• Så kollar du hur hårddisken mår i Linux.

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens status, köra självtester och sätta upp automatiserad övervakning. Denna artikel förklarar tekniken bakom SMART och visar hur du i praktiken kan kontrollera hårddiskars och SSD:ers hälsa i olika Linux-distributioner.

    Vad är SMART?

    SMART står för Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology. Det är en standardiserad teknik som finns inbyggd i nästan alla hårddiskar (HDD) och SSD-enheter.

    Syftet är att övervaka diskens hälsa i realtid och varna innan fel leder till dataförlust. SMART gör detta genom att logga olika attribut (mätvärden) som visar hur disken mår.

    Exempel på viktiga attribut:

    • Reallocated Sector Count – Antal sektorer som markerats defekta och ersatts med reservsektorer. Ett ökande värde betyder att disken försämras.
    • Current Pending Sector Count – Antal sektorer som är osäkra och väntar på omallokering. En stark varningssignal.
    • Power-On Hours – Hur länge enheten har varit igång. Ger en bild av diskens ålder.
    • Temperature – Diskens arbetstemperatur. Hög temperatur förkortar livslängden.
    • Wear Leveling Count (SSD) – Mäter hur mycket av flashminnets livslängd som har förbrukats.

    SMART fungerar genom att disken själv registrerar dessa värden och rapporterar dem till operativsystemet via ATA/SATA eller NVMe-protokoll. Systemadministratören kan sedan läsa ut informationen med verktyg som smartctl.

    Praktisk guide: Kontrollera diskar med SMART i Linux

    1. Installera verktyget smartmontools

    Debian/Ubuntu

    sudo apt update
    sudo apt install smartmontools

    Red Hat / CentOS / Fedora

    sudo dnf install smartmontools

    (äldre system:)

    sudo yum install smartmontools

    Arch Linux / Manjaro

    sudo pacman -S smartmontools

    openSUSE

    sudo zypper install smartmontools

    2. Identifiera disken

    Lista anslutna enheter:

    lsblk

    eller

    sudo fdisk -l

    Notera diskens beteckning, t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, eller /dev/nvme0n1.


    3. Kontrollera SMART-stöd och status

    Visa information om enheten

    sudo smartctl -i /dev/sdX

    Snabb hälsokontroll

    sudo smartctl -H /dev/sdX
    • PASSED → Disken rapporterar inga kritiska fel.
    • FAILED → Disken är defekt, byt ut den.

    4. Läs ut detaljerad SMART-data

    sudo smartctl -A /dev/sdX

    Här får du fram attribut som:

    • Antal driftstimmar
    • Temperatur
    • Omallokerade sektorer
    • Pending-sektorer
    • SSD-slitagevärden

    5. Kör SMART-självtester

    SMART kan själv testa diskens hälsa genom interna tester.

    Kort test (ca 2 minuter):

    sudo smartctl -t short /dev/sdX

    Se resultatet:

    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX

    Långt test (kan ta flera timmar):

    sudo smartctl -t long /dev/sdX

    Se resultatet:

    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX

    6. Tolkning av resultat

    • Reallocated_Sector_Ct > 0 → Dålig disk, byt ut så snart som möjligt.
    • Current_Pending_Sector > 0 → Risk för dataförlust, byt disk.
    • Temperature > 55°C → För hög, kontrollera kylning.
    • Power_On_Hours > 40.000 h → Disken är gammal, ökad risk för fel.
    • PASSED men med varningar → SMART kan missa vissa fel, gör alltid backup.

    7. Löpande övervakning med smartd

    För servrar kan du köra smartd, en bakgrundstjänst som övervakar alla diskar och skickar varningar.

    Aktivera tjänsten:

    sudo systemctl enable smartd
    sudo systemctl start smartd

    Konfiguration:

    /etc/smartd.conf

    Här kan du ange e-postadress för automatiska varningar.

    Slutsats

    SMART är en inbyggd teknik för självdiagnostik i hårddiskar och SSD\:er. Med hjälp av smartmontools i Linux kan administratörer:

    • Kontrollera diskars hälsa.
    • Köra självtester.
    • Upptäcka problem i tid.
    • Få automatiska varningar via smartd.

    Det är en viktig del i förebyggande underhåll. Men kom ihåg:
    👉 SMART ersätter aldrig regelbundna säkerhetskopior.

    Lite exempel

    För ut denna log när jag skriver : smartctl /dev/sdc

    IDSizeValueDescription
    0x000a22Device-to-host register FISes sent due to a COMRESET
    0x000120Command failed due to ICRC error
    0x000320R_ERR response for device-to-host data FIS
    0x000420R_ERR response for host-to-device data FIS
    0x000620R_ERR response for device-to-host non-data FIS
    0x000720R_ERR response for host-to-device non-data FIS

    SATA Phy Event Counters (GP Log 0x11)

    Dessa värden loggas av SATA-fysiklagret (den elektriska/kommunikationsdelen av protokollet).
    De visar olika felhändelser eller specialfall vid kommunikation mellan disk och värddator.

    IDValueBeskrivningFörklaring
    0x000a2Device-to-host register FISes sent due to a COMRESETDisken har skickat Register FIS (Frame Information Structure) till värden p.g.a. en COMRESET (en återställningssignal i SATA-länken). Två gånger har länken återställts.
    0x00010Command failed due to ICRC errorInga kommandon har misslyckats på grund av ICRC (Interface Cyclic Redundancy Check) fel. Ett ICRC-fel innebär korrupt data mellan värd och disk.
    0x00030R_ERR response for device-to-host data FISInga R_ERR (error responses) inträffade vid dataöverföring från enheten till värden.
    0x00040R_ERR response for host-to-device data FISInga felrapporter från värden till enheten när data skickades åt det hållet.
    0x00060R_ERR response for device-to-host non-data FISInga fel vid icke-dataöverföringar från disken (t.ex. kontroll/kommandoramar).
    0x00070R_ERR response for host-to-device non-data FISInga fel vid icke-dataöverföringar från värden till disken.

    Tolkningar

    • Värden på 0 = inga fel, vilket är bra.
    • 0x000a = 2 betyder att SATA-länken har återställts två gånger.
      Det behöver inte vara ett problem, men om värdet ökar ofta kan det tyda på:
    • Dåliga kablar eller kontakter
    • Strömproblem
    • Buggar i kontroller/drivrutiner
    SMART – teknisk faktaruta

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är inbyggd i HDD/SSD och övervakar hälsan via interna sensorer och räknare. Enheten lagrar attribut i firmware och rapporterar dem till värddatorn. Tester körs internt i disken och resultat loggas för felsökning.


    Terminologi (SMART-attribut & status)
    • ATTRIBUTE / ID – Namn och numeriskt ID för mätvärdet.
    • VALUE / WORST / THRESH – Normaliserade värden (ofta 100→0 eller 200→0). FAIL inträffar när VALUE ≤ THRESH enligt tillverkarens gräns.
    • RAW_VALUE – Rå räknare (t.ex. antal sektorer, fel, grader °C).
    • TYPEPre-fail (tidig varning) eller Old_age (slitage/ålder).
    • STATUS (smartctl -H)PASSED / FAILED – snabb sammanfattning.
    • TesttyperShort (snabb ytkontroll), Long/Extended (hela ytan), Conveyance (transportskador, främst HDD), Selective (delmängd).
    • LoggarSelf-test log, Error log (senaste I/O-fel med LBA).
    Vanliga indikatorer
    • Reallocated_Sector_Ct > 0 → reservsektorer har tagits i bruk (slitage/problem på medier).
    • Current_Pending_Sector > 0 → osäkra sektorer som väntar på omallokering (hög risk).
    • UDMA_CRC_Error_Count > 0 → ofta kabel/kontaktproblem (SATA).
    • Temperature > ~55 °C → kylproblem, förkortad livslängd.
    • SSD-specifiktWear_Leveling_Count/Media_Wearout (SATA), Percentage Used (NVMe).

    Kompatibilitet
    • HDD (SATA/PATA/SAS) – Ja, stöds brett via smartctl (SAS ofta med HBA-pass-through).
    • SSD (SATA) – Ja, SMART-attribut för slitage, omallokering, temperatur m.m.
    • NVMe-SSD – Ja, via NVMe SMART/Health-logg. smartctl och nvme-cli kan läsa dessa.
    • USB-kabinett/dockorBeror på brygga. Kräver SAT-pass-through; prova smartctl -d sat /dev/sdX. Vissa adaptrar exponerar inte SMART alls.
    • Virtualisering – kräver enhets-/controller-pass-through för tillförlitliga värden.
    Snabbkommandon (Linux)
    # Identifiera enhet
    lsblk    # t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, /dev/nvme0n1
    
    # HDD/SSD (SATA)
    sudo smartctl -iH -A /dev/sdX       # info + hälsa + attribut
    sudo smartctl -t short  /dev/sdX    # kort test
    sudo smartctl -t long   /dev/sdX    # långt test
    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX  # testlogg
    
    # NVMe-SSD
    sudo smartctl -a /dev/nvme0         # SMART/Health från controllern
    sudo nvme smart-log /dev/nvme0      # alternativ via nvme-cli
      
    Begränsningar och råd
    • SMART är statistiskt/heuristiskt – plötsliga fel kan ske utan förvarning. Ha alltid backup.
    • Tolkning varierar mellan tillverkare; jämför trender över tid snarare än enstaka värden.
    • Kombinera med yttester (t.ex. badblocks) vid osäkerhet.
  • LibreOffice 25.8 är här – snabbare, smartare och med stöd för PDF 2.0

    LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw.

    Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version. The Document Foundation presenterade i dag LibreOffice 25.8, som bjuder på både prestandalyft och nya funktioner för användare på Linux, macOS, Windows och Android.

    Prestanda och stabilitet i fokus
    En av de stora nyheterna är hastigheten: öppning av filer i Writer och Calc går nu upp till 30 procent snabbare. Samtidigt har minneshanteringen förbättrats, vilket gör att sviten fungerar smidigare i miljöer med virtuella skrivbord och tunna klienter. Dessutom märks en klart jämnare rullning i stora dokument.

    En annan milstolpe är stödet för PDF 2.0-export, som gör det möjligt att skapa moderna PDF-filer direkt från LibreOffice. Även orddelning och teckenmellanrum har byggts om från grunden för bättre läsbarhet.

    Nyheter för användarupplevelsen
    När man startar programmet möts man nu av en uppdaterad ”Vad är nytt”-dialog, där användaren direkt kan välja gränssnitt och färgtema. LibreOffice fortsätter alltså på sin linje att erbjuda ett flexibelt UI som kan anpassas efter tycke och smak.

    En annan nyhet är det nya Visningsläget (Viewer mode), där dokument öppnas skrivskyddade och alla redigeringsverktyg stängs av. Perfekt för den som bara vill läsa, inte redigera.

    Writer får en rad förbättringar
    Textredigeraren Writer är kanske den största vinnaren i version 25.8. Bland nyheterna finns:

    • Ny regel för hur sista rader på en sida ska hanteras – hyfeneras eller flyttas till nästa sida.
    • Nya inställningar för ordmellanrum och slutzoner för stycken, spalter och sidor.
    • Navigatorn visar nu ord- och teckenräkning för rubriker inklusive undernivåer.
    • Nytt kommando för att infoga styckebrytning före tabell.
    • Möjlighet att konvertera fält till ren text.
    • Förbättrad hantering av spårade ändringar med per-fönster-inspelning och möjlighet att återställa ändringar.
    • Ny funktion för att maskera bilder i Auto-Redact-dialogen.

    Calc blir mer lik Excel – men snabbare
    Kalkylbladsprogrammet Calc får också en rad nya funktioner. Bland de mest intressanta märks moderna formler som TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS och flera andra som gör avancerad databehandling enklare.

    Dessutom kan användaren nu:

    • Anpassa villkorsstyrd formatering.
    • Rensa filter med ett klick.
    • Slippa onödiga dialogrutor vid textimport.
    • Se till att diagram och andra OLE-objekt skalas proportionerligt.

    Impress och Draw blir mer kompatibla
    Presentationsprogrammet Impress förbättrar sin PPTX-kompatibilitet. Inbäddade typsnitt hanteras bättre och det går smidigare att exportera presentationer som PowerPoint-filer. Dessutom kan man nu justera hur många bilder som visas per rad i bildöversikten – direkt med Ctrl + mushjul.

    Även ritprogrammet Draw får en nyhet: synliga marginalgränser på sidorna (kan stängas av), samt möjligheten att kopiera mastersidor.

    Mer polerat gränssnitt
    Bland övriga förbättringar märks små men välkomna nyheter:

    • Matchning av diakritiska tecken i snabbsökning.
    • En knapp för att visa lösenord i inloggningsdialoger.
    • Möjlighet att lägga in hyperlänkar via snabbmenyn.

