Linux-bugg kan ge root-rättigheter och container-utbrytning
En allvarlig sårbarhet i Linux-kärnans brandväggskod kan låta en vanlig lokal användare få root-rättigheter och i vissa fall bryta sig ut ur en container. Felet, CVE-2026-23111, är redan rättat i Linux-kärnan, men fungerande exploitkod finns nu offentligt dokumenterad. Administratörer bör därför uppdatera kernelpaketen och starta om berörda system snarast.

Säkerhetsforskare har publicerat en detaljerad och fungerande exploit för en allvarlig sårbarhet i Linux-kärnan. Felet gör det möjligt för en lokal användare utan administratörsrättigheter att höja sina behörigheter till root och i vissa fall bryta sig ut ur en container.

Sårbarheten har fått beteckningen CVE-2026-23111 och finns i kärnans kod för nf_tables, den moderna delen av Linux brandväggssystem som används av nftables. Felet är en så kallad use-after-free, där minne används efter att det redan har frigjorts. Den typen av buggar kan i värsta fall utnyttjas för att ta kontroll över körningen i kärnan.

Problemet åtgärdades i Linux-kärnans huvudkod den 5 februari 2026. Trots det har säkerhetsforskare nu publicerat tekniska genomgångar som visar exakt hur sårbarheten kan utnyttjas. Exodus Intelligence publicerade sin detaljerade analys den 8 juni 2026, men redan i april släppte FuzzingLabs en egen reproduktion av felet.

Enligt beskrivningarna berodde sårbarheten på ett mycket litet programmeringsfel: en felvänd kontroll i nf_tables. Den färdiga korrigeringen i upstream-kärnan bestod i praktiken av en enda rad kod.

Ubuntu klassar sårbarheten som CVSS 7.8, vilket motsvarar hög allvarlighetsgrad.

Kräver lokal åtkomst

Sårbarheten kan inte utnyttjas direkt över nätet. En angripare måste redan ha någon form av lokal åtkomst till systemet, till exempel genom ett kapat användarkonto, ett sårbart programkonto eller en komprometterad container.

Det som gör buggen särskilt farlig är kombinationen av nf_tables och unprivileged user namespaces. User namespaces är en Linux-funktion som gör att en vanlig användare kan agera som root inne i en isolerad miljö. Funktionen används bland annat av containers och sandbox-lösningar, men har också återkommande varit en väg in till känslig kärnkod.

På många Linux-installationer, särskilt skrivbordssystem och vissa servermiljöer, är den här kombinationen aktiverad som standard.

Fungerande root-exploits finns publicerade

Exodus-forskaren Oliver Sieber, som hittade buggen redan i början av 2025, har visat hur sårbarheten kan kedjas till full lokal root-åtkomst. Exploiten utlöser use-after-free-felet, tar sig förbi flera av Linux-kärnans inbyggda minnesskydd och kapar därefter körningen för att ge angriparen root-rättigheter.

Exploiten demonstrerades på bland annat:
- Debian Bookworm
- Debian Trixie
- Ubuntu 22.04 LTS
- Ubuntu 24.04 LTS
FuzzingLabs har dessutom reproducerat buggen på RHEL 10 inför Pwn2Own Berlin 2026 och byggt en egen root-exploit med en annan teknisk metod.

Det innebär att tekniken nu är dokumenterad för flera av de största Linux-familjerna: Debian, Ubuntu och Red Hat-baserade system.

Alla sårbara kärnor bör uppdateras

Eftersom felet finns i Linux huvudkod kan alla distributioner som har levererat en sårbar kärna vara påverkade, förutsatt att nf_tables och unprivileged user namespaces är aktiverade.

Det viktigaste rådet är enkelt:

Uppdatera kärnan och starta om systemet.

En kerneluppdatering skyddar inte fullt ut förrän datorn eller servern faktiskt har startats om och kör den nya kärnan.

Ubuntu har enligt uppgifterna rättningar för 22.04 LTS, 24.04 LTS och 25.10. Debian har rättat felet i Bookworm och Trixie, samt tagit fram en 6.1-backport för Bullseye LTS. Även Red Hat, SUSE och Amazon Linux följer sårbarheten i sina respektive säkerhetskanaler.

Eftersom versionsnumren varierar mellan distributioner bör administratörer kontrollera den egna distributionens säkerhetsmeddelanden och se till att rätt kernelpaket är installerat.

Tillfällig skyddsåtgärd: begränsa user namespaces

För system där uppdatering inte kan göras omedelbart kan det vara klokt att se över om vanliga användare verkligen behöver kunna skapa egna user namespaces.

Att begränsa eller stänga av unprivileged user namespaces kan stoppa just den här angreppsvägen i många miljöer. Det kan dock påverka program som använder sandboxning eller containers, till exempel vissa webbläsare, Flatpak, rootless Podman eller andra isoleringslösningar.

Det är därför en skyddsåtgärd som bör testas innan den införs brett.

Del av en större våg av lokala Linux-sårbarheter

CVE-2026-23111 kommer samtidigt som flera andra lokala root-sårbarheter i Linux har uppmärksammats. Under den senaste tiden har säkerhetsforskare lyft fram bland annat Copy Fail, Dirty Frag, Fragnesia, DirtyDecrypt och en äldre ptrace-sårbarhet som kan läsa /etc/shadow och köra kommandon som root.

Detaljerna skiljer sig åt, men mönstret är detsamma: en angripare som först får en begränsad lokal åtkomst kan i många fall ta steget vidare till full kontroll över systemet.

Säkerhetsföretaget Synacktiv har i en genomgång kopplat ökningen av lokala Linux-exploits till bland annat AI-stödd sårbarhetsforskning och snabbare analys av säkerhetspatchar. När en patch väl publiceras kan angripare jämföra ändringen med äldre kod och snabbare förstå hur felet kan utnyttjas.

Inga kända attacker i det vilda

Det finns i nuläget inga offentliga rapporter om att CVE-2026-23111 används aktivt i attacker, och ingen känd hotaktör har kopplats till sårbarheten.

Men exploitkod har varit offentlig sedan april, och en ännu mer detaljerad teknisk genomgång publicerades i juni. Det innebär att organisationer inte bör vänta med att uppdatera.

För administratörer är prioriteringen tydlig: börja med system där okända eller mindre betrodda användare kan köra kod, där containers används, eller där tjänster kan ge en angripare ett första lokalt fotfäste.

En lokal sårbarhet är inte ofarlig bara för att den saknar fjärrangrepp. I praktiken är just den här typen av buggar ofta nästa steg efter ett intrång.

https://thehackernews.com/2026/06/one-character-linux-kernel-flaw-enables.html

Fakta: CVE-2026-23111

Sårbarhet: CVE-2026-23111

Typ: Use-after-free i Linux-kärnans nf_tables-kod

Påverkar: Linux-system där sårbar kärna, nf_tables och unprivileged user namespaces används

Risk: Lokal användare kan höja sina rättigheter till root och i vissa fall bryta sig ut ur en container

Allvarlighet: Ubuntu klassar felet som CVSS 7.8, vilket motsvarar hög allvarlighetsgrad

Patchad upstream: 5 februari 2026

Publika exploits: Tekniska genomgångar och fungerande exploits har publicerats av bland annat Exodus Intelligence och FuzzingLabs

Rekommendation: Uppdatera kärnan och starta om systemet. För system som inte kan uppdateras direkt kan det vara aktuellt att begränsa unprivileged user namespaces, men detta bör testas eftersom det kan påverka containers, Flatpak, rootless Podman och vissa sandboxade program.
Amazon Linux, container-utbrytning, containers, CVE-2026-23111, cybersäkerhet, Debian, exploit, kerneluppdatering, Linux, Linux säkerhet, Linux-kärnan, lokal sårbarhet, nf_tables, nftables, privilege escalation, red hat, rhel, root-rättigheter, säkerhetsuppdatering, sårbarhet, SUSE, Ubuntu, unprivileged user namespaces, use-after-free, user namespaces
En dator som bara gör en sak – och gör det bra
En dator behöver inte alltid vara uppkopplad, full av appar och fylld med distraktioner. Genom att kombinera Linux, LibreOffice Writer och en låst användarmiljö går det att skapa en modern skrivmaskin: en enkel dator som startar direkt till ordbehandling, saknar internet för den vanliga användaren och rensar alla tillfälliga filer vid omstart. I den här artikeln beskriver vi hur man bygger en sådan låst skrivdator, där användaren bara kan göra en sak: skriva i LibreOffice Writer, den fria motsvarigheten till Microsoft Word. Lösningen passar särskilt bra i miljöer där man vill erbjuda en enkel skrivplats utan internetåtkomst, samtidigt som gamla datorer kan återanvändas tack vare låg minnes- och resursförbrukning.

I en tid då datorer nästan alltid är uppkopplade, fulla av appar, aviseringar och distraktioner, kan det låta gammaldags att bygga en dator som bara ska användas för att skriva text. Men just därför är idén intressant. En enkel skrivdator kan vara både tryggare, billigare och mer fokuserad än en vanlig dator.

Tanken är att skapa en dator som fungerar ungefär som en modern skrivmaskin. När datorn startas loggas användaren in automatiskt och möts direkt av LibreOffice Writer. Det finns ingen webbläsare att klicka på, ingen e-post, inga sociala medier och inga menyer fulla av onödiga program. Datorn har ett tydligt syfte: att skriva dokument.

Varför bygga en låst skrivdator?

En vanlig dator är byggd för att klara nästan allt. Det är också dess svaghet. För personer som bara behöver skriva text kan den vanliga datormiljön bli onödigt komplicerad. Det kan finnas uppdateringsrutor, webbläsare, programbutiker, notiser och inställningar som stör eller skapar problem.

En låst skrivdator kan passa i flera sammanhang. Den kan användas i föreningslokaler, skolor, bibliotek, väntrum, äldreboenden eller på platser där man vill erbjuda enkel tillgång till ordbehandling utan att samtidigt ge fri tillgång till internet.

Det kan också vara ett sätt att återanvända äldre datorer. En dator som är för gammal för ett modernt fullskaligt skrivbordssystem kan fortfarande fungera utmärkt som enkel skrivmaskin.

Ett minimalt system i botten

Grunden i lösningen är ett minimalt Linuxsystem, till exempel Debian eller Ubuntu. I stället för att installera en komplett skrivbordsmiljö används en mycket enkel grafisk miljö. Det gör datorn snabbare, renare och lättare att kontrollera.

En fullständig skrivbordsmiljö innehåller ofta många funktioner som inte behövs i detta fall. Där kan det finnas filhanterare, webbläsare, programcentraler, meddelanden och bakgrundstjänster. I en låst skrivdator är målet motsatsen: så lite som möjligt ska finnas tillgängligt.

Därför används Openbox som fönsterhanterare. Openbox är lättviktigt och startar snabbt. Det visar inte upp ett helt skrivbord med menyer och ikoner, utan ger bara den grafiska grund som krävs för att LibreOffice Writer ska kunna köras.

Automatisk start av LibreOffice Writer

När datorn startas loggas användaren in automatiskt. Därefter startar Openbox och LibreOffice Writer öppnas direkt. Användaren behöver inte känna till lösenord, terminalkommandon eller programmenyer.

Det gör datorn enkel att använda även för personer som inte är datorvana. Starta datorn, vänta en kort stund och börja skriva.

LibreOffice Writer är ett bra val eftersom det är fritt, välkänt och fungerar med vanliga dokumentformat. Det kan användas för brev, anteckningar, enklare rapporter och andra textdokument. Med svenskt språkstöd installerat får användaren även svenska menyer, svensk stavningskontroll och svensk avstavning.

Filer sparas bara tillfälligt

En viktig del av lösningen är att användarens hemkatalog ligger i arbetsminnet, alltså RAM-minnet. Det betyder att användaren kan spara dokument under tiden datorn är igång, men att filerna försvinner när datorn startas om.

Detta kan låta drastiskt, men det är en medveten säkerhetsåtgärd. Om datorn står i en offentlig eller halvöppen miljö vill man inte att nästa användare ska kunna läsa tidigare användares dokument. Genom att tömma användarmiljön vid omstart får varje användare en ren start.

Samtidigt behöver datorn en grundmall som återskapas vid varje uppstart. Därför finns en mallkatalog med de inställningar som alltid ska finnas: Openbox-konfiguration, LibreOffice-inställningar och en dokumentmapp. Ett systemskript kopierar automatiskt tillbaka dessa filer varje gång datorn startar.

Ingen internetåtkomst för den vanliga användaren

En annan central del är att den vanliga användaren inte ska kunna använda internet. Det minskar risken för missbruk, skadliga nedladdningar och distraktioner.

Det betyder inte att hela datorn saknar nätverk. Administratören kan fortfarande använda nätet för att uppdatera systemet och underhålla datorn. Men den låsta användaren, den som bara ska skriva, blockeras från nätåtkomst med hjälp av brandväggsregler.

På så sätt kombineras enkelhet med kontroll. Datorn kan skötas och uppdateras, men slutanvändaren får bara tillgång till det som behövs.

Ett administratörskonto för underhåll

För att lösningen ska vara praktisk behövs två olika användarkonton. Det ena är administratörskontot. Det används av den som ansvarar för datorn och behöver kunna installera uppdateringar, ändra inställningar och felsöka.

Det andra kontot är det låsta användarkontot. Det är detta konto som loggas in automatiskt och som används för själva skrivandet. Det kontot ska inte ha administratörsrättigheter och ska inte kunna ändra systemet.

Den här uppdelningen är viktig. Den gör att datorn kan vara enkel för användaren men fortfarande möjlig att sköta för den ansvarige.

Svenskt språkstöd är viktigt

För att datorn ska kännas naturlig att använda i Sverige bör LibreOffice vara inställt på svenska. Det handlar inte bara om menyerna, utan också om stavningskontroll, avstavning, hjälpfiler och dokumentets standardspråk.

Om användarens hemkatalog töms vid varje omstart måste dessa inställningar sparas i den mall som återskapas varje gång. Annars riskerar LibreOffice att starta med fel språk eller visa första-start-guiden om och om igen.

När allt är rätt inställt möts användaren av ett färdigt svenskt skrivprogram varje gång datorn startas.

Fördelar med lösningen

Den största fördelen är enkelheten. Datorn gör en sak och användaren behöver inte förstå resten av systemet. Det gör den lämplig för miljöer där driftssäkerhet och tydlighet är viktigare än flexibilitet.

En annan fördel är integriteten. Eftersom användarfiler raderas vid omstart minskar risken att personliga dokument lämnas kvar. Det är särskilt viktigt om flera personer använder samma dator.

Lösningen är också resurssnål. Den kräver ingen kraftfull dator och kan därför ge nytt liv åt äldre hårdvara. I stället för att kassera en dator kan den få en ny roll som enkel skrivstation.

Begränsningar att känna till

En sådan här dator är inte avsedd att ersätta en vanlig arbetsdator. Den ska inte användas för e-post, webbsurfning, filsynkronisering eller avancerad dokumenthantering. Den är byggd för ett mycket tydligt användningsområde.

Det är också viktigt att användaren förstår att filer försvinner vid omstart. Om dokument ska sparas permanent behöver man lägga till en kontrollerad metod för export, till exempel USB-minne, utskrift eller en särskild sparfunktion som administratören ansvarar för.

Annars finns risken att användaren tror att dokumentet är sparat för framtiden, fast det i själva verket bara finns kvar så länge datorn är igång.

En modern skrivmaskin

Den låsta skrivdatorn är i praktiken en modern skrivmaskin byggd med fri programvara. Den använder ett vanligt operativsystem, en lätt grafisk miljö och LibreOffice Writer, men döljer allt som inte behövs.

Resultatet blir en dator som startar direkt till ordbehandling, saknar onödiga distraktioner, rensar användarfiler vid omstart och hindrar den vanliga användaren från att komma ut på internet.

I en värld där datorer ofta blir allt mer komplicerade visar lösningen att enkelhet fortfarande kan vara en styrka. Ibland är den bästa datorn inte den som kan göra mest, utan den som gör precis det den ska.

Så bygger man den låsta skrivdatorn steg för steg

Först installerar man ett minimalt Linuxsystem, till exempel Debian minimal . Vi använde Debian 13.5 när vi gjorde den här artikel i vmware för att testa konfigurationen. Man bör inte installera en komplett skrivbordsmiljö, eftersom den ofta innehåller webbläsare, programbutik, filhanterare och andra program som inte behövs. Målet är att datorn bara ska starta en enkel grafisk miljö och sedan öppna LibreOffice Writer.

När grundsystemet är installerat uppdateras paketlistan:
```
apt update
```
Därefter installeras de program som behövs:
```
apt install --no-install-recommends \
  xorg \
  lightdm \
  openbox \
  libreoffice-writer \
  libreoffice-l10n-sv \
  libreoffice-help-sv \
  hunspell-sv \
  hyphen-sv \
  nftables \
  xdotool \
  rsync \
  locales
```
För felsökning kan man tillfälligt installera xterm:
```
apt install xterm
```
När allt fungerar kan xterm tas bort igen:
```
apt purge xterm
apt autoremove --purge
```
Därefter skapar man två användarkonton. Ett konto används för administration och ett konto används av den låsta skrivdatorn.
```
adduser admin
usermod -aG sudo admin

adduser skrivare
```
Administratören använder kontot admin för uppdateringar, felsökning och underhåll. Den vanliga användaren skrivare ska loggas in automatiskt och ska inte ha administratörsrättigheter.

Nästa steg är att ställa in automatisk inloggning. LightDM används som inloggningshanterare. Öppna konfigurationsfilen:
```
nano /etc/lightdm/lightdm.conf
```
Lägg in följande:
```
[Seat:*]
autologin-user=skrivare
autologin-user-timeout=0
user-session=openbox
```
Detta gör att användaren skrivare loggas in automatiskt och att Openbox startas som grafisk miljö.

Sedan skapas en mallkatalog för användaren. Eftersom användarens hemkatalog senare ska rensas vid varje omstart behöver alla grundinställningar sparas i en separat mall.
```
mkdir -p /etc/skel-skrivare/.config/openbox
mkdir -p /etc/skel-skrivare/Dokument
```
Nu skapas Openbox autostart-fil. Det är den som startar LibreOffice Writer automatiskt när den grafiska miljön öppnas.
```
nano /etc/skel-skrivare/.config/openbox/autostart
```
Lägg in följande:
```
#!/bin/bash

xset -dpms
xset s off
xset s noblank

sleep 3

libreoffice --writer --norestore --nofirststartwizard &

sleep 8

xdotool key F11
```
Gör filen körbar:
```
chmod +x /etc/skel-skrivare/.config/openbox/autostart
```
Detta stänger av skärmsläckning, startar LibreOffice Writer och försöker sätta programmet i helskärmsläge. När användaren startar datorn ska Writer alltså öppnas direkt utan att användaren behöver klicka på något.

För att systemet ska använda svenska ställs svensk locale in. Kör:
```
dpkg-reconfigure locales
```
Markera:
```
sv_SE.UTF-8 UTF-8
```
Sätt sedan svenska som standardspråk:
```
update-locale LANG=sv_SE.UTF-8
```
LibreOffice behöver också ställas in för svenska. Starta LibreOffice som användaren skrivare eller logga in grafiskt och välj:
```
Verktyg
→ Alternativ
→ Språkinställningar
→ Språk
```
Ställ in:
```
Användargränssnitt: Svenska
Lokala inställningar: Svenska (Sverige)
Standardspråk för dokument: Svenska (Sverige)
```
När LibreOffice är rätt inställt bör dess inställningar sparas i mallen. Om inställningarna finns i användarens hemkatalog kan de kopieras till mallkatalogen:
```
mkdir -p /etc/skel-skrivare/.config

cp -a /home/skrivare/.config/libreoffice /etc/skel-skrivare/.config/
```
Sätt rätt ägare på mallkatalogen:
```
chown -R root:root /etc/skel-skrivare
```
Nästa steg är att göra användarens hemkatalog temporär. Det betyder att användaren kan spara dokument under tiden datorn är igång, men att allt raderas vid omstart. Öppna /etc/fstab:
```
nano /etc/fstab
```
Lägg till raden:
```
tmpfs /home/skrivare tmpfs defaults,noatime,nosuid,nodev,mode=700,uid=skrivare,gid=skrivare,size=1G 0 0
```
Detta monterar /home/skrivare i RAM-minnet. När datorn startas om töms katalogen automatiskt.

