsare.
Den nya versionen har bland annat stöd för Helium, samtidigt som städningen av Chromiumbaserade webbläsare har utökats.
Programmet kan nu identifiera fler typer av tillfälliga filer, däribland GPU-cache, kraschrapporter och olika nätverksrelaterade datafiler.
GPU-cache används bland annat för att spara information som kan påskynda grafisk återgivning. Om den raderas byggs den normalt upp igen när programmet behöver den.
Även webbläsarna Zen och LibreWolf får förbättrad städning.
För LibreWolf gäller förbättringarna både traditionella DEB-installationer och program som installerats via Flatpak.
Det är särskilt intressant för Linuxanvändare, eftersom samma program kan ha olika lagringsplatser beroende på installationsmetod.
Nu kan BleachBit även städa efter Docker
En annan nyhet är förbättrat stöd för Docker Desktop.
Docker används för att köra program i avgränsade miljöer som kallas containrar. Tekniken är mycket populär bland utvecklare och serveradministratörer.
Containerbaserade utvecklingsmiljöer kan skapa stora mängder data. Det kan handla om cachefiler, loggar, tillfälliga arbetsfiler och information som olika utvecklingsverktyg sparar.
BleachBit 6.0.6 kan nu städa fler filer som hör till Docker Desktop på Linux, Windows och macOS.
Det finns även ett särskilt alternativ för att rensa filer kopplade till Dockers AI-assistent.
Även Claude Code, ett AI-baserat programmeringsverktyg, har fått utökad städning av cache- och sessionsfiler.
Dessa förbättringar speglar hur utvecklingsmiljöer har förändrats. Moderna programmeringsverktyg använder ofta AI-tjänster, lokala databaser, containrar och stora mängder tillfällig information.
Samtidigt bör man kontrollera vilka filer som ska tas bort. Radering av programdata och sessionsinformation kan påverka utvecklingsmiljöer och innebära att vissa uppgifter måste skapas på nytt.
Viktiga rättelser för Linux
För Linuxanvändare innehåller version 6.0.6 flera förbättringar som löser praktiska problem.
En av dem handlar om filrättigheter.
I Linux har varje fil en ägare och särskilda rättigheter som avgör vem som får läsa eller ändra den.
Om ett program körs med administratörsrättigheter, exempelvis genom kommandot sudo, kan det ibland skapa filer som ägs av root i stället för den vanliga användaren.
Detta kunde inträffa med BleachBits konfigurationsfiler i tidigare versioner.
Resultatet blev att användaren inte längre kunde spara sina inställningar när programmet startades normalt.
BleachBit 6.0.6 rättar problemet, både för programmets konfiguration och för listan över cookies som användaren valt att behålla.
Den som redan drabbats av felaktiga rättigheter kan enligt projektets dokumentation återställa ägarskapet med följande kommando:
sudo chown -R "$USER" ~/.config/bleachbit
Kommandot gör den inloggade användaren till ägare av BleachBits konfigurationskatalog och dess innehåll.
En annan förändring gäller Fedora och andra Red Hat-baserade Linuxdistributioner.
Där använder startalternativet BleachBit as Administrator numera pkexec i stället för den äldre mekanismen consolehelper.
Det förbättrar hanteringen av administratörsbehörighet på dessa system.
Bättre hantering av Snap-paket
På Ubuntu och andra Linuxdistributioner används olika paketsystem för att installera program.
Ett av dessa är Snap.
Snap-paket kan behålla äldre programversioner efter uppdateringar, bland annat för att göra det möjligt att återgå till en tidigare version om något går fel.
Efter många uppdateringar kan sådana gamla versioner ta upp onödigt diskutrymme.
BleachBit har sedan tidigare funktioner för att hantera detta, men i version 6.0.6 har städningen förbättrats.
Programmet kan nu hitta och rensa fler äldre Snap-versioner och undviker samtidigt att visa samma objekt flera gånger i förhandsgranskningen.
Det är dock klokt att behålla åtminstone en tidigare programversion när möjligheten att ångra en problematisk uppdatering är viktig.
Förbättringar även för Windows och macOS
Även om BleachBit ofta förknippas med Linux är programmet tillgängligt för fler operativsystem.
I Windows har ett fel rättats som kunde uppstå när användaren först körde BleachBit med administratörsrättigheter.
Problemet kunde innebära att programmets inställningar därefter inte gick att spara när det kördes med vanliga användarrättigheter.
Den nya versionen kan identifiera och reparera berörda konfigurationskataloger.
Utvecklarna har också slutat komprimera vissa programfiler. Det kan minska risken för att antivirusprogram felaktigt identifierar BleachBit som skadlig programvara.
På macOS har stödet utökats för flera välkända program, däribland GIMP, VLC, Zoom, TeamViewer, Adobe Acrobat och Visual Studio Code.
Det gör att även Macanvändare kan rensa fler typer av tillfälliga filer.
Färre fel och bättre stabilitet
Utöver prestandaförbättringarna innehåller BleachBit 6.0.6 en rad mindre rättelser.
Ett fel som gjorde att ändrade inställningar kunde gå förlorade om programmet avslutades med tangentkombinationen Ctrl+Q har rättats.
Ett annat problem kunde få BleachBit att låsa sig vid försök att skriva över en CD-ROM-enhet.
Det har också åtgärdats.
Dessutom har utvecklarna rättat krascher som kunde inträffa vid vissa språkval, bland annat arabiska och hebreiska, samt förbättrat språkhanteringen.
Programmet har även fått en uppdaterad ikon.
Var för sig kan dessa förändringar verka små, men tillsammans gör de att BleachBit fungerar mer förutsägbart i vardagen.
Behöver man verkligen använda ett städprogram?
Moderna operativsystem är i allmänhet ganska bra på att hantera sina egna tillfälliga filer.
Det betyder att det inte är nödvändigt att regelbundet köra ett städprogram för att hålla en dator i gott skick.
I vissa situationer kan det däremot vara användbart.
En dator med nästan full systemdisk kan exempelvis ha nytta av att gamla cachefiler och överflödiga programdata tas bort.
Det kan också vara praktiskt för utvecklare som arbetar med många olika verktyg, eller för användare som vill minska mängden lokalt lagrad webbhistorik.
Det viktigaste är att förstå vad som raderas.
Att ta bort cookies kan exempelvis innebära att man blir utloggad från webbplatser. Rensning av cachefiler kan göra att vissa program tillfälligt startar långsammare nästa gång de används, eftersom informationen måste byggas upp på nytt.
BleachBit erbjuder därför möjlighet att förhandsgranska vilka filer som kommer att tas bort innan raderingen genomförs.
Den funktionen är värd att använda.
Ett etablerat Linuxverktyg som fortsätter utvecklas
BleachBit har funnits i många år och har blivit ett etablerat verktyg för användare som vill ha bättre kontroll över datorns tillfälliga filer.
Version 6.0.6 visar att utvecklingsarbetet fortsätter.
Fokus ligger inte bara på att ta bort fler filer, utan också på att göra programmet effektivare, förbättra hanteringen av rättigheter och anpassa det till nya användningsområden.
Stödet för Docker och AI-baserade programmeringsverktyg visar dessutom hur datoranvändningen förändras.
I dag är det inte bara webbläsaren och operativsystemet som lämnar efter sig tillfälliga filer. Även avancerade utvecklingsmiljöer och AI-tjänster kan skapa stora mängder data.
BleachBit 6.0.6 är därför framför allt en välkommen underhållsuppdatering: snabbare, mer kompatibel och med flera rättelser som gör programmet säkrare att använda.
För den som redan använder BleachBit är den nya versionen värd att uppdatera till.
Programmet är gratis och distribueras som fri programvara med öppen källkod.
Linux har fått en ny kärna. Den 18 oktober 2026 släpptes Linux 7.3, med förbättringar som kan göra allt från vanliga datorer till stora servrar effektivare. Bland nyheterna finns smartare fördelning av processorkraft, ett ovanligt filsystem som vägrar samarbeta och bättre stöd för modern hårdvara.
Linux utvecklas ständigt, även om förändringarna sällan märks direkt på skrivbordet. Med version 7.3 fortsätter utvecklingen av operativsystemets viktigaste komponent: Linuxkärnan.
Kärnan fungerar ungefär som datorns trafikledare. Den bestämmer vilka program som får använda processorn, hur arbetsminnet fördelas och hur datorn kommunicerar med hårddiskar, nätverk och annan hårdvara.
När kärnan blir effektivare kan därför hela systemet vinna på det, även om användaren aldrig ser själva förändringen.
Den här gången har utvecklingsarbetet dessutom slagit rekord. Linux 7.3 innehåller hela 18 765 kodändringar från 3 021 utvecklare, varav 807 bidrar till Linuxkärnan för första gången.
Det visar vilken enorm internationell samarbetsinsats Linux har blivit.
Smartare fördelning av processorkraft
En av de viktigaste förändringarna handlar om hur Linux fördelar processorns arbetstid.
En modern dator kör ofta hundratals processer samtidigt. Webbläsaren, skrivbordsmiljön, bakgrundstjänster och andra program konkurrerar om samma processorresurser.
Linux använder en så kallad schemaläggare för att avgöra vem som får köra och när.
I Linux 7.3 har delar av denna mekanism byggts om, framför allt när processer är organiserade i grupper, så kallade cgroups.
Förändringarna syftar till att fördela resurserna rättvisare och minska onödigt arbete i schemaläggningen. Detta är särskilt betydelsefullt för stora servrar som kör många olika program och tjänster samtidigt.
En annan nyhet är möjligheten att låta olika processgrupper använda egna schemaläggningsstrategier genom tekniken sched_ext och BPF.
Det innebär att en dator i framtiden kan bli ännu bättre på att anpassa sig efter olika arbetsuppgifter, exempelvis spel, databaser eller avancerade beräkningar.
Ett filsystem som vägrar göra någonting
En av de märkligaste nyheterna heter FailFS.
Normalt är ett filsystems uppgift att lagra filer och göra dem tillgängliga. FailFS gör i princip motsatsen: det är konstruerat för att avvisa filoperationer.
Det låter kanske som världens mest värdelösa filsystem, men det fyller faktiskt en viktig funktion.
I vissa situationer vill man köra program som inte ska ha tillgång till datorns vanliga filsystem. Det kan exempelvis handla om att isolera program som hanterar okänt eller potentiellt skadligt innehåll.
Genom att använda FailFS kan ett program placeras i en miljö där vanliga sökvägar till filer inte längre fungerar. Programmet kan då bara komma åt filer genom filreferenser som det uttryckligen har fått tillgång till.
Tillsammans med ett nytt systemanrop, fchroot(), får utvecklare ett nytt verktyg för att begränsa programmens åtkomst till filsystemet.
Det är framför allt intressant för säkerhetslösningar, sandlådor och program som behöver köras med mycket begränsade rättigheter.
Bättre filsystem och snabbare lagring
Linux 7.3 innehåller också flera förbättringar av hur data lagras och hanteras.
Det populära filsystemet Btrfs får prestandaförbättringar som kan göra vissa skrivoperationer betydligt snabbare. Även ext4, som används av många Linuxdistributioner, har optimerats.
OverlayFS, som bland annat används i containerteknik som Docker, får förbättrat stöd för att hantera användaridentiteter och filägarskap. Det kan förenkla hanteringen av containrar där användare och rättigheter skiljer sig mellan värdsystemet och containern.
Även Windows-kompatibiliteten förbättras. Linuxdrivrutinen NTFS3 får ett första stöd för så kallade alternativa dataströmmar, en funktion som Windows använder för att lagra ytterligare information kopplad till filer.
För nätverkslagring finns också nyheter. Linux inbyggda SMB-server, ksmbd, får bland annat stöd för funktioner som används av Apples säkerhetskopieringssystem Time Machine.
Dessutom förbättras möjligheterna till krypterad filöverföring över SMB-nätverk.
Bättre för spel och grafikkort
Den som använder Linux för spel kan också få nytta av version 7.3.
En förbättring gäller hanteringen av grafikminnet, särskilt på AMD-grafikkort med begränsad mängd VRAM.
När grafikminnet börjar ta slut måste systemet avgöra vilka data som ska ligga kvar och vilka som kan flyttas till datorns vanliga arbetsminne.
Linux 7.3 blir bättre på att prioritera denna hantering när flera program konkurrerar om grafikminnet.
Det kan minska problem med minnesbrist och förbättra prestandan i vissa situationer. Däremot innebär det inte automatiskt att alla spel får högre bildfrekvens.
Kärnan får också ytterligare stöd och förbättringar för grafikprocessorer från AMD och Intel, samt förberedelser för kommande processorgenerationer som AMD Zen 6 och Intel Nova Lake.
Smartare användning av arbetsminnet
En annan viktig förbättring riktar sig till datorer som kör virtuella maskiner.
En virtuell maskin är en dator som körs som ett program inuti en annan dator. Den kan exempelvis användas för att köra Windows inuti Linux eller för att driva flera separata servrar på samma fysiska maskin.
Problemet är att virtuella maskiner ofta reserverar stora mängder arbetsminne, även när de inte använder allt aktivt.
Linux 7.3 introducerar förbättrade möjligheter att registrera vilka minnessidor en virtuell maskin faktiskt använder.
Det kan hjälpa systemet att avgöra vilka delar av minnet som behöver finnas snabbt tillgängliga och vilka som kan flyttas till långsammare lagring.
På stora servrar kan sådan teknik bidra till effektivar
Mozilla förbereder lanseringen av Firefox 158, nästa version av den populära webbläsaren med öppen källkod. Den nya versionen bjuder på förbättrad PDF-hantering i Linux och macOS, stöd för det moderna bildformatet JPEG XL och flera förändringar som ska göra surfningen både smidigare och mer tillgänglig.
Mozilla förbereder lanseringen av Firefox 158, nästa version av den populära webbläsaren med öppen källkod. Den nya versionen bjuder på förbättrad PDF-hantering i Linux och macOS, stöd för det moderna bildformatet JPEG XL och flera förändringar som ska göra surfningen både smidigare och mer tillgänglig.
Den officiella lanseringen är planerad till den 13 oktober 2026, men Mozilla har redan färdigställt installationsfilerna. Firefox 158 innehåller inga stora förändringar av webbläsarens utseende. I stället handlar uppdateringen framför allt om att förbättra tekniken bakom kulisserna.
För användaren innebär det bland annat bättre dokumenthantering, effektivare bildvisning och mer exakt rullning på webbsidor.
Bättre PDF-filer – särskilt för Linux och macOS
En av de viktigaste nyheterna gäller hur Firefox skapar PDF-dokument.
Firefox 158 använder PDF-genereringsmotorn SkPDF, som ingår i grafikbiblioteket Skia. Det är ett grafikbibliotek som används för att rita upp många av de visuella elementen i moderna program.
Tidigare har användare av Linux och macOS kunnat stöta på problem när webbsidor skrivits ut eller sparats som PDF. Text, grafik och sidlayout har ibland inte återgivits som förväntat.
Med SkPDF vill Mozilla förbättra både återgivningen och dokumentens tillgänglighet.
Det sistnämnda är särskilt viktigt för personer som använder hjälpmedel, exempelvis skärmläsare. En PDF-fil behöver nämligen innehålla mer än bara en bild av texten för att fungera riktigt bra med sådana verktyg.
För den som använder Firefox till att exempelvis spara fakturor, skriva ut kvitton eller arkivera webbsidor kan förändringen därför få praktisk betydelse.
JPEG XL – nästa generations bildformat
En annan intressant nyhet är att Firefox 158 får stöd för bildformatet JPEG XL, även kallat JXL.