    Tillgänglighet och support
    LibreOffice 25.8 finns redan att ladda ned som färdiga paket för Debian-, Ubuntu- och Fedora-baserade distributioner, samt för Windows och macOS. Källkoden är som vanligt fri att hämta för den som vill bygga själv.

    Versionen kommer att underhållas fram till 12 juni 2026 och får totalt sju uppdateringar. Första buggrundan, LibreOffice 25.8.1, väntas i september.

    https://sv.libreoffice.org

    Faktaruta: LibreOffice
    Vad är LibreOffice?
    - En fri och öppen kontorssvit utvecklad av The Document Foundation.
    - Innehåller Writer (ordbehandling), Calc (kalkylblad), Impress (presentationer),
      Base (databaser), Draw (ritning) och Math (formler).
    - Finns för Linux, Windows och macOS; enklare varianter för Android.
    - Bygger på koden från OpenOffice.org efter brytningen 2010.
    
    Historik i korthet
    - 2010: The Document Foundation bildas, LibreOffice annonseras.
    - 2011: 3.3 – första stabila versionen.
    - 2015: 5.0 – stöd för HiDPI-skärmar.
    - 2018: 6.0 – bättre filkompatibilitet.
    - 2020: 7.0 – ODF 1.3.
    - 2025: 25.8 – aktuell stabil gren.
    
    Nytt i LibreOffice 25.8
    - Upp till 30 % snabbare öppning av filer i Writer och Calc.
    - Stöd för PDF 2.0-export.
    - Optimerad minneshantering (virtuella skrivbord & tunna klienter).
    - Visningsläge (Viewer mode) – skrivskyddad öppning med verktyg avstängda.
    - Förbättrad orddelning, teckenmellanrum och smidigare rullning i stora dokument.
    - Writer: ny regel för sista-rads-hyfen, slutzoner, min/önskad/max ordmellanrum,
      navigator med ord/teckenräkning, styckebrytning-före-tabell, konvertera fält
      till text, förbättrade spårade ändringar, bildmaskning i Auto-Redact m.m.
    - Calc: nya funktioner (t.ex. TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS), bättre
      villkorsstyrd formatering, ”Rensa Autofilter”, smidigare CSV-import,
      proportionell storleksändring av OLE-objekt.
    - Impress: bättre PPTX-kompatibilitet, stöd för inbäddade typsnitt, Ctrl+scroll
      för antal miniatyrer i bildöversikten, kopiera mastersidor.
    - Draw: visar sidmarginaler (kan stängas av), kopiera mastersidor.
    - Allmänt: fler ScriptForge-tjänster och bättre kompatibilitet med DOCX/XLSX/PPTX.
  • Linux på gamla datorer

    Allt fler väljer att damma av sina gamla datorer i stället för att köpa nytt. Med Linux kan även en maskin från 00-talet få nytt liv – men hur gammal är egentligen ”för gammal”? Svaret beror på vilken hårdvara du har och vad du vill använda datorn till.

    Så bra funkar Linux på gamla datorer

    Att återanvända en gammal dator kan vara ett smart sätt att förlänga dess livslängd – men vad menar vi egentligen med ”gammal”? Är det en fem år gammal laptop, en tio år gammal budgetmaskin eller kanske en femton år gammal premiumdator? Precis som tågresor kan skilja sig mellan hårda träbänkar och bekväma förstaklass-stolar, varierar även upplevelsen av datorer beroende på vilken klass av maskin vi pratar om.

    När det gäller prestanda är processorn fortfarande hjärtat i datorn. När Intel lanserade sin första Core i7 år 2008 satte den en ny standard för kraftfulla konsumentdatorer. Samtidigt fanns enklare alternativ som Intel Atom, främst avsedda för billiga netbooks – och skillnaden märks än i dag.

    Vad ska man titta på?
    Den som vill återbruka en äldre dator bör framför allt granska fyra faktorer: CPU, mängden RAM-minne, lagringsenheten och den allmänna byggkvalitén. En SSD kan ofta ge nytt liv åt en långsam dator, även om processorn inte är den snabbaste.

    Val av Linux-distribution
    Vilken Linux-distribution som passar bäst beror på hårdvaran:

    • Modernare maskiner (med minst 4 GB RAM, en hyfsat snabb CPU och helst SSD) klarar ofta populära distributioner som Ubuntu eller Debian. Dessa har stora ekosystem, bra support och är välkända även för nybörjare.
    • Lite äldre datorer kan med fördel köra Debian med en lättare fönsterhanterare, för att hålla minnesanvändningen nere. På långsamma datorer kan varje megabyte göra skillnad.

    När är det inte värt besväret?
    Gamla 32-bitars datorer blir allt svårare att hålla vid liv. Visst finns det fortfarande Linux-varianter som erbjuder stöd, men antalet minskar stadigt. För den tekniskt nyfikne kan de fungera som experimentmaskiner – men för vardagsbruk bör man undvika dem.

    Linux är inte Windows
    En viktig sak att komma ihåg: Linux är inte Windows. Program som Photoshop eller Microsoft Office fungerar inte direkt. Det finns lösningar som Wine eller virtuella maskiner, men det är långt ifrån problemfritt.

    Samtidigt är frågan vad man faktiskt använder datorn till. Behoven har förändrats i takt med att fler program flyttat till molnet. För den som mest vill surfa, skicka e-post eller titta på strömmat innehåll som YouTube är Linux ett utmärkt alternativ.

    Däremot får den som är beroende av avancerad programvara som Photoshop eller AutoCAD räkna med kompromisser. Visst finns alternativ som GIMP och Krita, men de når inte upp till samma nivå – framför allt när det gäller ekosystem och kompatibilitet.

    Fakta: Linux på gamla datorer
    För nyare datorer (≥ 4 GB RAM, SSD, snabb CPU)
    - Ubuntu — lättanvänt, stort ekosystem
    - Debian — stabilt, flexibelt
    
    För lite äldre datorer (2–4 GB RAM, HDD, enklare CPU)
    - Xubuntu — XFCE, resurssnålt
    - Linux Mint XFCE — enkel övergång från Windows
    - Debian med XFCE eller LXDE — snålt på minne
    
    För riktigt gamla datorer (< 2 GB RAM)
    - AntiX — extremt lättviktigt
    - Puppy Linux — liten, snabb, start från USB/CD
    - Tiny Core Linux — minimalt, för entusiaster
    
    Undvik som nybörjare
    - 32-bitars datorer — stödet minskar stadigt
  • Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag

    Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag

    Den populära systemadministratörsdistributionen Grml är nu ute i en ny version, 2025.08, och släpps lagom till att Debian fyller 32 år.

    Bygger på Debian 13 och Linux 6.12 LTS
    Den nya versionen bygger på Debian 13 ”Trixie” och körs med den långtidssupportade Linux 6.12 LTS-kärnan, vilket innebär både modernare hårdvarustöd och nyare programvara än tidigare. Dessutom har man rättat till flera kända buggar från föregående utgåvor.

    Förbättrad språkhantering och enklare utveckling
    Bland nyheterna märks en ny signeringsnyckel för Grml:s egna programförråd, förbättrad språkhantering både vid uppstart och i verktyget grml-lang, samt att flera tidigare fristående paket nu slagits ihop för att förenkla utvecklingen.

    Nytt i byggsystemet grml-live
    Även grml-live, systemet som används för att bygga Grml-avbilder, har fått en rejäl uppdatering. Det stöder nu bland annat byggande av testversioner baserade på ”Debian Forky”, tangentbordsstöd för fler språk, nya funktioner för att hoppa över paket, samt stöd för så kallade reproducerbara ISO-filer – något som ökar transparensen och säkerheten.

    https://grml.org/download

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel.

    När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden, en blinkning till version 2.0\:s kodnamn “Boundless Beagle”. Den lilla detaljen sätter tonen för en distro som kombinerar lekfull estetik med genomtänkt funktionalitet.

    Byggt på Debian, finslipat för användarvänlighet

    RefreshOS 2.5 bygger på Debian 12 “Bookworm” och är tydligt troget sin grund. Här finns varken Snap eller Flatpak – APT är den enda paketförvaltaren.

    KDE Plasma är det självklara skrivbordet, i version 5.27.5, och kompletteras med ett urval av KDE:s egna applikationer. Till det läggs Brave-webbläsaren, LibreOffice, GIMP och extra drivrutinsstöd. Resultatet blir en helhet som känns både stabil och genomarbetad.

    Systemkraven är relativt beskedliga: en dubbelkärnig 2 GHz-processor, 4 GB RAM och 20 GB lagringsutrymme.

    Installation: Bekant men långsam

    Installationen sker via Calamares, det välkända installationsverktyget som guidar dig steg för steg genom språk, tangentbord, partitioner och användarkonto. ISO-filen på 3 GB gör jobbet, men installationen tar lite längre tid än väntat – och när systemet väl är installerat får man stå ut med en något långsam uppstart.

    När du når inloggningsskärmen kan du välja mellan Wayland (standard) eller X11, men skillnaderna i prestanda är försumbara.

    En genomtänkt skrivbordsmiljö

    Skrivbordsmiljön är ren och tillgänglig. Längst ner på panelen återfinns Brave, filhanteraren Nemo och programhanteraren Discover, medan volym, nätverk, batteri och klocka placerats till höger.

    Menyn är ett av de mer intressanta inslagen. I stället för att bara lista programnamn, som ”Ark”, skrivs en kort beskrivning följt av namnet i parentes – ”Arkiveringsverktyg (Ark)”. Ett litet grepp som gör stor skillnad för nya användare.

    Prestanda i praktiken

    När det gäller vardagsanvändning levererar RefreshOS. Brave är snabb och stabil, både vid tung informationssökning och lättare sociala medier. Thunderbird fungerar klockrent för e-post, även om KDE\:s KMail redan finns förinstallerat.

    Det mest imponerande är dock systemets stabilitet. Testerna på både en Dell Inspiron 3521 visade på en distribution som hanterade flera program samtidigt utan att blinka.

    Programhanteraren Discover får också höga betyg. När testaren skulle installera VLC dök spelaren upp som första förslag – och installationen gick lika smidigt som på vilken modern distro som helst.

    Slutsats: Nästan prickfri

    RefreshOS 2.5 är en distribution som vågar hålla fast vid sitt Debian-arv, samtidigt som den paketerar det i en snygg och lättanvänd KDE-miljö.

    Den långsamma uppstarten är en svag punkt, men väl inne i systemet får användaren en snabb, stabil och genomtänkt Linuxmiljö. För nybörjare innebär menylayouten en välkommen hjälp, och för erfarna användare ger distributionen en ren och pålitlig Debian-upplevelse – utan onödiga extralager.

    Domslut: RefreshOS 2.5 är en av de mest tilltalande Debian-baserade KDE-distributionerna på länge. Ett bra val för både nybörjare och veteraner, särskilt för den som vill ha ett rent, stabilt och elegant Linuxsystem.

    Innehållet ovan bygger på FOSS Force , här nedan kommer Linux.se åsikt.

    Linux.se:s intryck av RefreshOS 2.5

    Vi har provkört RefreshOS 2.5 i en virtuell maskin på en Intel Core i9 med gott om minne och SSD-lagring. Det innebär förstås att testet inte ger hela bilden – framför allt inte för den målgrupp som ofta är mest intresserad av den här typen av distributioner: äldre datorer med mekaniska hårddiskar. Ett mer rättvist test kommer därför när vi kan köra systemet direkt på 10–15 år gammal hårdvara.

    En av de tydligare profileringarna i RefreshOS är valet av Brave som standardwebbläsare, i stället för Firefox som annars är vanligare i Linuxvärlden. När vi försökte strömma video från SVT Play fungerade det dock inte som förväntat. Om det beror på att Brave blockerar integritetskränkande spårning eller om det är ett resultat av mindre lyckad webbteknik från SVT:s sida låter vi vara osagt. Problemet försvann direkt när vi installerade och använde Firefox.

    Ljudet fungerade inte i vår VM-miljö vid strömning av innehåll, vilket gör det svårt att dra slutsatser om multimediastödet. Detta kommer vi att återkomma till när vi har testat systemet på fysisk hårdvara.

    Valet av KDE Plasma som skrivbordsmiljö gör att systemet påminner mycket om Windows, vilket kan vara en fördel för den som vill ha en välbekant användarupplevelse. Installationen gick dessutom smidigt – väljer man svenska språket så genomförs hela processen på svenska.

    LibreOffice ingår som standard, vilket gör RefreshOS till ett praktiskt alternativ för den som vill återanvända en äldre dator som skrivmaskin eller enkel kontorsmaskin, där allt är färdigt från start.

    Test direkt på hårdvara

    Vi testade den på en HP EliteBook 2540p med första generationens i7 och mekanisk hårddisk.