För att hemkatalogen ändå ska få rätt innehåll vid varje start skapas ett skript som kopierar tillbaka mallfilerna.

Skapa filen:
```
nano /usr/local/sbin/prepare-skrivare-home.sh
```
Lägg in följande:
```
#!/bin/bash

USER_NAME="skrivare"
HOME_DIR="/home/skrivare"
SKEL_DIR="/etc/skel-skrivare"

mkdir -p "$HOME_DIR"

rsync -a "$SKEL_DIR"/ "$HOME_DIR"/

mkdir -p "$HOME_DIR/Dokument"

chown -R "$USER_NAME:$USER_NAME" "$HOME_DIR"
chmod 700 "$HOME_DIR"
```
Gör skriptet körbart:
```
chmod +x /usr/local/sbin/prepare-skrivare-home.sh
```
Skriptet ser till att /home/skrivare alltid innehåller rätt Openbox-konfiguration, LibreOffice-inställningar och dokumentmapp när datorn startar.

Nu skapas en systemd-tjänst som kör skriptet innan LightDM startar.

Skapa filen:
```
nano /etc/systemd/system/prepare-skrivare-home.service
```
Lägg in följande:
```
[Unit]
Description=Prepare temporary home for skrivare
DefaultDependencies=no
After=local-fs.target
Before=display-manager.service lightdm.service

[Service]
Type=oneshot
ExecStart=/usr/local/sbin/prepare-skrivare-home.sh
RemainAfterExit=yes

[Install]
WantedBy=display-manager.service
```
Ladda om systemd och aktivera tjänsten:
```
systemctl daemon-reload
systemctl enable prepare-skrivare-home.service
systemctl start prepare-skrivare-home.service
```
Kontrollera att filerna har kopierats till användarens hemkatalog:
```
ls -la /home/skrivare
ls -la /home/skrivare/.config/openbox
```
Där ska bland annat filen autostart finnas.

Därefter spärras internet för den vanliga användaren. Först aktiveras nftables:
```
systemctl enable --now nftables
```
Öppna konfigurationsfilen:
```
nano /etc/nftables.conf
```
Lägg in följande regler:
```
#!/usr/sbin/nft -f

flush ruleset

table inet filter {
    chain output {
        type filter hook output priority 0; policy accept;

        oif "lo" accept

        meta skuid "skrivare" ip daddr 127.0.0.0/8 accept
        meta skuid "skrivare" ip6 daddr ::1 accept

        meta skuid "skrivare" reject
    }
}
```
Ladda reglerna:
```
nft -f /etc/nftables.conf
systemctl restart nftables
```
Nu ska användaren skrivare inte kunna använda internet, medan administratören fortfarande kan använda nätverket för uppdateringar och service.

Om webbläsare eller andra onödiga program finns installerade bör de tas bort:
```
apt purge firefox-esr chromium thunderbird evolution
apt autoremove --purge
```
Det gör systemet renare och minskar risken att användaren kommer åt program som inte ska användas.

När allt är konfigurerat bör lösningen testas. Kontrollera först att systemd-tjänsten finns och fungerar:
```
systemctl status prepare-skrivare-home.service
```
Kontrollera att LightDM är aktivt:
```
systemctl status lightdm
```
Kontrollera att Openbox autostart-fil finns:
```
ls -la /home/skrivare/.config/openbox/autostart
```
Testa att nätet är spärrat för användaren:
```
su - skrivare
ping 8.8.8.8
```
Ping ska inte fungera för användaren skrivare.

Starta sedan om datorn:
```
reboot
```
Efter omstart ska datorn automatiskt logga in användaren skrivare, starta Openbox och öppna LibreOffice Writer. Användaren ska kunna skriva dokument och spara dem tillfälligt i hemkatalogen, men efter nästa omstart ska filerna vara borta.

Om datorn startar till svart skärm eller om LibreOffice inte öppnas bör man kontrollera om autostart-filen finns:
```
ls -la /home/skrivare/.config/openbox
```
Läs eventuella felmeddelanden:
```
cat /home/skrivare/.xsession-errors
```
Kontrollera LightDM-loggen:
```
journalctl -u lightdm -b --no-pager
```
Kontrollera om LibreOffice körs:
```
ps aux | grep libreoffice
```
När alla kontroller är klara fungerar datorn som en låst skrivmaskin. Den startar direkt till LibreOffice Writer, saknar vanlig skrivbordsmiljö, rensar användarens filer vid omstart och blockerar internet för den vanliga användaren. Samtidigt finns ett administratörskonto kvar för service, uppdateringar och felsökning.

Teknisk faktaruta

System: Debian minimal eller Ubuntu minimal/server

Grafisk miljö: Xorg, LightDM och Openbox

Ordbehandling: LibreOffice Writer startar automatiskt

Användare: Ett administratörskonto och ett låst skrivkonto

Internet: Blockeras för den vanliga användaren med nftables

Rensning: Hemkatalogen körs som tmpfs och töms vid omstart

Resultat: Datorn fungerar som en modern skrivmaskin utan distraktioner
äldre datorer, automatisk inloggning, datoråterbruk, Debian, Debian 13.5, fokuserad dator, fri programvara, låst dator, libreoffice, LibreOffice Writer, LightDM, Linux, Linuxguide, minimal Linux, nftables, Openbox, ordbehandling, säker skrivmiljö, skrivdator, skrivmaskin, systemd, tmpfs, Ubuntu, utan internet, Xorg
Debian 13.5 släppt – 247 uppdateringar gör Trixie säkrare och stabilare
Debian 13.5 är här – en underhållsutgåva som samlar 103 säkerhetsfixar och 144 stabilitetsuppdateringar för Debian 13 “Trixie”. Det handlar inte om nya funktioner eller ett nytt utseende, utan om något minst lika viktigt: ett tryggare och mer stabilt Linuxsystem. För den som redan uppdaterar regelbundet är mycket redan installerat, men för nya installationer blir Debian 13.5 den bästa och mest aktuella startpunkten.

Debian 13, med kodnamnet Trixie, har fått sin femte punktutgåva: Debian 13.5. Det är ingen ny version med stora nyheter eller förändrat utseende, utan en samlad underhållsuppdatering som gör systemet säkrare, stabilare och mer pålitligt.

Den nya utgåvan innehåller 103 säkerhetsfixar och 144 stabilitetsuppdateringar. För vanliga användare betyder det framför allt att kända sårbarheter täpps till och att problem i viktiga systemkomponenter rättas.

Vad är en punktutgåva?

Debian fungerar lite annorlunda än många andra operativsystem. När en stabil Debian-version har släppts kommer den inte hela tiden med nya funktioner. I stället prioriteras säkerhet och stabilitet.

En punktutgåva, som Debian 13.5, kan därför beskrivas som en uppdaterad installationsskiva. Den samlar ihop rättningar som redan har skickats ut via Debians vanliga uppdateringskanaler.

Det betyder att den som redan kör Debian 13 och regelbundet installerar uppdateringar troligen redan har fått de flesta ändringarna.

Viktiga program har fått säkerhetsfixar

Debian 13.5 innehåller uppdateringar för många centrala paket. Bland annat berörs:

Apache, OpenSSH, Nginx, glibc, systemd, sudo, Python 3.13, FreeRDP, Exim, jq, X.Org Server, curl, rsync, firewalld, bubblewrap, libarchive, libcap2 och nano.

Det handlar alltså inte bara om småprogram i marginalen, utan om komponenter som ofta används i servrar, arbetsstationer och nätverkstjänster.

Apache, OpenSSH och systemd får viktiga rättningar

Webbservern Apache får flera säkerhetsfixar. Dessa rör bland annat use-after-free-fel, möjlig privilegieeskalering, förbikoppling av autentisering, NULL pointer-problem, HTTP response splitting och läsning utanför minnesgränser.

Även OpenSSH, som används för säker fjärrinloggning, har uppdaterats. Där finns rättningar kopplade till bland annat scp, kommandoexekvering, hantering av nyckelalgoritmer, ProxyJump och authorized_keys.

En annan viktig komponent är systemd, som i Debian 13.5 uppdateras till version 257.13. Den uppdateringen åtgärdar bland annat problem som rör möjlig kodkörning och en sårbarhet där systemd-nspawn kunde användas för att ta sig ut från en isolerad miljö till värdsystemet.

glibc och DNS-hantering förbättras

Systembiblioteket glibc är en av de mest grundläggande delarna i ett Linuxsystem. Nästan alla program är på något sätt beroende av det.

I Debian 13.5 rättas flera problem i glibc, bland annat sådant som rör DNS-svar, ogiltiga DNS-värdnamn och ett fel som kunde leda till ett så kallat assertion failure.

Det kan låta tekniskt, men poängen är enkel: när grundläggande bibliotek blir mer robusta blir hela systemet mer driftsäkert.

Även installationsprogrammet är uppdaterat

Debian Installer har också uppdaterats. Det betyder att den som installerar Debian från nya Debian 13.5-avbilder får med de senaste rättningarna direkt från början.

För servrar och nya installationer är detta praktiskt. Man slipper installera från en äldre avbild och sedan hämta en stor mängd uppdateringar direkt efter installationen.

Inga nya funktioner – och det är poängen

Debian 13.5 ska inte ses som en ny Debian-version i vanlig mening. Den introducerar inga stora nya funktioner och ändrar inte systemets grundläggande beteende.

Det är i stället en klassisk Debian-uppdatering: försiktig, stabil och fokuserad på att hålla systemet tryggt över tid.

För många användare är det just detta som gör Debian attraktivt. Man får inte alltid det senaste först, men man får ett system där stabilitet och säkerhet väger tungt.

Så uppdaterar du ett befintligt Debian 13-system

Om du redan kör Debian 13 räcker det normalt att uppdatera systemet som vanligt:
```
sudo apt update && sudo apt upgrade
```
Har du redan installerat säkerhetsuppdateringar löpande finns det troligen inte särskilt mycket nytt att hämta. Debian 13.5 samlar i stor utsträckning sådant som redan har skickats ut till användarna.

Nya installationsavbilder finns tillgängliga

För den som vill installera Debian från början finns nya netinst-avbilder för Debian 13.5. Dessa är avsedda för användare som vill installera ett grundsystem och sedan själva välja paket, skrivbordsmiljö och tjänster.

Netinst finns för flera arkitekturer, bland annat:

amd64, arm64, armhf, ppc64el, riscv64 och s390x.

För den som vill ha ett mer färdigt skrivbordssystem finns även Live-avbilder med skrivbordsmiljöer som GNOME, KDE, LXDE, Xfce, Cinnamon och MATE. Dessa är tillgängliga för AMD64.

Automatiska säkerhetsuppdateringar är klokt

Debian 13.5 visar också varför regelbundna uppdateringar är viktiga. Många säkerhetshål märks inte direkt för användaren, men kan ändå vara allvarliga om de lämnas öppna.

På servrar och datorer som alltid är uppkopplade kan det därför vara klokt att aktivera automatiska säkerhetsuppdateringar. Då installeras viktiga säkerhetsfixar snabbare, utan att man själv behöver komma ihåg att kontrollera varje dag.

Sammanfattning

Debian 13.5 är ingen spektakulär version, men den är viktig. Med 103 säkerhetsfixar och 144 stabilitetsuppdateringar stärker den Debian 13 “Trixie” på flera centrala områden.

För befintliga användare är rådet enkelt: håll systemet uppdaterat. För nya installationer är Debian 13.5 den bästa startpunkten, eftersom den innehåller de senaste rättningarna redan från början.

https://www.debian.org/News/2026/20260516

Nerladdnings länkar finns linux.se wiki :

https://wiki.linux.se/Debian
Teknisk faktaruta: Debian 13.5

Distribution: Debian GNU/Linux

Version: Debian 13.5

Kodnamn: Trixie

Typ av utgåva: Punktutgåva / underhållsutgåva

Innehåll: 103 säkerhetsfixar och 144 stabilitetsuppdateringar

Fokus: Säkerhet, buggfixar och förbättrad systemstabilitet

Berörda paket: Apache, OpenSSH, Nginx, glibc, systemd, sudo, Python 3.13, curl, rsync, Exim, X.Org Server och flera andra

Nya funktioner: Nej, Debian 13.5 är främst en samlad uppdatering av befintliga paket

Uppdateringskommando:
```
sudo apt update && sudo apt upgrade
```
Apache, Debian, Debian 13.5, Debian GNU/Linux, Debian Installer, Debian Trixie, glibc, Linux, Linuxdistribution, linuxserver, Live ISO, netinst, Nginx, OpenSSH, öppen källkod, punktutgåva, säkerhetsuppdateringar, server, stabilitetsuppdateringar, sudo, Systemadministration, systemd

Bygg en internetradio med en gamla dator.

En gammal laptop behöver inte hamna i elskroten bara för att den inte längre passar som vanlig arbetsdator. Med Debian, Openbox och Firefox ESR går det att bygga om en äldre 32-bitarsdator till en enkel internetradio som startar automatiskt, öppnar en radiosida i kioskläge och spelar upp ljud utan krångel. Här visar vi hur en cirka 15 år gammal Acer Aspire One får nytt liv som resurssnål webbradio – med automatisk inloggning, avstängd skärmblankning, fungerande ljud och Wi-Fi.

En gammal bärbar dator behöver inte bli elektronikskrot bara för att den inte längre duger som vanlig arbetsdator. Många datorer som inte klarar Windows 11 betraktas i dag som föråldrade, men för enklare uppgifter kan de fortfarande vara fullt användbara. Ett bra exempel är att bygga om en äldre laptop till en internetradio som startar automatiskt, visar en webbsida i helskärm och spelar upp ljud utan att användaren behöver klicka runt i ett vanligt skrivbord.

I det här projektet används en cirka 15 år gammal Acer Aspire One. Den påminner om den HP Mini 210 som användes i ett tidigare radioprojekt, men har lite mer minne. Båda maskinerna har en 32-bitars Intel Atom-processor, vilket i dag är en begränsning eftersom allt färre Linuxdistributioner stöder 32-bitarsdatorer. Debian är därför ett naturligt val, eftersom Debian 12 fortfarande är ett av de mest användbara alternativen för den här typen av äldre maskiner.

Den Acer Aspire One som används här hade sannolikt annars hamnat i elskroten. I stället får den ett nytt liv som internetradio.

Varför inte bara köpa en Raspberry Pi?

Det är lätt att tänka att en Raspberry Pi vore ett bättre val. Den är liten, strömsnål och modernare. Men kostnaden springer snabbt iväg när man räknar in nätaggregat, minneskort, låda, skärm och eventuellt tangentbord.

En gammal laptop har redan mycket av detta inbyggt:

Den har skärm.
Den har tangentbord.
Den har ljudutgång.
Den har lagring.
Den har nätverksmöjlighet.
Den har strömförsörjning.

Just Acer Aspire One har dessutom en inbyggd 10-tumsskärm, vilket gör den väl lämpad som liten radioterminal. Den behöver inte vara snabb. Den behöver bara kunna starta Debian, öppna Firefox och spela ljud från en webbsida.

Det gör projektet både ekonomiskt och miljömässigt intressant. Man återbrukar befintlig hårdvara i stället för att köpa nytt.

Målet med installationen

Målet är att datorn ska fungera som en enkel apparat, inte som en vanlig dator. När man trycker på strömknappen ska systemet starta, logga in automatiskt och öppna radiosidan utan att användaren behöver göra något.

Startkedjan ser ut så här:

Debian startar
↓
Automatisk inloggning på tty1
↓
startx körs automatiskt
↓
Openbox startar
↓
Firefox ESR öppnas i kioskläge
↓
Internetradion laddas automatiskt

När allt är klart kan datorn stå i ett kök, en verkstad, en butik, ett väntrum eller ett hobbyrum och fungera som en enkel musik- eller radiospelare. Den behöver inte mus eller tangentbord i vardagen, även om tangentbordet finns där vid behov.

Varför Debian och Openbox?

Debian är stabilt, resurssnålt och fungerar bra på äldre datorer. Det är särskilt viktigt när hårdvaran är svag och har en 32-bitarsprocessor.

Openbox används eftersom det är en lätt fönsterhanterare. För en internetradio behövs inte en fullständig skrivbordsmiljö som GNOME, KDE eller XFCE. Ett vanligt skrivbord drar mer resurser och kan dessutom starta sådant man inte vill ha i en kiosk: paneler, skrivbordsikoner, energisparfunktioner, låsskärmar och popup-rutor.

För detta projekt behövs egentligen bara:

Xorg
Openbox
Firefox ESR
ljudstöd
nätverk

Genom att hålla systemet enkelt blir det snabbare, stabilare och mindre störande.

Installera grundpaketen

Börja med att installera de paket som behövs:

sudo apt update
sudo apt install xorg xinit openbox firefox-esr

Om datorn ska använda Wi-Fi är det praktiskt att installera NetworkManager:

sudo apt install network-manager
sudo systemctl enable --now NetworkManager

NetworkManager gör att man kan hantera nätverk från terminalen med nmcli.

Stäng av grafisk inloggning

Om Debian startar en grafisk inloggningsruta, till exempel LightDM, ska den stängas av. Internetradion ska inte hamna vid en loginruta, utan starta direkt i textläge och sedan själv starta X.

Stäng av LightDM:

sudo systemctl disable --now lightdm

För att vara extra säker kan även standard-displaymanagern stängas av:

sudo systemctl disable --now display-manager

Sätt sedan systemet till textläge som standard:

sudo systemctl set-default multi-user.target

Kontrollera inställningen:

systemctl get-default

Det bör visa:

multi-user.target

Det betyder att datorn startar i textläge och inte försöker öppna en grafisk loginruta.

Skapa en kiosk-användare

Om det inte redan finns en särskild användare för radioläget kan man skapa en:

sudo adduser kiosk

I exemplen används användaren:

kiosk

Om du använder ett annat användarnamn måste kiosk bytas ut mot rätt namn i kommandona och filvägarna.

Automatisk inloggning på tty1

För att datorn ska logga in automatiskt på textkonsolen används systemd-tjänsten getty@tty1.

Öppna override-filen:

sudo systemctl edit getty@tty1

Lägg in:

[Service]
ExecStart=
ExecStart=-/sbin/agetty --autologin kiosk --noclear %I $TERM

Ladda sedan om systemd:

sudo systemctl daemon-reload

Efter nästa omstart loggas användaren kiosk in automatiskt på tty1.

Starta X automatiskt efter inloggning

När användaren kiosk loggas in ska X startas automatiskt. Det görs i filen:

/home/kiosk/.bash_profile

Skapa eller öppna filen:

sudo -u kiosk nano /home/kiosk/.bash_profile

Lägg in:

setterm -blank 0 -powerdown 0 -powersave off

if [ -z "$DISPLAY" ] && [ "$(tty)" = "/dev/tty1" ]; then
  startx
fi

Den första raden stänger av konsolens skärmblankning. Resten gör att startx bara körs på tty1 och bara om ingen grafisk session redan är igång.

Sätt rätt ägare:

sudo chown kiosk:kiosk /home/kiosk/.bash_profile

Starta Openbox i stället för XFCE

För att startx ska starta Openbox skapas filen:

/home/kiosk/.xinitrc

Öppna den:

sudo -u kiosk nano /home/kiosk/.xinitrc

Lägg in:

#!/bin/sh

xset s off
xset s noblank
xset -dpms

exec /usr/bin/openbox-session

Gör filen körbar:

sudo chmod +x /home/kiosk/.xinitrc
sudo chown kiosk:kiosk /home/kiosk/.xinitrc

Raderna med xset stänger av Xorgs skärmsläckare och DPMS, alltså energisparfunktioner som annars kan göra att skärmen blir svart.

Starta internetradion automatiskt i Firefox

Firefox startas från Openbox egen autostart-fil:

/home/kiosk/.config/openbox/autostart

Skapa katalogen:

sudo -u kiosk mkdir -p /home/kiosk/.config/openbox

Öppna autostart-filen:

sudo -u kiosk nano /home/kiosk/.config/openbox/autostart

Lägg in:

#!/bin/sh

sleep 1

xset s off
xset s noblank
xset -dpms

amixer set Master 100% unmute
amixer set Speaker 100% unmute
amixer set PCM 100% unmute
amixer set Headphone 100% unmute

sleep 2
/usr/bin/firefox-esr --kiosk https://din-radio-sida.se &

Byt ut:

https://din-radio-sida.se

mot adressen till din egen radiosida.