De flesta känner redan till JPEG, PNG och kanske WebP. Alla dessa format används för att lagra bilder, men de har olika styrkor och svagheter.
JPEG XL är utvecklat för att kombinera flera av dessa egenskaper i ett enda modernt format.
Det erbjuder bland annat:
Effektiv bildkomprimering som kan minska filstorleken med bibehållen bildkvalitet.
Stöd för både förlustfri komprimering och komprimering med kvalitetsförlust.
HDR-bilder med större omfång mellan ljusa och mörka partier.
Genomskinlighet och animerade bilder.
Möjlighet att omvandla befintliga JPEG-bilder till JPEG XL utan ytterligare kvalitetsförlust.
För vanliga internetanvändare kan tekniken på sikt innebära att bildrika webbsidor laddas snabbare och använder mindre datatrafik.
Men det finns en viktig begränsning: webbplatserna måste också börja använda formatet. Att Firefox stöder JPEG XL innebär alltså inte automatiskt att alla bilder på internet blir mindre.
Mjukare rullning och bättre precision
En mindre synlig, men tekniskt intressant, förändring gäller hur Firefox hanterar rullning på webbsidor.
Tidigare avrundades vissa rullningspositioner till hela skärmpixlar. I Firefox 158 tas denna begränsning bort.
Det innebär att webbläsaren kan hantera mer precisa positioner när användaren rullar genom en sida.
Förändringen kan framför allt märkas på moderna pekplattor och andra inmatningsenheter som registrerar mycket små rörelser.
Resultatet ska bli mjukare och mer exakt rullning, även om skillnaden inte nödvändigtvis blir märkbar på alla datorer.
Smartare formulär och personligare startsida
Firefox 158 innehåller också förbättringar som ska göra vardagliga uppgifter enklare.
I funktionen Smart Window kan webbläsaren föreslå information när användaren fyller i formulär. Förslagen kan baseras på relevanta öppna flikar och tidigare sparade autofyllnadsuppgifter.
Det kan exempelvis vara användbart när information ska föras över från en webbsida till ett formulär på en annan.
Även sidan som visas när en ny flik öppnas får en förbättring. Firefox kan nu spara flera egna bakgrundsbilder i ett bibliotek, i stället för att bara behålla den senast valda bilden.
Windowsanvändare som använder ett tema med hög kontrast får dessutom menyer som bättre följer systemets färginställningar. Det förbättrar tillgängligheten för personer med nedsatt syn.
Nyheter för webbutvecklare
Under ytan innehåller Firefox 158 flera förändringar som framför allt riktar sig till dem som utvecklar webbplatser och webbapplikationer.
Bland annat utökas stödet för matematiska beräkningar i CSS. Det blir möjligt att multiplicera och dividera värden med olika enheter i funktionen calc().
För webbutvecklare innebär det större möjligheter att skapa flexibla layouter utan att behöva använda JavaScript för vissa beräkningar.
Firefox förbättrar också stödet för WebAuthn, en teknik som bland annat används för lösenordsfri inloggning med säkerhetsnycklar och passkeys.
Webbplatser får dessutom bättre möjligheter att avgöra om resurser har hämtats från webbläsarens cacheminne, alltså den lokala lagring som används för att slippa ladda ner samma information flera gånger.
Ett problem i utvecklarverktygens nätverksövervakning rättas också. Tidigare kunde vissa WebSocket-meddelanden missas om de skickades omedelbart efter att en anslutning upprättats.
Även Androidversionen förbättras
Firefox 158 innehåller också en efterfrågad förändring för Androidanvändare.
Flikfältet kan placeras antingen högst upp eller längst ned på skärmen.
Det kan vara särskilt praktiskt på mobiltelefoner med stora skärmar, där det ofta är lättare att nå knappar längst ned med tummen.
När kommer Firefox 158?
Firefox 158 är planerad att släppas officiellt den 13 oktober 2026. De färdiga installationsfilerna finns redan tillgängliga på Mozillas nedladdningsserver.
Versionen kommer att erbjudas för bland annat Windows, Linux och macOS, med stöd för flera processorarkitekturer.
Samtidigt väntas Mozilla släppa Firefox 153.5 ESR och Firefox 115.43.0 ESR, versioner med utökat underhåll som framför allt används av företag och organisationer.
Firefox 158 är ingen revolutionerande uppdatering, men den visar hur en modern webbläsare ständigt utvecklas.
För Linuxanvändare är den förbättrade PDF-hanteringen särskilt intressant. Stödet för JPEG XL kan samtidigt få större betydelse på längre sikt, i takt med att fler webbplatser börjar använda bildformatet.
Firefox fortsätter därmed att utvecklas som ett alternativ till de Chromiumbaserade webbläsarna, med egen webbläsarmotor och öppen källkod.
Det är kanske inte de mest spektakulära nyheterna, men det är just sådana tekniska förbättringar som gör att webben gradvis blir snabbare, bättre och mer tillgänglig för alla.
root@linux:~$ firefox –version
MOZILLA FIREFOX 158.0
RELEASE DATE: 2026-10-13
LICENSE: OPEN SOURCE
ENGINE: GECKO
PLATFORMS: LINUX / WINDOWS / MACOS / ANDROID
[ NYHETER I FIREFOX 158 ]
✓ Bättre PDF-hantering med SkPDF
✓ Stöd för bildformatet JPEG XL
✓ Mjukare och mer exakt rullning
✓ Egna bakgrundsbilder på nya flikar
✓ Smartare formulärifyllning
✓ Förbättrat stöd för WebAuthn
✓ Utökade matematiska funktioner i CSS
✓ Förbättrade utvecklarverktyg
✓ Flyttbart flikfält i Android
Det populära verktyget Ventoy har fått en ny version. Med Ventoy 1.1.18 blir det enklare att starta och använda flera operativsystem från samma USB-minne. Uppdateringen introducerar experimentellt stöd för SteamOS, förbättrad hantering av ISO-filer i Linux och flera viktiga buggfixar.
Det populära verktyget Ventoy har fått en ny version. Med Ventoy 1.1.18 blir det enklare att starta och använda flera operativsystem från samma USB-minne. Uppdateringen introducerar experimentellt stöd för SteamOS, förbättrad hantering av ISO-filer i Linux och flera viktiga buggfixar.
För den som regelbundet installerar operativsystem, reparerar datorer eller testar olika Linuxdistributioner är ett startbart USB-minne nästan oumbärligt. Men att behöva formatera om USB-minnet varje gång man vill använda en ny installationsavbildning är både tidskrävande och opraktiskt.
Det är här Ventoy kommer in i bilden.
Till skillnad från traditionella verktyg, där en ISO-fil skrivs till USB-minnet, låter Ventoy användaren kopiera flera ISO-filer direkt till minnet. När datorn startas från USB-enheten visas en meny där man väljer vilket operativsystem eller verktyg som ska köras.
Med version 1.1.18, som släpptes den 9 oktober 2026, har utvecklarna framför allt koncentrerat sig på bättre kompatibilitet och att lösa problem som användare tidigare har stött på.
GitHub
SteamOS kan nu startas från Ventoy
En av de mest intressanta nyheterna är det experimentella stödet för återställningsavbilder från SteamOS.
SteamOS är Valves Linuxbaserade operativsystem som bland annat används i den handhållna spelkonsolen Steam Deck.
Med det nya stödet är tanken att användaren ska kunna lägga en återställningsavbildning av SteamOS på sitt Ventoy-minne och starta den direkt, utan att behöva skapa ett separat USB-minne enbart för detta ändamål.
Funktionen är fortfarande experimentell. Det innebär att alla kombinationer av hårdvara och återställningsavbilder ännu inte nödvändigtvis fungerar problemfritt.
För datorverkstäder och tekniskt intresserade som arbetar med både traditionella datorer och spelrelaterad hårdvara är detta ändå ett välkommet tillskott.
Enklare åtkomst till ISO-filer i Linux
En annan viktig förbättring gäller hur Ventoy hanterar USB-minnets partitioner efter att ett Linuxsystem har startats.
När man startar en Linuxdistribution från en ISO-fil på Ventoy kan man ibland behöva komma åt andra filer som ligger på samma USB-minne.
Tidigare har detta inte alltid fungerat automatiskt. Partitionen där ISO-filerna lagras har i vissa situationer krävt särskilda kommandon eller manuell montering.
I Ventoy 1.1.18 har funktionen för återmontering förbättrats, så att partitionen enklare ska kunna monteras i vanliga Linuxdistributioner med grafiska skrivbordsmiljöer.
Utvecklarna har dessutom infört ett konsekvent enhetsnamn:
/dev/mapper/VentoyPart
Detta är särskilt användbart för avancerade användare och systemadministratörer som arbetar med skript eller behöver identifiera rätt partition.
Tidigare kunde enhetsnamnet variera beroende på hur systemet identifierade USB-minnets partitioner.
Även ett mindre men irriterande problem har åtgärdats: dubbla diskikoner som ibland visades i Linux filhanterare ska inte längre dyka upp.
Clonezilla får bättre stöd
För den som arbetar med säkerhetskopiering och kloning av hårddiskar är förbättringarna för Clonezilla särskilt intressanta.
Clonezilla är ett verktyg för att skapa exakta kopior av hårddiskar och partitioner. Det används bland annat vid datorinstallationer, migrering till nya lagringsenheter och återställning av system.
Tidigare kunde det vara svårt att komma åt Ventoy-partitionen när Clonezilla hade startats från samma USB-minne.
Den nya versionen gör partitionen monterbar även under Clonezilla.
Det innebär exempelvis att ett och samma USB-minne kan innehålla både Clonezilla och filer som man behöver under arbetet, förutsatt att filerna och lagringsutrymmet är lämpliga för uppgiften.
För tekniker som ofta behöver starta datorer från externa medier kan detta minska behovet av flera olika USB-minnen.
Flera Linuxdistributioner får buggfixar
Utvecklarna har också åtgärdat kompatibilitetsproblem med vissa Linuxdistributioner.
Bland annat har startproblem med Fedora 45 Beta och Grml 2026.09 rättats.
Grml är en Debianbaserad Linuxdistribution som främst används för systemadministration, felsökning och räddningsarbete.
En annan viktig rättning gäller Ubuntu Desktop och funktionen persistence.
Normalt försvinner ändringar som görs under en vanlig Linux Live-session när datorn startas om. Med persistence kan användaren i stället spara exempelvis inställningar och filer mellan omstarterna.
I tidigare versioner av Ventoy kunde denna funktion ibland misslyckas på Ubuntu Desktop. Problemet har nu åtgärdats.
För den som använder ett portabelt Linuxsystem är detta en betydelsefull förbättring, eftersom sparade inställningar och arbetsfiler är en central del av användningsområdet.
Förbättringar för Windows och Secure Boot
Även Windowsanvändare får nytta av uppdateringen.
Ventoy 1.1.18 rättar ett problem med versionskontrollen för Secure Boot vid uppstart av Windows och Windows PE.
Secure Boot är en säkerhetsfunktion i moderna datorers UEFI-system som kontrollerar att programvaran som används under uppstarten är betrodd.
Ett fel i denna kontroll kunde tidigare orsaka problem vid start från Ventoy. Den aktuella uppdateringen åtgärdar det rapporterade versionskontrollfelet.
Det betyder däremot inte att alla tänkbara Secure Boot-problem är lösta, eftersom kompatibiliteten också påverkas av datorns firmware och de avbildningar som används.
Stöd för fler specialanpassade ISO-filer
Ventoy har också fått stöd för anpassade ISO-avbildningar baserade på Syslinux.
Syslinux är en familj av startladdare som ofta förekommer i mindre Linuxsystem, installationsmiljöer och specialanpassade räddningsverktyg.
Dessutom har kompatibiliteten med den senaste utgåvan av LinuxConsole förbättrats.
För användare som bygger egna installations- och räddningsmiljöer innebär detta att Ventoy kan hantera ytterligare typer av startbara ISO-filer.
Även VentoyPlugson, projektets webbaserade konfigurationsverktyg, har förbättrats. Verktyget kontrollerar nu konfigurationsposter för Boot Conf Replace, vilket hjälper användaren att upptäcka felaktiga inställningar.
Ett USB-minne som ersätter en hel verktygslåda
Ventoys stora styrka är fortfarande enkelheten.
Ett USB-minne kan exempelvis innehålla installationsavbilder för Ubuntu, Debian och Windows tillsammans med systemverktyg som Clonezilla och Grml.
När en ny version av ett operativsystem släpps behöver användaren normalt bara ersätta ISO-filen på USB-minnet.
Det sparar tid och gör det enklare att hålla en samling installations- och serviceverktyg uppdaterad.
Ventoy 1.1.18 är framför allt en underhålls- och kompatibilitetsuppdatering, men det experimentella SteamOS-stödet och förbättringarna för Linux och Clonezilla gör versionen extra intressant för den som arbetar med datorservice, felsökning eller installation av operativsystem.
Den nya versionen finns att hämta kostnadsfritt från projektets officiella GitHub-sida.
Parrot OS 7.4 är här med Linux 7.1, uppdaterade säkerhetsverktyg, förbättrade Raspberry Pi-avbilder och nya optimerade ISO-filer för moderna processorer. Den Debian-baserade distributionen får även AnonSurf 6.0 och flera förbättringar för ARM och Apple Silicon.
Den säkerhetsinriktade Linuxdistributionen Parrot OS har fått en ny version. Parrot OS 7.4 innehåller bland annat en ny Linuxkärna, uppdaterade säkerhetsverktyg, förbättrat stöd för moderna processorer och nya systemavbilder för Raspberry Pi och andra ARM-baserade datorer.
Parrot OS bygger på Debian och används framför allt av personer som arbetar med IT-säkerhet, penetrationstester, nätverksanalys och digital forensik. Distributionen kan samtidigt användas som ett vanligt Linuxsystem och finns därför i flera olika varianter.
Bygger på Debian 13.6 och Linux 7.1
Parrot OS 7.4 använder Linuxkärnan 7.1 och innehåller uppdateringar och säkerhetsrättningar från Debian 13.6 ”Trixie”.
Linuxkärnan är den del av operativsystemet som bland annat sköter kommunikationen mellan program och datorns hårdvara. En nyare kärna kan därför innebära bättre stöd för exempelvis nätverkskort, grafikkort, lagringsenheter och andra komponenter.
Parrot OS 7.4 är den fjärde större uppdateringen i Parrot 7-serien. Sedan Parrot OS 7.0 är KDE Plasma systemets huvudsakliga skrivbordsmiljö.
För den som föredrar andra gränssnitt finns även versioner med MATE, LXQt och Enlightenment.
Optimerade versioner för moderna processorer
En av de mer intressanta nyheterna är att Parrot-projektet nu erbjuder särskilt optimerade ISO-avbilder för modernare processorer.
För vanliga PC-datorer finns en version anpassad för x86-64-v3, vilket gör det möjligt för systemet att utnyttja instruktioner som finns i relativt moderna Intel- och AMD-processorer.
Tanken är att programmen ska kunna utnyttja hårdvaran bättre än när distributionen måste vara kompatibel med mycket gamla x86-64-processorer.
Parrot erbjuder även optimeringar för modernare ARM-processorer.
Enligt utvecklarna kan bland annat datorer och kort baserade på Raspberry Pi 5, Apple Silicon och ARM Cortex-X1 dra nytta av dessa förbättringar.
För vanliga användare behöver detta inte innebära dramatiska prestandaskillnader i alla situationer, men vissa program och beräkningar kan bli effektivare när de kompilerats för en modernare processorarkitektur.
