Den nya versionen av nätverksanalysatorn fokuserar på stabilitet, med flera buggfixar och förbättrat stöd för befintliga protokoll.
Wireshark 4.4.9 är nu släppt som den nionde underhållsuppdateringen i 4.4-serien. Uppdateringen, som kommer ungefär sex veckor efter föregångaren 4.4.8, innehåller inga nya protokoll eller filformat, men bjuder på en rad rättelser och förbättringar.
Bland annat har stödet för protokoll som BACapp, LIN, MySQL, RDM, SABP, SCCP, sFlow och SSH uppdaterats.
Flera störande buggar har också åtgärdats:
Felaktig avkodning av SCCP LUDT-segmentering.
Ett problem i LZ77-avkodaren som läste 16-bitars längder i stället för 32-bitars.
Fel i tolkningen av RDM Product Detail List ID.
En bugg som gjorde att Ciscodump inte startade inspelning på Cisco IOS-enheter.
Ett problem i BACnet WritePropertyMultiple där en avslutande tagg inte visades trots att den fanns i råpaketet.
Wireshark 4.4.9 kan laddas ner som källkod från den officiella webbplatsen. Användare av Linux hittar versionen i sina paketförråd, medan Flatpak-utgåvan på Flathub finns kvar – men utan stöd för datainsamling.
Sedan lanseringen på 1990-talet har Wireshark etablerat sig som världens mest använda nätverksanalysator. Programmet används dagligen av nätverksspecialister, utvecklare och utbildare för att felsöka, analysera och undervisa.
Fakta · Wireshark 4.4.9
Version
4.4.9 (stabil gren 4.4)
Släppdatum
28 augusti 2025
Säkerhet
Åtgärdar wnpa-sec-2025-03 (krasch i SSH-dissektorn)
Uppdaterade protokoll
BACappLINMySQLRDMSABPSCCPsFlowSSH
Rättade buggar (urval)
SCCP LUDT-segmentering: avkodning kunde fallera.
LZ77-avkodare: läste 16-bitars längd i stället för 32-bitars.
RDM Product Detail List ID: felaktig dissektion.
Ciscodump: start av inspelning misslyckades på Cisco IOS.
Wireshark är en paketanalysator: den fångar nätverkstrafik (live eller från fil), dissekerar protokoll lager för lager och visar
varje fält så att du kan felsöka, analysera prestanda, omvänd-konstruera protokoll och utbilda.
Under huven · nördiga detaljer
Standardformat: pcapng (kan skrivas som pcap vid behov).
CLI-verktyg som följer med: tshark, dumpcap, capinfos, editcap, mergecap, m.fl.
TrueNAS tar nästa steg i utvecklingen av öppen källkod-baserad lagring. Med den kommande versionen 25.10 “Goldeye”, som släpps i oktober, satsar plattformen på terabit-nätverk, molnbaserad installation och nya virtualiseringsmöjligheter – inklusive backup, migrering och hög tillgänglighet för virtuella maskiner.
Efter att tidigare i år ha förenat sina två huvudspår, CORE och SCALE, i TrueNAS Community Edition, förbereder iXsystems nu nästa stora version av sitt Linux-baserade lagringssystem. I oktober väntas lanseringen av TrueNAS 25.10 “Goldeye”, och fokus ligger på prestanda, molnintegration och ett kraftigt lyft för virtualisering.
En av de mest efterlängtade nyheterna är stöd för backup och migrering av virtuella maskiner. Det gör det enklare att flytta arbetslaster mellan system eller återställa dem vid driftstopp. För företag tillkommer dessutom hög tillgänglighets-failover (HA) för virtuella maskiner – en funktion som gör det möjligt att exempelvis köra backup-tjänster eller IoT-plattformar direkt i TrueNAS, med hjälp av ZFS-tekniker som snapshots och datadeduplicering.
Goldeye stärker också kopplingen till etablerade virtualiseringsmiljöer. Oavsett om det handlar om VMware, Hyper-V, Proxmox, Incus eller XCP-NG utlovas bättre stöd för NFS, iSCSI och Fibre Channel. Dessutom tar plattformen klivet in i framtiden med NVMe-oF, vilket öppnar för ännu högre prestanda och effektivare lagringslösningar.
ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser.
När den första ZimaBoard kom för några år sedan väckte den snabbt intresse bland teknikentusiaster. Nu är uppföljaren här – ZimaBoard 2 – och den visar sig vara allt annat än en blygsam uppdatering. Med kraftfullare hårdvara, smartare mjukvara och fler möjligheter att anpassa efter egna behov, placerar sig den lilla Intel-baserade enkortsdatorn som en flexibel lösning för såväl hobbyprojekt som mer seriösa uppgifter.
Mer kraft – mindre strömförbrukning
Det mest påtagliga lyftet sitter i processorn. Där den första modellen byggde på en Celeron N3450, hittar vi nu en fyrkärnig Intel N150. Resultatet är betydligt bättre prestanda, samtidigt som energiförbrukningen ligger kvar på blygsamma 10 watt. Med andra ord: ZimaBoard 2 är både snabbare och mer energieffektiv – en kombination som gör den lika hemma i vardagsrummet som i serverhyllan på kontoret.
Två varianter, flera möjligheter
ZimaBoard 2 finns i två versioner: en enklare modell med 8 GB RAM och en större med 16 GB. Båda använder snabbt LPDDR5x-minne och klarar utan problem multitasking, Docker-containrar och vardagsanvändning. Lagringen består av 32 eller 64 GB eMMC, men för den som vill bygga ut finns två SATA-portar och ett PCIe 3.0-uttag – perfekt för extra diskar, NVMe eller nätverkskort på upp till 2,5 Gbit/s.
Grafikdelen, Intel UHD, orkar med 4K i 60 Hz och via USB-portarna kan man ansluta allt från hårddiskar till trådlösa nätverkskort. Däremot saknas inbyggt Wi-Fi – något som kanske kan överraska i en tid då nästan allt är trådlöst.
ZimaOS – ett steg framåt
Den största skillnaden märks dock på mjukvarusidan. ZimaBoard 2 levereras med ZimaOS, en uppföljare till CasaOS som följde med den första modellen. Gränssnittet är webbaserat och användarvänligt, men döljer också avancerade funktioner för den som vill djupdyka. Bland nyheterna finns betydligt smidigare hantering av RAID, och möjligheten att installera Docker-appar med ett klick gör att man snabbt kan förvandla datorn till mediacenter, AI-plattform eller smarthemslösning.
Dessutom finns stöd för virtualisering – vilket innebär att man kan experimentera med olika operativsystem i små virtuella maskiner. För den som hellre vill använda något annat än ZimaOS går det bra att installera Linux-distributioner som Ubuntu, Debian eller Fedora. Ja, till och med Windows är ett alternativ – om än kanske mer av nyfikenhet än praktisk nytta.
Inte utan brister
Allt är dock inte perfekt. Precis som sin föregångare saknar ZimaBoard 2 en fysisk strömknapp – något som kan irritera i längden. Dessutom blir enheten påtagligt varm vid längre drift. En annan nackdel är att ZimaBoard 2, till skillnad från kusinen ZimaBlade, inte kan matas via USB-C. Det innebär att man är bunden till den medföljande nätadaptern i stället för att kunna använda en mer universell lösning.
Trots dessa brister är det ändå små detaljer i sammanhanget. ZimaBoard 2 framstår fortfarande som en kompakt dator med imponerande bredd och stora användningsmöjligheter.
Våra tester
På Linux.se har vi använt ZimaBoard i praktiken, bland annat för att säkerhetskopiera olika webbplatser och som router. I det senare fallet kunde vi dela internetuppkopplingen med grannen – samtidigt som vi isolerade vårt eget lokala nätverk för att skydda det från obehörig åtkomst.
Slutsats: ZimaBoard 2 är kanske inte en revolution, men det är en tydlig evolution. Med starkare hårdvara, bättre mjukvara och ett brett användningsområde är det en liten dator som förtjänar en plats i verktygslådan för alla teknikintresserade.
Pris: cirka 200 USD (motsvarande ungefär 2000 kronor). Svensk moms kan tillkomma. Någon svensk återförsäljare är i nuläget inte känd, men produkten kan beställas direkt från tillverkarens hemsida. Eventuell fraktkostnad kan tillkomma.
Microsoft tar ännu ett steg mot öppen källkod. Bara sju månader efter lanseringen lämnar bolaget över sin NoSQL-databas DocumentDB till Linux Foundation – ett beslut som gör tekniken leverantörsneutral och öppnar för bredare samarbete inom open source-världen.
Microsoft tar nästa steg i sin satsning på öppen källkod genom att donera sin NoSQL-databas DocumentDB till Linux Foundation. Beskedet kommer bara sju månader efter att projektet lanserades, och innebär att utvecklingen nu flyttas från bolagsstyrning till ett gemenskapsdrivet format.
DocumentDB är en distribuerad databas byggd på PostgreSQL och designad för att hantera dokumentorienterade arbetslaster i stor skala. Den togs ursprungligen fram internt på Microsoft för att säkra hög tillgänglighet och flexibilitet vid lagring av JSON-data.
Med Linux Foundation som värd kommer projektet att få en neutral plattform där tekniska kommittéer och öppna arbetsgrupper ansvarar för utvecklingen. Syftet är att beslut om nya funktioner, prestandaförbättringar och långsiktigt stöd ska fattas gemensamt, i stället för enbart av Microsoft.
För utvecklare och organisationer öppnar förändringen upp för bredare interoperabilitet med andra open source-verktyg. Samtidigt skapas en större trygghet kring projektets framtid, eftersom utvecklingsplanen inte längre är knuten till Microsofts interna prioriteringar.
– Att Microsoft väljer att lämna över kontrollen av DocumentDB är en tydlig signal om att företaget vill bygga förtroende i open source-världen, säger en branschanalytiker. – Det stärker också chanserna att andra aktörer, som molnleverantörer och databasföretag, går in och bidrar aktivt.
Fakta: DocumentDB
Typ
Distribuerad NoSQL-databas, byggd på PostgreSQL
Syfte
Hantera dokumentorienterade arbetslaster i stor skala med hög tillgänglighet och flexibilitet för JSON-lagring.
Att hantera användare och administratörsrättigheter är en av de första och viktigaste uppgifterna på en ny Debian-installation. Till skillnad från Ubuntu följer inte sudo med automatiskt, och därför måste du själv installera det innan du kan ge användare administratörsbehörighet. I den här guiden visar vi steg för steg hur du installerar sudo, skapar nya användarkonton, ger eller tar ifrån dem sudo-rättigheter och slutligen hur du tar bort användare helt – allt för att hålla ditt Debian-system både säkert och effektivt.
Att administrera användarkonton i Debian är inte bara en rutinuppgift – det är en av grundstenarna i systemets säkerhet. Men här skiljer sig Debian från exempelvis Ubuntu: sudo är inte installerat som standard. Innan du kan börja ge användare administratörsrättigheter måste du därför först installera verktyget.
Den här guiden visar hur du gör – från installationen av sudo till att skapa nya användare, ge eller ta ifrån dem sudo-åtkomst och slutligen ta bort hela konton.
Steg 1: Installera sudo på Debian
Börja med att logga in som root (det konto som alltid finns i Debian):
su -
Uppdatera paketlistan och installera sudo:
apt update
apt install sudo
Nu är grunden på plats och systemet kan hantera sudo-rättigheter.
Varför sudo är viktigare än root
Root-kontot kan jämföras med en huvudnyckel till hela fastigheten – praktiskt, men riskabelt. Ett enda felaktigt kommando kan påverka hela systemet.
Sudo fungerar mer som ett passersystem. Du använder ditt vanliga konto, men kan vid behov öppna dörren till administratörsbehörighet – och varje steg loggas.
Det här ger flera fördelar:
Säkerhet – vardagsanvändning sker utan fulla rättigheter.
Spårbarhet – alla sudo-kommandon loggas och kan granskas.
Flexibilitet – administratören kan styra exakt vilka kommandon en användare får köra.