Exempel:

/usr/bin/firefox-esr --kiosk https://radio.televinken.org &

Gör filen körbar:

sudo chmod +x /home/kiosk/.config/openbox/autostart
sudo chown -R kiosk:kiosk /home/kiosk/.config

Exempel på enkel radiosida

En radiosida kan vara en enkel webbsida med knappar för olika stationer, klocka och eventuellt stationsnamn. I exemplet nämns:

https://radio.televinken.org

Där finns en enkel radiosida med tillhörande klocka för den som vill ha en färdig sida att ladda i Firefox.

Det är viktigt att tänka på att vissa webbläsare kan blockera automatisk uppspelning. I en kiosk där Firefox använder samma profil varje gång kan man ofta lösa detta genom att först öppna sidan manuellt en gång och tillåta uppspelning. Därefter fungerar uppspelningen ofta automatiskt vid nästa start.

Sätt ljudvolymen

För att justera ljudet manuellt används:

alsamixer

Välj ljudkort med:

F6

Höj volymen med piltangenterna.

Om en kanal är mutad visas ofta:

MM

Tryck M för att slå på den. När den är aktiv visas normalt:

OO

Volymen kan också sättas direkt med amixer:

amixer set Master 100% unmute
amixer set Speaker 100% unmute
amixer set PCM 100% unmute
amixer set Headphone 100% unmute

Spara ljudnivån:

sudo alsactl store

Eftersom samma kommandon också ligger i Openbox autostart sätts volymen automatiskt vid varje start.

Stäng av skärmblankning helt

Ett vanligt problem är att skärmen blir svart efter en stund, även om datorn inte går ner i viloläge. Då handlar det ofta om skärmblankning, inte om att systemet stängs av.

Inställningarna i .bash_profile, .xinitrc och Openbox autostart hjälper, men ibland behöver även Linux-konsolens blanking stängas av via GRUB.

Öppna:

sudo nano /etc/default/grub

Leta upp raden:

GRUB_CMDLINE_LINUX_DEFAULT="quiet"

Ändra till:

GRUB_CMDLINE_LINUX_DEFAULT="quiet consoleblank=0"

Om raden redan innehåller andra parametrar lägger du bara till:

consoleblank=0

Uppdatera GRUB:

sudo update-grub
sudo reboot

Efter omstart kan du kontrollera X-inställningarna med:

DISPLAY=:0 xset q

Du vill se:

Screen Saver:
  timeout:  0

och:

DPMS is Disabled

Det visar att Xorgs skärmsläckare och energisparläge är avstängda.

Konfigurera Wi-Fi

Om datorn använder Wi-Fi kan nätverket ställas in med nmcli.

Lista nätverkskort:

nmcli device

Starta Wi-Fi:

nmcli radio wifi on

Lista tillgängliga nät:

nmcli device wifi list

Anslut till nätverket:

sudo nmcli device wifi connect "DITT_WIFI_NAMN" password "DITT_WIFI_LÖSENORD"

Exempel:

sudo nmcli device wifi connect "MittWifi" password "hemligtlösenord"

Kontrollera anslutningen:

ping -c 4 8.8.8.8
ping -c 4 linux.se

Om båda fungerar har datorn både internetkontakt och fungerande DNS.

Broadcom BCM4312 och äldre Wi-Fi-kort

På äldre datorer kan Wi-Fi-kortet kräva extra firmware. I exemplet användes ett Broadcom-kort:

Broadcom BCM4312 802.11b/g LP-PHY [14e4:4315]

För att få det att fungera behövdes rätt paketkällor i Debian.

Filen:

/etc/apt/sources.list

kan exempelvis innehålla:

deb http://deb.debian.org/debian bookworm main contrib non-free non-free-firmware
deb http://security.debian.org/debian-security bookworm-security main contrib non-free non-free-firmware
deb http://deb.debian.org/debian bookworm-updates main contrib non-free non-free-firmware

Uppdatera paketlistan:

sudo apt clean
sudo rm -rf /var/lib/apt/lists/*
sudo apt update

Sök efter b43-paket:

apt-cache search b43

Installera firmware:

sudo apt install firmware-b43-installer b43-fwcutter
sudo reboot

Efter omstart bör Wi-Fi-kortet synas med:

ip link
iw dev
nmcli device

Ta bort låsskärm och störande skrivbordskomponenter

Om systemet tidigare körde XFCE kan det finnas kvar komponenter som låser skärmen eller släcker bildskärmen. För en ren kiosk ska sådant bort.

Ta bort vanliga lås- och energisparpaket:

sudo apt remove light-locker xfce4-power-manager xfce4-screensaver gnome-screensaver

Kontrollera att de inte körs:

ps ax | egrep 'locker|screensaver|power|xfce|lightdm'

För en ren kiosk vill man inte se processer som:

lightdm
xfce4-session
xfce4-panel
xfdesktop
light-locker
xfce4-power-manager

Kontrollera att rätt system körs

Efter omstart kan du kontrollera processerna:

ps ax | egrep 'Xorg|openbox|firefox|xfce|lightdm'

Du vill se ungefär:

Xorg
openbox
firefox-esr

Du vill inte se:

lightdm
xfce4-session
xfce4-panel
xfdesktop

Det visar att systemet verkligen kör den lätta kioskvarianten och inte ett helt skrivbord i bakgrunden.

Färdig konfiguration

Den färdiga lösningen bygger framför allt på tre filer.

`/home/kiosk/.bash_profile`

setterm -blank 0 -powerdown 0 -powersave off

if [ -z "$DISPLAY" ] && [ "$(tty)" = "/dev/tty1" ]; then
  startx
fi

Denna fil stänger av konsolblankning och startar X automatiskt när användaren kiosk loggas in på tty1.

`/home/kiosk/.xinitrc`

#!/bin/sh

xset s off
xset s noblank
xset -dpms

exec /usr/bin/openbox-session

Denna fil stänger av Xorgs skärmsläckare och startar Openbox.

`/home/kiosk/.config/openbox/autostart`

#!/bin/sh

sleep 1

xset s off
xset s noblank
xset -dpms

amixer set Master 100% unmute
amixer set Speaker 100% unmute
amixer set PCM 100% unmute
amixer set Headphone 100% unmute

sleep 2
/usr/bin/firefox-esr --kiosk https://din-radio-sida.se &

Denna fil sätter ljudvolymen och startar Firefox ESR i kioskläge med radiosidan.

Fördelar med lösningen

Den här typen av internetradio har flera fördelar.

Den kan köras på äldre datorer som annars hade kasserats.

Den kräver ingen tung skrivbordsmiljö.

Den startar automatiskt efter strömavbrott.

Den kan styras via en webbsida.

Den kan visa klocka, kanalnamn, volym, logotyp eller annan information.

Den kan användas både hemma och i offentliga miljöer.

Den ger gammal hårdvara ett nytt användningsområde.

Det är också en lösning som är lätt att bygga vidare på. Radiosidan kan utvecklas med fler stationer, större knappar, tangentbordsstyrning, fjärrstyrning eller anpassning för pekskärm.

Nackdelar och begränsningar

Användarvänligheten under installationen är inte på topp. Man behöver kunna arbeta i terminalen, redigera konfigurationsfiler och ibland logga in via SSH.

Wi-Fi måste ofta ställas in manuellt, särskilt på äldre datorer med ovanliga nätverkskort. Ljudet kan också kräva felsökning, särskilt om flera ljudkanaler är mutade eller om fel ljudkort är valt.

Det är alltså inte en färdig konsumentprodukt. Det är ett praktiskt Linuxprojekt för den som vill återbruka gammal hårdvara och själv har kontroll över systemet.

När installationen väl är klar blir däremot användningen enkel: slå på datorn och låt radion starta.

En gammaSl dator blir en ny apparat

Det mest intressanta med projektet är kanske inte själva webbradion, utan hur datorns roll förändras. Den gamla laptopen används inte längre som en allmän dator. Den får en enda tydlig uppgift.

Det är ofta så äldre teknik kan räddas från skroten. Man ska inte fråga om datorn klarar allt en modern dator klarar. Man ska fråga vilken begränsad uppgift den fortfarande klarar bra.

En 15 år gammal Acer Aspire One är långsam som modern arbetsdator. Men som internetradio med Debian, Openbox och Firefox ESR är den fullt användbar.

Sammanfattning

Med Debian, Openbox och Firefox ESR går det att bygga en enkel och stabil internetradio av en vanlig äldre laptop. Systemet startar automatiskt, loggar in utan manuell åtgärd, öppnar Firefox i kioskläge och visar radiosidan direkt.

Den viktigaste principen är att undvika en komplett skrivbordsmiljö och i stället använda en lätt kedja:

tty1 autologin
→ startx
→ Openbox
→ Firefox kiosk
→ webbradio

Resultatet blir en resurssnål internetradio som passar särskilt bra för äldre datorer, informationsskärmar, kök, verkstäder, butiker och andra platser där man vill ha en enkel ljudspelare som bara fungerar när datorn startas.

Det här är återbruk när det är som bäst: en dator som annars hade setts som skrot får ett nytt, konkret och användbart liv.

Slutord: vad behövs för att bygga internetradion?

För att genomföra det här gör-det-själv-projektet behöver du en dator, helst en x86-baserad maskin och gärna en laptop. Den behöver inte vara modern. Även en äldre 32-bitarsdator kan fungera, vilket Acer Aspire One i den här artikeln visar.

Du behöver också ladda ner Debian och skapa ett installationsmedium på ett USB-minne. Tänk på att en installation av Debian normalt raderar det som finns på hårddisken om du väljer att använda hela disken. Gör därför alltid backup på filer du vill spara innan du börjar.

Det underlättar mycket om datorn kan anslutas med nätverkskabel via Ethernet under installationen. Då slipper du börja med att felsöka Wi-Fi och eventuell firmware innan grundsystemet är på plats.

Ett praktiskt sätt är att installera Debian med XFCE, SSH-server och grundsystemet. Även om slutmålet är en lätt kiosk med Openbox och Firefox ESR är det ofta enklare att först få ett fungerande system och sedan skala bort det som inte behövs. XFCE kan alltså användas som startpunkt, men i den färdiga lösningen är det Openbox som tar över som lätt fönsterhanterare.

På den Acer Aspire One som används i artikeln körs Firefox ESR i kioskläge utan att systemet blir orimligt tungt. Vid drift ligger den totala minnesanvändningen på cirka 688 MB internminne. Det visar att även en äldre netbook kan räcka långt när operativsystemet hålls enkelt och bara får en tydlig uppgift.

Radiosidan behöver inte heller nödvändigtvis laddas från internet. Vill man göra lösningen mer fristående kan man installera Apache på samma dator och låta radiosidan ligga lokalt. Då kan datorn själv visa sin webbradio-sida via den lokala webbservern, samtidigt som ljudströmmarna fortfarande kan hämtas från internet.

Mer information om Debian finns på:

https://wiki.linux.se/Debian

Med andra ord: en gammal laptop, ett USB-minne, Debian, lite tålamod och grundläggande terminalvana räcker långt. Resultatet blir en enkel internetradio som både återbrukar gammal hårdvara och visar hur flexibel en lätt Linuxinstallation kan vara.

    Teknisk faktaruta: Internetradio med Debian, Openbox och Firefox
  
    Den här lösningen bygger om en äldre bärbar dator till en enkel internetradio som startar automatiskt, loggar in utan handpåläggning och öppnar en radiosida i Firefox ESR:s kioskläge.
  
        Exempelmaskin
        Acer Aspire One, cirka 15 år gammal
      
        Processor
        32-bitars Intel Atom
      
        Skärm
        Inbyggd 10-tumsskärm
      
        Operativsystem
        Debian 12 / Bookworm
      
        Grafikmiljö
        Xorg + Openbox
      
        Webbläsare
        Firefox ESR i kioskläge
      
        Startmetod
        Automatisk inloggning på tty1 via systemd/getty
      
        X-start
        startx körs från /home/kiosk/.bash_profile
      
        Autostart
        Firefox startas från /home/kiosk/.config/openbox/autostart
      
        Ljudhantering
        ALSA, alsamixer, amixer och alsactl
      
        Wi-Fi-verktyg
        NetworkManager och nmcli
      
        Exempel på Wi-Fi-kort
        Broadcom BCM4312 802.11b/g LP-PHY [14e4:4315]
      
        Firmwarepaket
        firmware-b43-installer och b43-fwcutter
      
        Skärmblankning
        Stängs av med setterm, xset och consoleblank=0 i GRUB
      
        Typisk användning
        Kök, verkstad, butik, väntrum, hobbyrum eller informationsskärm med ljud
      
    Startkedjan är: Debian → automatisk tty1-inloggning → startx → Openbox → Firefox ESR i kioskläge → webbradio.

32-bitars dator, Acer Aspire One, ALSA, alsamixer, amixer, återanvändning, återbruk, autologin, b43-firmware, Broadcom BCM4312, consoleblank, datoråterbruk, Debian, elektronikskrot, Firefox ESR, gammal laptop, grub, Intel Atom, internetradio, Kioskläge, Linux, linuxprojekt, networkmanager, nmcli, Openbox, resurssnål dator, skärmblankning, startx, tty1, webbradio, Wi-Fi, Xorg

Debian 14 tar ett stort steg mot säkrare Linuxpaket
Debian 14 “Forky” kan bli en milstolpe för säkrare Linuxsystem. När nästa stora Debianversion väntas släppas under sommaren 2027 ska distributionen inte bara få stöd för LoongArch64 och nya funktioner i pakethanteraren APT – den ska också kräva reproducerbara paket. Det innebär att program ska kunna byggas om från källkod och ge exakt samma resultat varje gång, vilket gör det lättare att upptäcka manipulation, fel och oväntade ändringar i mjukvarukedjan.

Debian 14, med kodnamnet “Forky”, väntas bli en av de viktigaste Debianversionerna på länge. Inte för att skrivbordet nödvändigtvis ser annorlunda ut, utan för att något mycket djupare i systemet förändras: Debian ska börja kräva reproducerbara paket. Det innebär att ett program som byggs från samma källkod, med samma instruktioner och i samma byggmiljö, ska ge exakt samma binära paket varje gång — bit för bit. Debian Release Team meddelade i maj 2026 att nya paket som inte klarar detta inte längre får migrera till Debian testing, och att paket som redan finns där också kan stoppas om en uppdatering bryter reproducerbarheten.

Varför spelar detta roll?

För en vanlig användare kan det låta tekniskt och avlägset. Men idén är enkel: om någon påstår att ett färdigt Debianpaket kommer från en viss källkod ska det gå att kontrollera. En oberoende byggserver, en Debianutvecklare eller en säkerhetsgranskare ska kunna bygga om paketet och få samma resultat.

Om resultatet inte blir identiskt kan det bero på ett oskyldigt fel, till exempel tidsstämplar, slumpmässiga filordningar eller skillnader i byggmiljön. Men det kan också avslöja något allvarligare: att den binära filen inte motsvarar den publicerade källkoden.

Det här gör reproducerbara byggen till ett slags kvitto på mjukvarans ärlighet. Källkoden och det färdiga paketet ska inte bara höra ihop i teorin, utan kunna bevisas höra ihop i praktiken.

Från ideal till krav

Reproducerbara byggen har länge varit ett mål inom fri och öppen källkod. Debian har arbetat med frågan i många år, bland annat tillsammans med Reproducible Builds-projektet. Skillnaden nu är att Debian tar steget från ambition till regel.

Paul Gevers från Debian Release Team beskrev beslutet som att Debian nu har kommit till punkten där distributionen måste leverera reproducerbara paket. Sedan den 9 maj 2026 används Debians migrationssystem för att blockera paket som inte kan reproduceras, eller uppdateringar som gör redan reproducerbara paket icke-reproducerbara.

Det är en viktig förändring eftersom Debian testing är mellanledet där paket förbereds inför nästa stabila Debianversion. Om ett paket stoppas där kommer det inte vidare förrän problemet är löst.

Vad betyder det för användaren?

För den som kör Debian 12 “Bookworm” eller Debian 13 “Trixie” händer inget direkt. Förändringen gäller utvecklingen av Debian 14 “Forky”, som i nuläget finns i Debian testing. Den praktiska effekten märks främst för paketansvariga och utvecklare.

Men på längre sikt betyder det att vanliga Debiananvändare får ett system där fler paket kan verifieras på ett starkare sätt. Det gör det svårare för skadlig kod att smyga in i byggkedjan utan att upptäckas.

Det här är särskilt viktigt i en tid då attacker mot mjukvarukedjor blivit allt vanligare. I dag räcker det inte att fråga om ett program är öppet. Man måste också kunna kontrollera att det färdiga paketet faktiskt är byggt från just den öppna källkod som publicerats.

Debians kontrollsystem

Debian använder infrastrukturen reproduce.debian.net för att bygga om paket och jämföra resultaten. Systemet använder bland annat så kallade .buildinfo-filer, som innehåller information om hur ett paket byggdes. Målet är att återskapa samma byggprocess som användes när paketet publicerades i Debianarkivet.

Dashboarden för Forky visar redan en mycket hög reproducerbarhetsgrad. Vid kontrollen som nämns i rapporteringen hade Forky över 98 procent reproducerade byggen och 23 728 paket markerade som godkända.

Det betyder inte att arbetet är färdigt, men det visar att Debian redan ligger långt framme. De sista procenten är ofta de svåraste, eftersom problemen kan ligga i detaljer som datum, filsortering, komprimering, dokumentation eller verktyg som beter sig lite olika mellan byggmiljöer.

LoongArch64 blir officiell arkitektur

Debian 14 “Forky” väntas också få officiellt stöd för LoongArch64, en processorarkitektur från Loongson. Det innebär att Debian breddar sitt stöd till ytterligare en hårdvaruplattform. Enligt rapporteringen ska LoongArch64 ansluta till de redan officiellt stödda arkitekturerna som amd64, arm64, armhf, riscv64, ppc64el och s390x.

För de flesta hemanvändare i Sverige är amd64 fortfarande det vanliga valet, alltså vanliga 64-bitars PC-datorer. Men för Debian som projekt är arkitekturstöd en viktig del av identiteten. Debian är inte bara ett operativsystem för en viss typ av dator, utan en distribution som försöker fungera på många olika maskinplattformar.

APT får historik och återställning

En annan nyhet i Debian 14 är att pakethanteraren APT får funktioner för historik, undo, redo och rollback. Det betyder att användaren i framtiden lättare ska kunna se vad som installerats, uppgraderats eller tagits bort — och i vissa fall backa ändringar. APT 3.2 introducerade dessa funktioner under våren 2026.

Det här gör Debian mer likt vissa Red Hat-baserade distributioner, där transaktionshistorik i pakethanteraren länge varit en uppskattad funktion. För användare kan det bli särskilt värdefullt när en uppdatering orsakar problem. I stället för att manuellt försöka minnas vilka paket som ändrades kan systemet ge en tydligare historik.

När kommer Debian 14?

Debian 14 “Forky” väntas enligt nuvarande uppgifter någon gång under perioden juni till augusti 2027. Något exakt releasedatum är ännu inte fastställt. Innan den slutliga versionen släpps kommer Debianprojektet normalt att gå igenom flera steg, inklusive testning av installationsprogrammet och releasekandidater.

Den som vill prova nyheterna redan nu behöver använda Debian testing eller en distribution som bygger på Debian testing, till exempel rullande varianter som följer utvecklingsgrenen. Det är dock inte samma sak som en färdig stabil Debianversion. Testing kan fungera bra, men är i första hand till för utveckling och förberedelse inför nästa stabila utgåva.

En tyst men viktig säkerhetsreform

Debian 14 “Forky” ser kanske inte dramatisk ut på ytan, men under huven sker en stor förändring. Kravet på reproducerbara paket gör Debian mer kontrollerbart, mer transparent och svårare att manipulera i smyg.

Det är inte en funktion som ger en ny knapp på skrivbordet. Det är snarare en förbättring av förtroendet mellan källkod, byggsystem och användare. För ett operativsystem som används på servrar, arbetsstationer, inbyggda system och kritisk infrastruktur är det en stor sak.