AnonSurf 6.0 har uppdaterats
Ett av de mest kända verktygen i Parrot OS är AnonSurf, som nu finns i version 6.0.1.
AnonSurf är ett verktyg som kan dirigera nätverkstrafik genom Tor-nätverket och ändra vissa nätverksinställningar för att förbättra användarens anonymitet.
Det är dock viktigt att komma ihåg att ett anonymiseringsverktyg inte automatiskt gör en användare fullständigt anonym. Webbläsarinställningar, inloggningar, cookies och användarbeteende kan fortfarande avslöja information.
Många säkerhetsverktyg har fått nya versioner
Som vanligt innehåller den nya Parrot-versionen även en lång rad uppdaterade verktyg för säkerhetsanalys.
Bland de uppdaterade programmen finns:
airgeddon 12.02
bettercap 2.41.7
Certipy 5.1.0
dnsx 1.3.0
jadx 1.5.5
Kismet 2025.09.R1
Ligolo-ng 0.9.1
Metasploit Framework 6.5.4
AnonSurf 6.0.1
Verktygen används inom flera olika områden. Kismet används exempelvis för analys av trådlösa nätverk, medan Metasploit är en omfattande plattform för att undersöka och verifiera säkerhetsproblem i datorsystem.
Sådana verktyg är framför allt avsedda för säkerhetstester på system där användaren har tillstånd att genomföra testerna.
Ny välkomst- och installationsguide
Parrot OS 7.4 lägger även till Discovery i systemets ISO-byggsystem.
Discovery fungerar som en välkomst- och konfigurationsguide och ska göra det enklare att komma igång efter installation eller uppstart från en live-avbild.
Även Parrot Updater har uppdaterats till version 2.2.0.
Efter en systemuppdatering ligger terminalens utskrift nu kvar på skärmen och går att bläddra igenom. Det gör det enklare att kontrollera vilka paket som uppdaterades och om några fel uppstod.
Förbättrat stöd för Apple Silicon
De virtuella Parrot-maskinerna har också uppdaterats.
AArch64-versionerna riktas nu uttryckligen mot UTM på Apple Silicon, vilket är intressant för användare med moderna Mac-datorer baserade på Apples M-processorer.
Det innebär att Parrot kan köras som en virtuell ARM-maskin i stället för att en komplett x86-PC behöver emuleras.
Nya Raspberry Pi- och ARM-avbilder
Parrot OS 7.4 innehåller dessutom uppdaterade systemavbilder för Raspberry Pi och andra ARM-enheter.
ARM-datorer har blivit allt vanligare även utanför mobiltelefoner. Raspberry Pi används exempelvis inom utbildning, hemautomation, servrar, nätverksövervakning och olika laboratoriemiljöer.
För en distribution som Parrot är ARM-stödet därför allt viktigare.
Många olika utgåvor
Parrot OS finns i flera former.
Security Edition innehåller ett stort antal säkerhetsverktyg redan från början och är främst tänkt för penetrationstestning, säkerhetsanalys och digital forensik.
Home Edition är mer generell och lämpar sig bättre för den som vill använda Parrot som ett vanligt Linuxsystem och själv installera de säkerhetsverktyg som behövs.
Det finns även färdiga versioner för bland annat:
Docker
virtuella maskiner
Windows Subsystem for Linux, WSL
Raspberry Pi
RISC-V
Hack The Box
Apple Silicon och andra ARM-system
Befintliga installationer kan uppgraderas
Den som redan använder Parrot OS behöver normalt inte installera om datorn.
Systemet kan uppdateras från terminalen med:
sudo apt update
sudo apt full-upgrade
Det går även att använda Parrots grafiska uppdateringsverktyg.
Ett Linuxsystem för säkerhetsintresserade
Parrot OS konkurrerar i samma område som exempelvis Kali Linux, men försöker kombinera säkerhetsverktyg med ett mer komplett Linuxskrivbord för daglig användning.
Version 7.4 förändrar inte systemet i grunden, men innehåller många mindre förbättringar som tillsammans gör distributionen modernare.
Särskilt intressant är satsningen på processoroptimerade systemavbilder och förbättrat ARM-stöd. Det visar hur Linuxdistributioner i allt större utsträckning anpassas efter dagens blandning av traditionella x86-datorer och nya ARM-baserade system.
För säkerhetsentusiaster och användare som redan kör Parrot OS är version 7.4 därför en naturlig uppgradering.
Distribution: Parrot OS Version: 7.4 Bas: Debian 13.6 ”Trixie” Linuxkärna: Linux 7.1 Standardmiljö: KDE Plasma Övriga skrivbord: MATE, LXQt och Enlightenment AnonSurf: 6.0.1 Metasploit: 6.5.4 Arkitekturer: x86-64, ARM/AArch64 och RISC-V Optimerade avbilder: x86-64-v3 och ARMv8.2 Raspberry Pi: Uppdaterade ARM-avbilder Apple Silicon: Förbättrat stöd via AArch64 och UTM Inriktning: IT-säkerhet, penetrationstestning och digital forensik
Datorer som inte längre klarar Windows 11 eller som har fallit utanför Apples stöd behöver inte vara uttjänta. Det ideella medborgarinitiativet OKIT samlar in äldre datorer, installerar Linux och skänker dem vidare till personer som fortfarande kan ha nytta av dem. Nu har projektet öppnat sin webbplats där besökare kan se vilka datorer som finns tillgängliga.
Mängder av fullt fungerande datorer byts varje år ut eftersom de inte längre kan köra de senaste versionerna av Windows eller macOS. Hårdvaran kan fortfarande fungera, men när operativsystemet inte längre stöds blir datorn betydligt mindre attraktiv för sin tidigare ägare.
Det är sådana datorer som OKIT försöker ge ett nytt liv.
Projektet tar emot datorer som privatpersoner, företag och organisationer inte längre behöver. Tidigare data raderas, datorerna kontrolleras och de maskiner som bedöms som användbara får Linux installerat innan de skänks vidare.
Från mycket långsamma datorer till helt användbara maskiner
Den som tittar på datorerna hos OKIT ska inte förvänta sig en samling moderna premiumdatorer. Prestandan varierar kraftigt.
En del maskiner är gamla och långsamma modeller med mekaniska hårddiskar. De kan ändå fungera för enklare uppgifter som ordbehandling, e-post, internetradio och lättare webbsurfning.
Andra datorer är betydligt mer användbara och kan exempelvis vara utrustade med Core i5-processor, mer arbetsminne och SSD.
På webbplatsen finns exempelvis en äldre Acer Aspire V5-531 som uttryckligen beskrivs som mycket långsam och fortfarande använder en mekanisk hårddisk. Samtidigt finns modeller som ASUS S551LN med Core i5, 8 GB RAM och SSD.
Det är alltså viktigt att läsa beskrivningen av varje enskild dator och välja en maskin som passar det man tänker använda den till.
Linux i stället för Windows
OKIT installerar i första hand Linux Mint, Ubuntu eller Debian.
Linux Mint är normalt förstahandsvalet eftersom skrivbordsmiljön på många sätt påminner om Windows och därför brukar vara förhållandevis lätt att komma igång med för den som aldrig tidigare har använt Linux.
Om Linux Mint inte fungerar bra på den aktuella hårdvaran kan Ubuntu eller Debian användas i stället.
För en äldre dator kan detta göra stor skillnad. En maskin som inte längre är lämplig för ett modernt Windows-system kan fortfarande fungera bra för exempelvis Firefox, Google Chrome, LibreOffice, GIMP, e-post och videouppspelning.
Det betyder däremot inte att en Linuxdator automatiskt kan ersätta en Windows- eller Mac-dator i alla situationer. Program som kräver Windows eller macOS fungerar inte nödvändigtvis, och exempelvis BankID erbjuder inte någon vanlig Linuxversion för datorn. Mobilt BankID kan däremot användas tillsammans med webbtjänster som körs i webbläsaren.
Datorerna skänks bort
Grundprincipen bakom OKIT är enkel: projektet får datorer till skänks och skänker dem sedan vidare.
Datorerna säljs alltså inte.
På OKIT.se kan besökaren se vilka datorer som finns, läsa deras specifikationer och få en uppfattning om vad respektive maskin lämpar sig för. Webbplatsen befinner sig fortfarande i en uppstarts- och testfas, och reservationsfunktionen är enligt informationen på webbplatsen ännu inte helt öppnad för ordinarie utlämning.
När systemet används är tanken att den som är intresserad ska kunna paxa en dator, lämna sina kontaktuppgifter och därefter få information om hur datorn kan hämtas.
Hämtas i Västra Stockholm
Det finns dock en viktig begränsning: datorerna skickas inte över hela Sverige.
De måste hämtas på plats i Västra Stockholm, och eftersom verksamheten drivs ideellt sker utlämningen under begränsade tider. OKIT uppger att utlämningen huvudsakligen sker under helger.
Den som bor långt från Stockholm behöver därför själv kunna ordna hämtning.
Det är också bra att kontrollera vad som följer med datorn. Många av de bärbara datorerna saknar nätadapter, och batterierna kan vara slitna eftersom flera av maskinerna är 10–15 år gamla.
En gammal dator behöver inte vara elektronikskrot
OKIT visar samtidigt på ett större problem inom datorbranschen.
En dator kan vara tekniskt fungerande även om tillverkaren av operativsystemet inte längre vill eller kan stödja hårdvaran. För den som behöver spela de senaste spelen eller använda tung professionell programvara är en tio eller femton år gammal dator sällan ett realistiskt alternativ.
Men kraven är helt annorlunda för någon som främst behöver skriva dokument, läsa e-post, surfa på nätet eller titta på exempelvis SVT Play.
I sådana fall kan Linux förlänga datorns användbara livslängd betydligt.
Det är också själva grundidén bakom OKIT: en gammal dator behöver inte vara värdelös bara för att den inte längre passar Windows 11 eller den senaste versionen av macOS.
Ibland kan det räcka med ett nytt operativsystem – och gärna en SSD – för att en dator som annars hade riskerat att bli elektronikskrot ska kunna göra nytta i flera år till.
Mer information och aktuella datorer finns på OKIT.se.
> FAKTA: OKIT
Webbplats: Okit.se
Vad är OKIT?
Ett medborgarinitiativ som samlar in äldre datorer och ger dem ett nytt liv med Linux.
Vilka datorer?
Bland annat datorer som inte klarar Windows 11 eller som inte längre stöds av nya versioner av macOS.
Operativsystem:
Linux Mint, Ubuntu eller Debian. Linux Mint används ofta eftersom gränssnittet påminner om Windows.
Prestanda:
Allt från mycket långsamma äldre datorer med mekanisk hårddisk till betydligt bättre maskiner med SSD.
Pris:
Datorerna skänks bort gratis.
Utlämning:
Datorerna hämtas i Västra Stockholm under särskilda utlämningstider.
Syfte:
Att minska elektronikavfall och låta fungerande datorer fortsätta göra nytta.
Raspberry Pi har länge varit favoritvalet för billiga hemmaservrar och hobbyprojekt. Men i takt med att priserna har stigit kan en gammal bärbar dator vara ett både billigare och kraftfullare alternativ. Med bättre kompatibilitet, inbyggd lagring och fler anslutningar kan en tio år gammal laptop få nytt liv som filserver, Docker-maskin, Home Assistant-server eller litet hemmalabb.
Raspberry Pi har länge varit ett självklart val för den som vill experimentera med Linux, nätverk, hemautomation och egna servrar. De små enkortsdatorerna är kompakta, strömsnåla och har gjort det möjligt för mängder av entusiaster att bygga avancerade projekt för relativt lite pengar.
Men för den som framför allt vill bygga en hemmaserver är Raspberry Pi inte längre alltid det mest ekonomiska eller praktiska valet.
En gammal bärbar dator som redan står oanvänd i ett skåp kan i många fall vara både snabbare, enklare att använda och bättre utrustad.
En gammal laptop innehåller redan nästan allt
Det som gör äldre bärbara datorer intressanta som servrar är att de är kompletta datorer från början.
En vanlig laptop innehåller redan:
processor
arbetsminne
hårddisk eller SSD
nätverkskort
USB-portar
bildskärm
tangentbord
styrplatta
nätadapter
För en Raspberry Pi behöver flera av dessa delar ofta köpas separat. Förutom själva datorn kan man exempelvis behöva nätadapter, chassi, kylning, minneskort och ibland en SSD eller NVMe-adapter.
Har man redan en äldre bärbar dator blir startkostnaden däremot i praktiken noll kronor.
x86 ger bättre kompatibilitet
En av de största skillnaderna ligger i processorarkitekturen.
Raspberry Pi använder ARM-processorer, medan de flesta äldre PC-datorer använder Intel- eller AMD-processorer baserade på x86-64.
ARM har blivit betydligt bättre understött under senare år, men många serverprogram och virtualiseringsplattformar har fortfarande sitt starkaste stöd på x86.
Det gäller särskilt om man vill experimentera med:
virtuella maskiner
Docker-containrar
NAS-programvara
brandväggar
databaser
webbservrar
Home Assistant
utvecklingsmiljöer
olika Linux-distributioner
En äldre PC kan exempelvis köra vanliga versioner av Debian, Ubuntu Server eller Proxmox utan att man behöver leta efter särskilda ARM-versioner.
Det gör ofta en gammal laptop enklare att använda som generell testserver.
Mer processorkraft än man kanske tror
En tio eller femton år gammal bärbar dator kan verka föråldrad jämfört med dagens maskiner, men som server är kraven ofta betydligt lägre än på en modern arbetsdator.
En äldre Intel Core i5 eller Core i7 kan utan större problem räcka för exempelvis en webbserver, filserver, DNS-server eller ett antal Docker-containrar.
Även virtualisering kan fungera förvånansvärt bra.
Har datorn exempelvis 8 eller 16 GB RAM kan man köra flera mindre virtuella Linux-servrar samtidigt.
Det betyder att en gammal laptop kan fungera som ett litet hemmalabb där man experimenterar med nätverk och serversystem utan att behöva köpa särskild serverhårdvara.
SSD är en stor fördel
Lagringen är ytterligare ett område där en vanlig dator ofta har ett försprång.
Raspberry Pi har traditionellt startat från microSD-kort. Det fungerar bra för många enklare projekt, men minneskort har begränsad livslängd när de utsätts för många skrivningar.
Serverprogram kan skriva betydande mängder data genom exempelvis:
loggfiler
databaser
cache
systemuppdateringar
Docker-containrar
Därför är SSD-lagring normalt ett betydligt bättre alternativ.
Många äldre laptops har redan en SATA-SSD, och modeller som ursprungligen levererades med mekanisk hårddisk kan ofta uppgraderas billigt.
Vissa äldre datorer har dessutom plats för ytterligare en 2,5-tumsdisk.
Det kan vara praktiskt om datorn ska användas som exempelvis filserver eller backupserver.
Inbyggd skärm är ett oväntat bra felsökningsverktyg
Servrar körs normalt utan bildskärm och administreras över nätverket med exempelvis SSH.
Men den som experimenterat med servrar vet att nätverket ibland slutar fungera.
Det kan räcka med en felaktig IP-konfiguration, brandväggsregel eller uppdatering för att SSH-anslutningen ska försvinna.
På en Raspberry Pi innebär det ofta att man måste leta fram skärm, tangentbord och eventuellt adapterkablar.
En laptop har redan allt detta inbyggt.
Om nätverket havererar öppnar man helt enkelt locket och felsöker direkt på datorn.
För ett experimentellt hemmalabb är det en ganska stor fördel.
Det finns också nackdelar
En gammal laptop är dock inte perfekt som server.
Den första frågan är energiförbrukningen.
