• Gratis verktyg för att skapa QR koder

    I en tid när allt fler QR-koder används för att koppla samman den fysiska och digitala världen, står tjänsten qr.televinken.org som ett exempel på digital självständighet. Här skapar du egna QR-koder för webbsidor, kontaktkort, e-post eller telefon – utan konton, reklam eller mellanhänder. En enkel och fri lösning, slöjdad fram med hjälp av en virtuell Linux-maskin och ChatGPT.

    I en tid när allt fler QR-koder används för att länka till webbsidor, kontaktkort och evenemang, har många vant sig vid att använda olika onlinetjänster för att skapa dem. Problemet är att dessa tjänster ofta kräver registrering, lagrar data hos sig själva, eller tar betalt för att ladda ner QR-koder i hög upplösning.

    Det var just det här som blev startpunkten för qr.televinken.org – en fristående QR-kodtjänst som bygger på enkelhet, frihet och digital självständighet.

    En tjänst skapad för självständiga användare

    Till skillnad från många kommersiella QR-tjänster är qr.televinken.org inte beroende av någon central aktör eller inloggning. Du behöver inte skapa konto, du behöver inte lämna ifrån dig några personuppgifter – och du får din QR-kod direkt, i hög kvalitet, redo att användas var du vill.

    Tjänsten är skapad med tanken om digital självhushållning: att användaren själv ska kunna skapa det man behöver, utan att vara beroende av en mellanhand.

    Skapa QR-koder för flera ändamål

    qr.televinken.org kan du enkelt skapa QR-koder för:

    • Webbadresser – länka till din hemsida eller ett dokument.
    • SMS och telefonnummer – låt folk kontakta dig med ett enda skann.
    • E-postadresser – skapa en färdig “mailto”-länk i QR-form.
    • Visitkort (vCard) – dela dina kontaktuppgifter snabbt och modernt.

    Sedan mobilkameror började läsa QR-koder direkt har användningen exploderat, och qr.televinken.org gör det möjligt för alla att skapa dem på ett tryggt och självständigt sätt.

    Frihet i fokus

    Det här handlar inte bara om QR-koder – det handlar om digital frihet.
    Med qr.televinken.org slipper du reklam, abonnemang och dolda spårningstjänster. Det är en QR-tjänst som respekterar användaren och levererar det viktigaste:
    en enkel, snygg och högupplöst QR-kod – utan krångel.

    Ett gott exempel på digital slöjd

    qr.televinken.org är ett lysande exempel på vad man faktiskt kan slöjda ihop själv, med hjälp av en virtuell Linux-maskin och ChatGPT som assistent.
    Det visar att den som vill, kan skapa sin egen fungerande onlinetjänst – utan att vara ett företag, utan dyra verktyg och utan beroende av stora molnplattformar.

    En ny tid för digitalt skapande

    Ända sedan de första hemdatorerna gjorde entré i våra hem har man sagt att ”endast fantasin sätter gränser.”
    Men sanningen är att även den bästa idén ofta stannade vid just en idé – eftersom det krävdes programmeringskunskaper för att förverkliga den.

    Med moderna AI-verktyg som ChatGPT har den verkligheten förändrats.
    Det som tidigare krävde dyra konsulter eller år av studier kan i dag lösas av vem som helst med lite jävlar anamma, nyfikenhet och en vilja att skapa.

    Vi lever i en tid där kreativitet inte längre stoppas av tekniken – tvärtom hjälper tekniken oss att frigöra fantasin.
    Och med ett verktyg som ChatGPT vid sin sida kan man, från sin egen kammare, bygga något som både är användbart, tillgängligt och helt fritt från beroenden.

    Ett litet steg för en QR-kod – men ett stort steg för digital självständighet.

    https://qr.televinken.org

    Det här behöver du för att bygga en egen webbtjänst liknande den som qr.televinken.org

    Att bygga en egen webbtjänst behöver inte vara svårt – det handlar mest om nyfikenhet och viljan att prova. Med en virtuell Linux-maskin, lite grundläggande serverkunskap och hjälp från ChatGPT kan du skapa en fullt fungerande tjänst på egen hand.

    1. En LAMP-miljö
    Du behöver en LAMP-miljö (Linux, Apache, MySQL, PHP). Det går utmärkt att köra i en virtuell maskin – till exempel i VMware, VirtualBox eller på en äldre fysisk dator. Ett bra val är Ubuntu Server eller Debian 13.

    2. Installera grunderna
    Installera Apache, PHP och MySQL med:
    sudo apt install apache2 php mysql-server
    Öppna sedan webbläsaren och gå till http://<din maskins IP-adress> för att testa att Apache fungerar.

    3. Skaffa ett ChatGPT-konto
    Ett gratiskonto räcker långt. ChatGPT kan hjälpa dig att förstå felmeddelanden, förklara konfigurationsfiler och föreslå lösningar i realtid.

    4. Konfigurera din miljö
    När du kör din virtuella maskin, se till att den har en egen IP-adress (t.ex. via “Bridged mode”). Installera därefter Apache, PHP och MySQL. Då kan du nå servern direkt från din dator via nätverket.

    5. Dela filer mellan Linux och Windows
    Om du använder Windows som värdsystem kan du dela data mellan Windows och Linux med Samba.
    sudo apt install samba
    Redigera sedan /etc/samba/smb.conf och dela ut mappen /var/www/html för enkel åtkomst.

    6. Testa din första sida
    Skapa filen /var/www/html/index.php med:
    <?php echo "Hej världen!"; ?>
    Öppna den i webbläsaren – du har just byggt din första webbtjänst!

    7. Be ChatGPT om hjälp
    Om något inte fungerar, fråga ChatGPT. Det är som att ha en kunnig handledare tillgänglig dygnet runt.

    Slutsats:
    Med Linux, en virtuell maskin och ChatGPT kan vem som helst bygga en fungerande, stabil och fri webbtjänst – oavsett om det gäller QR-koder, kontaktformulär eller något helt annat.

    Digital slöjd när den är som bäst – enkelt, lärorikt och helt i egen regi.
  • Så gör du om en gammal dator till surfmaskin med support till 2029

    När Windows 10 slutar få säkerhetsuppdateringar behöver du inte köpa nytt. Med Ubuntu 24.04 LTS kan en tio år gammal laptop bli en trygg surfmaskin med stöd till 2029. Guiden visar vad som fungerar i Linux, hur du gör backup, skapar en startbar USB-sticka och installerar – steg för steg – så att du förlänger livslängden och sparar både pengar och miljö.

    Windows 10 har nått vägs ände. Microsoft skickar inte längre ut säkerhetsuppdateringar, vilket betyder att den som fortsätter använda systemet riskerar att bli sårbar för angrepp. Många väljer då att köpa en ny dator, men det finns ett alternativ som både är billigare och mer miljövänligt: att installera Linux och förvandla den gamla datorn till en stabil surfmaskin.

    Det kanske låter svårt, men i praktiken är det inte så krångligt. Med några förberedelser och lite tålamod går det att ge datorn flera år till av pålitlig användning – ända fram till 2029 om man väljer rätt system.

    Hur gammal dator kan jag använda?
    En vanlig fråga är förstås: fungerar min gamla dator verkligen med Linux? Svaret är att chansen är stor, så länge datorn är byggd för 64 bitar. De allra flesta datorer från de senaste femton åren är det.

    En maskin med en Intel i3, i5 eller i7 från början av 2010-talet, eller en motsvarande AMD-processor, fungerar ofta förvånansvärt bra. Prestandan kanske inte räcker för de tyngsta programmen, men för e-post, webbsurf, film och enklare kontorsarbete räcker den mer än väl.

    Vilket operativsystem ska jag välja?
    Här dyker nästa fråga upp. Det finns nämligen flera alternativ.

    ChromeOS Flex marknadsförs ofta som en lösning för gamla datorer, men det är värt att känna till begränsningarna. Systemet gör inte din dator till en riktig Chromebook, du kan inte installera Android-appar och du blir helt beroende av Googles ekosystem. Det är med andra ord ett ganska slutet alternativ som inte passar alla.

    Linux-distributioner som Debian och Ubuntu är mer flexibla. Av dessa är Ubuntu 24.04 LTS det mest praktiska valet för den som vill ha något enkelt, modernt och långsiktigt. LTS står för Long Term Support, vilket innebär att systemet får säkerhetsuppdateringar ända fram till 2029.

    Vad fungerar – och vad fungerar inte?
    Att byta till Linux innebär vissa förändringar. Programmen ser annorlunda ut och alla finesser från Windows följer inte med. Men för många vardagsbehov fungerar Linux utmärkt.

    Det går bra att logga in på internetbanken, använda mobilt BankID, skriva e-post, strömma video från SVT Play och YouTube samt arbeta i kontorsprogram. LibreOffice, som följer med Ubuntu, fungerar för att skriva dokument och göra kalkyler. För den som bara behöver redigera en hushållsbudget eller skriva ett brev duger det gott.

    Däremot finns det områden där Linux inte är lika starkt. Släktforskningsprogram är ofta gjorda för Windows, och BankID på fil eller med sladd stöds inte lika bra. Har du mycket data i Microsofts molntjänst OneDrive kan integrationen också upplevas som begränsad.

    Skrivare
    Skrivare är antingen himmel eller helvete i Linux. Är skrivaren en välkonstruerad produkt som använder standardiserade skrivarspråk som PCL3, PCL6 eller PostScript, fungerar det oftast utan problem. Men är det tillverkarens egen speciallösning, gjord enbart för Windows (och ibland Mac), blir det betydligt krångligare.

    Generellt sett fungerar HP-modeller bra, men det finns undantag – särskilt bland de skrivare som ursprungligen kom från Samsung. HP köpte Samsungs skrivardivision för ungefär åtta år sedan. Mer information finns på linux.se om skrivare som fungerar bra och dåligt.

    Förberedelser: gör backup
    Innan man installerar Linux är det viktigt att tänka på en sak: allt på datorns hårddisk raderas. Därför måste du först säkerhetskopiera dina filer. Kopiera bilder, dokument och annat du vill spara till ett USB-minne eller en extern hårddisk. När det är gjort kan du gå vidare.

    Att skapa en startbar USB-sticka
    För att installera Linux behövs en USB-sticka på minst 8 GB. Den ska göras startbar, vilket innebär att datorn kan använda den för att starta upp installationen.

    Så här gör du:

    1. Ladda ner programmet Rufus, som finns gratis på nätet.
    2. Ladda ner Ubuntu 24.04 LTS från wiki.linux.se.
    3. Använd Rufus för att skriva Ubuntu till din USB-sticka. Det tar bara några minuter.

    Nu har du ett färdigt installationsmedium.

    En annan gudie vi har skrivit i ämnet Skapa du startbart Linux stick

    Så startar du från USB
    Nästa steg är att få datorn att starta från stickan istället för från hårddisken. Sätt i stickan, starta om datorn och tryck på den tangent som ger dig startmenyn. På många datorer är det F11, på HP ofta ESC, och ibland F2 eller Delete.

    I startmenyn väljer du stickan som enhet. Om datorn vägrar kan det bero på att Secure Boot är aktiverat i BIOS. Det går att stänga av där och sedan prova igen.

    Installationen av Ubuntu
    När datorn väl startar från stickan laddas Ubuntus installationsprogram. Det är ganska likt att installera Windows: man får välja språk, land, tangentbordslayout och nätverksinställningar.

    Några saker är bra att tänka på:

    • Välj ”fullständig installation” så får du med program som LibreOffice och GIMP.
    • Kryssa i alternativet att installera program från tredje part – då fungerar grafik och wifi bättre.
    • Kryssa även i alternativet att installera stöd för fler mediaformat, så att video och musik spelas upp utan problem.
    • När du får frågan om hur hårddisken ska användas, välj att radera hela disken (förutsatt att du har gjort backup).
    • Skapa sedan ditt användarkonto och välj lösenord.
    • Ställ in tidszonen till Europa/Stockholm.

    Installationen tar en stund. När den är klar startar datorn om och du möts av ett nytt, fräscht Ubuntu.

    Kom igång med din nya dator
    Ubuntu levereras med webbläsaren Firefox som standard. För att kunna spela upp vissa program på SVT Play och liknande tjänster behöver du aktivera DRM i inställningarna. Vill du använda Google Chrome går det bra att ladda ner och installera från Googles webbplats.

    I Ubuntus programbutik finns mängder av appar, allt från enkla spel till avancerade verktyg. För det mesta räcker standardprogrammen långt, men det finns mycket att upptäcka.

    Om du behöver hjälp
    För många går installationen smidigt. Men tycker du att det känns för krångligt finns hjälp att få. I Stockholm kan man vända sig till Datorhjälp.se på Orrespelsvägen 13 i Bromma. Bor du på annan ort finns det ofta lokala datorfirmor. Dock bör man undvika det stora elkedjorna support, det klara bara av att installera windows med nöd och näpe.

    Med dessa steg förvandlas en dator som annars kanske skulle hamna på återvinningen till en fullt fungerande surfmaskin – med tryggt stöd ända fram till 2029.

    Fördelar med Linux

    Digital suveränitet är ett begrepp som allt oftare diskuteras. I dag samlar stora företag som Microsoft, Google och Apple in enorma mängder data om våra liv.