Skydd mot misstag – du måste aktivt skriva sudo före riskabla kommandon.
Steg 2: Lägg till en ny användare
För att skapa ett nytt konto:
Som sudo-användare:
sudo adduser adolf
Som root:
su -
adduser adolf
Du får ange lösenord och kan fylla i extra information (namn, telefonnummer m.m.). När kontot är klart är användaren fortfarande en vanlig användare utan sudo.
Steg 3: Kontrollera om en användare redan har sudo
Vill du se om någon har sudo-åtkomst? Kör:
sudo -l -U adolf
Om systemet svarar att användaren inte får köra sudo, är det dags att ge rättigheterna.
Steg 4: Ge en användare sudo-rättigheter
I Debian sker detta genom att lägga till användaren i gruppen sudo:
sudo adduser adolf sudo
eller:
sudo usermod -aG sudo adolf
Bekräfta med:
sudo -l -U adolf
Om resultatet visar (ALL : ALL) ALL betyder det att användaren nu har full sudo-åtkomst.
Steg 5: Se vilka som redan har sudo
För att se alla medlemmar i sudo-gruppen:
getent group sudo
Exempelutskrift:
sudo:x:27:adolf,erik
Här framgår det att både anna och erik har administratörsrättigheter.
Steg 6: Testa att sudo fungerar
Byt till användaren:
sudo -i -u adolf
Kör sedan ett administrativt kommando, till exempel:
sudo apt update
Fungerar det utan felmeddelanden har användaren nu fungerande sudo-rättigheter.
Steg 7: Ta bort sudo-rättigheter
Det kan bli aktuellt att dra in rättigheterna. Så gör du:
sudo deluser adolf sudo
eller:
sudo gpasswd -d adolf sudo
Kontrollera igen:
sudo -l -U adolf
Nu ska systemet svara att användaren inte längre får köra sudo.
Steg 8: Ta bort en användare helt
Ibland räcker det inte att ta bort sudo – kontot ska bort helt.
Behåll hemkatalogen:
sudo deluser adolf
Ta bort både konto och hemkatalog:
sudo deluser --remove-home adolf
Observera: detta går inte att ångra.
Steg 9: Redigera sudo-regler med visudo
Att ge en användare sudo via gruppen sudo räcker i de flesta fall. Men ibland vill man vara mer specifik: kanske ska en användare få köra endast vissa kommandon, eller så vill du logga olika saker mer detaljerat. Då använder man visudo.
Vad är visudo?
visudo är ett specialverktyg för att redigera filen /etc/sudoers. Det öppnar filen i en texteditor (vanligen nano eller vi), men viktigast är att det gör en syntaktisk kontroll innan ändringarna sparas. På så sätt förhindras fel som annars kunde göra systemet obrukbart.
Så öppnar du sudoers-filen:
sudo visudo
Exempel 1: Ge en enskild användare full tillgång
Lägg till längst ner i filen:
anna ALL=(ALL:ALL) ALL
→ Användaren anna kan köra alla kommandon som vilken användare som helst.
Exempel 2: Tillåt en användare endast uppdatera systemet
kalle ALL=(ALL) /usr/bin/apt update, /usr/bin/apt upgrade
→ Användaren kalle kan bara köra de två angivna kommandona med sudo.
Exempel 3: Ge en hel grupp sudo-rättigheter
%admins ALL=(ALL:ALL) ALL
→ Alla i gruppen admins får samma rättigheter som root via sudo.
Exempel 4: Kräva inget lösenord för vissa kommandon
emma ALL=(ALL) NOPASSWD: /sbin/reboot, /sbin/shutdown
→ Användaren emma kan starta om eller stänga av maskinen utan att skriva lösenord.
Viktigt att tänka på
Redigera alltid sudoers via visudo, aldrig direkt med nano eller vim.
Var restriktiv: ge bara åtkomst till det som faktiskt behövs.
Kombinera gärna med logggranskning (journalctl eller /var/log/auth.log).
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan root och sudo? Root är ett separat superkonto med obegränsad tillgång. Sudo låter en vanlig användare tillfälligt köra kommandon som root.
Hur ger jag sudo till en befintlig användare?
sudo usermod -aG sudo användarnamn
Hur ser jag vem som har sudo?
getent group sudo
Hur tar jag bort sudo från en användare?
sudo deluser användarnamn sudo
Hur tar jag bort en användare helt?
sudo deluser --remove-home användarnamn
Slutsats
Att hantera sudo i Debian är en av de mest grundläggande men också mest kritiska delarna av systemadministrationen. Med några få kommandon kan du:
Installera och aktivera sudo
Skapa nya användare
Ge eller ta ifrån sudo-rättigheter
Ta bort hela konton
Det viktiga är att vara restriktiv: ge bara sudo till personer du litar på. Genom att regelbundet se över sudo-gruppen och hålla koll på loggarna bygger du ett säkrare och mer robust Debian-system.
Faktaruta · Sudo i Debian
Sudo – vad gör det?
Sudo låter en vanlig användare köra enskilda kommandon med administratörsrättigheter,
utan att logga in som root. Åtkomst kan begränsas per användare/kommando och allt loggas.
Latjhunden: nyttiga sudo-knep
$ sudo !! # kör föregående kommando med sudo
$ sudo -l # lista vad du får köra
$ sudo -v # förnya inloggningstoken
$ sudo -k # glöm token (kräv nytt lösenord direkt)
$ sudo -i # root-shell med "login"-miljö
$ sudo -s # root-shell med nuvarande miljö
$ sudo -u www-data # kör som annan användare
$ sudoedit /etc/fil # säkrare redigering av root-ägda filer
$ echo "rad" | sudo tee /etc/fil # rättighetsvänlig redirect
$ sudo visudo # redigera /etc/sudoers säkert
$ getent group sudo # vilka har sudo?
$ groups användarnamn # vilka grupper har användaren?
█
QEMU har släppt version 10.1 – den första uppdateringen i den nya 10.x-serien. Den populära emulatorn och virtualiseraren bjuder på flera stora nyheter: nästlad KVM för ARM, stöd för moderna CPU-funktioner, förbättrad migration av virtuella maskiner och uppdaterade krav på byggmiljö. Samtidigt fasas äldre maskinmodeller och distributioner ut till förmån för nya tekniker och bättre prestanda.
QEMU, en av de mest använda emulatorerna och virtualiseringsverktygen med öppen källkod, har nu släppt version 10.1. Uppdateringen är den första i den nya 10.x-serien och bjuder på flera nyheter för både utvecklare och användare.
Stöd för nya funktioner på ARM
För datorer och servrar med ARM-baserade processorer har QEMU fått stöd för fler moderna funktioner. Det gör det lättare att köra avancerade beräkningar och att utnyttja ARM:s växande ekosystem. Dessutom kan man nu köra nästlad virtualisering – alltså virtuella maskiner inuti andra virtuella maskiner – om man använder en tillräckligt ny Linux-kernel.
Nya modeller – gamla tas bort
Vissa äldre maskinmodeller har fasats ut, medan nya moderna tillkommit. Bland de nya finns hårdvara från både Analog Devices och NVIDIA.
Förbättringar på andra plattformar
Även andra arkitekturer får uppdateringar. För RISC-V förbättras stabiliteten och fler instruktioner stöds. På x86-sidan (Intel/AMD) finns nu möjlighet att använda nya tekniker som gör virtuella maskiner mer säkra och isolerade, förutsatt att värddatorn kör en nyare Linux-kernel. På IBM:s s390x-plattform har gamla maskintyper tagits bort för att städa upp och förenkla.
Säkrare och smidigare flytt av virtuella maskiner
QEMU 10.1 gör det lättare att flytta virtuella maskiner mellan olika datorer utan avbrott. Bland annat har stödet för moderna nätverkstekniker och nya funktioner för säkerhet och prestanda förbättrats.
Mindre nyheter
Användare märker också mindre förbättringar, som fixar för grafiska gränssnitt och bättre stöd för felsökningsverktyg.
Högre systemkrav
För att bygga QEMU 10.1 krävs nu nyare utvecklingsverktyg: Rust 1.77 och Meson 1.8.1. Stödet för Debian 11 (Bullseye) har samtidigt tagits bort.
Här är ett stycke du kan använda direkt i artikeln – skrivet på en nyhets/tekniknivå:
Nästlad KVM
Nästlad KVM innebär att man kan köra en virtuell maskin inuti en annan virtuell maskin med hårdvaruacceleration aktiverad i båda lagren. Det gör det möjligt att testa och utveckla virtualiseringsmiljöer utan att behöva dedikerad fysisk hårdvara. Tekniken har sedan tidigare funnits på x86-processorer från Intel (med VT-x/EPT) och AMD (med SVM/NPT), men med QEMU 10.1 får även ARM-arkitekturen stöd – under förutsättning att värdmaskinen använder en tillräckligt ny Linux-kernel och att CPU\:n har de senaste virtualiseringsinstruktionerna (till exempel ARMv8.3-baserade utökningar för Stage-2 MMU).
Tillgänglighet
QEMU 10.1 finns redan att ladda ner via projektets GitHub-sida, tillsammans med den fullständiga listan över alla ändringar.
Faktaruta: QEMU 10.1
Vad är QEMU?
QEMU är en maskinemulator och virtualiserare med öppen källkod. Den kan köra hela operativsystem
för olika CPU-arkitekturer och utnyttja hårdvaruacceleration via KVM.
Varför det spelar roll
Projektet används brett i utveckling, test och CI för att reproducera miljöer, isolera arbetslaster
och migrera virtuella maskiner mellan värdar.
Nyheter i 10.1 (urval)
ARM: Nya CPU-extensioner (FEAT_SME2, FEAT_SVE2p1 m.fl.), stöd för CXL, ACPI PCI hotplug samt nästlad KVM. Äldre modeller tas bort, nya tillkommer.
RISC-V: Förbättrad vektorhantering, PMP-förbättringar och buggrättningar.
x86: Stöd för Intel TDX och AMD SEV-SNP via IGVM (Linux 6.16+ krävs).
s390x: Gamla maskintyper borttagna, nya QOM-gränssnitt för identifieringsdata.
Migration: VFIO live update, multifd-förbättringar, IPv6-stöd i RDMA live migration.
Den 25 augusti 1991 skrev den unge finske studenten Linus Torvalds ett kort inlägg på diskussionsgruppen comp.os.minix (usernet). Han berättade att han höll på att bygga ett fritt operativsystem – ”bara som en hobby”. Ingen kunde då ana att detta lilla projekt skulle växa till ett av världens mest inflytelserika tekniska fenomen: Linux. I dag, 34 år senare, finns Linux överallt – från mobiltelefoner och superdatorer till satelliter och rymdstationer.
Är det party, så är det party – det finns ingen morgondag.
Den 25 augusti 1991 skrev den då 21-årige Linus Torvalds, student i Helsingfors, ett inlägg på en diskussionsgrupp där han berättade att han arbetade på ett nytt operativsystem. Han beskrev det som ett fritt system för 386/486-datorer – ”bara en hobby, inte stort och professionellt som GNU”.
Det som började som ett litet experiment har sedan dess vuxit till att bli ett av världens viktigaste tekniska fundament. I dag, 34 år senare, driver Linux allt från mobiltelefoner, smarta prylar och TV-apparater till superdatorer, aktiebörser och den internationella rymdstationen.
Hello everybody out there using minix – I’m doing a (free) operating system (just a hobby, won’t be big and professional like gnu) for 386(486) AT clones. This has been brewing since april, and is starting to get ready. I’d like any feedback on things people like/dislike in minix, as my OS resembles it somewhat (same physical layout of the file-system (due to practical reasons) among other things).
I’ve currently ported bash(1.08) and gcc(1.40), and things seem to work. This implies that I’ll get something practical within a few months, and I’d like to know what features most people would want. Any suggestions are welcome, but I won’t promise I’ll implement them 🙂
Linus
PS. Yes – it’s free of any minix code, and it has a multi-threaded fs. It is NOT portable (uses 386 task switching etc), and it probably never will support anything other than AT-harddisks, as that’s all I have :-(.