En Raspberry Pi kan ofta arbeta med några få watts effekt medan en äldre bärbar PC kan förbruka betydligt mer.
Skillnaden kan bli märkbar om datorn ska vara igång dygnet runt under flera år.
Det är därför klokt att mäta den verkliga energiförbrukningen med en elmätare.
En äldre laptop som ligger kring exempelvis 10–15 watt i tomgång kan fortfarande vara mycket rimlig som hemmaserver. En gammal speldator som drar 60–100 watt i vila är betydligt mindre attraktiv.
Batteriet kräver också eftertanke
Laptopbatteriet kan vid första anblicken verka vara en perfekt reservkraftlösning.
Om strömmen försvinner fortsätter servern trots allt att fungera en stund.
Problemet är att gamla litiumbatterier kan försämras med tiden.
Om datorn ska stå inkopplad dygnet runt bör batteriets skick därför kontrolleras regelbundet.
På vissa datorer går det att ställa in en maximal laddningsnivå på exempelvis 70 eller 80 procent. Det minskar belastningen på batteriet.
Har datorn ett löstagbart och mycket gammalt batteri kan det i vissa fall vara bättre att helt enkelt ta bort det.
Svullna eller skadade batterier ska inte användas.
Stäng inte automatiskt locket
Det kan också vara frestande att stänga laptopens lock när datorn används som server.
Det är inte alltid en bra idé.
På vissa modeller sitter luftintag eller ventilationsöppningar nära tangentbordet, skärmen eller gångjärnen. Ett stängt lock kan då försämra kylningen.
Dessutom kan värmen från datorn påverka bildskärmen och batteriet.
En gammal laptop som ska arbeta kontinuerligt bör därför placeras så att luft kan cirkulera ordentligt.
När Raspberry Pi fortfarande är bättre
Raspberry Pi har samtidigt egenskaper som en vanlig laptop saknar.
Den viktigaste är GPIO-anslutningarna.
De gör det möjligt att direkt koppla in:
sensorer
reläer
lysdioder
knappar
motorstyrningar
elektronikmoduler
För robotik, elektronik och hemautomation är Raspberry Pi därför fortfarande mycket användbar.
Den är också betydligt mindre och kan dra mycket lite ström.
För projekt som ska monteras permanent på en vägg, i ett apparatskåp eller tillsammans med elektronik är en liten enkortsdator ofta betydligt smidigare.
Och för riktigt enkla sensorprojekt behövs ibland inte ens en Raspberry Pi. Mikrokontroller som ESP32 eller Raspberry Pi Pico kan vara både billigare och ännu mer strömsnåla.
Återbruk kan vara det smartaste alternativet
Det kanske mest intressanta argumentet för gamla laptops handlar dock inte om prestanda.
Det handlar om återbruk.
En dator kan vara för gammal för moderna versioner av Windows men fortfarande ha mer än tillräckligt med kapacitet för att köra Linux och serverprogram.
Genom att installera exempelvis Debian eller Ubuntu Server kan en maskin som annars skulle ha blivit elektronikskrot få flera års extra livslängd.
Den kan användas som:
filserver
backupserver
webbserver
Home Assistant-server
Pi-hole
mediaserver
Docker-server
utvecklingsserver
nätverksmonitor
VPN-server
experimentplattform för Linux
Det behöver alltså inte alltid köpas ny hårdvara för att bygga ett hemmalabb.
I många fall står den lämpligaste servern redan hemma i garderoben.
Slutsats
Raspberry Pi är fortfarande en fantastisk plattform för elektronik, utbildning och strömsnåla projekt.
Men när uppgiften huvudsakligen handlar om att köra serverprogram är en gammal bärbar PC ofta ett minst lika intressant alternativ.
Man får vanligtvis kraftfullare processor, mer RAM, bättre lagringsmöjligheter, fler anslutningar och betydligt bredare kompatibilitet med serverprogram.
Dessutom finns skärm och tangentbord redan på plats när något behöver felsökas.
För den som har en tio år gammal laptop liggande kan det därför vara värt att tänka en extra gång innan den lämnas till återvinningen.
Den kanske inte längre är någon särskilt modern persondator.
Men den kan fortfarande bli en utmärkt liten server.
> FAKTARUTA: GAMMAL LAPTOP SOM HEMMASERVER
En äldre bärbar dator kan ofta fungera utmärkt som NAS, filserver,
Docker-server eller mindre hemmalabb.
Processor: Äldre Intel Core i3/i5/i7 eller motsvarande AMD räcker långt.
Minne: 4 GB fungerar för enklare tjänster, 8 GB eller mer rekommenderas.
Lagring: SSD är att föredra framför både hårddisk och microSD-kort.
Nätverk: Gigabit Ethernet är bäst för NAS och filserver.
Operativsystem: Debian, Ubuntu Server eller annan Linux-distribution passar bra.
Virtualisering: Proxmox kan vara ett alternativ om processorn har stöd för virtualisering.
Docker: Passar bra för exempelvis webbserver, Pi-hole, Home Assistant och andra tjänster.
Fördel: Skärm och tangentbord finns redan inbyggda för felsökning.
Tänk på: Kontrollera kylning, energiförbrukning och batteriets skick vid drift dygnet runt.
> Tips: Har datorn plats för två lagringsenheter kan den ena användas
för Linux och den andra för filer eller säkerhetskopior.
Debian 13 har fått sin sjunde större underhållsuppdatering. Debian 13.7 innehåller 107 säkerhetsuppdateringar och rättningar för ytterligare 106 paket. För den som redan använder Debian 13 behövs ingen ominstallation – en vanlig systemuppdatering räcker.
Debian är känt för att förändras försiktigt. I stället för att hela tiden introducera stora nyheter lägger utvecklarna mycket arbete på att hålla den stabila versionen säker och välfungerande.
Debian 13.7 är ett tydligt exempel på detta.
Versionen är en så kallad point release, eller underhållsversion, av Debian 13 ”Trixie”. Det innebär att det fortfarande är samma Debian 13 som tidigare, men installationsmedierna och ett stort antal programpaket har uppdaterats med de rättningar som kommit sedan den föregående utgåvan.
Totalt ingår 107 säkerhetsrelaterade uppdateringar och korrigeringar för 106 andra paket.
Du behöver inte installera om Debian
För den som redan kör Debian 13 är Debian 13.7 egentligen mindre dramatiskt än versionsnumret kan antyda.
Har datorn uppdaterats regelbundet har många av säkerhetsrättningarna redan installerats.
Det räcker normalt att köra:
sudo apt update
sudo apt upgrade
Efter uppdateringen har systemet i praktiken fått samma programuppdateringar som ingår i Debian 13.7.
Den nya versionen är därför framför allt viktig för den som ska installera Debian på en ny dator eller server, eftersom installationsfilerna nu redan innehåller de senaste korrigeringarna.
Nyare kärna i installationsprogrammet
Debians installationsprogram har byggts om inför version 13.7 och använder nu Linux-kärnans 6.12.107+deb13 ABI.
Det betyder bland annat att installationsprogrammet har fått de senaste drivrutins-, stabilitets- och säkerhetsrättningarna som Debian inkluderat i sin Linux 6.12-kärna.
Det kan vara särskilt betydelsefullt på nyare datorer där stöd för lagringsenheter, nätverkskort och annan hårdvara ibland förbättras genom kärnuppdateringar.
Debians paket för Linux säkerhetsgranskning, audit, har dessutom fått stöd för 64-bitars RISC-V.
RISC-V är en öppen processorarkitektur som på senare år fått allt större betydelse inom allt från små inbyggda system till servrar och utvecklingsdatorer.
Cinnamon får tillbaka sina tillägg
Användare av skrivbordsmiljön Cinnamon får också en konkret förbättring.
Ett problem som kunde hindra Cinnamon från att hämta och uppdatera sina så kallade spices har åtgärdats.
Spices är samlingsnamnet för bland annat:
applets
desklets
teman
tillägg
Det handlar alltså om de små komponenter som gör det möjligt att anpassa Cinnamon-skrivbordet med extra funktioner och annat utseende.
Viktiga rättningar i glibc
En av de mer centrala komponenterna som uppdaterats är glibc, GNU C Library.
glibc används av en mycket stor del av programmen i ett Linux-system och fungerar som ett slags brygga mellan programmen och själva operativsystemet.
I Debian 13.7 rättas bland annat problem som kan orsaka buffer overflow och buffer underflow.
En buffer overflow innebär förenklat att ett program försöker skriva mer information till ett minnesområde än vad som får plats där. Sådana fel kan leda till krascher och i värsta fall användas för att angripa ett system.
glibc har dessutom fått kompatibilitet med headerfiler för kommande Linux 7.0, vilket gör det enklare för utvecklare och paketbyggare att förbereda programvara för framtida kärnversioner.
Flera Debian-paket har därför byggts om mot den nya versionen av glibc.
QEMU får många säkerhetsrättningar
Virtualiseringsprogrammet QEMU får också en omfattande uppdatering.
QEMU används bland annat för att köra virtuella datorer och är en viktig komponent i många server- och molnmiljöer.
Den nya Debian-versionen innehåller en senare stabil QEMU-version tillsammans med rättningar för flera typer av säkerhetsproblem, bland annat:
buffer overflow
use-after-free
läsning och skrivning utanför tillåtna minnesområden
problem som kan påverka Secure Boot
Den typen av sårbarheter är särskilt viktiga att rätta på servrar där virtuella maskiner används för att separera olika system och användare från varandra.
Många bildproblem rättas i ImageMagick
Även ImageMagick får ett stort antal säkerhetsrättningar.
ImageMagick används för automatisk bearbetning och konvertering av bilder och finns bakom många webbplatser och serversystem.
Problemen som åtgärdas omfattar bland annat minnesläckor, buffer overflow, use-after-free, överbelastningsattacker och möjligheten att kringgå vissa säkerhetspolicyer.
Bildbibliotek är särskilt intressanta ur säkerhetssynpunkt eftersom en angripare ibland bara behöver få ett system att öppna en specialkonstruerad bildfil för att försöka utnyttja en sårbarhet.
dnsmasq, libvirt och Incus uppdateras
Flera vanliga server- och nätverkskomponenter får också säkerhetsrättningar.
dnsmasq, som bland annat kan fungera som DNS- och DHCP-server, får korrigeringar för buffer overflow och läsning utanför tillåtna minnesområden.
Virtualiseringsplattformen libvirt får bland annat rättningar för problem som skulle kunna leda till informationsläckage eller utökade behörigheter.
Även container- och virtualiseringsplattformen Incus uppdateras. Där rättas bland annat problem med sökvägshantering och otillräckliga behörighetskontroller.
Python och Perl får omfattande uppdateringar
Två av de vanligaste programmeringsspråken i Linux-världen påverkas också.
Perl får en större samling säkerhetsrättningar, medan Python 3.13 uppdateras för att rätta både säkerhetsproblem och vanliga programfel.
Eftersom både Python och Perl används i mängder av administrativa verktyg, webbapplikationer och automatiseringssystem kan sådana uppdateringar påverka betydligt fler program än vad paketnamnen först antyder.
Firefox, Chromium, Docker och PostgreSQL
Debian 13.7 samlar dessutom redan publicerade säkerhetsuppdateringar för en lång rad populära program och komponenter.
Även bibliotek kopplade till OpenSSH har uppdaterats.
Det visar samtidigt varför regelbundna uppdateringar är viktiga även på Linux. Ett modernt operativsystem består av tusentals olika komponenter, och säkerheten beror på att hela kedjan hålls uppdaterad.
Nya tidszonsdata
Även paketet tzdata har uppdaterats.
Det kanske låter som en liten detalj, men tidszonsdatabasen används av operativsystem och program för att veta vilken lokal tid som gäller på olika platser i världen.
När länder eller regioner ändrar regler för exempelvis sommartid måste databasen uppdateras.
Den nya versionen innehåller bland annat förändringar som berör Alberta i Kanada och Marocko.
Felaktiga tidszonsdata kan annars orsaka problem med allt från kalenderbokningar till loggfiler, säkerhetscertifikat och schemalagda serverjobb.
Sex processorarkitekturer stöds
Den som vill installera Debian 13.7 från början kan ladda ner nya netinst-avbilder.
Netinst är en relativt liten installationsfil som installerar ett grundläggande Debian-system och hämtar resten av paketen från internet under installationen.
Debian 13.7 finns för sex arkitekturer:
AMD64 / x86
ARM64
ARMHF
PPC64EL
RISC-V 64
S390x
Det breda arkitekturstödet är fortfarande en av Debians stora styrkor. Samma distribution kan användas på allt från vanliga PC-datorer till ARM-servrar, RISC-V-system och IBM-stordatorer.
Live-versioner för vanliga PC-datorer
För AMD64 ( x86 ) finns dessutom nya Live-avbilder.
Med en Live-version går det att starta Debian direkt från exempelvis ett USB-minne utan att först installera systemet på hårddisken.
De finns med flera olika skrivbordsmiljöer:
GNOME, KDE Plasma, LXDE, Xfce, Cinnamon och MATE.
Det är ett enkelt sätt att prova Debian och kontrollera att exempelvis Wi-Fi, grafik och ljud fungerar innan installationen.
Säkerhet snarare än nya funktioner
Debian 13.7 är inte en version som kommer med ett helt nytt skrivbord eller stora förändringar av hur Debian fungerar.
Det är heller inte meningen.
Debians stabila utgåva är byggd kring tanken att systemet ska förändras så lite som möjligt samtidigt som säkerhetsproblem och allvarliga programfel rättas.
Just därför är en uppdatering med över hundra säkerhetsrättningar betydelsefull.
För befintliga användare är rekommendationen enkel: fortsätt att uppdatera Debian regelbundet.
För den som ska göra en ny installation innebär Debian 13.7 framför allt att man får ett färskare installationsmedium där flera månaders säkerhets- och stabilitetsuppdateringar redan finns på plats.
Den 25 augusti 1991 berättade den då 21-årige studenten Linus Torvalds att han arbetade på ett fritt operativsystem. Projektet var enligt honom ”bara en hobby” och skulle inte bli särskilt stort. Trettiofem år senare finns Linux i allt från mobiltelefoner och trådlösa routrar till superdatorer, rymdsystem och världens största datacenter.
När Linus Torvalds publicerade sitt meddelande i diskussionsgruppen comp.os.minix var internet fortfarande något som främst användes av universitet, forskare och teknikentusiaster. World Wide Web hade precis börjat ta form och de flesta hemdatorer var inte anslutna till något nätverk.
Torvalds berättade att han arbetade på ett fritt system för datorer med Intels 386- och 486-processorer. Han hade redan fått kommandotolken Bash och kompilatorn GCC att fungera och ville veta vilka funktioner andra användare saknade i operativsystemet Minix.
Han underströk samtidigt att projektet inte var professionellt, inte var portabelt och förmodligen aldrig skulle fungera med särskilt många typer av hårdvara.
Det visade sig vara en av datorhistoriens mindre lyckade framtidsprognoser.
Vad är egentligen Linux?
Linux beskrivs ofta som ett operativsystem, men tekniskt sett är Linux själva kärnan – den del av systemet som arbetar närmast datorns hårdvara.
Kärnan fördelar processortid, hanterar arbetsminnet, kommunicerar med hårddiskar och andra enheter samt ser till att program kan köras utan att störa varandra. Runt Linuxkärnan byggs sedan kompletta operativsystem med verktyg, skrivbordsmiljöer och program.
Sådana system kallas Linuxdistributioner. Debian, Ubuntu, Fedora, Linux Mint, Arch Linux och openSUSE är några välkända exempel.