    Eftere Års 2026 val kan vi få en regering med kommunister som ministrar, och då kan demokratin riskera att avskaffas – precis som i Tyskland 1933, där socialister tog makten. Ett sätt att skydda sig mot diktaturens kreatur är att hålla sin data borta från dessa stora jättar.

    Linux är ett verktyg för att stärka den digitala suveräniteten.

    FAKTARUTA: Klimat- & miljöeffekter av laptops

    Ny laptop – inbäddade utsläpp:200–350 kg CO₂e per enhet är typiskt (stora variationer per modell). Produktionen står ofta för ~80 % av livscykelns utsläpp. Källor: Tech Carbon Standard; Quantum Lifecycle.

    Exempel (Apple): MacBook Air (M2, 2022) totalt ≈ ~160 kg CO₂e över livscykeln, där majoriteten kommer från tillverkningen. Källa: Apple Product Environmental Report.

    Årlig elanvändning (laptop): cirka ~75–90 kWh/år vid normal kontors/användning. Källa: US OSTI studie; branschsammanställningar.


    Förlängd livslängd = störst vinst: att behålla en notebook 6 i stället för 3 år minskar de årliga utsläppen med ~47 %. Källa: TCO Certified (2025).

    EU-perspektiv: +1 år extra livslängd för alla notebooks i EU kan spara ≈ 1,6 Mt CO₂/år till 2030 (≈ 870 000 bilar ur trafik). Källa: EEB-underlag via Foxway-rapport.

    E-avfall i världen: 62 miljoner ton (2022) och stigande – återanvändning förskjuter nyproduktion och minskar resursuttag. Källa: Global e-Waste Monitor 2024.

    Snabb slutsats: De största klimatvinsterna kommer av att inte köpa nytt. Förläng livet på din laptop med 2–3 år → undvik ofta 200–350 kg CO₂e nyproduktion och spara råmaterial, energi och e-avfall.
  • RISC-V får egen testmiljö i Collaboras öppna labb

    RISC-V tar ännu ett steg mot bredare användning. Genom att Collabora och RISE-projektet nu öppnar sin testmiljö för två RISC-V-kort får utvecklare världen över tillgång till hårdvarutester på distans – från enkel Linux-boot till fullständig återställning av hela systemet.

    RISC-V, den öppna processorarkitekturen som spås en ljus framtid, har fått en viktig förstärkning: två utvecklingskort – Banana Pi BPI-F3 och SiFive HiFive P550 – har nu lagts till i Collaboras publika testlabb.

    Bakom satsningen står RISE-projektet och Collabora, som tillsammans vill göra det enklare för utvecklare att testa mjukvara på riktig hårdvara. Testningen sker via LAVA, ett system som kan slå på korten på distans, styra bootloadern och starta Linux för att köra automatiserade tester.

    Men projektet nöjer sig inte med vanliga tester. Genom verktyget Boardswarm kan man gå djupare, ända ner i den allra första startkedjan i processorn. Det betyder att utvecklare kan återställa och omflasha enheterna helt på distans – från bootloader till operativsystem.

    Resultatet är en publikt tillgänglig testmiljö för RISC-V som vem som helst kan använda. Dokumentationen är öppen, så andra kan bygga liknande testfarmer.

    Det här är ett stort steg för ekosystemet kring RISC-V, som nu får samma typ av automatiserad testning som länge varit självklar för x86- och ARM-världen.

    https://www.collabora.com/news-and-blog/news-and-events/tested-on-real-silicon-automating-risc-v-hardware-in-the-loop.html

  • Raspberry Pi 500+: En modern hemdator med retroanda

    Raspberry Pi fortsätter att tänja på gränserna för vad små datorer kan vara. Med nya Raspberry Pi 500+ tar de allt-i-ett-konceptet till nästa nivå: ett stilrent mekaniskt tangentbord med RGB-belysning, inbyggd 256 GB SSD, hela 16 GB RAM och kraften från Raspberry Pi 5. Det är en modern hyllning till hemdatorerna från 80-talet – fast starkare, snabbare och mer anpassningsbar än någonsin.

    Raspberry Pi överraskar igen – och denna gång med sitt mest påkostade allt-i-ett-paket hittills. Raspberry Pi 500+ är inte bara en dator, det är en hyllning till de klassiska hemdatorerna som många av oss växte upp med, men i modern tappning.

    Från Pi 400 till Pi 500+

    Resan började redan 2020 med Raspberry Pi 400, en dator inbyggd i ett membrantangentbord. Den blev en succé bland hobbyister och spelade en viktig roll under pandemin då tusentals delades ut till barn som studerade hemifrån.

    Förra året kom Raspberry Pi 500, uppföljaren med mer kraft och ett mer gediget utförande. Men många lade märke till att det fanns tomma platser på kretskortet, som om något mer var på gång. Nu vet vi svaret: Raspberry Pi 500+, modellen som skruvar upp allt till nästa nivå.

    Mekaniskt tangentbord med stil

    Den mest påtagliga nyheten är tangentbordet. Istället för membranteknik får vi nu ett mekaniskt tangentbord med Gateron KS-33 Blue-brytare. Varje tangent ger ett tydligt klick och en respons som gör skrivandet och programmerandet till en ren fröjd.

    Dessutom har varje tangent individuellt adresserbara RGB-lysdioder, vilket öppnar för allt från subtil bakgrundsbelysning till avancerade ljuseffekter. Tangentbordet styrs av en RP2040-krets med QMK, vilket betyder att anpassningarna är nästan obegränsade – och ja, någon lär snart porta Doom till tangentbordet.

    För entusiaster som vill byta ut tangenterna är det enkelt: Raspberry Pi 500+ är kompatibel med de flesta eftermarknadens keycaps och levereras med ett verktyg för att ta bort tangenterna.

    Inbyggd SSD och M.2-expansion

    En annan stor nyhet är lagringen. Till skillnad från tidigare modeller levereras Raspberry Pi 500+ med en inbyggd 256GB SSD via M.2, komplett med Raspberry Pi OS förinstallerat.

    Vill du uppgradera? Inga problem. Chassit är utformat för att kunna öppnas försiktigt, och du kan installera vilken M.2 2280-enhet du vill – allt från större SSD:er till andra PCIe-enheter. Om du föredrar flexibilitet stöds även uppstart från SD-kort eller externa USB-SSD:er.

    Mer minne än någonsin

    För att hantera de tyngsta uppgifterna är Raspberry Pi 500+ utrustad med hela 16GB LPDDR4X-4267 RAM. Det är den största minnesmängd som någonsin byggts in i en Raspberry Pi.

    Det öppnar för användningsområden långt bortom vanlig hobbyprogrammering:

    • Byggservrar
    • Simuleringar inom beräkningsvätskedynamik
    • Lokala AI-modeller
    • Eller varför inte – hundratals öppna webbläsarflikar

    En modern hyllning till klassikerna

    Raspberry Pi 500+ är inte bara en dator, det är också ett slags retrohommage. Den för tankarna till de klassiska hemdatorerna från 80-talet, men med modern hårdvara, moderna gränssnitt och prestanda som kan konkurrera med vanliga PC-datorer i många vardagliga användningsområden.

    Hos Raspberry Pi kallar de det själva för deras mest polerade produkt hittills – och det är lätt att förstå varför.

    Tekniska specifikationer – Raspberry Pi 500+

    EgenskapSpecifikation
    ProcessorRaspberry Pi 5 SoC (samma som i Pi 500)
    RAM16GB LPDDR4X-4267 SDRAM
    Lagring256GB M.2 SSD (förinstallerad med Raspberry Pi OS)
    ExpansionIntern M.2 2280-plats (PCIe)
    TangentbordMekaniskt, Gateron KS-33 Blue-switchar, lågprofil
    BelysningIndividuellt adresserbara RGB-lysdioder per tangent
    KeycapsAnpassade, spraymålade och lasergraverade (kompatibla med aftermarket-set)
    Styrning tangentbordRP2040 med QMK
    UppstartsmöjligheterSSD (M.2), SD-kort, externa USB-SSD:er
    DesignSilvergrå (RAL 7001), verktyg för att öppna chassit medföljer

    Toms Hardware åsikt om pi 500+

    Efter succén med Raspberry Pi 500 kommer nu Raspberry Pi 500+, en uppgraderad modell med 16 GB RAM och 256 GB NVMe SSD. Priset är 200 dollar, vilket placerar den i nivå med enklare bärbara datorer. Startpaketet med mus, nätadapter, HDMI-kabel och guide kostar 220 dollar.

    Designen domineras av det mekaniska tangentbordet med Gateron Blue-switchar och RGB-belysning, som kan styras via mjukvara eller Python. Chassit är större än Pi 500 för att rymma SSD:n, men portarna är i stort sett desamma. Däremot saknas CSI/DSI-gränssnitt, så kamera får anslutas via USB.

    Inuti finns ett moderkort med stor kylfläns, plats för NVMe och en RP2040-mikrokontroller som hanterar tangentbord och ljus. Kylningen fungerar bra – enheten blir något varmare än Pi 500 men drar lite mindre ström tack vare ett nytt chip-stepp. Vid överklockning når processorn nästan 3 GHz utan att gå över 70 °C, men en starkare strömförsörjning behövs.

    NVMe-SSD:n ger bättre läs- och skrivhastigheter än microSD-kort, men märkligt nog tar själva uppstarten längre tid från NVMe än från microSD. GPIO-stiften finns kvar på kortet, men de sitter horisontellt längs baksidan och är därför svåra att komma åt direkt. För att använda dem på ett praktiskt sätt behöver man en så kallad breakout-adapter som vinklar ut eller sprider stiften. Dessutom är stödet för HAT-tillägg fortfarande begränsat på Pi 5-serien.

    Raspberry Pi 500+ är i grunden en Pi 500 med mer minne och snabbare lagring. Tangentbordet är en höjdpunkt och datorn fungerar bra som enkel desktop, tunn klient eller skol-PC. Däremot gör priset att den känns mer som en billig ARM-baserad dator än en klassisk budget-Pi.

    Läs hela artikel på : https://www.tomshardware.com/raspberry-pi/raspberry-pi-500-plus-review

    Raspberry Pi 500+ – Sammanfattning

    Fördelar

    • 16 GB RAM och 256 GB NVMe SSD – mycket bättre än microSD-lagring.
    • Mekaniskt tangentbord med Gateron Blue-switchar – klickigt och skönt att skriva på.
    • RGB-belysning på tangenterna – med flera effekter och egen kodning via Python.
    • Passiv kylning med stor aluminiumkylfläns – håller sig sval även vid överklockning.
    • Bättre strömförbrukning tack vare nytt chip (D0-stepping).
    • Kan fungera som enkel hemmadator, tunn klient eller skol-PC.

    Nackdelar

    • Dyrare än tidigare modeller – cirka 2750 kr gör att den lämnar budgetsegmentet.
    • Desktop Kit kostar runt 3025 kr, vilket närmar sig priset för enklare bärbara datorer.
    • Boot från NVMe långsammare än från microSD.
    • Inget CSI/DSI-gränssnitt – alltså ingen kameraanslutning, bara USB.
    • Begränsat HAT-stöd på GPIO med Pi 5-serien.
    • Lite tråkig design (helt vit), saknar “raspberry & white”-estetiken från Pi 400.

    Priset är omräknat från dollarpriset och inkluderar svensk moms på 25 %.

    Jämförelse mellan Raspberry Pi 400, 500 och 500+

    Jämförelse: Raspberry Pi 400 vs 500 vs 500+
    Modell Processor RAM Lagring Tangentbord Expansion Belysning Släppår
    Raspberry Pi 400 Pi 4 SoC 4 GB microSD Membrantangentbord Ingen Nej 2020
    Raspberry Pi 500 Pi 5 SoC 8 GB microSD Membrantangentbord Förberedd M.2 (ej aktiverad) Nej 2024
    Raspberry Pi 500+ Pi 5 SoC 16 GB 256 GB M.2 SSD
    (RPi OS)
    Mekaniskt (Gateron Blue) Full M.2 2280
    (PCIe)
    Ja, RGB 2025
  • Windows 10 går i pension – vad händer nu?

    När Windows 10 nu går i pension står miljontals datoranvändare inför ett vägval: fortsätta på en plattform utan säkerhetsuppdateringar eller söka nya alternativ. Men datorn behöver inte hamna på skroten – med Linux kan den få ett nytt liv, fullt av moderna program och långvarigt stöd.

    Om ungefär en månad upphör stödet för Windows 10. Miljontals datorer världen över kommer inte längre få säkerhetsuppdateringar, och frågan många ställer sig är: vad gör jag nu?

    Till skillnad från vad vissa tror blir inte datorn oanvändbar över en natt. Windows 10 kommer fortsätta starta och fungera, precis som vanligt. Men från och med stoppdatumet kommer inga nya säkerhetsfixar att släppas. Det gör att sårbarheter som upptäcks framöver kan utnyttjas av hackare – utan att Microsoft täpper till hålen.