    Vi har tidigare testat Debian 13 och Ubuntu, och de har fungerat helt okej på den här gamla hårdvaran. RefreshOS 2.5 fungerade däremot inte med wifi direkt ur boxen på just den här hårdvaran, utan vi fick använda nätverkskabel. Vi startade en stream från SVT Play, och där flöt det på okej.

    Vår slutsats: Kör hellre Debian 13 än RefreshOS 2.5. Det finns fler valmöjligheter att testa olika fönsterhanterare i Debian 13 än i RefreshOS 2.5, som är låst till KDE. Har man klen hårdvara kan man då välja en mer minnessnål fönsterhanterare.

    Distrubtionens hemsida : https://refreshos.org/index.html

    Innehållet ovan bygger på data ifrån

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop – två scenarier som ger helt olika perspektiv.

    Installation och första upplevelser

    För det första testet valde jag Debian 13 Netinstall, en ISO-fil på cirka 700 MB. Den är smidig att ladda ner, men kräver att det mesta av systemet hämtas via internet under installationen. För den som har begränsad uppkoppling, särskilt på landsbygden där 5G fortfarande är en dröm, är det bättre att välja en komplett ISO med fler paket inkluderade från början.

    Installationen i VMware gick snabbt och problemfritt. På min Intel i9 med 32 GB RAM var hela processen avklarad på några minuter. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta inte säger mycket om hur systemet känns på äldre datorer – här får VMware ett oförtjänt försprång genom att buffra resurser.

    Skrivbordsmiljöer: från Gnome till KDE Plasma

    Debian erbjuder flera skrivbordsmiljöer direkt vid installationen. Jag började med Gnome, men fann snabbt att Debians standardkonfiguration inte passade mina vanor. I Ubuntu är jag van vid att aktivitetsfältet ligger till vänster, medan Debian placerar det högst upp på skärmen. Resultatet? Mer musrörelser och mindre effektivitet.

    Lösningen blev att byta till KDE Plasma. Med sitt mer traditionella upplägg – menyn längst ner till vänster – kändes det som hemma, kanske på grund av mina år av Windows-användning. Plasma i Debian är både responsivt och anpassningsbart, vilket gör det lätt att forma miljön efter sina behov.

    Prestanda i VM

    Trots att den virtuella maskinen bara fick 2 GB RAM och 2 processorkärnor var prestandan överraskande bra. Att surfa i Firefox, redigera bilder i GIMP 3 och skriva i LibreOffice gick utan problem. Först vid mer resurskrävande uppgifter, som att streama SVT Play, märktes en viss tröghet.

    Test på äldre hårdvara

    För att få en mer rättvis bild installerade jag Debian 13 på en HP-laptop med första generationens Intel i7, 4 GB RAM och mekanisk hårddisk – BIOS daterat 2011. Installationen tog betydligt längre tid än i VM, drygt en timme, men gick i övrigt smidigt.

    Jag valde att installera alla tillgängliga fönsterhanterare för att kunna jämföra. Här stötte jag dock på en bugg: att byta mellan dem fungerade inte alltid som det skulle. Genom att växla till konsolläge och skapa en ny användare löste jag problemet.

    Plasma på Wayland vs. XFCE

    Första valet blev Plasma på Wayland, men prestandan var medioker – gränssnittet kändes segt och tungt. När jag istället loggade in med XFCE förändrades upplevelsen totalt. Systemet drog då endast runt 2 GB RAM och klarade att streama SVT utan märkbara fördröjningar. Även KDE fungerade, men hade längre laddningstider.

    Detta är en av Debians styrkor: möjligheten att själv välja skrivbordsmiljö och anpassa systemet efter hårdvaran. På äldre datorer är XFCE en klar vinnare.

    Hårddiskens betydelse

    Den mekaniska hårddisken var den största flaskhalsen i testet. För den som vill återbruka äldre datorer är det nästan alltid värt att byta till SSD – skillnaden i hastighet är dramatisk, särskilt vid start och programladdning.

    Slutsats

    Debian 13.0 är en imponerande uppdatering. Distributionen har blivit betydligt mer användarvänlig än förr, utan att tappa sin flexibilitet eller tekniska styrka. På modern hårdvara är den blixtsnabb, och med rätt skrivbordsmiljö fungerar den även utmärkt på äldre datorer.

    För nybörjare kan installationen av Netinstall-varianten kännas teknisk, men den som ger Debian en chans får ett system som kan skräddarsys från minimalistiskt till fullspäckat – och som är redo att tjäna i många år framöver.

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.

    En förändring med många ansikten

    Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:

    ”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”

    Flera problem – flera lösningar

    1. När skärmens meny inte räcker

    Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.

    2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt

    Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.

    Mutter kopplar ihop allt

    I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.

    Förändringen innebär att:

    • Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
    • Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.

    När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.

    Vad händer mer i Mutter 49?

    Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.

    Teknik och användarreaktioner

    En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:

    ”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereg­laget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”

    Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.

    Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME

    GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:

    1. Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
    2. Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
    3. Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
    4. Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.

    GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.

    
    FAKTARUTA: GNOME
    
    HISTORIA
    - GNOME står för "GNU Network Object Model Environment".
    - Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero.
    - Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens).
    - Version 1.0 släpptes 3 mars 1999.
    - GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt.
    - GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt.
    - GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering.
    - Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025.
    
    FUNKTIONER
    - Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.).
    - Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt.
    - Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl.
    - Integrerat programcenter via GNOME Software.
    - Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard).
    - Tilläggssystem via GNOME Extensions.
    
    TEKNIK
    - Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket.
    - Fönsterhantering via Mutter.
    - Inställningar lagras i dconf/gsettings.
    - Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi.
    - Multimedia via GStreamer.
    - Förberett stöd för nytt KMS backlight-API.
    
    GEMENSKAP OCH ORGANISATION
    - Drivs av GNOME Foundation.
    - Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare.
    - Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS.
    - Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE.
    
    FRAMTID OCH GNOME 49
    - Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter.
    - Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler.
    - Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland.
    - Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom.
    - Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API.
    
    MER INFORMATION
    - Webbplats: gnome.org
    - Källkod: gitlab.gnome.org
    - Dokumentation: help.gnome.org
    
    
  • NetworkManager 1.54

    NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd

    Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna.

    IPv4-vidarebefordran per enhet

    En av de mest efterlängtade nyheterna är möjligheten att aktivera IPv4-vidarebefordran separat för varje enskilt nätverksgränssnitt. Tidigare har detta varit en global inställning, men med den nya egenskapen ipv4.forwarding kan man nu styra detta per enhet. Det gör det enklare att bygga komplexa nätverk där vissa gränssnitt agerar som routrar medan andra inte gör det.

    Förfinad hantering av IPv6-prefix

    Version 1.54 introducerar också förbättrat stöd för IPv6-prefixdelegering. En ny inställning, prefix-delegation, tillsammans med subnet-id, gör det möjligt att bestämma vilket delnät som ska användas på nedströmsgränssnitt vid delegering av IPv6-adresser.

    Förbättrat stöd för baremetal-miljöer

    Uppdateringar i nm-cloud-setup gör att NetworkManager nu fungerar bättre i baremetal-installationer baserade på OCI (Oracle Cloud Infrastructure). Det ger säkrare och mer förutsägbara nätverkskonfigurationer i dessa miljöer.

    Smidigare användning av WireGuard

    För användare av VPN-protokollet WireGuard har hanteringen av IPv6-endpunkter förbättrats. NetworkManager skapar nu automatiskt brandväggsregler som förhindrar att Linux-kärnan felaktigt släpper trafik på grund av reverse path filtering.

    Ny funktionalitet i terminalgränssnitt och OVS

    Textgränssnittet nmtui har fått stöd för att konfigurera loopback-enheten, något som tidigare inte varit möjligt. Samtidigt har stödet för Open vSwitch förbättrats: de flesta OVS-inställningar kan nu ändras utan att anslutningen måste kopplas ned först.

    Större kontroll över SR-IOV-parametrar

    En ny egenskap, sriov.preserve-on-down, ger användaren möjlighet att styra om SR-IOV-konfigurationer ska bevaras eller återställas vid nedkoppling. Detta är särskilt användbart i virtualiseringsmiljöer där konsekvent beteende är viktigt.

    Bättre detektering av länkstatus i OVS DPDK

    För de som använder OVS med DPDK-stöd finns en ny inställning kallad ovs-dpdk.lsc-interrupt, som ger mer tillförlitlig upptäckt av förändringar i länkstatus. Detta förbättrar stabilitet och prestanda i miljöer med höga krav.

    Initrd-förbättringar för nätverksuppstart

    Under uppstart har NetworkManagers initrd-generator nu stöd för att läsa NVMe Boot Firmware Table (BFT), vilket förenklar automatisering av nätverksinställningar i ett tidigt skede. Nya systemd-tjänster har också lagts till för att förbättra nätverksfunktionaliteten redan innan operativsystemet är fullt igång.

    Tillgänglighet

    Källkoden till NetworkManager 1.54 finns att ladda ner via projektets GitLab-sida. En komplett lista över förändringar finns i den officiella ändringsloggen.

    NetworkManager – översikt

    NetworkManager hanterar nätverksanslutningar i Linux automatiskt. Det kopplar upp din dator till rätt nätverk, tilldelar IP-adresser, konfigurerar DNS, routing, VPN och brandvägg – utan att du behöver göra det manuellt.

    Projektstart: 2004 av Red Hat
    Syfte: Förenkla och automatisera nätverkskonfiguration
    Stödjer: Ethernet, Wi-Fi, VPN, mobilnät, OVS, moln
    Verktyg: nmcli (terminal), nmtui (text), nm-connection-editor (GUI)
    Arkitektur: Bakgrundstjänst, libnm-bibliotek, pluginbaserad
    Fördelar: Profiler, dynamisk routing, initrd-stöd, molnintegration
    Licens: GPLv2
    Källkod: gitlab.freedesktop.org
  • Återbruka en gammal dator som webb-styrd internetradio

    Kortversion: I stället för att spela upp internetradio i din egen enhet låter du en gammal dator stå för ljudet – och styr den från valfri webbläsare på samma nätverk. Perfekt för uttjänta kontors-PC som redan har en okej högtalare eller är kopplade till en stereo.
    Det var länge sedan man körde fordon på ånga – varför ta emot radio via gamla FM-sändare när du kan streama över internet, helt utan brus?

    Jag har i en rad tidigare artiklar på linux.se skrivit om hur man kan återbruka sin gamla dator som internetradio. Ett av dessa projekt har utmynnat i https://radio.televinken.org, där man kan välja mellan olika radiostationer som sedan spelas upp i den egna enhetens högtalare. Den lösningen fungerar på allt från macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS osv.

    Det här projektet fungerar lite annorlunda: man använder en dator som själva högtalaren, men styr den via webben. Har du till exempel en uttjänt dator som ändå har bra högtalare – eller kanske har du kopplat den till ett par schyssta högtalare – kan du, med det här skriptet, styra vad som spelas upp via din telefon, surfplatta, dator eller annan enhet med webbläsare.

    Det här går utmärkt att göra med datorer som annars skulle slängas på elektronikåtervinningen.

    En viktig aspekt: Kör inte denna dator direkt på internet. Ha den i stället på ditt lokala nätverk (LAN) bakom en router, eller helst en brandvägg.

    Så här gör du:

    1. Du behöver en fungerande dator med 64-bitars CPU – ungefär från 2007 eller senare. PC eller Mac spelar ingen roll.
    2. Du kan i stort sett välja vilken Linuxdistribution du vill, men linux.se har testat med Debian 12 och KDE Plasma. Har du en äldre dator med mindre RAM och enklare CPU, kan du till exempel använda XFCE i stället för KDE. Teoretiskt kan det även fungera på en textbaserad Linuxinstallation, men guiden är inte anpassad för det, eftersom man då kan behöva installera extra paket som normalt inte ingår i en ren serverinstallation av Linux.
    3. Börja med att skapa ett Debian-installations-USB. Installera Debian på datorn. Se till att datorn inte innehåller någon viktig information – allt på hårddisken raderas vid installationen.
    4. När Debian är installerat, logga in som root.
    5. Kör kommandot:
      apt install apache2 php mpv
    6. Redigera sudo-behörigheter genom att skriva:
      visudo
      Lägg till följande rad under:
      # User privilege specification
      root ALL=(ALL:ALL) ALL
    7. Lägg till:
      www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill
      Det här gör att användaren www-data (webbservern) får köra programmen mpv, kill och pkill utan lösenord. Det är också en av anledningarna till att den här maskinen inte bör vara direktkopplad till internet.
    8. Ta reda på datorns IP-adress genom att skriva ip a eller ifconfig.
      Gå sedan till en annan enhet och skriv in din radiodators IP-adress, till exempel:
      http://192.168.1.2
      Du bör nu se Debians testsida för Apache – grattis, din webbserver fungerar!
    9. Gå till katalogen /var/www/html och lägg där in skriptet som finns för nedladdning i denna artikel. Spara PHP-filen i den sökvägen.
    10. Gå nu till din radiodators IP från en annan enhet – om allt fungerar bör du få upp en webbaserad radiokontroll i monokrom grön stil.