Klicka här för svensk översättning
Hej alla där ute som använder Minix –
Jag håller på att göra ett (fritt) operativsystem (bara en hobby, kommer inte att bli stort och professionellt som GNU) för 386(486) AT-kloner. Det har varit under utveckling sedan april, och börjar bli redo. Jag skulle gärna vilja ha feedback på vad folk gillar/inte gillar i Minix, eftersom mitt OS liknar det något (samma fysiska layout på filsystemet (av praktiska skäl) bland annat).
Jag har för närvarande portat bash(1.08) och gcc(1.40), och saker verkar fungera. Detta innebär att jag kommer att få något praktiskt inom ett par månader, och jag skulle vilja veta vilka funktioner de flesta vill ha. Alla förslag är välkomna, men jag lovar inte att jag kommer att implementera dem 🙂
Linus
PS. Ja – det är helt fritt från Minix-kod, och det har ett flertrådat filsystem. Det är INTE portabelt (använder 386-task switching osv.), och det kommer förmodligen aldrig att stödja något annat än AT-hårddiskar, eftersom det är allt jag har :-(.
Från hobby till globalt fenomen
Torvalds kunde knappast ana att hans lilla sidoprojekt skulle förändra världen. Linux har blivit navet i den digitala infrastrukturen. Android-telefoner, servrar på nätet, routers i hemmet, börshandel, bilsystem och till och med rymdfarkoster – alla använder Linux på ett eller annat sätt.
Superdatorlistan toppas helt av Linuxmaskiner, och systemet är en självklar del i forskning, teknik och vardag.
▌ Fakta: Linux-kärnan
Första versionen: 1991 (Linus Torvalds)
Språk: C med inslag av assembler
Licens: GPLv2 (fri och öppen källkod)
Utveckling: globalt samarbete med tusentals bidragsgivare
Utgivningstakt: nya stabila versioner ungefär var 2–3:e månad
Betydelse i det moderna samhället
Internet: Stommen i majoriteten av världens webbservrar.
Superdatorer: Dominerar de snabbaste beräkningsklustren.
Att prova Linux behöver inte vara svårt. Med ett par enkla steg kan du förvandla en vanlig USB-sticka till en startbar installationsenhet. Allt som krävs är en nedladdad ISO-fil och det lilla verktyget Rufus – resten handlar om att veta hur du får datorn att faktiskt boota från stickan.
Att testa eller installera Linux kräver ofta en startbar USB-sticka. Med hjälp av det lilla Windowsprogrammet Rufus kan du enkelt göra om en nedladdad ISO-fil till en fungerande installationssticka. Här går vi igenom processen steg för steg – från nedladdning till att ändra startordningen i datorns BIOS/UEFI.
Steg 1: Ladda ner ISO-filen
Besök den Linux wiki sidan för den Linuxdistribution du vill använda, till exempel:
Rufus är portabelt – det betyder att du inte behöver installera något. Dubbelklicka bara på filen du laddat ner för att starta programmet.
Steg 3: Förbered USB-stickan
Sätt in en USB-sticka (helst minst 8 GB).
Kom ihåg att allt innehåll raderas, så säkerhetskopiera filer om det behövs.
Steg 4: Skapa den startbara USB:n
Öppna Rufus.
Välj din USB-sticka i listan under Enhet.
Klicka på Välj bredvid Startval och leta upp din ISO-fil.
Rufus ställer oftast in rätt alternativ automatiskt (t.ex. GPT/UEFI eller MBR/BIOS). Är du osäker – låt standardinställningarna vara.
Klicka på Starta.
Bekräfta att stickan får raderas och vänta tills statusfältet visar Klar.
Nu har du en fungerande Linux-USB!
Steg 5: Ändra startordningen i BIOS/UEFI
För att datorn ska starta från USB-stickan behöver du tala om det för BIOS/UEFI. Så här gör du:
Starta om datorn.
Tryck på rätt tangent för att öppna BIOS/UEFI eller Boot-menyn. Vanliga alternativ är:
Del eller F2 (för att gå in i BIOS/UEFI-menyn)
F10, F12 eller Esc (för att öppna en tillfällig Boot-meny)
HP Datorer har ESC, så får man fram en menu där man kan ändra bootordningen , annars bruka F12 vara vanligt för att ändra boot ordningen.
I BIOS/UEFI: Leta upp menyn som heter Boot, Boot Order eller Boot Priority.
Flytta upp USB-enheten överst i listan.
Spara ändringarna och starta om.
Tips: Om din dator har ett särskilt Boot Menu-läge (t.ex. via F12) kan du välja USB-stickan direkt utan att ändra inställningarna permanent.
Steg 6: Starta Linux
Om allt gick rätt kommer datorn nu att boota från din USB-sticka och ladda Linux-installationsprogrammet eller en ”live”-miljö där du kan prova systemet direkt.
Faktaruta: Gör USB-sticka med Rufus
Ladda ner Linux-ISO (t.ex. Ubuntu, Mint, Fedora).
Ladda ner & starta Rufus (portabelt).
Sätt i USB (minst 8 GB) – all data raderas.
Välj Enhet (din USB) och klicka Välj för ISO.
Låt standard (GPT/UEFI eller MBR/BIOS) stå kvar om osäker.
Klicka Starta → vänta till Klar.
Boota från USB (ändra boot-ordning vid behov).
Boot-tangenter: Del, F2, F10, F12, Esc (varierar mellan modeller).
Att bygga en hemsida har aldrig varit enklare – men valet av plattform kan avgöra om du faktiskt äger din webb eller inte. Slutna system som Wix lockar med enkelhet men innebär risk för inlåsning, medan öppna alternativ som WordPress, Joomla, Drupal och Ghost ger dig kontrollen över din data och friheten att växa. Frågan är: vilken väg väljer du?
Att välja fel plattform för sin hemsida kan snabbt bli en påminnelse om en tid då vi bara hade ett enda telefonbolag i Sverige – Televerket. Monopol innebar dåligt utbud, usel service och höga priser. Samma risk finns idag när man låser in sig i slutna webbplattformar: friheten försvinner och kunden blir beroende av en enda leverantör.
Att bygga en hemsida har aldrig varit enklare – men valet av plattform kan avgöra om du faktiskt äger din webb eller inte. Slutna system som Wix lockar med enkelhet men innebär risk för inlåsning, medan öppna alternativ som WordPress, Joomla, Drupal och Ghost ger dig kontrollen över din data och friheten att växa. Frågan är: vilken väg väljer du?
När man väljer plattform för sin hemsida glömmer många den kanske viktigaste frågan: ägarens frihet. Att bygga sin webbplats på en sluten plattform som Wix kan kännas smidigt till en början – allt finns på plats, det är lätt att komma igång och kräver minimalt tekniskt kunnande.
Men faran är inlåsningen. Eftersom koden inte är öppen går det inte att ta med sig sajten om man vill byta leverantör. Flytten blir ofta krånglig, eller rent av omöjlig, vilket binder både företag och privatpersoner till en enda aktör.
Motargumentet mot WordPress och de andra öppna alternativen brukar ofta vara: ”Men Wix är enklare.” Och visst, så kan det kännas. Men sanningen är att de flesta webbhotell idag erbjuder färdiga installationer av WordPress, Joomla och Drupal med bara några knapptryck.
För den som vill starta en hemsida på minimal budget är WordPress ofta det bästa valet. Det finns ett enormt utbud av färdiga teman, och framför allt – gott om kompetens att hyra in om man behöver hjälp. Man behöver alltså inte låsa fast sig i en sluten lösning som Wix för att komma igång.
Det allra viktigaste när man skaffar en hemsida är kontroll. Som kund ska man alltid kunna ladda ner sin egen data, utan fördröjningar eller hinder. Det är en frihet man riskerar att förlora med slutna plattformar – men som öppen källkod alltid garanterar.
WordPress – folkets favorit
WordPress har blivit symbolen för öppen källkod på webben. Plattformen är världens mest använda CMS, men den har också sina skuggor. Med sitt enorma ekosystem av teman och tillägg krävs det mycket arbete för att hålla allt kompatibelt och säkert. WordPress har gjort sig känt för säkerhetsproblem – framför allt genom tredjepartsmoduler. Och sätter man upp en installation med svagt lösenord, kan man räkna med att spambotar försöker ta över på bara några dagar.
Samtidigt finns en unik fördel: WordPress kan köras nästan var som helst. Från en Raspberry Pi Zero för ett par hundralappar till stora serverkluster. Det gör det till ett flexibelt alternativ, både för hobbyprojekt och för professionella webbplatser.
Joomla – balans mellan enkelhet och kontroll
Joomla är ett av de stora namnen inom öppen källkod för webbpublicering. Precis som WordPress är det ett CMS – ett innehållshanteringssystem – men med en lite annan filosofi. Där WordPress länge har satsat på enkelhet och bloggvänlighet, har Joomla från början riktat in sig mot flexibilitet och kontroll.
Med Joomla får du en verktygslåda för att bygga allt från föreningssajter till stora organisationsportaler. Det finns teman som styr utseendet, tillägg som breddar funktionerna och ett administrationsgränssnitt där redaktörer kan hantera innehåll, menyer och användare.
Det som särskilt lockar många är möjligheten att arbeta med avancerade behörigheter och flerspråkiga sajter direkt ur lådan. Nackdelen är att det kräver mer teknisk förståelse än WordPress. Resultatet blir ett system som inte alltid är nybörjarvänligt – men som ger stabilitet och kontroll.
Drupal – kraftpaketet för de stora
Drupal är kanske den mest kraftfulla veteranen i öppen källkods-världen när det gäller webbpublicering. Systemet är känt för sin robusthet och flexibilitet – men också för sin brantare inlärningskurva.
Med Drupal får du ett modulärt system där nästan allt kan anpassas. Det används av universitet, myndigheter och globala organisationer som behöver hantera stora mängder innehåll, flera språk och komplexa behörigheter. Arkitekturen bygger på att allt är uppdelat i små delar som kan kombineras efter behov.
Men det finns en hake. Drupal kräver oftare utvecklare i kulisserna. Det är inte lika lätt att ”bara komma igång” som med WordPress eller Joomla. I gengäld får man ett CMS som kan växa nästan obegränsat och som står stadigt även när kraven på säkerhet, skalbarhet och anpassning blir riktigt höga.
Ghost – snabbhet och fokus på innehåll
Ghost är det unga uppstickar-CMS:et som vill göra en sak riktigt bra – blogg och publicering. Till skillnad från Joomla och Drupal, som kan svälla till hela portaler med komplexa behörigheter och moduler, har Ghost en minimalistisk kärna.
Byggt på Node.js i stället för PHP är det snabbt, modernt och optimerat för skrivande. Redigeraren är ren och fokuserad, med stöd för Markdown och inbyggda verktyg för nyhetsbrev, medlemskap och prenumerationer. Där WordPress kan kännas som en schweizisk armékniv full av plugins, är Ghost mer som en vass penna: rakt på sak.
Målgruppen är tydlig – bloggare, journalister, kreatörer och små redaktioner som vill ha en plattform som kombinerar publicering, e-postutskick och affärsmodeller i samma paket.
Nackdelen är att Ghost är mindre brett än Joomla och Drupal. Vill du bygga en myndighetsportal eller en avancerad föreningshemsida är det inte rätt val. Men för renodlad innehållsproduktion är det svårt att hitta något mer fokuserat.