    Ett tryggare Windows än förr

    Det kan kännas oroande, men läget är inte lika akut som när Windows XP pensionerades 2014. Då var säkerhetsnivån så låg att en dator som kopplades direkt till internet snabbt kunde infekteras. Windows 10 är betydligt säkrare, med inbyggda skydd som brandvägg och antivirus. Men ju längre tiden går, desto större blir risken att obehöriga hittar luckor.

    Är Linux ett alternativ?

    Ett av de mest diskuterade alternativen är att byta till Linux – ett öppet, fritt operativsystem som används världen över, från superdatorer till mobiltelefoner. Men är det något för vanliga användare?

    Linux är inte samma sak som Windows. Programmen är inte direkt kompatibla, även om det finns lösningar som Wine för att köra vissa Windows-appar. Däremot är Linux utmärkt för den som främst använder datorn för vardagliga saker som att surfa, kolla e-post, streama film och skriva dokument.

    Hårdvara och fallgropar

    En viktig fråga att ställa sig är: vilken utrustning använder jag? De flesta datorer fungerar bra med Linux, men skrivare kan vara en fälla. Vissa Canon-, Epson- och HP-modeller kan vara svåra att få igång.

    För den som bara vill ha en stabil vardagsdator är dock Linux ett starkt alternativ – och framför allt får man fortsatt säkerhetsstöd.

    Vilken Linux ska man välja?

    Det finns hundratals olika Linux-varianter, så kallade distributioner. Här är tre populära alternativ:

    • Ubuntu 24.04 LTS – enkel att komma igång med, långtidssupport till 2029.
    • Linux Mint – för den som vill ha en upplevelse som liknar Windows.
    • Debian – ett stabilt alternativ för äldre hårdvara.

    Program du kan använda i Linux

    Många populära Windows-program har motsvarigheter i Linux. Ofta är de fria och öppna, vilket gör att du slipper licenskostnader. Här är några exempel:

    • LibreOffice – kontorspaket med ordbehandling, kalkylblad och presentationer. Motsvarar Microsoft Office.
    • Thunderbird – e-postklient med stöd för flera konton och kalender. Motsvarar Outlook.
    • GIMP – avancerat bildredigeringsprogram. Motsvarar Photoshop.
    • Krita – digitalt målarprogram, särskilt populärt bland illustratörer. Motsvarar Corel Painter eller Photoshop.
    • Spotify – musikstreaming, fungerar även på Linux.
    • VLC Media Player – spelar upp nästan alla typer av ljud- och videoformat. Motsvarar Windows Media Player.
    • Steam – spelplattform med stöd för tusentals titlar, inklusive många Windows-spel via Proton.
    • Shotcut eller Kdenlive – videoredigeringsprogram. Motsvarar Premiere Pro eller Vegas.

    Kort sagt: det mesta du behöver för vardagligt bruk finns redan i Linux-världen.

    Vad kan man göra – och inte?

    Linux kan inte ersätta alla Windows-program rakt av. Använder man till exempel specialiserad mjukvara för släktforskning eller Photoshop kan det bli knepigt. Men mycket av det vi förr installerade på datorn finns idag som webbtjänster: faktureringsprogram, kontorspaket och till och med bildredigering.

    Med andra ord: för många användare räcker Linux mer än väl.

    Slutsats

    Windows 10\:s pensionsdatum betyder inte att du måste kasta din dator. Men det är klokt att tänka igenom alternativen. Att byta till Linux kan ge nytt liv åt datorn – med säkerhetsuppdateringar, modern programvara och ett grönare avtryck på miljön.

    Kanske är det här den perfekta tiden att testa något nytt?

    Windows → Linux: program och motsvarigheter
    Windows-program Linux-alternativ Vad det gör
    Microsoft Office LibreOffice Ordbehandling, kalkyl, presentationer (Writer/Calc/Impress).
    Outlook Thunderbird E-postklient med kalender, flera konton och tillägg.
    Photoshop GIMP Avancerad bildredigering, lager, filter, plug-ins.
    Illustrator Inkscape Vektorgrafik, loggor, ikoner, SVG.
    Corel Painter / Photoshop (målning) Krita Digital målning/illustration, penslar, lager, HDR.
    MS Paint Pinta Enkel pixelredigering och ritning.
    Windows Media Player VLC Spelar “allt” – video/ljud, DVD, nätströmmar.
    Adobe Premiere Pro / Vegas Kdenlive eller Shotcut Videoredigering med tidslinje, effekter, exportprofiler.
    Adobe Audition Audacity eller Ardour Ljudinspelning, redigering och mastering.
    Notepad++ Kate eller Gedit Text/ kod-redigerare med syntaxmarkering.
    WinRAR / 7-Zip Ark / File Roller / PeaZip Packa upp/komprimera ZIP, RAR, 7z m.m.
    OneDrive-klient Nextcloud klient eller leverantörens Linux-klient (Dropbox/Google Drive via rclone/insync) Synka filer till molnet.
    Spotify (Windows) Spotify (Linux) Musikstreaming – finns som Linux-app och webbspelare.
    Steam (Windows) Steam (Linux) + Proton Spelplattform; kör många Windows-spel via Proton.
    Windows Backup/Återställning Timeshift Systemåterställning och snapshots.
    Tips: De flesta finns i programbutiken (t.ex. “Programvara”, Discover) eller som Flatpak/Snap.
  • Tails 7.0 – anonymt Linuxsystem blir snabbare och enklare

    Det anonymitetsfokuserade operativsystemet Tails är nu ute i version 7.0. Med snabbare start, nya standardappar och en modernare användarupplevelse tar systemet ytterligare steg för att göra digitalt självskydd mer tillgängligt för alla.

    År 2026 kan bli ett nytt 1984 – kanske med kommunister i en svensk regering.

    Ett steg framåt för anonymitet på nätet
    Det portabla operativsystemet Tails har nu släppts i version 7.0. Systemet är särskilt utvecklat för att skydda användare mot övervakning och censur, och bygger på den senaste utgåvan av Debian Linux.

    Snabbare start och smidigare användning
    En av de största nyheterna är att Tails numera startar betydligt snabbare än tidigare. Däremot krävs lite mer minne i datorn – minst 3 GB – för att systemet ska fungera utan problem.

    Nya appar i fokus
    Tails 7.0 kommer med en ny standardterminal och en ny bildvisare, vilket gör arbetsmiljön modernare och enklare att använda. Även flera andra förinstallerade program har uppdaterats till sina senaste versioner, som webbläsare, e-postklient och verktyg för bild- och ljudredigering.

    Rensat och förnyat
    För att hålla systemet smidigt har utvecklarna tagit bort vissa äldre funktioner och menyer. Fokus ligger på att göra upplevelsen mer renodlad och lättillgänglig, särskilt för nya användare.

    En hyllning till en viktig medarbetare
    Den här versionen är också tillägnad minnet av Lunar, en uppskattad utvecklare och aktivist inom fri programvara som bidrog starkt till både Tails och andra öppna projekt.

    Tillgängligt nu
    Tails 7.0 finns att ladda ner gratis från projektets officiella webbplats. Det går att installera på USB-minne och använda på vilken dator som helst, utan att lämna spår efter sig.

    ▶ Tails 7.0 • Teknisk fakta_

    Version & datum
    Tails 7.0 (släppt 18 september 2025)
    Bas
    Debian 13 “Trixie” (stabil)
    Kernel
    Linux 6.12.43 (LTS-serie)
    Skrivbord
    GNOME 48 (“Bengaluru”)
    Nya standardappar
    GNOME Console (terminal), GNOME Loupe (bildvisare). “Root Terminal” bytt namn till Root Console.
    Prestanda
    Snabbare uppstart: ~10–15 s snabbare på de flesta datorer genom byte av bildkomprimering från xz till zstd (bilden ~10% större). Lågkvalitativa USB-minnen kan starta ~20 s långsammare.
    Minimikrav RAM
    3 GB (tidigare 2 GB). Varning visas om kravet inte uppfylls.
    Uppdaterade komponenter
    Tor 0.4.8.17 Tor Browser 14.5.7 Thunderbird 128.14 ESR OnionShare 2.6.3 KeePassXC 2.7.10 Kleopatra 24.12 GIMP 3.0.4 Inkscape 1.4 Audacity 3.7.3 Electrum 4.5.8 Text Editor 48.3 Document Scanner 46.0 Inkscape hoppar över onboarding i Tails.
    GNOME-förändringar
    Omgjorda inställningar (tillgänglighet, ljud, mus/tangentbord), överamplifiering, alltid synliga rullningslister, förbättrad skärmläsare, dynamisk arbetsyteindikator, batterihälsa-option i ströminställningar.
    Borttaget
    “Places”-menyn; Kleopatra ur Favoriter; paket: unar, aircrack-ng, sq, Power Statistics; föråldrat “Network Connection”-alternativ.
    Hårdvarustöd
    Förbättrat stöd för nyare grafik och Wi-Fi med kernel 6.12.43.
    Uppgradering
    Automatiska uppgraderingar endast från 7.0~rc1/rc2 → 7.0. Övriga installationer: manuell uppgradering.
    Nedladdning
    ISO/USB-avbilder för 64-bitars system via den officiella webbplatsen.
    Dedikation
    Versionen är tillägnad minnet av Lunar (1982–2024).

    Tips: För bäst uppstartstid – använd ett USB-minne av god kvalitet. _

  • Bcachefs flyttar ut ur Linuxkärnan – blir DKMS-modul

    Linux-filsystemet Bcachefs hamnar åter i rampljuset. Efter att ha plockats bort från den kommande Linuxkärnan 6.17 flyttar filsystemet nu ut från kärnan och över till DKMS-moduler. För användare innebär förändringen stabilitet även vid uppdateringar, men för distributionerna väntar ett omfattande arbete med paketering och integration.

    Bcachefs – dramat fortsätter i Linux-kärnans egen såpopera.

    Det kontroversiella Linux-filsystemet Bcachefs tar ett nytt kliv i sin utveckling. Efter en infekterad konflikt mellan projektets skapare Kent Overstreet och Linus Torvalds har stödet för filsystemet plockats bort från den kommande Linuxkärnan 6.17. Nu meddelar Overstreet att Bcachefs i stället kommer att distribueras via DKMS – ett system som automatiskt ser till att externa kärnmoduler fortsätter fungera vid uppdateringar.

    Från kärnan till DKMS

    För användare betyder detta att Bcachefs inte längre följer med kärnan direkt. I stället byggs modulen om automatiskt med varje ny kärnversion, på samma sätt som exempelvis NVIDIA-drivrutiner, VirtualBox och ZFS. Det gör att filsystemet fortsätter fungera smidigt, utan att användarna behöver kompilera om något själva.

    I praktiken kommer de flesta inte märka någon större skillnad – DKMS-moduler kan inkluderas i initramfs på samma sätt som kärnmoduler, vilket gör att systemet startar som vanligt även om rotfilsystemet ligger på Bcachefs.

    Nya krav på distributionerna

    För distributionerna blir övergången desto mer betydelsefull. Paketflöden måste anpassas och testas för att säkerställa att allt fungerar vid uppdateringar.

    • Fedora har redan ett paket för Bcachefs-verktygen och väntas ligga relativt bra till.
    • openSUSE, som snabbt tog bort stödet i sin kommande 6.17-kärna, behöver nu lägga extra arbete på att integrera DKMS.
    • Debian har haft ett mer komplicerat förhållande – verktygspaketet blev övergivet och raderades, men är på väg tillbaka i experimental-grenen.
    • Arch Linux och NixOS samarbetar nära med upstream och har bidragit till att förbättra DKMS-stödet.

    En särskild utmaning är bcachefs-tools, användarverktygen som hittills inte varit lika kritiska eftersom kärnan själv stått för reservfunktioner. Med övergången till DKMS måste distributionerna vara betydligt mer aktiva med underhåll och uppdateringar.

    Stabilitet före allt

    Trots turbulensen betonar Overstreet att stabilitet och kvalitetssäkring står i centrum. Version 6.16 beskrivs som en solid utgåva – inga nya kritiska buggar har dykt upp, och de senaste fixarna har mest handlat om prestanda och testmiljöer snarare än användarproblem.

    Han efterlyser samtidigt fler testare och paketerare som kan bidra till att finslipa den nya modellen. Utvecklingen har varit intensiv, men nu när de värsta buggarna är avklarade finns mer utrymme att fokusera på distributionerna.

    Vad betyder det för användarna?

    För vanliga användare är beskedet lugnande: de flesta kommer att fortsätta köra version 6.16 även när Linux 6.17 når ut, vilket ger distributionerna tid att anpassa sig. På längre sikt förväntas DKMS göra Bcachefs mer flexibelt och lättare att underhålla över olika kärnor.

    Ett filsystem med potential

    Bakom allt drama finns ett filsystem med stora ambitioner. Bcachefs kombinerar prestanda och funktioner från moderna copy-on-write-filsystem som Btrfs och ZFS, men med enkelheten och hastigheten hos klassiker som ext4 och XFS.