    Scriptet kan laddas ner
    https://www.linux.se//download/radio.php.gz

    🇺🇸 Click here for English version
    In several previous articles on linux.se, we’ve covered how to repurpose old computers as internet radios. One of those projects resulted in https://radio.televinken.org, where you can choose from a variety of radio stations that then play through the speakers of your own device. This works on macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS, etc.

    This project works a bit differently: the computer acts as the speaker, but you control it via the web. So if you have an old machine with decent speakers — or you’ve hooked it up to good external speakers — you can control what’s playing via your phone, tablet, laptop or any browser-equipped device.

    This is a great use for computers that would otherwise end up at the electronics recycling center.

    One important note: do not connect this machine directly to the internet. Keep it on your local network (LAN), preferably behind a firewall or router.

    Here’s how to do it:

    You’ll need a working computer with a 64-bit CPU — roughly from 2007 or later. It doesn’t matter if it’s a PC or Mac. In theory it could also work on a text-only Linux installation, but this guide assumes a graphical environment because minimal server installs may lack required packages.

    You can use almost any Linux distribution, but we tested with Debian 12 and KDE Plasma. For older computers with less RAM and slower CPUs, XFCE is a better alternative to KDE. Again, text-only installs might work but are not covered here.

    First, create a Debian installation USB and install Debian on the old computer. Be sure the disk contains nothing important — the installation will erase everything.

    Once Debian is installed, log in as root and run:
    apt install apache2 php mpv

    Then configure sudo access:
    visudo

    Under the section:
    # User privilege specification
    root ALL=(ALL:ALL) ALL


    Add this line:
    www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill

    This gives the web server permission to run those programs without a password — one of several reasons why this machine should not be exposed to the internet.

    Next, find the machine’s IP address by running ip a or ifconfig.

    Then, from another device, enter the IP in your browser, e.g.:
    http://192.168.1.2

    You should now see Debian’s Apache test page — your web server is working!

    Go to /var/www/html and place the script from this article there. Save the PHP file in that directory.

    Then visit your radio computer’s IP from another device — if all is working, you’ll get a web-based radio controller in a monospaced green style.

    Download the script from:
    https://www.linux.se//download/radio.php.gz

    If you have suggestions or improvements, feel free to contact us via the form on the website.

    Om du har förslag på förbättringar är Ni välkommen att kommunicera med oss via kontaktfunktionen som finns på hemsidan.

    LAN Radio Controller (PHP/JS) Funktioner: • Internetradio med stationer hämtade från stations.json • Start/stopp av MPV-spelare utan sidomladdning via AJAX • Visning av datum på svenska inklusive veckodag, datum och veckonummer • Analog och digital klocka – växla mellan dem i gränssnittet • Station väljs från dropdown, stoppknapp för att avsluta uppspelning • Sidomeny med alternativ: växla klockstorlek, nytt fönster, klockläge • MPV styrs via socket (/tmp/mpvsocket) och PID hanteras för stabilitet • Design i terminalstil med grönt på svart och monospace-typsnitt
  • GNU Linux-libre 6.16 är släppt – för dig som vill ha ett helt fritt Linux-system

    Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod.

    Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar” – det vill säga programvarukomponenter som inte kan granskas eller ändras. Det gäller bland annat nya drivrutiner för:

    • Intel QAT 6000-seriens krypteringsenheter
    • ST:s vd55g1-sensor
    • Wi-Fi över AHB med Qualcomm ath12k
    • Aeonsemi AS21xxx-nätverkschip
    • MediaTeks nya 25 Gbps Ethernet-stöd

    Även referenser till stängd kod i enhetsbeskrivningar för ARM64-enheter från Qualcomm och MediaTek har tagits bort.

    Förbättrad rensning i fler delar av systemet

    Den nya versionen innehåller också justeringar i rensningen av:

    • Intels mikrokodladdare
    • NVIDIA-stödet i Nova Core och Nouveau
    • Realteks r8169-nätverksdrivrutin
    • Videostöd från Qualcomm (Iris och Venus)
    • MediaTeks mt7996 Wi-Fi
    • Texas Instruments tas2781-ljudkrets
    • PCIe-stöd för Renesas R-Car Gen4

    Dessutom har man löst ett byggfel som rörde Rust-baserade firmwareladdare, och fortsatt att ta bort kvarvarande blobbnamn för bland annat AMD GPU:er, Intels VPU-enheter och vissa Bluetooth-enheter via btusb.

    För den som värnar om programvarufrihet

    GNU Linux-libre-projektet vänder sig till användare som vill slippa all proprietär kod – oavsett om det gäller grafikdrivrutiner, Wi-Fi-moduler eller firmwares för ljud och video. Den rensade kärnan kan användas som ett fritt alternativ till standardkärnan i de flesta GNU/Linux-distributioner.

    Källkoden (som komprimerade arkiv) finns tillgänglig på den officiella webbplatsen. Färdiga binärpaket för installation finns att hämta från:

    • Freesh (för Debian/Ubuntu och andra DEB-baserade system)
    • RPM Freedom (för Fedora, RHEL och andra RPM-baserade system)

    Du kan installera GNU Linux-libre 6.16 parallellt med din nuvarande kärna, eller använda den som full ersättning – valet är ditt.

    https://linux-libre.fsfla.org/pub/linux-libre/releases/6.16-gnu

    GNU Linux‑libre

    • Filosofi: Rensar bort all icke‑fri kod (”blobbar”) ur Linux‑kärnan för att uppfylla Free Software Foundation‑kraven & FSDG. Ingen proprietär firmware, inga slutna drivrutiner.
    • Historia:
      – 2008: Projektet startas av FSF Latin America (Alexandre Oliva m.fl.).
      – 2009: FSF godkänner det som helt fritt kärn‑alternativ.
      – Versioner följer alltid upstream Linux (2.6.27 → 6.x) men släpps kort därefter, med blob‑sanering.
    • Typiska ingrepp: Tar bort binära firmware­filer, stänger av automatiska blob‑laddare, patchar källkod & dokument för att eliminera icke‑fri referens.
    • Nytt i 6.16:
      • Rensar blobb‑laddning (även inlinad blob) i nya drivrutiner:
        Intel QAT 6xxx, ST vd55g1, ath12k AHB Wi‑Fi, Aeonsemi AS21xxx,
        MediaTek 25 Gb Ethernet PHY.
      • Tar bort blobbnamn i nya ARM64 Device Tree‑filer (Qualcomm & MediaTek).
      • Finputsar rensning av: Intel mikrokod­loader‑docs, Nova Core & Nouveau (NVIDIA), Realtek r8169, Qualcomm Iris/Venus video, Mediatek mt7996, ath11k/ath12k, TI tas2781, Renesas R‑Car Gen4 PCIe.
      • Byggfix för Rust‑baserad firmware­loader.
      • Extra blobb‑sanering för Intel VPU, AMD GPU & btusb som redan backportats till 6.15.
    • Hämta & installera: Källarkiv på linux-libre.org. Färdiga paket:
      • DEB via Freesh
      • RPM via RPM Freedom
      Installera parallellt eller som ersättning för din nuvarande kärna.

    För vem? Användare som vill ha ett helt fritt system utan risk för proprietär kod.

  • Debian 13 “Trixie” skeppas med KDE Plasma 6.3.6 – trots deadline i sista minuten

    Debian‑logotyp

    Debian 13 släpps om

    ‑‑ laddar ‑‑

    Plasma 6.3.6 lyckades hoppa in i Debians testgren bara ett dygn före den fullständiga frysen. Resultatet? Det är denna punktversion som blir standardskrivbord i den kommande stabila Debian 13‑utgåvan.

    Från 6.3.5 till 6.3.6 på ett ögonblick

    I juni räknade man med Plasma 6.3.5, men när KDE‑utvecklarna överraskande släppte en sjätte – och sista – patch av 6.3‑serien blev det svårt att motivera en äldre release. Att inte ta med en redan tillgänglig, mer buggrättad version stred mot Debians kvalitetskrav, så paketet godkändes i absolut sista stund.

    Vad följer med?

    • KDE Plasma: 6.3.6
    • KDE Gear: 25.04.2
    • KDE Frameworks: 6.13

    Frysen börjar nu

    Från och med i morgon råder fullständig frys. Inga nya paket accepteras utan explicit klartecken från Release‑teamet. Därefter återstår två veckor av finslipning inför planerat släpp den 9 augusti.

    Varför inte Plasma 6.4?

    KDE har redan gått vidare till 6.4‑serien – version 6.4.3 kom häromdagen – men Debian prioriterar som alltid robust stabilitet framför senaste nytt.

    Håll ögonen öppna: om planerna ändras rapporterar vi direkt.

    KDE Plasma 6.3.6

    Släppt: 8 juli 2025
    Typ: Sista underhålls‑/buggfixversionen av 6.3‑grenen

    Teknisk bas
    • Qt 6‑ramverket
    • Wayland som standard (X11 finns kvar som fallback)

    Huvudnyheter i 6.3‑serien

    • Förfinad fraktionsskalning och förbättrad Night Light‑precision.
    • Över­arbetad ritplatta‑panel med fler profiler och tryckinställningar.
    • Touchpaden stängs av när extern mus ansluts.
    • Bluetooth‑dialogen “Para enhet” är alltid synlig.
    • Slump­genererade lösenord för hotspots.
    • Digital Clock‑widgeten visar alla händelser vid fullbokade dagar.

    Fixar & förfiningar i 6.3.6

    • Night Light‑logik och batteri‑widgeten optimerade.
    • KWin‑effekten “Slide Back” samt flera KRunner‑buggar rättade.
    • Discover visar korrekta kategorier och bevarar snabbtangenter.

    Versionshistorik

    1. 6.3.0 – 11 feb 2025: första 6.3‑släppet.
    2. 6.3.1 – 6.3.5 – mar–jun 2025: månatliga buggfixar.
    3. 6.3.6 – 8 jul 2025: sista patch innan Plasma 6.4‑grenen.
    https://linuxiac.com/debian-13-to-ship-with-kde-plasma-6-3-6-desktop-environment
  • Tankar i sommarnatten.

    När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande datorer bara för att Microsoft eller Apple slutar ge support.

    Samhället har genomgått en snabb digitalisering. Det går inte längre att leva helt analogt – vare sig man vill det eller inte. Alla förväntas ha tillgång till internet och en digital enhet, men samtidigt styr de stora teknikföretagen livslängden på våra datorer. En dator från 2010 kan i deras ögon vara ”för gammal” – trots att den fungerar utmärkt.

    För 20 år sedan kunde man gå till ett postkontor och få hjälp av personal med decennier av erfarenhet. I dag har vi visserligen längre öppettider, men ofta betydligt sämre service. Digitalisering har i många fall ersatt kompetens med slimmad bemanning och ytliga systemlösningar. Frågar man om något lite mer avancerat, får man ofta ett godtyckligt eller rent nonsensaktigt svar.

    Den här utvecklingen syns också i butiker. Besöker man någon av de stora elektronikkedjorna möts man ofta av personal som inte har någon djupare kunskap om produkterna de säljer. Det handlar sällan om att lösa kundens behov – det handlar om att kränga en ny, onödigt dyr dator för att maximera försäljningen och säljbonusar. Byte av dator blir ett hafsverk till överpris, trots att problemet ofta hade kunnat lösas genom att helt enkelt installera ett annat operativsystem.

    De allra flesta använder sina datorer till att surfa, läsa e-post och betala räkningar. För sådana behov fungerar Linux utmärkt – och i många fall bättre än ett gammalt Windows som knappt uppdateras. Att installera Linux kan ge en gammal dator flera år till i livslängd.

    Jag har under flera års tid tagit hand om datorer som andra kallat för ”skrot”. Själv använder jag en HP ZBook med en 6:e generationens Intel i7-processor och 32 GB RAM. Enligt Microsoft är den ”för gammal” för Windows 11 – men den kör Ubuntu hur bra som helst.

    ZBook är ingen lågprislaptop, det är en arbetsstation som från början såldes till CAD-ingenjörer och andra proffs. Att skrota en sådan maskin bara för att den passerat ett visst åldersstreck är som att skrota en lågmilad Mercedes-Benz 600 från 1981 – bara för att den inte har Apple CarPlay.

    Under åren har jag även räddat ett antal iMac-datorer där jag installerat Ubuntu. Dessa används i dag av personer som lever på sjukersättning, eller som garagedatorer. För den som inte vet det: iMac har utmärkt ljud och fantastiskt bra skärmar – även modeller som är 15 år gamla.

    Det är hög tid att vi omvärderar vad en ”gammal” dator egentligen är. Med rätt mjukvara kan mycket räddas – både teknik och människors ekonomi.