Android använder också Linuxkärnan, även om resten av systemet skiljer sig tydligt från en traditionell Linuxdistribution för datorer.
Den öppna utvecklingsmodellen förändrade allt
En viktig förklaring till framgången är att Linux blev fri och öppen programvara. Källkoden är tillgänglig för den som vill studera, ändra och förbättra den.
Det innebär inte att utvecklingen saknar regler. Ändringar granskas noggrant innan de godkänns, och utvecklingen är uppdelad mellan tusentals personer med ansvar för olika delar av kärnan.
Modellen gör det möjligt för privatpersoner, universitet och konkurrerande företag att arbeta med samma tekniska grund. En förbättring som utvecklas för en server kan senare komma till nytta i en persondator, mobiltelefon eller inbyggd elektronisk produkt.
Linux utveckling visar att mycket stora och komplicerade tekniska projekt kan skapas genom internationellt samarbete. Företag bidrar med pengar och utvecklare, medan frivilliga rapporterar fel, skriver dokumentation och utvecklar nya funktioner.
Linux finns överallt – även när det inte syns
Många människor använder Linux varje dag utan att känna till det. Systemet finns bland annat i:
Androidtelefoner och surfplattor
webbservrar och molntjänster
trådlösa routrar och nätverksutrustning
smart-tv-apparater och digitalboxar
industriella styrsystem
bilar och annan fordonselektronik
satelliter och forskningsutrustning
praktiskt taget hela den moderna superdatorvärlden
När någon öppnar en webbsida, tittar på strömmande video eller sparar en fil i en molntjänst är sannolikheten stor att informationen någonstans på vägen behandlas av en Linuxbaserad server.
Linux har blivit särskilt viktigt där stabilitet, säkerhet och möjligheten att anpassa systemet är avgörande. En tillverkare behöver inte vänta på att ett enskilt programvaruföretag ska lägga till en funktion. Företaget kan självt förändra koden eller anlita någon som gör det.
Varför blev inte Linux lika stort på vanliga datorer?
På servrar, superdatorer och inbyggda system har Linux en mycket stark ställning. På traditionella stationära och bärbara datorer är marknadsandelen betydligt mindre.
Det beror inte nödvändigtvis på tekniska brister. Windows följer med de flesta nya persondatorer, och många användare fortsätter helt enkelt att använda det system som redan är installerat. Vissa kommersiella program och spel har dessutom länge saknat Linuxversioner.
Situationen har dock förändrats. Moderna distributioner är enklare att installera, hårdvarustödet har förbättrats och allt fler program fungerar direkt i webbläsaren. Spelplattformen Steam och kompatibilitetslagret Proton har också gjort det möjligt att köra ett stort antal Windowsspel i Linux.
För äldre datorer kan en lättare Linuxdistribution ge maskinen flera extra användbara år. Det minskar behovet av att köpa nytt och kan därmed även minska mängden elektronikavfall.
Ett operativsystem som kan kontrolleras
Linux handlar inte bara om kostnad. Fri programvara ger användaren möjlighet att undersöka vad systemet gör och att fortsätta använda eller utveckla det även om en leverantör ändrar strategi.
Det är särskilt betydelsefullt för myndigheter, företag och organisationer som vill undvika att bli helt beroende av en enda tillverkare. Öppen källkod innebär inte automatiskt att ett system är säkert, men den gör det möjligt för oberoende experter att granska koden och upptäcka problem.
Linux kan dessutom anpassas till nästan allt – från mycket små enkortsdatorer till enorma datorsystem med tusentals processorer.
Linux har två födelsedagar
Den 25 augusti firas dagen då Linus Torvalds offentliggjorde sitt projekt. Den första publikt tillgängliga versionen, Linux 0.01, publicerades däremot den 17 september 1991.
Därför förekommer båda datumen som Linux födelsedag. Den 25 augusti markerar idéns presentation för omvärlden, medan den 17 september markerar den första offentliga utgåvan.
Från studentprojekt till samhällsbärande teknik
Det mest anmärkningsvärda med Linux är kanske inte hur stort systemet har blivit, utan att utvecklingen fortfarande fortsätter enligt samma grundidé: människor och organisationer över hela världen samarbetar kring en gemensam teknisk plattform.
Det som började som ett studentprojekt för en begränsad typ av persondator har blivit en central del av det moderna informationssamhället.
Linus Torvalds trodde inte att projektet skulle bli stort och professionellt. Trettiofem år senare hjälper Linux till att driva mobiltelefoner, internetservrar, forskningssystem och världens kraftfullaste datorer.
Inte illa för något som började som ”bara en hobby”.
Den 16 augusti 1993 presenterade studenten Ian Murdock sin idé om en ny Linuxdistribution. Trettiotre år senare är Debian fortfarande ett av den fria programvaruvärldens viktigaste projekt – och utgör grunden för många av dagens mest använda Linuxsystem.
När Ian Murdock grundade Debian 1993 var Linux fortfarande ett ungt projekt. Begreppet Linuxdistribution var förhållandevis nytt, och det var långt ifrån självklart hur ett komplett operativsystem baserat på Linux skulle organiseras och underhållas.
Murdock ville skapa något mer genomtänkt än en samling program som satts ihop till ett installationspaket. Hans mål var ett komplett och stabilt operativsystem som utvecklades öppet, gemensamt och i nära samarbete med användarna.
Visionen formulerades senare i det så kallade Debianmanifestet. Där beskrevs ett system som skulle följa idéerna bakom både Linux och GNU-projektet: programvaran skulle vara fri, utvecklingen öppen och projektets beslut fattas av en gemenskap snarare än av ett enskilt företag.
Vad är egentligen en Linuxdistribution?
Linux är i grunden namnet på operativsystemets kärna. Kärnan fungerar som en länk mellan datorns hårdvara och de program som användaren kör.
För att få ett komplett operativsystem behövs dock betydligt mer. Det krävs bland annat installationsprogram, systemverktyg, skrivbordsmiljöer, drivrutiner, säkerhetsuppdateringar och program för allt från textredigering till webbsurfning.
En Linuxdistribution samlar alla dessa delar i ett sammanhängande system. Debian blev tidigt känt för att organisera programmen i så kallade paket. Pakethanteringen gör det möjligt att installera, uppdatera och ta bort program utan att användaren själv behöver leta efter och sammanställa programkoden.
Detta låter självklart i dag, men under Linux tidiga år var det en viktig teknisk och organisatorisk utmaning.
Ett digitalt bygge med tusentals delar
Ett modernt operativsystem består av ett mycket stort antal programkomponenter. Dessa utvecklas ofta av helt olika projekt och måste ändå fungera tillsammans.
När exempelvis ett centralt bibliotek uppdateras kan förändringen påverka hundratals andra program. Debians utvecklare måste därför kontrollera beroenden, rätta fel och se till att säkerhetsuppdateringar kan distribueras utan att resten av systemet slutar fungera.
Arbetet påminner om att underhålla en enorm maskin där varje kugghjul tillverkas av olika grupper runt om i världen. Debians uppgift är inte bara att samla delarna, utan också att testa att de passar ihop.
Projektet har därför fått ett starkt rykte för stabilitet. Nya funktioner införs inte enbart för att de är nya. De ska också vara tillräckligt testade för att kunna användas i ett system som förväntas fungera under lång tid.
Det är en viktig anledning till att Debian används på allt från persondatorer och servrar till molntjänster, inbyggda system och teknisk utrustning.
Grunden till en hel familj av operativsystem
Debians inflytande sträcker sig långt utanför projektets egna användare. Distributionens paketsystem och tekniska infrastruktur används som grund för en stor familj av andra Linuxdistributioner.
Ubuntu är det mest kända exemplet, och Ubuntu har i sin tur blivit grund för ytterligare distributioner. På så sätt kan tekniskt arbete som utförs inom Debian spridas vidare till miljontals datorer, även när användarna inte själva kör Debian.
Det innebär att en förbättring eller säkerhetsrättning i Debian kan få betydelse långt utanför projektets egna servrar och installationsfiler. Debian fungerar därför både som ett eget operativsystem och som en central byggsten i ett betydligt större Linuxekosystem.
Ett projekt utan en ensam ägare
En av Debians mest utmärkande egenskaper är organisationen. Distributionen styrs inte av ett enskilt kommersiellt företag. Den utvecklas huvudsakligen av frivilliga deltagare från många olika länder.
Det betyder inte att Debian saknar regler eller ledning. Projektet har utvecklat egna demokratiska processer, tekniska riktlinjer och dokument som beskriver vilka principer distributionen ska följa. Bland dessa finns Debians sociala kontrakt och riktlinjerna för fri programvara.
Modellen kan göra beslutsfattandet långsammare än i ett företag där ledningen snabbt kan bestämma riktning. Samtidigt gör den Debian mindre beroende av ett enskilt bolags ekonomi, ägare eller affärsstrategi.
Företag kan byta inriktning, köpas upp eller lägga ned produkter. Ett internationellt gemenskapsprojekt kan i stället fortsätta så länge det finns människor som vill utveckla och använda det.
Debian Day firas runt om i världen
Den 16 augusti uppmärksammas varje år som Debian Day. Lokala användargrupper arrangerar möten, föredrag, installationsaktiviteter och informella sammankomster.
Under 33-årsfirandet 2026 planeras minst 19 lokala Debianträffar på tre kontinenter. Evenemangen ger både erfarna utvecklare och nyfikna nybörjare möjlighet att träffas och utbyta kunskap.
Firandet speglar hur projektet är uppbyggt. Debian är inte bara programkod som kan hämtas från internet. Det är också ett socialt nätverk av människor som dokumenterar, översätter, testar, rapporterar fel, underhåller programpaket och hjälper andra användare.
En 33-åring som fortfarande formar Linuxvärlden
Teknikvärlden förändras snabbt. Datorarkitekturer kommer och går, nya säkerhetshot uppstår och program som en gång var självklara ersätts av nya lösningar. Trots detta har Debian behållit mycket av sin ursprungliga identitet.
Projektets betydelse ligger därför inte enbart i själva operativsystemet. Debian har också visat att en stor internationell gemenskap kan bygga och underhålla en tekniskt avancerad plattform under flera årtionden – utan att projektet behöver styras av ett enda företag.
Trettiotre år efter Ian Murdocks första tillkännagivande är Debian fortfarande under aktiv utveckling. Det är både ett praktiskt operativsystem och ett långvarigt experiment i öppet samarbete.
Och resultatet finns i dag i betydligt fler datorer, servrar och tekniska produkter än de flesta användare känner till.
SparkyLinux 8.4 har släppts med Debian 13.6 som grund, uppdaterade program och flera olika skrivbordsmiljöer. Den nya versionen återinför dessutom stödet för 32-bitarsdatorer och kan därmed ge nytt liv åt äldre men fortfarande fungerande hårdvara.
SparkyLinux 8.4 har lanserats som den senaste stabila versionen i distributionens 8-serie, som går under kodnamnet ”Seven Sisters”. Den nya versionen bygger på Debian 13.6 ”Trixie” och innehåller framför allt säkerhetsuppdateringar, nyare program samt ett oväntat återseende: installationsstöd för riktigt gamla 32-bitarsdatorer.
SparkyLinux är ett Debianbaserat operativsystem som försöker kombinera stabilitet med ett stort urval av skrivbordsmiljöer. Användaren kan välja mellan allt från moderna och funktionsrika skrivbord till mycket resurssnåla varianter för äldre datorer.
Debian fungerar som stabil grund
Att SparkyLinux 8.4 bygger på Debian 13.6 innebär att distributionen använder Debians programpaket, säkerhetsuppdateringar och grundläggande systemkomponenter.
Debian är känt för att prioritera stabilitet framför snabba och omfattande förändringar. SparkyLinux bygger vidare på denna grund men erbjuder egna verktyg, installationer och programförråd. Resultatet är ett system som kan vara lättare att komma igång med än en traditionell Debianinstallation.
Standardkärnan i installations- och livesystemet är Linux 6.12.101 LTS. Förkortningen LTS betyder ”Long Term Support” och innebär att kärnan får säkerhets- och felrättningar under en längre period.
Via SparkyLinux egna programförråd finns dessutom stöd för de nyare Linuxkärnorna 7.1.8 och 6.18.43 LTS. ARM64-utgåvorna använder Linux 6.18.39 LTS, medan versionen för 32-bitarsdatorer levereras med Linux 6.12.102 LTS.
För vanliga användare finns det normalt ingen anledning att byta kärna manuellt. Möjligheten är främst intressant för den som har mycket ny hårdvara eller behöver stöd för en särskild komponent.
32-bitarsversionen gör comeback
Den största nyheten är att SparkyLinux åter erbjuder installationsavbilder för datorer med 32-bitarsprocessor.
När Debian slutade tillhandahålla vissa 32-bitars live- och installationsavbilder följde SparkyLinux först efter. Utvecklarna har nu omprövat beslutet eftersom det fortfarande finns många fungerande datorer med äldre 32-bitarsprocessorer.
Det betyder inte att en tjugo år gammal dator plötsligt blir lika snabb som en modern maskin. Begränsat arbetsminne, långsamma hårddiskar och äldre webbläsarkrav kan fortfarande skapa problem. Men för enklare uppgifter – exempelvis textbehandling, lokal musikuppspelning, utskrifter eller användning som reservdator – kan SparkyLinux ge äldre utrustning ett nytt liv.
Återinfört 32-bitarsstöd kan även minska mängden fungerande elektronik som kasseras enbart för att nya operativsystem inte längre går att installera.
Flera olika skrivbordsmiljöer
SparkyLinux 8.4 finns i flera utgåvor:
KDE Plasma 6.3.6
Xfce 4.20
LXQt 2.1.0
MATE 1.26.0
MinimalGUI med Openbox 3.6.1
MinimalCLI med enbart textbaserad miljö
KDE Plasma passar den som vill ha ett modernt och omfattande skrivbord med många inställningsmöjligheter. Xfce, LXQt och MATE kräver i regel mindre datorkraft och kan därför fungera bättre på äldre eller enklare datorer.
MinimalGUI innehåller den resurssnåla fönsterhanteraren Openbox och ger användaren möjlighet att bygga upp systemet med endast de program som behövs. MinimalCLI saknar grafiskt skrivbord och lämpar sig bland annat för servrar, specialbyggen och avancerade användare.
MinimalGUI och MinimalCLI finns även för ARM64, vilket gör dem användbara på exempelvis enkortsdatorer och andra ARM-baserade system.
Uppdaterade internetprogram
SparkyLinux 8.4 levereras med webbläsaren Firefox 140.13.0 ESR och e-postprogrammet Thunderbird 140.13.0 ESR. ESR-versionerna är avsedda för användare och organisationer som vill ha längre support och färre större förändringar.
Den nyare Firefox 153.0.3 finns samtidigt tillgänglig genom SparkyLinux programförråd för den som föredrar den senaste vanliga versionen.
I övrigt är SparkyLinux 8.4 en förhållandevis liten uppdatering. Tyngdpunkten ligger på säkerhetsrättningar, uppdaterade programpaket och fortsatt kompatibilitet med Debian 13.
Befintliga användare behöver inte installera om
Den som redan använder SparkyLinux 8 ”Seven Sisters” behöver inte hämta en ny installationsfil eller installera om datorn. Det räcker att uppdatera det befintliga systemet med SparkyLinux vanliga uppdateringsverktyg.
SparkyLinux 8.4 är kanske inte en revolutionerande utgåva, men återkomsten för 32-bitarsdatorer gör den ovanligt intressant. När många systemutvecklare blickar framåt mot allt kraftfullare datorer väljer SparkyLinux samtidigt att hålla dörren öppen för den äldre hårdvara som fortfarande fungerar.