    Att det nu försvinner ur standardkärnan uppfattas därför av många som en förlust för Linux-ekosystemet. Men hoppet lever kvar om att Overstreet och Torvalds en dag kan hitta tillbaka till ett samarbete – och att Bcachefs då får en självklar plats i kärnan igen.

    https://linuxiac.com/bcachefs-transitioning-to-dkms-packaging

  • Mozilla sätter punkt för 32-bitars Linux i Firefox

    Mozilla har satt ett slutdatum för 32-bitars Linux i Firefox. I september 2026 försvinner stödet helt, när version 145 blir den första som inte längre levereras i 32-bitarsutförande. Beslutet markerar slutet på en lång epok där Firefox varit en av de sista stora webbläsarna att hålla liv i den åldrande arkitekturen – men också ett tydligt tecken på att Mozilla tvingas prioritera hårdare i en tid av ekonomiska och tekniska utmaningar.

    Mozilla har nu bekräftat det många länge anat: stödet för 32-bitars Linux i Firefox upphör i september 2026. Då släpps version 145 – den första utan 32-bitarsbyggen. Version 144 blir alltså den sista ordinarie utgåvan med stöd, medan den långsiktiga ESR-grenen 140 kommer att underhållas med säkerhetsuppdateringar fram till samma månad.

    Ett beslut med historik

    Firefox har under många år varit ett undantag bland de stora webbläsarna genom att fortsätta erbjuda 32-bitarsversioner för Linux. Långt efter att konkurrenter och de flesta operativsystem gått vidare har Mozilla hållit fast vid äldre hårdvara. Men enligt ingenjörerna Julien Cristau och Sylvestre Ledru är det inte längre hållbart: underhåll av 32-bitarsbyggen är både tidskrävande och tekniskt problematiskt.

    En arkitektur på utdöende

    Utvecklingen är knappast oväntad. De flesta stora Linux-distributioner har redan avvecklat 32-bitars som primär arkitektur, och processorer med 64-bitarsstöd har dominerat marknaden i nästan två decennier. I dag är det endast ett fåtal projekt som håller fanan högt – Debian fortsätter erbjuda i386-byggen (dock community-underhållna), Slackware stöder fortfarande 32-bitars, och små nischdistributioner som antiX, Devuan, Puppy och Bodhi Legacy ser till att även riktigt gammal hårdvara kan användas.

    Andrum för användarna

    För den som inte kan uppgradera omedelbart finns en tidsfrist. Firefox ESR 140 lever vidare i 32-bitarsformat till september 2026. Men därefter återstår egentligen bara en väg framåt: migrera till ett 64-bitars system för att fortsätta använda en modern och säker Firefox-version.

    Ett större sammanhang

    Beslutet är också en del av en större bild. Mozilla har på senare tid tvingats till flera strategiska förändringar – från nedläggningen av populära tjänster till licensjusteringar som gynnar annonsörer, och inte minst lanseringen av kontroversiella AI-funktioner. Mycket tyder på att bolaget står under press, både ekonomiskt och organisatoriskt.

    Att avsluta stödet för 32-bitars Linux handlar därför inte bara om teknik, utan också om resursprioriteringar. Genom att kapa en utdöende plattform frigörs utvecklingskraft till områden där framtiden finns. Frågan är bara om det räcker för att åter ge Firefox en starkare position i den hårt konkurrensutsatta webbläsarvärlden.

    FAKTA: Firefox och 32-bitars Linux

    • Påverkade CPU-arkitekturer:
      – Intel 80386 (1985)
      – Intel 80486 (1989)
      – Pentium-serien (1993 →)
      – Pentium Pro / II / III
      – Pentium 4 och senare 32-bitars
      – Tidiga AMD K5/K6/K7 (Athlon) och 32-bitars Athlon XP

    • Stödet för 32-bitars Linux i Firefox upphör:
      – Sista version med stöd: Firefox 144 (2026)
      – ESR 140 får säkerhetsfixar till september 2026

    • 64-bitars eran började:
      – AMD Athlon 64 (2003) var första x86-64 CPU
      – Idag, 20+ år senare, är 64-bitars standard på alla moderna datorer

    Rekommendation:
    Migrera till ett 64-bitars OS och Firefox 64-bit för att fortsätta vara säker.

    https://linuxiac.com/mozilla-confirms-firefox-32-bit-linux-support-will-end-in-2026

  • Mixxx 2.5.3 förbättrar Digital Vinyl System och utökar hårdvarustödet

    Den öppna källkodsprogramvaran Mixxx har släppts i version 2.5.3. Den nya utgåvan innehåller flera viktiga förbättringar, framför allt för DJs som använder Digital Vinyl System (DVS).

    Den fria DJ-programvaran Mixxx har släppts i en ny version, 2.5.3. Uppdateringen gör programmet enklare och mer exakt att använda, särskilt för de som mixar med digitala vinylspelare (DVS).

    En stor nyhet är att reglaget för hastighet (pitch) på skivspelare och CD-spelare fungerar mer korrekt. Utvecklarna har också bytt ut det gamla filtret mot ett nytt Kalman-filter, som bättre kan räkna ut hur skivan rör sig och därmed ge jämnare resultat – även när man snurrar tillbaka skivan snabbt (backspin).

    Andra förbättringar i DVS är ny spårning av skivans rörelser och bättre kontroll av mätdata, vilket gör mixningen mer stabil.

    Mixxx 2.5.3 har också stöd för en ny kontroller, Icon P1-Nano MIDI 1, samt uppdaterade inställningar för flera populära modeller som Traktor Kontrol S2 Mk1, S4 Mk3, S3 och Numark NS6II.

    Dessutom har utvecklarna tagit bort stödet för Ubuntu 24.10, lagt till nya paket i Debian-versionen, förbättrat byggstöd för GCC 15 och gjort ljudinställningarna tydligare.

    Programmet kan laddas ner som Flatpak från Flathub, byggas från källkod eller installeras direkt från många Linux-distributioners programförråd.

    https://mixxx.org/news/2025-09-03-mixxx-2_5_3-released

  • ZimaBoard 2

    ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser.

    När den första ZimaBoard kom för några år sedan väckte den snabbt intresse bland teknikentusiaster. Nu är uppföljaren här – ZimaBoard 2 – och den visar sig vara allt annat än en blygsam uppdatering. Med kraftfullare hårdvara, smartare mjukvara och fler möjligheter att anpassa efter egna behov, placerar sig den lilla Intel-baserade enkortsdatorn som en flexibel lösning för såväl hobbyprojekt som mer seriösa uppgifter.

    Mer kraft – mindre strömförbrukning

    Det mest påtagliga lyftet sitter i processorn. Där den första modellen byggde på en Celeron N3450, hittar vi nu en fyrkärnig Intel N150. Resultatet är betydligt bättre prestanda, samtidigt som energiförbrukningen ligger kvar på blygsamma 10 watt. Med andra ord: ZimaBoard 2 är både snabbare och mer energieffektiv – en kombination som gör den lika hemma i vardagsrummet som i serverhyllan på kontoret.

    Två varianter, flera möjligheter

    ZimaBoard 2 finns i två versioner: en enklare modell med 8 GB RAM och en större med 16 GB. Båda använder snabbt LPDDR5x-minne och klarar utan problem multitasking, Docker-containrar och vardagsanvändning. Lagringen består av 32 eller 64 GB eMMC, men för den som vill bygga ut finns två SATA-portar och ett PCIe 3.0-uttag – perfekt för extra diskar, NVMe eller nätverkskort på upp till 2,5 Gbit/s.

    Grafikdelen, Intel UHD, orkar med 4K i 60 Hz och via USB-portarna kan man ansluta allt från hårddiskar till trådlösa nätverkskort. Däremot saknas inbyggt Wi-Fi – något som kanske kan överraska i en tid då nästan allt är trådlöst.

    ZimaOS – ett steg framåt

    Den största skillnaden märks dock på mjukvarusidan. ZimaBoard 2 levereras med ZimaOS, en uppföljare till CasaOS som följde med den första modellen. Gränssnittet är webbaserat och användarvänligt, men döljer också avancerade funktioner för den som vill djupdyka. Bland nyheterna finns betydligt smidigare hantering av RAID, och möjligheten att installera Docker-appar med ett klick gör att man snabbt kan förvandla datorn till mediacenter, AI-plattform eller smarthemslösning.

    Dessutom finns stöd för virtualisering – vilket innebär att man kan experimentera med olika operativsystem i små virtuella maskiner. För den som hellre vill använda något annat än ZimaOS går det bra att installera Linux-distributioner som Ubuntu, Debian eller Fedora. Ja, till och med Windows är ett alternativ – om än kanske mer av nyfikenhet än praktisk nytta.

    Inte utan brister

    Allt är dock inte perfekt. Precis som sin föregångare saknar ZimaBoard 2 en fysisk strömknapp – något som kan irritera i längden. Dessutom blir enheten påtagligt varm vid längre drift. En annan nackdel är att ZimaBoard 2, till skillnad från kusinen ZimaBlade, inte kan matas via USB-C. Det innebär att man är bunden till den medföljande nätadaptern i stället för att kunna använda en mer universell lösning.

    Trots dessa brister är det ändå små detaljer i sammanhanget. ZimaBoard 2 framstår fortfarande som en kompakt dator med imponerande bredd och stora användningsmöjligheter.

    Våra tester

    På Linux.se har vi använt ZimaBoard i praktiken, bland annat för att säkerhetskopiera olika webbplatser och som router. I det senare fallet kunde vi dela internetuppkopplingen med grannen – samtidigt som vi isolerade vårt eget lokala nätverk för att skydda det från obehörig åtkomst.

    Slutsats: ZimaBoard 2 är kanske inte en revolution, men det är en tydlig evolution. Med starkare hårdvara, bättre mjukvara och ett brett användningsområde är det en liten dator som förtjänar en plats i verktygslådan för alla teknikintresserade.

    Pris: cirka 200 USD (motsvarande ungefär 2000 kronor). Svensk moms kan tillkomma. Någon svensk återförsäljare är i nuläget inte känd, men produkten kan beställas direkt från tillverkarens hemsida. Eventuell fraktkostnad kan tillkomma.

    ZimaBoard 2 – Fakta

    Processor: Intel N150, 4 kärnor
    TDP: 10 W
    Grafik: Intel UHD, 24 EU @ 1000 MHz
    Video: 4K @ 60 Hz via Mini DisplayPort 1.2

    Modeller:
    • ZimaBoard 2 832 – 8 GB LPDDR5x, 32 GB eMMC
    • ZimaBoard 2 1664 – 16 GB LPDDR5x, 64 GB eMMC

    Expansion:
    • 2 × SATA 3.0
    • PCIe 3.0 x4
    • USB 3.1-portar

    Operativsystem:
    • ZimaOS (förinstallerat)
    • Stöd för Linux (Ubuntu, Debian, Fedora)
    • Android
    • Windows (valfritt)

    Nackdelar:
    • Ingen fysisk strömknapp
    • Blir varm vid längre användning
    • Ingen USB-C-strömförsörjning (endast nätadapter)

  • Så installerar du och hanterar sudo-användare i Debian 13 och 12

    Att hantera användare och administratörsrättigheter är en av de första och viktigaste uppgifterna på en ny Debian-installation. Till skillnad från Ubuntu följer inte sudo med automatiskt, och därför måste du själv installera det innan du kan ge användare administratörsbehörighet. I den här guiden visar vi steg för steg hur du installerar sudo, skapar nya användarkonton, ger eller tar ifrån dem sudo-rättigheter och slutligen hur du tar bort användare helt – allt för att hålla ditt Debian-system både säkert och effektivt.

    Att administrera användarkonton i Debian är inte bara en rutinuppgift – det är en av grundstenarna i systemets säkerhet. Men här skiljer sig Debian från exempelvis Ubuntu: sudo är inte installerat som standard. Innan du kan börja ge användare administratörsrättigheter måste du därför först installera verktyget.

    Den här guiden visar hur du gör – från installationen av sudo till att skapa nya användare, ge eller ta ifrån dem sudo-åtkomst och slutligen ta bort hela konton.

    Steg 1: Installera sudo på Debian

    Börja med att logga in som root (det konto som alltid finns i Debian):

    su -


    Uppdatera paketlistan och installera sudo:
    apt update
    apt install sudo
    

    Nu är grunden på plats och systemet kan hantera sudo-rättigheter.

    Varför sudo är viktigare än root

    Root-kontot kan jämföras med en huvudnyckel till hela fastigheten – praktiskt, men riskabelt. Ett enda felaktigt kommando kan påverka hela systemet.

    Sudo fungerar mer som ett passersystem. Du använder ditt vanliga konto, men kan vid behov öppna dörren till administratörsbehörighet – och varje steg loggas.

    Det här ger flera fördelar:

    • Säkerhet – vardagsanvändning sker utan fulla rättigheter.
    • Spårbarhet – alla sudo-kommandon loggas och kan granskas.
    • Flexibilitet – administratören kan styra exakt vilka kommandon en användare får köra.
    • Skydd mot misstag – du måste aktivt skriva sudo före riskabla kommandon.

    Steg 2: Lägg till en ny användare

    För att skapa ett nytt konto:

    Som sudo-användare:

    sudo adduser adolf
    

    Som root:

    su -
    adduser adolf
    

    Du får ange lösenord och kan fylla i extra information (namn, telefonnummer m.m.). När kontot är klart är användaren fortfarande en vanlig användare utan sudo.