    Jag använder själv en äldre, uttjänt laptop som digital ”transistorradio”. Med hjälp av ChatGPT byggde jag en enkel webapp: https://radio.televinken.org.
    Där kan jag lyssna på några utvalda radiokanaler samtidigt som skärmen visar veckodag, veckonummer, datum och aktuell tid.

    Det här är ett konkret exempel på hur man kan ge nytt liv åt en dator som annars skulle ha hamnat på elektronikåtervinningen. I stället har den nu blivit ett användbart inslag i min vardag.

    Som det brukade stå i många gamla datortidningar: ”Det är bara fantasin som sätter gränserna.”
    Och med moderna verktyg som ChatGPT har det blivit enklare än någonsin att skapa egna lösningar – till och med för oss ”vanliga svenssons”. En dator som avfärdats som för gammal kan plötsligt få en ny roll i hemmet.

    End of File

  • Så installera du WordPress på Debian, Ubuntu och RHEL

    WordPress är ett av världens mest populära publiceringssystem (CMS) och stöds av ett enormt ekosystem av tredjepartsmoduler och teman. I många fall vill man testa olika tillägg och inställningar innan man inför dem på en live-webbplats – särskilt när det gäller större uppdateringar eller experimentella funktioner.

    I den här artikeln går vi igenom hur du sätter upp en egen testmiljö för WordPress, antingen:

    • på en hyrd VPS
    • eller lokalt på din dator med exempelvis VMware eller VirtualBox

    För att följa guiden behöver du först installera ett av följande Linux-baserade operativsystem:

    • RHEL eller Rocky Linux
    • Debian
    • Ubuntu

    Där RHEL nämns i texten, det omfattar även RockyLinux som är en kostnadsfri version av RHEL.

    Om du använder en VPS rekommenderas starkt att du även installerar WP-CLI, ett kommandoradsverktyg som förenklar hantering och administration av WordPress-installationer.

    Har du tillgång till din domäns DNS-inställningar, kan du även skapa subdomäner – till exempel test.dindomän.se, dev.dindomän.se eller wp-beta.dindomän.se – för att parallellt köra olika konfigurationer och miljöer.

    Den här guiden visar dig steg för steg hur du kommer igång.

    Introduktion

    • WordPress är ett kostnadsfritt CMS (Content Management System) som låter dig bygga och administrera allt från bloggar till fullfjädrade webbplatser utan att koda från grunden.
    • Apache är den mest spridda webbservern och levererar dina webbsidor (t.ex. WordPress-sidorna) till besökarna.
    • MariaDB är en öppen källkodsförgrening av MySQL och lagrar allt innehåll som skapas i WordPress – inlägg, inställningar, användare m.m.
    • WP-CLI (WordPress Command Line Interface) är ett textbaserat verktyg som låter dig installera, uppdatera och administrera WordPress direkt från terminalen (t.ex. skapa användare eller uppdatera tillägg med ett enda kommando).
    1. Förutsättningar
    2. Installera LAMP-stacken
    3. Skapa WordPress-databas och användare
    4. Uppdatera systemet
    5. Ladda ned och installera WordPress
    6. Skapa virtuell Apache-värd
    7. (Tillägg) WordPress på RHEL
    8. (Tillägg) Installera WP-CLI

    Innehållsförteckning

    1. Förutsättningar

    • Debian 13 eller Ubuntu 24.04 eller RHEL 9
    • Sudo- eller root-åtkomst
    • Internetanslutning
    • (Rekommenderat) Domän pekad till servern

    2. Uppdatera systemet

    # Debian / Ubuntu
    sudo apt update -y && sudo apt upgrade -y
    
    # RHEL
    sudo dnf update -y
    

    3. Installera LAMP-stacken

    3.1 Apache

    # Debian / Ubuntu
    sudo apt install apache2 -y
    sudo systemctl start apache2
    sudo systemctl enable apache2
    
    # RHEL
    sudo dnf install httpd -y
    sudo systemctl start httpd
    sudo systemctl enable httpd
    

    3.2 MariaDB

    # Debian / Ubuntu
    sudo apt install mariadb-server -y
    
    # RHEL
    sudo dnf install mariadb-server -y
    

    Starta & aktivera (gäller alla):

    sudo systemctl start mariadb
    sudo systemctl enable mariadb

    3.3 Installera PHP

    Snabb installation av PHP 8.4

    # Debian / Ubuntu
    sudo apt update
    sudo apt install php8.4 libapache2-mod-php8.4 php8.4-fpm \
                     php8.4-mysql php8.4-xml php8.4-mbstring php8.4-curl -y
    
    # RHEL 9
    sudo dnf install epel-release -y
    sudo dnf install https://rpms.remirepo.net/enterprise/remi-release-9.rpm -y
    sudo dnf module enable php:remi-8.4 -y
    sudo dnf install php php-mysqlnd php-xml php-mbstring php-curl php-fpm -y
    

    4. Skapa WordPress-databas och användare

    sudo mysql
    
    CREATE DATABASE wpdatabase;
    CREATE USER 'wpuser'@'localhost' IDENTIFIED BY 'DittStarkaLösenord';
    GRANT ALL PRIVILEGES ON wpdatabase.* TO 'wpuser'@'localhost';
    FLUSH PRIVILEGES;
    EXIT;
    

    5. Ladda ned och installera WordPress

    Om du väljer kör WP-CLI istället, så slipper du göra detta. Se punkt 8.

    cd /var/www/html
    wget https://wordpress.org/latest.zip
    unzip latest.zip
    rm latest.zip
    chown -R www-data:www-data wordpress/
    find wordpress/ -type d -exec chmod 755 {} \;
    find wordpress/ -type f -exec chmod 644 {} \;
    
    cd wordpress
    mv wp-config-sample.php wp-config.php
    nano wp-config.php
    

    Justera:

    define( 'DB_NAME', 'wpdatabase' );
    define( 'DB_USER', 'wpuser' );
    define( 'DB_PASSWORD', 'DittStarkaLösenord' );
    
    
    wp core install \
      --url="https://din-domän.se" \
      --title="Min WordPress-sida" \
      --admin_user="admin" \
      --admin_password="starkt_lösenord" \
      --admin_email="admin@example.com"
    
    Ändra rättigheterna på filerna. 
    
    sudo chown -R www-data:www-data /var/www/html/wordpress
    sudo find . -type d -exec chmod 755 {} \;
    sudo find . -type f -exec chmod 644 {} \;

    6. Skapa virtuell Apache-värd

    # Debian / Ubuntu
    sudo nano /etc/apache2/sites-available/wordpress.conf
    
    # RHEL
    sudo nano /etc/httpd/conf.d/wordpress.conf
    

    Innehåll:

    <VirtualHost *:80>
        ServerName din-domän.se
        DocumentRoot /var/www/html/wordpress
    
        <Directory /var/www/html/wordpress>
            AllowOverride All
        </Directory>
    
        ErrorLog ${APACHE_LOG_DIR}/error.log
        CustomLog ${APACHE_LOG_DIR}/access.log combined
    </VirtualHost>
    

    Aktivera och starta om:

    # Debian / Ubuntu
    sudo a2enmod rewrite
    sudo a2ensite wordpress.conf
    sudo apachectl -t
    sudo systemctl restart apache2
    
    # RHEL
    sudo systemctl restart httpd
    

    7. (Tillägg) WordPress på RHEL – SELinux-justeringar

    Om SELinux är aktivt:

    sudo setsebool -P httpd_can_network_connect_db 1
    sudo chcon -R -t httpd_sys_rw_content_t /var/www/html/wordpress
    

    8. (Tillägg) Installera WP-CLI

    curl -O https://raw.githubusercontent.com/wp-cli/builds/gh-pages/phar/wp-cli.phar
    php wp-cli.phar --info
    chmod +x wp-cli.phar
    sudo mv wp-cli.phar /usr/local/bin/wp
    

    Testa:

    wp --info
    

    Exempel på helautomatisk installation:

    wp core install \
      --url="din-domän.se" \
      --title="Min WP-sajt" \
      --admin_user="admin" \
      --admin_password="lösen" \
      --admin_email="mail@example.com"
    

    Klar!

    Besök http://din-domän.se (eller serverns IP-adress) för att slutföra det grafiska installationsformuläret och börja använda WordPress.

    Om du gör detta i en virtuell maskin, anger du i stället den virtuella maskinens IP-adress i webbläsaren. Se till att köra den virtuella maskinen i bryggat nätverksläge (bridged mode), så att den hamnar i samma nätverk som din dator. På så sätt kan du även testa webbplatsen från andra enheter, till exempel mobiltelefoner, så länge de är anslutna till samma Wi-Fi-nätverk.

    Du kan antingen göra detta i en virtuell maskin på din egen dator med VMware eller VirtualBox, eller köpa en VPS.

    VPS kan t.ex hyras hos Spacedump IT AB

  • Armbian 25.5 släppt – Stöd för fler SBC-enheter och förbättrad prestanda

    Armbian 25.5 är en ny version som förbättrar både prestanda, säkerhet och hårdvarukompatibilitet för flera ARM-baserade single-board-datorer (SBC). Den lanserades tre månader efter Armbian 25.2 och inkluderar nu stöd för nya enheter som Banana Pi M2+, BeagleBone AI-64, BeaglePlay, TI SK-AM69, Mediatek Genio-serien, Radxa NIO 12L, Qualcomm Robotics RB5, Radxa Cubie A5E, SMART AM40 och PocketBeagle2.

    En annan stor nyhet är att Armbian 25.5 lägger till stöd för Linux-kärnan 6.14 för Rockchip64-enheter, samt möjligheten att använda konfigurerbara patchar för att bygga rena mainline-kärnor.

    Denna version förbättrar också systemstarten och stödet för periferiutrustning genom att uppdatera U-Boot och firmware. HDMI- och ljudstödet har förbättrats för Rockchip RK3588-enheter som Rock 5B och Youyeetoo R1. Dessutom har EFI-partition och Btrfs-subvolymer förbättrats för en mer flexibel systemlayout och start.

    Armbian 25.5 innehåller även fixar för boot-script och förenklad loggning för smidigare provisionering och felsökning. Wi-Fi-setupen har förbättrats, likaså dynamisk overlay-synlighet och hantering av BSP-byten för ett renare arbetsflöde. Dessutom har det blivit enklare att använda seriell konsol.

    En annan intressant funktion är att Armbian 25.5 uppdaterar sitt applikationsbibliotek, vilket gör det möjligt att installera populära självhousade applikationer direkt via armbian-config. Bland dessa finns bland annat Home Assistant, Stirling PDF, Navidrome, Grafana, NetData och Immich.

    I denna releasecykel har Armbian också vunnit 2025 års NetBox Hero Awards, vilket hedrar projektets engagemang för innovation, automatisering och transparens inom infrastruktur.

    För att ta del av alla nyheter och ladda ner Armbian 25.5, kan du besöka den officiella webbplatsen, där du hittar versioner för ett stort antal ARM-enheter, inklusive de flesta Raspberry Pi-modellerna.

    Nyheter i Armbian v25.5

    • Utökad kortstöd: Stöd för flera nya och uppdaterade enheter, som TI SK-AM69, Banana Pi M2+, BeagleBone AI-64, BeaglePlay, och PocketBeagle2.
    • Uppströms firmwareintegration: Bättre ljud- och HDMI-stöd för Rockchip-enheter (t.ex. Rock 5B och Youyeetoo R1).
    • Kerneluppgraderingar: Linux kernel 6.14 (edge branch) för Rockchip64-enheter, förbättrad prestanda och periferistöd.
    • Filsystem- och startförbättringar: Förbättringar för EFI-partition och BTRFS undervolymer.
    • Stabilitets- och kvalitetsförbättringar: Fixar för startskript, förbättrad serial console-stöd och förenklad loggning.
    • armbian-config: Förbättrad användargränssnitt och verktyg för att hantera självhostade applikationer (t.ex. Home Assistant, Grafana), Wi-Fi-stöd och nätverkskonfiguration.
    • NetBox Hero Award 2025: Armbian tilldelades detta pris för sitt innovativa arbete med automation och öppen infrastruktur.

    Läs mer om NetBox Hero Award 2025

  • Armbian 24.8

    Armbian är en populär Linux-distribution som är skräddarsydd för ARM-baserade enheter, såsom single-board-datorer liknande Raspberry Pi, men med ett fokus på mer tekniskt avancerade funktioner och stöd. Distributionen bygger på de robusta grunderna av Debian och Ubuntu och är utformad för att erbjuda en lätt, flexibel och högpresterande operativsystemlösning för ett brett spektrum av ARM-hårdvara.

    Den senaste uppdateringen av denna distribution, Armbian 24.8, har nyligen lanserats och bär kodnamnet Yelt. Denna version markerar en signifikant utveckling jämfört med sin föregångare, Armbian 24.5, som släpptes för tre månader sedan. Armbian 24.8 innehåller en rad spännande förbättringar och tillägg som gör den ännu mer attraktiv för både nya och befintliga användare.