Debian har länge varit känt för stabilitet och noggrannhet. Med Forky tar projektet ytterligare ett steg: inte bara mot stabil programvara, utan mot programvara som kan bevisas vara byggd på rätt sätt.

Teknisk faktaruta: Debian 14 “Forky”

Planerad version: Debian 14 “Forky”

Förväntad release: juni–augusti 2027

Utvecklingsgren: Debian Testing

Ny säkerhetsregel: Reproducerbara paket blir ett krav

Vad betyder det? Samma källkod, bygginstruktioner och byggmiljö ska ge exakt samma binära paket varje gång.

Effekt: Paket som inte kan reproduceras blockeras från att migrera till testing.

Kontrollsystem: reproduce.debian.net

Ny arkitektur: LoongArch64 får officiellt stöd

APT-nyheter: Historik, undo, redo och rollback
APT, APT 3.2, binära paket, Debian, Debian 14, Debian 2027, Debian Forky, Debian Testing, Forky, fri programvara, GNU/Linux, IT-säkerhet, källkod, Linux, Linuxdistribution, linuxnyheter, LoongArch64, mjukvarusäkerhet, Open-source, operativsystem, öppen källkod, pakethantering, pakethistorik, redo, reproducerbara paket, reproducible builds, rollback, säkerhet, server, supply chain security, Systemadministration, undo
Parrot 7.2 släppt – säkerhets-Linux får viktig patch mot ”Copy Fail”
Parrot OS 7.2 är nu släppt och kommer med en viktig säkerhetsuppdatering mot sårbarheten ”Copy Fail”. Den nya versionen bygger på Linux 6.19.13, använder KDE Plasma 6.3.6 som standardmiljö och innehåller uppdaterade verktyg för penetrationstestning, digital forensik och säkerhetsanalys. För säkerhetsintresserade Linuxanvändare är detta framför allt en stabiliserande release där kärna, verktyg och infrastruktur har fått viktiga förbättringar.

Parrot OS 7.2 är nu officiellt tillgängligt för nedladdning. Den nya versionen är särskilt intressant för säkerhetsintresserade, systemadministratörer och etiska hackare eftersom den innehåller en uppdaterad Linuxkärna med skydd mot den nyligen uppmärksammade sårbarheten ”Copy Fail”. Samtidigt fortsätter Parrot-projektet sin övergång till KDE Plasma som huvudsaklig skrivbordsmiljö och uppdaterar en lång rad verktyg för penetrationstestning och IT-säkerhet.

Vad är Parrot OS?

Parrot OS är en Debian-baserad Linuxdistribution som är byggd för säkerhetsarbete, digital forensik, anonymitet, utveckling och testning. Man kan se den som ett specialverktyg snarare än ett vanligt skrivbordsoperativsystem.

Där vanliga Linuxdistributioner fokuserar på kontorsprogram, webbsurf och multimedia, kommer Parrot med färdiga verktyg för att analysera nätverk, testa webbsidor, undersöka system och hitta säkerhetsbrister.

Skydd mot den allvarliga sårbarheten Copy Fail

Den stora nyheten i Parrot 7.2 är att systemet levereras med Linux 6.19.13. Den versionen är patchad mot den nyligen uppmärksammade sårbarheten ”Copy Fail”.

Sårbarheten kan enligt uppgifterna göra det möjligt för en lokal användare att höja sina rättigheter och få root-behörighet. Det är allvarligt eftersom root är den högsta behörighetsnivån i Linux. En angripare som redan har begränsad åtkomst till en dator kan i värsta fall ta full kontroll över systemet.

För vanliga användare kan en sådan sårbarhet låta abstrakt, men i praktiken handlar det om gränsen mellan en vanlig användare och systemets absoluta maktcentrum. Linux bygger på tydliga behörigheter: en vanlig användare ska inte kunna ändra systemfiler, läsa andras privata data eller styra kärnan. När en lokal privilegiehöjning fungerar bryts den modellen.

KDE Plasma fortsätter som standardmiljö

Parrot 7.2 bygger vidare på Parrot 7-serien, där projektet tidigare bytte standardmiljö från MATE till KDE Plasma. Den nya versionen använder KDE Plasma 6.3.6 som skrivbordsmiljö.

Samtidigt finns det även utgåvor med MATE, LXQt och Enlightenment. Det gör att användare kan välja mellan ett mer modernt och funktionsrikt skrivbord eller lättare miljöer som passar bättre i virtuella maskiner och på enklare hårdvara.

Bygger på Debian 13.4 ”Trixie”

En annan viktig del är att Parrot 7.2 innehåller uppdateringar från Debian 13.4 ”Trixie”. Eftersom Parrot bygger på Debian innebär det att mycket av stabiliteten och paketbasen kommer därifrån, medan Parrot-lagret ovanpå tillför säkerhetsverktyg, specialanpassningar och egna menyer.

Resultatet blir ett system som kombinerar Debians breda paketarkiv med ett mer specialiserat fokus på cybersäkerhet.

Många säkerhetsverktyg har uppdaterats

Flera kända säkerhetsverktyg har uppdaterats i Parrot 7.2. Bland annat nämns:

Metasploit Framework 6.4.127, BloodHound 9.0.0, OWASP ZAP 2.16.1, SQLMap 1.10.3, Certipy-AD 5.0.4, Evilginx 3.3.0, Evil-WinRM 1.6.0 och NetExec 1.5.1.

Det är verktyg som används för allt från webbtestning och Active Directory-analys till nätverkskartläggning och simulering av angrepp i kontrollerade miljöer.

För den som arbetar med IT-säkerhet är sådana uppdateringar viktiga. Säkerhetsverktyg måste följa med när verkliga system förändras. Nya versi”Dataingenjör? Vad fan är en dataingenjör? Påhittade titlar som de har köpt på en marknad i hemlandet. Lite som de där som kallar sig läkare, men har lägre kompetens än en svensk sjuksköterska.”oner av Windows, Linux, webbservrar, molntjänster och autentiseringssystem kräver att testverktygen också utvecklas. Annars riskerar säkerhetstestaren att använda gamla metoder mot nya miljöer och missa viktiga brister.

Förbättrad meny och fortsatt arbete med Go-kodbasen

Parrot 7.2 innehåller också förbättringar i Parrot Menu, där nya skrivbordsposter lagts till samtidigt som arbetet med den nya Go-baserade kodbasen fortsätter.

Det låter kanske som en detalj, men menyerna är centrala i en säkerhetsdistribution. När hundratals verktyg finns installerade måste de vara logiskt organiserade, annars blir systemet snabbt svåranvänt.

Förbättringar för Docker, virtuella maskiner och sidoprojekt

Projektet har även förbättrat parrot-themes och parrot-tools, men mycket av arbetet i denna version har lagts på infrastruktur, Docker-containrar och olika sidoprojekt runt operativsystemet.

Det visar att Parrot inte bara utvecklas som en ISO-fil för installation på datorer, utan som ett helt ekosystem med stöd för virtuella maskiner, containrar, WSL och specialutgåvor.

Bättre hantering av Flatpak-paket

En praktisk nyhet är att Parrot 7.2 får en inbyggd kontroll för Flatpak-paket, så att uppdateringar av sådana paket kan hanteras automatiskt.

Flatpak används ofta för att installera program fristående från distributionens vanliga paketsystem. För användaren betyder det enklare underhåll och mindre risk att program ligger kvar i gamla versioner.

Finns i flera olika utgåvor

Parrot 7.2 finns som Home och Security live-editions för 64-bitars system. Det finns även färdiga avbilder för Docker, virtuella maskiner, WSL, Raspberry Pi, RISC-V och Hack The Box.

Dessutom finns särskilda skrivbordsutgåvor med MATE, LXQt och Enlightenment.

Security Edition är den mest kompletta varianten för penetrationstestning, digital forensik, reverse engineering och säkerhetsforskning. Home Edition passar bättre för den som vill ha Parrot som ett mer allmänt Linuxsystem med integritets- och säkerhetsfokus.

Så uppdaterar befintliga användare

För den som redan använder Parrot krävs ingen ominstallation. Systemet kan uppdateras med:

Parrot Updater har också uppdaterats till version 2.0.8. Den nya versionen ska ge en bättre uppdateringsupplevelse, särskilt för användare som uppgraderar från Parrot 6 ”Lory”.

En viktig men lågmäld säkerhetsrelease

Parrot 7.2 är inte en version som främst handlar om ett nytt utseende eller stora synliga nyheter. Det är snarare en underhålls- och säkerhetsrelease där kärnan, verktygen och infrastrukturen har fått viktiga förbättringar.

För en vanlig Linuxanvändare kan det låta torrt, men för den som arbetar med säkerhet är just detta avgörande. Ett verktygssystem måste vara uppdaterat, pålitligt och snabbt kunna hantera nya sårbarheter.

Med Linux 6.19.13, patchen mot Copy Fail, uppdaterade säkerhetsverktyg och fortsatt utveckling av KDE-baserade Parrot 7-serien visar projektet att det vill vara mer än bara ännu en Kali-konkurrent. Parrot försöker bygga en komplett arbetsmiljö för cybersäkerhet, där både skrivbord, verktyg, containrar och specialutgåvor hänger ihop.

https://parrotsec.org/download
Teknisk faktaruta: Parrot OS 7.2

Distribution: Parrot OS 7.2

Bas: Debian 13.4 ”Trixie”

Linuxkärna: Linux 6.19.13

Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.3.6

Alternativa skrivbord: MATE, LXQt och Enlightenment

Viktig säkerhetsfix: Patch mot sårbarheten ”Copy Fail”

Uppdaterade verktyg: Metasploit Framework 6.4.127, BloodHound 9.0.0, OWASP ZAP 2.16.1, SQLMap 1.10.3, Certipy-AD 5.0.4, Evilginx 3.3.0, Evil-WinRM 1.6.0 och NetExec 1.5.1

Utgåvor: Home, Security, Docker, VM, WSL, Raspberry Pi, RISC-V och Hack The Box

Nyheter: Förbättrad Parrot Menu, bättre Flatpak-hantering, förbättrat VM-stöd och uppdaterad Parrot Updater 2.0.8

Uppdatering från befintlig installation:
```
sudo apt update && sudo apt full-upgrade
```
BloodHound, Copy Fail, cybersäkerhet, Debian, Debian 13.4, digital forensik, Docker, etisk hackning, Flatpak, IT-säkerhet, kde plasma, Linux, Linuxdistribution, Linuxkärnan, Metasploit, öppen källkod, OWASP ZAP, Parrot 7.2, Parrot OS, penetrationstestning, raspberry pi, RISC-V, root, säkerhet, säkerhetsuppdatering, sårbarhet, SQLMap, trixie, WSL
APT 3.3: Debian gör pakethanteraren tystare, smartare och mer framtidssäker
APT 3.3 har landat i Debian Unstable och markerar en viktig milstolpe för Debians pakethanterare. Den gamla varningen om att apt har ett instabilt kommandoradsgränssnitt är nu borttagen, samtidigt som en ny --cli-version-flagga gör det möjligt att hantera framtida förändringar mer kontrollerat. Tillsammans med smartare uppdateringsflöden, förbättrad pakethämtning och moderniserad C++-kod gör versionen APT både mer användarvänligt och mer framtidssäkert.

I Linuxvärlden är pakethanteraren lite som hemmets elcentral. Den märks inte alltid, men utan den fungerar nästan ingenting. När du installerar, uppdaterar eller tar bort program i Debian och många Debian-baserade system är det ofta APT som gör jobbet bakom kulisserna.

Nu har APT 3.3 landat i Debian Unstable, och även om versionsnumret kan låta som en teknisk detalj rymmer uppdateringen flera förändringar som både vanliga användare och systemadministratörer lär märka.

Ett välkänt varningsmeddelande försvinner

Den mest synliga nyheten är att APT tar bort den gamla varningen om att kommandot apt har ett “instabilt” kommandoradsgränssnitt.

I många år har användare som kört apt i vissa sammanhang mötts av en påminnelse om att verktygets CLI inte var garanterat stabilt och därför borde användas med försiktighet i skript. Rekommendationen var länge att använda apt-get och apt-cache för automatiserade miljöer, medan apt var tänkt som ett mer människovänligt verktyg för interaktiv användning.

Med APT 3.3 tas den generella varningen bort.

Anledningen är inte att utvecklarna plötsligt ignorerar stabilitet. Tvärtom införs nu ett mer kontrollerat sätt att hantera förändringar: en ny flagga, --cli-version, gör det möjligt att begära en specifik version av kommandoradsgränssnittet. Det innebär att äldre beteenden kan fasas ut mer ordnat, utan att användare ständigt behöver se en allmän varning.

Gradvisa förändringar i stället för tvära kast

För skript och automatiserade system är förutsägbarhet viktigt. Ett litet ändrat format i utdata kan räcka för att ett skript ska sluta fungera. Därför har APT historiskt varit försiktigt med att lova stabilitet för just apt.

Med möjligheten att ange CLI-version får utvecklarna ett verktyg för att modernisera APT utan att lika lätt bryta befintliga arbetsflöden. Det är ungefär som att en webbplats erbjuder flera API-versioner: gamla klienter kan fortsätta fungera medan nya funktioner introduceras i en nyare version.

Små förbättringar som gör vardagen smidigare

APT 3.3 innehåller också flera användbarhetsförbättringar. Historiklistan anpassar sig bättre efter skärmens bredd, vilket gör den mer lättläst i terminalen. Kommandoförkortningar har också optimerats, vilket kan göra vardagsanvändningen snabbare och mer behaglig.

En annan korrigering gäller APT:s mönsterhantering, där relationen Pre-Depends nu tolkas korrekt. Det låter tekniskt, men är viktigt: paket i Debian kan ha olika typer av beroenden, och vissa måste vara uppfyllda redan innan installationen får fortsätta. Fel i sådan tolkning kan skapa problem vid installation eller uppgradering.

Smartare och säkrare uppdateringsflöden

APT 3.3 rättar även ett fel i Phased-Update-Percentage, mekanismen som gör att uppdateringar kan rullas ut gradvis.

I stället för att alla användare får en ny paketversion samtidigt kan Debian och Ubuntu-liknande system låta uppdateringen nå en mindre andel användare först. Om något visar sig vara fel kan utrullningen bromsas innan problemet påverkar alla. Det är samma grundidé som används i många moderna mjukvaruplattformar: börja försiktigt, övervaka effekterna och skala upp när allt verkar fungera.

En sannolikhetsmiss i denna mekanism är nu åtgärdad, vilket gör den gradvisa utrullningen mer korrekt.

Stabilare hantering av nedladdningar och metadata

Pakethantering handlar inte bara om att ladda ner filer. APT måste också hantera metadata, kontrollera transaktioner och se till att systemets bild av tillgängliga paket är konsekvent.

I APT 3.3 förbättras kod som rör paketinhämtning. Bland annat rättas transaktionshantering när pkgAcquire::Run avbryts. Dessutom ändras ordningen för när InRelease-metadata sparas, så att den commitas efter andra transaktionsobjekt. Det minskar risken för inkonsekventa tillstånd om något avbryts vid fel tillfälle.

Modernare C++ under huven

Under ytan har utvecklarna också moderniserat delar av kodbasen. APT använder nu fler moderna C++-konstruktioner, som std::span, range-baserade loopar, emplace och make_unique.

För den vanliga användaren syns inte detta direkt, men sådana förändringar kan göra koden lättare att läsa, underhålla och vidareutveckla. Uppdateringen täpper dessutom till flera mindre minnesläckor i APT:s metodhantering, vilket bidrar till ett mer robust verktyg.

En liten version med stor betydelse

APT 3.3 är kanske inte en spektakulär lansering med nya grafiska funktioner eller dramatiska förändringar. Men den är viktig på ett annat sätt. Den tar ett gammalt irritationsmoment ur användarens väg, inför bättre kontroll över kommandoradsgränssnittets utveckling och förbättrar flera delar av den tekniska infrastrukturen.

För Debian-användare innebär det en pakethanterare som känns lite renare i terminalen, fungerar mer förutsägbart i automatiserade miljöer och står bättre rustad för framtida förändringar. I ett operativsystem där stabilitet och kontroll är centrala värden är det precis den sortens förbättring som spelar roll.

https://salsa.debian.org/apt-team/apt/-/blob/main/debian/changelog
$ apt show apt

Teknisk faktaruta: APT 3.3

APT är Debians centrala pakethanteringsverktyg och används för att installera, uppdatera och ta bort programvara i Debian och Debian-baserade Linuxdistributioner.
- Version: APT 3.3
- Distribution: Debian Unstable
- Ny CLI-funktion: --cli-version
- Synlig förändring: Den tidigare varningen om instabilt CLI-gränssnitt har tagits bort.
- Uppdateringar: Förbättrad hantering av phased updates via Phased-Update-Percentage.
- Pakethämtning: Stabilare transaktionshantering när pkgAcquire::Run avbryts.
- Kodbas: Moderniserad C++ med bland annat std::span, emplace och make_unique.
Betydelse: APT 3.3 gör pakethanteraren mer förutsägbar för skript, renare för terminalanvändare och bättre rustad för framtida förändringar.
APT, APT 3.3, apt-get, C++, CLI, Debian, Debian Unstable, Debianpaket, Linux, Linuxdistribution, Linuxpaket, öppen källkod, Pakethanterare, Phased Updates, Programuppdateringar, Systemadministration, Terminal
Ubuntu 26.04 LTS första testet.
En äldre Lenovo Z50-70 med SSD och 8 GB RAM borde kanske vara på väg mot pension. Men med Ubuntu 26.04 LTS visar den sig fortfarande ha gott om liv kvar. Trots högre rekommenderade systemkrav, modern GNOME-miljö och övergången till Wayland flyter vardagsanvändningen oväntat bra – även när Firefox får strömma SVT:s Den stora älgvandringen utan lagg.

När en ny Ubuntu-version släpps hamnar den ofta först i en virtuell maskin. Det är det trygga sättet att prova nya funktioner, känna på skrivbordsmiljön och se vad som förändrats utan att riskera något på riktig hårdvara. Men med Ubuntu 26.04 LTS blev testet annorlunda.

Den här gången installerades systemet direkt på en Lenovo Z50-70 – en äldre laptop som knappast skulle dra in ens 200 kronor på Tradera. Resultatet blev betydligt mer positivt än väntat.

Högre krav – men inte hela sanningen

Inför Ubuntu 26.04 har det talats om skärpta hårdvarukrav. Ubuntu Desktop anges numera med 6 GB RAM för en bekväm användarupplevelse, jämfört med tidigare 4 GB. Men i praktiken handlar det om en rekommenderad nivå, inte en hård spärr.

Testmaskinen har 8 GB RAM, en SSD och ett äldre NVIDIA GeForce 840M-chip. Det är ingen modern dator, men heller inte en total katastrof ur Linux-perspektiv. Framför allt gör SSD-uppgraderingen stor skillnad.

Överraskande flyt i vardagsanvändning

Det mest intressanta med testet är inte att Ubuntu 26.04 startar. Det förväntar man sig. Det intressanta är att systemet faktiskt känns riktigt användbart.

Firefox startar utan dramatik. Webbsidor laddar normalt. När SVT:s eviga folkfavorit Den stora älgvandringen får rulla i webbläsaren sker det utan hack, frysningar eller irriterande lagg. För en maskin i den här åldersklassen är det ett gott betyg.

I btop ligger minnesanvändningen runt 2 GB, vilket lämnar gott om utrymme kvar av de installerade 8 GB. Vid videoströmning syns ungefär 50 procent CPU-användning, vilket visar att datorn arbetar, men utan att upplevelsen faller ihop.

Det är långt ifrån en prestandamaskin. Men det är heller inte en dator som känns färdig för återvinningen.

Wayland, GNOME 50 och ett farväl till X11

En av de större förändringarna i Ubuntu 26.04 LTS är att den gamla X11-eran i praktiken är över för standardskrivbordet. X11 har historiska rötter tillbaka till 1980-talet, och även om det har tjänat Linuxvärlden länge har Wayland nu tagit över som modern grund för skrivbordet.

För användaren märks det kanske inte alltid direkt. Det är snarare en sådan förändring som ligger under ytan: modernare grafikhantering, bättre säkerhetsmodell och ett steg bort från gammal teknisk skuld.

GNOME 50 känns också polerat. På den här Lenovon är animationer och fönsterhantering inte bländande snabba, men de är tillräckligt följsamma för att datorn ska kännas levande igen.