Jämförelsetabell
CMS
Styrkor
Svagheter
Typiska användare
Teknik
WordPress
Enormt ekosystem, lätt att komma igång, plugins för nästan allt
Kan bli tungt och sårbart, känd för säkerhetsproblem i tredjepartsmoduler
Bloggare, småföretag, webbshoppar
PHP, MySQL
Joomla
Inbyggt stöd för flerspråk, flexibla behörigheter, mer struktur än WP
Mindre ekosystem, kräver mer teknisk förståelse än WP
Föreningar, organisationer, mellanstora sajter
PHP, MySQL
Drupal
Extremt flexibelt, säkert, bra för stora sajter
Hög inlärningströskel, ofta utvecklarberoende
Universitet, myndigheter, stora organisationer
PHP, MariaDB/PostgreSQL
Ghost
Snabbt, modernt, fokuserat på blogg & nyhetsbrev, inbyggt medlemskap
Begränsat ekosystem, mindre allsidigt
Journalister, kreatörer, små redaktioner
Node.js, SQLite/MySQL
Faktaruta · Öppna CMS
Bakgrund, licens och länk till respektive plattform.
WordPressGPL – startade som bloggverktyg, idag världens mest använda CMS med enormt ekosystem.
Hemsida: wordpress.org
JoomlaGPL – känt för struktur, flerspråkighet och avancerade behörigheter direkt ur lådan.
Hemsida: joomla.org
DrupalGPL – robust, modulärt och skalbart. Vanligt hos universitet, myndigheter och organisationer.
Hemsida: drupal.org
GhostMIT – modernt och snabbt CMS byggt på Node.js, fokuserat på blogg, nyhetsbrev och medlemskap.
Hemsida: ghost.org
Tips: välj öppen källkod – då äger du alltid din data
Digital suveränitet har gått från att vara en teknisk detalj om datalagring till att bli en politisk maktfråga. Medan USA bromsar utvecklingen satsar Europa – med aktörer som SUSE och Nextcloud i spetsen – på att bygga oberoende digital infrastruktur. Men kartan över självständighet visar stora skillnader: Tyskland och Finland leder, medan många andra europeiska länder släpar efter.
Digital suveränitet är på väg att bli nästa stora teknikfråga. Medan USA tvekar i fri marknadens namn, satsar Europa hårt på att ta kontroll över sin digitala infrastruktur.
Från dataskydd till oberoende teknik Från början handlade det mest om var data lagras – principen att det som samlas i ett land också ska stanna där. Men begreppet har vuxit. I dag rör det även teknikens ursprung och varifrån företag får support. ”För att vara suverän måste du ha kontroll över data, drift och teknik,” säger Thomas di Giacomo, teknikchef på SUSE.
SUSE och USA:s dubbla roll SUSE är en av aktörerna som driver frågan. Med Rancher Government Solutions levererar företaget redan suveräna lösningar till USA:s myndigheter – ironiskt nog ett land som annars ofta ses som en motpol till just digital suveränitet.
Nextcloud mäter utvecklingen Också Nextcloud vill sätta agendan. Deras nya Digital Sovereignty Index mäter hur mycket självhostad infrastruktur som faktiskt används i olika länder. Resultatet är slående: Tyskland och Finland ligger i topp, medan stora delar av Europa halkar efter. USA klarar sig förvånansvärt bra, bättre än exempelvis Storbritannien och Italien.
SUSE:s nya erbjudande för EU För att möta de europeiska kraven lanserade SUSE nyligen Sovereign Premium Support, som garanterar att supportpersonal och datalagring finns inom EU. ”Om du inte kan kontrollera varifrån supporten kommer, hur kan du då lita på den?” säger di Giacomo.
Från detalj till maktfråga Budskapet är tydligt: Digital suveränitet är inte längre en byråkratisk detalj, utan en maktfråga om säkerhet, självständighet och framtidens digitala infrastruktur.
▶ Förmågan att självständigt kontrollera och styra digital
infrastruktur, data och teknik – utan beroende av andra länder
eller externa leverantörer.
▶ Tre centrala områden:
– Data: Var den lagras, hur den skyddas och vem som har åtkomst.
– Teknik: Källan till hårdvara och mjukvara – öppen källkod vs. proprietär.
– Drift: Varifrån support, underhåll och uppdateringar levereras.
▶ Varför viktigt?
– Skyddar integritet och säkerhet.
– Minskar beroende av utländska molntjänster.
– Ger kontroll över kritisk infrastruktur.
– Stärker innovation och nationellt oberoende.
▶ Exempel:
– EU:s krav på datalagring inom unionen (GDPR).
– Offentliga verksamheter som byter till öppen källkod.
– Nationella moln- och cybersäkerhetsinitiativ.
Raspberry Pi har länge dominerat maker-marknaden, men nu kommer Radxa X4 – en enkortsdator i samma formfaktor som Pi 5, fast med en Intel-CPU i centrum. Är detta början på en ny era för x86 i maker-världen?
En Pi-klon med Intel under huven
Radxa har länge byggt Arm-baserade SBC:er, men med X4 tar de ett djärvt steg. I stället för en Cortex-A76, som i Raspberry Pi 5, sitter här en fyrkärnig Intel N100 på upp till 3,4 GHz. Resultatet är ett kort som ser ut som en Pi – men beter sig mer som en liten PC.
GPIO-stiften drivs inte av Intel-kretsen utan av en RP2040, samma mikrokontroller som i Raspberry Pi Pico. Det betyder att Radxa kan erbjuda ett fullt 40-pins GPIO-gränssnitt, men utan att CPU:n belastas.
Prestanda: mer PC än hobbykort
Här märks skillnaden direkt. Med NVMe-lagring via M.2 startar Radxa X4 snabbt, laddar program direkt och beter sig mer som en ultrabook än en traditionell SBC.
CPU-kraft: N100 överträffar Raspberry Pi 5 både i enkel- och flertrådade tester.
Grafik: Intel UHD-grafik räcker för 4K-video och vardagsanvändning, men inte för tunga spel.
Multitasking: Med upp till 12 GB LPDDR5-RAM klarar kortet flera uppgifter samtidigt utan att krokna.
Kylning: en nödvändighet
Mer kraft innebär mer värme. Där Pi 5 ofta klarar sig med passiv kylning, måste Radxa X4 ha en kylfläns för att prestera. Radxa säljer ett officiellt kylflänschassi för ca 202 kr, men vi tycker det borde ingå i priset. Utan det stryps CPU:n kraftigt.
Priser och tillgänglighet
Radxa X4 är aggressivt prissatt:
Radxa X4 4 GB – ca 810 kr
Radxa X4 8 GB – ca 1080 kr
Extra lagring: 32 GB eMMC ca 122 kr, 64 GB eMMC ca 135 kr
Det gör Radxa X4 betydligt billigare och mer tillgänglig för makers.
Radxa X4 vs Raspberry Pi 5
Egenskap
Radxa X4
Raspberry Pi 5
CPU
Intel N100, 4C/4T, upp till 3,4 GHz
Broadcom BCM2712, Arm Cortex-A76, 4C/4T, 2,4 GHz
GPU
Intel UHD Graphics (24 EU, 750 MHz)
VideoCore VII
RAM
4 / 8 / 12 GB LPDDR5
4 / 8 GB LPDDR4X
Lagring
NVMe via M.2 (2230), valbar eMMC
microSD, PCIe via HAT
Nätverk
2,5 Gbit Ethernet, Wi-Fi 6, BT 5.2
1 Gbit Ethernet, Wi-Fi 5, BT 5.0
GPIO
40-pin via RP2040
40-pin nativt
Video
2 × Micro HDMI (4K60)
2 × Micro HDMI (4K60)
Ström
USB-C PD 12V / 2,5A
USB-C PD 5V / 5A
Pris
Från ca 810 kr (4 GB)
Från ca 810 kr (4 GB)
Framtidsspaning – x86 gör intåg i maker-marknaden
Raspberry Pi och Arm har länge varit synonymt med maker-världen. Men Radxa X4 visar att x86 kan ta plats även här.
Fördelar: Bred mjukvarukompatibilitet (Windows/Linux), högre CPU-prestanda och NVMe-lagring.
Nackdelar: Större värmeutveckling, mindre community och svagare ekosystem än Raspberry Pi.
Troligen kommer vi se en framtid där Arm och x86 delar på tronen: Arm i utbildning, IoT och lågenergi – x86 i kraftfulla maker-projekt och billiga mini-PC:s.
Domslut
Radxa X4 är det närmaste en ”Raspberry Pi med PC-hjärta” vi har sett. Den erbjuder mer kraft, snabbare lagring och bättre nätverk än Pi 5, men kräver kylning och kan inte luta sig mot samma gigantiska ekosystem.
✅ Plus
Intel N100 ger rejält prestandalyft
NVMe-lagring
Prisvärd (från ca 810 kr)
2,5 GbE och Wi-Fi 6
❌ Minus
Kräver kylning, annars stryps CPU:n
Mindre community än Raspberry Pi
GPIO via RP2040, inte nativt
Slutsats: För den som vill ha en liten, billig x86-dator i Pi-format är Radxa X4 just nu det bästa alternativet. Men Raspberry Pi 5 behåller sin styrka genom ekosystem och enkelhet – och därför är kampen långt ifrån avgjord.
Augustiutgåvan av CachyOS kombinerar en ny, webbaserad paketdashboard med ett stabilitetsfokus: Linux 6.12 LTS är nu standardkärna. Bland övriga nyheter finns stöd för Niri, bootbara Btrfs-snapshots via GRUB och S0ix-stöd för NVIDIA-användare.
Den Arch Linux-baserade distributionen CachyOS har släppt sin ISO-snapshot för augusti 2025. Utgåvan levererar inte bara de senaste paketuppdateringarna från Arch Linux, utan även flera nya funktioner som riktar sig till både stabilitet och användarvänlighet.
Bland höjdpunkterna finns en helt ny, webbaserad paketdashboard. Där kan användare söka och sortera paket efter arkitektur, namn, förråd och uppdateringstid. Dashboarden visar dessutom vilken PKGBUILD som används för varje paket, vilket gör det tydligt vilka som kommer direkt från Arch och vilka som har modifierats av CachyOS-teamet. Paket från AUR markeras särskilt, och för varje paket finns även en direktlänk till binärnedladdning.
En annan större förändring är att ISO-avbilden nu använder Linux 6.12 LTS som standardkärna. Den långtidssupportade versionen ska ge ökad stabilitet, men utvecklarna påpekar att den kan innebära framtida kompatibilitetsproblem – särskilt för nya AMD- och Intel-GPU:er som kräver nyare kärnor. Linux 6.16 finns fortfarande med, men som alternativ.
Utöver detta innehåller snapshoten stöd för fönsterhanteraren Niri, startbara snapshots för Btrfs-installationer via GRUB, samt S0ix-viloläge för NVIDIA-användare.
Flera egenutvecklade verktyg har också fått uppdateringar. Bland annat har Cachy-Update nu en systemfältsindikator som notifierar om nya uppdateringar, medan Proton-CachyOS har utrustats med en DLSS-versionsuppgraderare och möjlighet att tvinga den senaste spelpresetsprofilen. Även bootloadern Limine och installationsstarten har förbättrats.
Den nya ISO:n finns redan nu tillgänglig för nedladdning från projektets officiella webbplats i både Desktop- och Handheld-varianter.
SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens status, köra självtester och sätta upp automatiserad övervakning. Denna artikel förklarar tekniken bakom SMART och visar hur du i praktiken kan kontrollera hårddiskars och SSD:ers hälsa i olika Linux-distributioner.
Vad är SMART?
SMART står för Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology. Det är en standardiserad teknik som finns inbyggd i nästan alla hårddiskar (HDD) och SSD-enheter.
Syftet är att övervaka diskens hälsa i realtid och varna innan fel leder till dataförlust. SMART gör detta genom att logga olika attribut (mätvärden) som visar hur disken mår.
Exempel på viktiga attribut:
Reallocated Sector Count – Antal sektorer som markerats defekta och ersatts med reservsektorer. Ett ökande värde betyder att disken försämras.
Current Pending Sector Count – Antal sektorer som är osäkra och väntar på omallokering. En stark varningssignal.
Power-On Hours – Hur länge enheten har varit igång. Ger en bild av diskens ålder.
Temperature – Diskens arbetstemperatur. Hög temperatur förkortar livslängden.
Wear Leveling Count (SSD) – Mäter hur mycket av flashminnets livslängd som har förbrukats.