    En av de mest noterbara uppgraderingarna i Armbian 24.8 är introduktionen av stöd för Linux Kernel 6.10, vilket innebär förbättrad prestanda, säkerhet och kompatibilitet med ett ännu bredare utbud av hårdvara. Dessutom har denna version förbättrad stabilitet för RK3588-hårdvara tack vare uppdateringar i bootloader, vilket är avgörande för att säkerställa en smidig och pålitlig drift.

    Vidare erbjuder Armbian 24.8 förbättrad grafikprestanda med stöd för 4K60p videoacceleration, vilket är särskilt användbart för de som använder KDE Plasma och GNOME som skrivbordsmiljöer. Denna uppdatering ger också fullt stöd för BigTreeTech CB1 IO-kortet, vilket är en viktig komponent för dem som är engagerade i 3D-skrivarprojekt.

    Ny support har lagts till för flera ARM-brädor, inklusive Libre Alta och Solitude, Radxa E25, Rock 5C, samt Banana Pi F3, vilket breddar de möjliga användningsområdena för Armbian ytterligare. Dessutom har 3D-acceleration nu introducerats på Debian-baserade Armbian-installationer, och stödet för ThinkPad X13s har förbättrats, vilket speglar distributionens fortsatta engagemang för att stödja en variation av plattformar.

    I denna version har Armbian också utvidgat sin långtidssupport (LTS) för att inkludera enheter som Odroid C1, NanoPi NEO, Banana Pi BPI-M1, ClearFog, Helios64 och TinkerBoard. Detta visar ett åtagande att ge långsiktig stabilitet och support till en kärngrupp av enheter, vilket är av stort värde för användare som är beroende av dessa plattformar för sina projekt och applikationer.

    För användare som föredrar mer fulländade skrivbordsmiljöer har Armbian 24.8 infört officiellt stöd för skrivbordsmiljöer som GNOME, Xfce, Cinnamon och KDE Plasma. Detta ger en mer anpassningsbar och användarvänlig upplevelse direkt ur lådan.

    Avslutningsvis har Armbian-utvecklingsteamet gjort betydande framsteg när det gäller att rensa upp och effektivisera kodbasen, vilket har lett till en smalare och effektivare distribution. Äldre enheter har fasats ut för att fokusera resurserna på enheter som stöds på huvudlinjen, och det experimentella stödet för Ubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat) testas nu i dess slutliga fas. För de som är intresserade av att prova eller uppgradera till denna senaste version, är den detaljerade ändringsloggen och nedladdningsalternativen tillgängliga på Armbians officiella webbplats.

    Webplats

    Cred till

  • Debian 12.7 ”Bookworm” lanserad med omfattande uppdateringar

    Den senaste uppdateringen av Debian GNU/Linux, version 12.7 ”Bookworm”, har nu officiellt släppts. Denna nya version kommer bara två månader efter föregångaren Debian 12.6 och markerar den sjätte punktreleasen i serien. Eftersom version 12.3 aldrig släpptes, betecknas denna release som den sjätte i ordningen. En nyckelfunktion i Debian 12.7 är att den drivs av Linux 6.1 LTS-kärnan, som stöds fram till december 2026, vilket garanterar långsiktig stabilitet och säkerhet för användarna.

    I denna uppdatering finns totalt 55 säkerhetsuppdateringar och 51 buggfixar som syftar till att förbättra systemets stabilitet och säkerhet. Dessa uppdateringar sträcker sig över många av de paket som ingår i distributionen, med detaljerad information tillgänglig på projektets officiella utgivningssida.

    För användare som planerar att installera Debian på ny hårdvara erbjuder Debian 12.7 en aktuell installationsmedia som minskar behovet av omfattande nedladdningar av uppdateringar efter installationen. Detta är en välkommen förbättring som förenklar initiala installationer och underhållsuppdateringar.

    Installationsavbildningar av Debian 12.7 är tillgängliga för en rad olika hårdvaruarkitekturer, inklusive 64-bitars (amd64), 32-bitars (i386), PowerPC 64-bitars Little Endian (ppc64el), IBM System z (s390x), MIPS 64-bitars Little Endian (mips64el), MIPS 32-bitars Little Endian (mipsel), MIPS, Armel, ARMhf och AArch64 (arm64). Detta breda stöd understryker Debians åtagande att vara tillgänglig på en mångfald av plattformar.

    Uppdaterad Debian 12; 12.7 utgiven

    Samtidigt har Debian-projektet också släppt en uppdatering till Debian 11.11 ”Bullseye”, som inkluderar 50 buggfixar och 27 säkerhetsuppdateringar. Denna release fortsätter att stödja den tidigare stabila grenen av Debian med nödvändiga förbättringar för befintliga användare.

    Användare som för närvarande kör äldre versioner av Debian rekommenderas att uppdatera sina system för att dra nytta av de senaste förbättringarna. Detta kan göras genom terminalkommandon eller med grafiska pakethanterare som Synaptic Package Manager.

    sudo apt update && sudo apt full-upgrade

    För mer information om nedladdningar och specifikationer av Debian 12.7 och Debian 11.11 ”Bullseye”, besök Debians officiella webbplats.

    Här kan Debian 12.7 laddas ner

    https://wiki.linux.se/index.php/Debian#Debian_12.7

  • Vanilla OS 2 ”Orchid”: En Ny Era för Debian-baserade System

    Linux nu med vanilj smak.

    Bakgrund och Historik
    Vanilla OS, känt för sitt åtagande att leverera en ’ren’ användarupplevelse genom att erbjuda en oförändrad GNOME-skrivbordsmiljö, har nyligen lanserat sin senaste version, Vanilla OS 2 ”Orchid”. Sedan dess första introduktion har operativsystemet strävat efter att kombinera enkelhet med funktionalitet, vilket tilltalar en bred användarbas från teknikentusiaster till professionella utvecklare. Med ursprung från Debian och tidigare versioner baserade på Ubuntu, markerar den nya versionen en betydande skift i dess utveckling genom att införa en hybrid Debian-bas, vilket syftar till att optimera både systemets stabilitet och flexibilitet.

    Nya Funktioner och Förbättringar
    Vanilla OS 2 ”Orchid” representerar mer än ett år av intensiv utveckling och innovation. Den nya versionen är helt omprogrammerad med OCI (Open Container Initiative)-bilder och drivs av den senaste Linux kärna 6.9. Detta inkluderar en uppgradering till GNOME 46, vilket erbjuder en uppdaterad och ren skrivbordsmiljö. En av de mest framträdande egenskaperna i denna uppdatering är införandet av Vib-moduler och en hybrid Debian-bas, vilket möjliggör en mer modulariserad och anpassningsbar hantering av systempaket.

    Ett annat signifikant tillägg är implementeringen av LVM (Logical Volume Management), vilket effektiviserar hanteringen av diskutrymme. PolKit-policyer har också förbättrats för att säkerställa säkrare privilegierade operationer. Operativsystemet introducerar vidare avancerade funktioner som stöd för atomtransaktioner och förmågan att generera lokala bilder med ytterligare paket. Detta kompletteras av nya verktyg för systemåterställning och säkerhetskopiering, vilket ytterligare stärker systemets robusthet och användarvänlighet.

    Utökad Funktionalitet och Användarupplevelse
    Vanilla OS 2 ”Orchid” tar användarupplevelsen till nästa nivå genom att stödja installation av både DEB- och APK-paket via Sideload-verktyget, vilket öppnar dörrarna för en bredare array av applikationer och verktyg. Systemet har också integrerat stöd för Android-applikationer genom Waydroid, kopplat till F-Droid, vilket tillåter en sömlös körning av mobila applikationer. För administratörer och avancerade användare introducerar den nya versionen verktyg för att replikera miljökonfigurationer och genomföra systemintegritetskontroller under uppstart.

    Slutord och Tillgänglighet
    Med sin grund i noggrann planering och användarfokus, lovar Vanilla OS 2 ”Orchid” att leverera en out-of-the-box-upplevelse som uppfyller behoven hos ett brett spektrum av användare, från vardagliga uppgifter till mer krävande professionella applikationer. Det nya operativsystemet är tillgängligt för nedladdning från dess officiella webbplats, där intresserade användare också kan hitta utförlig information om alla nya funktioner och förbättringar som introducerats i denna banbrytande version. Med Vanilla OS 2 ”Orchid” är framtiden för Debian-baserade operativsystem här, och den är ljusare än någonsin.

    Kan laddas ner här :

    https://vanillaos.org/download

  • Sammanfattning av Nyheterna i Debian 12.6

    Debian 12.6, även känd som ”Bookworm,” introducerar flera uppdateringar och nya funktioner för att förbättra prestanda, säkerhet och användbarhet. Viktiga uppdateringar inkluderar nya versioner av program som Firefox 102.12esr, Thunderbird 102.9 och LibreOffice 7.4.5. Säkerhetsuppdateringar och buggfixar har implementerats för att stärka systemets stabilitet och skydda mot sårbarheter. MATE-skrivbordsmiljön har uppdaterats till version 1.26, med förbättringar som Wayland-stöd och nya funktioner i filhanteraren Caja. Dessutom har Debian 12 fortsatt stöd för många olika arkitekturer, vilket säkerställer bred hårdvarukompatibilitet.

    Viktiga Förändringar och Nyheter

    Säkerhetsfixar:

    • En stor del av uppdateringen fokuserar på att åtgärda säkerhetsproblem. Dessa inkluderar bland annat fixar för fjärrkodkörningsproblem i bluez, minnesläckor i curl, och flera CVE-relaterade problem i clamav, emacs, och openssl.

    Felrättningar:

    • Många paket har fått viktiga felrättningar. Exempelvis har amavisd-new uppdaterats för att hantera flera boundary-parametrar med motstridiga värden, medan bash och chkrootkit har byggts om för att åtgärda föråldrade Built-Using-problem.

    Nya Upstream-Versioner:

    • Vissa paket har uppdaterats till nya upstream-versioner för att inkludera de senaste förbättringarna och fixarna. Bland dessa finns dpdk, flatpak, linux, nvidia-graphics-drivers, och qemu.

    Förbättrad Kompatibilitet:

    • Uppdateringar har gjorts för att säkerställa kompatibilitet med nyare versioner av andra programvaror och systemkomponenter. Exempelvis har freetype fått uppdateringar för att åtgärda funktionskontrollproblem, och fpga-icestorm har återställt kompatibilitet med yosys.

    Debian Installer:

    • Installationsprogrammet har uppdaterats för att inkludera alla rättningar som ingår i denna punktutgåva, vilket gör det enklare att installera det uppdaterade systemet direkt från nya installationsmedier.

    Borttagna Paket:

    • Vissa paket har tagits bort på grund av säkerhetsproblem eller inkompatibiliteter med Bookworms versioner av andra komponenter. Exempelvis har phppgadmin och spip tagits bort på grund av säkerhetsproblem och inkompatibilitet med nuvarande PostgreSQL- och PHP-versioner.