TPM 2.0 saknas – men det stoppar inte datorn

Lenovo Z50-70 saknar TPM 2.0, vilket innebär att man inte kan använda maskinens hårdvara för att lagra vissa kryptonycklar på samma sätt som på modernare datorer. Det är en begränsning, särskilt om man vill använda mer avancerad kryptering med hårdvarustöd.

Men till skillnad från Windows 11, där TPM 2.0 blivit ett välkänt hinder för äldre datorer, är det inte något som stoppar Ubuntu från att fungera som vanlig desktopmiljö. Det gör Ubuntu 26.04 intressant för just den typ av datorer som Windowsvärlden i praktiken börjat lämna bakom sig.

Inte för alla gamla datorer – men förvånansvärt många

Det här testet visar inte att Ubuntu 26.04 LTS är rätt val för precis all äldre hårdvara. Maskiner med väldigt lite RAM, långsamma mekaniska hårddiskar eller svagare grafik kan fortfarande må bättre av lättare alternativ.

För riktigt gamla datorer är exempelvis Debian, Xubuntu eller Lubuntu ofta mer rimliga val. Men för en äldre laptop med SSD och 8 GB RAM verkar Ubuntu 26.04 LTS vara fullt gångbart.

Och det är kanske den viktigaste slutsatsen: en dator som är nästan osäljbar kan fortfarande vara fullt användbar.

Det som stör: svenska språket

Allt är dock inte perfekt. Det största irritationsmomentet i testet är språkstödet. Trots att svenska väljs under installationen blir systemet inte helt svenskt direkt. Man behöver in i inställningarna efteråt och justera språkpaket, region och tangentbord för att få allt som man vill.

Det är inget stort tekniskt problem, men det är en onödig skavank. För en LTS-version borde språkvalet under installationen kännas mer färdigt när skrivbordet väl startar.

Slutsats: en utmärkt LTS även på äldre hårdvara

Ubuntu 26.04 LTS gör ett starkt intryck på Lenovo Z50-70. Trots högre rekommenderade minneskrav, modern GNOME-version och övergången till Wayland känns systemet oväntat smidigt på en äldre konsumentlaptop.

Med SSD och 8 GB RAM räcker hårdvaran längre än man kanske tror. Streaming fungerar. Webbsurf fungerar. Systemet känns modernt utan att vara tungt på ett sätt som gör datorn oanvändbar.

Det här är inte bara en ny Ubuntu-version. Det är också en påminnelse om varför Linux fortfarande är så värdefullt: det kan ge äldre datorer ett andra liv, långt efter att marknaden och andra operativsystem har räknat ut dem.
8 GB RAM, äldre dator, återbruk, datoråterbruk, Debian, firefox, gammal laptop, GNOME 50, hållbar IT, Lenovo Z50-70, Linux, Linux mint, Linux på äldre dator, Linuxdistribution, LTS, NVIDIA GeForce 840M, operativsystem, öppen källkod, SSD, TPM 2.0, Ubuntu, Ubuntu 26.04, Ubuntu 26.04 LTS, Wayland, Windows 11, x11
Hyprland når Debian Stable – vad betyder det egentligen?

Hyprland, en modern och visuellt avancerad Wayland-kompositor, har nu blivit tillgänglig för användare av Debian 13 via officiella backports. Det markerar första gången som Debian Stable-användare får en enkel och officiell väg att installera Hyprland – utan att behöva lämna den stabila plattformen.

Under lång tid har Linux-användare som velat ha det senaste fått välja mellan stabilitet och nya funktioner. Men nu händer något som förändrar spelplanen: Hyprland, en modern och visuellt imponerande Wayland-kompositor, finns nu tillgänglig för Debian 13 (”Trixie”) – utan att du behöver lämna den stabila versionen av systemet.

Vad är Hyprland?

Hyprland är en så kallad Wayland-kompositor – alltså den komponent som styr hur fönster visas, rör sig och interagerar på din skärm. Den kan jämföras med mer traditionella lösningar som X11-baserade fönsterhanterare, men är byggd för framtiden.

Det som gör Hyprland speciellt är bland annat snygga animationer med mjuka övergångar, dynamisk fönsterhantering där fönster organiseras automatiskt, hög prestanda tack vare Wayland samt en mycket hög grad av anpassningsbarhet. Det kombinerar kraften hos avancerade fönsterhanterare med ett modernt, visuellt tilltalande gränssnitt.

Varför är detta en stor grej för Debian?

Debian är känt för sin stabilitet. Det innebär att programvaran ofta är noggrant testad men inte alltid den allra senaste. När Debian 13 släpptes fanns Hyprland inte med i de officiella paketen. Anledningen var att versionen ansågs ligga efter utvecklingen och vara svår att underhålla under hela den stabila livscykeln.

Detta gjorde att användare som ville testa Hyprland tidigare var tvungna att använda mer experimentella grenar som testing eller unstable, vilket många undviker just för att behålla stabiliteten.

Lösningen: Backports

Nu har Hyprland istället blivit tillgängligt via Debians så kallade backports.

Backports är nyare versioner av utvalda program som hämtas från Debians utvecklingsgrenar och anpassas för att fungera på den stabila versionen. Det gör det möjligt att installera modern mjukvara utan att uppgradera hela systemet till en mindre stabil version.

Vad finns tillgängligt nu?

Debian 13-användare kan nu installera en bred uppsättning Hyprland-relaterade paket via backports. Det inkluderar själva Hyprland-kompositorn, samt verktyg för strömhantering, låsskärm, autentisering, plugins och nödvändiga bibliotek.

Dessutom erbjuds en mycket aktuell version, 0.54.3, vilket innebär att användare får en upplevelse som ligger nära den senaste utvecklingen.

Vad betyder det för användare?

Detta är första gången Debian Stable-användare får en officiell och enkel installationsväg för Hyprland. Det innebär tillgång till modern Wayland-teknik samtidigt som man behåller stabiliteten i systemet.

Det skapar en bättre balans mellan stabilitet och innovation, där användare inte längre behöver välja lika hårt mellan trygghet och nya funktioner.

Sammanfattning

Hyprlands ankomst till Debian 13 via backports visar hur Linuxvärlden utvecklas. Stabilitet behöver inte längre innebära gammal mjukvara, och avancerade verktyg blir mer tillgängliga för fler användare.

För Debian-användare som länge varit nyfikna på Hyprland är detta det första enkla och officiella sättet att testa det, utan att lämna stabila Debian.

https://packages.debian.org/search?keywords=hyprland&searchon=names&section=all&suite=trixie-backports

Teknisk faktaruta: Hyprland i Debian 13

Status: Tillgänglig via Debian 13 Backports

Paketsystem: APT

Gren: stable-backports

Huvudpaket: hyprland

Relaterade paket: hypridle, hyprlock, hyprpolkitagent, hyprland-protocols, hyprwayland-scanner, xdg-desktop-portal-hyprland

Version: 0.54.3

Typ: Dynamisk Wayland-kompositor

Betydelse: Första officiella sättet att installera Hyprland på Debian Stable utan att byta till testing eller unstable.

backports, compositor, Debian, Debian 13, Debian Stable, Debian Trixie, Hyprland, hyprland install, Linux, linux desktop, linux mascot, Open-source, Tiling Window Manager, tux, Wayland, window manager
APT 3.2 – Linux får äntligen “ångra-knapp” för paketinstallationer
Debians pakethanterare APT har fått en av sina största uppdateringar på länge. Med version 3.2 införs stöd för historik, ångra, göra om och återställning – funktioner som kan göra Linux både säkrare och betydligt mer förlåtande när en uppdatering inte går som planerat.

Debians pakethanterare APT har fått en efterlängtad uppgradering – och den förändrar faktiskt hur du kan hantera ditt system i grunden. Version 3.2 introducerar nämligen något som länge saknats: möjligheten att se historik, ångra ändringar och till och med rulla tillbaka systemet till ett tidigare läge.

Vad är APT – och varför spelar det roll?

I Debian-baserade system (som Debian och Ubuntu) är APT verktyget som installerar, uppdaterar och tar bort program. Det är en central del av systemet – varje gång du kör kommandon som apt install eller apt upgrade är det APT som gör jobbet bakom kulisserna.

Men fram tills nu har APT saknat något ganska självklart: ett enkelt sätt att backa om något går fel.

Historik och “undo” – en stor nyhet

Den största nyheten i APT 3.2 är just stöd för historik och återställning. Det innebär att varje förändring du gör med APT sparas som en “transaktion”.

Du kan nu:
- Se vad som hänt tidigare (history-list)
- Granska detaljer (history-info)
- Göra om en åtgärd (history-redo)
- Ångra en åtgärd (history-undo)
- Rulla tillbaka flera steg (history-rollback)
Detta fungerar ungefär som i andra pakethanterare, till exempel DNF i Fedora. Om en uppdatering orsakar problem kan du alltså snabbt gå tillbaka till hur systemet såg ut innan.

Smartare hantering av beroenden

APT har också fått en förbättrad “solver” – den del som räknar ut vilka paket som behövs och hur de hänger ihop.

Den nya versionen kan bland annat:
- Uppgradera baserat på källpaket (inte bara binärer)
- Undvika att viktiga systemkomponenter tas bort av misstag
- Hantera alternativa beroenden mer intelligent
- Tillåta borttagning av manuellt installerade paket på ett säkrare sätt
Kort sagt: färre konstiga konflikter och mindre risk att råka sabba systemet vid en uppdatering.

Små förbättringar som gör stor skillnad

Utöver de stora nyheterna finns även flera praktiska förbättringar:
- Prestandaloggar i JSON-format – användbart för felsökning och analys
- Skydd mot viloläge under installationer – datorn somnar inte mitt i en uppdatering
När kan du använda det?

APT 3.2 blir en del av kommande Debian 14 Forky, som planeras till sommaren 2027.

Men du behöver inte vänta så länge. Funktionen dyker även upp i Ubuntu 26.04 LTS Resolute Racoon, som släpps redan i april 2026.

Och om du kör Debians test- eller unstable-version (Sid) kan du använda det redan nu genom att uppdatera systemet.

Varför detta är viktigt

Den här uppdateringen gör Linux mer förlåtande. Tidigare har paketinstallationer ibland varit lite av en “point of no return” – gick något fel fick man själv försöka reparera systemet.

Med APT 3.2 blir det mer som moderna system i övrigt:
du kan experimentera, testa – och backa om det inte blev som du tänkt dig.

Det är ett steg mot ett mer användarvänligt Linux, utan att tumma på kraften och flexibiliteten som avancerade användare uppskattar.

https://tracker.debian.org/media/packages/a/apt/changelog-3.2.0

Teknisk faktaruta: APT 3.2

Version: 3.2

Programtyp: Pakethanterare för Debian-baserade Linuxdistributioner

Viktigaste nyhet: Inbyggt stöd för historik, undo, redo och rollback

Nya kommandon: history-list, history-info, history-redo, history-undo, history-rollback

Förbättringar: Smartare beroendehantering, förbättrad solver, JSONL-loggning, skydd mot viloläge under dpkg-körning

Debut i Debian: Debian 14 “Forky”

Beräknad Debian-release: Juni–juli 2027

Även på väg till: Ubuntu 26.04 LTS

Passar för: Användare som vill kunna återställa paketändringar efter uppdateringar eller installationer
APT, beroendehantering, Debian, dpkg, historik, Linux, Open-source, Pakethanterare, paketinstallation, redo, rollback, Systemadministration, Ubuntu, undo
Debian 13.4 släppt – fokus på säkerhet och stabilitet
Debianprojektet har släppt Debian 13.4, den senaste punktuppdateringen i den stabila distributionsserien “Trixie”. Uppdateringen innehåller över hundra buggfixar och ett stort antal säkerhetsuppdateringar som stärker stabiliteten i systemet. Precis som tidigare punktutgåvor ligger fokus inte på nya funktioner utan på att göra operativsystemet säkrare och mer tillförlitligt för både servrar och skrivbord.

Debianprojektet har nu släppt Debian 13.4, den fjärde uppdateringen i den stabila distributionsserien Debian 13 “Trixie”. Uppdateringen kommer drygt två månader efter version 13.3 och innehåller ett stort antal korrigeringar som stärker både säkerheten och systemets stabilitet.

Totalt ingår 111 buggfixar och 67 säkerhetsuppdateringar. Precis som tidigare punktutgåvor handlar det inte om nya funktioner, utan om att förbättra och säkra det befintliga systemet.

Uppdateringar i centrala systemkomponenter

Flera grundläggande systemkomponenter har uppdaterats i denna version. En av de viktigaste förändringarna gäller glibc, den centrala C-bibliotekssamlingen som används av nästan alla program i Linux.

Biblioteket har uppdaterats från den senaste stabila upstream-grenen för att åtgärda säkerhetsproblem och förbättra minneshanteringen. Samtidigt innehåller uppdateringen några mindre men praktiska förändringar. Till exempel har valutasymbolen i den bulgariska lokalanpassningen ändrats till euro, vilket speglar landets planerade övergång till den gemensamma europeiska valutan. Dessutom har buggar i vissa optimerade funktioner rättats.

Eftersom glibc är så central har många paket byggts om för att säkerställa kompatibilitet och stabil drift i hela systemet.

Säkerhetsfixar i många viktiga paket

Utöver systembibliotek har ett stort antal program och bibliotek fått säkerhetsuppdateringar. Bland annat har sårbarheter åtgärdats i:
- libpng
- Suricata
- flera Python-bibliotek
- SQLite
- wget2
- Wireshark
Debians säkerhetsteam har samtidigt publicerat en omfattande uppsättning säkerhetsråd (security advisories) som täcker många välkända program och serverkomponenter. Uppdateringar har bland annat släppts för:
- Chromium
- Firefox ESR
- Thunderbird
- OpenJDK
- ImageMagick
- Nginx
- PostgreSQL
- BIND9
Dessa uppdateringar är särskilt viktiga eftersom programmen används brett både på servrar och i skrivbordsmiljöer.

Uppdaterat installationsprogram

Även Debians installationsprogram har uppdaterats i version 13.4. Den nya versionen innehåller korrigeringar från den stabila paketrepositoriet och använder Linuxkärnan 6.12.73.

Det gör att nya installationer av Debian 13 får ett mer aktuellt och stabilt utgångsläge redan från början.

Inga nya funktioner – bara förbättringar

Precis som andra punktutgåvor i Debian Stable introducerar Debian 13.4 inga nya funktioner. Syftet är istället att samla tidigare uppdateringar i en ny installationsbild och samtidigt rätta till problem i olika paket.

För användare som redan kör Debian 13 sker allt via vanliga systemuppdateringar.

Så uppdaterar du systemet

Om du redan använder Debian 13 kan du uppdatera till den senaste versionen genom att köra följande kommandon i terminalen:
```
sudo apt update
sudo apt full-upgrade
```
Efter uppdateringen har systemet samma säkerhetsfixar och stabilitetsförbättringar som finns i Debian 13.4.

Stabilitet före allt

Debian är känt för sin konservativa utvecklingsmodell där stabilitet prioriteras över snabba förändringar. Punktutgåvor som 13.4 är ett tydligt exempel på denna filosofi: istället för nya funktioner fokuserar projektet på att göra systemet säkrare, mer robust och mer förutsägbart.

För både serveradministratörer och vanliga användare innebär det ett operativsystem som kan köras länge utan överraskningar – en av anledningarna till att Debian fortsätter vara en av de mest respekterade Linuxdistributionerna.

https://www.debian.org

Mer om debian i vår wiki

https://wiki.linux.se/index.php/Debian

Faktaruta: Debian 13.4

Version: Debian 13.4 “Trixie”

Typ av uppdatering: Punktutgåva för stabila Debian 13

Innehåll: 111 buggfixar och 67 säkerhetsuppdateringar

Fokus: Säkerhet, stabilitet och kompatibilitet

Viktiga uppdateringar: glibc, libpng, SQLite, wget2, Wireshark, Suricata

Installerare: Uppdaterad Debian Installer

Kärna i installationsmediet: Linux 6.12.73

Nya funktioner: Inga – endast korrigeringar och säkerhetsfixar

Uppdatera med: sudo apt update && sudo apt full-upgrade
Debian, Debian 13.4, Debian Installer, Debian säkerhetsuppdatering, Debian stabil release, Debian Stable, Debian Trixie, Debian uppdatering, glibc uppdatering, Linux distribution, Linux kernel 6.12, Linux nyheter, Linux säkerhet, Open-source, systemuppdatering
Google Chrome kommer till ARM64 på Linux – ett steg som kan förändra plattformen
Google tar nu ett efterlängtat steg mot bättre stöd för ARM-baserade Linuxdatorer. Under andra kvartalet 2026 väntas företaget släppa en officiell ARM64-version av Chrome för Linux, vilket innebär att användare för första gången får tillgång till webbläsarens fulla funktionalitet även på denna växande plattform.

I många år har Linux kunnat köras på en mängd olika processorarkitekturer. Trots det har en viktig pusselbit saknats: en officiell version av Google Chrome för ARM-baserade Linuxsystem. Nu meddelar Google att detta snart förändras. Under andra kvartalet 2026 planerar företaget att släppa en officiell ARM64-version av webbläsaren för Linux.

Beskedet kommer från Chromium-projektets officiella blogg och markerar ett viktigt steg i hur webbläsare distribueras på moderna Linuxplattformar.

Ett tomrum som funnits länge

Chrome har länge funnits tillgängligt på traditionella x86-baserade Linuxdatorer, liksom på ARM-baserade system som Apple Silicon-Macar och Windows-datorer med ARM-processorer. Men just Linux på ARM har varit ett undantag.

Det har lett till att användare av exempelvis utvecklingskort, enkortsdatorer (SBC:er) och experimentella ARM-laptops har behövt använda Chromium i stället.

Chromium är den öppna källkodsversionen av Chrome och bygger på samma grundteknik. Men vissa funktioner saknas där, bland annat:
- synkronisering med Google-konto
- vissa proprietära mediekomponenter
- integrerade Google-tjänster
För många användare har Chromium fungerat bra, men skillnaderna har ändå gjort att upplevelsen inte alltid varit identisk med den i Chrome.

Växande intresse för ARM i Linuxvärlden

En viktig anledning till Googles beslut är den snabbt ökande användningen av ARM-processorer i Linuxmiljöer. ARM-arkitekturen har länge dominerat i mobiltelefoner, men på senare år har den även börjat ta plats i andra typer av datorer.

Flera trender driver utvecklingen:
- energieffektiva ARM-processorer
- fler ARM-baserade utvecklingskort
- ökande intresse för alternativa laptop-plattformar
- specialiserade AI- och serverplattformar
Samtidigt har Linux länge varit ett populärt operativsystem för just experimentella eller specialiserade hårdvaruplattformar.

När fler utvecklare och entusiaster använder ARM-baserade Linuxsystem ökar också behovet av ett komplett mjukvaruekosystem – där en modern webbläsare är en central komponent.

Samma funktioner som på andra plattformar

Enligt Google ska ARM64-versionen av Chrome erbjuda samma funktioner som webbläsaren gör på andra operativsystem.

Det innebär bland annat:
- stöd för Chrome-tillägg
- synkronisering mellan enheter
- integration med Google-tjänster
- samma säkerhetsmodell och uppdateringssystem
Målet är att användarupplevelsen ska vara identisk oavsett om Chrome körs på en x86-dator, en ARM-Mac eller ett Linuxsystem med ARM-processor.

Installation via vanliga Linuxpaket

När webbläsaren lanseras kommer den att distribueras direkt från Google, på samma sätt som dagens Chrome-versioner för Linux.

De första paketen kommer att stödja två stora distributionsfamiljer:
- Debian-baserade system (som Ubuntu och Debian)
- RPM-baserade system (som Fedora och openSUSE)
Det innebär att installationen i praktiken kommer att fungera på samma sätt som för Chrome på vanliga Linuxdatorer i dag.

Samarbete med NVIDIA

Google uppger också att man samarbetar med NVIDIA för att förenkla installationen på vissa ARM-baserade utvecklingssystem. Ett exempel är företagets AI-arbetsstation DGX Spark.

För andra Linuxdistributioner kommer webbläsaren att kunna laddas ner direkt från Googles webbplats när den officiella versionen blir tillgänglig.