En 18 år gammal sårbarhet i Linuxkärnans SCTP-kod kan ge lokala angripare fullständig rootåtkomst. Säkerhetsforskarna bakom upptäckten har även visat att felet under vissa förutsättningar kan användas för att ta sig ur en container och angripa värdsystemet.
Sårbarheten har fått namnet SCTPhantom och registrerats som CVE-2026-64564. Den finns i Linuxkärnans stöd för nätverksprotokollet SCTP och uppges ha introducerats redan i Linux 2.6.25, som lanserades våren 2008.
Det innebär att felet har kunnat följa med genom nästan två decennier av utveckling, trots att miljontals rader kod har granskats, ändrats och förbättrats under tiden.
Vad är SCTP?
SCTP står för Stream Control Transmission Protocol och är, precis som TCP och UDP, ett protokoll för att överföra information över nätverk.
En viktig skillnad är att SCTP kan använda flera nätverksadresser inom samma anslutning. Om en server har flera nätverkskort eller internetförbindelser kan trafiken fortsätta över en annan väg om den första slutar fungera. Funktionen används bland annat inom telekommunikation och andra system där hög tillgänglighet är viktig.
SCTP kan dessutom lägga till och ta bort IP-adresser medan en anslutning pågår. Det är just i denna dynamiska adresshantering som SCTPhantom finns.
En borttagen nätverksväg som fortfarande används
Linuxkärnan håller reda på de olika nätverksvägar som hör till en SCTP-anslutning. Sårbarheten gör det möjligt att skicka en särskilt konstruerad serie SCTP-kommandon som först tar bort en sådan nätverksväg och därefter försöker använda den igen.
Problemet är att kärnan fortfarande har kvar en pekare till det borttagna objektet.
Det kan jämföras med att ett företag river en byggnad men glömmer att ta bort adressen ur sitt register. När samma mark senare används till något annat fortsätter företagets personal att skicka instruktioner till den gamla adressen. Instruktionerna riskerar då att påverka något helt annat än det ursprungligen var tänkt.
Inom programmering kallas detta för use-after-free. Ett område i minnet har frigjorts, men programmet fortsätter ändå att använda en gammal hänvisning till området.
I ett vanligt program kan ett sådant fel leda till att programmet kraschar. När felet finns i operativsystemets kärna blir konsekvenserna betydligt allvarligare. Kärnan har tillgång till hela datorns minne, all hårdvara och samtliga användarkonton.
En angripare som lyckas kontrollera hur det frigjorda minnet återanvänds kan därför i vissa fall manipulera kärnan och ge sin egen process högsta möjliga behörighet: root.
Fungerade på flera Linuxdistributioner
Forskarna vid Tencents Zhuque Lab lyckades utnyttja sårbarheten och erhålla rootåtkomst på flera olika system. Bland de testade miljöerna fanns:
Debian 13 med Linux 6.12.95
Ubuntu 24.04 med Linux 6.8.0-134
Rocky Linux 9 och RHEL 9-baserade system med leverantörens 5.14-kärna
ett OpenCloudOS-baserat system med Linux 6.6.119
en testmiljö med Linux 7.2-rc2
Resultaten visar att sårbarheten inte är begränsad till en enskild Linuxdistribution eller kärngeneration.
Det betyder däremot inte att vem som helst kan angripa samtliga Linuxdatorer direkt över internet. För den demonstrerade lokala attacken måste angriparen redan kunna köra kod på datorn eller i en miljö som har tillgång till den sårbara SCTP-funktionen.
Därför kan en container inte alltid skydda värddatorn
En container kan se ut som en separat dator, men den använder i själva verket samma Linuxkärna som värdsystemet. Tekniker som namnrymder, Linux capabilities och seccomp begränsar vad processerna i containern får göra, men det finns ingen separat kärna mellan containern och värddatorn.
Om en angripare hittar ett exploaterbart fel i själva kärnan kan gränsen mellan containern och värdsystemet därför kringgås.
Tencent genomförde åtta försök att utnyttja SCTPhantom från en container. I sex av försöken fick forskarna rootåtkomst på värddatorn. De två misslyckade försöken stannade vid minneshanteringen utan att krascha kärnan.
Testcontainern använde en standardskapad seccomp-profil och hade varken CAP_NET_ADMIN eller CAP_SYS_ADMIN, två kraftfulla rättigheter som normalt inte bör ges till okända containrar.
Resultatet innebär dock inte att alla Linuxcontainrar automatiskt går att bryta sig ur. Risken påverkas bland annat av:
om SCTP finns installerat och kan aktiveras
vilka typer av nätverkssocklar containern får skapa
hur användarnamnrymder är konfigurerade
containerns seccomp-regler
tilldelade Linux capabilities
säkerhetssystem som AppArmor och SELinux
Containerns körmiljö, version och exakta konfiguration påverkar alltså om attacken över huvud taget är möjlig.
En liten rättning stoppar ett komplicerat angrepp
Det intressanta med SCTPhantom är skillnaden mellan sårbarhetens komplexitet och rättningens storlek.
Attacken kräver avancerad manipulation av kärnans minne. Själva programfelet kan däremot stoppas genom en relativt liten ändring: Linuxkärnan tillåts inte längre ta bort den SCTP-transport som fortfarande används för att behandla det aktuella ASCONF-meddelandet.
Därmed uppstår inte längre den kvarlämnade pekare som attacken bygger på.
Enligt Linuxkärnans CVE-information är de första korrigerade versionerna i berörda stabila utvecklingsgrenar:
Linux 6.6.148
Linux 6.12.101
Linux 6.18.42
Linux 7.1.6
Linux 7.2-rc5 i huvudgrenen
Linuxdistributioner använder emellertid ofta egna kärnpaket. En leverantör kan flytta över säkerhetsrättningen till en äldre kärna utan att ändra kärnans huvudsakliga versionsnummer. Därför går det inte alltid att avgöra om en dator är skyddad genom att enbart kontrollera resultatet från uname -r.
Debian 13 ”Trixie” fick exempelvis rättningen genom säkerhetskärnan 6.12.101-1. Vid publiceringen markerade Debians säkerhetsspårare fortfarande de dåvarande kärnpaketen för Debian 12 och Debian 11 som sårbara.
Vad bör Linuxanvändare göra?
Det viktigaste är att installera de säkerhetsuppdateringar som tillhandahålls av den aktuella Linuxdistributionen och därefter starta om datorn så att den nya kärnan verkligen används.
Administratörer bör särskilt kontrollera servrar där flera användare kan köra program, system som kör containrar och miljöer där opålitlig kod behandlas.
Om SCTP inte används kan avstängning av SCTP-modulen minska angreppsytan i väntan på en uppdatering. Det bör dock ses som en tillfällig skyddsåtgärd och inte som en ersättning för att installera en korrigerad kärna.
SCTPhantom visar samtidigt varför även gammal och till synes stabil kod behöver fortsätta granskas. Ett litet misstag i minneshanteringen kan ligga dolt i närmare två decennier – och förvandlas från en bortglömd pekare till en huvudnyckel för hela systemet.
Google har börjat erbjuda en officiell version av Chrome för ARM64-baserade Linuxdatorer. Med nya DEB- och RPM-paket får användare av Debian, Ubuntu, Fedora och openSUSE nu tillgång till samma Chrome-funktioner och automatiska uppdateringar som på traditionella Intel- och AMD-system.
Google har börjat erbjuda en särskild version av Chrome för Linuxdatorer med ARM64-processorer. Därmed behöver användare inte längre förlita sig enbart på Chromium eller andra alternativa webbläsare.
De nya versionerna har lagts till på Chromes officiella nedladdningssida utan någon större lansering eller separat presentation från Google. Där finns nu två nya installationspaket:
ett DEB-paket för Debian och Ubuntu
ett RPM-paket för Fedora och openSUSE
Det innebär att Chrome kan installeras på ungefär samma sätt som på vanliga Linuxdatorer med Intel- eller AMD-processorer.
Vad är ARM64?
ARM64 är en processorarkitektur som blivit vanlig i energisnåla datorer, enkortsdatorer, servrar och bärbara enheter. Tekniken används bland annat i Raspberry Pi, Apple Silicon-datorer, vissa Chromebook-modeller och flera datorer med Windows on ARM.
Traditionella persondatorer använder oftast så kallade x86-64-processorer från Intel eller AMD. Program som är byggda för x86-64 kan inte automatiskt köras på ARM64. Utvecklarna måste därför skapa och underhålla en särskild version av programmet för ARM-plattformen.
Google har sedan tidigare erbjudit Chrome för ARM-baserade Chromebook-datorer, Apple-datorer och Windowsdatorer. Däremot har det länge saknats en officiell Chrome-version för vanliga Linuxinstallationer på ARM64.
Chromium har varit det vanligaste alternativet
Linuxanvändare med ARM64-hårdvara har hittills främst fått använda Chromium. Det är det öppna projekt som ligger till grund för Google Chrome och flera andra webbläsare.
Chromium och Chrome är mycket lika, men de är inte helt identiska. Chrome distribueras direkt av Google och innehåller Googles egna komponenter, tjänsteintegrationer och varumärkesanpassningar.
För många användare fungerar Chromium utmärkt. Den som använder Google-konto, synkronisering, vissa medieformat eller särskilda Google-tjänster kan däremot föredra den fullständiga Chrome-versionen.
Den nya ARM64-versionen ska enligt Google erbjuda samma grundläggande funktioner som Chrome på andra plattformar. Det omfattar bland annat:
stöd för webbläsartillägg
synkronisering via Google-konto
integration med Googles tjänster
automatiska säkerhets- och programuppdateringar
Lanseringen blev något försenad
Google meddelade i mars 2026 att en ARM64-version av Chrome för Linux skulle lanseras under årets andra kvartal. Det innebar att versionen förväntades bli tillgänglig senast i slutet av juni.
Den tidsplanen höll inte riktigt. Installationspaketen dök upp först senare, och Google har ännu inte gjort någon större lansering på Chromium-bloggen eller i företagets vanliga kanal för information om Chrome-versioner.
Att paketen nu finns på den officiella nedladdningssidan visar ändå att stödet har börjat rullas ut till användarna.
Samma installation som på vanliga Linuxdatorer
Installationen fungerar på samma sätt som för den befintliga x86-64-versionen av Chrome.
Användaren laddar ner rätt paket från Googles webbplats och installerar det med Linuxdistributionens vanliga pakethanterare. Vilken fil som ska användas beror på distributionen:
Debian och Ubuntu använder normalt DEB-paket.
Fedora och openSUSE använder normalt RPM-paket.
Vid installationen läggs även Googles programförråd till i systemet. Det gör att framtida Chrome-uppdateringar kan installeras automatiskt tillsammans med datorns övriga systemuppdateringar.
På Debian och Ubuntu sker det via APT. Fedora använder vanligen DNF, medan openSUSE använder Zypper.
En viktig förändring för ARM-baserade Linuxdatorer
Lanseringen är särskilt intressant eftersom ARM64 blir vanligare även utanför mobiltelefoner och specialbyggda enheter. Arkitekturen används numera i allt från små hemdatorer och utvecklingskort till arbetsstationer och kraftfulla servrar.
För användare av exempelvis Raspberry Pi och andra ARM-baserade datorer har Chromium länge varit det naturliga valet. Nu blir det även möjligt att använda en webbläsare som distribueras och uppdateras direkt av Google, förutsatt att datorns Linuxdistribution och övriga systemkrav stöds.
Chromium kommer samtidigt att fortsätta finnas kvar i Linuxdistributionernas egna programförråd. Skillnaden är att användarna nu får ytterligare ett officiellt alternativ.
Google Chrome för ARM64 Linux finns som DEB- och RPM-paket på Chromes officiella nedladdningssida.
JOPDF är en kostnadsfri PDF-redigerare för Linux, Windows och macOS som gör det möjligt att ändra text och bilder direkt i PDF-filer. Programmet innehåller även verktyg för konvertering, komprimering, kommentarer, signering och sidhantering. Trots att JOPDF är gratis är det proprietär programvara och inte öppen källkod.
Att läsa PDF-filer i Linux är sällan något problem. Det finns gott om program som kan öppna dokument, markera text och lägga till enklare kommentarer. Men den som vill ändra den befintliga texten eller byta ut bilder i en PDF-fil har betydligt färre kostnadsfria alternativ.
PDF-redigeraren JOPDF försöker fylla den luckan. Programmet finns för Linux, Windows och macOS och erbjuder funktioner som annars ofta kräver en betald prenumeration.
PDF-filer kan vara svåra att redigera
PDF-formatet skapades för att dokument skulle se likadana ut oavsett dator, operativsystem eller skrivare. Det är en av anledningarna till att formatet används för exempelvis fakturor, blanketter, manualer och myndighetsdokument.
Samtidigt gör denna fasta struktur att PDF-filer ofta är betydligt svårare att redigera än vanliga dokument från ordbehandlingsprogram.
Många kostnadsfria PDF-program fungerar därför främst som läsare. De kan visa dokument och ibland lägga till markeringar, men de kan inte ändra det ursprungliga innehållet.
JOPDF skiljer sig genom att användaren kan redigera befintlig text, bilder och länkar direkt i dokumentet.
Ändra text och bilder
I JOPDF går det att ändra textens innehåll och utseende. Användaren kan bland annat välja:
typsnitt
textstorlek
färg
formatering
placering
Programmet kan även användas för att arbeta med bilder. Bilder kan läggas till, bytas ut, beskäras, roteras och storleksändras.
Det kan vara användbart när ett äldre informationsblad behöver uppdateras, en logotyp ska ersättas eller ett felaktigt telefonnummer behöver rättas utan att hela dokumentet skapas om från början.
Kommentarer, markeringar och signaturer
Utöver direkt redigering innehåller JOPDF flera verktyg för granskning och dokumenthantering.
Det går exempelvis att:
markera text
lägga till kommentarer
rita i dokumentet
infoga stämplar
fylla i formulär
lägga till elektroniska signaturer
Sådana funktioner kan vara användbara när flera personer granskar ett dokument eller när en blankett ska fyllas i och skickas tillbaka digitalt.
En elektronisk signatur i ett PDF-program är dock inte automatiskt samma sak som en juridiskt verifierad digital signatur. Säkerheten och bevisvärdet beror på vilken typ av signeringsmetod som används.
Konvertering mellan olika filformat
JOPDF kan även konvertera PDF-dokument till Microsoft Word-format. Det kan underlätta när innehållet behöver bearbetas mer omfattande i ett ordbehandlingsprogram.
Programmet kan dessutom skapa PDF-filer från vanliga bildformat, bland annat:
JPG
PNG
HEIC
Det innebär exempelvis att fotograferade dokument eller bilder från en mobiltelefon kan samlas i en PDF-fil.
Resultatet vid konvertering från PDF till Word kan variera. Enkla dokument brukar vara lättare att återskapa än avancerade dokument med tabeller, flera spalter, ovanliga typsnitt eller komplicerad sidlayout.
Verktyg för att organisera dokument
JOPDF innehåller också flera funktioner för att hantera PDF-filens sidor.
Användaren kan:
slå samman flera PDF-filer
dela upp ett dokument
ta bort sidor
rotera sidor
beskära sidor
ändra sidordningen
komprimera stora PDF-filer
Sidorna kan flyttas med hjälp av dra-och-släpp, vilket gör det enklare att ordna om ett dokument visuellt.