SMART fungerar genom att disken själv registrerar dessa värden och rapporterar dem till operativsystemet via ATA/SATA eller NVMe-protokoll. Systemadministratören kan sedan läsa ut informationen med verktyg som smartctl.
Praktisk guide: Kontrollera diskar med SMART i Linux
1. Installera verktyget smartmontools
Debian/Ubuntu
sudo apt update
sudo apt install smartmontools
Red Hat / CentOS / Fedora
sudo dnf install smartmontools
(äldre system:)
sudo yum install smartmontools
Arch Linux / Manjaro
sudo pacman -S smartmontools
openSUSE
sudo zypper install smartmontools
2. Identifiera disken
Lista anslutna enheter:
lsblk
eller
sudo fdisk -l
Notera diskens beteckning, t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, eller /dev/nvme0n1.
3. Kontrollera SMART-stöd och status
Visa information om enheten
sudo smartctl -i /dev/sdX
Snabb hälsokontroll
sudo smartctl -H /dev/sdX
PASSED → Disken rapporterar inga kritiska fel.
FAILED → Disken är defekt, byt ut den.
4. Läs ut detaljerad SMART-data
sudo smartctl -A /dev/sdX
Här får du fram attribut som:
Antal driftstimmar
Temperatur
Omallokerade sektorer
Pending-sektorer
SSD-slitagevärden
5. Kör SMART-självtester
SMART kan själv testa diskens hälsa genom interna tester.
Kort test (ca 2 minuter):
sudo smartctl -t short /dev/sdX
Se resultatet:
sudo smartctl -l selftest /dev/sdX
Långt test (kan ta flera timmar):
sudo smartctl -t long /dev/sdX
Se resultatet:
sudo smartctl -l selftest /dev/sdX
6. Tolkning av resultat
Reallocated_Sector_Ct > 0 → Dålig disk, byt ut så snart som möjligt.
Current_Pending_Sector > 0 → Risk för dataförlust, byt disk.
Temperature > 55°C → För hög, kontrollera kylning.
Power_On_Hours > 40.000 h → Disken är gammal, ökad risk för fel.
PASSED men med varningar → SMART kan missa vissa fel, gör alltid backup.
7. Löpande övervakning med smartd
För servrar kan du köra smartd, en bakgrundstjänst som övervakar alla diskar och skickar varningar.
Här kan du ange e-postadress för automatiska varningar.
Slutsats
SMART är en inbyggd teknik för självdiagnostik i hårddiskar och SSD\:er. Med hjälp av smartmontools i Linux kan administratörer:
Kontrollera diskars hälsa.
Köra självtester.
Upptäcka problem i tid.
Få automatiska varningar via smartd.
Det är en viktig del i förebyggande underhåll. Men kom ihåg: 👉 SMART ersätter aldrig regelbundna säkerhetskopior.
Lite exempel
För ut denna log när jag skriver : smartctl /dev/sdc
ID
Size
Value
Description
0x000a
2
2
Device-to-host register FISes sent due to a COMRESET
0x0001
2
0
Command failed due to ICRC error
0x0003
2
0
R_ERR response for device-to-host data FIS
0x0004
2
0
R_ERR response for host-to-device data FIS
0x0006
2
0
R_ERR response for device-to-host non-data FIS
0x0007
2
0
R_ERR response for host-to-device non-data FIS
SATA Phy Event Counters (GP Log 0x11)
Dessa värden loggas av SATA-fysiklagret (den elektriska/kommunikationsdelen av protokollet). De visar olika felhändelser eller specialfall vid kommunikation mellan disk och värddator.
ID
Value
Beskrivning
Förklaring
0x000a
2
Device-to-host register FISes sent due to a COMRESET
Disken har skickat Register FIS (Frame Information Structure) till värden p.g.a. en COMRESET (en återställningssignal i SATA-länken). Två gånger har länken återställts.
0x0001
0
Command failed due to ICRC error
Inga kommandon har misslyckats på grund av ICRC (Interface Cyclic Redundancy Check) fel. Ett ICRC-fel innebär korrupt data mellan värd och disk.
0x0003
0
R_ERR response for device-to-host data FIS
Inga R_ERR (error responses) inträffade vid dataöverföring från enheten till värden.
0x0004
0
R_ERR response for host-to-device data FIS
Inga felrapporter från värden till enheten när data skickades åt det hållet.
0x0006
0
R_ERR response for device-to-host non-data FIS
Inga fel vid icke-dataöverföringar från disken (t.ex. kontroll/kommandoramar).
0x0007
0
R_ERR response for host-to-device non-data FIS
Inga fel vid icke-dataöverföringar från värden till disken.
Tolkningar
Värden på 0 = inga fel, vilket är bra.
0x000a = 2 betyder att SATA-länken har återställts två gånger. Det behöver inte vara ett problem, men om värdet ökar ofta kan det tyda på:
Dåliga kablar eller kontakter
Strömproblem
Buggar i kontroller/drivrutiner
SMART – teknisk faktaruta
SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är inbyggd i HDD/SSD och övervakar
hälsan via interna sensorer och räknare. Enheten lagrar attribut i firmware och rapporterar dem till värddatorn.
Tester körs internt i disken och resultat loggas för felsökning.
Terminologi (SMART-attribut & status)
ATTRIBUTE / ID – Namn och numeriskt ID för mätvärdet.
VALUE / WORST / THRESH – Normaliserade värden (ofta 100→0 eller 200→0).
FAIL inträffar när VALUE ≤ THRESH enligt tillverkarens gräns.
RAW_VALUE – Rå räknare (t.ex. antal sektorer, fel, grader °C).
TYPE – Pre-fail (tidig varning) eller Old_age (slitage/ålder).
STATUS (smartctl -H) – PASSED / FAILED – snabb sammanfattning.
Testtyper – Short (snabb ytkontroll), Long/Extended (hela ytan),
Conveyance (transportskador, främst HDD), Selective (delmängd).
Loggar – Self-test log, Error log (senaste I/O-fel med LBA).
Vanliga indikatorer
Reallocated_Sector_Ct > 0 → reservsektorer har tagits i bruk (slitage/problem på medier).
Current_Pending_Sector > 0 → osäkra sektorer som väntar på omallokering (hög risk).
UDMA_CRC_Error_Count > 0 → ofta kabel/kontaktproblem (SATA).
Temperature > ~55 °C → kylproblem, förkortad livslängd.
SSD-specifikt – Wear_Leveling_Count/Media_Wearout (SATA),
Percentage Used (NVMe).
Kompatibilitet
HDD (SATA/PATA/SAS) – Ja, stöds brett via smartctl (SAS ofta med HBA-pass-through).
SSD (SATA) – Ja, SMART-attribut för slitage, omallokering, temperatur m.m.
NVMe-SSD – Ja, via NVMe SMART/Health-logg. smartctl och nvme-cli kan läsa dessa.
USB-kabinett/dockor – Beror på brygga. Kräver SAT-pass-through; prova smartctl -d sat /dev/sdX.
Vissa adaptrar exponerar inte SMART alls.
Virtualisering – kräver enhets-/controller-pass-through för tillförlitliga värden.
Snabbkommandon (Linux)
# Identifiera enhet
lsblk # t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, /dev/nvme0n1
# HDD/SSD (SATA)
sudo smartctl -iH -A /dev/sdX # info + hälsa + attribut
sudo smartctl -t short /dev/sdX # kort test
sudo smartctl -t long /dev/sdX # långt test
sudo smartctl -l selftest /dev/sdX # testlogg
# NVMe-SSD
sudo smartctl -a /dev/nvme0 # SMART/Health från controllern
sudo nvme smart-log /dev/nvme0 # alternativ via nvme-cli
Begränsningar och råd
SMART är statistiskt/heuristiskt – plötsliga fel kan ske utan förvarning. Ha alltid backup.
Tolkning varierar mellan tillverkare; jämför trender över tid snarare än enstaka värden.
Kombinera med yttester (t.ex. badblocks) vid osäkerhet.
Snart säger den gröna geckon hej på ett nytt sätt. Med opensuse-welcome-launcher samordnar openSUSE skrivbordens egna välkomstrundor i stället för att lita på autostart. Det ger en mer enhetlig introduktion – både vid första start och efter stora uppgraderingar – samtidigt som gammalt Qt5-bagage städas ut.
Nästan alla som installerat en Linuxdistribution har mötts av ett litet välkomstfönster – en ruta som dyker upp direkt efter installationen och säger “Hej, här är några saker du kan göra nu”. För vissa är det praktiskt, för andra mest ett irritationsmoment.
I openSUSE har det här fönstret länge varit den välkända “Ahoy, this is openSUSE”-rutan. Men nu är det snart historia.
En ny start
Utvecklarna har tagit fram opensuse-welcome-launcher, en ny lösning som fungerar som dirigent mellan olika välkomstprogram beroende på vilken skrivbordsmiljö du använder – GNOME eller KDE Plasma.
Istället för att varje program startar på egen hand, bestämmer launchern vad som ska visas och när. Den kan också plocka fram välkomstfönstret inte bara vid första uppstarten, utan även efter större systemuppdateringar – så att användarna snabbt får koll på vad som är nytt.
Förändringen sker i etapper
För att inte riva plåstret direkt görs övergången stegvis:
Till att börja med används fortfarande det gamla välkomstfönstret, men utan kryssrutan “visa vid nästa uppstart”.
Sedan börjar launchern starta specialanpassade versioner av GNOME Tour och Plasma Welcome, med det gamla verktyget kvar som reserv.
Till sist försvinner den gamla Qt5-baserade rutan helt, när man hittat en lösning för de skrivbordsmiljöer som saknar eget välkomstprogram.
Mer än bara ett nytt fönster
För openSUSE betyder det här inte bara ett nytt sätt att hälsa på användarna. Det är också ett steg mot att fasa ut det gamla Qt5-ramverket, som bara används av ett fåtal program i distributionen idag.
Med andra ord: openSUSEs gröna gecko säger fortfarande “hej” – men snart i en modernare form, mer integrerad med skrivbordet och utan gammalt tekniskt bagage.
Teknisk faktaruta
openSUSE – Nytt i välkomstupplevelsen
Ny komponent:opensuse-welcome-launcher samordnar välkomstprogram.
Skrivbordsspecifikt: väljer gnome-tour (GNOME) eller plasma-welcome (KDE Plasma) per session.
Central styrning: timing och visning styrs av launchern i stället för varje apps autostart.
Efter uppdateringar: kan visa välkomstflöden även efter större systemuppgraderingar.
Fasvis migrering:
Fas 1 – launchern startar legacy openSUSE Welcome; valet ”visa vid nästa uppstart” tas bort.
Fas 2 – openSUSE‑anpassade gnome-tour / plasma-welcome; legacy kvar som fallback.
Fas 3 – avveckling av Qt5‑baserade välkomstappen; överenskommen fallback för sessioner utan egen greeter.
Test & utrullning: bättre koppling till openQA och mer kontrollerad rollout.
Mindre teknisk skuld: hjälper till att fasa ut kvarvarande Qt5-beroenden i distributionen.
Nya standarder för lättviktig kryptering ska stärka cybersäkerheten i de allra minsta uppkopplade enheterna. Med algoritmer ur Ascon-familjen erbjuder NIST nu ett resurseffektivt skydd för allt från IoT-sensorer och RFID-taggar till medicinska implantat – teknologier som hittills ofta stått utan tillräcklig kryptering på grund av begränsad processorkraft.
Skydd för IoT, RFID och medicinska implantat
National Institute of Standards and Technology (NIST) har nu färdigställt en ny standard för lättviktig kryptering, särskilt utformad för att skydda små och resursbegränsade enheter mot cyberattacker. Standarden är publicerad som Ascon-Based Lightweight Cryptography Standards for Constrained Devices (NIST Special Publication 800-232).