Ett litet steg – men viktigt för ekosystemet

På ytan kan en ny webbläsarversion verka som en mindre nyhet. Men i praktiken är den ett tecken på något större: att ARM-baserade Linuxsystem börjar bli en mer etablerad plattform.

När stora program som Chrome börjar erbjuda officiella versioner signalerar det att plattformen har nått en nivå där utvecklare och företag ser en tydlig framtid.

För Linuxanvändare som experimenterar med ARM-baserad hårdvara – från Raspberry Pi-liknande datorer till avancerade AI-system – kan Chrome på ARM64 därför bli ett välkommet tillskott i verktygslådan.

https://blog.chromium.org/2026/03/bringing-chrome-to-arm64-linux-devices.html

Faktaruta: Chrome för ARM64 på Linux

Lansering: Q2 2026

Plattform: ARM64 Linux

Typ av stöd: Officiella Google Chrome-byggen

Distributioner: Debian-baserade och RPM-baserade system

Saknades tidigare: Synk, Google-integration och vissa mediekomponenter i Chromium

Betydelse: Ger ARM-baserade Linuxdatorer tillgång till full Chrome-upplevelse för första gången
ARM Linux stöd, ARM-processorer, ARM64, Chrome extensions, Chromium, Debian, fedora, Google Chrome, Google synkronisering, Linux, Linux på ARM, linuxnyheter, Linuxplattformar, NVIDIA, Open-source, SBC, tekniknyheter, utvecklingskort, Webbläsare, webbläsarteknik
APTUI – ett modernt terminalgränssnitt för paket i Debian och Ubuntu
APTUI är ett nytt open source-verktyg som ger Debian-, Ubuntu- och Mint-användare ett mer överskådligt sätt att hantera program direkt i terminalen. Med ett modernt textbaserat gränssnitt blir det enklare att söka efter, installera och uppdatera paket utan att lämna kommandoraden.

Att installera och uppdatera program i Linux görs ofta via kommandoraden med verktyget APT. För många är kommandon som apt install, apt remove och apt upgrade vardag, men för den som arbetar mycket i terminalen kan det ibland vara svårt att få en tydlig överblick över vilka paket som finns, vad som är installerat och vilka uppdateringar som väntar.

Ett nytt projekt som vill göra detta enklare heter APTUI. Det är ett öppet källkodsverktyg som erbjuder ett textbaserat användargränssnitt direkt i terminalen. Programmet fungerar som ett gränssnitt ovanpå APT och är tänkt att göra paketadministration mer överskådlig på system som Debian, Ubuntu och Linux Mint.

Ett grafiskt tänk – i ren terminalmiljö

APTUI ersätter inte APT, utan fungerar som en frontend till den befintliga pakethanteringen. I stället för att skriva kommandon manuellt får användaren ett navigerbart gränssnitt i terminalen där paket kan bläddras, sökas och hanteras interaktivt.

Programmet är skrivet i programmeringsspråket Go och bygger på ramverket Bubble Tea, som används för att skapa terminalbaserade användargränssnitt. Resultatet är ett tangentbordsstyrt system som fungerar lite som en lättvikts-dashboard direkt i kommandoraden.

Det innebär att användaren kan utföra många vanliga uppgifter utan att lämna terminalen.

Särskilt användbart på servrar

Många Linuxdistributioner erbjuder grafiska program för paketinstallation. På servrar saknas dock ofta grafiska miljöer helt, och då återstår normalt endast kommandoraden.

Just här kan APTUI bli ett praktiskt verktyg. Det ger en mer strukturerad översikt över paketdatabasen utan att kräva ett grafiskt skrivbord. Samtidigt passar det användare som helt enkelt föredrar terminalbaserade verktyg.

Sökning, filtrering och överblick

APTUI gör det möjligt att bläddra igenom hela paketarkivet och söka efter program med hjälp av fuzzy-sökning, vilket innebär att även ungefärliga söktermer kan ge relevanta träffar.

Gränssnittet organiserar resultaten i olika flikar, till exempel:
- alla paket
- installerade paket
- paket som kan uppgraderas
Det gör det enkelt att snabbt få en bild av systemets aktuella tillstånd och vilka uppdateringar som finns tillgängliga.

Hantera paket direkt i gränssnittet

Förutom att visa information kan APTUI också utföra vanliga paketåtgärder. Användaren kan exempelvis:
- installera paket
- ta bort paket
- rensa paket helt (purge)
- uppgradera installerade program
Det går dessutom att markera flera paket och utföra åtgärder i bulk, vilket kan vara praktiskt vid större systemuppdateringar.

När ett paket väljs visas också detaljerad metadata, bland annat versionsnummer, beskrivning, arkitektur och vilket programarkiv paketet kommer från.

Kräver administratörsrättigheter

Precis som vid vanlig användning av APT kräver systemändringar administratörsbehörighet. För att installera eller uppgradera paket behöver därför APTUI köras med sudo.

Fortfarande i tidig utveckling

Projektet är fortfarande i ett relativt tidigt skede, men verktyget fungerar redan på system som använder APT som pakethanterare. Källkoden är publicerad under MIT-licensen, vilket innebär att projektet är fritt att använda och vidareutveckla.

APTUI finns tillgängligt på GitHub där både installationsinstruktioner och färdiga binärer finns för den som vill prova verktyget.

Terminalen fortsätter utvecklas

APTUI visar hur även klassiska terminalmiljöer kan moderniseras. Genom att kombinera textbaserade gränssnitt med smart navigering och sökfunktioner kan verktyg som detta göra systemadministration både snabbare och mer överskådlig – utan att lämna kommandoraden.

https://github.com/mexirica/aptui

Läs mer >>

Teknisk faktaruta: APTUI

Typ: Terminalbaserat gränssnitt för APT

Plattformar: Debian, Ubuntu, Linux Mint

Licens: MIT

Programmeringsspråk: Go

Ramverk: Bubble Tea

Funktion: Frontend för APT-pakethantering

Stöd för: Installation, borttagning, purge och uppgradering av paket

Sökfunktion: Fuzzy-sökning och filtrering

Behörighet: Kräver sudo för systemändringar

Målgrupp: Terminalanvändare och serveradministratörer
APT, aptui, Debian, kommandorad, Linux, Linux mint, linuxserver, linuxverktyg, Open-source, pakethantering, paketinstallation, Systemadministration, Terminal, TUI, Ubuntu
TrueNAS flyttar byggsystemet bakom stängda dörrar – väcker frågor om öppenhet

TrueNAS har länge varit ett populärt lagringssystem för både företag och teknikentusiaster som driver egna servrar. Men ett nyligen fattat beslut att flytta projektets byggsystem från ett publikt GitHub-repo till intern infrastruktur har väckt diskussioner i open-source-världen. Kritiker menar att förändringen kan minska transparensen kring hur de officiella versionerna skapas, medan utvecklarna framhåller säkerhetskrav och praktiska skäl bakom beslutet.

TrueNAS är ett av de mest populära systemen för nätverkslagring (NAS) i både företag och hemmalabb. Plattformen bygger till stor del på öppen källkod och används av allt från entusiaster till datacenter. Nyligen har dock projektet hamnat i centrum för en diskussion om öppenhet efter att utvecklarna beslutat att avveckla sitt publika byggsystem på GitHub.

Beslutet innebär att processen som används för att skapa de officiella TrueNAS-utgåvorna inte längre är offentligt tillgänglig.

Ett arkiverat GitHub-repo väckte uppmärksamhet

Förändringen blev synlig när TrueNAS tidigare byggrepository på GitHub märktes som föråldrat (deprecated). I meddelandet stod att projektets byggsystem hade flyttats till intern infrastruktur.

Utvecklarna förklarade att flytten var nödvändig för att uppfylla nya säkerhetskrav, bland annat stöd för funktioner kopplade till Secure Boot och plattformens integritet. Dessa funktioner kräver ofta strikt kontroll över hur programvara byggs och signeras innan den distribueras.

Samtidigt meddelade projektet att repositoryt inte längre kommer att ta emot uppdateringar, pull requests eller buggrapporter. Det finns kvar enbart som historisk referens.

Diskussioner i open-source-communityn

Beslutet väckte snabbt reaktioner i forum och diskussionstrådar bland användare som använder TrueNAS i hemmalabb och självhostade miljöer.

En del av kritiken handlade om att Secure Boot i sig inte nödvändigtvis kräver ett privat byggsystem. Många Linuxdistributioner publicerar sina byggverktyg öppet, samtidigt som de håller själva signeringsnycklarna privata.

Kort efter diskussionerna ändrades dessutom texten i repositoryt. Referensen till Secure Boot togs bort och ersattes av en kortare notis om att projektet inte längre underhålls.

Transparens och reproducerbara byggen

Den centrala frågan för många användare handlar inte om licenser eller tillgång till källkod – utan om transparens i hur programvaran byggs.

När ett projekt har ett offentligt byggsystem kan utvecklare och säkerhetsforskare granska exakt vilka steg som används för att skapa en officiell version. I bästa fall kan man även reproducera samma binära filer själv, vilket ger en extra säkerhetskontroll.

Om byggprocessen i stället körs i ett internt system blir det svårare för externa personer att verifiera att de distribuerade programfilerna verkligen motsvarar den offentliga källkoden.

Utvecklarna: dubbla system är för mycket arbete

I en diskussion på Reddit svarade en TrueNAS-anställd på kritiken. Enligt honom skulle det innebära ett stort merarbete att både driva ett internt byggsystem för officiella releaser och samtidigt underhålla ett publikt system för communityn.

Han påpekade också att projektets öppna komponenter fortfarande finns tillgängliga och kan byggas av andra om communityn vill underhålla en egen variant.

Utvecklaren uttryckte dessutom viss frustration över att externa projekt ibland bygger vidare på TrueNAS utan att bidra tillbaka till utvecklingen.

Fortfarande till stor del öppen källkod

Trots förändringen är själva TrueNAS-plattformen fortfarande till stor del baserad på öppen källkod. Systemet bygger bland annat på Debian, OpenZFS och flera andra open-source-projekt.

Stora delar av koden distribueras under licenser som GNU GPLv3, vilket innebär att källkoden måste göras tillgänglig när binära versioner distribueras.

Det betyder att själva programvaran fortfarande är öppen – även om byggprocessen för de officiella versionerna nu hanteras internt.

Ett vanligt upplägg i företagsprojekt

I praktiken är TrueNAS inte ensamt om att ha en privat release-pipeline. Många företag som utvecklar open-source-baserade produkter använder interna byggsystem för att hantera signeringsnycklar, kvalitetssäkring och säkerhetskontroller innan en version släpps.

Detta kan vara ett sätt att skydda distributionsprocessen, men det innebär också att delar av utvecklingskedjan blir mindre transparenta för externa utvecklare.

Debatten lär fortsätta

För tillfället finns TrueNAS tidigare byggrepository kvar som arkiverad referens, medan de officiella versionerna fortsätter att byggas i iXsystems interna infrastruktur.

Projektet har inte annonserat några förändringar i licensmodellen eller i sin open-source-strategi. Men diskussionen visar hur viktig transparens i byggprocesser har blivit i dagens open-source-värld – särskilt när mjukvaran används i kritisk infrastruktur.

Frågan är därför inte om TrueNAS fortfarande är öppen källkod. Den verkliga diskussionen handlar snarare om hur öppet ett open-source-projekt bör vara när det gäller själva vägen från källkod till färdig programvara.

Lär mer här på Engelska

Fakta: TrueNAS

> Typ: NAS-operativsystem > Utvecklare: iXsystems > Plattform: TrueNAS SCALE bygger på Debian Linux > Filsystem: OpenZFS > Användning: lagring, backup, containrar, virtualisering > Kodbas: till stor del öppen källkod > Debatt: byggsystemet har flyttats från publik GitHub-miljö till intern infrastruktur > Fråga: minskar det insynen i hur officiella versioner byggs?

byggsystem, datalagring, Debian, GitHub, homelab, iXsystems, lagringssystem, Linux, NAS, nätverkslagring, open source-debatt, Open-source, OpenZFS, öppen källkod, reproducible builds, säkerhetskopiering, self-hosting, server, TrueNAS, zfs
DietPi 10.1: Litet system med stora ambitioner

DietPi 10.1 vässar den lättviktiga Debian-baserade distributionen med officiellt stöd för NanoPi Zero2, ett nytt databashanteringsverktyg med AI-chatt och ett tydligt lyft för RISC-V genom upplåsta Navidrome-byggen. Samtidigt moderniseras Python-hanteringen via virtuella miljöer, fjärrskrivbord blir lättare att köra utan full desktop och en rad buggar och stabilitetsproblem rättas till

Den resurssnåla Linuxdistributionen DietPi fortsätter att utvecklas i stadig takt. Version 10.1 är den första underhållsuppdateringen i 10.x-serien och fokuserar på förbättrad stabilitet, bredare hårdvarustöd och modernare mjukvaruhantering. Resultatet är ett mer robust system för enkortsdatorer och små servrar.

DietPi bygger på Debian och är särskilt populär bland användare som vill ha maximal prestanda på minimal hårdvara – exempelvis Raspberry Pi och liknande plattformar.

Officiellt stöd för NanoPi Zero2

Den största nyheten är officiellt stöd för NanoPi Zero2. Det innebär att användare nu kan installera DietPi direkt på denna kompakta enkortsdator utan specialanpassningar. För hobbyutvecklare och entusiaster förenklar det processen betydligt och gör plattformen mer tillgänglig.

Att fler kort får officiellt stöd visar hur DietPi gradvis breddar sitt ekosystem bortom de mest etablerade modellerna.

Databashantering med AI-stöd

En annan nyhet är att WhoDB lagts till i DietPi-Software-katalogen. Det är ett databashanteringsverktyg med ett AI-baserat chattgränssnitt, vilket gör det möjligt att interagera med databaser via naturligt språk.

Detta speglar en större teknisk trend: även små och resurssnåla Linuxsystem börjar integrera AI-funktioner som tidigare främst funnits i molnbaserade miljöer.

Modernare hantering av Python-program

En viktig förändring sker bakom kulisserna. Alla Python-baserade program installeras nu i virtuella miljöer (venv) istället för i systemets globala Python-katalog.

Tidigare kunde globala installationer skapa konflikter mellan systempaket och användarinstallerade moduler. Genom att isolera varje program i en egen miljö minskar risken för att uppdateringar orsakar problem.

Under uppgraderingen ominstalleras vissa program automatiskt för att genomföra övergången, men användardata och inställningar bevaras. För användaren märks förändringen främst genom ökad stabilitet.

RISC-V får ett lyft

Stödet för den öppna processorarkitekturen RISC-V växer. Nu kan musikservern Navidrome installeras på RISC-V-system via officiella byggversioner.

Detta är ännu ett tecken på att RISC-V långsamt går från experimentell teknik till praktiskt användbar plattform. För entusiaster och utvecklare innebär det fler möjligheter att bygga öppna system från grunden.

Stabilare nätverk och tydligare systeminformation

På NanoPi R5C har ett problem lösts där Ethernet-portarna tidigare kunde byta namn efter omstart. Nu är portarna fast definierade som LAN och WAN, vilket ger mer förutsägbara nätverksinställningar.

Dessutom visar DietPi-Banner nu vilken Linuxkärna som körs. Det är en liten förändring, men den förenklar felsökning och systemadministration.

Lättare fjärrskrivbord

Fjärrskrivbordslösningarna TigerVNC, RealVNC och XRDP kräver inte längre en fullständig skrivbordsmiljö. Det räcker med en X-server.

Detta gör det möjligt att köra en enda grafisk applikation – exempelvis en webbläsare i kiosk-läge – utan att installera ett helt skrivbordspaket. För system med begränsat minne är det en betydande fördel.

Flera buggar åtgärdade

Version 10.1 innehåller även en rad buggfixar. Startproblem på vissa enheter har lösts, installationsfel i olika program har korrigerats och problem med paketarkiv har åtgärdats automatiskt.

Mycket av förbättringsarbetet bygger på rapporter från användare, vilket visar att projektet har en aktiv och engagerad community.

Sammanfattning

DietPi 10.1 är ingen dramatisk omvälvning, men det är en tydlig mognadsuppdatering. Med bättre hårdvarustöd, modernare Python-hantering och växande RISC-V-stöd stärks distributionens position som ett effektivt alternativ för små, specialiserade Linuxinstallationer.

För den som vill bygga en lätt server, ett mediecenter eller experimentera med ny hårdvara fortsätter DietPi att vara ett av de mest intressanta valen i Linuxvärlden.

https://dietpi.com

DietPi 10.1 – teknisk faktaruta

Release

10.1 (första underhållsuppdateringen i 10.x-serien)

Ny hårdvara

Officiellt stöd för NanoPi Zero2

Ny mjukvara

WhoDB (databashantering med AI-chatt) i DietPi-Software

Python

Alla Python-appar kör nu i venv (virtuella miljöer) istället för global installation under /usr/local. Synapse, motionEye och OctoPrint ominstalleras vid uppdatering för smidig migrering.

RISC-V

Navidrome kan installeras på RISC-V tack vare officiella builds

MinIO

mc-klienten installeras ihop med servern. Alias skapas och standard-credentials uppdateras.

Fjärrskrivbord

TigerVNC/RealVNC/XRDP kan köras med bara X-server (utan full desktop)

Nätverk

NanoPi R5C behåller stabil namngivning: eth0=LAN, eth1=WAN

Övrigt

DietPi-Banner kan visa aktuell Linux-kärnversion

Bugfixar (urval)

Boot-fel på ZeroPi, kiosk-läge i Chromium, ADS-B Feeder på RISC-V/32-bit ARM, Gogs på ARMv8, microblog.pub, Pi-hole first-run dialog samt automatisk hantering av Plex repo-nyckelbyte.

arm, Debian, DietPi, enkortsdator, Linux, MinIO, NanoPi R5C, NanoPi Zero2, Navidrome, Open-source, Python, RealVNC, RISC-V, SBC, server, systemuppdatering, TigerVNC, venv, WhoDB, XRDP
Parrot OS 7.1 – ett stabilt steg framåt för etisk hackning och cybersäkerhet

Parrot OS 7.1 är här – en uppdatering som vässar den populära säkerhetsdistributionen med stabilare grund, uppdaterade hackningsverktyg och ett tydligt steg mot AI-assisterad penetrationstestning. Med nya skrivbordsmiljöer, förbättrad pakethantering och smartare containerlösningar stärker Parrot sin position som en modern plattform för etisk hackning och cybersäkerhetsanalys.

Parrot OS 7.1 – ett stabilt steg framåt för etisk hackning och cybersäkerhet

Den Debian-baserade GNU/Linux-distributionen Parrot OS har släppts i version 7.1. Det är en så kallad minor-release, men innehållet visar tydligt att projektet fortsätter att utvecklas målmedvetet mot bättre stabilitet, modernare arbetsflöden och ett allt tydligare samspel mellan traditionella säkerhetsverktyg och artificiell intelligens.

Version 7.1 bygger vidare på Parrot 7.0, som redan betraktades som stabil, men fokuserar på förbättringar som rapporterats av användare i verkliga arbetsmiljöer.

Nya skrivbordsmiljöer och community-drivna varianter

En av de mest synliga nyheterna är införandet av ytterligare skrivbordsmiljöer. Utöver MATE och LXQt finns nu även en variant baserad på Enlightenment. Samtliga alternativ är resurssnåla och lämpade för både moderna och äldre datorer.

Parrot-utvecklarna betonar att dessa så kallade “Community Spins” gör det möjligt att snabbare svara på önskemål från användarbasen. Det innebär att fler officiella varianter kan dyka upp framöver, utan att kompromissa med säkerhetsfokus eller verktygsutbud.

Uppdaterade verktyg för penetrationstestning

Kärnan i Parrot OS är dess omfattande samling av säkerhetsverktyg, och version 7.1 innehåller uppdateringar av de flesta centrala komponenterna. Linux-kärnan är uppdaterad till 6.17.13, GRUB har förbättrats för bättre kompatibilitet, och flera kända problem som hindrade systemet från att starta på vissa bärbara datorer är nu åtgärdade.

Bland de viktigaste verktygsuppdateringarna finns nya versioner av Metasploit, Burp Suite och Maltego. Även trådlösa analysverktyg, ordlistor och reverse-engineering-verktyg har uppdaterats, vilket gör Parrot 7.1 till en aktuell plattform för både offensiv och defensiv säkerhetsanalys.