Komprimering kan vara användbart när en PDF-fil är för stor för att skickas med e-post eller laddas upp till en webbplats. En kraftig komprimering kan dock försämra kvaliteten på bilder och inskannad text.
Lösenord och begränsningar
Programmet kan lösenordsskydda PDF-filer. Det går även att ange begränsningar för kopiering, redigering och utskrift.
Sådana begränsningar kan försvåra obehörig användning, men de bör inte ses som ett fullständigt skydd för mycket känslig information. Säkerheten beror bland annat på krypteringsmetoden och hur starkt lösenordet är.
Dokumenten behandlas lokalt
Enligt JOPDF behandlas dokumenten lokalt på användarens dator. De flesta redigeringsfunktionerna ska därför kunna användas utan att filerna laddas upp till en extern server.
Det är en viktig skillnad jämfört med webbaserade PDF-tjänster, där dokumentet måste skickas över internet för att bearbetas.
Lokal behandling kan ge bättre kontroll över känsliga dokument och gör det möjligt att arbeta utan internetanslutning. Vissa funktioner kan däremot fortfarande vara beroende av en aktiv internetuppkoppling.
Gratis betyder inte öppen källkod
JOPDF uppger att programmet är helt kostnadsfritt. Det ska inte krävas någon registrering eller prenumeration, och programmet ska inte lägga till vattenstämplar eller låsa vissa funktioner bakom en betalversion.
Men kostnadsfritt är inte samma sak som fri programvara.
JOPDF är ett proprietärt program, vilket innebär att källkoden inte är öppet tillgänglig. Licensen tillåter användaren att installera och använda programmet men begränsar bland annat:
modifiering
vidare distribution
bakåtkompilering
dekompilering
försök att återskapa programmets källkod
Användaren får alltså använda programmet utan att betala, men får inte samma rättigheter som med programvara som distribueras under en fri eller öppen källkodslicens.
Detta kan vara viktigt för Linux-användare som inte bara bedömer program efter pris och funktioner, utan även efter insyn, licensvillkor och möjligheten att granska källkoden.
Finns som DEB-paket för Linux
Linux-versionen distribueras som DEB-paket och finns för både AMD64 och ARM64.
AMD64-versionen är avsedd för de flesta vanliga stationära och bärbara datorer med Intel- eller AMD-processor. ARM64-versionen kan användas på kompatibla datorer med ARM-baserade processorer.
DEB-paket används främst av Debianbaserade Linuxdistributioner, exempelvis:
Debian
Ubuntu
Linux Mint
JOPDF finns också för Windows och macOS. Programmet har ett liknande gränssnitt och ungefär samma funktioner på de tre operativsystemen.
Ett intressant alternativ för avancerad PDF-redigering
JOPDF kan vara ett intressant alternativ för användare som behöver mer än en vanlig PDF-läsare men som inte vill betala för Adobe Acrobat eller någon annan kommersiell PDF-svit.
Programmet kombinerar redigering, konvertering, kommentarsverktyg, komprimering och sidhantering i en och samma skrivbordsapplikation.
Samtidigt bör användaren känna till att programmet är proprietärt. Det är gratis att använda, men det är inte fri programvara och källkoden kan inte granskas eller förändras av användarna.
För många är funktionerna och avsaknaden av abonnemang sannolikt det viktigaste. För andra kan den slutna källkoden vara ett avgörande skäl att i stället välja ett öppet alternativ.
Tails 7.10 har släppts med en säkrare avstängningsfunktion, den nya videospelaren Celluloid och en uppdaterad version av Tor Browser. Uppdateringen ska minska risken för dataförlust och göra det anonymitetsinriktade operativsystemet enklare och stabilare att använda.
I en tid då övervakningen på internet ökar kan vi efter valet till och med få ett parti med ministerposter som har en mörk historia. För omkring 30 år sedan hjälpte samma parti aktivt sina politiska kamrater bakom järnridån genom att lämna information om svenska medborgare och Sveriges försvarsförmåga. Nu vill samma onda krafter även införa Chat Control – ett system som innebär omfattande övervakning av EU-medborgarnas privata kommunikation, Stasis våta dröm.
Tails är ett operativsystem för personer som vill surfa mer anonymt och lämna så få digitala spår som möjligt efter sig. Nu har version 7.10 släppts med flera förbättringar, bland annat en säkrare avstängningsfunktion, en ny videospelare och en uppdaterad version av Tor Browser.
Tails bygger på Linuxdistributionen Debian och skickar internettrafiken genom anonymitetsnätverket Tor. Systemet är främst utvecklat för att köras från ett USB-minne och är konstruerat för att inte spara information på datorn efter att den har stängts av.
Säkrare avstängning minskar risken för dataförlust
En av de största förändringarna i Tails 7.10 är att systemet nu använder GNOME:s vanliga metod för avstängning.
Den nya processen är något långsammare än den tidigare, men minskar risken för att användaren av misstag förlorar information. Om ett program fortfarande är öppet eller ett dokument inte har sparats visas nu en varning innan datorn stängs av.
Om användaren inte svarar fortsätter avstängningen automatiskt efter 60 sekunder.
Den särskilda nödavstängningen finns fortfarande kvar. Den kan användas när datorn måste stängas av omedelbart, exempelvis i en situation där användaren snabbt behöver avbryta arbetet.
Celluloid ersätter GNOME Videos
Tails 7.10 byter också standardprogram för uppspelning av videofiler. GNOME Videos ersätts av Celluloid.
Celluloid är ett modernt och relativt enkelt gränssnitt för mediaspelaren MPV. Enligt Tails utvecklare ger programmet en stabilare och mer lättanvänd upplevelse när lokalt sparade videofiler ska spelas upp.
Av säkerhetsskäl får Celluloid inte ansluta till internet. Det innebär att programmet endast är avsett för videofiler som redan finns sparade på datorn eller USB-minnet.
Videofiler som finns på internet bör i stället öppnas genom Tor Browser. Strömmande videoadresser, exempelvis IPTV- eller HLS-länkar, kan öppnas med VLC. VLC ingår inte som standard, men kan installeras genom funktionen Additional Software i Tails.
Uppdaterad Tor Browser och nyare firmware
Den nya versionen innehåller även Tor Browser 15.0.19. Tor Browser är den webbläsare som används för att ansluta till webben genom Tor-nätverket.
Flera firmwarepaket har också uppdaterats. Firmware är den programvara som hjälper operativsystemet att kommunicera med exempelvis nätverkskort, grafikkort och annan hårdvara. Uppdaterad firmware kan ge bättre stöd för nyare datorer och åtgärda problem med viss utrustning.
Automatisk uppgradering från Tails 7.0 och senare
Den som redan använder Tails 7.0 eller en senare version kan normalt uppgradera automatiskt till Tails 7.10.
Om den automatiska uppgraderingen misslyckas, eller om datorn inte startar korrekt efter uppdateringen, finns även en metod för manuell uppgradering.
För nya installationer finns Tails 7.10 som en färdig USB-avbildning. Det finns även ISO-filer för den som vill använda Tails från en DVD-skiva eller i en virtuell maskin.
Installera inte om Tails om du vill behålla dina filer
Användare som har aktiverat Persistent Storage bör uppgradera sin befintliga Tails-installation i stället för att göra en helt ny installation.
Persistent Storage är ett krypterat lagringsutrymme på USB-minnet där användaren kan spara exempelvis dokument, inställningar och extra program mellan omstarterna.
En ny installation raderar det befintliga USB-minnet och därmed även innehållet i Persistent Storage. Därför är det viktigt att välja uppgradering när sparade uppgifter ska behållas.
Tails 7.10 är ingen dramatisk omarbetning av operativsystemet, men förändringarna gör systemet mer användarvänligt och minskar risken för dataförlust. Samtidigt behåller Tails sitt tydliga fokus på anonymitet, säkerhet och begränsad åtkomst till nätverket.
Debian 13.6 ”Trixie” har släppts med över 240 säkerhets- och stabilitetsuppdateringar. Utgåvan innehåller nya installationsavbilder, förbättrat stöd för Secure Boot och rättningar i välkända program som Apache, Curl, GIMP, LibreOffice, Python och QEMU.
Debianprojektet har släppt Debian 13.6, en ny underhållsversion av operativsystemet Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen innehåller sammanlagt 120 säkerhetsuppdateringar och 124 rättningar av fel och stabilitetsproblem.
För den som redan använder Debian 13 innebär lanseringen ingen dramatisk förändring. De flesta rättningarna har redan distribuerats löpande genom Debians vanliga uppdateringssystem. Debian 13.6 fungerar därför framför allt som en samlad och uppdaterad installationsversion.
Det betyder att den som installerar Debian på en ny dator slipper hämta lika många uppdateringar direkt efter installationen.
Vad är en punktutgåva?
Debian använder så kallade punktutgåvor för att regelbundet uppdatera installationsavbilderna för den stabila versionen av operativsystemet.
Debian 13.6 är alltså inte en helt ny version av Debian och innehåller inte något större teknikskifte. Den består främst av säkerhetsrättningar, korrigerade program och uppdaterade installationsfiler.
För befintliga användare räcker det normalt att uppdatera systemet:
sudo apt update
sudo apt full-upgrade
Det går också att använda ett grafiskt pakethanteringsprogram, exempelvis Synaptic.
Många välkända program har rättats
Uppdateringen berör ett stort antal program och systemkomponenter. Bland de paket som har fått korrigeringar finns Apache, Curl, GIMP, LibreOffice, Mesa, Postfix, Python 3.13, QEMU, Samba, Wireshark och XZ Utils.
Apache har fått rättningar för flera typer av säkerhetsproblem. Det handlar bland annat om minnesfel, buffertöverskridningar, överbelastningsattacker och brister som i vissa situationer skulle kunna ge obehörig åtkomst till filer.
Även Curl, som används av många program för att överföra data över internet, har fått flera säkerhetsuppdateringar. Rättningarna minskar bland annat risken för att lösenord, autentiseringstoken, kakor eller annan känslig information skickas till fel server.
Filhanteraren Dolphin har fått en rättning för en brist som kunde göra det möjligt att ta sig ut ur en begränsad programmiljö. GIMP har uppdaterats för att åtgärda heltalsfel som i värsta fall skulle kunna leda till minnesproblem.
Python 3.13 och den virtuella maskinhanteraren QEMU har också fått ett flertal säkerhetsrättningar.
Nyare Linuxkärna i installationsprogrammet
Debians installationsprogram har byggts om för den nya utgåvan och använder Linux ABI 6.12.94.
Det innebär inte nödvändigtvis att alla installerade system får exakt samma kärnversion, men den uppdaterade installationsmiljön innehåller nyare drivrutiner och rättningar. Det kan förbättra stödet för vissa datorer och minska risken för problem under installationen.
Debian 13.6 finns för flera processorarkitekturer, däribland:
AMD64 för vanliga 64-bitarsdatorer
ARM64
ARMhf
RISC-V 64-bit
PowerPC 64-bit Little Endian
IBM System z
Secure Boot får viktigare roll
En av de mer betydelsefulla förändringarna gäller Secure Boot, en säkerhetsfunktion som kontrollerar att endast godkänd programvara får starta tillsammans med datorn.
Paketet fwupd har uppdaterats till version 2.0.20. Programmet används för att installera uppdateringar till datorns fasta programvara, även kallad firmware.
Den nya versionen kan hantera uppdateringar av flera viktiga databaser och nycklar för Secure Boot, bland annat certifikatutfärdare, Key Exchange Keys och DBX-listan över återkallade komponenter.
Detta har blivit särskilt viktigt eftersom ett vanligt Microsoft-certifikat för UEFI Secure Boot utfärdades 2013 och nu har löpt ut. Certifikatet finns fortfarande installerat i många datorer.
I framtiden kan uppdaterade startkomponenter därför få problem på datorer vars firmware inte har fått nya certifikat. I värsta fall kan en dator vägra att starta Debian när Secure Boot är aktiverat.
Användare rekommenderas därför att installera tillgängliga firmware- och BIOS-uppdateringar från dator- eller moderkortstillverkaren.
På datorer som stöder Linux Vendor Firmware Service kan följande kommando visa tillgängliga firmwareuppdateringar:
fwupdmgr get-updates
GeoIP-databasen blir äldre
En ovanlig förändring gäller paketet geoip-database, som används av vissa program för att uppskatta vilket land eller område en IP-adress tillhör.
Debian har återgått till en databas från ungefär december 2019. Orsaken är att nyare GeoLite-databaser inte anses ha en licens som är förenlig med Debians riktlinjer för fri programvara.
Det innebär att program som använder den medföljande databasen kan visa föråldrad geografisk information. IP-adresser kan ha bytt ägare eller tilldelats andra nätverk sedan databasen skapades.
Organisationer och användare som behöver aktuella GeoIP-uppgifter rekommenderas därför att skaffa en egen licens och hämta databasen direkt från leverantören.
Nya installations- och liveavbilder
Debian 13.6 innehåller nya installationsavbilder för den som vill installera operativsystemet från början.
Den mindre netinst-avbilden innehåller ett grundläggande installationssystem och hämtar större delen av programvaran från internet. Den passar särskilt bra för servrar och för användare som själva vill bestämma vilka komponenter som ska installeras.
Det finns även liveavbilder för AMD64. De kan startas direkt från ett USB-minne och innehåller färdiga skrivbordsmiljöer som:
GNOME 48
KDE Plasma 6.3.6
Xfce 4.20
Cinnamon 6.4.10
LXQt 2.1
MATE 1.26.1
LXDE 0.11.1
Dessutom finns IceWM i den nya Junior-utgåvan.
En liveavbild gör det möjligt att prova Debian utan att först installera systemet på hårddisken.
Så kontrollerar du Debianversionen
Den installerade Debianversionen kan visas med följande kommando:
cat /etc/debian_version
Ett fullt uppdaterat Debian 13-system ska efter uppdateringen rapportera version 13.6.
Debian 12 närmar sig slutet på den vanliga supporten
Samtidigt har Debianprojektet släppt Debian 12.15, den femtonde och sista planerade punktutgåvan för Debian 12 ”Bookworm”.
Den innehåller 88 felrättningar och 97 säkerhetsuppdateringar.
Debian 12.15 markerar också slutet för den ordinarie supporten från Debians Release Team, Security Team och Backports Team. Vissa processorarkitekturer kommer även fortsättningsvis att få utvalda säkerhetsuppdateringar genom projektets LTS-program.
Användare rekommenderas ändå att börja planera en uppgradering till Debian 13 ”Trixie”, särskilt på datorer och servrar som är anslutna till internet.
Ingen dramatisk uppgradering – men en viktig sådan
Debian 13.6 innehåller inga stora visuella förändringar eller revolutionerande nyheter. Det är i stället en typisk underhållsutgåva där säkerhet, stabilitet och bättre installationsstöd står i centrum.
För befintliga användare är den viktigaste åtgärden att fortsätta installera systemets vanliga uppdateringar. För den som ska installera Debian på en ny dator är Debian 13.6 däremot det självklara valet, eftersom installationsavbilderna redan innehåller de senaste rättningarna.
Utgåvan visar också varför regelbundna uppdateringar är viktiga. Ett modernt Linuxsystem består av tusentals program och bibliotek. Även en till synes mindre punktuppdatering kan därför innehålla hundratals förbättringar som tillsammans gör systemet säkrare och mer tillförlitligt.