Den nya standarden ger en uppsättning verktyg för att säkra data som skapas och skickas av miljarder av små uppkopplade enheter, från smarta hushållsapparater och RFID-taggar till medicinska implantat. Alla dessa enheter har gemensamt att de ofta har mycket mindre beräkningskapacitet än vanliga datorer och mobiltelefoner, men ändå behöver tillgång till stark och modern säkerhet. Här blir lättviktig kryptering avgörande eftersom den är designad för att fungera på just sådana resursbegränsade plattformar.
Behovet av lättviktig kryptering
Traditionell kryptering, som används i datorer och servrar, är ofta för tung för små enheter som har låg strömförbrukning, begränsad batteritid och enkel hårdvara. IoT-enheter kan till exempel behöva arbeta i flera år på ett litet batteri, och därför måste krypteringen vara både säker och extremt effektiv.
”Vi uppmuntrar användningen av denna nya standard där resursbegränsningar tidigare har hindrat införandet av kryptering,” säger NIST-datavetaren Kerry McKay, som tillsammans med kollegan Meltem Sönmez Turan lett utvecklingen. ”Den kommer att gynna industrier som bygger allt från smarta hushållsprodukter och vägtullssystem till medicinska implantat. Gemensamt för dessa enheter är att de måste hushålla noggrant med energi, beräkningstid och minne – och vår nya standard är anpassad för just detta.”
Ascon – kärnan i standarden
Standarden bygger på Ascon-familjen av kryptografiska algoritmer, som valdes ut av NIST 2023 efter en omfattande internationell granskningsprocess. Ascon utvecklades ursprungligen 2014 av forskare vid Graz University of Technology i Österrike, Infineon Technologies och Radboud University i Nederländerna.
Redan 2019 utsågs Ascon som det bästa alternativet för lättviktig kryptering i den välrenommerade CAESAR-tävlingen, ett globalt initiativ för att utvärdera och testa moderna krypteringsalgoritmer. Detta gav Ascon en stark legitimitet eftersom det visade att algoritmen klarat åratal av öppen och intensiv granskning från kryptografer världen över.
Fyra varianter för olika behov
Den nya standarden innehåller fyra Ascon-baserade varianter, som täcker två grundläggande kryptografiska funktioner: autentiserad kryptering och hashfunktioner.
ASCON-128 AEAD (Authenticated Encryption with Associated Data) Denna variant används när en enhet behöver både kryptera data och säkerställa att den inte har manipulerats. AEAD är särskilt viktigt i miljöer där data skickas trådlöst och riskerar att avlyssnas eller ändras. En annan fördel är att ASCON är enklare att implementera på ett sätt som motstår så kallade side-channel-attacker. Dessa attacker bygger på att angripare observerar exempelvis strömförbrukning, tidsåtgång eller elektromagnetisk strålning för att gissa sig till nycklar. Även om ingen algoritm helt kan förhindra denna attacktyp, gör ASCON:s design det betydligt lättare att bygga motståndskraftiga implementationer. Exempel på enheter som kan dra nytta av detta är RFID-taggar i betal- och identifieringssystem, medicinska implantat som pacemakers och insulinpumpar samt vägtulltranspondrar i bilar.
ASCON-Hash 256 Detta är en hashfunktion som skapar en unik ”fingeravtryckskod” för data. Om minsta bit av originaldatan ändras, förändras också hashvärdet helt. Detta gör funktionen mycket användbar för att:
kontrollera att programvaruuppdateringar inte har manipulerats
verifiera dataintegritet vid kommunikation
skydda lösenord genom att lagra hashvärden i stället för klartext
stärka digitala signaturer. ASCON-Hash 256 erbjuder därmed ett lättviktigt alternativ till den mer resurskrävande SHA-3-familjen av hashfunktioner som NIST tidigare standardiserat.
ASCON-XOF 128 och ASCON-CXOF 128 Dessa är flexibla hashfunktioner (XOF står för eXtendable Output Function) där användaren själv kan bestämma längden på hashvärdet. För små enheter kan kortare hashvärden spara både tid och energi. CXOF-varianten går ett steg längre och tillåter även att användaren lägger till en egen etikett eller ”domänseparation” i hashprocessen. Detta minskar risken för kollisioner där två enheter råkar producera samma hash för samma data, något som annars kan utnyttjas av angripare.
Framåtblickande standard
McKay betonar att standarden är utformad för omedelbar användning men också flexibel nog för framtida utbyggnad.
”Vi har tagit till oss av communityns feedback och försökt skapa en standard som både är enkel att implementera och framtidssäker,” säger hon. ”Vi planerar redan att överväga ytterligare funktioner som efterfrågats, exempelvis en särskild autentiseringskod för meddelanden (MAC). Detta kan bli nästa steg i utvecklingen.”
Sammanfattning
Med den nya Ascon-baserade standarden får industrin en krypteringslösning som kombinerar säkerhet, energieffektivitet och enkel implementering. Den är ett viktigt steg för att höja cybersäkerheten i en värld där miljarder små enheter redan är uppkopplade – och där antalet bara fortsätter att växa.
Linux 6.15 får inga fler uppdateringar. Uppgraderingen till 6.16 rekommenderas starkt, men även denna version är kortlivad.
Linux-kärnan 6.15, som lanserades den 25 maj 2025, är nu officiellt markerad som slut (EOL – End of Life). Det innebär att den inte längre får några säkerhetsfixar eller buggkorrigeringar. Den sista uppdateringen, version 6.15.11, släpptes idag av utvecklaren Greg Kroah-Hartman, som samtidigt uppmanar användare att gå vidare till Linux 6.16.
Bland nyheterna i 6.15 fanns Rust-stöd för hrtimer och ARMv7, en ny setcpuid=-parameter för x86, förbättringar i sched_ext, utökade PMU-funktioner för Intel och AMD, stöd för nästlad virtualisering på ARM samt emulering av FEAT_PMUv3 på Apple Silicon.
Den nyare versionen, Linux 6.16, lanserades den 28 juli 2025 och innehåller stöd för Intel Trusted Domain Extensions, Intel APX (Advanced Performance Extensions), USB-offload för ljudenheter, coredump-överföring via AF_UNIX-socket och en förbättrad, automatiserad metod för minnesallokering.
Distributioner som openSUSE Tumbleweed och Arch Linux har redan lagt till 6.16 i sina förråd, och även PorteuX 2.2 samt Fedora Linux väntas följa efter inom kort.
Samtidigt är 6.16, precis som sin föregångare, en kortlivad version som endast kommer att underhållas i några månader. För långsiktig stabilitet rekommenderas användare i stället att välja en LTS-utgåva, exempelvis Linux 6.12 LTS som är standard i Debian 13 “Trixie”, eller de längre underhållna versionerna 6.6 LTS och 6.1 LTS.
Linux Kernel 6.15 — Fakta & nyheter
Släppt: 25 maj 2025 • Gren: Ej LTS
Nyheter i 6.15:
Rust-stöd för hrtimer och ARMv7.
Ny startparameter för x86: setcpuid=.
sched_ext: räkna och rapportera interna händelser.
Förbättrade PMU-funktioner för x86 (Intel & AMD).
Nästlad virtualisering: VGICv3-stöd på ARM.
Emulering av FEAT_PMUv3 på Apple Silicon.
Status: EOL (End of Life) — uppgradera till Linux 6.16 eller välj en LTS-kärna (t.ex. 6.12/6.6/6.1) för långtidssupport.
Chromium får nu officiellt HDR-stöd på Linux under Wayland. Uppdateringen innebär ett rejält lyft för videouppspelning med mer naturtrogna färger och bättre ljusstyrka – men för NVIDIA-användare kvarstår osäkerheten kring hårdvaruaccelererad avkodning.
Chromium har nu officiellt fått HDR-stöd på Linux under Wayland, något som länge efterfrågats av användare som vill ha samma bildkvalitet som på Windows och macOS. Patchen, som nyligen slagits samman i projektet, gör att webbläsaren kan skicka HDR-metadata direkt till Wayland-kompositorn. Där sker tonmappningen så att bilden optimeras efter skärmens kapacitet.
Det här innebär ett stort lyft för videouppspelning. Tidigare var färghanteringen i Chromium begränsad, vilket ofta ledde till att HDR-innehåll såg platt eller felaktigt ut. Nu får användare i miljöer som GNOME och KDE Plasma en betydligt mer levande och korrekt återgivning av HDR-video.
Men framgången gäller inte alla. NVIDIA-användare riskerar att hamna på efterkälken. Chromium kan visserligen använda VA-API för hårdvaruaccelererad avkodning, vilket fungerar bra med Intel och AMD. Problemet är att NVIDIAs proprietära drivrutiner inte erbjuder fullständigt VA-API-stöd. I stället förlitar de sig på företagets egen teknik NVDEC.
Eftersom Chromium inte stöder NVDEC direkt, krävs översättningslager som libva-vdpau-driver eller nvidia-vaapi-driver för att få det att fungera. Dessa fungerar dock långt ifrån felfritt, särskilt i Wayland-miljöer. Resultatet är att HDR-uppspelning på NVIDIA fortfarande är en chansning.
För Intel- och AMD-användare är bilden desto ljusare – här fungerar VA-API redan bra, vilket innebär att de kan dra full nytta av den nya HDR-funktionen.
Trots NVIDIAs svagare stöd markerar den här uppdateringen en milstolpe. För första gången kan Linux-användare på Wayland räkna med ordentligt HDR-stöd i Chromium, en webbläsare som länge varit favorit bland open source-entusiaster. Med detta tar Linux ytterligare ett steg närmare de standarder för videouppspelning som länge varit självklara på andra plattformar.
Thunderbird 142 är här med stöd för visuella PDF-signaturer, förbättrad mapphantering och sju viktiga säkerhetsfixar – en uppdatering som både stärker funktionalitet och säkerhet för användarna.
Mozilla har nu släppt version 142 av e-postklienten Thunderbird, och uppdateringen bjuder både på nya funktioner och viktiga säkerhetsfixar.
Den mest uppmärksammade nyheten är stödet för att lägga till visuella signaturer i PDF-bilagor, något som gör det enklare att hantera signerade dokument direkt i klienten. Dessutom införs en efterfrågad funktion för att återställa mappordningen i sidopanelen samt möjlighet att kopiera hela mappar inom e-postkonton och lokala mappar.
Användarupplevelsen har också fått en rad förbättringar. Bland annat tillkommer alternativen ”Kopiera meddelandelänk” och ”Kopiera nyhetslänk”, medan det äldre alternativet ”Kopiera meddelandeplats” har tagits bort.
I vanlig ordning innehåller versionen ett stort antal buggfixar – bland annat för problem med notifieringsljud, kalendersynkronisering med Fastmail, sortering av diskussionsgrupper och visning av kontaktbilder i WebP-format. Prestandaproblem vid första uppstart har också åtgärdats, liksom flera fel som påverkat RSS-flöden och arkivering.
Sist men inte minst har sju säkerhetshål täppts till, vilket gör Thunderbird 142 till en viktig uppdatering för alla användare. Programmet finns nu att ladda ner från den officiella webbplatsen.
Faktaruta: Thunderbird
Fri, öppen och plattformsoberoende e-postklient för GNU/Linux, macOS, Windows och Android.
Historia
Startade som Mozilla Thunderbird på 2000-talet.
Korsplattform och helt öppen källkod.
Kalender och adressbok integrerades senare.
Thunderbird för Android växer ur K-9 Mail-projektet.
Kärnfunktioner
IMAP/POP3, flera identiteter, enhetlig inkorg.
Sökning, filter, etiketter och mappar.
OpenPGP och S/MIME för kryptering och signering.
Kalender via CalDAV, adresser via CardDAV.
RSS och diskussionsgrupper (Usenet).
Nytt i version 142
Visuella signaturer i PDF-bilagor.
Återställ mappordning i sidopanelen.
Kopiering av mappar inom konton och lokalt.
Nya menyval: ”Kopiera meddelandelänk” och ”Kopiera nyhetslänk”.
LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw.
Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version. The Document Foundation presenterade i dag LibreOffice 25.8, som bjuder på både prestandalyft och nya funktioner för användare på Linux, macOS, Windows och Android.