MCPwn – när AI blir ett praktiskt säkerhetsverktyg

En av de mest intressanta nyheterna i Parrot 7-serien är introduktionen av MCPwn. Verktyget bygger på Model Context Protocol och fungerar som en mellanhand mellan stora språkmodeller och klassiska säkerhetsverktyg.

Med MCPwn kan en AI-modell initiera exempelvis nätverksskanning eller sårbarhetsanalys, men själva kommandona körs lokalt i isolerade Docker-containrar. På så sätt kombineras AI-assisterad analys med ett säkerhetsmedvetet utförande, där värdsystemet skyddas från oavsiktliga eller skadliga åtgärder.

Detta markerar ett tydligt steg mot framtidens arbetsflöden inom cybersäkerhet, där mänsklig expertis och automatiserad analys samverkar i praktiken, snarare än i teorin.

Förbättrad pakethantering med Mirror Director

Parrot-projektet har även tagit tillbaka kontrollen över sin Mirror Director, ett lättviktigt system som styr hur paket levereras till användare världen över. När en klient begär ett paket analyseras användarens geografiska position, och systemet omdirigerar automatiskt nedladdningen till den mest lämpliga spegelservern.

Denna hierarkiska modell ger snabbare uppdateringar, mindre belastning på huvudservrarna och en mer robust upplevelse vid hög belastning eller regionala störningar.

Rocket och containerbaserade verktyg

Rocket, Parrots launcher för Docker-baserade säkerhetsverktyg, har uppdaterats till version 1.5.0. Den nya versionen innehåller ett omarbetat användargränssnitt och fler tillgängliga verktyg. Fokus ligger på isolering, reproducerbarhet och enkel hantering av komplexa säkerhetsmiljöer.

Raspberry Pi och återinfört i386-stöd

För Raspberry Pi-användare återgår Parrot 7.1 till MATE som standardmiljö, även om KDE fortfarande kan installeras. Utvecklarna experimenterar dessutom med LXQt för att uppnå ännu bättre prestanda på svagare hårdvara.

Samtidigt har i386-arkitekturen återinförts i begränsad form. Stödet finns endast för de beroenden som krävs av specifika verktyg, exempelvis Steam, och innebär inte ett fullskaligt återtåg till 32-bitarsplattformar.

Uppgradering och rekommendationer

Det går att uppgradera befintliga installationer från Parrot 6 och 7 via de vanliga uppdateringsverktygen, och MATE behålls som standard för äldre system. Trots detta rekommenderar utvecklarna en ren installation för den som vill ha maximal stabilitet och prestanda, särskilt vid större versionshopp.

Sammanfattning

Parrot OS 7.1 är ett moget och genomtänkt steg framåt snarare än en dramatisk omvälvning. Uppdateringen fokuserar på stabilitet, moderna verktyg och framtidssäkrade arbetsflöden, inte minst genom integrationen av AI-baserade lösningar som MCPwn.

För studenter, yrkesverksamma inom cybersäkerhet och teknikintresserade som vill ha en komplett och aktuell säkerhetsdistribution är Parrot 7.1 ett starkt och välbalanserat val.

https://parrotsec.org/download

TEKNISK FAKTA

Distribution Parrot OS 7.1

Bas Debian-baserad

Målgrupp Etisk hackning, pentest, forensik, säkerhetsanalys

Skrivbord MATE, LXQt, Enlightenment (spin)

Kernel Linux 6.17.13

Bootloader GRUB 2.14 (fixar för vissa laptop-bootproblem)

Repo-infrastruktur Mirror Director (HTTP 307-redirect till närmaste spegel)

Containerverktyg Rocket 1.5.0 (Docker-baserade säkerhetsverktyg)

AI-verktyg MCPwn (MCP-server som kör verktyg i Docker-containrar)

Arkitektur amd64 (64-bit). Begränsat i386-stöd för vissa beroenden

Exempel på uppdaterade verktyg Metasploit 6.4.111, Burp Suite 2025.11.6, Maltego 4.11.1, Airgeddon 11.61

Raspberry Pi MATE som standard (KDE finns, LXQt testas)

Burp Suite, cybersäkerhet, Debian, Docker, Enlightenment, etisk hackning, GNU/Linux, Linux, LXQt, Maltego, MATE, MCPwn, Metasploit, Open-source, Parrot 7.1, Parrot OS, penetrationstestning, pentest, raspberry pi, Säkerhetsverktyg
NotepadNext 0.13 – klassisk enkelhet med moderna förbättringar
NotepadNext 0.13 tar ett tydligt kliv framåt genom att kombinera den klassiska enkelheten från Notepad++ med moderna funktioner för tryggare och smidigare arbete. Med autosparade sessioner, stöd för arbetsytor och flera efterfrågade förbättringar stärker uppdateringen editorns roll som ett lättviktigt men kraftfullt verktyg för både kod och textredigering.

NotepadNext, en modern och plattformsoberoende nytolkning av Notepad++, har släppts i version 0.13. Fokus ligger på att förbättra arbetsflödet utan att göra programmet tyngre eller mer komplext. Resultatet är en uppdatering som främst riktar sig till användare som vill ha en snabb, pålitlig och okomplicerad kod- och textredigerare.

Autosparade sessioner ökar tryggheten

Den mest märkbara nyheten i version 0.13 är autosparade sessioner. Alla öppna filer sparas automatiskt var 60:e sekund. Vid en krasch, omstart eller oavsiktlig stängning kan arbetet återställas nästan exakt där det lämnades. Funktionen är särskilt värdefull vid längre redigeringspass eller när man arbetar med många filer samtidigt.

Workspace-läge för arbete med hela mappar

NotepadNext får nu ett workspace-läge som gör det möjligt att öppna en hel katalog som arbetsyta. Detta aktiveras via den nya kommandoradsflaggan --workspace. Funktionen förenklar hantering av projekt som består av flera filer och gör editorn mer användbar även utanför enstaka filredigering.

Nya och förbättrade redigeringsfunktioner

Uppdateringen innehåller flera förbättringar som ger användaren mer kontroll över gränssnitt och beteende. Det går nu att slå av och på radnummer, inaktivera automatisk URL-markering samt klicka direkt på EOL-indikatorn i statusfältet. En ny funktion gör det möjligt att ta bort dubbla rader, inklusive upprepade rader i följd. Markörens beteende har justerats för att bättre respektera markerade områden, och sökresultat använder nu en enhetlig typsnittsstorlek för bättre läsbarhet.

Buggfixar och förbättrad stabilitet

Version 0.13 åtgärdar flera praktiska problem som tidigare kunde störa arbetsflödet. Hanteringen av filsökvägar vid start av flera instanser har förbättrats, liksom dialogen för omladdning av ändrade filer. Det finns nu också stöd för att ange en standardkatalog vid filöppning. Session- och omladdningslogiken har finjusterats för att minska avbrott under längre arbetspass.

Utökat språk- och syntaxstöd

På syntaxsidan har stöd för Abaqus lagts till. Lokaliseringen har samtidigt utökats med nya översättningar till italienska och tyska, uppdateringar för brasiliansk portugisiska och ukrainska samt ett uppfräschat portugisiskt språkstöd.

Tillgänglighet på Linux

För Linuxanvändare finns NotepadNext tillgänglig både som Flatpak och som AppImage, vilket gör installationen enkel oavsett distribution.

Sammanfattning

NotepadNext 0.13 är en tydlig förbättring som bygger vidare på programmets grundidé: snabbhet, enkelhet och fokus på själva redigeringen. Med autosparade sessioner och workspace-stöd tar editorn ett steg framåt utan att förlora sin lättviktiga karaktär, vilket gör den till ett attraktivt alternativ för både vardagsanvändare och utvecklare.

Så här installera du Notepadnext på ubuntu och debian.

På Ubuntu och Debian kan NotepadNext installeras helt via terminalen med hjälp av Flatpak. Nedan är ett komplett exempel som visar varje steg i ordning.

Först installerar du Flatpak om det inte redan finns på systemet:
```
sudo apt update
sudo apt install flatpak
```
Därefter lägger du till Flathub, som är det officiella programförrådet där NotepadNext finns:
```
sudo flatpak remote-add --if-not-exists flathub https://flathub.org/repo/flathub.flatpakrepo
```
När Flathub är aktiverat kan du installera NotepadNext:
```
flatpak install flathub com.github.dail8859.NotepadNext
```
Efter installationen kan programmet startas direkt från terminalen:
```
flatpak run com.github.dail8859.NotepadNext
```
NotepadNext kommer nu även att synas i programmenyn tillsammans med övriga installerade program. Uppdateringar hanteras automatiskt via Flatpak, vilket gör att du alltid har tillgång till den senaste versionen utan extra arbete.
Installation av NotepadNext på Ubuntu/Debian (Flatpak)

1) Installera Flatpak
```
sudo apt update
sudo apt install flatpak
  
```
2) Lägg till Flathub
```
sudo flatpak remote-add --if-not-exists flathub https://flathub.org/repo/flathub.flatpakrepo
  
```
3) Installera NotepadNext
```
flatpak install flathub com.github.dail8859.NotepadNext
  
```
4) Starta programmet
```
flatpak run com.github.dail8859.NotepadNext
  
```
AppImage, cross-platform, Debian, Flatpak, kodredigerare, Linux, macOS, Notepad++, NotepadNext, Open-source, öppen källkod, programmering, textredigerare, Ubuntu, utvecklarverktyg, Windows
Akut säkerhetsuppdatering: Tails 7.4.1 täpper till allvarliga anonymitetshål

Tails-projektet har släppt en akut säkerhetsuppdatering som täpper till allvarliga kryptografiska sårbarheter. Den nya versionen, Tails 7.4.1, åtgärdar brister som i värsta fall hade kunnat utnyttjas för att avslöja användares identitet via Tor-nätverket – vilket gör uppdateringen kritisk för alla som använder systemet för anonym kommunikation.

Utvecklarna bakom Tails, det integritetsfokuserade Linux-systemet som används för anonym och säker kommunikation, har släppt Tails 7.4.1 – en akut säkerhetsuppdatering som åtgärdar flera kritiska sårbarheter i OpenSSL. Uppdateringen är extra viktig eftersom bristerna i värsta fall hade kunnat användas för att avslöja identiteten hos Tails-användare via Tor-nätverket.

Vad är Tails – och varför är detta allvarligt?

Tails (The Amnesic Incognito Live System) är ett operativsystem som körs från USB eller DVD och inte lämnar några spår efter sig på datorn. All internettrafik tvingas genom Tor-nätverket, vilket gör det mycket svårt att spåra användaren. Systemet används av journalister, visselblåsare, aktivister och andra som behöver starkt skydd mot övervakning och censur.

Just därför är säkerhetsbrister i Tails extra känsliga.

OpenSSL-brister som hotade anonymiteten

I Tails 7.4.1 har OpenSSL uppdaterats till version 3.5.4, en säkerhetsrelease som åtgärdar flera allvarliga sårbarheter. Enligt Tails-utvecklarna hade dessa brister potentiellt kunnat utnyttjas av en illvillig Tor-reläserver för att deanonymisera användare, alltså koppla deras nätverksaktivitet till deras verkliga identitet.

Att inte uppdatera innebär därför en reell säkerhetsrisk.

Fler förbättringar i Tails 7.4.1

Utöver OpenSSL-fixarna innehåller uppdateringen även flera andra förbättringar. Tor-klienten har uppdaterats till version 0.4.8.22. E-postklienten Mozilla Thunderbird har uppdaterats till version 140.7.0 ESR, vilket även löser problem med Gmail-autentisering. Dessutom har ett visuellt laddningshjul lagts till när Wi-Fi-inställningarna öppnas från Tor-anslutningsassistenten, vilket förbättrar användarupplevelsen.

Vad var nytt i Tails 7.4?

Den tidigare versionen Tails 7.4, som släpptes tidigare i månaden, introducerade en ny funktion som gör det möjligt att spara språk, tangentbordslayout och regionala format direkt på USB-minnet. Dessa inställningar tillämpas nu automatiskt vid omstart, vilket är en tydlig förbättring för användare som kör Tails regelbundet.

Ny webbläsare och modern grund

Tails 7.4-serien levereras med Tor Browser 15.0.4, baserad på Mozilla Firefox 140 ESR. Denna version introducerar stöd för vertikala flikar, flikgrupper samt en ny enhetlig sökknapp i adressfältet.

Under huven bygger Tails 7.4 på Debian 13 ”Trixie” och använder Linux-kärnan 6.12 LTS, vilket ger systemet en modern, stabil och långsiktigt underhållen teknisk grund.

Så uppdaterar du

Tails 7.4.1 finns tillgänglig för nedladdning i form av ISO- och USB-avbilder för 64-bitars system via den officiella webbplatsen. Automatiska uppgraderingar stöds från Tails 7.0, 7.1, 7.2, 7.3.1 och 7.4, men det går även att utföra en manuell uppgradering.

Slutsats

Tails 7.4.1 är en liten uppdatering sett till nya funktioner, men mycket viktig ur säkerhetssynpunkt. För användare som förlitar sig på Tails för anonymitet och integritet är det avgörande att uppdatera så snart som möjligt.

När anonymitet står på spel finns det inga oviktiga säkerhetsfixar.

https://tails.net/install/index.en.html

Faktaruta: Tails 7.4.1

Typ: Akut säkerhetsuppdatering (”emergency release”)

Varför viktig? Patchar kritiska OpenSSL-sårbarheter som i värsta fall kan utnyttjas via en illvillig Tor-reläserver för att minska anonymiteten.

Uppdaterar:
• OpenSSL → 3.5.4
• Tor → 0.4.8.22
• Thunderbird → 140.7.0 ESR (inkl. fix för Gmail-inloggning)

Övrigt: Visar ”spinner” vid öppning av Wi-Fi-inställningar från Tor Connection-assistenten.

Uppgradering: Automatiska uppgraderingar från Tails 7.0 / 7.1 / 7.2 / 7.3.1 / 7.4 (manuell uppgradering finns också).

Anonymitet, cybersäkerhet, Debian, Integritet, journalister, kryptering, Linux, openssl, öppen källkod, övervakning, säkerhet, tails, Tor, whistleblowers
Fem Linuxdistributioner som gör övergången från Windows enklare

Att lämna Windows bakom sig behöver varken vara krångligt eller skrämmande. I takt med att fler användare ifrågasätter uppdateringskrav, licensmodeller och kontroll över den egna datorn växer intresset för Linux – ett flexibelt och kostnadsfritt alternativ. Men var börjar man i en värld med otaliga varianter? Här guidar vi dig genom några av de Linuxdistributioner som gör övergången enklare, tryggare och mer välbekant för den som vill ta steget utan att börja om från noll.

Att byta operativsystem kan kännas som ett stort steg. För många datoranvändare är Windows det självklara valet – inte nödvändigtvis för att det är bäst, utan för att det alltid har funnits där. Men när frustration över påtvingade uppdateringar, licenser, prestandaproblem eller integritetsfrågor växer, börjar allt fler titta på alternativ. Ett av de mest etablerade – och samtidigt mest missförstådda – alternativen är Linux.

Linux är nämligen inte ett enda operativsystem. Det är ett helt ekosystem av så kallade distributioner: olika varianter som bygger på samma tekniska grund, men med olika målgrupper, designidéer och filosofier. Just detta är både Linux största styrka och dess största hinder för nybörjare – valfriheten kan kännas överväldigande.

Linux som känns bekant

Många som lämnar Windows vill inte behöva lära om allt från grunden. Därför är det ofta en fördel om skrivbordsmiljön känns igen – med startmeny, aktivitetsfält och ett tydligt arbetssätt.

Linux Mint – trygghet före experiment

Linux Mint har under många år byggt upp ett starkt rykte som en av de mest nybörjarvänliga Linuxdistributionerna. Fokus ligger på stabilitet, förutsägbarhet och praktisk användbarhet.

Standardmiljön Cinnamon är medvetet utformad för att likna klassiska Windows-versioner. Panelen sitter längst ned, menyerna är logiskt strukturerade och det mesta fungerar direkt efter installation. För den som vill ”bara komma igång” utan överraskningar är detta ofta ett avgörande argument.

Tekniskt bygger Linux Mint på långtidssupporterade versioner av Ubuntu, vilket ger god hårdvarukompatibilitet. Nätverkskort, skrivare och grafikkort fungerar i de flesta fall direkt – något som Windowsanvändare ofta tar för givet, men som historiskt inte alltid varit självklart i Linuxvärlden.

Läs mer om Linux mint i vår wiki.

Zorin OS – Linux med Windowskänsla

Zorin OS har ett mycket tydligt mål: att göra övergången från Windows så enkel som möjligt. Här är likheten inte en bieffekt, utan en uttalad designprincip.

Genom ett inbyggt layoutsystem kan användaren välja skrivbordsuppsättningar som efterliknar Windows 10 eller Windows 11, både visuellt och funktionellt. Resultatet är ett system som känns förvånansvärt bekant redan från första starten.

Zorin OS lägger också stor vikt vid helhetsintrycket. Färgscheman, ikoner och systemkomponenter är konsekvent utformade, vilket ger ett polerat och professionellt intryck. För användare som uppskattar visuell enhetlighet kan detta väga tungt. Precis som Linux Mint bygger Zorin OS på Ubuntu LTS, vilket ger tillgång till ett enormt programutbud och gott hårdvarustöd.

Läs mer om Zorin OS i vår wiki

Etablerade alternativ med nya perspektiv

Alla som byter till Linux vill inte nödvändigtvis återskapa Windows. För många blir övergången istället ett tillfälle att prova något nytt – ett annat sätt att arbeta med sin dator.

Pop!_OS – produktivitet i fokus

Pop!_OS utvecklas av datortillverkaren System76 och bygger även den på Ubuntu. Det som särskiljer distributionen är dess egenutvecklade skrivbordsmiljö, COSMIC.

Här handlar det mindre om att efterlikna Windows och mer om att optimera arbetsflödet. Funktioner som smarta arbetsytor, avancerad fönsterhantering och effektiv tangentbordsnavigering gör systemet attraktivt för användare som värdesätter produktivitet och struktur.

För den som är villig att anpassa sig till ett något annorlunda arbetssätt kan Pop!_OS upplevas som snabbare och mer genomtänkt än traditionella skrivbordsmiljöer – samtidigt som stabilitet och prestanda håller hög nivå.

Den här distrubtioner är på 1.0, så den finns inte i vår wiki än.

Ubuntu – referenspunkten i Linuxvärlden

Ubuntu är för många nästan synonymt med Linux. Med en av världens största användarbaser och omfattande stöd från hårdvarutillverkare, utvecklare och molnleverantörer fungerar Ubuntu ofta som referenspunkt i Linuxvärlden.

En central del av Ubuntus popularitet är dess LTS-versioner (Long-Term Support), som prioriterar stabilitet och säkerhetsuppdateringar under många år. För den som vill ha ett långsiktigt och förutsägbart system är detta en stor fördel.

Skrivbordsmiljön är baserad på GNOME och skiljer sig tydligt från Windows. För vissa kan detta kännas ovant i början, men gränssnittet är konsekvent, modernt och relativt lätt att lära sig. Ubuntu passar därför bra för den som vill lära sig Linux ”som det är”, snarare än genom ett Windows-liknande filter.

Läs mer om Ubuntu i vår wiki

Debian – Linux i sin mest mångsidiga form

Debian är en av Linuxvärldens äldsta och mest inflytelserika distributioner. Den kan liknas vid ett stridsflygplan av typen SAAB JAS 39 Gripen: inte specialiserad på en enda uppgift, men extremt flexibel och kapabel att ta många roller.

Med standardinstallation kan Debian upplevas som återhållsam, men genom att installera skrivbordsmiljön KDE Plasma får man en upplevelse som påminner starkt om Windows – med startmeny, aktivitetsfält och ett traditionellt arbetssätt.

En av Debians största styrkor är dess stöd för äldre hårdvara. Där många moderna system blir tröga eller helt obrukbara kan Debian fortsätta fungera stabilt i många år. Dessutom kan användaren själv välja mellan en mängd olika skrivbordsmiljöer och fönsterhanterare, vilket gör Debian till ett utmärkt val både för nybörjare och avancerade användare.

Läs mer om Debian i vår Wiki.