Nvidias Blackwell-arkitektur driver både enorma AI-system och grafikkort i vanliga datorer. Bakom namnet finns en ny generation kretsar som räknar med lägre precision, flyttar data i extrem hastighet och […]
I slutet av 1970-talet började persondatorn flytta ut från hobbyrummen och in i skolorna. Bell & Howells svarta version av Apple II Plus visar hur en vanlig hemdator anpassades […]
Den såg ut som en kraftig skrivmaskin och såldes som en programmerbar terminal. Men inuti Datapoint 2200 fanns en idé som kom att leva vidare i Intel 8008, Zilog […]
Data General/One lanserades 1984 och var en av de första bärbara datorerna som kombinerade batteridrift, IBM PC-kompatibilitet och en fullstor bildskärm. Den blev aldrig någon större försäljningsframgång, men dess […]
Långt innan Apple lanserade iPhone och Android blev världens vanligaste mobilplattform försökte IBM förena telefonen med datorn. Resultatet blev IBM Simon – en halvkilostung apparat med pekskärm, e-post, fax, […]
AMD EPYC 7302 är en kraftfull serverprocessor med 16 kärnor och 32 trådar, utvecklad för virtualisering, databaser och andra krävande arbetsuppgifter. Med Zen 2-arkitektur, 128 MB L3-cache, åttakanaligt DDR4-minne […]
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Kali Linux 2026.3 arrives with Linux kernel 7.1, KDE Plasma 6.7, six new security tools, and improved NetHunter functionality. The post Kali Linux 2026.3 Released with Linux 7.1, KDE Plasma 6.7, and New Tools appeared first on Linux Today.
Google open-sources Elephant-Goldfish, an AI coding plugin designed to detect mistakes, improve code reviews, and help developers catch AI-generated errors. The post Google Open-Sources the Elephant-Goldfish Model Plugin Its Engineers Use to Catch AI Coding Mistakes appeared first on Linux Today.
Explore how AI-generated spam is overwhelming major open-source projects, increasing maintainer workloads and raising concerns about code quality and security. The post AI Slop Is Piling up Highest on the Biggest Open-source Projects appeared first on Linux Today.
Discover Witness, an open-source framework for verifying software builds, generating attestations, and strengthening software supply chain security. The post Witness: Open-source Framework for Verifying How Your Software Was Built appeared first on Linux Today.
Explore eight command-line HTTP clients for Linux to test APIs, send HTTP requests, download files, and troubleshoot network connections. The post 8 CLI HTTP Clients to Test APIs and Download Files in Linux appeared first on Linux Today.
Explore the controversy over r/opensource banning AI projects and how the moderation policy affects independent developers and open-source communities. The post r/opensource Bans AI Projects, and Solo Devs Go Down with Them appeared first on Linux Today.
Ubuntu Touch 24.04-2.2 addresses compromised certificates, fixes Morph Browser issues, and prepares VoLTE support for more devices. The post Ubuntu Touch 24.04-2.2 Released with Security Fixes, VoLTE Improvements appeared first on Linux Today.
Explore the debate over GNOME's design philosophy, customization limitations, and whether its simplified desktop experience restricts user choice. The post GNOME Has Forgotten That Desktop Users Want Choices appeared first on Linux Today.
Discover Riff, an open-source Spotify client for GNOME featuring GTK4, playlist management, gapless playback, and desktop integration. The post Meet Riff, an Open-Source Spotify Client Built for GNOME appeared first on Linux Today.
KDE Plasma 6.9 aims to improve Wayland picture-in-picture functionality, multi-monitor handling, and desktop usability for Linux users. The post KDE Plasma 6.9 to Improve Wayland PiP and Multi-Monitor Support appeared first on Linux Today.
Learn what’s new in the LibreOffice 26.8 release across Writer, Calc, Impress and the rest of the suite. LibreOffice 26.8 was released on 26 August 2026 for Windows, macOS and Linux. The updates are heavier on Writer than on Base or Draw, which is the usual pattern. The useful work is in how text is… […]
We round up the Fedora 45 workstation (upcoming) features, currently ongoing beta tests. Fedora Linux 45 Beta landed on 15 September 2026, and the final release is aimed at 20 October, with 27 October held as a fallback. This release brings the latest and greatest GNOME 51 on Workstation, KDE Plasma 6.7 on the Plasma… […]
We round up the best new features of GNOME 51 desktop environments. GNOME 51 brings a calmer, more practical desktop. One of the major highlights is smoother motion under load. Mutter’s reworked frame scheduling and screen frame delivery help animations stay smooth when the system is busy. Screen recording is faster too, because GNOME now… […]
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
Annons
Datorservice
Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
En tunn och stilren bärbar dator från ASUS med 15,6-tumsskärm, Intel Core i5-processor, snabb SSD-lagring och separat NVIDIA-grafikkort. ASUS S551LB tillhör tillverkarens Ultrabook-serie och är konstruerad för att kombinera ett relativt tunt format med användbar prestanda för vardagligt datorarbete. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4200U, en tvåkärnig processor med fyra trådar från Intels […]
En kraftfullare ThinkPad från Lenovo med fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne och en rymlig SSD på 480 GB. Lenovo ThinkPad Edge E540 är en robust bärbar dator med 15,6-tumsskärm som passar för både vardagliga uppgifter och lite mer avancerat datorarbete. Datorn är utrustad med en Intel Core i7-4702MQ, en fyrkärnig processor med åtta […]
En mångsidig bärbar dator från Lenovo med 15,6-tumsskärm, Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne och snabb SSD-lagring. Lenovo Z50-70 är en bärbar dator som passar för vardagliga uppgifter som internetsurfning, e-post, ordbehandling och multimedia. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4200U-processor, 8 GB DDR3-arbetsminne och en 240 GB SSD från Kingston. SSD-enheten gör att […]
En smidig och lättanvänd bärbar dator från Lenovo med 14-tumsskärm, fyrkärnig Intel-processor och snabb SSD-lagring. Lenovo IdeaPad S130-14IGM är en kompakt bärbar dator som passar för vardagliga uppgifter som internetsurfning, e-post, ordbehandling och enklare kontorsarbete. Datorn är utrustad med en fyrkärnig Intel Pentium Silver N5000-processor, 4 GB DDR4-arbetsminne och en snabb 256 GB NVMe SSD. […]
En klassisk MacBook Pro från Apple med aluminiumchassi och 13,3-tumsskärm. Datorn är från 2009 och har en Intel Core 2 Duo-processor på 2,26 GHz, 4 GB arbetsminne och en hårddisk på 160 GB. Datorn levereras med Ubuntu 24.04 LTS, ett modernt Linuxbaserat operativsystem som fortfarande får säkerhetsuppdateringar. Det innebär att datorn kan fortsätta användas utan […]
ASUS TP500LA är en mångsidig bärbar dator som passar bra för webbsurfning, e-post, ordbehandling, kontorsarbete och annan vardagsanvändning. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4210U på 1,70 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar, samt 8 GB DDR3-minne. Lagringen består av en 1 TB Western Digital HDD samt en extra 24 GB SanDisk SSD. […]
Dell Inspiron 1721 är en äldre men fullt användbar bärbar dator som passar bra för enklare vardagsuppgifter som webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare multimedia. Datorn är utrustad med en AMD Athlon 64 X2 TK-57 dubbelkärnig processor på 1,90 GHz samt 2 GB arbetsminne. Lagringen består av en 120 GB Kingston SSD, vilket ger snabbare uppstart […]
En äldre och enkel bärbar dator för grundläggande användning. Acer Aspire V5-531 kör Debian 13 och passar för exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare strömning som SVT Play. Acer Aspire V5-531 är en äldre men fullt fungerande bärbar dator som passar för enklare användning, exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och andra vardagliga uppgifter. Datorn har en […]
En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
The Document Foundation har släppt LibreOffice 26.2.7, den sjunde och sista underhållsuppdateringen i 26.2-serien. Versionen innehåller ett tjugotal felrättningar, förbättrad kompatibilitet med Microsoft Office, stöd för Web Query-filer i Calc och en uppdaterad Python-tolk. Samtidigt närmar sig slutet för versionsseriens underhåll. LibreOffice 26.2.7 – sista uppdateringen innan versionsserien pensioneras Den 3 november 2026 presenterade The…
Mozilla har släppt Thunderbird 159, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången ligger fokus på förbättrad integration med Linux, enklare kalenderhantering och en lång rad bugg- och säkerhetsrättningar. Mozilla har släppt Thunderbird 159, en ny version av det populära e-postprogrammet med öppen källkod. Den här gången ligger fokus på…
Linuxdistributionen Tails, som är utvecklad för att skydda användarnas identitet och integritet på internet, har fått en akut säkerhetsuppdatering. Bakgrunden är en allvarlig brist i det system som används för att kontrollera att krypterade webbplatser verkligen är vad de utger sig för att vara. I värsta fall skulle angripare kunna lura användare att besöka falska…
Två kritiska säkerhetshål i PHP har utlöst ett akut säkerhetslarm. Sårbarheterna kan göra det möjligt för angripare att köra skadlig kod på webbservrar utan lösenord eller inloggning. Eftersom bristerna finns i själva PHP-motorn kan även välskötta webbplatser drabbas. PHP-utvecklarna har nu släppt säkerhetsuppdateringar och uppmanar alla serveradministratörer att uppdatera omedelbart. Den 21 oktober 2026 gick…
Med tiden samlar datorn på sig mängder av filer som vi sällan behöver. Webbläsare sparar tillfälliga data, program lämnar efter sig loggfiler och operativsystemet behåller rester från gamla installationer. BleachBit är ett verktyg som hjälper till att rensa bort sådant digitalt skräp. Nu har version 6.0.6 släppts, med snabbare filradering, stöd för fler program och…
Linux har fått en ny kärna. Den 18 oktober 2026 släpptes Linux 7.3, med förbättringar som kan göra allt från vanliga datorer till stora servrar effektivare. Bland nyheterna finns smartare fördelning av processorkraft, ett ovanligt filsystem som vägrar samarbeta och bättre stöd för modern hårdvara. Linux utvecklas ständigt, även om förändringarna sällan märks direkt på…
Mozilla förbereder lanseringen av Firefox 158, nästa version av den populära webbläsaren med öppen källkod. Den nya versionen bjuder på förbättrad PDF-hantering i Linux och macOS, stöd för det moderna bildformatet JPEG XL och flera förändringar som ska göra surfningen både smidigare och mer tillgänglig. Mozilla förbereder lanseringen av Firefox 158, nästa version av den…
Det populära verktyget Ventoy har fått en ny version. Med Ventoy 1.1.18 blir det enklare att starta och använda flera operativsystem från samma USB-minne. Uppdateringen introducerar experimentellt stöd för SteamOS, förbättrad hantering av ISO-filer i Linux och flera viktiga buggfixar. Det populära verktyget Ventoy har fått en ny version. Med Ventoy 1.1.18 blir det enklare…
Parrot OS 7.4 är här med Linux 7.1, uppdaterade säkerhetsverktyg, förbättrade Raspberry Pi-avbilder och nya optimerade ISO-filer för moderna processorer. Den Debian-baserade distributionen får även AnonSurf 6.0 och flera förbättringar för ARM och Apple Silicon. Den säkerhetsinriktade Linuxdistributionen Parrot OS har fått en ny version. Parrot OS 7.4 innehåller bland annat en ny Linuxkärna, uppdaterade…
Datorer som inte längre klarar Windows 11 eller som har fallit utanför Apples stöd behöver inte vara uttjänta. Det ideella medborgarinitiativet OKIT samlar in äldre datorer, installerar Linux och skänker dem vidare till personer som fortfarande kan ha nytta av dem. Nu har projektet öppnat sin webbplats där besökare kan se vilka datorer som finns…
Raspberry Pi har länge varit favoritvalet för billiga hemmaservrar och hobbyprojekt. Men i takt med att priserna har stigit kan en gammal bärbar dator vara ett både billigare och kraftfullare alternativ. Med bättre kompatibilitet, inbyggd lagring och fler anslutningar kan en tio år gammal laptop få nytt liv som filserver, Docker-maskin, Home Assistant-server eller litet…
Debian 13 har fått sin sjunde större underhållsuppdatering. Debian 13.7 innehåller 107 säkerhetsuppdateringar och rättningar för ytterligare 106 paket. För den som redan använder Debian 13 behövs ingen ominstallation – en vanlig systemuppdatering räcker. Debian är känt för att förändras försiktigt. I stället för att hela tiden introducera stora nyheter lägger utvecklarna mycket arbete på…
Den 25 augusti 1991 berättade den då 21-årige studenten Linus Torvalds att han arbetade på ett fritt operativsystem. Projektet var enligt honom ”bara en hobby” och skulle inte bli särskilt stort. Trettiofem år senare finns Linux i allt från mobiltelefoner och trådlösa routrar till superdatorer, rymdsystem och världens största datacenter. När Linus Torvalds publicerade sitt…
Den 16 augusti 1993 presenterade studenten Ian Murdock sin idé om en ny Linuxdistribution. Trettiotre år senare är Debian fortfarande ett av den fria programvaruvärldens viktigaste projekt – och utgör grunden för många av dagens mest använda Linuxsystem. När Ian Murdock grundade Debian 1993 var Linux fortfarande ett ungt projekt. Begreppet Linuxdistribution var förhållandevis nytt,…
SparkyLinux 8.4 har släppts med Debian 13.6 som grund, uppdaterade program och flera olika skrivbordsmiljöer. Den nya versionen återinför dessutom stödet för 32-bitarsdatorer och kan därmed ge nytt liv åt äldre men fortfarande fungerande hårdvara. SparkyLinux 8.4 har lanserats som den senaste stabila versionen i distributionens 8-serie, som går under kodnamnet ”Seven Sisters”. Den nya…
En 18 år gammal sårbarhet i Linuxkärnans SCTP-kod kan ge lokala angripare fullständig rootåtkomst. Säkerhetsforskarna bakom upptäckten har även visat att felet under vissa förutsättningar kan användas för att ta sig ur en container och angripa värdsystemet. Sårbarheten har fått namnet SCTPhantom och registrerats som CVE-2026-64564. Den finns i Linuxkärnans stöd för nätverksprotokollet SCTP och…
Google har börjat erbjuda en officiell version av Chrome för ARM64-baserade Linuxdatorer. Med nya DEB- och RPM-paket får användare av Debian, Ubuntu, Fedora och openSUSE nu tillgång till samma Chrome-funktioner och automatiska uppdateringar som på traditionella Intel- och AMD-system. Google har börjat erbjuda en särskild version av Chrome för Linuxdatorer med ARM64-processorer. Därmed behöver användare…
JOPDF är en kostnadsfri PDF-redigerare för Linux, Windows och macOS som gör det möjligt att ändra text och bilder direkt i PDF-filer. Programmet innehåller även verktyg för konvertering, komprimering, kommentarer, signering och sidhantering. Trots att JOPDF är gratis är det proprietär programvara och inte öppen källkod. Att läsa PDF-filer i Linux är sällan något problem.…
Tails 7.10 har släppts med en säkrare avstängningsfunktion, den nya videospelaren Celluloid och en uppdaterad version av Tor Browser. Uppdateringen ska minska risken för dataförlust och göra det anonymitetsinriktade operativsystemet enklare och stabilare att använda. I en tid då övervakningen på internet ökar kan vi efter valet till och med få ett parti med ministerposter…
Debian 13.6 ”Trixie” har släppts med över 240 säkerhets- och stabilitetsuppdateringar. Utgåvan innehåller nya installationsavbilder, förbättrat stöd för Secure Boot och rättningar i välkända program som Apache, Curl, GIMP, LibreOffice, Python och QEMU. Debianprojektet har släppt Debian 13.6, en ny underhållsversion av operativsystemet Debian 13 ”Trixie”. Uppdateringen innehåller sammanlagt 120 säkerhetsuppdateringar och 124 rättningar av…