    Steg 3: Kontrollera om en användare redan har sudo

    Vill du se om någon har sudo-åtkomst? Kör:

    sudo -l -U adolf
    

    Om systemet svarar att användaren inte får köra sudo, är det dags att ge rättigheterna.

    Steg 4: Ge en användare sudo-rättigheter

    I Debian sker detta genom att lägga till användaren i gruppen sudo:

    sudo adduser adolf sudo
    

    eller:

    sudo usermod -aG sudo adolf
    

    Bekräfta med:

    sudo -l -U adolf
    

    Om resultatet visar (ALL : ALL) ALL betyder det att användaren nu har full sudo-åtkomst.

    Steg 5: Se vilka som redan har sudo

    För att se alla medlemmar i sudo-gruppen:

    getent group sudo
    

    Exempelutskrift:

    sudo:x:27:adolf,erik
    

    Här framgår det att både anna och erik har administratörsrättigheter.

    Steg 6: Testa att sudo fungerar

    Byt till användaren:

    sudo -i -u adolf
    

    Kör sedan ett administrativt kommando, till exempel:

    sudo apt update
    

    Fungerar det utan felmeddelanden har användaren nu fungerande sudo-rättigheter.

    Steg 7: Ta bort sudo-rättigheter

    Det kan bli aktuellt att dra in rättigheterna. Så gör du:

    sudo deluser adolf sudo
    

    eller:

    sudo gpasswd -d adolf sudo
    

    Kontrollera igen:

    sudo -l -U adolf
    

    Nu ska systemet svara att användaren inte längre får köra sudo.

    Steg 8: Ta bort en användare helt

    Ibland räcker det inte att ta bort sudo – kontot ska bort helt.

    Behåll hemkatalogen:

    sudo deluser adolf
    

    Ta bort både konto och hemkatalog:

    sudo deluser --remove-home adolf
    

    Observera: detta går inte att ångra.

    Steg 9: Redigera sudo-regler med visudo

    Att ge en användare sudo via gruppen sudo räcker i de flesta fall. Men ibland vill man vara mer specifik: kanske ska en användare få köra endast vissa kommandon, eller så vill du logga olika saker mer detaljerat. Då använder man visudo.

    Vad är visudo?

    visudo är ett specialverktyg för att redigera filen /etc/sudoers. Det öppnar filen i en texteditor (vanligen nano eller vi), men viktigast är att det gör en syntaktisk kontroll innan ändringarna sparas. På så sätt förhindras fel som annars kunde göra systemet obrukbart.

    Så öppnar du sudoers-filen:
    sudo visudo
    
    Exempel 1: Ge en enskild användare full tillgång

    Lägg till längst ner i filen:

    anna    ALL=(ALL:ALL) ALL
    

    → Användaren anna kan köra alla kommandon som vilken användare som helst.

    Exempel 2: Tillåt en användare endast uppdatera systemet
    kalle   ALL=(ALL) /usr/bin/apt update, /usr/bin/apt upgrade
    

    → Användaren kalle kan bara köra de två angivna kommandona med sudo.

    Exempel 3: Ge en hel grupp sudo-rättigheter
    %admins ALL=(ALL:ALL) ALL
    

    → Alla i gruppen admins får samma rättigheter som root via sudo.

    Exempel 4: Kräva inget lösenord för vissa kommandon

    emma ALL=(ALL) NOPASSWD: /sbin/reboot, /sbin/shutdown
    

    → Användaren emma kan starta om eller stänga av maskinen utan att skriva lösenord.

    Viktigt att tänka på
    • Redigera alltid sudoers via visudo, aldrig direkt med nano eller vim.
    • Var restriktiv: ge bara åtkomst till det som faktiskt behövs.
    • Kombinera gärna med logggranskning (journalctl eller /var/log/auth.log).

    Vanliga frågor

    Vad är skillnaden mellan root och sudo?
    Root är ett separat superkonto med obegränsad tillgång. Sudo låter en vanlig användare tillfälligt köra kommandon som root.

    Hur ger jag sudo till en befintlig användare?

    sudo usermod -aG sudo användarnamn
    

    Hur ser jag vem som har sudo?

    getent group sudo
    

    Hur tar jag bort sudo från en användare?

    sudo deluser användarnamn sudo
    

    Hur tar jag bort en användare helt?

    sudo deluser --remove-home användarnamn
    

    Slutsats

    Att hantera sudo i Debian är en av de mest grundläggande men också mest kritiska delarna av systemadministrationen. Med några få kommandon kan du:

    • Installera och aktivera sudo
    • Skapa nya användare
    • Ge eller ta ifrån sudo-rättigheter
    • Ta bort hela konton

    Det viktiga är att vara restriktiv: ge bara sudo till personer du litar på. Genom att regelbundet se över sudo-gruppen och hålla koll på loggarna bygger du ett säkrare och mer robust Debian-system.

    Faktaruta · Sudo i Debian
    Sudo – vad gör det?
    Sudo låter en vanlig användare köra enskilda kommandon med administratörsrättigheter,
    utan att logga in som root. Åtkomst kan begränsas per användare/kommando och allt loggas.
    
    Latjhunden: nyttiga sudo-knep
    $ sudo !!                      # kör föregående kommando med sudo
    $ sudo -l                      # lista vad du får köra
    $ sudo -v                      # förnya inloggningstoken
    $ sudo -k                      # glöm token (kräv nytt lösenord direkt)
    $ sudo -i                      # root-shell med "login"-miljö
    $ sudo -s                      # root-shell med nuvarande miljö
    $ sudo -u www-data        # kör som annan användare
    $ sudoedit /etc/fil            # säkrare redigering av root-ägda filer
    $ echo "rad" | sudo tee /etc/fil   # rättighetsvänlig redirect
    $ sudo visudo                  # redigera /etc/sudoers säkert
    $ getent group sudo            # vilka har sudo?
    $ groups användarnamn          # vilka grupper har användaren?
    
      

    https://ostechnix.com/add-delete-grant-sudo-privileges-to-users-in-debian/#google_vignette

  • QEMU 10.1 släppt – enklare att virtualisera på fler plattformar

    QEMU har släppt version 10.1 – den första uppdateringen i den nya 10.x-serien. Den populära emulatorn och virtualiseraren bjuder på flera stora nyheter: nästlad KVM för ARM, stöd för moderna CPU-funktioner, förbättrad migration av virtuella maskiner och uppdaterade krav på byggmiljö. Samtidigt fasas äldre maskinmodeller och distributioner ut till förmån för nya tekniker och bättre prestanda.

    QEMU, en av de mest använda emulatorerna och virtualiseringsverktygen med öppen källkod, har nu släppt version 10.1. Uppdateringen är den första i den nya 10.x-serien och bjuder på flera nyheter för både utvecklare och användare.

    Stöd för nya funktioner på ARM

    För datorer och servrar med ARM-baserade processorer har QEMU fått stöd för fler moderna funktioner. Det gör det lättare att köra avancerade beräkningar och att utnyttja ARM:s växande ekosystem. Dessutom kan man nu köra nästlad virtualisering – alltså virtuella maskiner inuti andra virtuella maskiner – om man använder en tillräckligt ny Linux-kernel.

    Nya modeller – gamla tas bort

    Vissa äldre maskinmodeller har fasats ut, medan nya moderna tillkommit. Bland de nya finns hårdvara från både Analog Devices och NVIDIA.

    Förbättringar på andra plattformar

    Även andra arkitekturer får uppdateringar. För RISC-V förbättras stabiliteten och fler instruktioner stöds. På x86-sidan (Intel/AMD) finns nu möjlighet att använda nya tekniker som gör virtuella maskiner mer säkra och isolerade, förutsatt att värddatorn kör en nyare Linux-kernel. På IBM:s s390x-plattform har gamla maskintyper tagits bort för att städa upp och förenkla.

    Säkrare och smidigare flytt av virtuella maskiner

    QEMU 10.1 gör det lättare att flytta virtuella maskiner mellan olika datorer utan avbrott. Bland annat har stödet för moderna nätverkstekniker och nya funktioner för säkerhet och prestanda förbättrats.

    Mindre nyheter

    Användare märker också mindre förbättringar, som fixar för grafiska gränssnitt och bättre stöd för felsökningsverktyg.

    Högre systemkrav

    För att bygga QEMU 10.1 krävs nu nyare utvecklingsverktyg: Rust 1.77 och Meson 1.8.1. Stödet för Debian 11 (Bullseye) har samtidigt tagits bort.

    Här är ett stycke du kan använda direkt i artikeln – skrivet på en nyhets/tekniknivå:

    Nästlad KVM

    Nästlad KVM innebär att man kan köra en virtuell maskin inuti en annan virtuell maskin med hårdvaruacceleration aktiverad i båda lagren. Det gör det möjligt att testa och utveckla virtualiseringsmiljöer utan att behöva dedikerad fysisk hårdvara. Tekniken har sedan tidigare funnits på x86-processorer från Intel (med VT-x/EPT) och AMD (med SVM/NPT), men med QEMU 10.1 får även ARM-arkitekturen stöd – under förutsättning att värdmaskinen använder en tillräckligt ny Linux-kernel och att CPU\:n har de senaste virtualiseringsinstruktionerna (till exempel ARMv8.3-baserade utökningar för Stage-2 MMU).

    Tillgänglighet

    QEMU 10.1 finns redan att ladda ner via projektets GitHub-sida, tillsammans med den fullständiga listan över alla ändringar.

    Faktaruta: QEMU 10.1

    Vad är QEMU?
    QEMU är en maskinemulator och virtualiserare med öppen källkod. Den kan köra hela operativsystem för olika CPU-arkitekturer och utnyttja hårdvaruacceleration via KVM.
    Varför det spelar roll
    Projektet används brett i utveckling, test och CI för att reproducera miljöer, isolera arbetslaster och migrera virtuella maskiner mellan värdar.

    Nyheter i 10.1 (urval)

    ARM: Nya CPU-extensioner (FEAT_SME2, FEAT_SVE2p1 m.fl.), stöd för CXL, ACPI PCI hotplug samt nästlad KVM. Äldre modeller tas bort, nya tillkommer.

    RISC-V: Förbättrad vektorhantering, PMP-förbättringar och buggrättningar.

    x86: Stöd för Intel TDX och AMD SEV-SNP via IGVM (Linux 6.16+ krävs).

    s390x: Gamla maskintyper borttagna, nya QOM-gränssnitt för identifieringsdata.

    Migration: VFIO live update, multifd-förbättringar, IPv6-stöd i RDMA live migration.

    Övrigt: GUI-fixar, GDBStub-uppdateringar, förbättrad blockhantering.

    Krav

    • Rust 1.77 och Meson 1.8.1 krävs
    • Debian 11 (Bullseye) stöds inte längre
    • Nya säkerhetsfunktioner kräver Linux 6.16+

    Ladda ner

    Källkoden finns på GitHub.

    Tips: Nästlad KVM på ARM kräver både CPU-stöd och rätt kernel-version.

    https://linuxiac.com/qemu-10-1-brings-tdx-sev-snp-vm-support

  • Så kollar du hur hårddisken mår i Linux.

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens status, köra självtester och sätta upp automatiserad övervakning. Denna artikel förklarar tekniken bakom SMART och visar hur du i praktiken kan kontrollera hårddiskars och SSD:ers hälsa i olika Linux-distributioner.

    Vad är SMART?

    SMART står för Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology. Det är en standardiserad teknik som finns inbyggd i nästan alla hårddiskar (HDD) och SSD-enheter.

    Syftet är att övervaka diskens hälsa i realtid och varna innan fel leder till dataförlust. SMART gör detta genom att logga olika attribut (mätvärden) som visar hur disken mår.

    Exempel på viktiga attribut:

    • Reallocated Sector Count – Antal sektorer som markerats defekta och ersatts med reservsektorer. Ett ökande värde betyder att disken försämras.
    • Current Pending Sector Count – Antal sektorer som är osäkra och väntar på omallokering. En stark varningssignal.
    • Power-On Hours – Hur länge enheten har varit igång. Ger en bild av diskens ålder.
    • Temperature – Diskens arbetstemperatur. Hög temperatur förkortar livslängden.
    • Wear Leveling Count (SSD) – Mäter hur mycket av flashminnets livslängd som har förbrukats.

    SMART fungerar genom att disken själv registrerar dessa värden och rapporterar dem till operativsystemet via ATA/SATA eller NVMe-protokoll. Systemadministratören kan sedan läsa ut informationen med verktyg som smartctl.

    Praktisk guide: Kontrollera diskar med SMART i Linux

    1. Installera verktyget smartmontools

    Debian/Ubuntu

    sudo apt update
    sudo apt install smartmontools

    Red Hat / CentOS / Fedora

    sudo dnf install smartmontools

    (äldre system:)

    sudo yum install smartmontools

    Arch Linux / Manjaro

    sudo pacman -S smartmontools

    openSUSE

    sudo zypper install smartmontools

    2. Identifiera disken

    Lista anslutna enheter:

    lsblk

    eller

    sudo fdisk -l

    Notera diskens beteckning, t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, eller /dev/nvme0n1.