Prestanda och stabilitet i fokus En av de stora nyheterna är hastigheten: öppning av filer i Writer och Calc går nu upp till 30 procent snabbare. Samtidigt har minneshanteringen förbättrats, vilket gör att sviten fungerar smidigare i miljöer med virtuella skrivbord och tunna klienter. Dessutom märks en klart jämnare rullning i stora dokument.
En annan milstolpe är stödet för PDF 2.0-export, som gör det möjligt att skapa moderna PDF-filer direkt från LibreOffice. Även orddelning och teckenmellanrum har byggts om från grunden för bättre läsbarhet.
Nyheter för användarupplevelsen När man startar programmet möts man nu av en uppdaterad ”Vad är nytt”-dialog, där användaren direkt kan välja gränssnitt och färgtema. LibreOffice fortsätter alltså på sin linje att erbjuda ett flexibelt UI som kan anpassas efter tycke och smak.
En annan nyhet är det nya Visningsläget (Viewer mode), där dokument öppnas skrivskyddade och alla redigeringsverktyg stängs av. Perfekt för den som bara vill läsa, inte redigera.
Writer får en rad förbättringar Textredigeraren Writer är kanske den största vinnaren i version 25.8. Bland nyheterna finns:
Ny regel för hur sista rader på en sida ska hanteras – hyfeneras eller flyttas till nästa sida.
Nya inställningar för ordmellanrum och slutzoner för stycken, spalter och sidor.
Navigatorn visar nu ord- och teckenräkning för rubriker inklusive undernivåer.
Nytt kommando för att infoga styckebrytning före tabell.
Möjlighet att konvertera fält till ren text.
Förbättrad hantering av spårade ändringar med per-fönster-inspelning och möjlighet att återställa ändringar.
Ny funktion för att maskera bilder i Auto-Redact-dialogen.
Calc blir mer lik Excel – men snabbare Kalkylbladsprogrammet Calc får också en rad nya funktioner. Bland de mest intressanta märks moderna formler som TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS och flera andra som gör avancerad databehandling enklare.
Dessutom kan användaren nu:
Anpassa villkorsstyrd formatering.
Rensa filter med ett klick.
Slippa onödiga dialogrutor vid textimport.
Se till att diagram och andra OLE-objekt skalas proportionerligt.
Impress och Draw blir mer kompatibla Presentationsprogrammet Impress förbättrar sin PPTX-kompatibilitet. Inbäddade typsnitt hanteras bättre och det går smidigare att exportera presentationer som PowerPoint-filer. Dessutom kan man nu justera hur många bilder som visas per rad i bildöversikten – direkt med Ctrl + mushjul.
Även ritprogrammet Draw får en nyhet: synliga marginalgränser på sidorna (kan stängas av), samt möjligheten att kopiera mastersidor.
Mer polerat gränssnitt Bland övriga förbättringar märks små men välkomna nyheter:
Matchning av diakritiska tecken i snabbsökning.
En knapp för att visa lösenord i inloggningsdialoger.
Möjlighet att lägga in hyperlänkar via snabbmenyn.
Tillgänglighet och support LibreOffice 25.8 finns redan att ladda ned som färdiga paket för Debian-, Ubuntu- och Fedora-baserade distributioner, samt för Windows och macOS. Källkoden är som vanligt fri att hämta för den som vill bygga själv.
Versionen kommer att underhållas fram till 12 juni 2026 och får totalt sju uppdateringar. Första buggrundan, LibreOffice 25.8.1, väntas i september.
Vad är LibreOffice?
- En fri och öppen kontorssvit utvecklad av The Document Foundation.
- Innehåller Writer (ordbehandling), Calc (kalkylblad), Impress (presentationer),
Base (databaser), Draw (ritning) och Math (formler).
- Finns för Linux, Windows och macOS; enklare varianter för Android.
- Bygger på koden från OpenOffice.org efter brytningen 2010.
Historik i korthet
- 2010: The Document Foundation bildas, LibreOffice annonseras.
- 2011: 3.3 – första stabila versionen.
- 2015: 5.0 – stöd för HiDPI-skärmar.
- 2018: 6.0 – bättre filkompatibilitet.
- 2020: 7.0 – ODF 1.3.
- 2025: 25.8 – aktuell stabil gren.
Nytt i LibreOffice 25.8
- Upp till 30 % snabbare öppning av filer i Writer och Calc.
- Stöd för PDF 2.0-export.
- Optimerad minneshantering (virtuella skrivbord & tunna klienter).
- Visningsläge (Viewer mode) – skrivskyddad öppning med verktyg avstängda.
- Förbättrad orddelning, teckenmellanrum och smidigare rullning i stora dokument.
- Writer: ny regel för sista-rads-hyfen, slutzoner, min/önskad/max ordmellanrum,
navigator med ord/teckenräkning, styckebrytning-före-tabell, konvertera fält
till text, förbättrade spårade ändringar, bildmaskning i Auto-Redact m.m.
- Calc: nya funktioner (t.ex. TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS), bättre
villkorsstyrd formatering, ”Rensa Autofilter”, smidigare CSV-import,
proportionell storleksändring av OLE-objekt.
- Impress: bättre PPTX-kompatibilitet, stöd för inbäddade typsnitt, Ctrl+scroll
för antal miniatyrer i bildöversikten, kopiera mastersidor.
- Draw: visar sidmarginaler (kan stängas av), kopiera mastersidor.
- Allmänt: fler ScriptForge-tjänster och bättre kompatibilitet med DOCX/XLSX/PPTX.
Allt fler väljer att damma av sina gamla datorer i stället för att köpa nytt. Med Linux kan även en maskin från 00-talet få nytt liv – men hur gammal är egentligen ”för gammal”? Svaret beror på vilken hårdvara du har och vad du vill använda datorn till.
Så bra funkar Linux på gamla datorer
Att återanvända en gammal dator kan vara ett smart sätt att förlänga dess livslängd – men vad menar vi egentligen med ”gammal”? Är det en fem år gammal laptop, en tio år gammal budgetmaskin eller kanske en femton år gammal premiumdator? Precis som tågresor kan skilja sig mellan hårda träbänkar och bekväma förstaklass-stolar, varierar även upplevelsen av datorer beroende på vilken klass av maskin vi pratar om.
När det gäller prestanda är processorn fortfarande hjärtat i datorn. När Intel lanserade sin första Core i7 år 2008 satte den en ny standard för kraftfulla konsumentdatorer. Samtidigt fanns enklare alternativ som Intel Atom, främst avsedda för billiga netbooks – och skillnaden märks än i dag.
Vad ska man titta på? Den som vill återbruka en äldre dator bör framför allt granska fyra faktorer: CPU, mängden RAM-minne, lagringsenheten och den allmänna byggkvalitén. En SSD kan ofta ge nytt liv åt en långsam dator, även om processorn inte är den snabbaste.
Val av Linux-distribution Vilken Linux-distribution som passar bäst beror på hårdvaran:
Modernare maskiner (med minst 4 GB RAM, en hyfsat snabb CPU och helst SSD) klarar ofta populära distributioner som Ubuntu eller Debian. Dessa har stora ekosystem, bra support och är välkända även för nybörjare.
Lite äldre datorer kan med fördel köra Debian med en lättare fönsterhanterare, för att hålla minnesanvändningen nere. På långsamma datorer kan varje megabyte göra skillnad.
När är det inte värt besväret? Gamla 32-bitars datorer blir allt svårare att hålla vid liv. Visst finns det fortfarande Linux-varianter som erbjuder stöd, men antalet minskar stadigt. För den tekniskt nyfikne kan de fungera som experimentmaskiner – men för vardagsbruk bör man undvika dem.
Linux är inte Windows En viktig sak att komma ihåg: Linux är inte Windows. Program som Photoshop eller Microsoft Office fungerar inte direkt. Det finns lösningar som Wine eller virtuella maskiner, men det är långt ifrån problemfritt.
Samtidigt är frågan vad man faktiskt använder datorn till. Behoven har förändrats i takt med att fler program flyttat till molnet. För den som mest vill surfa, skicka e-post eller titta på strömmat innehåll som YouTube är Linux ett utmärkt alternativ.
Däremot får den som är beroende av avancerad programvara som Photoshop eller AutoCAD räkna med kompromisser. Visst finns alternativ som GIMP och Krita, men de når inte upp till samma nivå – framför allt när det gäller ekosystem och kompatibilitet.
Fakta: Linux på gamla datorer
För nyare datorer (≥ 4 GB RAM, SSD, snabb CPU)
- Ubuntu — lättanvänt, stort ekosystem
- Debian — stabilt, flexibelt
För lite äldre datorer (2–4 GB RAM, HDD, enklare CPU)
- Xubuntu — XFCE, resurssnålt
- Linux Mint XFCE — enkel övergång från Windows
- Debian med XFCE eller LXDE — snålt på minne
För riktigt gamla datorer (< 2 GB RAM)
- AntiX — extremt lättviktigt
- Puppy Linux — liten, snabb, start från USB/CD
- Tiny Core Linux — minimalt, för entusiaster
Undvik som nybörjare
- 32-bitars datorer — stödet minskar stadigt
Ett fel har uppstått, vilket troligen innebär att flödet just nu inte fungerar. Försök igen senare.
Datorhjälp hemma – 350 kr/tim efter RUT-avdrag
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Discover the new MuseScore Studio 4.6 notation app, now featuring VST3 support on Linux. Elevate your music composition experience today! The post MuseScore Studio 4.6 Notation App Released with VST3 Support on Linux appeared first on Linux Today.
Discover the highlights of Kernel 6.17, showcasing significant achievements and enhancements for a productive autumn season. Explore the latest features now! The post Kernel 6.17: Auspicious Autumnal Accomplishments appeared first on Linux Today.
Discover the new features of Ubuntu Touch 24.04-1.0, based on Ubuntu 24.04 LTS. Explore enhanced performance and user experience in this latest release. The post Ubuntu Touch 24.04-1.0 Released Based on Ubuntu 24.04 LTS appeared first on Linux Today.
Discover the latest updates on Linux Kernel 6.18, which will ship without Bcachefs. Learn about the implications and features of this significant release. The post Linux Kernel 6.18 to Ship Without Bcachefs appeared first on Linux Today.
Discover the latest NVIDIA Linux Driver 580.95, featuring essential bug fixes and performance enhancements. Upgrade your system for optimal graphics today! The post Latest NVIDIA Linux Driver 580.95 Released with Bug Fixes appeared first on Linux Today.
Discover Kali Linux 2025.3, featuring enhanced virtual machine tooling and 10 new tools to elevate your cybersecurity experience. Explore the updates now! The post Kali Linux 2025.3 Brings Improved Virtual Machine Tooling, 10 New Tools appeared first on Linux Today.
Discover the journey of cURL through its founder's insights on releases, updates, and security. Explore the evolution of this essential tool behind the scenes. The post Behind The Scenes of cURL with its Founder: Releases, Updates, and Security appeared first on Linux Today.
Discover the hidden risks of open-source code and learn how to safeguard your projects. Stay informed and protect your software from potential vulnerabilities. The post The Hidden Risks Inside Open-source Code appeared first on Linux Today.
Discover Stonkfetch, a unique CLI tool that displays stock information with stylish ASCII art logos. Elevate your terminal experience today! The post Stonkfetch: A Neofetch-like CLI Tool To Display Stock Information With ASCII Art Logos appeared first on Linux Today.
Discover ChessMD, the lightweight PGN database viewer and analysis tool designed for chess enthusiasts. Analyze games effortlessly and enhance your skills. The post ChessMD – Lightweight PGN Database Viewer and Analysis Tool appeared first on Linux Today.