    Här är tabellen med förändringarna i Debian 12.6:

    Felkorrigeringar och Förbättringar

    PaketOrsak
    aideÅtgärdar samtidig läsning av utökade attribut
    amavisd-newHanterar flera boundary-parametrar med motstridiga värden [CVE-2024-28054]; åtgärdar kapplöpningsvillkor i postinst
    archlinux-keyringByter till förbyggda nyckelringar; synkroniserar med upstream
    base-filesUppdaterar för 12.6 punktutgåvan
    bashByggs om för att åtgärda föråldrad Built-Using
    bioawkInaktiverar parallella byggen för att undvika slumpmässiga fel
    bluezÅtgärdar problem med fjärrkodkörning [CVE-2023-27349 CVE-2023-50229 CVE-2023-50230]
    cdoInaktiverar hirlam-tillägg för att undvika problem med ICON-datafiler
    chkrootkitByggs om för att åtgärda föråldrad Built-Using
    cjsonÅtgärdar saknade NULL-kontroller [CVE-2023-50471 CVE-2023-50472]
    clamavNy upstream stabil utgåva; åtgärdar potentiell heap overflow [CVE-2024-20290], potentiell kommandoinjektion [CVE-2024-20328]
    cloud-initDeklarerar konflikter/ersättningar på versionerat paket som införts för bullseye
    comitupSäkerställer att tjänsten inte är avmaskad vid installation
    cpuTillhandahåller exakt en definition av globalLdap i LDAP-plugin
    crmshSkapar loggmapp och fil vid installation
    crowdsec-custom-bouncerByggs om för att åtgärda föråldrad Built-Using
    crowdsec-firewall-bouncerByggs om mot golang-github-google-nftables version med fixad little-endian arkitekturstöd
    curlBehåller inte standardprotokoll när de är avmarkerade [CVE-2024-2004]; åtgärdar minnesläcka [CVE-2024-2398]
    darByggs om för att åtgärda föråldrad Built-Using
    dcmtkRensar upp ordentligt vid borttagning
    debian-installerÖkar Linux kernel ABI till 6.1.0-22; byggs om mot föreslagna uppdateringar
    debian-installer-netboot-imagesByggs om mot föreslagna uppdateringar
    debvmdebvm-create: installerar login; bin/debvm-waitssh: gör –timeout=N fungerar; bin/debvm-run: tillåter körning i miljöer utan TERM inställt; åtgärdar resolv.conf i stretch
    dhcpcd5privsep: Tillåter nollängdsmeddelanden; åtgärdar att servern inte startas om korrekt under uppgraderingar
    distro-info-dataDeklarerar avsikter för bullseye/bookworm; fixar tidigare data; lägger till Ubuntu 24.10
    djangorestframeworkÅterställer saknade statiska filer
    dm-writeboostÅtgärdar byggfel med 6.9 kernel och backports
    dns-root-dataUppdaterar rottips; uppdaterar utgången säkerhetsinformation
    dpdkNy upstream stabil utgåva
    ebook-speakerStöder användarnamn över 8 tecken vid uppräkning av grupper
    emacsSäkerhetsfixar [CVE-2024-30202 CVE-2024-30203 CVE-2024-30204 CVE-2024-30205]; ersätter utgången package-keyring.gpg med en aktuell version
    extrepo-dataUppdaterar information om arkiv
    flatpakNy upstream stabil utgåva
    fpga-icestormÅterställer kompatibilitet med yosys
    freetypeInaktiverar COLRv1-stöd, vilket oavsiktligt aktiverades av upstream; åtgärdar funktionskontroll vid anrop till get_colr_glyph_paint()
    galera-4Ny upstream buggfix utgåva; uppdaterar upstream release signing key; förhindrar datumrelaterade testfel
    gdk-pixbufANI: Avvisar filer med flera anih-chunks [CVE-2022-48622]; ANI: Avvisar filer med flera INAM- eller IART-chunks; ANI: Validerar anih-chunkstorlek
    glewlwydÅtgärdar potentiell buffertöverskridning under FIDO2-autentisering [CVE-2023-49208]; åtgärdar öppen omdirigering via redirect_uri [CVE-2024-25715]
    glib2.0Åtgärdar en (sällsynt) minnesläcka
    glibcÅterställer fixen att alltid kalla destruktörer i omvänd konstruktionsordning på grund av oförutsedda applikationskompatibilitetsproblem; åtgärdar en DTV-korruption på grund av återanvändning av en TLS-modul-ID efter dlclose med oanvänd TLS
    gnutls28Åtgärdar certtool-krasch vid verifiering av en certifikatkedja med mer än 16 certifikat [CVE-2024-28835]; åtgärdar sidokanal i den deterministiska ECDSA [CVE-2024-28834]; åtgärdar en minnesläcka; åtgärdar två segmenteringsfel
    golang-github-containers-storageByggs om för att åtgärda föråldrad Built-Using
    golang-github-google-nftablesÅtgärdar AddSet()-funktion på little-endian-arkitekturer
    golang-github-openshift-imagebuilderByggs om för att åtgärda föråldrad Built-Using
    gosuByggs om för att åtgärda föråldrad Built-Using
    gpasteÅtgärdar konflikt med äldre libpgpaste6
    grossÅtgärdar stackbaserad buffertöverskridning [CVE-2023-52159]
    hovercraftBeroende på python3-setuptools
    icinga2Åtgärdar segmenteringsfel på ppc64el
    igtf-policy-bundleAdresserar CAB Forum S/MIME-policyändring; tillämpar ackumulerade uppdateringar på betrodda ankare
    intel-microcodeSäkerhetsåtgärder [CVE-2023-22655 CVE-2023-28746 CVE-2023-38575 CVE-2023-39368 CVE-2023-43490]; mildrar för INTEL-SA-01051 [CVE-2023-45733], INTEL-SA-01052 [CVE-2023-46103], INTEL-SA-01036 [CVE-2023-45745, CVE-2023-47855] och ospecificerade funktionsproblem på olika Intel-processorer
    joseÅtgärdar potentiellt tjänsteavbrottsproblem [CVE-2023-50967]
    json-smartÅtgärdar överdriven rekursion som leder till stackoverflow [CVE-2023-1370]; åtgärdar tjänsteavbrott via utformad förfrågan [CVE-2021-31684]
    kioÅtgärdar filförlust och potentiella låsningsproblem på CIFS
    lacmeÅtgärdar valideringslogik efter utfärdande
    libapache2-mod-auth-openidcÅtgärdar saknad inmatningsvalidering som leder till DoS [CVE-2024-24814]
    libesmtpBryter och ersätter äldre biblioteksversioner
    libimage-imlib2-perlÅtgärdar paketbyggnad
    libjwtÅtgärdar timing side channel-attack [CVE-2024-25189]
    libkf5ksieveFörhindrar läckage av lösenord i serverloggar
    libmail-dkim-perlLägg till beroende på libgetopt-long-descriptive-perl
    libpodHanterar borttagna behållare korrekt
    libreofficeÅtgärdar skapande av säkerhetskopior för filer på monterade samba-enheter; tar inte bort libforuilo.so i -core-nogui
    libseccompLägg till stöd för systemanrop upp till Linux 6.7
    libtommathÅtgärdar heltalsöverflöd [CVE-2023-36328]
    libtoolKonflikterar med lib

    Säkerhetsuppdateringar

    Se

    https://www.debian.org/News/2024/20240629

    Borttagna Paket

    Följande paket har tagits bort på grund av externa omständigheter:

    PaketOrsak
    phppgadminSäkerhetsproblem; inkompatibel med Bookworms PostgreSQL-version
    pytest-salt-factoriesEndast behövd för salt, som inte ingår i Bookworm
    ruby-arelFöråldrat, integrerat i ruby-activerecord, inkompatibelt med ruby-activerecord 6.1.x
    spipInkompatibel med Bookworms PHP-version
    vasttrafik-cliAPI återkallat

    Debianinstalleraren

    Installeraren har uppdaterats för att inkludera alla rättningar som införts i den stabila utgåvan med denna punktutgåva.

    URL:er

    För fullständig lista över paket som förändrats i denna revision, besök:

    https://deb.debian.org/debian/dists/bookworm/ChangeLog

    Aktuell stabil utgåva:

    https://deb.debian.org/debian/dists/stable

    Föreslagna uppdateringar till den stabila utgåvan:

    https://deb.debian.org/debian/dists/proposed-updates

    Information om den stabila utgåvan (versionsfakta, kända problem osv.):

    https://www.debian.org/releases/stable

    Säkerhetsbulletiner och information:

    https://www.debian.org/security

    Ladda hem Debian 12.6

    Länkar finns i vår Wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/Debian

  • Debian 10 når end of life 30 Juni

    Slutet närmar sig för Debian 10, användare uppmanas att uppgradera

    Debian 10 (Buster) når sin slutpunkt den 30 juni 2024. För att få fortsatt stöd och uppdateringar behöver användare uppgradera till Debian 11 (Bullseye). Debian Long Term Support (LTS)-teamet har officiellt meddelat att stödet för Debian 10, kodnamn ”Buster”, avslutas den 30 juni 2024.

    Debian 10 lanserades den 6 juli 2019 och har fått nästan fem års kontinuerliga uppdateringar och säkerhetsfixar, vilket är den normala supportperioden för Debians stabila versioner.

    Med Debian 10 snart ur bruk, uppmanas användare att börja migrera till Debian 11 (Bullseye) om de inte redan har gjort det. Efter juni kommer inga fler säkerhetsuppdateringar att ges för Buster-versionen.

    Debian 11, som är projektets nuvarande ”oldstable”-version och lanserades den 14 augusti 2021, kommer att påbörja sin LTS-fas den 14 augusti 2024, när de vanliga säkerhetsuppdateringarna upphör.

    För dem som är nya inom Debian, är det värt att nämna att stabila versioner får tre års regelbundet stöd plus två års LTS, vilket totalt ger en femårig livscykel. Debian 11 (Bullseye) kommer att få säkerhetsuppdateringar fram till den 31 augusti 2026.

    Vad händer sedan? Det finns en möjlighet att förlänga livslängden för Debian-versioner som nått slutet av sin livscykel med ytterligare fem år genom Extended Long Term Support (ELTS)-programmet. Detta program erbjuder dock endast ett begränsat antal paket säkerhetsuppdateringar.

    Det är viktigt att förstå att ELTS är en betaltjänst som erbjuds av tredje parter och inte är en del av Debian-projektet, så Debians egna resurser används inte.

    Om du fortfarande använder Debian 10 och vill uppgradera till Debian 11 är det enkelt! Följ de två guiderna nedan för en smidig övergång. När du har uppgraderat till Debian 11 Bullseye kan du sedan uppgradera till den senaste stabila versionen, Debian 12 Bookworm.

    Det är viktigt att notera att du inte kan uppgradera direkt från Debian 10 till Debian 12. Först måste du uppgradera till Debian 11 och därefter till Debian 12.

    https://linuxiac.com/upgrade-debian-10-buster-to-debian-11-bullseye

    https://linuxiac.com/how-to-upgrade-to-debian-12-from-debian-11

    För mer information om Debian 10:s slut på livscykeln, besök det officiella meddelandet. För en djupare introduktion till Debian, rekommenderar vi att läsa vår detaljerade artikel om ämnet.

    https://www.debian.org

    Här kan du ladda ner debian

    https://wiki.linux.se/index.php/Debian

  • Debian 13 får automatisk rensning av /tmp

    /tmp är en temporär katalog i Unix-baserade system där applikationer och användare kan lagra tillfälliga filer. Filinnehållet raderas vanligtvis vid omstart eller efter en viss tid. Den används ofta för att hantera mellanfiler, cachedata och andra kortvariga data.

    Debian 13 introducerar tmpfs för /tmp och tidsstyrd rensning för /var/tmp, vilket speglar standardpraxis i den kommande Trixie-versionen. För att följa de moderna standarderna som andra Linux-distributioner använder och förbättra systemets renlighet och effektivitet, kommer Debians nästa version, 13 (Trixie), att ändra hur temporära filer hanteras. Förändringarna rör främst katalogerna ”/tmp” och ”/var/tmp.”

    Tidigare har Debians hantering av ”/var/tmp” med systemd inte inkluderat automatisk rensning, till skillnad från många andra distributioner. Efter diskussioner inom Debians utvecklingsgemenskap har man nu enats om att införa modernare standardinställningar som liknar andra Linux-distributioner.

    Specifikt innebär dessa förändringar att ”/tmp” kommer att lagras som ett temporärt filsystem (tmpfs), och att en automatiserad rensningsprocess införs för ”/var/tmp.”

    Genom att använda tmpfs för ”/tmp” kommer denna katalog att lagras i RAM, vilket snabbar upp åtkomsten till temporära filer och minskar slitaget på den permanenta lagringen. Detta är en vanligt använd konfiguration i Linux-världen, uppskattad för sina prestandafördelar, särskilt i miljöer där temporära data ofta behöver åtkomst.

    För ”/var/tmp” kommer Debian 13 att införa en tidsstyrd systemd-tjänst som automatiskt tar bort filer äldre än 30 dagar. Samtidigt kommer katalogen ”/tmp,” som används mer frekvent, att få en kortare behållningstid där filer äldre än tio dagar tas bort automatiskt i nya installationer.

    Dessa inställningar hanteras via systemd, som använder konfigurationen ”tmpfiles.d” för periodisk rensning.

    För de användare och systemadministratörer som vill behålla den gamla beteenden är det enkelt att ändra tillbaka. Man kan justera inställningarna genom att maskera systemd-enheter eller ändra konfigurationsfilerna i ”/etc/tmpfiles.d/,” vilket gör övergången flexibel efter behov.

    För mer detaljerad information kan man se diskussionen på Debians utvecklingsmailinglista.

    Dessa förändringar är planerade att genomföras i den kommande Debian 13 (Trixie)-versionen, som förväntas släppas runt mitten av 2025, även om ett exakt releasedatum ännu inte är fastställt.

    Artikel ovan bygger på innehåll ifrån

    https://linuxiac.com/debian-13-moves-to-tmpfs-for-tmp-directory

  • Kompilera PHP 8.3 för Ubuntu och Fedora: En Guide

    Introduktion

    Att kompilera PHP 8.3 från källkod är en uppgift som kräver särskild uppmärksamhet och kunskap, men det ger avancerade användare och utvecklare möjlighet att skräddarsy sin PHP-installation. Denna guide täcker stegen för att kompilera PHP 8.3 både på Ubuntu och Fedora-system.