    3. Kontrollera SMART-stöd och status

    Visa information om enheten

    sudo smartctl -i /dev/sdX

    Snabb hälsokontroll

    sudo smartctl -H /dev/sdX
    • PASSED → Disken rapporterar inga kritiska fel.
    • FAILED → Disken är defekt, byt ut den.

    4. Läs ut detaljerad SMART-data

    sudo smartctl -A /dev/sdX

    Här får du fram attribut som:

    • Antal driftstimmar
    • Temperatur
    • Omallokerade sektorer
    • Pending-sektorer
    • SSD-slitagevärden

    5. Kör SMART-självtester

    SMART kan själv testa diskens hälsa genom interna tester.

    Kort test (ca 2 minuter):

    sudo smartctl -t short /dev/sdX

    Se resultatet:

    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX

    Långt test (kan ta flera timmar):

    sudo smartctl -t long /dev/sdX

    Se resultatet:

    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX

    6. Tolkning av resultat

    • Reallocated_Sector_Ct > 0 → Dålig disk, byt ut så snart som möjligt.
    • Current_Pending_Sector > 0 → Risk för dataförlust, byt disk.
    • Temperature > 55°C → För hög, kontrollera kylning.
    • Power_On_Hours > 40.000 h → Disken är gammal, ökad risk för fel.
    • PASSED men med varningar → SMART kan missa vissa fel, gör alltid backup.

    7. Löpande övervakning med smartd

    För servrar kan du köra smartd, en bakgrundstjänst som övervakar alla diskar och skickar varningar.

    Aktivera tjänsten:

    sudo systemctl enable smartd
    sudo systemctl start smartd

    Konfiguration:

    /etc/smartd.conf

    Här kan du ange e-postadress för automatiska varningar.

    Slutsats

    SMART är en inbyggd teknik för självdiagnostik i hårddiskar och SSD\:er. Med hjälp av smartmontools i Linux kan administratörer:

    • Kontrollera diskars hälsa.
    • Köra självtester.
    • Upptäcka problem i tid.
    • Få automatiska varningar via smartd.

    Det är en viktig del i förebyggande underhåll. Men kom ihåg:
    👉 SMART ersätter aldrig regelbundna säkerhetskopior.

    Lite exempel

    För ut denna log när jag skriver : smartctl /dev/sdc

    IDSizeValueDescription
    0x000a22Device-to-host register FISes sent due to a COMRESET
    0x000120Command failed due to ICRC error
    0x000320R_ERR response for device-to-host data FIS
    0x000420R_ERR response for host-to-device data FIS
    0x000620R_ERR response for device-to-host non-data FIS
    0x000720R_ERR response for host-to-device non-data FIS

    SATA Phy Event Counters (GP Log 0x11)

    Dessa värden loggas av SATA-fysiklagret (den elektriska/kommunikationsdelen av protokollet).
    De visar olika felhändelser eller specialfall vid kommunikation mellan disk och värddator.

    IDValueBeskrivningFörklaring
    0x000a2Device-to-host register FISes sent due to a COMRESETDisken har skickat Register FIS (Frame Information Structure) till värden p.g.a. en COMRESET (en återställningssignal i SATA-länken). Två gånger har länken återställts.
    0x00010Command failed due to ICRC errorInga kommandon har misslyckats på grund av ICRC (Interface Cyclic Redundancy Check) fel. Ett ICRC-fel innebär korrupt data mellan värd och disk.
    0x00030R_ERR response for device-to-host data FISInga R_ERR (error responses) inträffade vid dataöverföring från enheten till värden.
    0x00040R_ERR response for host-to-device data FISInga felrapporter från värden till enheten när data skickades åt det hållet.
    0x00060R_ERR response for device-to-host non-data FISInga fel vid icke-dataöverföringar från disken (t.ex. kontroll/kommandoramar).
    0x00070R_ERR response for host-to-device non-data FISInga fel vid icke-dataöverföringar från värden till disken.

    Tolkningar

    • Värden på 0 = inga fel, vilket är bra.
    • 0x000a = 2 betyder att SATA-länken har återställts två gånger.
      Det behöver inte vara ett problem, men om värdet ökar ofta kan det tyda på:
    • Dåliga kablar eller kontakter
    • Strömproblem
    • Buggar i kontroller/drivrutiner
    SMART – teknisk faktaruta

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är inbyggd i HDD/SSD och övervakar hälsan via interna sensorer och räknare. Enheten lagrar attribut i firmware och rapporterar dem till värddatorn. Tester körs internt i disken och resultat loggas för felsökning.


    Terminologi (SMART-attribut & status)
    • ATTRIBUTE / ID – Namn och numeriskt ID för mätvärdet.
    • VALUE / WORST / THRESH – Normaliserade värden (ofta 100→0 eller 200→0). FAIL inträffar när VALUE ≤ THRESH enligt tillverkarens gräns.
    • RAW_VALUE – Rå räknare (t.ex. antal sektorer, fel, grader °C).
    • TYPEPre-fail (tidig varning) eller Old_age (slitage/ålder).
    • STATUS (smartctl -H)PASSED / FAILED – snabb sammanfattning.
    • TesttyperShort (snabb ytkontroll), Long/Extended (hela ytan), Conveyance (transportskador, främst HDD), Selective (delmängd).
    • LoggarSelf-test log, Error log (senaste I/O-fel med LBA).
    Vanliga indikatorer
    • Reallocated_Sector_Ct > 0 → reservsektorer har tagits i bruk (slitage/problem på medier).
    • Current_Pending_Sector > 0 → osäkra sektorer som väntar på omallokering (hög risk).
    • UDMA_CRC_Error_Count > 0 → ofta kabel/kontaktproblem (SATA).
    • Temperature > ~55 °C → kylproblem, förkortad livslängd.
    • SSD-specifiktWear_Leveling_Count/Media_Wearout (SATA), Percentage Used (NVMe).

    Kompatibilitet
    • HDD (SATA/PATA/SAS) – Ja, stöds brett via smartctl (SAS ofta med HBA-pass-through).
    • SSD (SATA) – Ja, SMART-attribut för slitage, omallokering, temperatur m.m.
    • NVMe-SSD – Ja, via NVMe SMART/Health-logg. smartctl och nvme-cli kan läsa dessa.
    • USB-kabinett/dockorBeror på brygga. Kräver SAT-pass-through; prova smartctl -d sat /dev/sdX. Vissa adaptrar exponerar inte SMART alls.
    • Virtualisering – kräver enhets-/controller-pass-through för tillförlitliga värden.
    Snabbkommandon (Linux)
    # Identifiera enhet
    lsblk    # t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, /dev/nvme0n1
    
    # HDD/SSD (SATA)
    sudo smartctl -iH -A /dev/sdX       # info + hälsa + attribut
    sudo smartctl -t short  /dev/sdX    # kort test
    sudo smartctl -t long   /dev/sdX    # långt test
    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX  # testlogg
    
    # NVMe-SSD
    sudo smartctl -a /dev/nvme0         # SMART/Health från controllern
    sudo nvme smart-log /dev/nvme0      # alternativ via nvme-cli
      
    Begränsningar och råd
    • SMART är statistiskt/heuristiskt – plötsliga fel kan ske utan förvarning. Ha alltid backup.
    • Tolkning varierar mellan tillverkare; jämför trender över tid snarare än enstaka värden.
    • Kombinera med yttester (t.ex. badblocks) vid osäkerhet.
  • LibreOffice 25.8 är här – snabbare, smartare och med stöd för PDF 2.0

    LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw.

    Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version. The Document Foundation presenterade i dag LibreOffice 25.8, som bjuder på både prestandalyft och nya funktioner för användare på Linux, macOS, Windows och Android.

    Prestanda och stabilitet i fokus
    En av de stora nyheterna är hastigheten: öppning av filer i Writer och Calc går nu upp till 30 procent snabbare. Samtidigt har minneshanteringen förbättrats, vilket gör att sviten fungerar smidigare i miljöer med virtuella skrivbord och tunna klienter. Dessutom märks en klart jämnare rullning i stora dokument.

    En annan milstolpe är stödet för PDF 2.0-export, som gör det möjligt att skapa moderna PDF-filer direkt från LibreOffice. Även orddelning och teckenmellanrum har byggts om från grunden för bättre läsbarhet.

    Nyheter för användarupplevelsen
    När man startar programmet möts man nu av en uppdaterad ”Vad är nytt”-dialog, där användaren direkt kan välja gränssnitt och färgtema. LibreOffice fortsätter alltså på sin linje att erbjuda ett flexibelt UI som kan anpassas efter tycke och smak.

    En annan nyhet är det nya Visningsläget (Viewer mode), där dokument öppnas skrivskyddade och alla redigeringsverktyg stängs av. Perfekt för den som bara vill läsa, inte redigera.

    Writer får en rad förbättringar
    Textredigeraren Writer är kanske den största vinnaren i version 25.8. Bland nyheterna finns:

    • Ny regel för hur sista rader på en sida ska hanteras – hyfeneras eller flyttas till nästa sida.
    • Nya inställningar för ordmellanrum och slutzoner för stycken, spalter och sidor.
    • Navigatorn visar nu ord- och teckenräkning för rubriker inklusive undernivåer.
    • Nytt kommando för att infoga styckebrytning före tabell.
    • Möjlighet att konvertera fält till ren text.
    • Förbättrad hantering av spårade ändringar med per-fönster-inspelning och möjlighet att återställa ändringar.
    • Ny funktion för att maskera bilder i Auto-Redact-dialogen.

    Calc blir mer lik Excel – men snabbare
    Kalkylbladsprogrammet Calc får också en rad nya funktioner. Bland de mest intressanta märks moderna formler som TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS och flera andra som gör avancerad databehandling enklare.

    Dessutom kan användaren nu:

    • Anpassa villkorsstyrd formatering.
    • Rensa filter med ett klick.
    • Slippa onödiga dialogrutor vid textimport.
    • Se till att diagram och andra OLE-objekt skalas proportionerligt.

    Impress och Draw blir mer kompatibla
    Presentationsprogrammet Impress förbättrar sin PPTX-kompatibilitet. Inbäddade typsnitt hanteras bättre och det går smidigare att exportera presentationer som PowerPoint-filer. Dessutom kan man nu justera hur många bilder som visas per rad i bildöversikten – direkt med Ctrl + mushjul.

    Även ritprogrammet Draw får en nyhet: synliga marginalgränser på sidorna (kan stängas av), samt möjligheten att kopiera mastersidor.

    Mer polerat gränssnitt
    Bland övriga förbättringar märks små men välkomna nyheter:

    • Matchning av diakritiska tecken i snabbsökning.
    • En knapp för att visa lösenord i inloggningsdialoger.
    • Möjlighet att lägga in hyperlänkar via snabbmenyn.

    Tillgänglighet och support
    LibreOffice 25.8 finns redan att ladda ned som färdiga paket för Debian-, Ubuntu- och Fedora-baserade distributioner, samt för Windows och macOS. Källkoden är som vanligt fri att hämta för den som vill bygga själv.

    Versionen kommer att underhållas fram till 12 juni 2026 och får totalt sju uppdateringar. Första buggrundan, LibreOffice 25.8.1, väntas i september.

    https://sv.libreoffice.org

    Faktaruta: LibreOffice
    Vad är LibreOffice?
    - En fri och öppen kontorssvit utvecklad av The Document Foundation.
    - Innehåller Writer (ordbehandling), Calc (kalkylblad), Impress (presentationer),
      Base (databaser), Draw (ritning) och Math (formler).
    - Finns för Linux, Windows och macOS; enklare varianter för Android.
    - Bygger på koden från OpenOffice.org efter brytningen 2010.
    
    Historik i korthet
    - 2010: The Document Foundation bildas, LibreOffice annonseras.
    - 2011: 3.3 – första stabila versionen.
    - 2015: 5.0 – stöd för HiDPI-skärmar.
    - 2018: 6.0 – bättre filkompatibilitet.
    - 2020: 7.0 – ODF 1.3.
    - 2025: 25.8 – aktuell stabil gren.
    
    Nytt i LibreOffice 25.8
    - Upp till 30 % snabbare öppning av filer i Writer och Calc.
    - Stöd för PDF 2.0-export.
    - Optimerad minneshantering (virtuella skrivbord & tunna klienter).
    - Visningsläge (Viewer mode) – skrivskyddad öppning med verktyg avstängda.
    - Förbättrad orddelning, teckenmellanrum och smidigare rullning i stora dokument.
    - Writer: ny regel för sista-rads-hyfen, slutzoner, min/önskad/max ordmellanrum,
      navigator med ord/teckenräkning, styckebrytning-före-tabell, konvertera fält
      till text, förbättrade spårade ändringar, bildmaskning i Auto-Redact m.m.
    - Calc: nya funktioner (t.ex. TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS), bättre
      villkorsstyrd formatering, ”Rensa Autofilter”, smidigare CSV-import,
      proportionell storleksändring av OLE-objekt.
    - Impress: bättre PPTX-kompatibilitet, stöd för inbäddade typsnitt, Ctrl+scroll
      för antal miniatyrer i bildöversikten, kopiera mastersidor.
    - Draw: visar sidmarginaler (kan stängas av), kopiera mastersidor.
    - Allmänt: fler ScriptForge-tjänster och bättre kompatibilitet med DOCX/XLSX/PPTX.
  • Linux på gamla datorer

    Allt fler väljer att damma av sina gamla datorer i stället för att köpa nytt. Med Linux kan även en maskin från 00-talet få nytt liv – men hur gammal är egentligen ”för gammal”? Svaret beror på vilken hårdvara du har och vad du vill använda datorn till.