GNOME 49.1 is now available as the first point release to the latest GNOME 49 desktop environment series with various bug fixes and improvements. The post GNOME 49.1 Desktop Released with Various Improvements and Bug Fixes appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
PipeWire 1.6 open-source server for handling audio/video streams and hardware on Linux is now available for public beta testing. Here's what to expect! The post PipeWire 1.6 Promises Bluetooth Audio Streaming for Hearing Aid Support appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
GStreamer 1.26.7 open-source multimedia framework is now available for download with various improvements and bug fixes. Here’s what’s changed! The post GStreamer 1.26.7 Improves Support for the NVIDIA Jetson AV1 Encoder appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
Mozilla Thunderbird 144 open-source email client is now available for download with an updated Flatpak runtime and various bug fixes. Here's what's changed! The post Mozilla Thunderbird 144 Updates the Flatpak Runtime to Freedesktop SDK 24.08 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
Zorin OS 18 distribution is now available for download based on Ubuntu 24.04.3 LTS and powered by Linux kernel 6.14. Here’s what else is new! The post Zorin OS 18 Officially Released, Specifically Tailored for Windows 10 Expats appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
Firefox 145 open-source web browser is now available for public beta testing as the first release to drop 32-bit support on Linux systems. Here's what else is new! The post Firefox 145 Is Out for Beta Testing as First Release to Drop 32-Bit Support on Linux appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this […]
Tails 7.1 anonymous Linux OS is now available for download with Tor Browser 14.5.8, Tor 0.4.8.19, and Mozilla Thunderbird 140.3.0. Here’s what’s new! The post Tails 7.1 Anonymous Linux OS Released with Tor Browser 14.5.8 and Tor 0.4.8.19 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
TUXEDO Computers unveiled the InfinityBook Pro 15 Gen10 Linux laptop with Intel Core Ultra 7 255H CPU, up to 128GB RAM, and Intel Arc 140T graphics. The post TUXEDO Computers Unveil Intel-Powered InfinityBook Pro 15 Gen10 Linux Laptop appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
Blender 5.0 free and open source 3D creation suite is now available for public beta testing with major new features and improvements. Here's what to expect! The post Blender 5.0 Beta Officially Released with HDR and Wide Gamut Display Support appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed […]
Firefox 144 open-source web browser is now available for download with various new features and improvements. Here's what's new! The post Firefox 144 Is Now Available for Download, This Is What’s New appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
Here’s how you can upgrade to Debian 13 “Trixie” from Debian 12 “Bookworm”. Debian 13 “Trixie” is released on August 9, 2025 with many new features and updates. If you are running Debian 12 “bookworm”, you can plan to upgrade your desktop or server now. However, it is recommended that you wait until the first… […]
Here’s a quick tutorial on how you can connect your Ubuntu or Fedora Linux from macOS. Accessing your Linux machine (like Ubuntu or Fedora) from a Mac can be incredibly useful for development, server management, or just seamless productivity. While tools like SSH or VNC exist, using Remote Desktop Protocol (RDP) provides a full graphical… […]
A roundup of the key features of the latest Debian 13 release. After almost two years of development, Debian 13 “Trixie” is now available to download and upgrade from Debian 12. This critical release brings few major updates including latest packages across modules, Linux Kernel 6.12 LTS, modern desktop environments and more. Trixie will be… […]
Fedora 42 Unveiled: COSMIC desktop, revamped installer, and Apple Silicon support steal the show. The Fedora Project has officially released Fedora 42, bringing a host of exciting updates and new features to its diverse line up of “spins”, including Fedora Workstation, Fedora KDE Plasma Desktop, Fedora Server, Fedora IoT, Fedora Silverblue, Fedora Kinoite, and various… […]
A fresh release of GNOME 48 is available, we run down the feature highlights. The GNOME project has unveiled GNOME 48, codenamed “Bengaluru,” a release packed with performance boosts, user-friendly enhancements, and innovative features. Named in honor of the GNOME Asia 2024 organizers, this six-month effort by the global GNOME community brings a polished and… […]
A quick glance into the new features of Xfce 4.20 desktop environment. Xfce 4.20 desktop environment has arrived a few weeks back, and it’s packed with features and updates. This major release comes after two years since Xfce 4.18. Hence, it’s now more evolved, bringing experimental Wayland support, UI refinements and performance updates. Let’s dive… […]
A polished and revamped desktop experience arrives with Cinnamon 6.4 desktop. For months, the Linux Mint team has been steadily improving their flagship – Cinnamon 6.4, a desktop environment update that’s not just incremental, but transformative. This release isn’t just a collection of tweaks; it’s a refined experience designed to boost productivity and enhance visual… […]
A new release of elementary OS 8 (“Circe”) is out. Here’s the rundown of the best new features of this release. After almost two years of development since the prior release, elemnetary OS is now out with its latest release 8.0 code-named “Circe”. This release is based on Ubuntu 24.04 LTS which was released on… […]
Want to create your own home lab? Learn how to build an affordable, secure, and functional setup for programming, virtualization, and more. Building your own home lab is fun. It’s like a tech playground where you can test ideas, learn new skills and even improve your home network. Whether you’re into programming, cybersecurity or just… […]
Here are the upgrade steps for the new Fedora 41 release from the earlier Fedora 40 workstation version. Fedora 41 is officially available for download and the upgrade channels are now open. This release brings the latest and greatest GNOME 47 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma 6.2 and more. You can read… […]
Den nya versionen av nätverksanalysatorn fokuserar på stabilitet, med flera buggfixar och förbättrat stöd för befintliga protokoll. Wireshark 4.4.9 är nu släppt som den nionde underhållsuppdateringen i 4.4-serien. Uppdateringen, som kommer ungefär sex veckor efter föregångaren 4.4.8, innehåller inga nya protokoll eller filformat, men bjuder på en rad rättelser och förbättringar. Bland annat har stödet…
TrueNAS tar nästa steg i utvecklingen av öppen källkod-baserad lagring. Med den kommande versionen 25.10 “Goldeye”, som släpps i oktober, satsar plattformen på terabit-nätverk, molnbaserad installation och nya virtualiseringsmöjligheter – inklusive backup, migrering och hög tillgänglighet för virtuella maskiner. Efter att tidigare i år ha förenat sina två huvudspår, CORE och SCALE, i TrueNAS Community…
ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser. När den första ZimaBoard kom för några år…
Microsoft tar ännu ett steg mot öppen källkod. Bara sju månader efter lanseringen lämnar bolaget över sin NoSQL-databas DocumentDB till Linux Foundation – ett beslut som gör tekniken leverantörsneutral och öppnar för bredare samarbete inom open source-världen. Microsoft tar nästa steg i sin satsning på öppen källkod genom att donera sin NoSQL-databas DocumentDB till Linux…
Att hantera användare och administratörsrättigheter är en av de första och viktigaste uppgifterna på en ny Debian-installation. Till skillnad från Ubuntu följer inte sudo med automatiskt, och därför måste du själv installera det innan du kan ge användare administratörsbehörighet. I den här guiden visar vi steg för steg hur du installerar sudo, skapar nya användarkonton,…
QEMU har släppt version 10.1 – den första uppdateringen i den nya 10.x-serien. Den populära emulatorn och virtualiseraren bjuder på flera stora nyheter: nästlad KVM för ARM, stöd för moderna CPU-funktioner, förbättrad migration av virtuella maskiner och uppdaterade krav på byggmiljö. Samtidigt fasas äldre maskinmodeller och distributioner ut till förmån för nya tekniker och bättre…
Den 25 augusti 1991 skrev den unge finske studenten Linus Torvalds ett kort inlägg på diskussionsgruppen comp.os.minix (usernet). Han berättade att han höll på att bygga ett fritt operativsystem – ”bara som en hobby”. Ingen kunde då ana att detta lilla projekt skulle växa till ett av världens mest inflytelserika tekniska fenomen: Linux. I dag,…
Att prova Linux behöver inte vara svårt. Med ett par enkla steg kan du förvandla en vanlig USB-sticka till en startbar installationsenhet. Allt som krävs är en nedladdad ISO-fil och det lilla verktyget Rufus – resten handlar om att veta hur du får datorn att faktiskt boota från stickan. För att ladda ner Linux https://www.linux.se/ladda-hem-linux/…
Att bygga en hemsida har aldrig varit enklare – men valet av plattform kan avgöra om du faktiskt äger din webb eller inte. Slutna system som Wix lockar med enkelhet men innebär risk för inlåsning, medan öppna alternativ som WordPress, Joomla, Drupal och Ghost ger dig kontrollen över din data och friheten att växa. Frågan…
Digital suveränitet har gått från att vara en teknisk detalj om datalagring till att bli en politisk maktfråga. Medan USA bromsar utvecklingen satsar Europa – med aktörer som SUSE och Nextcloud i spetsen – på att bygga oberoende digital infrastruktur. Men kartan över självständighet visar stora skillnader: Tyskland och Finland leder, medan många andra europeiska…
Raspberry Pi har länge dominerat maker-marknaden, men nu kommer Radxa X4 – en enkortsdator i samma formfaktor som Pi 5, fast med en Intel-CPU i centrum. Är detta början på en ny era för x86 i maker-världen? En Pi-klon med Intel under huven Radxa har länge byggt Arm-baserade SBC:er, men med X4 tar de ett…
Augustiutgåvan av CachyOS kombinerar en ny, webbaserad paketdashboard med ett stabilitetsfokus: Linux 6.12 LTS är nu standardkärna. Bland övriga nyheter finns stöd för Niri, bootbara Btrfs-snapshots via GRUB och S0ix-stöd för NVIDIA-användare. Den Arch Linux-baserade distributionen CachyOS har släppt sin ISO-snapshot för augusti 2025. Utgåvan levererar inte bara de senaste paketuppdateringarna från Arch Linux, utan…
SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens…
Snart säger den gröna geckon hej på ett nytt sätt. Med opensuse-welcome-launcher samordnar openSUSE skrivbordens egna välkomstrundor i stället för att lita på autostart. Det ger en mer enhetlig introduktion – både vid första start och efter stora uppgraderingar – samtidigt som gammalt Qt5-bagage städas ut. Nästan alla som installerat en Linuxdistribution har mötts av…
Nya standarder för lättviktig kryptering ska stärka cybersäkerheten i de allra minsta uppkopplade enheterna. Med algoritmer ur Ascon-familjen erbjuder NIST nu ett resurseffektivt skydd för allt från IoT-sensorer och RFID-taggar till medicinska implantat – teknologier som hittills ofta stått utan tillräcklig kryptering på grund av begränsad processorkraft. Skydd för IoT, RFID och medicinska implantat National…
Linux 6.15 får inga fler uppdateringar. Uppgraderingen till 6.16 rekommenderas starkt, men även denna version är kortlivad. Linux-kärnan 6.15, som lanserades den 25 maj 2025, är nu officiellt markerad som slut (EOL – End of Life). Det innebär att den inte längre får några säkerhetsfixar eller buggkorrigeringar. Den sista uppdateringen, version 6.15.11, släpptes idag av…
Chromium får nu officiellt HDR-stöd på Linux under Wayland. Uppdateringen innebär ett rejält lyft för videouppspelning med mer naturtrogna färger och bättre ljusstyrka – men för NVIDIA-användare kvarstår osäkerheten kring hårdvaruaccelererad avkodning. Chromium har nu officiellt fått HDR-stöd på Linux under Wayland, något som länge efterfrågats av användare som vill ha samma bildkvalitet som på…
Thunderbird 142 är här med stöd för visuella PDF-signaturer, förbättrad mapphantering och sju viktiga säkerhetsfixar – en uppdatering som både stärker funktionalitet och säkerhet för användarna. Mozilla har nu släppt version 142 av e-postklienten Thunderbird, och uppdateringen bjuder både på nya funktioner och viktiga säkerhetsfixar. Den mest uppmärksammade nyheten är stödet för att lägga till…
LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw. Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version.…
Allt fler väljer att damma av sina gamla datorer i stället för att köpa nytt. Med Linux kan även en maskin från 00-talet få nytt liv – men hur gammal är egentligen ”för gammal”? Svaret beror på vilken hårdvara du har och vad du vill använda datorn till. Så bra funkar Linux på gamla datorer…