    Förberedelser

    Steg 1: Installera Nödvändiga Beroenden

    För Ubuntu:

    sudo apt install build-essential libxml2-dev libssl-dev libcurl4-openssl-dev libjpeg-dev libpng-dev libonig-dev libsqlite3-dev libpq-dev libreadline-dev libzip-dev libfreetype6-dev

    För Fedora:

    sudo dnf install @development-tools libxml2-devel openssl-devel libcurl-devel libjpeg-devel libpng-devel oniguruma-devel libsqlite3x-devel postgresql-devel readline-devel libzip-devel freetype-devel

    Dessa kommandon installerar de nödvändiga verktygen och biblioteken för PHP-kompilering.

    Ladda Ner PHP Källkod

    Steg 2: Ladda Ner Senaste PHP 8.3 Källkoden

    Använd wget eller curl för att ladda ner PHP 8.3 källkod:

    wget https://www.php.net/distributions/php-8.3.0.tar.gz

    Steg 3: Packa Upp Källkoden

    Packa upp arkivet med:

    tar -xvf php-8.3.0.tar.gz

    Kompilering

    Steg 4: Konfigurera Byggprocessen

    Byt till PHP-källkodskatalogen:

    cd php-8.3.0

    Konfigurera byggprocessen. Ett exempel på konfiguration:

    ./configure --prefix=/usr/local/php --with-openssl --with-zlib --enable-mbstring --with-curl --with-pdo-mysql --with-jpeg --with-freetype

    Anpassa detta efter dina behov.

    Steg 5: Bygg och Installera

    Att kompilera php är lätt.

    Kör:

    make

    Följt av:

    sudo make install

    Efter Installationen

    Steg 6: Verifiera Installationen

    För att verifiera installationen:

    /usr/local/php/bin/php -v

    Steg 7: Konfigurera PHP.ini

    Skapa och anpassa din php.ini-fil:

    cp php.ini-production /usr/local/php/lib/php.ini

    Redigera sedan php.ini enligt dina krav.

    Slutsats

    Kompilering av PHP från källkod på både Ubuntu och Fedora ger dig flexibilitet och full kontroll över din PHP-installation. Detta är särskilt användbart för dem som behöver specifika konfigurationer eller vill dra nytta av de senaste funktionerna i PHP. Regelbundna uppdateringar och noggrann hantering av säkerhetsinställningar är nödvändiga för att upprätthålla ett pålitligt och säkert system.

  • Montera GPT disk ifrån terminalen i Linux

    Ibland vill man komma åt innehållet på en hårddisk som är i  GPT format  med Live CD / Live USB. Filmen ovan visar hur man montera en GPT disk  med Debian 6.0 XFCE

    Här följer det kommando som används i filmen , text inom /* */ är kommentarer och skall ej användas.

    sudo -s /* Bli root */
    fdisk -l /* Visa vilka diskar som finns och partitioner . Som ni se vid 0:42 , så visas bara hela disken som enda stor GPT partition */
    apt-get install parted /* Vid : 1.51 , Installera programmet parted från nätet */

     parted -l /* Lista vilka partioner som finns . Trycker Ctrl+C för att komma ur programmet. */

    mkdir /disk /* Skapar två bibliotek ifrån roten som hetter disk och disk2 */
    mount -t auto /dev/sda1 /disk /* 1.29  Montera partion 1 till /disk */
    df -h  /* Visa vilka diskar som finns monterade. Längst ner i lista så ser nu att /disk och /disk2 är monterade */

     

  • Disk partitioning guide for Linux Mint Debian

    Linux Mint Debian är den senaste versionen av Linux Mint. Till skillnad från andra versioner av Mint, det är inte baserad på Ubuntu, utan snarare på Debian Testing, och kommer med ett helt nytt installationsprogram. Och till skillnad från Ubuntu-baserade versioner, har installationsprogrammet inte en automatisk funktion diskpartitionering – det kräver manuell diskpartitionering med GParted.

    Den här guiden ger en detaljerad guide om hur du partitionerar en enda skiva för att installera Linux Mint Debian och börjar vid steget där skivan upptäcktes. De tre steg innan detta, företrädare för språkval, inställningar tidszon och tangentbordslayout urval har utelämnats.

    Diskpartitionering guide för Linux Mint Debian

Etikett: Debian

  • Så kollar du hur hårddisken mår i Linux.

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens…

  • LibreOffice 25.8 är här – snabbare, smartare och med stöd för PDF 2.0

    LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw. Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version.…

  • Linux på gamla datorer

    Allt fler väljer att damma av sina gamla datorer i stället för att köpa nytt. Med Linux kan även en maskin från 00-talet få nytt liv – men hur gammal är egentligen ”för gammal”? Svaret beror på vilken hårdvara du har och vad du vill använda datorn till. Så bra funkar Linux på gamla datorer…

  • Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag

    Grml 2025.08 släppt – firar Debians 32-årsdag Den populära systemadministratörsdistributionen Grml är nu ute i en ny version, 2025.08, och släpps lagom till att Debian fyller 32 år. Bygger på Debian 13 och Linux 6.12 LTSDen nya versionen bygger på Debian 13 ”Trixie” och körs med den långtidssupportade Linux 6.12 LTS-kärnan, vilket innebär både modernare…

  • RefreshOS 2.5 – Elegant Debian-derivat som bara snubblar på uppstartstiden

    Linuxvärlden är full av distributioner som lovar enkelhet, fart och stabilitet. Men det är inte ofta en ny version får dig att le redan vid första mötet. RefreshOS 2.5 lyckas med just det – och det tack vare en beagel. När skrivbordet laddas för första gången möts du av en illustration av den charmiga hunden,…

  • Första intrycket av Debian 13.0 – från VMware till äldre hårdvara

    Debian är känt som en stabil och flexibel Linux-distribution, ofta använd som grund för andra populära system som Ubuntu. Med version 13.0 är det tydligt att utvecklarna fortsätter att balansera på den svåra linjen mellan kraftfullt och lättillgängligt. Jag har testat den både i en virtuell miljö på toppmodern hårdvara och på en äldre laptop…

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar. En förändring med många ansikten Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är…

  • NetworkManager 1.54

    NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna. IPv4-vidarebefordran per…

  • Återbruka en gammal dator som webb-styrd internetradio

    Kortversion: I stället för att spela upp internetradio i din egen enhet låter du en gammal dator stå för ljudet – och styr den från valfri webbläsare på samma nätverk. Perfekt för uttjänta kontors-PC som redan har en okej högtalare eller är kopplade till en stereo. Jag har i en rad tidigare artiklar på linux.se…

  • GNU Linux-libre 6.16 är släppt – för dig som vill ha ett helt fritt Linux-system

    Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod. Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar”…

  • Debian 13 “Trixie” skeppas med KDE Plasma 6.3.6 – trots deadline i sista minuten

    Debian 13 släpps om ‑‑ laddar ‑‑ Plasma 6.3.6 lyckades hoppa in i Debians testgren bara ett dygn före den fullständiga frysen. Resultatet? Det är denna punktversion som blir standardskrivbord i den kommande stabila Debian 13‑utgåvan. Från 6.3.5 till 6.3.6 på ett ögonblick I juni räknade man med Plasma 6.3.5, men när KDE‑utvecklarna överraskande släppte en sjätte – och…

  • Tankar i sommarnatten.

    När folk hör ordet Linux tänker nog många fortfarande på så kallade ”datanördar” – teknikintresserade personer med ett starkt datorintresse. Det stämmer till viss del, men tiderna har förändrats. I dag upptäcker allt fler ”vanliga svenssons” Linux – inte av nyfikenhet på kommandorader, utan av ren praktisk insikt: det är orimligt att slänga fullt fungerande…

  • Så installera du WordPress på Debian, Ubuntu och RHEL

    WordPress är ett av världens mest populära publiceringssystem (CMS) och stöds av ett enormt ekosystem av tredjepartsmoduler och teman. I många fall vill man testa olika tillägg och inställningar innan man inför dem på en live-webbplats – särskilt när det gäller större uppdateringar eller experimentella funktioner. I den här artikeln går vi igenom hur du…

  • Armbian 25.5 släppt – Stöd för fler SBC-enheter och förbättrad prestanda

    Armbian 25.5 är en ny version som förbättrar både prestanda, säkerhet och hårdvarukompatibilitet för flera ARM-baserade single-board-datorer (SBC). Den lanserades tre månader efter Armbian 25.2 och inkluderar nu stöd för nya enheter som Banana Pi M2+, BeagleBone AI-64, BeaglePlay, TI SK-AM69, Mediatek Genio-serien, Radxa NIO 12L, Qualcomm Robotics RB5, Radxa Cubie A5E, SMART AM40 och…

  • Armbian 24.8

    Armbian är en populär Linux-distribution som är skräddarsydd för ARM-baserade enheter, såsom single-board-datorer liknande Raspberry Pi, men med ett fokus på mer tekniskt avancerade funktioner och stöd. Distributionen bygger på de robusta grunderna av Debian och Ubuntu och är utformad för att erbjuda en lätt, flexibel och högpresterande operativsystemlösning för ett brett spektrum av ARM-hårdvara.…

  • Debian 12.7 ”Bookworm” lanserad med omfattande uppdateringar

    Den senaste uppdateringen av Debian GNU/Linux, version 12.7 ”Bookworm”, har nu officiellt släppts. Denna nya version kommer bara två månader efter föregångaren Debian 12.6 och markerar den sjätte punktreleasen i serien. Eftersom version 12.3 aldrig släpptes, betecknas denna release som den sjätte i ordningen. En nyckelfunktion i Debian 12.7 är att den drivs av Linux…

  • Vanilla OS 2 ”Orchid”: En Ny Era för Debian-baserade System

    Bakgrund och HistorikVanilla OS, känt för sitt åtagande att leverera en ’ren’ användarupplevelse genom att erbjuda en oförändrad GNOME-skrivbordsmiljö, har nyligen lanserat sin senaste version, Vanilla OS 2 ”Orchid”. Sedan dess första introduktion har operativsystemet strävat efter att kombinera enkelhet med funktionalitet, vilket tilltalar en bred användarbas från teknikentusiaster till professionella utvecklare. Med ursprung från…

  • Sammanfattning av Nyheterna i Debian 12.6

    Debian 12.6, även känd som ”Bookworm,” introducerar flera uppdateringar och nya funktioner för att förbättra prestanda, säkerhet och användbarhet. Viktiga uppdateringar inkluderar nya versioner av program som Firefox 102.12esr, Thunderbird 102.9 och LibreOffice 7.4.5. Säkerhetsuppdateringar och buggfixar har implementerats för att stärka systemets stabilitet och skydda mot sårbarheter. MATE-skrivbordsmiljön har uppdaterats till version 1.26, med…

  • Debian 10 når end of life 30 Juni

    Slutet närmar sig för Debian 10, användare uppmanas att uppgradera Debian 10 (Buster) når sin slutpunkt den 30 juni 2024. För att få fortsatt stöd och uppdateringar behöver användare uppgradera till Debian 11 (Bullseye). Debian Long Term Support (LTS)-teamet har officiellt meddelat att stödet för Debian 10, kodnamn ”Buster”, avslutas den 30 juni 2024. Debian…

  • Debian 13 får automatisk rensning av /tmp

    Debian 13 introducerar tmpfs för /tmp och tidsstyrd rensning för /var/tmp, vilket speglar standardpraxis i den kommande Trixie-versionen. För att följa de moderna standarderna som andra Linux-distributioner använder och förbättra systemets renlighet och effektivitet, kommer Debians nästa version, 13 (Trixie), att ändra hur temporära filer hanteras. Förändringarna rör främst katalogerna ”/tmp” och ”/var/tmp.” Tidigare har…

  • Kompilera PHP 8.3 för Ubuntu och Fedora: En Guide

    Introduktion Att kompilera PHP 8.3 från källkod är en uppgift som kräver särskild uppmärksamhet och kunskap, men det ger avancerade användare och utvecklare möjlighet att skräddarsy sin PHP-installation. Denna guide täcker stegen för att kompilera PHP 8.3 både på Ubuntu och Fedora-system. Förberedelser Steg 1: Installera Nödvändiga Beroenden För Ubuntu: För Fedora: Dessa kommandon installerar…

  • Montera GPT disk ifrån terminalen i Linux

    Ibland vill man komma åt innehållet på en hårddisk som är i  GPT format  med Live CD / Live USB. Filmen ovan visar hur man montera en GPT disk  med Debian 6.0 XFCE Här följer det kommando som används i filmen , text inom /* */ är kommentarer och skall ej användas. sudo -s /*…

  • Disk partitioning guide for Linux Mint Debian

    Linux Mint Debian är den senaste versionen av Linux Mint. Till skillnad från andra versioner av Mint, det är inte baserad på Ubuntu, utan snarare på Debian Testing, och kommer med ett helt nytt installationsprogram. Och till skillnad från Ubuntu-baserade versioner, har installationsprogrammet inte en automatisk funktion diskpartitionering – det kräver manuell diskpartitionering med GParted.…