    Så bra funkar Linux på gamla datorer

    Att återanvända en gammal dator kan vara ett smart sätt att förlänga dess livslängd – men vad menar vi egentligen med ”gammal”? Är det en fem år gammal laptop, en tio år gammal budgetmaskin eller kanske en femton år gammal premiumdator? Precis som tågresor kan skilja sig mellan hårda träbänkar och bekväma förstaklass-stolar, varierar även upplevelsen av datorer beroende på vilken klass av maskin vi pratar om.

    När det gäller prestanda är processorn fortfarande hjärtat i datorn. När Intel lanserade sin första Core i7 år 2008 satte den en ny standard för kraftfulla konsumentdatorer. Samtidigt fanns enklare alternativ som Intel Atom, främst avsedda för billiga netbooks – och skillnaden märks än i dag.

    Vad ska man titta på?
    Den som vill återbruka en äldre dator bör framför allt granska fyra faktorer: CPU, mängden RAM-minne, lagringsenheten och den allmänna byggkvalitén. En SSD kan ofta ge nytt liv åt en långsam dator, även om processorn inte är den snabbaste.

    Val av Linux-distribution
    Vilken Linux-distribution som passar bäst beror på hårdvaran:

    • Modernare maskiner (med minst 4 GB RAM, en hyfsat snabb CPU och helst SSD) klarar ofta populära distributioner som Ubuntu eller Debian. Dessa har stora ekosystem, bra support och är välkända även för nybörjare.
    • Lite äldre datorer kan med fördel köra Debian med en lättare fönsterhanterare, för att hålla minnesanvändningen nere. På långsamma datorer kan varje megabyte göra skillnad.

    När är det inte värt besväret?
    Gamla 32-bitars datorer blir allt svårare att hålla vid liv. Visst finns det fortfarande Linux-varianter som erbjuder stöd, men antalet minskar stadigt. För den tekniskt nyfikne kan de fungera som experimentmaskiner – men för vardagsbruk bör man undvika dem.

    Linux är inte Windows
    En viktig sak att komma ihåg: Linux är inte Windows. Program som Photoshop eller Microsoft Office fungerar inte direkt. Det finns lösningar som Wine eller virtuella maskiner, men det är långt ifrån problemfritt.

    Samtidigt är frågan vad man faktiskt använder datorn till. Behoven har förändrats i takt med att fler program flyttat till molnet. För den som mest vill surfa, skicka e-post eller titta på strömmat innehåll som YouTube är Linux ett utmärkt alternativ.

    Däremot får den som är beroende av avancerad programvara som Photoshop eller AutoCAD räkna med kompromisser. Visst finns alternativ som GIMP och Krita, men de når inte upp till samma nivå – framför allt när det gäller ekosystem och kompatibilitet.

    Fakta: Linux på gamla datorer
    För nyare datorer (≥ 4 GB RAM, SSD, snabb CPU)
    - Ubuntu — lättanvänt, stort ekosystem
    - Debian — stabilt, flexibelt
    
    För lite äldre datorer (2–4 GB RAM, HDD, enklare CPU)
    - Xubuntu — XFCE, resurssnålt
    - Linux Mint XFCE — enkel övergång från Windows
    - Debian med XFCE eller LXDE — snålt på minne
    
    För riktigt gamla datorer (< 2 GB RAM)
    - AntiX — extremt lättviktigt
    - Puppy Linux — liten, snabb, start från USB/CD
    - Tiny Core Linux — minimalt, för entusiaster
    
    Undvik som nybörjare
    - 32-bitars datorer — stödet minskar stadigt
  • Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag

    Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag

    Den populära systemadministratörsdistributionen Grml är nu ute i en ny version, 2025.08, och släpps lagom till att Debian fyller 32 år.

    Bygger på Debian 13 och Linux 6.12 LTS
    Den nya versionen bygger på Debian 13 ”Trixie” och körs med den långtidssupportade Linux 6.12 LTS-kärnan, vilket innebär både modernare hårdvarustöd och nyare programvara än tidigare. Dessutom har man rättat till flera kända buggar från föregående utgåvor.

    Förbättrad språkhantering och enklare utveckling
    Bland nyheterna märks en ny signeringsnyckel för Grml:s egna programförråd, förbättrad språkhantering både vid uppstart och i verktyget grml-lang, samt att flera tidigare fristående paket nu slagits ihop för att förenkla utvecklingen.

    Nytt i byggsystemet grml-live
    Även grml-live, systemet som används för att bygga Grml-avbilder, har fått en rejäl uppdatering. Det stöder nu bland annat byggande av testversioner baserade på ”Debian Forky”, tangentbordsstöd för fler språk, nya funktioner för att hoppa över paket, samt stöd för så kallade reproducerbara ISO-filer – något som ökar transparensen och säkerheten.

    https://grml.org/download

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel.

    När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden, en blinkning till version 2.0\:s kodnamn “Boundless Beagle”. Den lilla detaljen sätter tonen för en distro som kombinerar lekfull estetik med genomtänkt funktionalitet.

    Byggt på Debian, finslipat för användarvänlighet

    RefreshOS 2.5 bygger på Debian 12 “Bookworm” och är tydligt troget sin grund. Här finns varken Snap eller Flatpak – APT är den enda paketförvaltaren.

    KDE Plasma är det självklara skrivbordet, i version 5.27.5, och kompletteras med ett urval av KDE:s egna applikationer. Till det läggs Brave-webbläsaren, LibreOffice, GIMP och extra drivrutinsstöd. Resultatet blir en helhet som känns både stabil och genomarbetad.

    Systemkraven är relativt beskedliga: en dubbelkärnig 2 GHz-processor, 4 GB RAM och 20 GB lagringsutrymme.

    Installation: Bekant men långsam

    Installationen sker via Calamares, det välkända installationsverktyget som guidar dig steg för steg genom språk, tangentbord, partitioner och användarkonto. ISO-filen på 3 GB gör jobbet, men installationen tar lite längre tid än väntat – och när systemet väl är installerat får man stå ut med en något långsam uppstart.

    När du når inloggningsskärmen kan du välja mellan Wayland (standard) eller X11, men skillnaderna i prestanda är försumbara.

    En genomtänkt skrivbordsmiljö

    Skrivbordsmiljön är ren och tillgänglig. Längst ner på panelen återfinns Brave, filhanteraren Nemo och programhanteraren Discover, medan volym, nätverk, batteri och klocka placerats till höger.

    Menyn är ett av de mer intressanta inslagen. I stället för att bara lista programnamn, som ”Ark”, skrivs en kort beskrivning följt av namnet i parentes – ”Arkiveringsverktyg (Ark)”. Ett litet grepp som gör stor skillnad för nya användare.

    Prestanda i praktiken

    När det gäller vardagsanvändning levererar RefreshOS. Brave är snabb och stabil, både vid tung informationssökning och lättare sociala medier. Thunderbird fungerar klockrent för e-post, även om KDE\:s KMail redan finns förinstallerat.

    Det mest imponerande är dock systemets stabilitet. Testerna på både en Dell Inspiron 3521 visade på en distribution som hanterade flera program samtidigt utan att blinka.

    Programhanteraren Discover får också höga betyg. När testaren skulle installera VLC dök spelaren upp som första förslag – och installationen gick lika smidigt som på vilken modern distro som helst.

    Slutsats: Nästan prickfri

    RefreshOS 2.5 är en distribution som vågar hålla fast vid sitt Debian-arv, samtidigt som den paketerar det i en snygg och lättanvänd KDE-miljö.

    Den långsamma uppstarten är en svag punkt, men väl inne i systemet får användaren en snabb, stabil och genomtänkt Linuxmiljö. För nybörjare innebär menylayouten en välkommen hjälp, och för erfarna användare ger distributionen en ren och pålitlig Debian-upplevelse – utan onödiga extralager.

    Domslut: RefreshOS 2.5 är en av de mest tilltalande Debian-baserade KDE-distributionerna på länge. Ett bra val för både nybörjare och veteraner, särskilt för den som vill ha ett rent, stabilt och elegant Linuxsystem.

    Innehållet ovan bygger på FOSS Force , här nedan kommer Linux.se åsikt.

    Linux.se:s intryck av RefreshOS 2.5

    Vi har provkört RefreshOS 2.5 i en virtuell maskin på en Intel Core i9 med gott om minne och SSD-lagring. Det innebär förstås att testet inte ger hela bilden – framför allt inte för den målgrupp som ofta är mest intresserad av den här typen av distributioner: äldre datorer med mekaniska hårddiskar. Ett mer rättvist test kommer därför när vi kan köra systemet direkt på 10–15 år gammal hårdvara.

    En av de tydligare profileringarna i RefreshOS är valet av Brave som standardwebbläsare, i stället för Firefox som annars är vanligare i Linuxvärlden. När vi försökte strömma video från SVT Play fungerade det dock inte som förväntat. Om det beror på att Brave blockerar integritetskränkande spårning eller om det är ett resultat av mindre lyckad webbteknik från SVT:s sida låter vi vara osagt. Problemet försvann direkt när vi installerade och använde Firefox.

    Ljudet fungerade inte i vår VM-miljö vid strömning av innehåll, vilket gör det svårt att dra slutsatser om multimediastödet. Detta kommer vi att återkomma till när vi har testat systemet på fysisk hårdvara.

    Valet av KDE Plasma som skrivbordsmiljö gör att systemet påminner mycket om Windows, vilket kan vara en fördel för den som vill ha en välbekant användarupplevelse. Installationen gick dessutom smidigt – väljer man svenska språket så genomförs hela processen på svenska.

    LibreOffice ingår som standard, vilket gör RefreshOS till ett praktiskt alternativ för den som vill återanvända en äldre dator som skrivmaskin eller enkel kontorsmaskin, där allt är färdigt från start.

    Test direkt på hårdvara

    Vi testade den på en HP EliteBook 2540p med första generationens i7 och mekanisk hårddisk.

    Vi har tidigare testat Debian 13 och Ubuntu, och de har fungerat helt okej på den här gamla hårdvaran. RefreshOS 2.5 fungerade däremot inte med wifi direkt ur boxen på just den här hårdvaran, utan vi fick använda nätverkskabel. Vi startade en stream från SVT Play, och där flöt det på okej.

    Vår slutsats: Kör hellre Debian 13 än RefreshOS 2.5. Det finns fler valmöjligheter att testa olika fönsterhanterare i Debian 13 än i RefreshOS 2.5, som är låst till KDE. Har man klen hårdvara kan man då välja en mer minnessnål fönsterhanterare.

    Distrubtionens hemsida : https://refreshos.org/index.html

    Innehållet ovan bygger på data ifrån

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop – två scenarier som ger helt olika perspektiv.

    Installation och första upplevelser

    För det första testet valde jag Debian 13 Netinstall, en ISO-fil på cirka 700 MB. Den är smidig att ladda ner, men kräver att det mesta av systemet hämtas via internet under installationen. För den som har begränsad uppkoppling, särskilt på landsbygden där 5G fortfarande är en dröm, är det bättre att välja en komplett ISO med fler paket inkluderade från början.

    Installationen i VMware gick snabbt och problemfritt. På min Intel i9 med 32 GB RAM var hela processen avklarad på några minuter. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte säger mycket om hur systemet känns på äldre datorer – här får VMware ett oförtjänt försprång genom att buffra resurser.

    Skrivbordsmiljöer: från Gnome till KDE Plasma

    Debian erbjuder flera skrivbordsmiljöer direkt vid installationen. Jag började med Gnome, men fann snabbt att Debians standardkonfiguration inte passade mina vanor. I Ubuntu är jag van vid att aktivitetsfältet ligger till vänster, medan Debian placerar det högst upp på skärmen. Resultatet? Mer musrörelser och mindre effektivitet.

    Lösningen blev att byta till KDE Plasma. Med sitt mer traditionella upplägg – menyn längst ner till vänster – kändes det som hemma, kanske på grund av mina år av Windows-användning. Plasma i Debian är både responsivt och anpassningsbart, vilket gör det lätt att forma miljön efter sina behov.

    Prestanda i VM

    Trots att den virtuella maskinen bara fick 2 GB RAM och 2 processorkärnor var prestandan överraskande bra. Att surfa i Firefox, redigera bilder i GIMP 3 och skriva i LibreOffice gick utan problem. Först vid mer resurskrävande uppgifter, som att streama SVT Play, märktes en viss tröghet.

    Test på äldre hårdvara

    För att få en mer rättvis bild installerade jag Debian 13 på en HP-laptop med första generationens Intel i7, 4 GB RAM och mekanisk hårddisk – BIOS daterat 2011. Installationen tog betydligt längre tid än i VM, drygt en timme, men gick i övrigt smidigt.