Slutsats: inget bästa val – bara rätt val

Det är lätt att hitta listor som utlovar den bästa Linuxdistributionen. I praktiken är det en förenkling. Linux handlar i grunden om valfrihet, och det bästa valet beror alltid på användarens behov, vana och nyfikenhet.

De fem distributioner som nämnts här är inga exotiska experiment. De är beprövade, välstödda och stabila – och just därför utmärkta startpunkter. Oavsett vilken du väljer kommer du snabbt att märka att Linux inte är ett enda system, utan en hel värld av möjligheter.

Och kanske är det just där Linux verkliga styrka ligger: inte i att ersätta Windows rakt av, utan i att erbjuda något mer flexibelt, mer anpassningsbart – och i längden, mer personligt.

FAKTA 5 Linuxdistributioner för en smidig Windows-övergång

Linux Mint

Känns bekant för Windowsanvändare (Cinnamon). Stabil, enkel att installera och “bara funkar” för vardagsbruk.

Zorin OS

Designad för att likna Windows 10/11. Polerad helhetskänsla och lätt start för den som vill ha något bekant direkt.

Pop!_OS

Fokus på produktivitet och arbetsflöde (smarta arbetsytor, effektiv fönsterhantering). Passar dig som vill jobba snabbt.

Ubuntu

“Standardvalet” för många. Stort community, bra hårdvarustöd och långtidssupport (LTS) för stabil drift.

Debian

Robust och flexibel grund som kan bli vad du vill. Med KDE kan den kännas Windows-lik, och den trivs även på äldre datorer.

Tips: Vill du ha “Windows-känsla” direkt? Välj Mint eller Zorin. Vill du ha stabil bas och full kontroll? Debian. Vill du ha stort stöd och enkel väg in? Ubuntu.

Byta från Windows, Debian, desktop Linux, fri programvara, Linux, Linux för nybörjare, Linux mint, Linuxdistributioner, Nybörjarvänlig Linux, operativsystem, öppen källkod, Pop!_OS, Ubuntu, Zorin OS
Tails 7.4 – anonymt Linux-operativsystem släppt med beständiga språk- och formatinställningar

Ondskan bakom Chat control även kallad Statsi 2.0 bli ledsen i ögat när du kör Tails

Tails 7.4 – anonymt Linux-operativsystem släppt med beständiga språk- och formatinställningar

I tider då onda politiska krafter inom EU vill skapa ett STASI 2.0 genom förslag som Chat Control, blir Tails en allt viktigare Linux-distribution.

Tails är ett säkerhetsfokuserat, portabelt Linux-operativsystem som är utformat för att bevara användarens anonymitet och integritet. Systemet körs direkt från ett USB-minne eller DVD och lämnar inga spår på den dator som används. All internettrafik tvingas genom Tor-nätverket och stark kryptering används för filer och kommunikation, vilket gör Tails särskilt lämpat för journalister, visselblåsare, aktivister och andra som behöver skydd mot övervakning och censur.

Denna utgåva levereras med Linux-kärnan 6.12.63 LTS från Debian 13 ”Trixie”-arkiven, Tor Browser 15.0.4 samt Mozilla Thunderbird 140.6.0.

Tails 7.4 har släppts i dag som den fjärde mindre uppdateringen i Tails 7.x-serien av denna portabla Linux-distribution baserad på Debian GNU/Linux, utformad för att skydda användaren mot övervakning och censur.

En månad efter Tails 7.3.1 introducerar Tails 7.4 en ny funktion som gör det möjligt att spara språk, tangentbordslayout och format från välkomstskärmen till USB-minnet och få dem automatiskt tillämpade när Tails startas om.

”Om du aktiverar detta alternativ sparas dina språk- och formatinställningar okrypterat på USB-minnet för att göra det enklare att skriva lösenfrasen till ditt beständiga lagringsutrymme (Persistent Storage),” uppger utvecklarna.

Uppdaterad Tor Browser och Thunderbird

Tails 7.4 uppdaterar standardwebbläsaren till Tor Browser 15.0.4, en större uppdatering baserad på Mozilla Firefox 140 ESR. Denna version introducerar bland annat stöd för vertikala flikar och flikgrupper, samt en ny enhetlig sökknapp i adressfältet.

Samtidigt uppdateras standard-e-postklienten till Mozilla Thunderbird 140.6.0 och Linux-kärnan till version 6.12.63 LTS från Debian 13 ”Trixie”.

BitTorrent-stöd tas bort

I denna version tas stödet för BitTorrent-nedladdningar bort.

”I och med den pågående övergången från BitTorrent v1 till v2 kan de BitTorrent v1-filer som vi hittills har tillhandahållit bli en säkerhetsrisk. Vi anser inte att en uppgradering till BitTorrent v2 är värd den extra migrations- och underhållskostnaden för vårt team,” säger utvecklarna.

Buggfixar och förbättringar

Flera fel har åtgärdats i Tails 7.4, bland annat problem med att öppna .gpg-krypterade filer i Kleopatra via dubbelklick eller alternativet ”Öppna med Kleopatra”, en skrivbordskrasch som uppstod när VeraCrypt-volymer låstes upp med fel lösenord, samt inkonsekvent användning av 24-timmars tidsformat i toppfältet och på låsskärmen.

Tillgänglighet och uppgradering

Mer information finns i versionsanteckningarna för Tails 7.4. Versionen är tillgänglig för nedladdning redan nu från den officiella webbplatsen som ISO- och USB-avbilder för 64-bitars system. Automatiska uppgraderingar stöds från Tails 7.0, 7.1, 7.2 och 7.3.1, men det är även möjligt att genomföra en manuell uppgradering.

https://tails.net/install/index.en.html

$ facts –tails 7.4

Release: Tails 7.4 (Tails 7.x, minor update)

Bas: Debian GNU/Linux (paket från Debian 13 “Trixie”)

Kernel: Linux 6.12.63 LTS

Webbläsare: Tor Browser 15.0.4 (baserad på Firefox 140 ESR)

E-post: Thunderbird 140.6.0

Ny funktion

Spara språk, tangentbordslayout och format från Welcome Screen till USB (sparas okrypterat för att underlätta upplåsning av Persistent Storage).

Ändringar

• BitTorrent-stöd borttaget (v1→v2-övergång bedömd som säkerhetsrisk/underhållskostnad).

• Buggar fixade: öppning av .gpg-filer i Kleopatra, krasch vid fel VeraCrypt-lösenord, samt mer konsekvent 24-timmars klockformat.

Uppgradering: automatiskt från 7.0 / 7.1 / 7.2 / 7.3.1 (eller manuellt).

Aktivism, Anonymitet, Censur, cybersäkerhet, Debian, Integritet, Journalistik, kryptering, Linux, Live USB, Open-source, övervakning, privacy, säkerhet, tails, Tor, Tor Browser, Visselblåsare

annons

Trasig dator?

Startar inte datorn? Kom till Datorservice på Orrspelsvägen 13 i Bromma.

Vi reparerar och uppgraderar datorer.
Vi hjälper dig att byta dator.
Vi reparerar bärbara datorer som inte fungerar.
Vi tar fram lösningar som gör att du kan köra gamla program på din nya dator.
Får du inte din Raspberry Pi att fungera?
Vi reparerar allt från IBM PC 5150 till moderna datorer.
Vi hjälper dig med digitala enheter i hemmet.

Datorservice

Nybörjarguide till Linux

Skapa egna QR-koder, slumpade lösenord

Blackwell – så blev grafikprocessorn en motor för AI-eran
Nvidias Blackwell-arkitektur driver både enorma AI-system och grafikkort i vanliga datorer. Bakom namnet finns en ny generation kretsar som räknar med lägre precision, flyttar data i extrem hastighet och […]
Bell & Howell – den svarta Apple II-datorn som byggdes för klassrummet
I slutet av 1970-talet började persondatorn flytta ut från hobbyrummen och in i skolorna. Bell & Howells svarta version av Apple II Plus visar hur en vanlig hemdator anpassades […]
Datapoint 2200 – terminalen som formade dagens datorer
Den såg ut som en kraftig skrivmaskin och såldes som en programmerbar terminal. Men inuti Datapoint 2200 fanns en idé som kom att leva vidare i Intel 8008, Zilog […]
Data General/One – datorn som visade hur en modern laptop skulle se ut
Data General/One lanserades 1984 och var en av de första bärbara datorerna som kombinerade batteridrift, IBM PC-kompatibilitet och en fullstor bildskärm. Den blev aldrig någon större försäljningsframgång, men dess […]
IBM Simon – smartmobilen som kom 13 år före iPhone
Långt innan Apple lanserade iPhone och Android blev världens vanligaste mobilplattform försökte IBM förena telefonen med datorn. Resultatet blev IBM Simon – en halvkilostung apparat med pekskärm, e-post, fax, […]
AMD EPYC 7302 – sexton kärnor byggda för servrar och tunga arbetsstationer
AMD EPYC 7302 är en kraftfull serverprocessor med 16 kärnor och 32 trådar, utvecklad för virtualisering, databaser och andra krävande arbetsuppgifter. Med Zen 2-arkitektur, 128 MB L3-cache, åttakanaligt DDR4-minne […]
LaserDisc – den jättelika filmskivan som visade vägen mot DVD
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 – en arbetsdator från tiden före Windows 11
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Dubbelåtta Kameran Gevaert Automatic – en mekanisk filmkamera från 8 mm-filmens storhetstid
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
IBM ThinkPad 701 – den lilla datorn som vecklade ut sina vingar
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

Incus 7.5 Adds OVN Child Networks, Live Instance Moves
Incus 7.5 adds OVN child networks and live instance moves between projects, alongside performance, clustering, and infrastructure improvements. The post Incus 7.5 Adds OVN Child Networks, Live Instance Moves appeared first on Linux Today.
virtio-nvgpu Brings Shared NVIDIA GPU Access to Linux KVM Guests
virtio-nvgpu enables Linux KVM guests to share an NVIDIA GPU, offering near-native graphics performance without traditional PCI passthrough. The post virtio-nvgpu Brings Shared NVIDIA GPU Access to Linux KVM Guests appeared first on Linux Today.
Fastfetch 2.69 System Information Tool Adds Animated Logos, Better Linux Support
Fastfetch 2.69 system information tool adds animated logo support and improved Linux compatibility, alongside additional enhancements and fixes. The post Fastfetch 2.69 System Information Tool Adds Animated Logos, Better Linux Support appeared first on Linux Today.
PeaZip 11.3 File Archiver Adds Safer PEA Extraction
PeaZip 11.3 file archiver adds safer PEA extraction, alongside additional improvements and fixes for managing and extracting compressed archives. The post PeaZip 11.3 File Archiver Adds Safer PEA Extraction appeared first on Linux Today.
OBS Studio 33 Promises Support for Latest NVIDIA Broadcast SDKs, Beta Out Now
OBS Studio 33 enters beta with support for the latest NVIDIA Broadcast SDKs, NVENC on ARM64, and other improvements for streaming and recording. The post OBS Studio 33 Promises Support for Latest NVIDIA Broadcast SDKs, Beta Out Now appeared first on Linux Today.
PH4NTXM: The first Greek-built Debian Live Linux Distribution for Cybersecurity and Privacy.
PH4NTXM is a Greek-built Debian Live distribution designed for cybersecurity and privacy, offering a specialized environment for security-focused users. The post PH4NTXM: The first Greek-built Debian Live Linux Distribution for Cybersecurity and Privacy. appeared first on Linux Today.
AlmaLinux’s New Beefed-Up Hardware and Software Certification
AlmaLinux expands its certification program with software validation, faster hardware testing, self-certification tools, and a new public catalog. The post AlmaLinux’s New Beefed-Up Hardware and Software Certification appeared first on Linux Today.
Nginx Proxy Manager 2.16 Adds Built-In Log Viewer
Nginx Proxy Manager 2.16 adds a built-in log viewer, making it easier to inspect proxy activity and troubleshoot issues directly from the interface. The post Nginx Proxy Manager 2.16 Adds Built-In Log Viewer appeared first on Linux Today.
systemd Gets Built-In System Reporting With systemd-report
systemd gains built-in system reporting with systemd-report, providing a new way to collect and present diagnostic information about a system. The post systemd Gets Built-In System Reporting With systemd-report appeared first on Linux Today.
Checksums Won: Btrfs, bcachefs, OpenZFS, XFS, NTFS and ReFS in Late 2026
Explore how checksums have become central to modern filesystems, comparing Btrfs, bcachefs, OpenZFS, XFS, NTFS, and ReFS in late 2026. The post Checksums Won: Btrfs, bcachefs, OpenZFS, XFS, NTFS and ReFS in Late 2026 appeared first on Linux Today.

ANNONS

Starta inte datorn?
Hjälp att byta datorn?
Trasig laptop
Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

Debugpoint

Fedora 45 Workstation: Top New Features
We round up the Fedora 45 workstation (upcoming) features, currently ongoing beta tests. Fedora Linux 45 Beta landed on 15 September 2026, and the final release is aimed at 20 October, with 27 October held as a fallback. This release brings the latest and greatest GNOME 51 on Workstation, KDE Plasma 6.7 on the Plasma… […]
GNOME 51: Best New Features
We round up the best new features of GNOME 51 desktop environments. GNOME 51 brings a calmer, more practical desktop. One of the major highlights is smoother motion under load. Mutter’s reworked frame scheduling and screen frame delivery help animations stay smooth when the system is busy. Screen recording is faster too, because GNOME now… […]
Frame: The First Linux X Server Written Entirely in Assembly Language
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
Weston 16.0 Released: Key New Features
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
GNOME OS is Getting a ‘Test Center’ – Making Experimental Software Testing Actually Usable
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian 12.15 and 13.6 Released: Bookworm Enters LTS with Support Until 2028
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released: Key Features
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
COSMIC 1.1.0 Desktop Environment Released: Big Update with Tons of New Features
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6: High Dynamic Range Preview, External Monitor & More
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
10 Things to do After Installing Fedora 44 (Workstation)
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]

Annons

Datorservice

Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.

Bromma Datorservice

Linuxiac.com

RTIPC Brings Near-Zero-Overhead Inter-Process Communication to Linux
RTIPC is a new Linux IPC library combining shared memory with wait-free queues for deterministic, near-zero-overhead communication in hard real-time workloads.
Ubuntu 26.10 Will Bring Rust Coreutils, OpenSSL 4.0, and a Slimmer GRUB
Ubuntu 26.10, due on October 15, is set to bring Rust-based coreutils, OpenSSL 4.0, post-quantum cryptography, slimmer GRUB, and Linux kernel 7.3.
OpenSSH 10.6 Released with Security Hardening, Post-Quantum Support
OpenSSH 10.6 is out with security fixes, the new hybrid post-quantum ssh-mldsa44-ed25519 algorithm, and several new SSH and SFTP features.
aerynOS Adds Budgie 10.10.3 for Testing, Updates COSMIC to 1.9
The aerynOS October update brings Budgie 10.10.3, COSMIC 1.9.0, Linux kernel 7.2.8, Qt 6.12, OpenSSL 4.0.3, and new system tools.
Raspberry Pi OS October 2026 Update Gets Better Dock Handling and Many Fixes
Raspberry Pi OS receives a broad desktop-focused update with Linux kernel 6.18.50 LTS, Control Centre improvements, refreshed icons, and numerous stability fixes.
LibreSSL 4.3.3 Released with OCSP Authorization Bypass Fix
LibreSSL 4.3.3 addresses an OCSP responder authorization bypass, several DTLS issues, and improves portability across macOS and Windows.
mold 3.0 High-Speed Linker Rewritten in Rust
The mold linker reaches version 3.0 with a Rust rewrite, Cargo-based builds, improved safety, and no expected performance regressions.
Auto-cpufreq 3.2 Adds Intel HWP Dynamic Boost, Lands in Debian Repos
The Linux CPU power optimization tool auto-cpufreq 3.2 brings new Intel HWP features, improved battery reporting, and Debian repository support.
Phosh 0.58 Linux Mobile Shell Improves Screenshots and Flatpak Apps
Phosh 0.58 brings better screenshot notifications, improved Flatpak startup tracking, configurable Caffeine behavior, and multiple mobile Linux fixes.
MAKERphone 2.0 Is an Open, Hackable 4G Phone You Build Yourself
CircuitMess launches MAKERphone 2.0, a solder-free ESP32-S3 phone with 4G, MicroPython and C++ support, plus modular hardware expansion.

Klockradio

Datorhjälp

Linuxifiera din dator
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Installera Debian, Ubuntu eller Mint på din dator
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Digital fixare Stockholm
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
Datorhjälp nära till hands för boende vid Karlaplan
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
Datorhjälp hemma i Bergshamra – personligt stöd när tekniken krånglar
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
Datorhjälp hemma i Hässelby Strand – personligt stöd när tekniken krånglar
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
Datorhjälp hemma i Högdalen – personligt stöd när tekniken krånglar
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
Datorhjälp på plats för boende i Rågsved
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
Datorhjälp hemma i Vårberg – personligt stöd när tekniken krånglar
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
Datorhjälp nära till hands för boende i Norsborg för halva priset efter RUT avdraget
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]

OKIT.SE

ASUS TP500LA
ASUS TP500LA är en mångsidig bärbar dator som passar bra för webbsurfning, e-post, ordbehandling, kontorsarbete och annan vardagsanvändning. Datorn är utrustad med en Intel Core i5-4210U på 1,70 GHz, med 2 kärnor och 4 trådar, samt 8 GB DDR3-minne. Lagringen består av en 1 TB Western Digital HDD samt en extra 24 GB SanDisk SSD. […]
ASUS K55A
ASUS K55A är en bärbar dator som passar bra för vardaglig användning, kontorsarbete, webbsurfning, e-post och dokumenthantering. Datorn är utrustad med en Intel Core i7-3610QM på 2,30 GHz, med 4 kärnor och 8 trådar, samt 4 GB DDR3-minne. Lagringen består av en 1 TB hårddisk, vilket ger gott om plats för dokument, bilder, filmer och […]
Dell Inspiron 3542
Dell Inspiron 3542 är en enkel bärbar dator som passar för vardagliga uppgifter som webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare kontorsarbete. Datorn är utrustad med en Intel Pentium 3558U på 1,70 GHz, med 2 kärnor, samt 4 GB DDR3-minne. Lagringen består av en 500 GB hårddisk, vilket ger gott om utrymme för dokument, bilder och andra […]
Dell Inspiron 1721
Dell Inspiron 1721 är en äldre men fullt användbar bärbar dator som passar bra för enklare vardagsuppgifter som webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare multimedia. Datorn är utrustad med en AMD Athlon 64 X2 TK-57 dubbelkärnig processor på 1,90 GHz samt 2 GB arbetsminne. Lagringen består av en 120 GB Kingston SSD, vilket ger snabbare uppstart […]
Asus X555DG
ASUS X555DG är en bärbar dator som passar bra för webbsurfning, e-post, ordbehandling, enklare multimedia och vanligt kontorsarbete. Datorn är utrustad med en AMD A10-8700P fyrkärnig processor och 12 GB DDR3-minne, vilket ger bra kapacitet för normal vardagsanvändning och flera program öppna samtidigt. Lagringen består av en 256 GB SSD, vilket ger snabb uppstart av […]
Acer Aspire V5-531 – 15,6-tums bärbar dator
En äldre och enkel bärbar dator för grundläggande användning. Acer Aspire V5-531 kör Debian 13 och passar för exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och enklare strömning som SVT Play. Acer Aspire V5-531 är en äldre men fullt fungerande bärbar dator som passar för enklare användning, exempelvis webbsurfning, e-post, ordbehandling och andra vardagliga uppgifter. Datorn har en […]
Asus X551MA
En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
Acer Aspire 5741G
Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
ASUS S551LN
ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
Asus K53TK
ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]

Fakta: CVE-2026-23111

Teknisk faktaruta

Teknisk faktaruta: Debian 13.5

Teknisk faktaruta: Internetradio med Debian, Openbox och Firefox

Teknisk faktaruta: Debian 14 “Forky”

Teknisk faktaruta: Parrot OS 7.2

Teknisk faktaruta: APT 3.3

Teknisk faktaruta: Hyprland i Debian 13

Teknisk faktaruta: APT 3.2

Faktaruta: Debian 13.4

Faktaruta: Chrome för ARM64 på Linux

Teknisk faktaruta: APTUI