    Jag valde att installera alla tillgängliga fönsterhanterare för att kunna jämföra. Här stötte jag dock på en bugg: att byta mellan dem fungerade inte alltid som det skulle. Genom att växla till konsolläge och skapa en ny användare löste jag problemet.

    Plasma på Wayland vs. XFCE

    Första valet blev Plasma på Wayland, men prestandan var medioker – gränssnittet kändes segt och tungt. När jag istället loggade in med XFCE förändrades upplevelsen totalt. Systemet drog då endast runt 2 GB RAM och klarade att streama SVT utan märkbara fördröjningar. Även KDE fungerade, men hade längre laddningstider.

    Detta är en av Debians styrkor: möjligheten att själv välja skrivbordsmiljö och anpassa systemet efter hårdvaran. På äldre datorer är XFCE en klar vinnare.

    Hårddiskens betydelse

    Den mekaniska hårddisken var den största flaskhalsen i testet. För den som vill återbruka äldre datorer är det nästan alltid värt att byta till SSD – skillnaden i hastighet är dramatisk, särskilt vid start och programladdning.

    Slutsats

    Debian 13.0 är en imponerande uppdatering. Distributionen har blivit betydligt mer användarvänlig än förr, utan att tappa sin flexibilitet eller tekniska styrka. På modern hårdvara är den blixtsnabb, och med rätt skrivbordsmiljö fungerar den även utmärkt på äldre datorer.

    För nybörjare kan installationen av Netinstall-varianten kännas teknisk, men den som ger Debian en chans får ett system som kan skräddarsys från minimalistiskt till fullspäckat – och som är redo att tjäna i många år framöver.

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.

    En förändring med många ansikten

    Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:

    ”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”

    Flera problem – flera lösningar

    1. När skärmens meny inte räcker

    Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.

    2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt

    Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.

    Mutter kopplar ihop allt

    I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.

    Förändringen innebär att:

    • Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
    • Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.

    När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.

    Vad händer mer i Mutter 49?

    Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.

    Teknik och användarreaktioner

    En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:

    ”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereg­laget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”

    Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.

    Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME

    GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:

    1. Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
    2. Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
    3. Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
    4. Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.

    GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.

    
    FAKTARUTA: GNOME
    
    HISTORIA
    - GNOME står för "GNU Network Object Model Environment".
    - Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero.
    - Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens).
    - Version 1.0 släpptes 3 mars 1999.
    - GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt.
    - GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt.
    - GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering.
    - Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025.
    
    FUNKTIONER
    - Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.).
    - Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt.
    - Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl.
    - Integrerat programcenter via GNOME Software.
    - Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard).
    - Tilläggssystem via GNOME Extensions.
    
    TEKNIK
    - Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket.
    - Fönsterhantering via Mutter.
    - Inställningar lagras i dconf/gsettings.
    - Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi.
    - Multimedia via GStreamer.
    - Förberett stöd för nytt KMS backlight-API.
    
    GEMENSKAP OCH ORGANISATION
    - Drivs av GNOME Foundation.
    - Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare.
    - Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS.
    - Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE.
    
    FRAMTID OCH GNOME 49
    - Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter.
    - Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler.
    - Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland.
    - Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom.
    - Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API.
    
    MER INFORMATION
    - Webbplats: gnome.org
    - Källkod: gitlab.gnome.org
    - Dokumentation: help.gnome.org
    
    
  • NetworkManager 1.54

    NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd

    Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna.

    IPv4-vidarebefordran per enhet

    En av de mest efterlängtade nyheterna är möjligheten att aktivera IPv4-vidarebefordran separat för varje enskilt nätverksgränssnitt. Tidigare har detta varit en global inställning, men med den nya egenskapen ipv4.forwarding kan man nu styra detta per enhet. Det gör det enklare att bygga komplexa nätverk där vissa gränssnitt agerar som routrar medan andra inte gör det.

    Förfinad hantering av IPv6-prefix

    Version 1.54 introducerar också förbättrat stöd för IPv6-prefixdelegering. En ny inställning, prefix-delegation, tillsammans med subnet-id, gör det möjligt att bestämma vilket delnät som ska användas på nedströmsgränssnitt vid delegering av IPv6-adresser.

    Förbättrat stöd för baremetal-miljöer

    Uppdateringar i nm-cloud-setup gör att NetworkManager nu fungerar bättre i baremetal-installationer baserade på OCI (Oracle Cloud Infrastructure). Det ger säkrare och mer förutsägbara nätverkskonfigurationer i dessa miljöer.

    Smidigare användning av WireGuard

    För användare av VPN-protokollet WireGuard har hanteringen av IPv6-endpunkter förbättrats. NetworkManager skapar nu automatiskt brandväggsregler som förhindrar att Linux-kärnan felaktigt släpper trafik på grund av reverse path filtering.

    Ny funktionalitet i terminalgränssnitt och OVS

    Textgränssnittet nmtui har fått stöd för att konfigurera loopback-enheten, något som tidigare inte varit möjligt. Samtidigt har stödet för Open vSwitch förbättrats: de flesta OVS-inställningar kan nu ändras utan att anslutningen måste kopplas ned först.

    Större kontroll över SR-IOV-parametrar

    En ny egenskap, sriov.preserve-on-down, ger användaren möjlighet att styra om SR-IOV-konfigurationer ska bevaras eller återställas vid nedkoppling. Detta är särskilt användbart i virtualiseringsmiljöer där konsekvent beteende är viktigt.

    Bättre detektering av länkstatus i OVS DPDK

    För de som använder OVS med DPDK-stöd finns en ny inställning kallad ovs-dpdk.lsc-interrupt, som ger mer tillförlitlig upptäckt av förändringar i länkstatus. Detta förbättrar stabilitet och prestanda i miljöer med höga krav.

    Initrd-förbättringar för nätverksuppstart

    Under uppstart har NetworkManagers initrd-generator nu stöd för att läsa NVMe Boot Firmware Table (BFT), vilket förenklar automatisering av nätverksinställningar i ett tidigt skede. Nya systemd-tjänster har också lagts till för att förbättra nätverksfunktionaliteten redan innan operativsystemet är fullt igång.

    Tillgänglighet

    Källkoden till NetworkManager 1.54 finns att ladda ner via projektets GitLab-sida. En komplett lista över förändringar finns i den officiella ändringsloggen.

    NetworkManager – översikt

    NetworkManager hanterar nätverksanslutningar i Linux automatiskt. Det kopplar upp din dator till rätt nätverk, tilldelar IP-adresser, konfigurerar DNS, routing, VPN och brandvägg – utan att du behöver göra det manuellt.

    Projektstart: 2004 av Red Hat
    Syfte: Förenkla och automatisera nätverkskonfiguration
    Stödjer: Ethernet, Wi-Fi, VPN, mobilnät, OVS, moln
    Verktyg: nmcli (terminal), nmtui (text), nm-connection-editor (GUI)
    Arkitektur: Bakgrundstjänst, libnm-bibliotek, pluginbaserad
    Fördelar: Profiler, dynamisk routing, initrd-stöd, molnintegration
    Licens: GPLv2
    Källkod: gitlab.freedesktop.org

Etikett: Debian

  • Gratis verktyg för att skapa QR koder

    I en tid när allt fler QR-koder används för att koppla samman den fysiska och digitala världen, står tjänsten qr.televinken.org som ett exempel på digital självständighet. Här skapar du egna QR-koder för webbsidor, kontaktkort, e-post eller telefon – utan konton, reklam eller mellanhänder. En enkel och fri lösning, slöjdad fram med hjälp av en virtuell…

  • Så gör du om en gammal dator till surfmaskin med support till 2029

    När Windows 10 slutar få säkerhetsuppdateringar behöver du inte köpa nytt. Med Ubuntu 24.04 LTS kan en tio år gammal laptop bli en trygg surfmaskin med stöd till 2029. Guiden visar vad som fungerar i Linux, hur du gör backup, skapar en startbar USB-sticka och installerar – steg för steg – så att du förlänger…

  • RISC-V får egen testmiljö i Collaboras öppna labb

    RISC-V tar ännu ett steg mot bredare användning. Genom att Collabora och RISE-projektet nu öppnar sin testmiljö för två RISC-V-kort får utvecklare världen över tillgång till hårdvarutester på distans – från enkel Linux-boot till fullständig återställning av hela systemet. RISC-V, den öppna processorarkitekturen som spås en ljus framtid, har fått en viktig förstärkning: två utvecklingskort…

  • Raspberry Pi 500+: En modern hemdator med retroanda

    Raspberry Pi fortsätter att tänja på gränserna för vad små datorer kan vara. Med nya Raspberry Pi 500+ tar de allt-i-ett-konceptet till nästa nivå: ett stilrent mekaniskt tangentbord med RGB-belysning, inbyggd 256 GB SSD, hela 16 GB RAM och kraften från Raspberry Pi 5. Det är en modern hyllning till hemdatorerna från 80-talet – fast…

  • Windows 10 går i pension – vad händer nu?

    När Windows 10 nu går i pension står miljontals datoranvändare inför ett vägval: fortsätta på en plattform utan säkerhetsuppdateringar eller söka nya alternativ. Men datorn behöver inte hamna på skroten – med Linux kan den få ett nytt liv, fullt av moderna program och långvarigt stöd. Om ungefär en månad upphör stödet för Windows 10.…

  • Tails 7.0 – anonymt Linuxsystem blir snabbare och enklare

    Det anonymitetsfokuserade operativsystemet Tails är nu ute i version 7.0. Med snabbare start, nya standardappar och en modernare användarupplevelse tar systemet ytterligare steg för att göra digitalt självskydd mer tillgängligt för alla. Ett steg framåt för anonymitet på nätetDet portabla operativsystemet Tails har nu släppts i version 7.0. Systemet är särskilt utvecklat för att skydda…

  • Bcachefs flyttar ut ur Linuxkärnan – blir DKMS-modul

    Linux-filsystemet Bcachefs hamnar åter i rampljuset. Efter att ha plockats bort från den kommande Linuxkärnan 6.17 flyttar filsystemet nu ut från kärnan och över till DKMS-moduler. För användare innebär förändringen stabilitet även vid uppdateringar, men för distributionerna väntar ett omfattande arbete med paketering och integration. Det kontroversiella Linux-filsystemet Bcachefs tar ett nytt kliv i sin…

  • Mozilla sätter punkt för 32-bitars Linux i Firefox

    Mozilla har satt ett slutdatum för 32-bitars Linux i Firefox. I september 2026 försvinner stödet helt, när version 145 blir den första som inte längre levereras i 32-bitarsutförande. Beslutet markerar slutet på en lång epok där Firefox varit en av de sista stora webbläsarna att hålla liv i den åldrande arkitekturen – men också ett…

  • Mixxx 2.5.3 förbättrar Digital Vinyl System och utökar hårdvarustödet

    Den öppna källkodsprogramvaran Mixxx har släppts i version 2.5.3. Den nya utgåvan innehåller flera viktiga förbättringar, framför allt för DJs som använder Digital Vinyl System (DVS). Den fria DJ-programvaran Mixxx har släppts i en ny version, 2.5.3. Uppdateringen gör programmet enklare och mer exakt att använda, särskilt för de som mixar med digitala vinylspelare (DVS).…

  • ZimaBoard 2

    ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser. När den första ZimaBoard kom för några år…

  • Så installerar du och hanterar sudo-användare i Debian 13 och 12

    Att hantera användare och administratörsrättigheter är en av de första och viktigaste uppgifterna på en ny Debian-installation. Till skillnad från Ubuntu följer inte sudo med automatiskt, och därför måste du själv installera det innan du kan ge användare administratörsbehörighet. I den här guiden visar vi steg för steg hur du installerar sudo, skapar nya användarkonton,…

  • QEMU 10.1 släppt – enklare att virtualisera på fler plattformar

    QEMU har släppt version 10.1 – den första uppdateringen i den nya 10.x-serien. Den populära emulatorn och virtualiseraren bjuder på flera stora nyheter: nästlad KVM för ARM, stöd för moderna CPU-funktioner, förbättrad migration av virtuella maskiner och uppdaterade krav på byggmiljö. Samtidigt fasas äldre maskinmodeller och distributioner ut till förmån för nya tekniker och bättre…

  • Så kollar du hur hårddisken mår i Linux.

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens…

  • LibreOffice 25.8 är här – snabbare, smartare och med stöd för PDF 2.0

    LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw. Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version.…

  • Linux på gamla datorer

    Allt fler väljer att damma av sina gamla datorer i stället för att köpa nytt. Med Linux kan även en maskin från 00-talet få nytt liv – men hur gammal är egentligen ”för gammal”? Svaret beror på vilken hårdvara du har och vad du vill använda datorn till. Så bra funkar Linux på gamla datorer…

  • Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag

    Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag Den populära systemadministratörsdistributionen Grml är nu ute i en ny version, 2025.08, och släpps lagom till att Debian fyller 32 år. Bygger på Debian 13 och Linux 6.12 LTSDen nya versionen bygger på Debian 13 ”Trixie” och körs med den långtidssupportade Linux 6.12 LTS-kärnan, vilket innebär både modernare…

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel. När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden,…

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop…

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar. En förändring med många ansikten Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är…

  • NetworkManager 1.54

    NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna. IPv4-vidarebefordran per…